Jägaren 02/2016 - Lehtiluukku.fi

Jä g ar en 2 l 2016 Intervju med nya direktören Jari Varjo En bäver för mycket? Finlands viltcentral 5 år
2 l Jägaren 2 l 2016 Kontaktuppgifter Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi 1. Adressändring via Posten Finland FlyttningsanmälansomgjortsmedPostensofficiellablankettuppdaterar adressändringenidetriksomfattandebefolkningsregistret(ävenhos magistraten)ochpostensadressregister.Postensänderdensomgjort anmälanettbekräftelsebrevivilketpostensamtidigtmeddelartillvilka företagochsamfunddennyaadressenförmedlas. Adressändring via Posten Finland FlyttningsanmälansomgjortsmedPostensofficiellablankettuppdaterar adressändringenäveniFinlandsviltcentralensjägarregister. AdressändringentillPostenochflyttanmälantillmagistratengörs a) iPostenswebbtjänstwww.muuttoilmoitus.fi(24h/dygn)meddina webbankkoder,Postensbehörighetskodellermedettchipförsettid-kort. Postensbehörighetskodärgratis.Dufårdenfrånpostkontoret. b) pertelefonpånumret0295535 536(lna/msa)måndagtillfredag kl.8—16.Kötidenäravgiftsbelagd. c) medblankettensomfinnspåPostenochhosmagistraten. Jaktkortsärenden och adressändringar 2. Jägarens egna adressändringar till registret: Entillpostenlämnadflyttningsanmälanändrartidningen JägarensellerMetsästäjäsadressuppgifter.Omenpersons adressbyts,menhan/honinteflyttar,görsändringsanmälan direkttilljägarregistret. SåvälJägarenellerMetsästäjäsomjaktkortetdistribueras utgåendefrånuppgifternaijägarregistret.Jaktkortet distribuerasidenextrapärmentillJägarennr4. 3. Anmälningaromändradjaktvårdsförening görsskriftligttilladressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB22 tfn0294312002 fax0306002302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB30,00023Statsrådet, tfnStatsrådetsväxel029516001. www.mmm.fi Enhetenförfriluftsliv Besöksadress,Regeringsgatan3A, 00170Helsingfors. Postadress,PB30,00023Statsrådet Forststyrelsen PB94(Fernissagatan4),01301Vanda, Växel020564100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumretförjakttillstånd020692424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen4,00790Helsingfors, tfn+358295326000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker LivsmedelssäkerhetsverketEVIRA, Forskningsenhetenför produktions-ochvilddjurshälsa, Elektroniikkatie3, 90590Uleåborg (besöksadress:Elektroniikkatie5), tfn0295304924. Djurprover,adress: EVIRA,Matkahuolto,Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja4,PB91, 11101Riihimäki. tfnväxel0108410050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB60,22101Mariehamn, tfnväxel(018)25000, www.regeringen.ax Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB22 00331 Helsingfors tfn0294312002 fax0306002302 metsastajarekisteri@innofactor.com Kundservice och rådgivning Tfn029 4312001, vardagarkl.9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Butik och beställningar: Tfn020331515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi ISSN-L0047-6986 ISSN0047-6986 ISSN2323-1475 Annonser RadannonsertillspaltenJaktochjägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: KlausEkman,tfn029 4312103 Adressändringar: Tfn0294312002, metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri :Hansaprint2016/Jag16_02 Pärmfoto : Vastavalo,PerttiHarstela MedlemiTidningarnasFörbund Jägaren Nr.2/201665.årgången Jägaren är Finlands viltcentralsupplysningsblad,somsändstillalla somerlagtjaktvårdsavgift. Jägarenutkommer sexgångeriåret, nästagång30.5.2016. Tidningen svarar inte för texterochbildersom säntstillredaktionen utanavtaldärom. Redaktionens adress : Jägaren,Finlandsviltcentral,Sompiovägen1, 00730Helsingfors,E-post:förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarigchefredaktör:JariVarjo Chefredaktör:KlausEkman,tfn029 4312103 Redaktionssekreterare: HennaVäyrynen,tfn0294312121 Layout:IlkkaEskola(HansaprintAb) Översättning: BerndtZilliacus Redaktionsråd: KlausEkman, IlkkaEskola, ErkkiKiukas, JouniTanskanen, Annamari Alanne, MarkoSvensberg, PetriVartiainen ochHennaVäyrynen.
Jägaren 2 l 2016 l 3 Innehåll l 2 l 2016 5 Ledaren: Traditioner och framtid 6 Finlands viltcentral 5 år 12 Viltdagarna: Jägarna sköter om naturen och sig själva 15 Ordförandens spalt: Hur offentlig ska rovdjursinformationen vara? 16 Ny serviceaffärsverksamhet för vilthushållningen 18 Smårovdjursjägare på flåningskurs 24 Taste of Game: Viltmiddagar i Jyväskylä 26 En bäver för mycket? 28 Våren är bäverjaktens tid 32 Plansch: Fjällripa 34 Jari Varjo: Jakten i vårt land hänger på frivilligjobbarna 36 Tips för viltvården i odlingslandskapet 40 I Kainasto vårdar jägarna viltet med kärlek 41 Med 50 års perspektiv på verksamhetsledning 42 Oma riista revolutionerar viltinformationen 44 Oma riista för effektivare sjöfågelförvaltning 45 Skapa ett Oma riista-användarnamn 46 Sädgässen inventerades i terrängen och från luften 49 Tipshörnan 50 Jägarexamen förnyas: Fångstredskap och jaktmetoder 52 Jaktmuseet efterlyser information om jaktstugor 54 Med vargar kring huset 56 Skogshönsens kullar behöver skydd 58 Nyhetsmagasinet 60 Dovhjorten 61 Jakt och jägare 62 Åland Viltdelikatesser i Jyväskylä, s. 24 Viltdagarna i Tammerfors, s. 12 Viltvård splaneri ng i odlingsl andskape t s. 36 När vargarna stryker kring huset, s. 54 H ia Sj ö bl o m H an nu H ut tu A n na m ar i A la n n e
BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu BESTÄLLNINGAR www.koiravaruste.fi eller TELEFON 040 710 8706 (var. kl 9-17) KÖP NU BETALA I JUNI! RÄNTA 0% ÅT UPPFÖDARE! EXTRA ENERGY 15 KG • Under aktiva perioden • 28% protein • 16% fett ENERGY 15 KG • För aktivoch viloperioden • 24% protein • 10% fett MAINTENANCE 15 KG • Under viloperioden • 21% protein • 8% fett SUPER 15 KG • För aktivoch viloperioden • 25% protein • 15% fett ACTIVE 15 KG • Under aktiva perioden • 30% protein • 20% fett POPULÄRA VALIO-HUNDFODER LEVERERAS ÄNDA HEM TILL DÖRREN! 31 90 ERBJUDANDE! 26 90 ERBJUDANDE! 33 90 ERBJUDANDE! 35 90 ERBJUDANDE! 37 90 ERBJUDANDE! Beställ mer betala mindre! Se mängdrabatterna i internetbutiken. PRESSAT FODER! PRESSAT FODER! PUPPY PRESSED 15 KG • Åt valpen • 28% protein • 15% fett 40 90 ERBJUDANDE! PUPPY JUNIOR 15 KG • Åt valpar av större raser • 28% protein • 16% fett 40 90 ERBJUDANDE! PUPPY 15 KG • Åt valpen • 30% protein • 19% fett 40 90 ERBJUDANDE! BESTÄLL GENAST BEGRÄNSAT PARTI! PRESSAT FODER! KÖP 3 BETALA 2 VALIO-VALPFODERSÄCKAR DESSUTOM PÅ KÖPET 5 X 3KG SÄCKAR! VÄRDE 759,SE MER INFO PÅ WWW.KOIRAVARUSTE.FI Delta i lotteriet! VÄLJ EN PRODUKT KUNDBONUS NÄR DU KÖPER FÖR ÖVER 120€! 0€ 0€ SUPERERBJUDANDE SUPERERBJUDANDE PÅ KÖPET 5 X 3KG VALIO VALPFODER SE MER INFO KOIRAVARUSTE.FI VINN EN IPHONE 6S
