Du åker väl till jaktvårdsföreningens årsmöte? Jä g ar en SKJUTPROVEN NU I OMA RIISTA 1 l 2019
2 l Jägaren 1 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 ( Ratatie 11 ), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 0400 (växel). Skicka djurprover till: Livsmedelsverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_01 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 1/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 25 mars 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
77 Innehåll 1 l 2019 5 Ledaren: När vintern vänder mot vår 6 Projektet för frivillig samgång: Etelä-Soisalo spurtade först i mål 8 Finsk våtmarksskötsel nu på världskartan 10 Avmagringssjuka hos hjortdjur – smittan kan ligga dold i urinlockmedel 11 Ordförandens spalt: Ett betydelsefullt erkännande för vilthushållningen 12 Skjutproven nu i tjänsten Oma riista 16 På tredje plats i tävlingen För viltet: Metsähanhimiehet 20 Hedersomnämnandena i tävlingen För viltet 22 Jägarstudier på skoltid 25 Erfarenheter av den nya jägarexamen 26 Kvinnorna är jaktens outnyttjade kraftresurs 28 Ministeriet informerar: Uppgången fortsätter – men är välfärden jämnt fördelad? 29 ASF kan besegras 30 Den afrikanska svinpesten: Vildsvinen måste undersökas! 32 Ändringar i dispensansökningen för icke fredade fåglar 34 En jägares utrustning: Klä dig löst och ledigt vid vaktjakt 36 I Amerika är också hönsfågelbytet stort 40 Vapenförvaringen: En viktig del av vapensäkerheten 43 JSM informerar: Beslut om dispenser som gäller varg grundar sig alltid på fallspecifik bedömning 44 Vårda ditt jaktgevär, del 1: Slutstycket på en cylinderstudsare 46 Vilthushållning i utveckling, del 6: Styrelsemedlemmarnas ansvar 48 Jaktföreningen och beskattningen, del 1: Försäljning av jakt och kött 50 Rökt kött i rökkåta smeker smaknerverna 52 Haren i grytan àla Akseli Herlevi 54 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 58 Nyhetsmagasinet 60 Skogsharen 61 Jakt och jägare 62 Áigeguovdilis ságat sámegillii 16 På tredje plats i tävlingen För viltet: Metsähanhimiehet Jägaren 1 l 2019 l 3 8 Finsk våtmarksskötsel nu på världskartan 12 Skjutproven nu i tjänsten Oma riista 34 En jägares utrustning: Klä dig löst och ledigt vid vaktjakt 26 Kvinnorna är jaktens outnyttjade kraftresurs TU OM O TU RU NE N AR TO M ÄÄ TT Ä AR TO M ÄÄ TT Ä JU HA SI EK KI N EN
H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .1 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. KOIRAN LÄMPÖALUSTA Erittäin kestävä makuualusta koiralle. Eristää lämpöä eikä kerää kosteutta. Koko n. 66 cm x 102 cm. EXTRA ENERGY 20 KG Energiapitoinen täysravinto erittäin aktiivisille koirille. 32 % proteiinia, 21 % rasvaa. Vähintään 38 % lihaa. 19 90 LÄMMIN! KOIRANKOPIN LÄMMITIN Teho 200 W, suojattu rakenne – pinta lämpenee max. 45°C asti. 129,alk. USEITA MALLEJA! 699,SUOSITTU! JÄMPTI LÄMMITETTÄVÄ JUOMAKUPPI Varmistaa juomaveden sulanapysymisen pakkasella. JÄMPTI ERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Kolme eri väriä. PROFI-LINE RACE JA HIGH ENERGY TÄYSRAVINNOT AKTIIVISILLE KOIRILLE! 95,SUOSITTU! Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! Min. 30 kg koiranruokatilauksiin ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! 119,119,2 X 15 KG SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 42,42,ALK. / 20 KG 39 90 39 90 MYÖS EDULLISET SÄÄSTÖPAKKAUKSET Huippusuosittu koiranruokasarja AKTIIVISILLE KOIRILLE! -PENTUPAKETTI KASVATTAJILLE! 60 kg kahden säkin hinnalla! 34 90 34 90 ALK. / 20 KG 81 90 81 90 PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -pentupaketti. Suome? mestari? 3 x 15 kg 45 kg 5 x 3 kg 15 kg + yht. 60 kg Vähintään kahden Valiokoiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle vilkkuvalo ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 9,90 MAXI, VOIMA JA EXTRAVOIMA ENERGIARUOAT NYT HUIPPUHINTAAN! 32 90 32 90 ALK. / 15 KG ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
N är jaktåret vänder mot våren finns det ett antal frågor för oss att fundera på. Hjortstammen har vuxit så rejält att hjortarna räknat i antal når upp till älgens nivå, trots att förekomstområdet är avsevärt mindre. Hjortjaktens sista veckor pågår och förhoppningsvis kommer snöläget, som åtminstone emellanåt blir bättre, att underlätta säsongfinalen så att vi når målen för förvaltningen. Här behöver vi varje hjortjägares insats för att få stammen under kontroll och kunna minska på hjortarna i områdena med större täthet. I en ledare för ett år sedan grunnade jag på hur framtidens jaktvårdsförening kommer att se ut. Under fjolåret ägde en samgång rum och i flera föreningar där en sammanslagning av allt att döma skulle innebära en framtidsförsäkring pågår förhandlingar och man bereder förslag för årsmötet. I skrivande stund har jordoch skogsbruksministeriet med en förordning fastställt de exaktare fördelningsgrunderna för statsbidragen till jaktvårdsföreningarna. Vilcentralen kommer att ge närmare anvisningar för hur förordningen ska tillämpas. Det är viktigt att jägarna tar framtidsfunderandet i egna händer och deltar i årsmötet, där ju besluten om jv-föreningarnas verksamhet fattas. På viltcentralen försöker vi stöda arbetet med råd och anvisningar, men besluten måste fattas på ort och ställe. Det är ju bara där som kunskapen finns om vad som är den bästa lösningen för just den trakten. En trevlig nyhet nådde oss i november då vi fick veta att