Jägaren 01/2018 - Lehtiluukku.fi

Jä g ar en Jaktvårdsföreningarnas årsmöten välkommen! Vihtavuori Metsästäjä 2018 210x2267 Reload N565 conv2.indd 1 29.12.2017 15:30:32 2017 11 000 uppdrag 23 000 frivilliga 43 000 timmar 1 l 2018
2 l Jägaren 1 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 1/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 26.3.2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_01 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00790 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax
Jägaren 6 l 2017 l 3 77 Innehåll 1 l 2018 5 Ledaren: Framtidens jaktvårdsförening 6 Utveckla jv-föreningarna och bevara frivilligarbetet! 8 Tre år på gemensam väg i Nyslott 10 Ministeriet informerar: Samgång skapar resurser 12 SRVA producerar numera också information 16 EU bereder begränsningar för användningen av bly 18 Åteljakt på små rovdjur: Från tur till taktik 22 Mink och mårdhund; vinterjakt med slagfälla 24 Ta med fältkikaren på jakten! 27 Ordförandens spalt: Besvärligt väder och färska forskningsresultat 28 Jaktföreningarna samarbetar om vildsvinet 30 Tävlingen För viltet: Tävlingstiden förlängdes! 32 Plansch: Jaktvårdsföreningarna utför ett värdefullt arbete 34 Certifieringen stöder viltets livsmiljöer 36 DNA-analysen individualiserar vargarna 38 Projektet Skogsvildren LIFE avancerar raskt 40 Jaktförening följde älgarnas åldersstruktur i 14 år 42 Hjortdjursbytets värde, del 2: Hur förvandla viltets upplevelsevärde till inkomst? 44 Jaktens effekter på hälsa och välfärd 46 Seniorjakt: Även jakten kan vara publiksport 48 Vilthushållning i utveckling, del 3: En jaktförenings kommersiella jakter och beskattningen 50 Jaktföreningsundersökningen 2017, del 3: Regleringen av jakten i jaktföreningarna 52 Viltet i konsten: Bröderna von Wright: Stor utställning på Ateneum i Helsingfors 54 Kallelse till jaktvårdsföreningens årsmöte 58 Nyhetsmagasinet 60 Varg 61 Jakt och jägare 78 Suoerämaa – sädgåsjägaren som började filma 16 EU bereder begränsningar för användningen av bly Jägaren 1 l 2018 l 3 28 Jaktföreningarna samarbetar om vildsvinet 38 Projektet Skogsvildren LIFE avancerar raskt 6 Utveckla jv-föreningarna och bevara frivilligarbetet! Galt
4 l Metsästäjä 1 l 2018 VALIO-VILKKUVALO KAUPAN PÄÄLLE! Valio-koiranruokasäkin tilaajalle 129 90 129 90 LAADUKAS! 95,95,PAKKASIIN! 26 90 26 90 ALK. / 15 KG VALIO-PENTUPAKETTI KASVATTAJILLE! Kun tilaat 3 x 15 kg säkkiä saat 15 KG KAUPAN PÄÄLLE! TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–18, la 10–15 JÄMPTI ERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. KOIRANKOPIN LÄMMITIN Teho 200W, suojattu rakenne – pinta lämpenee max. 45°C asti. Lämpötilaa voi säätää portaattomasti. 81 80 81 80 Yht. 60 kg € € 699,699,3 ERI VÄRIÄ! JÄMPTI LÄMMITETTÄVÄ JUOMAKUPPI Pitää koiran juomaveden sulana. Ruostumatonta terästä. Tilavuus 2,8 l. 1 etutuote/tilaus. Arvo 9,90€ Valio-vilkkuvalo takaa lemmikin näkyvyyden pimeällä! Kirkas vilkkuvalo näkyy kauas ja valon voi säätää jatkuvaksi tai vilkkumaan hitaasti tai nopeasti. Saatavana on neljä väriä: punainen, sininen, vihreä ja oranssi. PIENI ERÄ NOPEILLE! heti varastosta Kaupan päälle lämpömittari asennettuna! sis. rahdin PEHMUSTI KUIVIKE Materiaalina kuusipuukuitu. Pitää kopin kuivana ja raikkaana. Kotimainen. Ta rj ou ks et vo im as sa 4. 2. 20 18 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. RUTI-REX KUIVIKE Luonnollinen mäntykuitupehmuste koirankoppiin. Kotimainen. OSTA 2 – MAKSA VAIN 44,90€ VOITA KOTIMAINEN SUOMI-KOIRATARHA! » Katso lisää ja osallistu arvontaan koiravaruste.fi Suome? mestari? Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -pentupaketti. Erikseen ostettuna 177,20€ 45 kg 3 x 15 kg 15 kg 5 x 3 kg + Ilmainen toimitus! 24 90 24 90 24 90 24 90 ILMAINEN TOIMITUS JA ROKKAKANAMAKKARA KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden Rokka-koiranruokasäkin tilaajalle Etutuotteen arvo 2,90€ € € 29 50 29 50 ALK. / 15 KG