Jägaren 2 l 2016 l 5 Vårtsättattjagaochvårjaktkulturär resultatetavenlångutvecklingsprocess. Äveninomvårtlandsgränserärvariationerna betydande:frånfjälleniLapplandtillkusteni söder,fråndeösterbottniskaslätternatillde karelskaskogarna.Vårrikaochmångfacetteradejaktkulturharskapatsutifråndehärförutsättningarnaochgenomaktivajägaresidoga arbete,ochdenlevermedsintid. Minföreträdareharförtjänstfullthanteratde härförändringarnasombådejägarkårenoch jaktenharundergått.Tilldeprioriteradefrågornahörhurjaktenaccepterasochvärderas, bådenationelltochinternationellt.Värderingenochacceptansenberorförståsisinturpå denbildavjaktensomvijägaresjälvaskapar genomvårverksamhet. Jaktensträckersigfrånviltetochnaturvården tillettheltspektrum;jaktformer,föreningsverksamhet,jaktminnenochberättelser,skönlitteratur,matlagning,utrustningsutvecklingoch handelmedutrustning.Sistmeninteminst omfattarspektretävenföretagsverksamheten, somävendenärstaddiständigutveckling. Alltdettalevermedsintid;gamlafångstmetoderförvandlastillminnenmedannyaimpulser ochkunskaperuppstårbådehärhemmaoch blandkollegeruteivärlden. Iblandärdetdocknyttigtattstannauppoch reflekteraöverpåvilkavillkorsomjakten accepterasochhurdenkommerattvärderasi framtiden.Värderarvijägaresjälvavårhobbyi dessolikaformer?Varochenavossharsjälvfalletsinfavoritjaktellernågrajaktformersom hanellerhongillarbäst.Omvivillattjakten skavärderasochaccepterasividarekretsarän blandjägarnasjälvasåmåstevisjälvauppskattajaktenialladessformer.Kanskekanvitill ochmedtänkaosssakenså,attallverksamhet medanknytningtilljaktsomförverkligarden offentligaviltkoncernensmålförtjänarvår respekt? Dethärkanlåtaöverdrivethögtidligt,mentill degoda,beprövadeochaccepterademålen hörattjaktenochviltvårdenbedrivsetiskt ochansvarsfullt,attviltstammarnabevaras livskraftiga,attvilthushållningenskaparvälfärd ochvälbefinnande,ochattviförmårhantera viltskadorochkonflikter. Jagärövertygadomattvi,genomattuppskattajaktenshelaspektrum,skaparettfundament sombevararenallmänacceptansförjakten,nu ochiframtiden.Låtosstillsammansösaur våravärdefullatraditioner-medanviföljer medvårtidochbyggerförframtiden! Låt oss ösa ur traditionerna och bygga för framtiden! Jari Varjo Direktör Finlands viltcentral Ledaren
6 l Jägaren 2 l 2016 Finlands viltcentral 5 år Finlands viltcentral inledde sin verksamhet den första mars 2011. Den tidigare organisationsmodellen, Jägarnas Centralorganisation och jaktvårdsdistrikten, hade då tjänat finländarna i nästan femtio år. På fem år har Finlands viltcentral befäst sin ställning i viltförvaltningen. Här berättar cheferna för viltcentralens processer vad de har åstadkommit under dessa fem år och vartåt utvecklingen är på väg. Grundandet av viltcentralen föregicks av en omsorgsfull beredning av viltförvaltningslagen, en utvärdering av viltförvaltningen och den egentliga startprocessen. Grundläggningsprojektet inleddes i april 2010 och den nya processorganisationen grundades i två steg. När viltcentralen startade i början av mars överfördes ledningsprocesserna, de interna stödtjänsterna och de offentliga förvaltningsuppgifterna genast till processorganisationen. Centralens övriga kärnverksamheter, processerna för hållbar vilthushållning och tjänster, startade i sin nya form i början av 2012. Förnyelsen innebar också att jaktvårdsdistrikten blev viltcentralsregioner. Den första februari i år firade vi vaktombyte på viltcentralens centralkontor när direktör Reijo Orava gick i pension och vår nya direktör Jari Varjo tillträdde. Innan viltcentralen grundades var Reijo Orava chef för projektet att grunda Finlands viltcentral.
Jägaren 2 l 2016 l 7 Strategiarbete och tjänsteinriktat ledande lll Som organisationsmodell för Finlands viltcentral valdes från början en processorganisation. Modellen har inga verksamhetsenheter eller avdelningar alls utan arbetet bygger på processer. Med kärnprocesserna avses verksamhetslinjerna, som i viltcentralens nuvarande organisation är hållbar vilthushållning, tjänster, välfärd av vilthushållningen och offentliga förvaltningsuppgifter. Verksamhetslinjerna utgör samtidigt mål för samhällelig påverkan. Det viktigaste målet är att viltet och vilthushållningen ska producera maximalt med välfärd för invånarna i landet. Målet ska dock realiseras på ett sådant sätt att viltstammarna bevarar sin livskraft, att verksamheten är samhälleligt acceptabel, etisk och ansvarsfull samt å andra sidan så att de skador och konflikter som viltet orsakar minimeras eller åtminstone hålls under kontroll. Målen för verksamhetsprocesserna, utvecklingsprojekten och förvaltningsplanerna fastställs utgående från de här målen för påverkan. Varje anställd på viltcentralen ska försäkra sig om att den verksamhet som planeras överensstämmer med ett eller flera strategiska mål, utan att strida mot något av dem. Vilthushållningen skapar välfärd Efter att ha tänkt igenom målet Vilthushållningen skapar välfärd har vi på Finlands viltcentral grundat en ny process. Viltets välfärdseffekter för jägare och jaktföreningsmedlemmar är obestridliga. Den som strävar efter storskalig samhällelig påverkan bör fråga sig vilka värden och vilken välfärd som vilthushållningen producerar för markägare och företagare på landsbygden. Dessutom bör vi se till att invånarna i vårt land, som i allt högre grad urbaniseras, även i framtiden blir delaktiga av vilthushållningens välfärdseffekter. Hur kan vi öka konsumenternas välfärd genom att öka tillgången på viltkött? Hur kan vi förbättra de jaktintresserade urbaniserade finländarnas möjligheter att jaga? Reijo Orava Ödemarksråd Finlands viltcentrals direktör 2011–2015 Tjänster för jägare lll Till Finlands viltcentrals tjänster hör kundbetjäning och rådgivning, tjänster för nya jägare, jägartjänster, stöd till jaktvårdsföreningarna samt experttjänster av olika slag med anknytning till vilthushållningens olika delområden. Främjandet av etiken i jakten går som en röd tråd genom jägartjänsterna. Kundbetjäningens och rådgivningens kunder är alla personer med frågor som rör viltet, jakten eller vilthushållningen. Rådgivningen sköts huvudsakligen per telefon, men under de senaste åren har det blivit allt vanligare med frågor per mejl. Tidigare producerade vi olika handböcker och annat tryckt material, men numera publiceras materialet i första hand på nätet. I tidningen och på nätet informerar vi jägarna om aktuella frågor och exempelvis lagändringar. Tjänster för nya jägare Under 2015 skrev drygt 6500 personer godkänt i jägarexamen. Nästan 26 procent av dem var kvinnor, vilket ger en god bild av den breda popularitet som jakten åtnjuter i vårt samhälle. Tjänsterna för nya jägare inkluderar också uppgifter med anknytning till undervisningsmaterialet och kurserna som förbereder för jägarexamen. Bland jägarna är Handbok för jägare ett välkänt standardverk om jakten i vårt land. Nästa år förnyas jägarexamen med tillhörande läromedel och undervisningsmaterial i sin helhet och den nuvarande handboken och examen ersätts med en ny. Till tjänsterna för nya jägare hör också arbetet med ungdomsverksamheten, som görs i samarbete med andra aktörer i jaktoch naturbranschen. Stöder jaktvårdsföreningarna Till viltcentralens särskilda uppgifter hör också att stöda jaktvårdsföreningarna, vilket bland annat inkluderar stöd för administration, ekonomi, jakt och vilthushållning. För regionkontoren finns en särskild funktionär som bistår med hjälp och anvisningar. Dessutom arrangerar vi utbildning för verksamhetsledarna och ordförandena. Viltcentralen har under sina fem år kunnat göra jaktvårdsföreningarnas ekonomi avsevärt starkare. Även informationssystemen har utvecklats så att de också underlättar verksamhetsledarens arbete. Jari Pigg biträdande direktör 1.2.2016 juhlittiin Suomen riistakeskuksen keskustoimistolla vahdinvaihtoa, kun johtaja Reijo Orava jäi eläkkeelle ja uusi johtaja Jari Varjo aloitti työnsä. Reijo Orava oli ennen riistakeskuksen perustamista projektipäällikkönä Suomen riistakeskuksen käynnistyshankkeessa.
