Jägaren 02/2017 - Lehtiluukku.fi

Ansökningen om älglicens flyttar ut på webben Forskningen behöver sälprover Jä g ar en 2 l 2017
2 l Jägaren 2 l 2017 Jaktkortsärenden och adressändringar Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22 tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00790 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Jägaren Nr. 2/2017 66. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 22.5.2017. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2017/Jag17_02 Pärmfoto: Finlands jaktmuseum Medlem i Tidningarnas Förbund
Innehåll 2 l 2017 5 Ledaren: Förvaltningsplaner inne på andra varvet 6 Den nya björnförvaltningsplanen: Vad innebär den för jägarna? 8 Björnen sover 12 Vilken jägartyp är du, del 2: Många trösklar på vägen 14 Ordförandens spalt: Jägarkåren förändras – statistiken berättar 15 Ministeriet informerar: I mångt och mycket är vi föregångare 16 Oma Riista: Ungefär 90 000 älgar 18 Oma Riista: Ansökningarna om hjortdjurslicens flyttar ut på webben 19 Oma Riista: Gör ansökningen om hjortdjurslicens på webben så här 23 Oriktiga uppgifter kan leda till polisanmälan 24 Mera vitsvans måste fällas i kärnområdena 25 Ändringar i avskjutningsplaneringen för hjortdjur 26 25 år av rådjursjakt, del 3: Jaktens avkastning 30 Aktörerna som sköter viltet 32 Plansch: Finland 100 år 34 För havsfågeljägaren Munter är traditionerna viktiga 36 Viltet i konsten: I ”Annan konst” är naturen närvarande 38 Viltdagarna 2017: Välmående vilt – hållbar vilthushållning 40 Handbok för jägare på nätet 44 En jägares utrustning: Gevärspatroner för små rovdjur 46 Sportskytteforumets seminarium 2017 47 Här trivs vildsvinen 48 Gagnar vilthushållningen även jordbrukarna? 50 Viltåkern blir allt viktigare 52 Kommentar om fästingarna: Antalet hjortdjur ÄR viktigt! 54 Aleutiska sjukdomen vanlig bland mårddjur 56 Fjällräven återhämtar sig 57 Matsäck för jägare: Brödknyten 58 Nyhetsmagasinet 60 Brunand 61 Jakt och jägare 62 Åland 56 Fjällräven återhämtar sig 40 Jägarhandboken nu på nätet – film, läten… 6 Den nya björnförvaltningsplanen HA N N U HU TT U VA ST AV AL O Jägaren 2 l 2017 l 3 ÄLG 16 Rykande färsk uppskattning av stammen 18 Licensansökningen flyttar ut på webben 19 Årets licensansökning – gör så här
TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9-17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu, Avoinna ark. 9-18 ja La 10-15 KASVATTAJILLE! KOIRATARHAT 60 KG 2 SÄKIN HINNALLA! SUPER TARJOUS! yht. 60 kg 8 1 80 (177,20) Suome? mestari? Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -tarjouspaketti. ILMAINEN TOIMITUS! 45 kg 15 kg + (3 x 15kg) (5 x 3kg) € ILMAINEN KOTIINTOIMITUS 549,alk. € ROSTERINEN SANKO KAUPAN PÄÄLLE! KOIRATARHAN TILAAJALLE € ILMAINEN TOIMITUS VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN TILAAJALLE VALIO-KOIRANRUOAT alk. 26 90 /15 kg OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! Tarjoukset voimassa 31.3.2017 asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. TILAVUUS 4L Arvo 14,90€ 39,ALK. TARJOUS! HAUKUNESTOLAITTEET ultraäänellä sisäja ulkotiloihin. 34 90 ALK. TARJOUS! HAUKUNESTOPANNAT Katso kaikki mallit verkkokaupasta. 179,ALK. TARJOUS! HUIPPUSUOSITUT PIHAVAHDIT kaikille koiraroduille. • PETSAFE HAUKUNESTOPANTA • 2 X PETSAFE TÄYTTÖPULLO, SITRUUNA • 2 X PETSAFE PARISTO RFA-18 69 90 SHOKKITARJOUS! VÄHINTÄÄN KAHDEN ROKKA KOIRANRUOKASÄKIN TILAAJALLE € KOLARI-HUOMIOLIIVI JA ILMAINEN TOIMITUS KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 19,90€ 100:LLE NOPEIMMALLE! 29 50 TARJOUS! /15 KG ALK.
F örvaltningsplanerna för viltstammarna är viktiga verktyg, med vilka vi styr målsättningar och åtgärder så, att det går framåt i viltbranschen. I det här numret av tidningen berättar vi om den nya förvaltningsplanen för björnen. Jag tycker att vi kan kalla realiserandet av den föregående planen och riktlinjerna för den nya planen en prestation. Björnen har befäst sin ställning som ett uppskattat vilt och det går bra för björnstammen. Naturligtvis finns det också problem – björnarna orsakar skador för exempelvis biodlare. De här problemen måste vi åtgärda så att de inte blir orimliga för någon. Ett av syftena med förvaltningsplanerna är ju att jämka ihop olika intressen. Planerna har inte stannat på pappret utan de har haft en faktisk inverkan på förvaltningen av björnstammen. Vi ska hålla i minnet att det har varit en lång och krokig resa, vilket är lätt att förbise när vi betraktar dagsläget på björnfronten. Vi har jobbat med förvaltningsplanerna i många år redan, med både viltet och livsmiljöerna, bland annat våtmarkerna. Målen och resultaten har till en början känts anspråkslösa, problemen väldiga, resan lång och allt emellanåt har aktörerna på fältet känt sig frustrerade. Beträffande förvaltningsplanerna har vi ändå lyckats förena målsättningarna och kraven till åtgärder, och under årens lopp har resultaten börjar visa sig. Det har uppstått en dialog och en mängd frivilligarbete som har lett till resultat. Det här ser vi särskilt tydligt på det, att flera förvaltningsplaner redan är förverkligade i sin helhet och har börjat på andra varvet! Hur ser då framtiden ut? Det råder ingen brist på arbete att uträtta och för enskilda viltarter och livsmiljöer finns det mer än nog att göra. Det har fått oss att undra om förvaltningsplanerna i framtiden kan omfatta större helheter? Borde vi betrakta flera djurarter eller livsmiljöer och områden som en helhet? Kan viltbranschen gemensamt kraftsamla till någonting sådant? Det här gör självfallet jobbet ännu mer krävande. Om planerna som omfattar flera arter lyckas så kan det öppna nya vägar framåt för både viltvården och bevarandet och utvecklandet av jaktmöjligheterna – och inte minst för hanterandet av problemen. Viltvården kräver långsiktigt arbete och för att lyckas krävs det att aktörerna engagerar sig på lång sikt. Vi måste ställa upp målen på ett sådant sätt att våra frivilliga, markägarna och företagarna kan omfatta dem. Att fortsätta på vägen som björnen har stakat ut är förnuftigt. Än en gång får vi tacka för det frivilligarbete som viltfolket uträttar när de omsätter förvaltningsplanerna i handling utöver alla sina andra uppgifter! Jag har en känsla av att långt ifrån alla här i landet inser hur viktigt det här jobbet är för hela vårt samhälle, och hur viktigt det är att arbetet kan fortsätta. Följande i kön är den nya förvaltningsplanen för lodjuret. Mera därom redan i sommar! Förvaltningsplaner inne på andra varvet! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 2 l 2017 l 5