H öjningen av jaktvårdsavgiften innebar en ny tyngdpunkt i vårt arbete, även om vi känner till det här från förut. Jaktvårdsföreningarnas framtid oroar både på fältet och på jordoch skogsbruksministeriet. Jaktvårdsföreningarna har i årtionden utgjort ryggraden i skötseln av många frågor som handlar om jakt och vilt. Nu har jägarna börjat fråga sig om tiden springer ifrån den här hörnstenen för viltbruket. Ja och nej – jaktvårdsföreningarna sköter på frivillig basis uppgifter som är nödvändiga för jakten och samhället, och som ofta har myndighetskaraktär. Många små föreningar klarar också fortsättningsvis av det här. Vi är skyldiga dem ett tack, alla de aktiva verksamhetsledare, styrelser och andra frivilliga som jobbar på utan att spara på sig själva. Det är ändå befogat att fråga sig om vi kan fortsätta med den här strukturen under kommande årtionden. Generationsväxlingen ser fortfarande ut att lyckas i de flesta fall, men samtidigt borde vi kunna vara säkra på att den kommer att lyckas också vid följande omgång om tio, femton år. Om vi inte är säkra på det här så bör vi tillsammans klura ut hur vi säkrar verksamheten på lång sikt. Även i fortsättningen kommer det att vara livsviktigt att bevara det frivilliga arbetet. Men om det inte längre finns tillräckligt med frivilliga för att ersätta alla grånande aktiva så måste vi angripa problemet ur nya vinklar. Det här måste göras nu, medan våra organisationer fortfarande fungerar och har krafterna i behåll! Vi måste alltså förskjuta tyngdpunkten i vårt arbete i en riktning som bevarar framtiden för det arbete som jaktvårdsföreningarna uträttar. Hur ser de då ut, lösningarna som vi kommer att behöva i framtiden? Det beror säkerligen på var någonstans i landet man befinner sig, hurdana traditioner frivilligarbetet på orten har och hur jägarkåren ser ut. Vi måste slå våra kloka huvuden ihop och grunna på alternativ! Ministeriet avsätter medel för att snabba på de frivilliga samgångarna bland jv-föreningarna. En samgång är en bra väg framåt som det lönar sig att överväga på orter där parterna känner att en större helhet skulle vara till nytta och framtidssäkra verksamheten. Samtidigt måste parterna i en samgång kunna bevara lokalkännedomen och framför allt sina frivilliga. Här har vi mer än nog att bita i! Det är viktigt att vi lyfter ärendet på bordet och diskuterar det, och funderar på hur vi ska göra för att framtidssäkra verksamheten för kommande decennier. Från ett skrivbordsperspektiv kan vi garanterat inte ana oss till alla problem eller tänkbara goda lösningar som vi kommer att möta. Detta måste göras på ort och ställe medan viltcentralens uppgift är att efter bästa förmåga stöda verksamhetsmodeller som har visat sig vara bra. Det viktigaste är att jägarna själva engagerar sig i frågan och grunnar på sin framtid och på hur jv-föreningarnas verksamhet ska utvecklas.. Framtidens jaktvårdsförening JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 1 l 2018 l 5
6 l Jägaren 1 l 2018 MIRJA RANTALA Utveckla jaktvårdsföreningarna och bevara frivilligarbetet! Det nationella viltrådet anser att det är viktigt att vi bevarar jaktvårdsföreningarnas livskraft. Föreningarna utgör kärnan i frivilligarbetet och utan dem vore det omöjligt att sköta samhälleligt viktiga uppgifter i viltbranschen. D et nya nationella viltrådet inledde sin verksamhetsperiod i augusti i fjol och samlades för andra gången i november i Helsingfors. Till det viktigaste på föredragningslistan hörde att stöda och utveckla jaktvårdsföreningarna. Det nya nationella viltrådet inledde sin verksamhetsperiod i augusti i fjol och samlades för andra gången i november i Helsingfors. Till det viktigaste på föredragningslistan hörde att stöda och utveckla jaktvårdsföreningarna. Medlemmarna i viltrådet var synnerligen eniga om utmaningarna som viltbranschen står inför. Antalet jägare visar en nedåtgående trend. Vi måste rekrytera nya unga jägare om vi vill bevara det för branschen så viktiga frivilligarbetet. Medlemmarna i viltrådet underströk att det är dags att skrida till handling. Jaktvårdsföreningarna befinner sig i nyckelställning och behöver stöd av den övriga viltförvaltningen. Sammanslagning gav ekonomisk stabilitet I Österbotten har förändringarna på föreningsfältet redan börjat. Jv-föreningarna Nurmo och Seinäjoki har gått ihop och bildat föreningen Lakeuden riistanhoitoyhdistys. Verksamhetsledare Pertti Rinta-Nikkola på Lakeudens jaktvårdsförening.