8 l Jägaren 2 l 2016 F I N L A N D S V I LT C E N T R A L R E G I O N K O N T O R E N h ål lb ar vi lt h u sh ål ln in g tj än st er o ff en tl ig a fö rv al tn in g su p p g ift er I N T R E S S E G R U P P E R regionala viltvårdsråd (15) riksviltvårdsråd V I LT C E N T R A L E N S S T Y R E L S E L E D N I N G O C H S T Ö D TJ Ä N S T E R Jaktvårdsföreningarnas regionmöten (15) M I N I S T E R I E T INTERAKTIVA VERKSAMHETSFORMER Jaktvårdsföreningar (298) Viltpolitikens två verksamhetslinjer Viltpolitisk påverkan Verkställande av viltpolitiken Fem förvaltningsplaner på fem år lll Inom Finlands viltcentrals process Hållbar vilthushållning har vi under de fem första åren producerat och fastställt fem förvaltningsplaner för vilt. Genom lagstiftning och projekt har åtgärderna i planerna förankrats i praktiken och de har haft en reell effekt på vilthushållningen. I synnerhet arbetet för livsmiljöerna har gett jägarnas naturvårdsarbete goodwill. I planerna ingår att vidga cirklarna eftersom det ute i Europa finns en efterfrågan på de finska verksamhetsmodellerna. Under de här verksamhetsåren har vi fastställt förvaltningsplanerna för älgstammen, skogshönsen och vargstammen. Dessutom har vi fastställt förvaltningsplanen för taigasädgåsen och den nationella våtmarksstrategin. Åtgärderna har förankrats genom projekt och verksamhet i regionerna. Vi följer med implementeringsgraden för planerna, och för älgstammen och skogshönsen är 70-80 procent av åtgärderna verkställda. När de projekt som inleds i år blir slutförda kan vi betrakta bägge förvaltningsplanerna som förankrade. Projektarbete och internationell verksamhet Viltcentralen har utvecklat projektarbetet till ett verktyg som på årsnivå producerar upp till 25 procent mervärde på den initiala finansieringen. Projektet Hembygdsvåtmark, som har fått Life-finansiering av EU, kan betraktas som juvelen i kronan. Projektarbetet med förvaltningsplanen för skogshönsen har haft stor spännvidd. Jakttiderna fastställs utifrån färsk information från vilttrianglarna, och i samarbete med skogsbranschens aktörer har vi redan förverkligat över tio projekt som gynnar det viltvänliga skogsbruket. Finlands viltcentral har ansvarat för arbetet med att ta fram och koordinera den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen. Planen fastställdes på AEWA:s partsmöte i november. Tack vare aktiviteten från finländsk sida bevarades möjligheten att jaga taigasädgås. Det talas ofta om att talkoaktiviteten tynar, men de facto har vi lyckats höja täckningsgraden hos triangelinventeringarna och informationen om de stora rovdjuren. Den hållbara vilthushållningens aktörer deltar aktivt i utvecklandet av datasystemet Oma riista. Funktionärerna i regionerna, jägarna som deltar i inventeringar, de fördomsfria markägarna och intressegrupperna är väl förtjänta av ett varmt tack för sitt engagemang! Jarkko Nurmi vilthushållningschef Finlands viltcentral har femton regionkontor på olika håll i landet samt ett centralkontor i Helsingfors. Det nationella viltrådet, de regionala viltråden och jaktvårdsföreningarna stöder viltpolitiken som viltcentralen bedriver. Jägaren l 1 l 2011 l 7 6 l Jägaren l 1 l 2011 L För cirka två år sedan fick utvärderingen av viltförvaltningen, dvs den av nuvarande Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna bildade helheten och omorganisationen sin början. Nu har vi kommit till en situation där den nya organisationen redan kör igång för fullt. l Lagen om viltförvaltning har beretts hela senaste år och behandlingen i riksdagen är på slutrakan. På grund av summan av många olika sammanträffanden blev den ursprungligen planerade starttidpunkten för den nya organisationen vid årsskiftet framskjuten. Som det traditionellt brukar vara när den sittande riksdagen står i beråd att avsluta valperiodens arbete, har det hopat sig ärenden som man försöker klara av. Viltförvaltningslagens ”öde” blev att den svenska översättningen på grund av nämnda anhopning fördröjdes på statsrådets översättningsbyrå samt på grundlagsutskottets grundliga behandling. Viltfrågornas vikt ökar Tiden är förbi för Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten efter att ha verkat ända sedan 1962. Den huvudsakliga uppgiften för dessa organisationer som grundades med stöd av 1962 års jaktlag har varit att främja den organiserade jakten och bedriva upplysningsverksamhet som i huvudsak riktats till den finländska jägaren. Idag är situationen i hög grad en annan: vid sidan av jägaren har även det övriga samhället och t.ex. EU blivit ”kunder”.Även andra än jägarna är intresserade av hur våra viltresurser förvaltas. Det samhälleliga intresset för viltfrågor ökar starkt. Redan på grundvalen av mediernas uppföljning av jaktfrågor kunde man tro att dessa hör till rikets viktigaste frågor. Det är således helt klart att en organisationsmodell som för fem decennier sedan ansågs vara bra inte mera nödvändigtvis är den bästa möjliga för att svara på framtida utmaningar. Jaktvårdsföreningarna är verksamhetens stenfot Vid planeringen av den nya organisationen stärktes uppfattningen att hela den finländska jaktens, dvs vilthushållningens grundpelare är det av jägarna utförda frivilligarbetet. Det bör man alltid komma ihåg då det är fråga om den finländska vilthushållningen. 380 årsverken frivilligarbete är en så ansenlig insats att en ersättning av den med tjänstearbete eller annars med skattemedel skulle visa sig vara helt omöjligt. Enligt den nya viltförvaltningslagen fortsätter jaktvårdsföreningarna nästan helt i sin tidigare sammmansättning. Till de viktigaste uppgifterna i fortsättningen för Finlands viltcentral,som snart inleder sin verksamhet, blir därför att stöda jaktvårdsföreningarnas verksamhet. Till de få ändringarna för jaktvårdsföreningarnas del hör att det i fortsättningen också ska väljas en representant för en lokalt betydande markägaraktör till jaktvårdsföreningens styrelse. Eftersom viltförvaltningslagen inte kommer att träda i kraft före jaktvårdsföreningarnas årsmöten i februari genomförs mötena helt enligt välkänt mönster, dvs på dem behandlas i reglementets 22 § nämnda ärenden. Mötesplatserna ooh tiderna samt fullmaktssblankett finns på sidorna 64–67 i denna tidning. Från trasttillstånd till strategiarbete När Finlands viltcentral inleder sitt arbete går det första året till att bygga upp strukturer och startande samt till inlärning av rutinerna i den nya processorganisationen. Till reformen hör också att de så kallade offentliga förvaltningsuppgifterna, dvs. bland annat beviljandet av jaktlicenser och andra tillstånd överförs i skydd av en brandmur. Trots att alla licensärenden också hittills har skötts klanderfritt och jämfört med många andra licensmyndigheter snabbt och förmånligt, har inte allting nödvändigtvis varit genomskinligt i en utomståendes ögon: ofrånkomligt har det i någons ögon verkat underligt att förtroendevalda med jägarbakgrund i jaktvårdsdistriktets styrelse har varit med och fattat beslut om jaktlicenser, dvs det har varit fråga om ett fenomen, som av elaka tungor sägs vara ”att sätta bocken att vakta trädgårdslandet”. Upprättandet av den här brandmuren ökar licensförvaltningen oberoende och trovärdighet och å andra sidan frigörs det resurser bland organisationens förtroendevalda till för Finlands vilthushållning betydligt större och viktigare strategifrågor. Till den nya viltcentralens viktiga strategiska uppgifter kommer bl.a. att höra beredning av olika förvaltningsplaner. Vi har ju redan förvaltningsplaner för alla stora rovdjur, sälarna, rapphönan och förvaltningsplanen för skogsfåglar håller på att bli färdig. Våtmarksstrategin är redan nästan färdig och arbetet med en älghushållningsstrategi håller på att inledas,så det finns nog jobb. Tidningen Jägaren och hornlogon fortsätter I och med revideringen av organisationen kommer nästan alla för jägarna bekanta symboleratt fortsätta som förut. Den för Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna gemensamma av Aarno Liuksiala designade logon med älghorn och orrlyra kommer att vara också den nya viltcentralens logo och även behållas för jaktvårdsföreningarna. Även tidningarna Metsästäjä och Jägaren bevaras i sin nuvarande form och sprida aktuell information om viltbranschen, nya vindar, gamla traditioner och, inte attt förglömma, vår jakts historia till jägare och andra intresserade. Och till slut: verksamhetsområdena bibehålls Mycket annat fungerande bibehålls i samband med förnyelsen av organisationen. Av dessa har jaktvårdsdistriktens förändring till Finlands viltcentrals regionkontor väckt mest diskussion. Just så kommer att ske och det innebär att samma kontor förblir på samma orter med samma bekanta personal. Dvs att t.ex. älglicensärenden även i fortsättningen sköts vid det egna regionkontoret och att de i offentligheten publicerade påståendena att licensärendena skulle koncentreras till Helsingfors inte håller streck. l Förnyelsen av viltförvaltningen på slutrakan Klaus Ekman Den gamla organisationens bäst kända kännetecken som t.ex. logon och tidningen Jägaren förblir vid revideringen av viltförvaltningen också symboler för den nya Finlands viltcentral. Finlands viltcentral torde inleda sin verksamhet i mars JÄGAREN 1/2011