6 l Jägaren 2 l 2017 MARKO PAASIMAA , specialplanerare, Finlands viltcentral Den nya björnförvaltningsplanen: Vad innebär den för jägarna? I fjol bereddes utkastet till den nya förvaltningsplanen för björnstammen. Åtgärderna som föreslås i utkastet och ändringarna i förnyelsen av jaktlagen skulle om de blir verklighet innebära att björnjakten blir en mera organiserad verksamhet än den är idag. U tkastet har inte ännu blivit godkänt eller ersatt den gällande förvaltningsplanen eftersom det i skrivande stund befinner sig på jordoch skogsbruksministeriet för fortsatt beHA N N U HU TT U
Jägaren 2 l 2017 l 7 redning. Enligt etablerad praxis finslipas förvaltningsplanen på ministeriet, där man bland annat väger in kommentarerna från remissrundan. Två stamförvaltningsområden I utkastet föreslås flera konkreta åtgärder, vilka även skulle påverka björnjakten. Det föreslås att landet ska delas in i två stamförvaltningsområden: renskötselområdet och övriga Finland. I renskötselområdet skulle det knappt alls bli några förändringar. Däremot skulle man i övriga Finland, vid styrningen av de stamvårdande dispenserna, lägga mera vikt vid de skador och problem som björnarna orsakar. Av björnjägarna förväntas det att jakten ska riktas mot individer som orsakar skador och problem. Men björnjakten ska inte bedrivas enbart för att minimera skador. I exempelvis områden där det finns mycket björn kan syftet med jakten vara att främst reglera björnpopulationens storlek. I den nuvarande förvaltningsplanen finns det fyra olika stamförvaltningsområden. Eftersom de årliga kvoterna för björnjakten fastställs förvaltningsområdesvis så har några samlicenser för björnjakt haft svårigheter med att organisera jakten eftersom jaktområdet ligger i två olika förvaltningsområden. Med den nya indelningen som föreslås i utkastet skulle också det här problemet minska. Ledarskap , utbildning och rådgivning Medan beredningen av förvaltningsplanen pågick gjordes en enkät riktad till dem som beviljades stamvårdande dispens för björn. De svarande ansåg att det var nödvändigt med mera utbildning för björnjägarna än vad som idag är fallet. Utbildningen borde vara av samma typ som för älgjägare och älgjaktsledare, och alltså lägga större vikt vid organiserandet av jakten. Björnjakten är ingärdad med ett stort antal lagar och förordningar. Det vore därför befogat med en repetition av lagstiftningen före jakten. Det vore också bra med en återkommande uppfriskning av konsten att känna igen ungar och ettåringar. Förnyelsen av jaktlagen kan redan i höst medföra en skyldighet att utse en jaktledare även för jakter efter stora rovdjur utanför renskötselområdet. Det vore därför viktigt med utbildning och rådgivning för både deltagande jägare och jaktledare om hur en jakt ska organiseras för att vara säker och laglig. Det är klart färre personer som sysslar med björnjakt än älgjakt. Tyngdpunkten i utbildningen och rådgivningen kan därför läggas på att ta fram webbaserade och tryckta guider och material för jägare och jaktledare. Övervakningen av björnstammen Uppskattningarna av björnstammens storlek bildar underlag för en riktig dimensionering av jakten. I utkastet till förvaltningsplan föreslås flera åtgärder som ska utveckla övervakningen av björnstammen. Till de viktigaste hör att vidareutveckla nätverket av rovdjurskontaktpersoner och att börja stöda de okulära observationerna med genetisk övervakning. Under pågående älgjakt är det självklart att varje medlem i jaktlaget också antecknar sina observationer av älgar. På björnjaktsfronten är det tyvärr sämre ställt beträffande observationerna av björnar. I vissa områden är det inga problem med att vidarebefordra observationerna till forskningen som underlag för uppskattningen av björnstammens storlek medan det i andra områden inte blir nämnvärt fler björnobservationer under jakten. I de här områdena är det rovdjurskontaktpersonerna som gör jobbet medan björnjägarna kan så att säga sätta sig vid dukat bord. Att anmäla observationer av björnkullar under pågående björnjakt till rovdjurskontaktpersonerna och att delta i eventuella insamlingar av avföring är det bästa tänkbara som en björnjägare kan göra för att bidra till jaktens hållbarhet. Begränsningar i åtlandet? Åtlar används lagstridigt som hjälpmedel vid björnjakt. Beklagligtvis är situationen i vissa områden sådan att björnjägare som jagar lagligt och ärligt har slutat jaga i de värsta trakterna eftersom de inte vill riskera att hunden börjar skälla på en björn vid en åtel. Vid förnyelsen av jaktlagen har det därför föreslagits att det ska införas stränga begränsningar i användningen av föda som lockmedel. Det skulle bli totalt förbjudet att locka stora rovdjur med föda utom för kommersiella företag som jobbar med björnskådning och björnfotografering. Ett sätt att förhindra att personer kringgår åtelförbudet för stora rovdjur med åtlar för små rovdjur vore att stadga att åtlar för små rovdjur inte får anläggas förrän i mitten av september. Då är björnjakten på de flesta håll redan avslutad eller inne på slutrakan. En precisering av bestämmelserna för användningen av föda som lockmedel träder eventuellt i kraft redan i höst. I utkastet till förvaltningsplan föreslås dock att regleringen ska kunna preciseras ännu mer om det uppstår ett sådant behov. Av björnjägarna förväntas det att jakten ska riktas mot individer som orsakar skador och problem
8 l Jägaren 2 l 2017 HARRI NORBERG , specialplanerare, Finlands viltcentral Björnen sover, Björnen sover... Skoleleverna är intresserade av viltet. Den här tiden på året är det aktuellt med frågor om björnens vintersömn. Det är elever i klass tre i Hanhijokiskolan i Pemar som ställer frågorna. Aino frågar: Drömmer björnen i idet? Flera däggdjur, bland annat katter och hundar, tycks drömma när de sover, så varför skulle inte björnen kunna drömma under sin långa vintersömn. Det går förstås inte att säga hurdana drömmar björnen drömmer, men kanske handlar drömmarna om sådant som björnar gör när de lever sitt liv. Björnens sömn är inte lika djup under hela den långa vintern utan den kan vakna emellanåt och somna om på andra örat. Hugo och Anni frågar: Vad händer om något djur väcker björnen när den sover? Det är osannolikt att något djur skulle kunna väcka björnen när den sover. Luktsinnet och hörseln är mycket skarpa hos djuren, så de skulle få korn på björnen i god tid innan de trillar ner i idet, och de skulle inte med vett och vilja väcka en björn. Om