Jägaren 1 l 2018 l 7 Verksamhetsledaren Pertti RintaNikkola på den nya jv-föreningen höll ett expertanförande på mötet och förklarade att man med samgången hade eliminerat överlappande administrativa uppgifter och stabiliserat föreningens ekonomi. Ur medlemmarnas synvinkel innebar samgången just inga förändringar. Den största förändringen syns i utgifterna för administrationen och ledningen av verksamheten, där inbesparingarna är avsevärda. – Det blev färre papper och ordning på ekonomin, vilket betyder att vi kan ge jägarna mera stöd. Men medlemmarna ser knappt någonting av samgången eftersom vi har lyckats bevara närheten till tjänsterna. Bland annat skjutproven kommer att arrangeras som förut, summerar RintaNikkola. Förnyelsen skapar möjligheter Mathias Lindström som representerar KustÖsterbotten i viltrådet anser att sammanslagningarna av jv-föreningar skapar stora möjligheter. Enligt honom kan föreningarna, om de vore större än de är idag, få en starkare närvaro på fältet när de frivilliga lägger ner mindre tid på obligatoriska myndighetsuppgifter. – Vi får inte fastna i det gamla. Vår frivilliga verksamhet är unik och vi måste se till att den fortsätter, betonar Lindström. Lindström är övertygad om att starka jv-föreningar öppnar nya möjligheter. Med större föreningar än vi har idag kan deltidsoch heltidsanställda verksamhetsledare skapa mera viltförvaltningsresurser för fältet. – Här öppnar sig en möjlighet att öka viltbranschens samhälleliga betydelse och synlighet. Vi ska informera om det viktiga arbete som jägarna uträttar. Genom olika projekt kan vi ge verksamheten på lokal nivå resurser, aktivitet och synlighet, skissar Lindström. Ungdomarna håller liv i verksamheten Flera av medlemmarna i viltrådet oroade sig för den frivilliga verksamhetens framtid. Vesa Luhta som företräder Finlands naturskyddsförbund såg i sammanslagningen av jv-föreningar en möjlighet att bevara verksamhetens livskraft. Enligt Luhta blir det liv i verksamheten om den engagerar unga initiativrika personer. – Ingen vill ha en jaktvårdsförening som fungerar dåligt, sammanfattade han. Luhta berättade att Finlands naturskyddsförbund möter samma utmaningar som jaktvårdsföreningarna i sin verksamhet på lokalplanet. I synnerhet i avsides belägna trakter är det svårt att engagera nya ungdomar. – Jag skulle tro att det här gäller all föreningsverksamhet, fortsätter han. Stöd för frivillig samgång Det nationella viltrådets ordförande Juhani Kukkonen bekymrade sig för både mängden ungdomar och jägarnas och jaktens ställning i samhället. Vi är ungefär trehundratusen. Det är mycket, men i samhället som helhet betraktat är vi en rätt liten grupp. Ju större och starkare grupp, desto större inflytande, förklarar han. Enligt mötesanteckningarna anser det nationella viltrådet det vara viktigt att vi utreder jv-föreningarnas villighet till samgång och stöder samgångsprojekt under hela processen. AN N E TU RU N EN Det nationella viltrådet l Det nationella viltrådet är ett strategiskt organ som stöder viltpolitiken och deltar i beredningen av denna. l I rådet sitter företrädare för varje verksamhetsområde inom Finlands viltcentral och för intressegrupper som är viktiga för viltbranschen. l Ordförandeklubban i det nationella viltrådet svingas av Juhani Kukkonen. Jaktvårdsföreningarna uträttar ett viktigt ungdomsarbete som framtidssäkrar jakten för kommande decennier. Helsingfors jv-förening deltog i våras i en tävling i jaktkunskap för elever i årskurs 7 i huvudstadsregionen.