Jägaren 2 l 2016 l 9 Kommunikationens betydelse framhävs vid förändringar lll Den nya viltförvaltningslagen och Finlands viltcentrals tillkomst för fem år sedan var en milstolpe för jakten i vårt land. Viltförvaltningen bevarade sin självständighet och vi bevarade frivilligarbetet, som ju betraktas som själva fundamentet för viltförvaltningen. Vid förändringar är och förblir kommunikationen avgörande. Vi grunnade på och planerade en ny logo, vi grubblade på tidningen Jägarens öde, vi lanserade nya webbsidor, skickade ut nyhetsbrev och försökte sammanfatta vårt nya sätt att jobba i en så begriplig form som möjligt. Den nya processorganisationen var en okänd organisationsmodell för både funktionärer och förtroendemän. För tidningarna Jägaren och Metsästäjä kunde vi direkt konstatera att de hänger med som de går och står till den nya organisationen och fortsätter som förut. Och sålunda blev Finlands viltcentral tidningarnas tredje utgivare. Den första utgivaren var Finlands allmänna jägarförbund. Från förbundet övergick tidningen 1962 till den nygrundade Jägarnas Centralorganisation. Tidningen Jägaren hängde med I tidningen Jägarens spalter försökte vi med stort uppslagna artiklar informera jägarkåren om vad organisationsomläggningen handlade om. Så här i efterhand betraktat var artiklarna oftast detaljerade och det vimlade av facktermer för att budskapet skulle gå hem i stugorna. Vi har hunnit lära oss och nu fem år senare kan vi konstatera att flera av verksamheter har kommit för att stanna. Tidningen Jägaren publiceras på nätet i samma form som pappersupplagan och kan läsas gratis av vem som helst. Vi håller på och gör en egentlig webbtidning, vilket kommer att göra det mycket enklare att använda tidningens omfattande samling av expertartiklar i bland annat de sociala medierna. Sociala medier och medier på nätet Elektronisk kommunikation och digitalisering är dagens melodi och vår nya organisation har lagt mycket krut på dem. Idag är Finlands viltcentrals webbplats en av de viktigaste nyhetskanalerna i branschen. Där publiceras alla nyheter och meddelanden från offentliga aktörer som tangerar viltbranschen, liksom även en stor mängd annat material som gynnar viltbranschen. Debatten och kommentarerna har flyttat till de sociala medierna och det har varit trevligt att se att tonen har hållits relativt saklig i viltcentralens kanaler, trots att inläggen ofta tangerar den rykande aktuella vargen. Vi passerar i dagarna 7000 gillare på Facebook och nästan 2000 intresserade följer oss på Twitter. Finlands viltcentral lever med sin tid, också på kommunikationssidan. Vi måste hänga med när samhället förändras och på viltfronten måste vi förstås befinna oss i främsta linjen.. Klaus Ekman kommunikationschef 2011 lät vi Taloustutkimus göra en enkät om Finlands viltcentrals logo och på basen av resultatet beslöt vi att fortsätta med den kända konstnären Aarno Liuksialas hornlogo som han skapade redan på 60-talet. Vi tillfogade bara den nya organisationens namn. De offentliga förvaltningsuppgifterna är kundvänliga lll När Finlands viltcentral grundades blev jaktlicensförvaltningen som tidigare hade skötts av jordoch skogsbruksministeriet och jaktvårdsdistrikten en så kallad offentlig förvaltningsuppgift. Till de offentliga förvaltningsuppgifterna hör också jägarregistret, gruppförsäkringen som ingår i jaktkortet och försäkringsskyddet för jaktvårdsföreningarnas funktionärer. Till de offentliga förvaltningsuppgifterna hör också att utse, leda och övervaka jaktvårdsföreningarnas examinatorer för jägarexamen och skjutprov, jaktövervakare och sådana representanter för jaktvårdsföreningar vid besiktningar i terrängen som avses i viltskadelagen. De offentliga förvaltningsuppgifterna är i enlighet med viltförvaltningslagen avskilda från viltcentralens övriga verksamhet och underställda chefen för offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt viltförvaltningslagen sköter chefen sina uppgifter självständigt. Trots omläggningen av organisationen går licensförvaltningsärendena fortsättningsvis via regionkontoren. På årsnivå uppgår antalet ärenden som behandlas till cirka 3500. Trots det stora antalet har vi kunnat hålla handläggningstiderna på en nivå som är rimlig för kunderna. I bästa fall kan ett beslut fattas till följande dag. Mera elektronisk ärendehantering På webbsidan riista.fi finns utförlig information om vad som räknas till de offentliga förvaltningsuppgifterna. På sidorna för licensförvaltning går det också att ladda ner licensansökningsblanketter. Via sidan når kunden det elektroniska licensansökningssystemet, som fortlöpande kompletteras med nya elektroniska ansökningsformer. I tjänsten Oma riista, som har blivit väldigt populär, går det att göra lagstadgade avskjutningsanmälningar (utom för de licensbelagda hjortdjuren) och ladda ner sitt jaktkort i elektronisk form. Med älgdatasystemet som är under utveckling för Oma riista blir det möjligt att göra avskjutningsanmälningar för licensbelagda hjortdjur och att ansöka om jaktlicens. För kunderna Även om många tycker att de offentliga förvaltningsuppgifterna är en byråkratisk papperskvarn så är verksamheten avsedd för kunderna. Syftet är att klä även de svårbegripliga paragraferna i en begriplig och ändamålsenlig form. Dessutom är de licensärenden som handläggs, som dispenserna för stora rovdjur, av stort allmänt intresse. I synnerhet på den kanten går det inte att fatta beslut som alla är nöjda med. Licensförvaltningen är öppen för respons och kommentarer av alla de slag och vi utvecklar verksamheten fortlöpande. Till jobbet hör också att lyfta fram utvecklingsbehov hos lagstiftningen för att lätta upp förvaltningspraxis. Sauli Härkönen Chef för offentliga förvaltningsuppgifter Jägaren l 1 l 2011 l 7 6 l Jägaren l 1 l 2011 L För cirka två år sedan fick utvärderingen av viltförvaltningen, dvs den av nuvarande Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna bildade helheten och omorganisationen sin början. Nu har vi kommit till en situation där den nya organisationen redan kör igång för fullt. l Lagen om viltförvaltning har beretts hela senaste år och behandlingen i riksdagen är på slutrakan. På grund av summan av många olika sammanträffanden blev den ursprungligen planerade starttidpunkten för den nya organisationen vid årsskiftet framskjuten. Som det traditionellt brukar vara när den sittande riksdagen står i beråd att avsluta valperiodens arbete, har det hopat sig ärenden som man försöker klara av. Viltförvaltningslagens ”öde” blev att den svenska översättningen på grund av nämnda anhopning fördröjdes på statsrådets översättningsbyrå samt på grundlagsutskottets grundliga behandling. Viltfrågornas vikt ökar Tiden är förbi för Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten efter att ha verkat ända sedan 1962. Den huvudsakliga uppgiften för dessa organisationer som grundades med stöd av 1962 års jaktlag har varit att främja den organiserade jakten och bedriva upplysningsverksamhet som i huvudsak riktats till den finländska jägaren. Idag är situationen i hög grad en annan: vid sidan av jägaren har även det övriga samhället och t.ex. EU blivit ”kunder”.Även andra än jägarna är intresserade av hur våra viltresurser förvaltas. Det samhälleliga intresset för viltfrågor ökar starkt. Redan på grundvalen av mediernas uppföljning av jaktfrågor kunde man tro att dessa hör till rikets viktigaste frågor. Det är således helt klart att en organisationsmodell som för fem decennier sedan ansågs vara bra inte mera nödvändigtvis är den bästa möjliga för att svara på framtida utmaningar. Jaktvårdsföreningarna är verksamhetens stenfot Vid planeringen av den nya organisationen stärktes uppfattningen att hela den finländska jaktens, dvs vilthushållningens grundpelare är det av jägarna utförda frivilligarbetet. Det bör man alltid komma ihåg då det är fråga om den finländska vilthushållningen. 