det ändå skulle hända att något djur kommer så nära idet att björnen vaknar av det så skulle den troligen börja med att lyssna på ljuden där utanför, och om djuret som störde björnen går därifrån så vänder sig björnen på andra örat och somnar om. Men om björnen av någon orsak skulle känna sig så störd att den känner sig hotad så kan den lämna idet och köra iväg inkräktaren. Då kan det också hända att björnen lufsar iväg till ett annat ide där den får vara i fred. Elli frågar: Kan björnen sova gott på vintern om den inte har fått tillräckligt med mat på sommaren? Björnens kropp går under vintersömnen på sparlåga och lever på fettförråden. Om en björn inte har ätit upp sig tillräckligt under sommaren så kan energiförråden ta slut medan det fortfarande är vinter och då kan björnen bli tvungen att lämna idet för att leta efter föda. Men i vårt land är det på vintern svårt för en björn att hitta någonting att äta, så i praktiken har björnen inget annat val än att sova vidare på sparlåga och försöka klara sig med de förråd som den fortfarande har kvar. Längre söderut i Europa är det lättare för björnarna att hitta föda året om och där finns björnar som inte sover någon vintersömn alls Under sommaren och hösten lever björnen främst på bär och bygger upp sina fettförråd, men under vintern hämtar den också energi från sitt proteinförråd, det vill säga musklerna. Plan A, så att säga, är att björnen under sommaren och hösten tankar så mycket mat att den klarar sig över vintern på sina förråd. Om en björn ändå inte har hunnit äta upp sig under sommaren så kan den skjuta upp vintersömnen och fortsätta längre in på hösten med letandet efter föda och ätandet. Av den orsaken brukar större björnar gå i ide tidigare än mindre björnar. Svaret på frågan är alltså att en björn knappast sover lika gott på vintern om näringsförråden i kroppen börjar ta slut för tidigt. Elsa frågar: Tänk om björnens ide rasar ihop under vintern? Om det skulle hända att idet rasar ihop så byter björnen till ett annat ide. Också mitt i vintern kan den utan besvär göra sig ett nytt ide, till exempel under grenarna på en gran, och fortsätta sin vintersömn. Den börjar alltså inte gräva ut en ny håla i den frusna marken eller under en myrstack utan letar upp någon skyddad plats där den somnar om. Björnar gör inte alltid något ordentligt ide åt sig utan de kan lägga sig under en tät gran redan i oktobernovember för att börja sova sin vintersömn. När det blir vinter sveper snön in legan och isolerar den samtidigt mot kölden. . Isella frågar: Vaknar björnmamman när hon får ungar? Visst vaknar björnmamman när hon får ungar eller kanske redan tidigare. Under perioden före ungarna föds sover inte björnhonan lika djupt som björnhanarna och de yngre björnarna. Inte heller sjunker björnmammans kroppstemperatur i idet före födseln, vilket den gör hos björnar som inte får ungar. Ungarna föds i januari-februari och honan styr varsamt med nosen ungarna till spenarna. Därefter börjar också björnmammans kroppstemperatur sjunka (från 37 grader till cirka 33 grader) och hon sjunker djupare i dvalan för återstoden av vintern. Men även nu vaknar honan emellanåt, som björnar brukar göra, för att lyssna på ljuden utanför idet och se efter att ungarna har det bra. Ossi frågar: Hur är det möjligt att björnen inte kissar eller bajsar medan den sover i idet? Det här är en mycket bra fråga och det har forskats en hel del i saken. För det första: när björnen har ätit upp sig på hösten så tömmer den hela tarmen innan den går i ide. Under vintern bildas det i ändtarmen en tapp av död cellvävnad som björnen bajsar ut när den har Mera kunskap om viltet På undervisningssidan riistakoulu.com finns färdigt material för lärare som kan användas i undervisningen i flera ämnen.
Jägaren 2 l 2017 l 9 vaknat på våren och matsmältningskanalen kommer i gång igen. Eftersom björnen inte äter någonting på vintern så lever den på förråden av näring, främst fett, som den har lagt upp under sommaren och hösten. När björnen går i ide kan den ha tiotals kilo sådana förråd i kroppen. Eftersom björnen inte behöver äta under vintern så uppstår det inte heller tillräckligt med innehåll i tarmkanalen för att den ska behöva bajsa under vintersömnen. Björnen behöver inte heller dricka någonting under vintern eftersom den får all vätska som den behöver när den bränner fett. I processen där fett förvandlas till energi frigörs alltså också vatten, men inte i sådana mängder att björnen skulle behöva kissa medan den ligger och sover. På tal om behovet att kissa så finns här också en annan sak att berätta om. Eftersom björnen under sin vintersömn också tär på sina förråd av proteiner, som bland annat finns i musklerna, så bildas det som slutprodukt i kroppen ett kvävehaltigt urinämne, urea, som i normala fall skulle lämna kroppen med urinen. På den här punkten har björnen utvecklat ett genialiskt system där kvävet i urean förs med blodomloppet till tarmkanalen. Där förvandlar mikrober kvävet till aminosyror, det vill säga till byggklossar för nya proteiner. Under vintern använder björnen de här byggklossarna till att ersätta proteinförlusterna i musklerna och därför är björnen när den vaknar på våren i nästan lika god muskelkondition som när den gick och lade sig på hösten. Tack vare det här specialarrangemanget behöver björnen inte kissa eller bajsa medan den sover sin vintersömn. Topi frågar: Är björnungarna vakna i idet? Liksom alla andra däggdjursungar gör björnungarna under sina första månader inte just annat än äter och sover. Ungarna öppnar ögonen när de är tre till fem veckor gamla och de första tänderna spricker fram kort därefter. Under sin första månad i idet är björnungarna inte vakna annat än när de diar sin mamma och dricker hennes feta och näringsrika mjölk. På den dieten växer de under vintern och våren och väger mellan tre och fem kilo när de lämnar idet. Ju längre våren lider och ju närmare uppbrottet från idet kommer, desto mer är björnungarna sannolikt vakna i idet. Men de sover ändå fortsättningsvis väldigt mycket. När ungarna äntligen lämnar idet är det härligt att få tumla omkring ute i våren och naturen! VA ST AV AL O/ M AT TI A. N IE M IN EN