8 l Jägaren 1 l 2018 PETRI VARTIAINEN , Finlands viltcentral Tre år på gemensam väg i Nyslott Jag sitter med ett älgjaktlag vid en jägarbrasa i Nyslott och får frågan ”Vad då sammanslagning?” när jag undrar hur sammanslagningen har påverkat jägarnas vardag. Det är ju så här det ska se ut när jv-föreningar slår ihop sig; för den som sitter på älgpasset behöver det inte alls synas att det har skett förändringar i det administrativa. D et var redan 2003 som jaktvårdsföreningarna Nyslott och Punkaharju tog sina första steg på den gemensamma vägen. De dåvarande verksamhetsledarna grunnade på om man kunde sköta flera jv-föreningar med en enda verksamhetsledare. För detta var tiden ännu inte mogen, men tanken på att utveckla en gemensam verksamhet grodde och började med ett samarbete om arrangerandet av den förberedande kursen för jägarexamen. Jaktvårdsföreningarnas gränser kontrollerades och bekräftades enligt viltförvaltningslagen (2011) som stadgar att en jaktvårdsförenings verksamhetsområde omfattar en eller flera kommuner. Om särskilda skäl föreligger kan verksamhetsområdet dock avvika från kommunens gränser. På inbjudan av Nyslotts jv-förening samlades stadens och de angränsande kommunernas föreningar för att diskutera möjligheterna att bilda en större förening. Det fanns alltså ett intresse för att sköta ett större område med en enda verksamhetsledare. – Vid förhandlingarna ställdes också frågan om hur det skulle gå för föreningarnas egna skjutbanor deltagarna befarade att bara de större banorna skulle finnas kvar. Deltagarna befarade också att de skulle få mindre möjligheter att påverSkjutproven och träningsmöjligheterna är viktiga tjänster som en jaktvårdsförening tillhandahåller på lokalplanet. ka älglicenserna, minns Esa Hinkkanen, mångårig verksamhetsledare i Nyslott. Det var nio jaktvårdsföreningar som deltog i förhandlingarna och av dessa var det två som fann en gemensam melodi; Nyslott och Punkaharju. På ett separat samgångsmöte den 29 oktober 2013 bestämdes det att den nya föreningen skulle inleda sin verksamhet 2014. Skjutbanorna blir kvar – Det var ända från början meningen att skjutbanorna på den nya föreningens område skulle bli kvar. Vi anser att vi på det viset sköter jaktvårdsföreningens uppgift att ordna skjutprov och erbjuda medlemmarna träningsmöjligheter, sammanfattar Hinkkanen. I dagsläget är bland annat miljötillståndsprocessen för skjutbanor väldigt
Jägaren 1 l 2018 l 9 krånglig och ibland övermäktigt dyr för en liten jv-förening. Dessutom lär en kommuns miljöförvaltning nog hellre slå sig ner vid förhandlingsbordet med en jv-förening än med fem. Inom Nyslotts jv-förenings område finns det två större skjutbanor och två mindre som drivs av föreningar. Jägarexamenskursen på en enda plats Kurserna för jägarexamen har fortsatt som förut. I Nyslott ordnas det en kurs per år och mellan åtta och tio examenstillfällen, enligt behov. I Punkaharju ordnas ett examenstillfälle för att uppfylla närhetsprincipen medan de övriga ordnas i Nyslott. Styrelseplatserna och den viktiga älgen Styrelsen för Nyslotts jaktvårdsförening har åtta medlemmar. Vid samgångsförhandlingarna avtalades att det till en början skulle utses tre styrelsemedlemmar från den gamla Punkaharjuföreningen och detta har man hållit fast vid. Årsmötena ordnas vart annat år i det ena området och vart annat i det andra. Vid tiden då samgångsförhandlingarna pågick gav styrelsen i föreningarna ett utlåtande om älglicenserna. – Utlåtandegivarens roll upplevdes som stark och man befarade att man genom samgången skulle förlora möjligheterna att påverka. Tydligen var inte alla för en samgång som i början deltog i förhandlingarna, minns Hinkkanen. – Troligen blir de framtida förhandlingarna lättare eftersom jv-föreningens jektet i Nyslott, har det här rådet att ge dem som överväger att förena sina krafter: Tänk omsorgsfullt igenom allt möjligt och omöjligt på förhand. Avtala gemensamt hur saker och ting ska skötas och följ avtalet. Med tanke