Markhor-priset hade gått till Finland. Det beviljades som ett erkännande för det jordnära samarbetet mellan jägare, markägare och viltvårdare. Mer om detta på annan plats i detta nummer. Samma arbete görs nuförtiden på många fronter i det viltvänliga skogsbruket som tar hänsyn till viltets livsmiljöer. Det är vår förhoppning att i synnerhet hönsfåglarna ska gynnas. Vi ska fortsätta med det här arbetet och samarbetet är en bra grund att bygga på som en framtidsförsäkring för viltets och jaktens framtid! . När vintern vänder mot vår Jägaren 1 l 2019 l 5 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .1 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. KOIRAN LÄMPÖALUSTA Erittäin kestävä makuualusta koiralle. Eristää lämpöä eikä kerää kosteutta. Koko n. 66 cm x 102 cm. EXTRA ENERGY 20 KG Energiapitoinen täysravinto erittäin aktiivisille koirille. 32 % proteiinia, 21 % rasvaa. Vähintään 38 % lihaa. 19 90 LÄMMIN! KOIRANKOPIN LÄMMITIN Teho 200 W, suojattu rakenne – pinta lämpenee max. 45°C asti. 129,alk. USEITA MALLEJA! 699,SUOSITTU! JÄMPTI LÄMMITETTÄVÄ JUOMAKUPPI Varmistaa juomaveden sulanapysymisen pakkasella. JÄMPTI ERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Kolme eri väriä. PROFI-LINE RACE JA HIGH ENERGY TÄYSRAVINNOT AKTIIVISILLE KOIRILLE! 95,SUOSITTU! Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! Min. 30 kg koiranruokatilauksiin ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! 119,119,2 X 15 KG SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 42,42,ALK. / 20 KG 39 90 39 90 MYÖS EDULLISET SÄÄSTÖPAKKAUKSET Huippusuosittu koiranruokasarja AKTIIVISILLE KOIRILLE! -PENTUPAKETTI KASVATTAJILLE! 60 kg kahden säkin hinnalla! 34 90 34 90 ALK. / 20 KG 81 90 81 90 PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -pentupaketti. Suome? mestari? 3 x 15 kg 45 kg 5 x 3 kg 15 kg + yht. 60 kg Vähintään kahden Valiokoiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle vilkkuvalo ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 9,90 MAXI, VOIMA JA EXTRAVOIMA ENERGIARUOAT NYT HUIPPUHINTAAN! 32 90 32 90 ALK. / 15 KG ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
6 l Jägaren 1 l 2019 PETRI VARTIAINEN , Finlands viltcentral Projektet för frivillig samgång: Etelä-Soisalo spurtade först i mål Jaktvårdsföreningen Etelä-Soisalo inledde sin verksamhet vid årsskiftet. Jv-föreningarna Kangaslampi och Heinävesi lade fram sitt gemensamma förslag om samgång vid ett extraordinarie möte före årsskiftet. Det första synliga resultatet av Finlands viltcentrals projekt för frivillig samgång (Virtaa vaaehtoiseen yhdistymiseen) uppstod i gott samförstånd och kan stå som modell för andra intresserade föreningar. ”För att få kontinuitet i verksamheten måste vi engagera ungdomarna”, påpekar Joonas Eronen. T anken på att Heinävesi och Kangaslampi skulle slå sig ihop var inte ny. Första gången frågan behandlades var för ungefär tio år sedan. Därefter togs frågan upp på nytt 2013 när jv-föreningarnas gränser skulle bekräftas, men ärendet fördes inte vidare. – Då var vi fortfarande unga och orkade jobba på talko, småler Niilo Pulkkinen som har fyllt åttio och är verksamhetsledare för Kangaslampi jvf. På årsmötena i februari i fjol fick ärendet vind i seglen för tredje gången. – Samarbetet som vi har utvecklat under årens lopp, som samlicensen för björn och gemensamma kurser och examenstillfällen för jägarexamen, utgjorde en pådrivande faktor för att samgångsprocessen skulle gå i gång, förklarar Mika Luukkarinen, ordförande för Heinävesi jv-förening. Liten arbetsgrupp gjorde grundarbetet Det första steget var att låta en liten arbetsgrupp grunna på förutsättningarna för att slå sig ihop. Under ledning av projektchefen för samgångsprojektet satte sig ordföranden och verksamhetsledaren för respektive förening vid samma bord i maj. Under mötet gick man punkt för punkt igenom nuläget för bägge jv-föreningarna och tänkbara trösklar för en samgång. Det kom inte som någon överraskning att man betraktade det som viktigt – och till och med som en förutsättning för samgång att bevara skjutbanorna. Beträffande föreningarnas sätt att bedriva verksamheten fanns det skillnader i hur de hanterade SRVA-uppdragen för hjortdjur, men redan under de första förhandlingarna insåg mötesdeltagarna att olikheterna kunde jämkas ihop. Man diskuterade också preliminärt frågan om hur platserna i den nya styrelsen skulle fördelas mellan de två samgående föreningarna. Det här var ju en viktig fråga för medlemmarna. Styrelserna bereder ärendet Följande steg på vägen till samgång togs i september, då styrelserna för Kangaslampi och Heinävesi jv-föreningar möttes, sammankallade av projektchefen. Utkastet till samgångsavtal som den ovannämnda arbetsgruppen hade utarbetat lades fram för styrelsemedlemmarna. I samgångsavtalet fastställdes hur den nya föreningen skulle arbeta i alla ärenden som hör till verksamheten och är lagstadgade. Utgångspunkten för förhandlingarna mellan Kangaslampi och Heinävesi var att jv-föreningens tjänster riktade till jägarna, som skjutproven och utbildningarna, ska fortsätta som förut. – Samgången behöver inte synas i jägarnas vardag eller rättare sagt ska den inte göra det, sammanfattar Mika Lukkarinen. Styrelsen för respektive jv-förening behandlade avtalsutkastet på sitt möte i oktober. Efter en smärre finslipning var utkastet klart och den nya föreningens sätt att bedriva verksamheten var spikat. Uppgiften att hålla medlemmarna underrättade om hur förhandlingarna framskred utgjorde en väsentlig del av samgångsprocessen. Utkastet till samgångsavtal skickades via respektive förening ut till medlemmarna för att de skulle läsa igenom det och säga vad de tyckte om det. Kommentarerna var inte många. Några argument mot samgången framfördes inte heller. Man beslöt att hänföra beslutet om samgång till