-50% -70% -40% -30% -20% EDGE SÄNDANDE ÅTELKAMERA Nya Burrel Edge-modellen tar åtelkamerorna till en helt ny nivå. Kameran använder sig av ny åtelkamerateknik vilket möjliggör bättre bildkvalitet, snabbare sändningshastighet och bästa möjliga driftsäkerhet. Pro-modellen har upp till 10 gånger snabbare bildöverföring och kan sända videoklipp i HD-kvalitet. EDGE PRO SECURITY EDITION SÄNDANDE ÅTELKAMERA Nya Burrel Edge-modellen tar åtelkamerorna till en helt ny nivå. Kameran använder sig av ny åtelkamerateknik vilket möjliggör bättre bildkvalitet, snabbare sändningshastighet och bästa möjliga driftsäkerhet. Pro-modellen har upp till 10 gånger snabbare bildöverföring och kan sända videoklipp i HD-kvalitet. TOPPNYHET! 349 00 TOPPNYHET! 399 00 CHEVAK OVERALL Täckoverall med egenskaper i toppklass. Mycket varm och snygg overall för en aktiv livsstil. T1 LASERMARKÖR Burrel Boresighter T1 lasermarkör är menad för att lättare och snabbare rikta in vapnet. Boresighter fästs enkelt i pipans mynning och justeringen av kikaren kan påbörjas. MASTER PRO STOLSRYGGSÄCK Master PRO stolsryggsäcken är ett utmärkt val för isfiske och jaktresor! Sätet är av varmt teddy tyg och kommer att hålla dig varm i kalla väder. R8 Plats för 5-8 vapen. Hylla och fack på dörr med plats för patroner och tillbehör. Yttermått (mm): 1250 x 500 x 300 Innermått: (mm): 1240 x 490 x 230 Väger tomt ca. 90kg. R8 MAXI Plats för hela 8 vapen. Plats för patroner och tillbehör på dörr och hylla. Yttermått (mm): 1500 x 500 x 300 Innermått: (mm): 1490 x 490 x 230 Väger tomt ca. 130g. R16 Robust vapenskåp, för 16 vapen, som är godkänt enligt nya SIS vapenlagen. Yttermått (mm): 1500 x 550 x 400 Innermått (mm): 1490 x 540 x 330 Väger tomt ca. 152kg. JÄTTEPOPULÄR! 150 00 (249,-) STOR VINTERUTFÖRSÄLJNING KÖP NU BETALA SEN! BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller VIA TELEFON 040 710 8706 vard. kl 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 BLINDTECH SNOW™ SNÖCAMOSTÄLL BlindTech Invisible™ -snöcamomönstret passar mycket bra till småviltsjakt. Det digitaliska snöcamomönstret camouflerar mycket effektivt. SEWARD TÄCKBYXA Högkvalitativa täckbyxor. Utmärkt passform med högre rygg samt figursydda knän för extra komfort. SEWARD TÄCKJACKA Alaskas högkvalitativa Seward-täckjacka med noggrant utplaccerade detaljer. SE HELA VÅRT UTBUD PÅ NÄTET! SLIM FIT JACKA ELLER BYXOR! 60 00 (119,90) COATS PARKAS Alaskas höftlånga, varma parkasjacka i unisexmodell för vinterns snöoväder. POWERFLEECE teknisk huvtröja med mjukt räfflat foder. ThermoDry-material flyttar fukten från de underliggande klädlagren. THERMODRY 260G MELLANSTÄLL Toppentekniska mellanlager till kyliga förhållanden. Mellanlagret har fuktförflyttande ThermoDry -material som andas. GOLIATH1 VÄRMESTÖVLAR -60°C värmestövlar är framtagna för extremt kalla förhållanden, till personer som arbetar långa stunder utomhus i mycket kalla väder, ända ner till -60°C. ICECRUSHER VÄRMESTÖVLAR Värmestövlar håller dina fötter varma och torra i kyliga förhållanden. Zylex® Liner-foder och Zylex Performance uppgyggnad. ERBJUDANDE! 80 00 (179,90) SLUTPARTI! 89 00 (129,-) SLUTPARTI! 99 00 (149,90) SLUTPARTI! 30 00 (49,90) ERBJUDANDE! 30 00 (59,90) FAVORIT! 220 00 (299,-) MÅNADENS ERBJUDANDE! 10 år INBROTTSSKYDDSGARANTI 10 år INBROTTSSKYDDSGARANTI 10 år INBROTTSSKYDDSGARANTI 429 00 POPULÄR! 34 90 LITET PARTI! 49 90 479 00 599 00 FÖRMÅNLIG FRAKT • från 2,90€ VAPENSKÅP SOM UPPFYLLER DEN NYA VAPENLAGEN FÖRMÅNLIG HEMLEVERANS ENDAST 29,90€ Alla erbjudande gäller t.o.m. 31.3.2017 eller så långt lagret räcker. SPARA 40 € 3G UPPKOPPLING SKICKAR VIDEO OCH FOTO TÄCKVANTAR ELLER -HANDSKAR Begränsat parti! ERBJUDANDE! 19 90 (59,90) -30% -20% -40% -50%
-50% -70% -40% -30% -20% EDGE SÄNDANDE ÅTELKAMERA Nya Burrel Edge-modellen tar åtelkamerorna till en helt ny nivå. Kameran använder sig av ny åtelkamerateknik vilket möjliggör bättre bildkvalitet, snabbare sändningshastighet och bästa möjliga driftsäkerhet. Pro-modellen har upp till 10 gånger snabbare bildöverföring och kan sända videoklipp i HD-kvalitet. EDGE PRO SECURITY EDITION SÄNDANDE ÅTELKAMERA Nya Burrel Edge-modellen tar åtelkamerorna till en helt ny nivå. Kameran använder sig av ny åtelkamerateknik vilket möjliggör bättre bildkvalitet, snabbare sändningshastighet och bästa möjliga driftsäkerhet. Pro-modellen har upp till 10 gånger snabbare bildöverföring och kan sända videoklipp i HD-kvalitet. TOPPNYHET! 349 00 TOPPNYHET! 399 00 CHEVAK OVERALL Täckoverall med egenskaper i toppklass. Mycket varm och snygg overall för en aktiv livsstil. T1 LASERMARKÖR Burrel Boresighter T1 lasermarkör är menad för att lättare och snabbare rikta in vapnet. Boresighter fästs enkelt i pipans mynning och justeringen av kikaren kan påbörjas. MASTER PRO STOLSRYGGSÄCK Master PRO stolsryggsäcken är ett utmärkt val för isfiske och jaktresor! Sätet är av varmt teddy tyg och kommer att hålla dig varm i kalla väder. R8 Plats för 5-8 vapen. Hylla och fack på dörr med plats för patroner och tillbehör. Yttermått (mm): 1250 x 500 x 300 Innermått: (mm): 1240 x 490 x 230 Väger tomt ca. 90kg. R8 MAXI Plats för hela 8 vapen. Plats för patroner och tillbehör på dörr och hylla. Yttermått (mm): 1500 x 500 x 300 Innermått: (mm): 1490 x 490 x 230 Väger tomt ca. 130g. R16 Robust vapenskåp, för 16 vapen, som är godkänt enligt nya SIS vapenlagen. Yttermått (mm): 1500 x 550 x 400 Innermått (mm): 1490 x 540 x 330 Väger tomt ca. 152kg. JÄTTEPOPULÄR! 150 00 (249,-) STOR VINTERUTFÖRSÄLJNING KÖP NU BETALA SEN! BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller VIA TELEFON 040 710 8706 vard. kl 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 BLINDTECH SNOW™ SNÖCAMOSTÄLL BlindTech Invisible™ -snöcamomönstret passar mycket bra till småviltsjakt. Det digitaliska snöcamomönstret camouflerar mycket effektivt. SEWARD TÄCKBYXA Högkvalitativa täckbyxor. Utmärkt passform med högre rygg samt figursydda knän för extra komfort. SEWARD TÄCKJACKA Alaskas högkvalitativa Seward-täckjacka med noggrant utplaccerade detaljer. SE HELA VÅRT UTBUD PÅ NÄTET! SLIM FIT JACKA ELLER BYXOR! 60 00 (119,90) COATS PARKAS Alaskas höftlånga, varma parkasjacka i unisexmodell för vinterns snöoväder. POWERFLEECE teknisk huvtröja med mjukt räfflat foder. ThermoDry-material flyttar fukten från de underliggande klädlagren. THERMODRY 260G MELLANSTÄLL Toppentekniska mellanlager till kyliga förhållanden. Mellanlagret har fuktförflyttande ThermoDry -material som andas. GOLIATH1 VÄRMESTÖVLAR -60°C värmestövlar är framtagna för extremt kalla förhållanden, till personer som arbetar långa stunder utomhus i mycket kalla väder, ända ner till -60°C. ICECRUSHER VÄRMESTÖVLAR Värmestövlar håller dina fötter varma och torra i kyliga förhållanden. Zylex® Liner-foder och Zylex Performance uppgyggnad. ERBJUDANDE! 80 00 (179,90) SLUTPARTI! 89 00 (129,-) SLUTPARTI! 99 00 (149,90) SLUTPARTI! 30 00 (49,90) ERBJUDANDE! 30 00 (59,90) FAVORIT! 220 00 (299,-) MÅNADENS ERBJUDANDE! 10 år INBROTTSSKYDDSGARANTI 10 år INBROTTSSKYDDSGARANTI 10 år INBROTTSSKYDDSGARANTI 429 00 POPULÄR! 34 90 LITET PARTI! 49 90 479 00 599 00 FÖRMÅNLIG FRAKT • från 2,90€ VAPENSKÅP SOM UPPFYLLER DEN NYA VAPENLAGEN FÖRMÅNLIG HEMLEVERANS ENDAST 29,90€ Alla erbjudande gäller t.o.m. 31.3.2017 eller så långt lagret räcker. SPARA 40 € 3G UPPKOPPLING SKICKAR VIDEO OCH FOTO TÄCKVANTAR ELLER -HANDSKAR Begränsat parti! ERBJUDANDE! 19 90 (59,90) -30% -20% -40% -50%