på framtiden är samgångarna säkerligen en lönsam investering. Projektet för frivillig samgång Under 2018: Sondera jv-föreningarnas beredskap till samgång Stöda föreningarna vid samgångsförhandlingarna Stöda föreningarna i samgångsprocessen utlåtande i älgfrågan föll bort helt och hållet och påverkandet kommer att göras via avskjutningsplanen. Även om vi vid planeringen använder vetenskaplig information så har jv-föreningen fortsättningsvis en viktig roll när det gäller att lyfta fram kunskapen på lokal nivå, bland annat om vägnätet och älgarnas vinterbeten. Lönade det sig? – Nyslotts jv-förening skulle ha klarat sig också utan samgången, men den har inte heller medfört någonting negativt, slår Hinkkanen fast. Punkaharjus svårigheter med ledningen av verksamheten och viljan att höra till samma stad var de främsta drivkrafterna bakom samgången. Även för andra jaktvårdsföreningar som i detta nu överväger en samgång handlar det troligtvis om svårigheterna med att hitta nya verksamhetsledare, viltförvaltningslagens bestämmelser om att följa kommungränser och skjutbanefrågorna. Hinkkanen, som ledde samgångsproNyslotts jvf 2016 1514 medlemmar Areal 129 134 ha, av vilket cirka 80 000 ha är vatten 19 jaktföreningar och 36 jaktlag 12 tillfällen av avlägga skjutprov och 256 skjutningar En förberedande kurs för jägarexamen med 19 deltagare 11 examenstillfällen med 99 deltagare 24 SRVA-uppdrag, tre av dem med stora rovdjur ”Här i Nyslott tog diskussionerna och förhandlingarna flera år, men de ledde till ett resultat som fungerar. Verksamhetsmodellen som vi använder kan hjälpa andra föreningar som tänker gå ihop med varandra”, småler Esa Hinkkanen.
V i har vant oss vid att glädja oss åt att det finns över 300 000 jägare här i landet. Så var det alltså förr, men under de senaste åren har jägarkåren börjat krympa. Enligt prognosen kommer vi år 2040 att vara nere i 250 000 jägare. Det minskande antalet jägare i kombination med urbaniseringen skapar en ny situation för jägarna och viltförvaltningen. På ett år märks knappt någonting i ens egen bekantskapskrets, men nationellt glesnar leden och processen framskrider obönhörligt. Vi står inför en utveckling där vi långsamt förtvinar. Men jakten intresserar ungdomar och i allt högre grad även kvinnor. Till viltkoncernens målsättningar hör att jobba för människors möjligheter att bevara och utveckla sitt förhållande till naturen. Jakten befinner sig i kärnan av människans relation till naturen. Alla behöver inte bli jägare, men vi borde nå alla ungdomar med information; en positiv upplevelse av etisk och ansvarsfull jakt och viltvård. Det skapar välfärd. Enligt jv-föreningarnas egna uppgifter för året 2016 var det så många som 196 jv-föreningar (66 %) som inte arrangerade någonting alls för skolor. Utvecklandet av jv-föreningarna utreddes grundligt åren 2015 och 2016 med ett projekt som drevs av Finlands viltcentral. Ordförandena för de regionala viltråden deltog i den grundliga analysen av föreningarnas styrkor, svagheter och möjligheter, och hoten mot dem. Genom frivilliga samgångar kan föreningarna lätta på administrationen så att frivilligarbetet kan riktas till kärnuppgifterna, som utbildning och samarbete med skolor, i stället för att ägna sig åt den administrativa bördan. När finansieringen av jv-föreningarna förnyades fördes det en hel del diskussioner. Vi sammankallade föreningarna till workshoppar. I workshopparna som jag själv höll hade jag tillfälle att diskuterade med företrädarna för 154 föreningar. De här samtalen gjorde mig på gott humör; jag träffade en mängd engagerade personer som vill jobba med viltfrågor! Somliga föreningar har tyvärr redan svårigheter med att hitta en verksamhetsledare. Den internetbaserade enkäten avkastade också en rik skörd av tankar och funderingar. Från föreningshåll framfördes krav på förnyelse, till och med i skarpa ordalag; bland annat så här: ”Dagens jaktvårdsföreningar har passerat sitt bäst föredatum. Om det är meningen att vi också