380 årsverken frivilligarbete är en så ansenlig insats att en ersättning av den med tjänstearbete eller annars med skattemedel skulle visa sig vara helt omöjligt. Enligt den nya viltförvaltningslagen fortsätter jaktvårdsföreningarna nästan helt i sin tidigare sammmansättning. Till de viktigaste uppgifterna i fortsättningen för Finlands viltcentral,som snart inleder sin verksamhet, blir därför att stöda jaktvårdsföreningarnas verksamhet. Till de få ändringarna för jaktvårdsföreningarnas del hör att det i fortsättningen också ska väljas en representant för en lokalt betydande markägaraktör till jaktvårdsföreningens styrelse. Eftersom viltförvaltningslagen inte kommer att träda i kraft före jaktvårdsföreningarnas årsmöten i februari genomförs mötena helt enligt välkänt mönster, dvs på dem behandlas i reglementets 22 § nämnda ärenden. Mötesplatserna ooh tiderna samt fullmaktssblankett finns på sidorna 64–67 i denna tidning. Från trasttillstånd till strategiarbete När Finlands viltcentral inleder sitt arbete går det första året till att bygga upp strukturer och startande samt till inlärning av rutinerna i den nya processorganisationen. Till reformen hör också att de så kallade offentliga förvaltningsuppgifterna, dvs. bland annat beviljandet av jaktlicenser och andra tillstånd överförs i skydd av en brandmur. Trots att alla licensärenden också hittills har skötts klanderfritt och jämfört med många andra licensmyndigheter snabbt och förmånligt, har inte allting nödvändigtvis varit genomskinligt i en utomståendes ögon: ofrånkomligt har det i någons ögon verkat underligt att förtroendevalda med jägarbakgrund i jaktvårdsdistriktets styrelse har varit med och fattat beslut om jaktlicenser, dvs det har varit fråga om ett fenomen, som av elaka tungor sägs vara ”att sätta bocken att vakta trädgårdslandet”. Upprättandet av den här brandmuren ökar licensförvaltningen oberoende och trovärdighet och å andra sidan frigörs det resurser bland organisationens förtroendevalda till för Finlands vilthushållning betydligt större och viktigare strategifrågor. Till den nya viltcentralens viktiga strategiska uppgifter kommer bl.a. att höra beredning av olika förvaltningsplaner. Vi har ju redan förvaltningsplaner för alla stora rovdjur, sälarna, rapphönan och förvaltningsplanen för skogsfåglar håller på att bli färdig. Våtmarksstrategin är redan nästan färdig och arbetet med en älghushållningsstrategi håller på att inledas,så det finns nog jobb. Tidningen Jägaren och hornlogon fortsätter I och med revideringen av organisationen kommer nästan alla för jägarna bekanta symboleratt fortsätta som förut. Den för Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna gemensamma av Aarno Liuksiala designade logon med älghorn och orrlyra kommer att vara också den nya viltcentralens logo och även behållas för jaktvårdsföreningarna. Även tidningarna Metsästäjä och Jägaren bevaras i sin nuvarande form och sprida aktuell information om viltbranschen, nya vindar, gamla traditioner och, inte attt förglömma, vår jakts historia till jägare och andra intresserade. Och till slut: verksamhetsområdena bibehålls Mycket annat fungerande bibehålls i samband med förnyelsen av organisationen. Av dessa har jaktvårdsdistriktens förändring till Finlands viltcentrals regionkontor väckt mest diskussion. Just så kommer att ske och det innebär att samma kontor förblir på samma orter med samma bekanta personal. Dvs att t.ex. älglicensärenden även i fortsättningen sköts vid det egna regionkontoret och att de i offentligheten publicerade påståendena att licensärendena skulle koncentreras till Helsingfors inte håller streck. l Förnyelsen av viltförvaltningen på slutrakan Klaus Ekman Den gamla organisationens bäst kända kännetecken som t.ex. logon och tidningen Jägaren förblir vid revideringen av viltförvaltningen också symboler för den nya Finlands viltcentral. Finlands viltcentral torde inleda sin verksamhet i mars
10 l Jägaren 2 l 2016 BURREL S10 HD sparande viltoch åtelkamera Nästan helt osynlig infrarödblixt och mycket effektiv rörelsedetektor. Tar kort när den känner av rörelse och sparar bilderna på minneskortet. Utmärkt bildkvalité och FullHD -videofilmning. BURREL S10 HD+SMS sparande viltoch åtelkamera Sändande modellen har dessutom: Sänder bilderna till din telefon eller e-post (MMS/GPRS). Mångsidiga egenskaper och fjärrstyrning med telefonen t.ex bildbegäran Finlands populäraste åtelkamera! 17/2014 TESTVINNARE ERINOMAINEN HINTA/LAATUSUHDE! TESTVINNARKAMEROR TILL TERRÄNGEN, HEMMET, VILLAN... minneskort, batterier och installation NU PÅ KÖPET! € € ALLA SOM KÖPER EN BURREL-KAMERA EXTREME LITE PRO jaktställ Extreme Lite -modellen kombinerar toppegenskaper, lätthet och otrolig prestanda. Mångsidiga egenskaper samt bästa materialen garanterar en fullständig användningsfunktion i alla förhållanden. 100% vattenoch vindtät samt med andande Rain-Stop ® -membran. Extreme Lite Pro-ställets egenskaper: • Mycket lätt (upp till 35% lättare) • Bästa materialen och Hi-Dry™-ytbehandling • Byxorna går att dra åt i midjan och har neoprenförstärkning • Varm Pritex-foder i jackans krage och i midjan på byxorna • Rain-Stop® -specialmembran gör stället 100% vattenoch vindtät • Löstagbar huva och meshfoder med god andningsförmåga • Extrastarka. vattentäta och hållbara YKK-dragkedjor • Mångsidigt ställ för aktivva jägare STORLEKAR: XXS-4XL VAPENLAGEN ÄNDRADE! TUNGA SUOMI-VAPENSKÅPEN TILL NETTOPRISER! 10 vuotta MURTAUTUMATTOMUUSTAKUU 10 vuotta MURTAUTUMATTOMUUSTAKUU 10 vuotta MURTAUTUMATTOMUUSTAKUU KÖP NU BETALA I JUNI! RÄNTA 0% ALASKA LITE NEOPRENSTÖVLAR Högkvalitativa och varma stövlar med 8mm neoprenskaft för vinterbruk. Bra passform och greppande sula. KAMIK ICEBREAKER VÄRMESTÖVLAR Otroligt varm uppbyggnad klarar ända ner till -40’C! Utrustad med 8mm filtfoder innersula. IGLOO TERMO ++ VÄRMESTÖVEL -60°C Värmestövlar för mycket kalla väder. Med dessa klarar du dig när du fiskar, jagar eller kör med skoter i extrem kyla! 79 90 (89,90) 429,499,629,199 90 79 90 (89,90) 69 90 (89,90) 159 90 259,BESTÄLLNINGAR www.retkitukku.fi eller TELEFON 040 710 8706 vardagar kl. 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 KUNDBONUS VID KÖP ÖVER 100€! Välj en kundbonus i internetbutiken eller när du beställer via telefonen: SE HELA UTBUDET OCH ALLA ERBJUDANDEN FISHPOINT FISHFINDER PIMPELEKOLOD Med pimpelekolodet ser du vad som händer under isen. Givaren är lätt att sänka ner i vaken och hålls flytande. R8 Rymmer 5-8 vapen. Yttermått (mm): 1250 x 500 x 300 Innermått (mm): 1240 x 490 x 230 Vikt tom: ca. 90kg R8 MAXI Rymmer 8-10 Vapen Yttermått (mm): 1500 x 500 x 300 Innermått (mm): 1490 x 490 x 230 Vikt tom: ca. 130 kg R16 Rymmer 5-8 vapen. Godkänt för 20 vapen Yttermått (mm): 1500 x 550 x 400 Innermått (mm): 1490 x 540 x 330 Vikt tom: ca. 152kg 79 90 (99,90) 59 90 (79,90) BURREL T1 LASERMARKÖR FÖR VAPEN Jättepopulär! Passar till de vanligaste kalibrarna (.22-.50). Effektiv 3R-laser. BURREL X10 POWER BANK 10000MAH X10 Power Bank har en stor kapacitet och är utmärkt för att ladda din telefon eller tablett. 59 90 ALASKA Blaze termos 0,5 L VÄRDE 19,90 € O € ALASKA Stickad mössa VÄRDE 19,90 € O € VÄRDE 29,90 € ALASKA BlindTech™ Blaze Fällkniv med hölster O €
Jägaren 2 l 2016 l 11 BURREL S10 HD sparande viltoch åtelkamera Nästan helt osynlig infrarödblixt och mycket effektiv rörelsedetektor. Tar kort när den känner av rörelse och sparar bilderna på minneskortet. Utmärkt bildkvalité och FullHD -videofilmning. BURREL S10 HD+SMS sparande viltoch åtelkamera Sändande modellen har dessutom: Sänder bilderna till din telefon eller e-post (MMS/GPRS). Mångsidiga egenskaper och fjärrstyrning med telefonen t.ex bildbegäran Finlands populäraste åtelkamera! 17/2014 TESTVINNARE ERINOMAINEN HINTA/LAATUSUHDE! TESTVINNARKAMEROR TILL TERRÄNGEN, HEMMET, VILLAN... minneskort, batterier och installation NU PÅ KÖPET! € € ALLA SOM KÖPER EN BURREL-KAMERA EXTREME LITE PRO jaktställ Extreme Lite -modellen kombinerar toppegenskaper, lätthet och otrolig prestanda. Mångsidiga egenskaper samt bästa materialen garanterar en fullständig användningsfunktion i alla förhållanden. 100% vattenoch vindtät samt med andande Rain-Stop ® -membran. Extreme Lite Pro-ställets egenskaper: • Mycket lätt (upp till 35% lättare) • Bästa materialen och Hi-Dry™-ytbehandling • Byxorna går att dra åt i midjan och har neoprenförstärkning • Varm Pritex-foder i jackans krage och i midjan på byxorna • Rain-Stop® -specialmembran gör stället 100% vattenoch vindtät • Löstagbar huva och meshfoder med god andningsförmåga • Extrastarka. vattentäta och hållbara YKK-dragkedjor • Mångsidigt ställ för aktivva jägare STORLEKAR: XXS-4XL VAPENLAGEN ÄNDRADE! TUNGA SUOMI-VAPENSKÅPEN TILL NETTOPRISER! 