12 l Jägaren 2 l 2017 KAISA HUTTUNEN Vilken jägartyp är du? Populär enkät fick många svar – del 2 Finlands viltcentrals enkät om jägarprofiler avslutades vid årsskiftet. Där frågades bland annat efter faktorer som begränsar jägarnas möjligheter att jaga. E nkäten gjordes på nätet och besvarades av drygt 23 000 jägare. Med frågan ”Jag skulle gärna jaga oftare om…” samlade vi in fakta om utmaningar och svårigheter som jägarna möter. Det gavs tio svarsalternativ och av dem fick jägarna välja mellan ett och tre svar. Svaren visade på skillnaderna i upplevda svårigheter beroende på bland annat personens ålder och boningsort. Jobbet en tröskel En fjärdedel av svararna uppgav att de hade lagom eller nästan obegränsat med möjligheter att jaga (Diagram 1, punkterna 2 och 7). Nästan 30 procent av svararna uppgav att de skulle jaga oftare om det gick för jobbet. Diagram 2 visar att nästan var annan svarande i åldersgruppen 20-59 år, det vill säga personer som är aktiva i arbetslivet, upplevde att arbetet begränsade jagandet. Med svarsalternativet ”Jag skulle jaga oftare om hustrun/sambon lät mig” sökte vi information om familjelivets inverkan på jaktmöjligheterna. Ungefär sju procent av svararna kryssade i här. I åldersgruppen 30-39 år upplevde hela 15,2 procent att hustrun/sambon begränsade jagandet (se Diagram 2). Den naturliga förklaringen på detta är väl att personer i den här ålderklassen sannolikt har barn. För föräldrar kan det vara knepigare att få loss egen fritid än för singlar och barnlösa par. Kvinnorna (3,2 %) upplevde inte lika ofta som männen att maken/sambon begränsade jagande (10,4 %). Det här kan bero på att kvinnor som jagar ofta har en Många trösklar på vägen Diagram 1 Diagram 2 Diagram 3 Jag skulle gärna jaga oftare om jag hade kamrater Under 20 20-29 30-39 40-49 50-59 60-70 Över 70 Män Pr o ce n t Kvinnor 1. jag kunde för jobbet 2. jag jagar lagom ofta 3. jaktmarkerna låg närmare 4. jag hade råd 5. jag hade kamrater att jaga med 6. hustrun/sambon lät mig 7. tja, går det att jaga mer än så här? 8. jag inte behövde oroa mig för att vargen ska ta hunden 9. jag kunde bli medlem i någon jaktförening 10. min hälsa var bättre Pr o ce n t av ål d er sg ru p p en Faktorer som begränsar jakten, åldersgruppsvis Jobbet Familjen Kostnaderna Problem med hälsan Saknar kamrater Jag skulle gärna jaga mera om…
Jägaren 2 l 2017 l 13 make/sambo som också jagar och då jagar paret ofta tillsammans. Bland männen som jagar är det vanligare med en hustru /sambo som inte delar intresset. Kostnaderna svider i synnerhet för unga vuxna Ungefär var tionde svarande uppgav att (bristen på) pengar påverkade jagandet. Kostnaderna minskade på jagandet för i synnerhet unga vuxna i gruppen 20-29 år (se Diagram 2). I den här åldern är det vanligt att man studerar eller precis har börjat jobba, vilket kan innebära att inkomsterna är rätt små. Men efter hand som svararna blir äldre så minskar pengarnas inverkan. Hos äldre krånglar hälsan, yngre saknar kamrater 3,6 procent av svararna uppgav att de skulle jaga oftare om hälsan det tillät. Efter 60-strecket började hälsoproblemen ha en tydlig inverkan på jagandet. Hos ungdomar och unga vuxna var det däremot bristen på jämnåriga kamrater som dämpade lusten att jaga (se Diagram 2). För damerna var det en smula svårare att hitta jaktkamrater än för herrarna (se Diagram 3). Diagram 4 Diagram 5 Jag oroar mig för att jakthunden ska bli attackerad av varg Diagram 6 Pr o ce n t Jag skulle gärna jaga mera om jag inte behövde oroa mig för att hunden ska bli attackerad av varg Jag skulle gärna jaga mera om jag kunde bli medlem i en jaktförening, i jämförelse med tidpunkten för jägarexamen Pågår Mindre Mindre Mindre Mer än som bäst än 2 år än 5 år än 10 år sedan sedan sedan 10 år sedan Jag skulle gärna jaga mera om… Variationerna i jaktmöjligheter landskapsvis …om jag fick bli medlem i en jaktförening Pr o ce n t …om jag hade närmare till jaktmarkerna Skrala jaktmöjligheter i syd, vargproblem i öst Alla har inte lika goda möjligheter att jaga här i landet. I synnerhet i Nyland, men också i Birkaland, Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland är jaktmöjligheterna, av svaren att döma, sämre än i de övriga delarna av landet. 11,3 procent av svararna uppgav att de skulle jaga oftare om de hade kortare väg till sina jaktmarker. Invånarna i Nyland, Birkaland, Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland hade de största problemen med jaktmarkernas belägenhet. De här svararna hade också de största problemen med att bli antagna som medlemmar i en jaktförening (se Diagram 4). Av enkäten att döma var invånarna i Sydösterbotten de lyckligast lottade. De hade nära till jaktmarkerna och lättast att bli antagna som medlemmar i en jaktförening. Könet eller åldern hade enligt enkäten inte någon nämnvärd betydelse för möjligheterna att bli medlem i en jaktförening medan däremot tidpunkten då personen skrev jägarexamen hade en viss betydelse. Ju längre tid som hade gått sedan personen skrev jägarexamen desto mindre påverkades jagandet av att personen inte hade blivit antagen som medlem i någon jaktförening (se Diagram 5). Även oron för att jakthunden ska bli attackerad av varg varierar i landskapen. På riksnivå uppgav 4,8 procent att de skulle jaga mera om de inte behövde oroa sig för hundens säkerhet. De regionala skillnaderna var dock stora: hela 16,3 procent av svararna i Norra Karelen uppgav att de jagade mindre på grund av vargfaran. Även Norra Savolax och Kajanaland placerade sig i toppen (se Diagram 6). Trots att svarsalternativen var lekfullt ställda så ger resultaten oss värdefull information om hur olika bakgrundsfaktorer – som ålder, kön, boningsort och tidpunkten för jägarexamen påverkar möjligheterna att jaga. Inom viltförvaltningen och jaktföreningarna – men också varje enskild jägare – ska vi fundera på vad vi kan göra för att sänka de här trösklarna för jakten.