Jägaren 1 l 2019 l 7 ett extraordinarie möte i respektive förening. Styrelserna sammankallade mötena i slutet av november. Båda mötena hölls samtidigt för att föreningarna skulle fatta sina beslut oberoende av varandra. – Det var ett bra sätt att sköta saken på och förhandlingarna var fokuserade. Dessutom gav samgångsprojektet oss det stöd som vi behövde vid varje steg på vägen, berömmer Joonas Eronen, verksamhetsledare på Heinävesi. Jaktvårdsföreningens möte har beslutanderätten Den högsta beslutanderätten hos en jaktvårdsförening innehas av årsmötet eller ett extraordinarie årsmöte. På mötena presenterades utkastet till samgångsavtal för medlemmarna och ärendet diskuterades. Tack vare den omsorgsfulla beredningen av ärendet och den öppna kommunikationen uppstod inga problem när beslutet skulle fattas. På bägge mötena röstade medlemmarna enhälligt för en samgång. Förslaget skickades direkt till Finlands viltcentral och chefen för offentliga förvaltningsuppgifter klubbade ärendet – Etelä-Soisalo jaktvårdsförening var född! Med blicken mot framtiden – Vi ska vitalisera skytteverksamheten, stöda föreningsverksamheten, höja energinivån i skolsamarbetet och bredda den övriga jakten, som fokuserar för mycket på älgjakten, svarar Joonas på frågan om framtidsplanerna för Etelä-Soisalo jv-förening. En förutsättning för vitaliseringen av verksamheten är att vi engagerar också yngre personer i föreningens verksamhet, både på förtroendeposter och som talkojobbare, fortsätter Joonas utan att dra efter andan emellan. Martti Eronen, ordförande för Kangaslampi jvf och med en lång karriär bakom sig på olika förtroendeposter, är bergfast övertygad om att samgången kommer att slå väl ut. – I början är det viktigt att uppdatera nätverken bakom talkojobben så de känns nära och meningsfulla för jägarna. Jag tvivlar inte på att vi kommer att hitta nya verksamhetsformer och säkra tjänsterna på lokalplanet som är riktade till våra jägare, sammanfattar Martti utsikterna för den nybildade jaktvårdsföreningen Etelä-Soisalo.. ”Tiden är mogen för att slå in på en gemensam väg”, säger Niilo Pulkkinen med övertygelse. ”Förhandlingarna var fördomsfria, öppna och förtroendefulla”, berömmer Mika Lukkarinen. Saldot för samgångsprojektet: Två sonderande förhandlingar som inte ledde vidare Sex samgångsprocesser som pågår (17 jv-föreningar) En samgång Vi skapade ett arbetssätt för framtida samgångsprocesser och en modell för samgångsavtal Viltcentralen fortsätter att stöda föreningarna genom en samgångsfunktionär Etelä-Soisalo jaktvårdsförening (enligt 2018 års uppgifter) 1070 medlemmar Markareal 132 790 ha 51 jaktföreningar och jaktlag 23 tillfällen att avlägga skjutprov och 242 skjutningar Sju tillfällen att skriva jägarexamen med 16 deltagare En förberedande kurs för jägarexamen med sex deltagare 14 SRVA-uppdrag, ett av dem för ett rovdjur Etelä-Soisalo jaktvårdsförening bildades i hörnet där tre landskap möts.
8 l Jägaren 1 l 2019 Finsk våtmarksskötsel nu på världskartan Finlands viltcentrals projekt Hembygdsvåtmark Life+ har belönats med det internationella viltvårdsrådet CIC:s Markhor-pris. Det delas ut vart annat år till en person eller organisation, eller ett projekt som har gjort en berömlig insats för naturvården och naturskyddet. Enligt kriterierna ska mottagaren i sin naturvård säkerställa mångfalden i naturen, välfärden för invånarna på orten och den hållbara jaktens princip. Det var första gången som priset gick till en europeisk mottagare. P rojektet Hembygdsvåtmark var en gemensam kraftsamling som engagerade markägare, jägare, jaktföreningar och Finlands viltcentral. Genom projektet iståndsatte vi eller anlade 48 modellvåtmarker på olika håll i landet. Sammantaget uppgick projektarealen till ungefär 340 hektar. Projektet ökade våra kunskaper om sjöfåglarnas och våtmarkernas betydelse medan de praktiskt upplagda modellplanerna hjälpte markägarna vid planeringen av deras objekt, både under projekttiden och efter den. Tack vare fortsatt rådgivning och planeringshjälp har vi dessutom realiserat ett stort antal iståndsättningar även efter projektet eftersom jägarna och markägarna är intresserade och fortsätter med uppgiften. – Arbetet med att iståndsätta, anlägga och sköta våtmarker