10 vuotta MURTAUTUMATTOMUUSTAKUU 10 vuotta MURTAUTUMATTOMUUSTAKUU 10 vuotta MURTAUTUMATTOMUUSTAKUU KÖP NU BETALA I JUNI! RÄNTA 0% ALASKA LITE NEOPRENSTÖVLAR Högkvalitativa och varma stövlar med 8mm neoprenskaft för vinterbruk. Bra passform och greppande sula. KAMIK ICEBREAKER VÄRMESTÖVLAR Otroligt varm uppbyggnad klarar ända ner till -40’C! Utrustad med 8mm filtfoder innersula. IGLOO TERMO ++ VÄRMESTÖVEL -60°C Värmestövlar för mycket kalla väder. Med dessa klarar du dig när du fiskar, jagar eller kör med skoter i extrem kyla! 79 90 (89,90) 429,499,629,199 90 79 90 (89,90) 69 90 (89,90) 159 90 259,BESTÄLLNINGAR www.retkitukku.fi eller TELEFON 040 710 8706 vardagar kl. 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 KUNDBONUS VID KÖP ÖVER 100€! Välj en kundbonus i internetbutiken eller när du beställer via telefonen: SE HELA UTBUDET OCH ALLA ERBJUDANDEN FISHPOINT FISHFINDER PIMPELEKOLOD Med pimpelekolodet ser du vad som händer under isen. Givaren är lätt att sänka ner i vaken och hålls flytande. R8 Rymmer 5-8 vapen. Yttermått (mm): 1250 x 500 x 300 Innermått (mm): 1240 x 490 x 230 Vikt tom: ca. 90kg R8 MAXI Rymmer 8-10 Vapen Yttermått (mm): 1500 x 500 x 300 Innermått (mm): 1490 x 490 x 230 Vikt tom: ca. 130 kg R16 Rymmer 5-8 vapen. Godkänt för 20 vapen Yttermått (mm): 1500 x 550 x 400 Innermått (mm): 1490 x 540 x 330 Vikt tom: ca. 152kg 79 90 (99,90) 59 90 (79,90) BURREL T1 LASERMARKÖR FÖR VAPEN Jättepopulär! Passar till de vanligaste kalibrarna (.22-.50). Effektiv 3R-laser. BURREL X10 POWER BANK 10000MAH X10 Power Bank har en stor kapacitet och är utmärkt för att ladda din telefon eller tablett. 59 90 ALASKA Blaze termos 0,5 L VÄRDE 19,90 € O € ALASKA Stickad mössa VÄRDE 19,90 € O € VÄRDE 29,90 € ALASKA BlindTech™ Blaze Fällkniv med hölster O €
12 l Jägaren 2 l 2016 Text: Annamari Alanne l Bilder: Henna Väyrynen Jägarna sköter om naturen och sig själva Årets viltdagar arrangerades den 19 och 20 januari på Komediteatern i Tammerfors. Där avhandlades olika aspekter av viltet som en resurs för biohushållningen. En av de viktigaste synvinklarna på ämnet under Viltdagarna var välfärden och välbefinnandet som viltet producerar och i synnerhet kopplingen till det ekonomiska. likhet med tidigare år lockade årets viltdagar i Tammerfors en stor skara viltfolk från hela landet. Under de två dagarna avhandlades vilthushållningen ur många olika vinklar. Under den första dagen låg fokus på den välfärd som vilthushållningen skapar och på det tekniska. Den andra dagen bjöd på en genomgång av förändringarna i viltfaunan och hur de jaktbara fåglarnas och däggdjurens stammar utvecklas. Forskarna Marjo Neuvonen och Jani Pellikka på Naturresursinstitutet föreläste om sambanden mellan viltet, välfärden och ekonomin. De lyfte fram svårigheterna med att göra jämförelser eftersom det inte är vetenskapligt möjligt att jämföra personliga upplevelser. Det går inte att göra värderingar utan ett gemensamt mått. I det här fallet är det tänkbart att göra mätningarna i euro, menade Neuvonen. Pellikka påpekade dock att även om det är viktigt med ett gemensamt mått så kan inte viltets alla välfärdseffekter mätas i euro. Naturen vårdar både kropp och själ Naturen som en källa till välbefinnande och hälsa har väckt ett omfattande intresse. Neuvonen invigde tre undersökningar om effekterna som grönområden har på människans välbefinnande och hälsa, där naturresursinstitutet Luke deltar. Några projekt pågår redan på olika håll i landet där vetenskaplig information omsätts i praktiken. På hälsocentralen i Sibbo pågår ett försök där vistelse i naturen ingår i den psykiska rehabiliteringen och i vården av patienter med diabetes typ två. I Levi pågår åren 2015 till 2017 ett projekt kallat Voimametsähanke där syftet är att skapa möjligheter för nya närmats-, turism-, miljöoch I H an nu H ut tu Viltdagarna:
Jägaren 2 l 2016 l 13 Finlands viltcentrals pensionerade direktör Reijo Orava talade på Viltdagarna om jägarbilden i förändring och om de svårigheter som urbana jägare ställs inför. ”Vilthushållning sen urminnes tider” lll För många av deltagarna i Viltdagarna är jakten med tillhörande fenomen ett naturligt sätt att leva. För dem är det självklart att vilthushållningen i sigäven utan fällt vilt eller materiella ting – skapar välbefinnande. Syftet med Naturresursinstitutets undersökningar och den nästan färdiga förundersökningen om vilthushållningens värde är att konkretisera den välfärd och det välbefinnande som vilthushållningen skapar och hitta metoder för att så många som möjligt ska ha social, hälsomässig och ekonomisk nytta av vilthushållningen. GALLUP 1. Hurdant är det välbefinnande som du upplever att jakten ger dig? 2. Till vilket belopp i euro uppskattar du det välbefinnande som jakten ger dig under ett år? Jaana Husu-Kallio , kanslichef på Jordoch skogsbruksministeriet. 1. Det är ett totalt välbefinnande som inkluderar frid och spänning. Att skaffa vildmat är A och O, men ännu viktigare är jaktens sociala betydelse. 2. Jag skulle jämföra summan med exempelvis ett besök i månaden hos en kosmetolog. Dessutom skulle jag lägga till de inbesparade utgifterna för hälsovården och sen fördubbla summan. Alltså skulle 10 000 euro om året kunna vara en lämplig summa. Erkki Kallio , regionala viltrådet i Satakunta. 1. Jag känner mej piggare och njuter av friden. Dessutom är det viktigt att jaga med hunden. 2. Det går ju inte att mäta i pengar. Svaret beror förstås på ens inkomster, men några tusen euro skulle jag säga. Men inte mer än 5000 euro. Sinikka Uusitalo , förbundet för jägare med traditionella bågar, Perinnejousimetsästäjäin liitto. 1. Ett fysiskt välbefinnande som också påverkar både huvudet och humöret. 2. Om jag måste betala för varje gång jag jagar med hundarna så vore 1000 euro om året en struntsumma. Grönområdena höjer humöret och prestationsförmågan, minskar stressen och sänker både blodtrycket och pulsen vårdtjänster. Syftet med undersökningarna är att integrera naturen som en naturlig del av hälsotjänsterna. Marjo Neuvonen betonade vikten av egna upplevelser och självkännedom för välbefinnandet. Undersökningarna visar att en människas upplevelse av återhämtning och välbefinnande påverkas av hur mycket tid han eller hon använder till friluftsliv och av kvaliteten och kvantiteten på grönområdena exempelvis skogar och parker och avståndet till dem. Undersökningarna visar att grönområdenas hälsoeffekter är obestridliga. Det har påvisats att grönområdena höjer humöret och prestationsförmågan, minskar stressen och sänker både blodtrycket och pulsen. Eftersom nästan alla i arbetsför ålder (96 %) sysslar med friluftsliv i någon form och var tredje gör det varje dag så är effekten på finländarnas hälsa storskalig. Undersökningarna visar att tillgång till skog höjer den fysiska aktiviteten i naturen. I jämförelse med dem som rör sig utomhus mera sällan så upplever dessutom de som rör sig utomhus mycket att varje enskild gång är mera uppfriskande. Värt att notera är att också virtuella naturmiljöer verkar ha en dämpande effekt på stress. Välfärd + vilthushållning = oersättligt? Enligt Neuvonen uppgår det ekonomiska välfärdsvärdet på de områden som hör till allemansrätten till 2,6 miljarder euro per år. Det
14 l Jägaren 2 l 2016 här har börjat väcka intresse också på viltsidan. Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet ska i ett gemensamt projekt utreda vilthushållningens nuvarande och potentiella välfärdseffekter samt vilthushållningens värde i euro. Förundersökningen blir klar i vår. Det säger sig självt att jakten och viltvården är givande för sina utövare, inte minst tack vare köttet som viltet avkastar. Jani Pellikka understryker dock särskilt jaktens andra sida: att jägaren vårdar både sig själv och naturen. Begreppet välbefinnande är mångfacetterat och enligt Pellikka ingår en social, en fysiologisk, en ekonomisk och en psykologisk dimension. Förundersökningen visar att konsumtionen i anslutning till jakt har blivit halvannan gång större under det senaste decenniet. År 2008 spenderade en genomsnittlig jägare sammanlagt 950 euro om året på utrustning, tjänster och resor. Idag är beloppet ännu större. Beräknat utifrån olika antaganden ligger effekten på den ekonomiska avkastningen i storleksordningen 279 till 359 miljoner euro och sysselsättningseffekten på hela 2245 till 2986 årsverken. Förundersökningen ska stöda undersökningen av hur vilthushållningen skulle kunna producera mera välfärd och välbefinnande. Vi ska dock hålla i minnet att vilthushållningen redan nu producerar en stor kvantitet ekonomisk och hälsorelaterad nytta – problemet är bara det, att vi inte vet hur mycket! . 2008 1993 Fångstredskap GPS-utrustning Föreningens medlemsavgifter Jakttillstånd Patroner Utrustning, ryggsäckar Vapen Kläder och skodon Resor 100 200 300 400 Euro (2014 års nivå) Viltfolk från hela landet samlades på komediteatern i Tammerfors. Jägarna spenderar mycket mera pengar på sin hobby än de gjorde förut.