I föregående nummer av tidningen Jägaren publicerade vi resultat från enkäten Vilken jägartyp är du? . Utifrån svaren sorterades jägarna in i följande fem kategorier: den traditionella landsbygdsbon som är föreningens ryggrad, den urbana jägaren, överklassjägaren, livsstilsjägaren och söndagsjägaren. De humoristiska benämningarna på jägarprofilerna ger också klart besked om de förändringar som har inträffat i vårt samhälle och som obönhörligt också avspeglar sig i jägarkåren och jakten som fritidsintresse. Av allt att döma är en betydelsefull förändring på gång i jägarkåren: andelen kvinnor pekar stadigt uppåt. I fjol utgjorde damernas andel av de nya jägare som hade skrivit godkänt i jägarexamen redan cirka 25 procent. Medelåldern för damerna var 33 år medan den för herrarna var 30 år. På herrsidan finns de nya jägarna främst i åldersgruppen 15-19 år medan majoriteten av damerna finns i gruppen 25-29 år. Damerna börjar alltså jaga klart senare än herrarna. Proportionellt sett är andelen damer av alla nya jägare störst i Lappland, Kajanaland, Norra Savolax och Norra Karelen. Där uppgick andelen damer till ungefär en tredjedel av dem som klarade sin examen. Under perioden 1992 till 2016 ökade antalet damer som jagar från sex tusen till cirka tjugotvå tusen. Under samma period minskade antalet herrar som jagar med drygt tre tusen. I fjol uppgick damernas andel av alla jägare till cirka 7,4 %. I Sverige ligger de jagande damernas relativa andel av alla jägare och av de nya jägare som har skrivit jägarexamen på i stort sett samma nivå. Att de jaktintresserade damerna blir fler är en positiv riktning på utvecklingen. Jag skulle tro att detta också leder till mera fokus på jaktens etiska värderingar. Det är vanligt att damernas väg till jakten går via hundar som fritidsintresse. Jag är övertygad om att jaktföreningarna i sin verksamhet får både nytta och glädje av damernas synvinklar och energi, och att de kommer att bli erbjudna ansvarsuppgifter. Likaså vore det bra att utnämna damer till förtroendeuppdrag inom viltförvaltningen. Med tiden kommer detta sannolikt också att hända när förtroendeuppdrag ska besättas. Vi kan med stolthet framhålla att en finländsk dam som jagar, FD Heli Siitari, med framgång har verkat i ett år som ordförande för det internationella viltskyddsrådet CIC:s lagoch politikavdelning. Det finns alltså föredömen ända uppe i toppen! Ett faktum av största betydelse är också det, att det totala antalet jägare i vårt land skulle ha minskat mycket kraftigare utan den rejäla ökningen av antalet jaktintresserade damer. År 1992 var det sammanlagt cirka 294 000 personer som betalade jaktvårdsavgiften och i fjol cirka 304 000. Antalet jägare nådde sin topp 2011 då cirka 312 000 personer löste jaktkort. I likhet med många andra länder har jägarkåren börjat krympa också hos oss, men den positiva trenden på damsidan har haft en klart mildrande effekt på nedgången. En annan tydlig trend är att befolkningen i accelererande takt koncentreras till tillväxtcentra. Under de senaste åren har Nyland fått klart mest nya jägare samtidigt som Nyland har stigit till en tredje plats i viltcentralens uppställning över antalet jägare i regionerna. Trenden är den samma i hela landet; jägarna blir klart och tydligt fler i landets tillväxtcentra. Den kanske största av alla utmaningar som jägarorganisationen står inför är att säkra frivilligarbetets omfattning. Jägarna av typen Föreningens ryggrad, som bor nära jaktmarkerna, blir allt färre, vilket leder till att arbetsbördan tenderar att koncentreras till samma, överbelastade personer. Det här fenomenet borde tas på största allvar och sättas under lupp på alla nivåer i branschen både de frivilliga och de lagstadgade! Jägarkåren förändras – statistiken berättar TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt 14 l Jägaren 2 l 2017
Å r 2009 ställde viltkoncernen upp följande strategiska vision: Vårt land ska bli en föregångare när det gäller det hållbara nyttjandet, vården och skyddandet av viltet som en resurs. Att sträva efter positionen som föregångare kändes då som ett rätt högtflygande mål. Det finns ju tätare viltstammar i många andra länder än hos oss. Nu åtta år senare håller vi på med en uppdatering av viltkoncernens strategi. Till vår glädje kan vi konstatera att vi i mångt och mycket är föregångare. 2012 hotade jakten efter sädgås att upphöra på grund av avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien (AEWA). På initiativ av Finland beslöts dock att jakten kan fortsätta inom den internationella förvaltningsplanen bara jakttrycket regleras utmed hela flyttvägen och anpassas till stammens utveckling. Finlands viltcentral spelade en framträdande roll vid beredningen av den internationella förvaltningsplanen. Nu är det dags att börja avtala med de andra staterna utmed flyttvägen om hållbar avskjutning för att sädgåsens utveckling ska vända uppåt. Vi arbetar för en sådan här reglering av jakten som omfattar hela flyttvägen och anpassas till stammens utveckling, och vi vill också göra det för andra arter med en negativ utveckling. Vi betraktar det här som ett bättre alternativ än att förbjuda jakten helt och hållet. Över lag har jakten här i landet omfattat en kraftfull princip om att trygga jaktens hållbarhet genom begränsningar under svaga år för viltet. Angus Middleton, tidigare verkställande direktör för den europeiska jägarorganisationen FACE, konstaterade nyligen att man aldrig behöver stryka viltarter ur den finländska jaktlagen eftersom vi vid behov kan begränsa jakten med en förordning utfärdad av ministeriet så att stammen kan återhämta sig och bli jaktbar igen. I många andra länder saknas det ett motsvarande smidigt verktyg. Jag är övertygad om att vi med en omfattande inhämtning av färska viltdata också kan ge jakten ett större utrymme under goda år. På det viset skulle vilthushållningen skapa ännu mer välfärd, det vill säga fler jaktdagar. Allt fler europeiska länder berörs av vargen; vargskydd, vargskador och jaktrelaterade vargkonflikter när vargen nu återerövrar Centraleuropa. I flera centraleuropeiska länder förekommer det knappt alls någon vargjakt i detta nu. I vår uppdaterade förvaltningsplan för vargstammen beslöts det att inleda ett två-årigt försök med jakt. Detta väckte ett starkt intresse nere på kontinenten. Utifrån resultaten av försöket beslöt vi att fortsätta med jakten, men i en vidareutvecklad form. Försöket visade nämligen att det är nödvändigt med vargjakt, inte minst av tvingande skäl för det allmänna bästa, inräknat de ekonomiska och sociala skälen. I det här avseendet är vi föregångare och i många länder följer man med stort intresse med även detta. Vi är dessutom föregångare när det gäller viltinformationens tillgänglighet. Naturresursinstitutet publicerar data i tjänsten riistahavainnot.fi. I fjol registrerades där hela 2,2 miljoner besökare, och av detta stod sidorna om de stora rovdjuren för ungefär 700 000 besök. Webbplatsen riistakolmiot.fi hade ungefär 300 000 besökare. Det är inte bara jägarna utan också allmänheten som är väldigt intresserad av den öppna viltinformationen. Älgjakten blev nästan över en natt digitaliserad i höstas när över 90 procent av älgjaktlagen registrerade sig i tjänsten Oma riista! Självfallet har vi inte blivit föregångare genom att tjata om vår vision, utan genom att viltkoncernens ”komponenter” har samarbetat och gjort sitt allra bästa för viltet: ministeriet, Finlands viltcentral, jaktvårdsföreningarna, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen och Evira. De verkliga föregångarna är i alla fall de som har gjort allt detta möjligt. Den första fredningen av sädgås gjordes 2009 på initiativ av Pelkosenniemi jaktvårdsförening. I fjol skrev kontaktpersonerna för de stora rovdjuren in 58 647 observationer i databasen TASSEN! De som inventerar vilttrianglar räknade i somras och höstas 968 trianglar och traskade alltså sammanlagt 11 616 kilometer inventeringslinjer! Sedan 2010 har antalet inventerade trianglar ökat med 245 stycken! Drygt 4 800 älgjaktlag började i höstas använda Oma riistas älgfunktion! Ett stort tack till er föregångare för allt detta! I mångt och mycket är vi föregångare Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Överinspektör Jordoch skogsbruksministeriet naturresursavdelningen enheten för vilt och fiske Jägaren 2 l 2017 l 15