Jägaren 1 l 2019 l 9 är vård av livsmiljöer i elitserien! Jaktföreningarnas och markägarnas långa traditioner beträffande viltvård och talkojobb skapade ett fundament för det här projektet, berättar vilthushållningschef Jarkko Nurmi. – Jägarnas roll som naturvårdare blev synlig och det inspirerade folk på landsbygden att börja sköta om våtmarkerna. Under de senaste åren har rekordmånga våtmarker blivit anlagda med hjälp av stöden för jordoch skogsbruk och med talkokrafter. Iståndsättningen av våtmarker på det nya och kundnära sättet ledde också till ett tätare samarbete mellan olika förvaltningsområden. Som bäst bereder jordoch skogsbruksministeriet tillsammans med miljöministeriet en gemensam fortsättning på projektet med sjöfåglarna och våtmarkerna som målgrupp. Sjöfåglarnas framtid är beroende av livsmiljöernas kvalitet och kvantitet, och jaktens hållbarhet. Detta är faktorer som markägarna och jägarna kan påverka direkt i sina marker. Vi skapar förutsättningar för sjöfågelstammarna att växa genom att anlägga, iståndsätta och sköta våtmarker, jaga återhållsamt och bedriva effektiv jakt efter små rovdjur och kråkfåglar. Förhoppningsvis kommer markhorpriset att ytterligare stärka motivationen att vårda sjöfåglarnas livsmiljöer. Dessutom kan priset förhoppningsvis öppna fler internationella kanaler för finansieringen. Att sjöfåglarna får mycket ungar är någonting som gynnar samtliga jägare i Europa, påpekar specialplanerare Mikko Alhainen. Projektet Hembygdsvåtmark pågick åren 2010 till 2015 och finansierades av EU Life+, Finlands viltcentral och jordoch skogsbruksministeriet. Ytterligare information om projektet hittar du på adressen www.kosteikko.fi/sv/. International Council for Game and Wildlife Conservation CIC Markhor Award for Outstanding Conservation Performance George Aman President of the CIC George Aman Return of Rural Wetlands LIFE+ Coordinated by Finnish Wildlife Agency Co-fi nanced by Ministry of Agriculture and Forestry and EU LIFE+
Smittan kan ligga dold i urinlockmedel A nvändningen av urinbaserade doftlockmedel vid hjortdjursjakt har under den senaste tiden debatterats i jakttidningarna. Det gäller för jägarna att vara uppmärksamma beträffande försäljning och köp av doftmedel eftersom försäljningen av sådana har begränsats inom EU på grund av faran för att avmagringssjukan bland hjortdjur ska sprida sig. Avmagringssjukan är en prionsjukdom som har förekommit i Nordamerika sedan 60-talet och påträffades i Norge 2016, vilket är oroväckande. Om sjukdomen når vårt land blir konsekvenserna allvarliga. Samtliga hjortdjur här i landet är mottagliga för CWD-smitta utom dovhjort. Prionerna är synnerligen livskraftiga och kan i marken bevara sin infektionsförmåga i många år. Sjukdomen sprider sig främst med djur som vandrar, men vi har också kunnat isolera prioner i olika kroppsutsöndringar, som urin, och därför kan vi inte utesluta att smittan också sprider sig med urin som förmedlare. För att hejda CWD har kommissionen gjort ett skyddsbeslut (2016/1918) som reglerar inte bara förflyttningarna av hjortdjur utan också tillverkningen och importen av urinbaserade doftlockmedel. Med stöd av skyddsbeslutet är det förbjudet att till EU införa urinbaserade doftlockmedel från Norge och tredje land. Dessutom är det förbjudet att tillverka sådana lockmedel av urin från hjortdjur från norra Finland och Sverige. Förbudet gäller både produkter med syntetiskt urin och med äkta. Sådana här produkter tillverkade i bland annat Nordamerika har förekommit på marknaden i Finland. Vi uppmanar därför både säljare och köpare att vara uppmärksamma och anmäla urinbaserade doftlockmedel som eventuellt har införts olagligt i landet till kommunal-veterinären i ifrågavarande kommun. CWD avmagringssjuka hos hjortdjur 10 l Jägaren 1 l 2019
P rojektet Hembygdsvåtmark Life+ som pågick åren 2010 till 2015 belönades i november med det internationella viltvårdsrådet CIC:s pris Markhor Award. Projektet drevs som ett samarbete mellan markägare, jägare, föreningar på ort och ställe, och Finlands viltcentral. Priset delas ut vart annat år till en person eller organisation eller ett projekt som har gjort en berömlig insats för naturvården och naturskyddet. Priset delades ut på en biodiversitetskonferens i Egypten. Värt att notera är att det var första gången som priset gick till en mottagare i Europa. Under projekttiden realiserades inalles nästan 50 våtmarker med en sammanlagt areal på cirka 340 hektar. Kostnadsberäkningen för det här EUprojektet gick på nästan två miljoner euro, vilket inkluderade planeringen, realiseringen, administrationen och de övriga utgifterna. Projektet togs så väl emot på fältet att det inspirerade till många fler våtmarker som finansierades på andra vägar. Projektets stora popularitet har visat att det går att nå fantastiska resultat när flera aktörer samarbetar, bara det finns yrkeskunniga planerare och projektledare att tillgå. Avgörande för att ett projekt ska lyckas är att markägarna känner sig tillräckligt motiverade för att planera och realisera projektet. Till det viktigaste med en våtmark hör att öka sjöfåglarnas produktion av ungar genom att skapa skydd och föda för kullarna. Dessutom är våtmarkerna väldigt betydelsefulla för vattenskyddet. När en våtmark planeras på rätt sätt går det också att styra jakten till sådana områden där jakten inte nämnvärt stör bebyggelse eller annan verksamhet. I synnerhet i landets södra delar finns det så mycket sommarstugor utmed sjöstränderna att den täta bebyggelsen försvårar sjöfågeljakten. Våtmarkerna har också den fördelen, betraktat ur en jaktlig synvinkel, att skadskjutna fåglar så gott som alltid blir hittade bara jägaren har en apporterande hund som kan jobbet. Utmed sjöstränder finns det däremot ofta så mycket växtlighet att det blir avsevärt svårare att leta rätt på skadskjutna fåglar. Intresset för att anlägga våtmarker är fortsättningsvis väldigt stort. Därför planerar jordoch skogsbruksministeriet, miljöministeriet, Finlands viltcentral och ett antal andra viktiga intressegrupper ett nytt och ännu större samprojekt för att förbättra livsmiljöerna för sjöfåglarna. Ett av de viktigaste elementen i projektet