Jägaren 2 l 2016 l 15 Ordförandens spalt När detta nummer av tidningen Jägaren kommer ut är den andra säsongen med beståndsvårdande jakt efter varg redan avslutad. I nästan hela landet framskred årets jakt med god fart. I skrivande stund fanns det kvar bara ungefär fem stycken av de beståndsvårdande dispenser som Finlands viltcentral hade beviljat. Att jakten framskred så fort visar att vår vargstam växer med rask fart. Till de cirka fyrtio vargar som fälldes med beståndsvårdande licenser kommer de sammanlagt drygt tio vargar som fälldes med polisens tillstånd i Norra Karelen och Norra Savolax under det pågående jaktåret. Det här handlar om individer som har gjort upprepade påhälsningar vid hus utan att låta sig skrämmas av några avskräckningsåtgärder. Under de senaste åren har det blivit klart vanligare med vargbesök vid hus. En orsak är självfallet att vargarna har blivit fler, men även den försämrade tillgången på föda i vissa områden kan tänkas ha lockat vargarna till bebyggelse i hopp om lättare byte. I östra Finland har samarbetet mellan polisen och jägarna fungerat utmärkt och man har lyckats eliminera de här ”husvargarna” fort. Vi väntar därför med spänning på Naturresursinstitutets preciserade uppskattning av vargstammens storlek som är utlovad till slutet av februari. Den beståndsvårdande vargjakten har fått mycket publicitet i massmedierna. Även internationella nyhetsbyråer har intresserat sig för vargjakten och artiklar har publicerats i många internationellt ansedda dagstidningar. Trots det stora mediapådraget har vargdebatten i vårt land ändå lugnat ner sig och blivit snäppet sakligare. De beståndsvårdande licenserna har i hög grad bidragit till den här förändringen. Visserligen överklagades alla beviljade dispenser till förvaltningsdomstol, men det kom väl inte som en överraskning för någon? I år ledde överklagandena lyckligtvis inte till verkställighetsförbud i någon region. Försöket med den beståndsvårdande jakten pågår i två år. Därefter ska det under jordoch skogsbruksministeriets ledning göras en analys av resultaten. Vid utvärderingen kommer man att höra åtminstone dem som har beviljats licenser, Naturresursinstitutet och de viktigaste intressegrupperna. Till det viktigaste torde höra att vi följer licensvillkoren och rekommendationerna, de fällda individernas åldersoch könsfördelning, och deras ställning i flockens hierarki. Strategin för den fortsatta beståndsvårdande vargjakten bestäms utifrån uppskattningarna och kommer garanterat att ha hög prioritet i vår viltpolitik under den närmaste framtiden. Bland jägarna väcker det också starka känslor att rovdjursinformation i Tassen-systemet överlåts till självkostnadspris till bland annat naturorganisationer. Irritationen är förståelig eftersom informationen är insamlad på talko av rovdjurskontakpersonerna. Det är därför oerhört viktigt att vi formulerar klara spelregler för hur offentlig viltinformationen ska vara. Frågan är rykande aktuell eftersom tjänsten Oma riista, som har utvecklats av Finlands viltcentral, fortlöpande får allt fler användare bland jägarna. Vi bör också ta oss en funderare på vilka fördelar det kunde ha om vi för exempelvis rovdjuren skulle övergå till en maximalt öppen och transparent praxis självfallet med undantag för den personliga informationen. Eftersom den sparade informationen består av fakta så borde där inte finnas någonting att dölja. En möjlighet är att informationen sparas på överenskommet sätt och med en viss fördröjning, vilket skulle ha en klart dämpande effekt på de eventuella utomstående som försöker följa efter rovdjursobservationerna. Det är många fler än jägarna som är intresserade av viltet och informationen om djuren. Tänk om vi den här gången skulle låta bli att betrakta det som ett hot och i stället se en möjlighet? Hur offentlig ska rovdjursinformationen vara? Tauno Partanen Ordförande Finlands viltcentral
16 l Jägaren 2 l 2016 Tommi Häyrynen och Hanna Hauvala , Jyväskylä yrkeshögskola, enheten för affärsverksamhet Ny serviceaffärsverksamhet för vilthushållningen Viltet är en naturresurs som kan utnyttjas på många olika sätt. Jakten är inte bara en hobby utan kring viltet kan det byggas en serviceaffärsverksamhet som öppnar intressanta möjligheter. På Jyväskylä yrkeshögskola inleds i vår ett projekt som går ut på att skapa ny affärsverksamhet kring vilthushållningen. iltet är en naturresurs som kan utnyttjas på många olika sätt. Jakten är inte bara en hobby utan kring viltet kan det byggas en serviceaffärsverksamhet som öppnar intressanta möjligheter. På Jyväskylä yrkeshögskola inleds i vår ett projekt som går ut på att skapa ny affärsverksamhet kring vilthushållningen. Det har uppstått en livlig diskussion om vilthushållningens potential bland de olika aktörerna. Planmässigt realiserat finns det potential att producera ett avsevärt ekonomiskt värde för både företagare, markägare och jaktföreningar. I synnerhet företagen på landsbygden letar intensivt efter nya möjligheter till affärsverksamhet efter hand som lönsamheten hos de traditionella näringarna försvagas. De letar också efter ytterligare avkastning på sitt skogskapital genom mångbruk av skogen. Vid enheten för affärsverksamhet vid Jyväskylä yrkeshögskola har man tagit fram två olika affärsmodeller för att strukturera vilthushållningens helhet av tjänster och för att tydliggöra aktörernas roller. Dessutom har man inlett arbetet med att bestämma viltets ekonomiska värde. Vid den här värdebildningen ligger huvudvikten uttryckligen vid produktionen av säljbara jaktupplevelser. H an nu H ut tu V
Jägaren 2 l 2016 l 17 Aktörer aktiveras I vår verkställs ett projekt med syftet att rent praktiskt skapa ny affärsverksamhet kring viltet. I projektet deltar utöver enheten för affärsverksamhet vid Jyväskylä yrkeshögskola också Finlands viltcentral, Naturoch viltvårdsstiftelsen, Finnhunting Oy och gården Ylä-Tihtari. Verksamheten har sin tyngdpunkt i Mellersta Finland, men resultaten blir användbara även på riksnivå. Under de följande två åren ska projektet aktivera aktörer så att de realiserar praktiska åtgärder som gynnar vilthushållningens möjligheter till affärsverksamhet. Vilthushållningens helhet av tjänster struktureras efter verksamhetens nivå med en modell där man på ett åskådligt sätt kan avläsa bland annat fördelningsprinciperna för en jakts kommersiella värde samt nyttan av verksamheten för de olika intressegrupperna. Utnyttjandet av möjligheterna till affärsverksamhet förutsätter ett nära samarbete mellan de intressegrupper som deltar i verkOutnyttjad potential lll På riksnivå är vilthushållningens totala potential nästan helt outnyttjad. En viktig orsak är att vi vid arbetet med att utveckla vilthushållningen blir tvungna att granska gamla inkörda verksamhetsmetoder på ett nytt sätt när det gäller de traditionella sätten att utnyttja viltet. Visserligen finns det verksamheter som anknyter till det kommersiella utnyttjandet av viltet, men ur serviceaffärsverksamhetens synvinkel verkar helheten ostrukturerad. En ekonomisk granskning av viltet förutsätter att vi bestämmer viltets värde och dessutom aktiverar och konceptualiserar vilthushållningens serviceaffärsverksamhet. Nu är tiden inne att börja realisera praktiska åtgärder för att utnyttja möjligheterna till affärsverksamhet. Enligt en utredning som gjordes 2014 om vilthushållningens möjligheter till yrkesmässig affärsverksamhet är attityderna i huvudsak positiva till en utveckling av affärsverksamheten kring viltet. Både markägarna och producenterna av jaktliga kringtjänster och kärntjänster har visat ett stort intresse för att driva ärendet vidare. Likaså letar många jaktföreningar aktivt efter nya sätt att finansiera viltvårdsarbetet i sina marker och jaktens infrastruktur. samheten och en transparent och lättfattlig avtalspraxis. Det här samarbetet uppstår inte om inte den kommersiella verksamheten är transparent eller om den kommersiella verksamhetens mervärde inte är påvisbart för alla parter. Det här är absoluta villkor för affärsverksamhet. Jaktupplevelsen ett trumfkort för försäljningen Hittills har viltets värde i regel varit synonymt med köttvärdet medan den köpta jaktupplevelsen oftast har lämnats obeaktad. Enligt det material som enheten för affärsverksamhet vid Jyväskylä yrkeshögskola har samlat in uppgick värdet på en kommersiellt utnyttjad älglicens till cirka 4500 euro. I kalkylen ingick själva jakten, fällningsavgiften, boendet och maten. Köttets värde var däremot utelämnat. Jakterna som ingick i materialet höll hög standard, var professionellt ledda och hade lämpliga alternativ för boende och mat. Kunnandet hos företagen som arrangerade jakterna och det goda samarbetet med jaktföreningarna, markägarna och producenterna av kringtjänster var avgörande för att jakterna skulle upplevas som lyckade. Ekonomisk nytta för alla parter Det kommersiella utnyttjandet av viltet kan utvecklas parallellt med den traditionella inhemska jaktkulturen bara mervärdet kan visas konkret för alla parter och verksamheten inte utesluter möjligheterna till hobbyjakt. Det här gör det lättare för aktörerna att förstå viltets mångfacetterade värdepotential samtidigt som det gör det lättare för parterna att samarbeta konkret sinsemellan. Jaktföreningarna önskar satsa allt mer på att viltet mår bra och på att skapa en fungerande infrastruktur för jakten. Dessutom är arrendet för jaktmarkerna utsatt för ett tryck eftersom belastningen på markägarnas kapital har ökat med åren. Även jägarna som saknar mark behöver möjligheter att åtminstone nu och då få uppleva en jaktdag. Om vi kan utnyttja en del av viltet kommersiellt så blir det möjligt att fördela en del av avkastningen mellan alla parter. På samma gång kan vi också förbättra de marklösa jägarnas möjligheter att ägna sig åt sitt intresse. Den som åskådliggör det kommersiella värdet för de deltagande aktörerna ställer också granskningen av eventuella viltskador på skogen i en ny belysning. Om detta realiseras på ett riktigt sätt så styrs inkomsten som det kommersiella utnyttjandet av viltet skapar även till åtgärder som höjer viltets välfärd, bevarar viltstammarnas livskraft samt bygger och underhåller en infrastruktur för jakten. Betraktat ur den traditionella jaktens synvinkel ökar det här hobbyjaktens kontinuitet in i framtiden. På motsvarande sätt borde viltstammar som håller hög kvalitet öka värdet på det skogliga kapitalet. Värdet på en kommersiellt utnyttjad älglicens uppgick till cirka 4500 euro