16 l Jägaren 2 l 2017 Ungefär 90 000 älgar JYRKI PUSENIUS , TUOMAS KUKKO , Naturresursinstitutet H ela 87 % av älgjaktlagen använde tjänsten Oma riista och bara 680 jaktlag skickade in den gamla vanliga pappersblanketten för älgdata. Älgjaktlagen antecknade varje dag sina observationer och fällningar medan jakten pågick och uppskattade därefter storleken på det älgbestånd som blev kvar. 5202 jaktlag gjorde lagstadgad fällningsanmälan medan 5032 jaktlag, det vill säga 97 %, bokförde sina älgobservationer. 2015, då avskjutningsanmälningen och obskortet fortfarande var separata, var det cirka 85 % av jaktlagen som anmälde sina älgobservationer. Tjänsten Oma riista har gjort sparandet av uppgifterna klart snabbare och uppskattningen av älgstammens storlek per älghushållningsområde kunde publiceras på www.riistahavainnot. fi/ajankohtaista en vecka tidigare än året innan. Kärnan i arbetet med att uppskatta stammens storlek är observationsoch avskjutningsmaterialet som samlas in i Oma riista, men dessutom använder vi resultaten från flygoch terränginventeringar, uppskattningarna av de stora rovdjurens stammar och uppgifterna om trafikolyckor med älgar. Storleken på den kvarstående stammen får vi fram genom att till föregående års stam lägga kalvproduktionen (som framgår av älgobservationerna) och dra ifrån avskjutningen (som vi har siffror på) och avgången som orsakas av de stora rovdjuren och trafik-olyckorna (se faktarutan för ytterligare information). Med den statistiska modell (Bayes) som vi använder är det enkelt att tolka konfidensintervallet: den faktiska mängden älgar i ett område ligger med 95 % sannolikhet inom de angivna gränserna. Sedan 2011 har älgstammen vuxit rätt måttligt i hela landet. Nu verkar stammen ha minskat en aning i alla storområden jämfört med stammen efter älgjakten 2015. Dock, vilket framgår av tidsseriernas felmarginaler, är den senaste uppskattningen av stammen behäftad med en rätt stor osäkerhet. Delvis beror detta på att resultaten i mitten av tidsserien påverkar resultaten för både året innan och året efter medan det senaste året enbart påverkar resultatet för det föregående året. Förändringen hos den senaste uppskattningen av stammen i förhållande till året innan ger i alla händelser upphov till frågor. Antalet älgar i kvarstående stam som jägarna anmälde efter jakten växte rätt mycket i de flesta regioner – se resultaten på webbplatsen riistaweb. riista.fi. Dessutom ökade antalet älgolyckor i trafiken i flera regioner, även om ökningen var rätt liten i förhållande till trafikmängden i hela landet. Å andra sidan minskade antalet älgobservationer per dag, vilket vi har vant oss vid att betrakta som ett pålitligt index för förändringarna i stammen, i synnerhet i landets norra delar. Beräkningsmodellen beaktar trenderna hos alla de här faktorerna och därför utgör resultatet för förändringens del ett slags kompromiss i förhållande till förändringarna i den kvarstående stam som jägarna rapporterar, indexet för observationer per dag och antalet Bild 1. Älgtätheten i landets älghushållningsområden efter älgjakten i fjol. Värdena är uträknade med en modell för uppskattning av stammens storlek. Älgtäthet 2016 (älgar/1000 ha) I höstas kunde älgjaktlagen rapportera sina fällningar och observationer i den nya tjänsten Oma riista. Utifrån det här materialet räknade forskarna på Naturresursinstitutet ut storleken och strukturen på älgstammen i vårt land.
Jägaren 2 l 2017 l 17 älgolyckor i trafiken. Inkonsekvensen hos indexen som beskriver de här trenderna bidrar till att skapa osäkerhet i den slutliga uppskattningen av stammens storlek. Det är möjligt att brister i anvisningarna för hur observationer ska skrivas in i det nya systemet har lett till att det nya materialet är behäftat med onödigt brus. Bokför observationerna varje dag Älgobservationerna utgör kärnan i materialet som modellen för uppskattning av stammen bygger på. Indexet för antalet observationer per jaktdag visar förändringarna i Faktaruta D et händer ofta att älgtätheterna som institutets modell ger är större än de uppskattningar av den kvarstående stammen som älgjägarna anmäler för samma område efter jakten. Alltså frågar man sig ibland vilkendera uppskattningen som ligger närmare sanningen. Vår metod för att uppskatta stammens storlek fungerar så, att vi beräknar den stam som måste ha funnits i området för att avskjutningen (som vi har siffror på) ska vara möjlig. Vi utökar ekvationen med den uppskattade produktionen och den övriga dödligheten. Den här populationsmodellen fungerar bäst på tämligen stora områden där invandringen och utvandringen saknar nämnvärd betydelse och i stort sett balanserar varandra. När de nya älgförvaltningsområdena fastställdes var en av principerna att skapa områden där de här villkoren är acceptabelt uppfyllda. Om den här idén om en ”tillräcklig stam” tillämpas på den kvarstående stammen som jägarna har fastställt för Bild 2. Den beräknade älgtätheten, avskjutningen och indexet för observationer /dag i Lappland, Uleåborgs län och landet söder om Uleåborgs län (södra Finland) åren 2000-2016. Ovanför diagrammen anges älgstammens storlek hösten 2016 efter älgjakten. Mera information om älgbestånden i älghushållningsområdena och jv-föreningarna finns på webbplatsen www.riistahavainnot.fi/ajankohtaista. hushållningsområdena, så drar vi ifrån den övriga dödligheten (exempelvis 5 %) och lägger till produktionen (exempelvis 60-65 %). Därefter drar vi ifrån avskjutningen och landar utan undantag i läget enligt diagrammet. Med andra ord är den angivna kvarstående stammen inte tillräcklig för att producera älgarna som har fällts och älgbestånden skulle enligt beräkningen dö ut efter några år. Vi kan naturligtvis tänka oss att älghushållningsområdet mottar ett tillskott av älgar utifrån, men läget är tyvärr det samma i varje älghushållningsområde i landet. Vi kan också tänka oss att den uppskattade produktionen är tilltagen i underkant. Men älgproduktionen i vårt land håller världsrekordklass, så det skulle behövas orealistiskt stora produktionssiffror för att få dynamiken att fungera. Den övriga dödligheten är knappast heller övervärderad eftersom en stor del av den består av kända dödsfall. Försök har visat att situationen inte blir nämnvärt bättre ens om vi nollställer den övriga dödligheten. stammens storlek, men kräver att materialet ska vara komplett på regional nivå för att fungera tillförlitligt. Med hjälp av observationerna beräknar vi också kalvproduktionen, som är en oerhört viktig faktor för uppskattningen av stammens storlek och avskjutningsplaneringen. Observationerna behövs också för att vi ska kunna följa med förhållandet mellan älgkor och tjurar i den vuxna stammen, och för att få fram andelen kalvar i den kvarstående stammen efter jakten. Före jaktsäsongen kommer vi att ge detaljerade anvisningar för hur älgobservationerna ska bokföras, bland annat i tidningen Jägaren. Tack! Institutets älgforskare riktar ett stort tack till älgjägarna för deras enorma arbetsinsats och för att de så aktivt använder tjänsten Oma riista. Med det nya systemet för älgdata kan informationen som vi producerar av det här materialet effektivt användas av jägarna även under pågående jakt. Även den egentliga processen med att uppskatta stammens storlek och struktur går snabbare. På det här viset kan vi sköta älgstammen i enlighet med våra gemensamt överenskomna mål. 500 1000 1500 2000 2500 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jä äv ä kn at a 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 K va rs tå en d e st am Södra Finland 54800 älgar äl g tä th et (ä lg ar /1 00 h a) år Sannolik täthet Felmarginal Fälln täthet Obs/dag Naturresursinstitutet Uleåborg & Kajanaland 18400 älgar äl g tä th et (ä lg ar /1 00 h a) äl g tä th et (ä lg ar /1 00 h a) år Lappland 17100 älgar