är skapandet av ett nätverk av fredade våtmarker eftersom sådana obestridligen har en rad positiva effekter på sjöfåglarnas överlevnad. Ett annat element i detta planerade projekt är åtgärderna för att hejda den nedåtgående trenden för sjöfåglarna med negativ utveckling. Beträffande våtmarkerna ska vi också hålla i minnet att avskjutningen ska hållas på en hållbar nivå under höstens jakter. Vi har fått en mängd påstötningar som rör fenomenet där jägare med generös utfodring lockar sjöfåglar till en rätt liten våtmark för att sedan jaga intensivt. Här kan vi konstatera att metoden lätt biter sig själv i svansen och är problematisk för förvaltningen av sjöfåglarna. På kvällarna drar en sådan utfodring till sig sjöfåglar från ett stort område samtidigt som fåglarna i närliggande vattendrag knappt alls kvällsflyger längre. Och då finns där ju självfallet inte heller några jägare kvar. Visserligen är det ändå så, att det främst är våra vanligaste sjöfåglar, som gräsand och kricka, som dras till en utfodring av det här slaget och blir jagade. Det är förstås ett faktum att all jakt utvecklas och förändras, både beträffande den teknologiska utvecklingen och vilka arter som är jaktbara eftersom samhället förändras. Var och en får själv tänka efter om den här riktningen på utvecklingen är önskvärd. Och i synnerhet fråga sig om riktningen leder till en hållbar förvaltning av viltstammarna. Ett betydelsefullt erkännande för vilthushållningen i vårt land TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt Jägaren 1 l 2019 l 11
SKJUTPROVEN nu i tjänsten Oma riista D et elektroniska mottagandet av skjutprovet testades under fjolåret i sexton jaktvårdsföreningar och vidareutvecklades enligt de synpunkter och kommentarer som vi fick. Syftet var att underlätta och försnabba provmottagarnas och verksamhetsledarnas arbete och att på ett enklare sätt än hittills få fram skjutprovsstatistik för jv-föreningarna och intygen över avlagt skjutprov för jägarna. Responsen på pilotförsöket var konstruktiv och testarna entusiastiska; ett stort tack till deltagarna för er medverkan! Från början av innevarande år (2019) har de här funktionerna utvidgats till att omfatta hela landet. Hädanefter ska varje jaktvårdsförening sköta skjutprovet och intyget över avlagt skjutprov elektroniskt. Från och med i år kommer skjutprovsresultaten att visas i tjänsten Oma riista. Det elektroniska intyget över avlagt skjutprov är lika giltigt som intyget på papper, som inte kommer att avskaffas. För att ett skjutprov ska avlöpa smidigt krävs det att minst två men helst tre provmottagare behärskar det elektroniska. För att garantera det här gör vi detaljerade anvisningar för provmottagarna, öppnar en testbana på nätet och ordnar utbildningar under våren. Erfarenheterna visar att mottagandet av skjutprov går smidigast med appen i provmottagarens egen telefon eller surfplatta. De försvunna skjutprovsintygen blir historia I år kommer således intyget över avlagt skjutprov att omedelbart efter betalningen överföras till Oma riista, både på nätet och i appen. Intyget landar i vyn för egna uppgifter tillsammans med jaktkortet. Därefter kan jägaren skriva ut jaktkortet inklusive hans gällande skjutprov. Anteckningarna om godkända prov överförs från Oma riista till det lagstadgade jägarregistret. Det går fortsättningsvis att få ett utskrivet pappersintyg för ett godkänt skjutprov, men tack vare den elektro12 l Jägaren 1 l 2019
niska anteckningen är en jägare inte längre tvungen att betala jv-föreningen för ett nytt intyg på papper om han skulle ha tappat originalet. Skjutprovsinformationen kan dessutom användas i andra tjänster. Så småningom ska jaktföreningar och jaktlag också kunna använda de elektroniska uppgifterna om avlagda skjutprov när de gör en ansökan till Forststyrelsen om områdestillstånd. Asiakaspalvelu p. 029 431 2001 asiakaspalvelu@ riista.fi Verkkosivut www.riista.fi Sähköinen asiointi oma.riista.fi Kirjaamo Sompiontie 1, 00730 Helsinki kirjaamo@riista.f i Lupahallinto Sompiontie 1, 00730 Helsinki lupahallinto.kirja amo@riista.fi Y-tunnus 0201724-4 Verkkolaskut 003702017244 laskut@riista.fi Metsästäjän nimi: Pentti Mujunen Jakeluosoite: Mujunenkatu 33720 Mujunenkaupunki Kotipaikka: 203 Maksupäivä: 02.06.2018 Metsästäjänumero : 88888888 Syntymäaika: 11.11.1911 Riistanhoitoyhdist ys ja nro: Nokian seudun riistanhoitoyhdistys (368) TODISTUS RIISTANHOITO MAKSUN SUORITTAMISE STA METSÄSTYSKOR TTI 01.08.2018 ? 31.07.2019 TEHTÄVÄT RIISTANHOITOY HDISTYKSESSÄ: Ampumakokeen vastaanottaja Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) 1.8.2018 ? 31.7.2023 AMPUMAKOKEE T: Metsäkauris Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) Voimassa 6.11.2018 ? 6.11.2021 Hirvi / Peura Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) Voimassa 5.4.2018 ? 5.4.2021 Karhu Tampereen riistanhoitoyhdisty s (376) Voimassa 19.9.2017 ? 19.9.2020 Jousi Tampereen riistanhoitoyhdisty s (376) Voimassa 19.9.2017 ? 