18 l Jägaren 2 l 2016 Text och bild: Kaisa Huttunen Smårovdjursjägare på flåningsku aijo Korkeela som skrev jägarexamen för ett par år sedan jagar småvilt och är intresserad av viltvårdsaspekterna. Korkeela bor i Helsingfors men hennes jaktmarker ligger så pass långt borta att det inte går att jaga med fällor. Det finns knappast någon jägare här i landet som ifrågasätter att jakten efter små rovdjur är viktig för viltvården, men de flesta är ändå främst intresserade av vilt som går att äta. Också jakthundar kan tända gnistan till jakt efter små rovdjur. Så gick det för Essi Heimo från S:t Karins som för ett par år sedan hade tillfälle att följa med grythundar i arbete. – Min pojkvän har grythundar och på det viset blev jag på allvar intresserad av rovdjursjakt. Tidigare tänkte jag att när man jagar med grythundar så måste man jämt lokalisera dem och att de lätt fastnar nere i gryt. Men jag kom på andra tankar när jag såg att det inte alls var särskilt blodigt, kommenterar Heimo. Heimo och Korkeela deltog i höstas i en kurs för damer om flåning av små rovdjur. Det var inte bara jakthundarna och viltvården som förenade deltagarna utan också viljan att ta vara på det fällda viltet både det ätliga viltet och skadedjuren – med ett helhetsgrepp. M Essi Heimo använde skrapstocken när hon skar upp mårdhunden som hon hade flått. Läsarönskemål Jakthundarna och vildmaten har inspirerat många att börja jaga. Det handlar inte bara om det ätliga viltet utan också om att ta vara på pälsviltet. På flåningskursen som ordnades i höstas fick deltagarna lära sig att flå småvilt. På plats fanns även garveriet Modifur som köper vildpäls av jägare och säljer skinn både inrikes och utrikes. Enkel flåningsteknik Rovdjurskursen hölls i Eura i Satakunta och leddes av Jägarförbundets distriktsutbildare Rauli Helin. Syftet med kursen var att lära ut en enkel och snabb teknik för flåning och tillvaratagande, och att informera om pälsuppköparnas kvalitetskrav. Av tradition har jägare tanat skinnen, vilket är en arbetskrävande metod, berättar Helin. Dessutom ska de torkade skinnen förvaras inomhus vid en jämn temperatur. – Den alternativa flåningsmetod som jag visar tar bara ungefär tio minuter. Därefter saltas skinnet och får ligga i ungefär fem dagar, och efter det håller skinnet otroligt bra. Dessutom är det ekologiskt att salta, vilket är en fördel. Det går ingen energi till torkningen och det behövs inte heller vatten för att göra skinnet mjukt på samma sätt som efter taningen, förklarar Helin. Flå mårdhunden steg för steg På kursen visar Rauli Helin hur man flår en mårdhund och därefter får kursdeltagarna prova på. Börja flåningen med ett öppningssnitt från trampdynan till analöppningen. Skär sedan loss
Jägaren 2 l 2016 l 19 analöppningen så att den stannar kvar på kroppen. Dra loss skinnet från foten och upprepa med det andra benet. Efter bakbenen är det svansens tur. Gör ett snitt från halva svansen till svansroten och lossa försiktigt kotorna från skinnet. Fortsätt därefter snittet ända ut i svansspetsen. När svansen och bakbenen är avpälsade drar man av skinnet som en strumpa ända till frambenen. Helin ger tipset att man med sågspån får ett bättre grepp om den hala kroppen. Om skinnet är varmt så lossnar det lätt. – Det är bäst att flå djuret så fort som möjligt efter avlivningen. Då kommer inte heller magsafterna åt att fördärva pälsen, instruerar Helin. När skinnet är draget ända till frambenen så är det deras tur. Dra av skinnet ända ut till ”handlederna” och skär sedan av ”ärmarna” med kniv. Därefter är det huvudets tur: öronbrosket, ögonlocken och läpparna får bli kvar i skinnet. – När man tanar borde man ta bort öronbrosket, men när man saltar så behöver man inte göra det på skinn som ska säljas. Den som bereder ett skinn för eget bruk ska ändå skära bort brosket, annars kan öronen kännas sneda. Lämna också kvar nosen i skinnet. På pälsmarknaderna avgörs ju priset av längden, tipsar Helin. När skinnet är avdraget som en strumpa skär man upp det för att underlätta saltningen. En skrapstock underlättar momentet. – Börja med att göra en riktlinje längs mittlinjen med kniven så går det sedan lättare att skära upp skinnet på rätt ställe, instruerar Helin. Kursdeltagarna upplever tekniken som överraskade enkel. – Jag hade föreställt mig att det skulle vara svårare att flå en mårdhund än ett hjortdjur eftersom den är så liten, berättar Heimo. Det är inte alls så kletigt att flå som jag hade trott. Att salta skinnet var också enkelt, instämmer Korkeela. Kursdeltagarna fick öva på att flå mårdhund. Med sågspån får man bättre tag om den hala kroppen. Den bästa tiden för jakt efter pälsvilt är november till mars metsästäjä59x297.indd 1 2.3.2016 9.51 Salta skinnen, fettet blir bränsle Efter flåningen ska skinnet saltas. Strö jämnt med salt över det. Glöm inte att öppna svansen och salta rejält. Det går att stapla flera skinn på varandra på samma underlag. Havssalt i granulatform kan användas flera gånger. – De saltade skinnen ska ligga i minst fem dagar på ett jämnt underlag och med pälssidan nedåt. Därefter skakar man av saltet och lägger skinnen i en tunna. Det går ungefär 35 skinn i en tunna. Efter saltningen fördärvas inte skinnen längre av temperaturväxlingar, så tunnorna kan alldeles bra stå ute, förklarar Helin. Enligt Helin kan man lämna kvar fett på skinnet, men om man vill packa fler mårdhundsskinn i tunnan så ska man skrapa bort fettet med exempelvis en isskrapa av plast. Fettet som följer med pälsarna tas till vara i förädlingspro
20 l Jägaren 2 l 2016 cessen och förvandlas till biodiesel, berättar Helin. ”Mårdhundsdieseln” får kursdeltagarna att grunna på vad allt fällda små rovdjur kan användas till. – Kan man ge mårdhundskött åt hundar? är det en som undrar. Enligt Helin ska man inte mata hundar med mårdhund eller räv eftersom ungefär var annan mårdhund och var tredje räv har trikiner. Däremot kan man använda mårdhundar som åtelmaterial, eftersom mårdhundar gärna äter varandra. – Om någon blir riktigt intresserad av återanvändning så kan den plocka hela krockdödade djur från vägkanten och flå dem för garveriet, tipsar Helin. Granska pälsens kvalitet På kursen behandlades också faktorer som inverkar på pälsens kvalitet och användbarhet. Den bästa tiden för jakt efter pälsvilt är november till mars. De finaste pälsarna kniper man ofta i början av december. Jakttiden varierar med geografin: ju längre norrut vi går desto tidigare får de små rovdjuren en fin päls. – Om skinnet skiftar i blått på insidan så är hårsäckarna inte färdiga. Ett sådant mårdhundsskinn lossar hår vid beredningen. Blårävar har förstås inte samma problem, småler Helin. Kursdeltagarna får rådet att låta bli skinn som har fördärvats av skabb eller löss. Skabb är lätt att känna igen, men lössen är sämre kända. – Lusen åstadkommer en bar fläck som ser liksom bränd ut. Oftast finns sådana bakom bogarna, berättar Helin. Även slitage, lockighet och glanslöshet påverkar pälsens kvalitet. Pälsar med kulhål eller andra skador, eller som har blivit rivna av en hund kan vara alldeles värdelösa. Tovighet är det vanligaste skälet till att mårdhundsskinn De största köparna av vildpäls finns i Asien Rauli Helin lägger ett skinn på ett jämnt underlag för saltningen. Var noga med att öppna svansen och salta rejält! Seija och Reijo Halkola på Modifur berättade om vilka kvalitetskrav som de ställer när de köper pälsar. GYTTORP VAPENSKÅP Gyttorp Finland Oy Återförsäljare och mera info: www.gyttorp.fi • IMPoch EN 14450 -certifiering (uppfyller den nya vapenlagens krav) • 4-tappars bultlåsning (2 stående och 2 liggande) • Godkännt ”double bit”-säkerhetslås • Standardfärg, RAL 9002 -vit • leveransavgift: 49€ (till adressen fraktat) RP: 490€ RP: 590€ RP: 570€ RP: 720€ KAMPANJ : 429€ + leveransavgift KAMPANJ : 649€ + leveransavgift G3/S1/3/350/U Höjd = 1500mm Bredd = 280mm Djup = 350mm Vikt = 66kg 4 vapen 50000-04 G3/S1/6/350 Höjd = 1500mm Bredd = 380mm Djup = 350mm Vikt = 79kg 6 aseelle 50000-05 G3/S1/8NT Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 98kg 4 vapen 50000-10 G3/S1/8/D Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 95kg 8 vapen 50000-15 G3/S1/14/D Höjd = 1500mm Bredd = 800mm Djup = 350mm Vikt = 123kg 14 vapen 50000-20 RP: 440€ KAMPANJ : 389€ +leveransavgift KAMPANJ : 519€ + leveransavgift KAMPANJ : 499€ + leveransavgift