18 l Jägaren 2 l 2017 VILLE HOKKANEN, TEEMU LAMBERG, PETRI VARTIAINEN , Finlands viltcentral Ansökningarna om hjortdjurslicens flyttar ut på webben Tjänsten Oma riista har kompletterats med en funktion som visar licensområdena och deltagarna i en licens. När det i vår blir dags att ansöka om jaktlicens för hjortdjur behöver du varken fylla i pappersblanketter eller rita kartor över licensområdet. D en nya funktionen underlättar för licensdeltagarna, för dem som ansöker om licens och för viltförvaltningen. Dessutom blir det enklare att informera inom jaktvårdsföreningarna, jaktföreningarna och samlicenserna, ända ner till den enskilda jägaren. En av drivkrafterna bakom utflyttningen av insamlingen av älgdata till nätet var att åtgärden stöder målen i förvaltningsplanen för älgstammen. Licensförfarandet för hjortdjuren kommer att fungera bättre när ansökningarna med tillhörande bilagor görs på nätet. Möjligheten att göra ansökningen på papper kommer ändå att finnas kvar. Det webbaserade systemet underlättar bland annat tolkningen av kartor över licensområden och förenklar handläggningen av ansökningar, vilket minskar på behovet av kompletterande utredningar. Möjligheten att på nätet ansöka om områdestillstånd för älgjakt hos Forststyrelsen har funnits sedan 2010. När nu också ansökningarna om jaktlicenser blir webbaserade kan hela proceduren klaras av med en enda ansökan. Kontrollera och uppdatera föreningens jaktområde För att förenkla insamlingen av älgdata införde över 90 procent av jaktföreningarna och jaktlagen här i landet i höstas sina älgjaktsområden i Oma riista. Genom att kopiera föregående säsongs jaktområde och ge det ett nytt namn skapar kontaktpersonen en ny områdeskod för jaktområdet. Den som sammanställer licensområdet samlar in koderna från deltagarna när han skapar licensområdet i tjänsten. Självfallet går det att göra ändringar i den uppdaterade kartan om det skulle inträffa sådana i terrängen. Finlands viltcentral rekommenderar att varje deltagare i licensen fastställer sitt jaktområde enligt arrendeavtalet för hjortdjur. Likaså ska områdestillstånd som är beviljade av Forststyrelsen och områdena där kommuninvånare har rätt till fri jakt införas i tjänsten. Fastställ licensområdet och deltagarna Vi rekommenderar att den som ansöker om jaktlicens själv sammanställer föreningarnas områden till ett licensområde. Den som sköter sammanställningen ska vara registrerad i Oma riista med uppdraget som kontaktperson för föreningen eller jaktlaget. Den här personen skriver in föreningarnas områdeskoder i tjänsten. När Oma riista har deltagarnas områdeskoder skapar tjänsten automatiskt en förteckning över deltagarna i samlicensen och en karta. Därefter räknar tjänsten ut områdets landareal, vattenareal och totalareal. Koden för licensområdet fungerar också i andra Oma riista-kompatibla elektroniska tjänster, som exempelvis program för hundpejlar. Licensansökningen Fyll i ansökningen om jaktlicens för hjortdjur på webbplatsen luvat.riista.fi. Logga in med ditt Oma riista-lösenord eller med bankkoder. Personen som gör ansökningen ska vara en fysisk person eller en juridisk person, exempelvis en registrerad förening. Om den som ansöker är exempelvis ett oregistrerat jaktlag ska en person utses som gör ansökningen. Om licensområdet är det samma går det att ansöka om licens för olika hjortdjur i samma ansökan. Om jaktområdena däremot avviker från varandra måste ansökningarna göras separat. Licensområdets markareal, vattenareal och totalareal, liksom även förteckningen över deltagarna, hämtas automatiskt från Oma riista med licensområdets kod. Det är inte heller längre nödvändigt att bifoga några kartor eftersom dessa redan finns i elektronisk form. I en ansökan som gäller området i norra Finland med fri jakträtt enligt 8 § i jaktlagen ska personen som ansöker separat uppge andelen privata marker samt bifoga en förteckning över skyttarna och Forststyrelsens beslut om områdestillstånd. När ansökningen väl är inskickad går det inte längre att göra några ändringar. Ansökningarna om hjortdjur ska skickas in senast den 30 april. Finlands viltcentral fattar besluten senast den 25 juli. Beslutet om jaktlicens skickas som en fil till vyn Tillstånd i Oma riista. På adressen riista.fi/sv/viltforvaltningen/ elektroniska-tjanster/ finns anvisningar för hur man använder tjänsten. Det går också att vända sig till Oma riistas helpdesk; mejla oma@riista.fi eller ring 029 431 2111, vardagar kl 12-16. Ansökningen om jaktlicens för hjortdjur 2017 1. Skapa licensområdet och, om det finns en sådan, förteckningen över deltagarna. Detta kan göras från 17 mars i tjänsten Oma riista, oma.riista.fi. Markera att licensområdet är klart. Tjänsten skapar nu en områdeskod med tio tecken. 2. Skriv ansökningen om jaktlicens för hjortdjur. Detta kan göras från 8 april på http://luvat.riista.fi Skriv in uppgifterna som efterfrågas och licensområdets kod. Bifoga skytteförteckningen och beslutet om områdestillstånd. Skicka in ansökningen senast den 30 april. Faktlåda: Oma riista skapar en kod för jaktområdet som du använder när du ansöker om jaktlicens på webbplatsen http://luvat.riista.fi
Jägaren 2 l 2017 l 19 Ansök om hjortdjurslicens på nätet 1. Skapa licensområdet från 17 mars 1. I tjänsten Oma riista, oma.riista.fi, från den 17 mars l Skapa licensområdet och eventuell deltagarförteckning l Klicka Färdigställ när jaktområdet är klart. Det får då en områdeskod med tio tecken STEG 1. Lägg till licensområde 1. Logga in i Oma riista som Föreningens kontaktperson. 2. Gå till vyn Områden och välj Licensområde. Klicka på Lägg till licensområde. Kontaktpersonen för föreningen/jaktlaget sammanställer i Oma riista deltagarnas jaktområden för den elektroniska ansökningen om hjortdjurslicens. Vi rekommenderar att ansökaren själv sammanställer licensområdet av föreningarnas jaktområden. Sammanställ licensområdet genom att skriva in områdeskoderna för deltagarnas jaktområden, som deltagarna själva har skapat. 3. Jaktåret blir automatiskt det rätta. Ge licensområdet ett beskrivande namn och spara det. 4. Du kommer nu till sidan Halvfärdig. Licensområdets kod, kartan och arealerna visas inte ännu. Den som gör ansökningen om hjortdjurslicens på papper ska skicka in den, med bilagor, till viltcentralens regionkontor senast den 30 april. Skicka en kopia till den jv-förening inom vars verksamhetsområde större delen av jaktområdet ligger Översättningen avden här webbsidan pågår men är tyvärr ännu inte färdig. Vi beklagar detta.
20 l Jägaren 2 l 2017 STEG 2. Lägg till deltagarnas områden i licensområdet 1. Lägg till deltagarnas jaktområden i licensområdet med knappen Lägg till område i högra kanten. 2. Lägg till de deltagande föreningarna en i taget. Skriv in föreningens områdeskod (tio tecken) och godkänn. Glöm inte områdeskoden för din egen förening. 3. Om en deltagare gör en ändring i sitt område när området redan är inskrivet visas en ikon för uppdatering efter deltagarens namn. Du uppdaterar deltagarens område eller raderar det genom att klicka på Funktioner. 4. När alla deltagare är införda: klicka på Funktioner och Färdigställ. 5. På sidan Färdig har licensområdet nu en kod, som du behöver när du ansöker om licens på sidan luvat.riista.fi. Kopiera eller anteckna koden och fortsätt till luvat.riista.fi. Följ anvisningarna på de följande sidorna i tidningen. 6. Med knappen Funktioner och Ställ som halvfärdigt kan du gå tillbaka till sidan Halvfärdig och göra ändringar hos deltagarna. Du kan också skriva ut kartan och göra ett Excel-dokument av deltagarförteckningen. Den färdiga kartan över licensområdet finns under fliken Karta.