19.9.2020 HUOM! Tässä kuitissa mainittu metsästäjä on vastuuvakuutettu maksupäivästä lukien kuitin voimassaolon loppuun. Vakuutus kattaa ampuma-aseella toiselle aiheutetut vahingot ei kuitenkaan esinevahinkoja. Vakuutukseen liittyvä metsästäjän yksityistapaturmav akuutus kattaa aseen laukeamisesta tai räjähtämisestä metsästäjälle itselleen aiheutuneet vahingot. Vakuutus on näiltä osin voimassa myös Pohjoismaissa ja EU-maissa. Vahingoittunutta eläintä poliisin toimeksiannosta Suomessa jäljittävä riistanhoitomaksu n maksanut metsästäjä kuuluu vakuutuksen piiriin samoin kuin hänen jäljitystehtävää suorittava koiransa. Vahingon tapahduttua ottakaa viipymättä yhteys LähiTapiolaan, puh. 010 19 5105 Jos haluatte vaihtaa riistanhoitoyhdisty stä, on siitä ilmoitettava metsästäjärekisteri in sähköpostilla, faksilla tai postitse. Kaikissa metsästyskorttiin ja Metsästäjä-lehden postitukseen liittyvissä asioissa Teitä palvelee: Metsästäjärekister i PL 22 00331 Helsinki puh 029 431 2002 (arkisin 8-18) e-mail: metsastajarekisteri @innofactor.com TULOSTETTU OMA RIISTA -PALVELUSTA 18.12.2018 1 / 1 Dokumenten som krävs vid skjutprov Den som anmäler sig till ett skjutprov ska förete ett giltigt jaktkort eller ett jaktkort som är betalt för följande jaktår. Det här fungerar smidigt med Oma riista-appen. Det går också att anmäla sig med dagens officiella ID eller ett körkort med streckkod. Det är säkrast att betala jaktkortet i god tid före skjutprovet eftersom det tar ungefär en vecka för informationen om betalningen att överföras till Oma riista. Dessutom ska skytten innan han inleder provet förete för skjutprovsövervakaren ett giltigt innehavstillstånd eller parallelltillstånd för geväret som han ska skjuta med. På övervakarens uppmaning ska han också kunna styrka sin identitet. Jägaren 1 l 2019 l 13
PARHAAT VARUSTEET TALVEEN RETKITUKUSTA! NYT LISÄKSI ILMAINEN TOIMITUS 0€* ARX-20 ICE THERMO HAALARI Huippusuosittu topattu ja vedenpitävä 1-osainen haalari talvikäyttöön. Mukavan pehmeä fleecesisävuori. Korkea, lämmin kaulus. SEWARD TOPPAHOUSUT Toppahousut talviulkoiluun ja -aktiviteetteihin. Erinomaisesti istuvat housut, joissa korotettu selkäosa. S12 HD+SMS TEHOPAKETTI AKULLA • S12 HD+SMS II • Lyijyhyytelöakku 6 V 10 Ah • akkujohto • 16 GB:n muistikortti • 12 kpl AA-paristoja • asennuspalvelu HAGHUS FINLAND 9x30” LUMIKENGÄT Runko erittäin kevyttä ja vahvaa 6061-T6 alumiinia. Kansi pakkasen kestävää HDPE-MAX/PE -materiaalia. Siteet HPDE, PU kiristinremmit, Gear Rathet® -solkijärjestelmä. Käyttäjän paino: 50-120 kg. OAC KAR 147 UC+EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. Sisältää yleismallin siteet, jotka soveltuvat yleisimmille kengille. TSL 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Testivoittaja-lumikengät erinomaisella hintalaatusuhteella. Kantavuus jopa 80-140kg lumen rakenteesta riippuen. PELTONEN METSÄ METSÄSUKSET Suositut metsäsukset umpihankihiihtoon. Puuydin ja kestävä lasikuituvahvistettu cap-rakenne. Pituudet 210-270 cm. FIMBULVETR RANGRX 28” LUMIKENGÄT Norjassa suunniteltu ja valmistetut ammattitason lumikengät. Sopii kenkäkokoihin 36-48. Pakkaskestävyys -40°C. MINIFLAME KAASULÄMMITIN Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia ja helppo siirtää. Todella suosittu lämmitin kyttäyskoppeihin tai pilkkitelttaan! VIPER 100M DIGIYÖTÄHTÄIN Näe pimeässä kotkan lailla yökiikarin avulla. Käyttöaika jopa 25 h. HC30 OTSALAMPPU Huikea 1000 lumenin valoteho ja 162 metrin kantama. Paino vain 40 g. PRO+ KAIKULUOTAIN Runsaasti tehokkaita ominaisuuksia sekä parhaimman heittoalueen ja skannaussyvyyden. UUTUUS! 98,UUTUUS! 139,SUPERIOR LUMICAMOPUKU Talviseen maastoon suunniteltu digitaalinen lumicamokuvio maastouttaa erittäin tehokkaasti. Uskomaton keveys ja erinomainen istuvuus. DAWSON FLEECETAKKI RETKITUKKU-HINTA 79,90. CLASSIC WINTER REPPUJAKKARA MOSSY OAK NORDICFLEX LÄMPÖPOHJALLISET ASPEN LADATTAVA LÄMPÖLIIVI ONTARIO LÄMPÖHANSKAT KIRUNA LÄMPÖHANSKAT SEWARD TAKKI Alaskan laadukas Seward -toppatakki tarkoin mietityillä yksityiskohdilla. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Kolme väriä. UUTUUS! 199 90 TAKKI+HOUSUT 149 90 TAKKI 99 90 HOUSUT 89 90 WAVE KELLUNTAHAALARI 1-osainen, erittäin kevyt vain alle 2kg painava kelluntahaalari. EPE kelluntamateriaali. Vedenpitävä pintakangas ja lämmin sisävuori. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä RainStop®-kalvo. TAKKI+HOUSUT 299,UUTUUS! 69,NYT VAIN 64 90 TESTIVOITTAJA! 169,ALK. 199,ALK. 139 90 UUTUUS! 269,UUTUUS! 439,TARJOUS! 49 90 NYT VAIN 69 90 SUOSITTU! 79 90 NYT VAIN 69 90 KATSO HINTAA! 79,59,89 90 149,125,159,KÄYTTÖVALMIINA! 224,UUTUUS! 249,ALK. 499,KATSO HINTAA! 49 90 TERMO++ LÄMPÖSAAPAS -60°C Lämmönpitävyyttä jopa -60° pakkasilla. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevyet, istuvat ja käyttömukavat neopreenisaappaat. ARCTIC 2.0 LÄMPÖSAAPPAAT Kevyt ja vedenpitävä lämpösaapas pilkkireissuille ja ulkoiluun. LÄMPÖSAAPPAAT Ikoniset lämpösaappaat kevlar-vahvikkeilla. Kevyt rakenne ja lämmin karvavuori. VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. MYÖS TOPATTUNA (TUNDRA) 299,MEILTÄ MYÖS SITEET JA SAUVAT! PILKKIJÄN VALINTA! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia). Hinnat voimassa vähintään 31.1.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää.
PARHAAT VARUSTEET TALVEEN RETKITUKUSTA! NYT LISÄKSI ILMAINEN TOIMITUS 0€* ARX-20 ICE THERMO HAALARI Huippusuosittu topattu ja vedenpitävä 1-osainen haalari talvikäyttöön. Mukavan pehmeä fleecesisävuori. Korkea, lämmin kaulus. SEWARD TOPPAHOUSUT Toppahousut talviulkoiluun ja -aktiviteetteihin. Erinomaisesti istuvat housut, joissa korotettu selkäosa. S12 HD+SMS TEHOPAKETTI AKULLA • S12 HD+SMS II • Lyijyhyytelöakku 6 V 10 Ah • akkujohto • 16 GB:n muistikortti • 12 kpl AA-paristoja • asennuspalvelu HAGHUS FINLAND 9x30” LUMIKENGÄT Runko erittäin kevyttä ja vahvaa 6061-T6 alumiinia. Kansi pakkasen kestävää HDPE-MAX/PE -materiaalia. Siteet HPDE, PU kiristinremmit, Gear Rathet® -solkijärjestelmä. Käyttäjän paino: 50-120 kg. OAC KAR 147 UC+EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. Sisältää yleismallin siteet, jotka soveltuvat yleisimmille kengille. TSL 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Testivoittaja-lumikengät erinomaisella hintalaatusuhteella. Kantavuus jopa 80-140kg lumen rakenteesta riippuen. PELTONEN METSÄ METSÄSUKSET Suositut metsäsukset umpihankihiihtoon. Puuydin ja kestävä lasikuituvahvistettu cap-rakenne. Pituudet 210-270 cm. FIMBULVETR RANGRX 28” LUMIKENGÄT Norjassa suunniteltu ja valmistetut ammattitason lumikengät. Sopii kenkäkokoihin 36-48. Pakkaskestävyys -40°C. MINIFLAME KAASULÄMMITIN Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia ja helppo siirtää. Todella suosittu lämmitin kyttäyskoppeihin tai pilkkitelttaan! VIPER 100M DIGIYÖTÄHTÄIN Näe pimeässä kotkan lailla yökiikarin avulla. Käyttöaika jopa 25 h. HC30 OTSALAMPPU Huikea 1000 lumenin valoteho ja 162 metrin kantama. Paino vain 40 g. PRO+ KAIKULUOTAIN Runsaasti tehokkaita ominaisuuksia sekä parhaimman heittoalueen ja skannaussyvyyden. UUTUUS! 98,UUTUUS! 139,SUPERIOR LUMICAMOPUKU Talviseen maastoon suunniteltu digitaalinen lumicamokuvio maastouttaa erittäin tehokkaasti. Uskomaton keveys ja erinomainen istuvuus. DAWSON FLEECETAKKI RETKITUKKU-HINTA 79,90. CLASSIC WINTER REPPUJAKKARA MOSSY OAK NORDICFLEX LÄMPÖPOHJALLISET ASPEN LADATTAVA LÄMPÖLIIVI ONTARIO LÄMPÖHANSKAT KIRUNA LÄMPÖHANSKAT SEWARD TAKKI Alaskan laadukas Seward -toppatakki tarkoin mietityillä yksityiskohdilla. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Kolme väriä. UUTUUS! 199 90 TAKKI+HOUSUT 149 90 TAKKI 99 90 HOUSUT 89 90 WAVE KELLUNTAHAALARI 1-osainen, erittäin kevyt vain alle 2kg painava kelluntahaalari. EPE kelluntamateriaali. Vedenpitävä pintakangas ja lämmin sisävuori. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä RainStop®-kalvo. TAKKI+HOUSUT 299,UUTUUS! 69,NYT VAIN 64 90 TESTIVOITTAJA! 169,ALK. 199,ALK. 139 90 UUTUUS! 269,UUTUUS! 439,TARJOUS! 49 90 NYT VAIN 69 90 SUOSITTU! 79 90 NYT VAIN 69 90 KATSO HINTAA! 79,59,89 90 149,125,159,KÄYTTÖVALMIINA! 224,UUTUUS! 249,ALK. 499,KATSO HINTAA! 49 90 TERMO++ LÄMPÖSAAPAS -60°C Lämmönpitävyyttä jopa -60° pakkasilla. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevyet, istuvat ja käyttömukavat neopreenisaappaat. ARCTIC 2.0 LÄMPÖSAAPPAAT Kevyt ja vedenpitävä lämpösaapas pilkkireissuille ja ulkoiluun. LÄMPÖSAAPPAAT Ikoniset lämpösaappaat kevlar-vahvikkeilla. Kevyt rakenne ja lämmin karvavuori. VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. MYÖS TOPATTUNA (TUNDRA) 299,MEILTÄ MYÖS SITEET JA SAUVAT! PILKKIJÄN VALINTA! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia). Hinnat voimassa vähintään 31.1.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää.
16 l Jägaren 1 l 2019 På tredje plats i tävlingen För viltet: METSÄHANHIMIEHET
Jägaren 1 l 2019 l 17 Hundratals timmar på gåsmyrar, tiotusen kilometer med bil och ansökningar om ringmärkningstillstånd. Dessutom ska gässen hittas, fångas och ringmärkas! Jobbet med att ta fram information som stöd för förvaltningen av sädgåsen kräver svett, tålamod och stenhård kondition. Det har de här gubbarna som kallar sig Metsähanhimiehet, sädgåsgrabbarna.
18 l Jägaren 1 l 2019 ANTTI PIIRONEN , MIKKO ALHAINEN Bild:: TUOMO TURUNEN Berättelsen om sädgåsgrabbarna F ör sex år sedan samlades en skara ivriga sädgåsjägare i Seinäjoki tillsammans med andra intressegrupper för ett seminarium om sädgåsen. Under de föregående åren hade jakten på sädgås blivit radikalt begränsad och det lutade mot en totalfredning. Det var dystra miner bland jägarna. Medan Marko Palomaa satt där på seminariet och lyssnade började han, som var en inbiten gåsjägare, grunna på problematiken. – Att gnälla hjälper ingenting. Vad kan jag göra för att sädgåsen ska bli jaktbar igen? Det behövdes mera kunskap om sädgåsens häckningsområden, häckningsresultat, flyttvägar och överlevnad. Eftersom Marko var en handlingens man så beslöt han att lära sig mera om sädgåsen och att prata med andra likasinnade om idén. Redan från starten anslöt sig Tuomas Annala och Leo Vuorinen med flera entusiaster. Entusiasmen för att leta efter gäss på myrarna i Södra Österbotten spred sig och en ny grupp såg dagens ljus; Metsähanhimiehet. Till sädgåsgrabbarna anslöt sig intresserade från Österbotten, Uleåborgstrakten och Norra Karelen. Grabbarna började samla in observationer av gåskullar och ruggningsplatser. Terrängarbetet och informationen om var gässen höll till spelade en viktig roll 2015 när helikopterkarteringen utvecklades och man undersökte gässens synlighet från luften. Vid förvaltningen på flyttvägsnivå är det nödvändigt att veta var gässen häckar, vilar och övervintrar. Det fanns inga säkra uppgifter om vilka vägar gässen som häckar i Österbotten och Norra Karelen flyttar. Palomaa ringde upp gåsveteranerna och gåsexperterna Einari Väyrynen, Antti Paasivaara och Arto Marjakangas för att diskutera saken. – De uppmanade mig att skaffa ett ringmärkningstillstånd, minns Palomaa. Sommaren 2016 var ringmärkningstillståndet fixat. Marko Palomaa skaffade ringmärkningstillstånd för att kunna göra mera för sädgässen. Av kärlek till sädgässen kan man väl säga, konstaterar Marko. Niko Keronen med en sädgås som har fått en halsring. Otso Huttunen befriar en halsringsmärkt sädgås.
Jägaren 1 l 2019 l 19 På de österbottniska myrarna instruerade Mauri Korpi sädgåsgrabbarna i ringmärkandets konst och den första ringen kunde sättas på en gåsfot. Arbetet fick ny mening och entusiasmen växte. Under somrarna som följde ökade antalet ringmärkta fåglar och sommaren 2018 var grabbarna redan uppe i drygt 20 fåglar. Ringmärkandet har alltså fått en bra start och utifrån de här erfarenheterna känns det bra att jobba vidare. Dessutom har sädgåsgrabbarna samlat in en avsevärd mängd DNA-prover för Johanna Honkas sädgåsforskning. Halsringarna ger information om gässen Sädgåsgrabbarna fångar gässen för ringmärkning när de är oflygga under ruggningen. Varje infångad gås får en ring om foten och dessutom får alla vuxna gäss och tillräckligt stora ungar en halsring. Ringmärkningen ger oss den grundläggande information om fåglarnas rörelser och överlevnad som förvaltningen behöver. I synnerhet halsringarna för gäss ger oss goda möjigheter att följa med fåglarna eftersom det går att läsa halsringen med kikare eller teleskop på flera hundra meters håll. I princip är ringmärkandet någonting som ligger inom räckhåll för alla som känner sig motiverade. Dessutom vore det ett sätt för intresserade sjöfågeljägare att lära sig mera om fåglarna och samtidigt ta fram information som stöder förvaltningen av fågelstammarna. Sädgåsgrabbarna utgör här ett strålande föredöme! Heder och tack till sädgåsgrabbarna och alla som har hjälpt till! Det är en stor skara frivilliga som har deltagit i verksamheten. Heder och tack till er alla, och gratulationer för placeringen i tävlingen För viltet! Verksamheten har varit särskilt aktiv i följande områden och bland annat följande personer har förtjänstfullt klafsat omkring ute på myrarna: I Österbotten: Juha Salovaara, Mikael Salovaara, Mauri Korpi, Vesa Palomaa, Toni Hippula, Tuomas Annala, Leo Vuorinen, Ari Koivisto, Kimmo Romar, Tomi Romar, Topi och Tino Puronhaara, Marko Pitkäjärvi, Jorma Öster, Otso Huttunen, Seppo Mäntymaa, Janne Keino, Vesa-Matti Virtanen, Juuso Alanko och Heli Palomaa. I Uleåborgstrakten: Juha Lieto och Aleksi Pitkänen I Norra Karelen: Tuomo Turunen, Niko Keronen, Niko Ronkainen, Ville Ihanus, Pasi Heino, Asko Kettunen, Seppo Niemi och Petri Haaranen Metsähanhimiehet tackar alla personer och organisationer som har stött dem och bistått med goda råd och uppmuntran: Mauri Korpi, Einari Väyrynen, Matti Tolvanen, Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet, Forstyrelsen och VAPO. Kartan visar var sädgäss märkta med halsring har påträffats i Norra Karelen. Den gröna pricken visar platsen där fågeln påträffades medan den andra ändan av strecket visar platsen där den ringmärktes. Genom samarbetet med Finlands viltcentral har sädgåsgrabbarna kunnat märka sädgäss med både halsringar och GPS-sändare. Sändarna är ett effektivt sätt att skapa information, men tyvärr är de oehört dyra. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
20 l Jägaren 1 l 2019 Hedersomnämnandena i tävlingen För viltet Välmående viltstammar skapar en välmående landsbygd! Bakom Mikko Halla och Risto Juntunen som bägge belönades med ett hedersomnämnande i tävlingen För viltet ligger en imponerande insats. Vad kan man då göra på en spannmålsgård och en kreatursgård för viltet och vad betyder viltet för gårdarna? F ör både Halla och Juntunen verkar viltvården vara en livsstil. Vi skymtar viltåkrar, viltvänligt skogsbruk och våtmarker i meritförteckningen. De båda är överens om att viltet spelar en avgörande roll för välfärden på landsbygden. För spannmålsgården är viltet en förlängning av levebrödet Mikko Halla som bor i Borgnäs är en inbiten hönshundsjägare. Han övergick till ekologisk odling redan 1995. Vid sidan av jordbruket bedriver han kommersiell fasanjakt på gården och under årens lopp har viltbruket blivit viktigt för gårdens ekonomi. –Här på gården finns gott om viltåkrar, naturvårdsåkrar, naturbeten och naturängar. Dessutom har vi anlagt tre våtmarker här, sammanfattar Halla. De bästa markerna är avsatta för jordbruket och de sämre för viltet och den övriga naturen. På det här viset får gården optimal ekonomisk nytta i driften samtidigt som naturen mår bra. De brantaste åkrarna utmed ån har vi dessutom lagt om till naturvårdsåkrar och naturbeten. ningen, vilket ger klövdjuren och fälthararna rejält med mat under vintern. Livsviktigt med skydd Enligt Halla är det livsviktigt med skydd och gömslen för viltet. Inte heller går det att underskatta vikten av att hålla efter de små rovdjuren. Han skapar gömslen på viltåkrar och åkerholmar och i skogsbryn, utmed diken och vid våtmarker, men också inne i skogen. –När man röjer och slår videsnår och buskar utmed diken vid åkrar så ska man lämna 20 till 30 cm höga stubbar och låta kvistarna och stammarna ligga kvar på stubbarna. På det viset skapar man skyddade korridorer längs dikena, förklarar Halla. För skogsbrukets del rekommenderar Halla blandskog. Han lämnar viltsnår som gömslen och låter fuktiga ställen vara obehandlade. Ett annat sätt att skapa gömslen är att fälla granar på ungefär en meters höjd och låta trädet sitta delvis fast i stubben. –Den höga stubben gör att trädet inte murknar så fort och ofta lever stubben vidare och blir tätare under fällskäret, berättar Halla. –Vid gallringar ska skördaren kvista hyggesavfallet på stickvägen bara när det behövs och stapla resten utmed körvägen som gömslen för viltet. Det är också bra att lämna mindre granar som ska fällas utanför stickvägen okvistade som gömselmaterial. Vid åkerkanter är det en bra idé att kapa granar på mellan en och halvannan meters höjd. Därefter behandlar man dem igen med fem till tio års mellanrum. Viltvården på en kreatursgård Risto Juntunen som driver en kreatursgård med biffkor i Kiuruvesi i Norra Savolax tänker i liknande banor och tar hänsyn till viltet på många olika sätt i sitt jordoch skogsbruk. Viltåkrarna ingår i verktygslådan. Utmed sjöstranden har han anlagt skyddszoner på åkrar som är utsatta för översvämningar och svåra att bruka. –Utmed åkrarna har jag planterat granar som gömslen för viltet. Granarna och granstängslena är det bästa för viltet att gömma sig i, berättar Juntunen. Han har också lyckEnligt Mikko Halla är det livsviktigt att skapa skydd och gömslen för viltet. I Hallas modell för viltvården ingår elementen skydd, föda och vatten. Skyddandet bygger han på blandskog, buskar, granar och viltåkrar. –Det ekologiska jordbruket är det överlägset bästa för viltet, upplyser Halla. Vi växelbrukar åkrarna med flera olika grödor, många av åkrarna är besådda med vallväxter och vi använder inga bekämpningsmedel. På vintrarna ger åkrarna föda och skydd eftersom vi inte bearbetar jorden förrän på våren. På flera åkrar har vi en klövergräsblandning som fånggröda efter trösk