hädanefter ska hålla oss med föreningar av dagens modell, så finns det inga andra alternativ än att betala verksamhetsledaren lön enligt jobbet han gör och ge honom vettiga arbetstider. Antalet jaktvårdsföreningar måste också skäras ner radikalt. I föreningarnas styrelser har ett kraftigt motstånd mot förändringar förskansat sig, med en tankevärld från flydda tider. Det enda sättet att banka in förnuft i viltförvaltningen är att göra en helrenovering, börjande i toppen. Flera av förslagen var konstruktiva i en frivillig och uppmuntrande anda: ”Dessutom skulle jag gärna se morötter för samgångar.” Det som vi nu vill höra är jv-föreningarnas egen röst så att Finlands viltcentral kan börja stöda och uppmuntra föreningarna till frivilliga samgångar. Det här kräver dock att vi utvecklar nya verksamhetsmodeller där vi framtidssäkrar lokalkännedomen och informationsflödet inuti de nya stora föreningarna i det administrativa arbetet och de övriga offentliga förvaltningsuppgifterna. En sammanslagen jv-förening skulle fortsättningsvis kunna fungera med de ingående gamla föreningarna som delområden där verksamhetsledarna fortsätter som ledare för det frivilliga arbetet. Då behöver pappersexercisen och de administrativa uppgifterna bara göras en enda gång för ett större område. Men en och samma mall fungerar inte nödvändigtvis över allt, så vi måste ge föreningarna utrymme att utveckla olika modeller så att tjänsterna fortsätter fungera. Det bästa med en frivillig samgång är att föreningarna själva får ta fram en verksamhetsmodell som passar till de förändrade förhållandena. På jaktvårdsföreningarnas årsmöten i februari är det hög tid att diskutera vilket utbud av tjänster som ens egen förening ska hålla sig med. Jag uppmanar därför varje medlem i en jv-förening att åka till årsmötet och ta reda på hur föreningen ordnar sådant som kurser och samarbete med skolor. Det är i högsta grad en skyldighet för etiska och ansvarsfulla jägare! Går det att lätta på den administrativa bördan genom att samarbeta med grannföreningarna eller gå ihop med dem? Det här skulle ge också de kommande generationerna möjligheter att genom jakt och viltvård bevara sin relation till naturen! Jaktvårdsföreningarna: Samgångar skapar resurser till utbildning och skolsamarbete Ministeriet informerar: JANNE PITKÄNEN Överinspektör Jordoch skogsbruksministeriet Jägaren 1 l 2018 l 10
Jägaren 1 l 2018 l 11 SAKO OY | PL 149 | 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.fi Sakon suunnitteleman komposiittitukin Soft Touch -otepinnat takaavat tukevan otteen huonommillakin keleillä. Näyttävä uritettu piippu tulee 15x1 -vaimenninkierteellä. Sako Wild Boar -kivääri on vaativan metsästäjän työkalu niin ajokuin kyttäysjahteihin. Varsin kompaktin koonsa puolesta se on suunniteltu monipuoliseksi aseeksi joka palvelee metsästäjiä ikään, kokoon tai maastoon katsomatta. 1990 € SUOSITUSHINTA
12 l Jägaren 1 l 2018 REIMA LAAJA , Finlands viltcentral SRVA producerar numera också INFORMATION För storviltsassistansen SRVA var fjolåret, det vill säga 2017, händelserikt. I början av året började SRVA använda tjänsten Oma riista i hela landet, och under årets lopp började också larmtelefonen för SRVA användas i hela landet. SRVA-personalen har med andra ord skapat en informationsbank som är till stor praktisk nytta. Ä ven om täckningsgraden ännu inte är heltäckande så är den här banken i detta nu den bästa tillgängliga i landet. Nu får vi besked inte bara om antalet SRVA-fall utan också exakt information om bland annat var någonstans trafikolyckorna med hjortdjur inträffar, den nedlagda talkoarbetstiden och de döda djurens art, mängd och kön. Till vårt förfogande står nu för första gången statistik över trafikolyckor som skiljer på rådjur, dovhjort, skogsvildren och vitsvanshjort. I statistiken för hela landet har de här arterna hittills varit sammanslagna till kategorin små hjortdjur. Vid arbetet med att följa med hjortdjursstammarna hör antalet olyckor till det viktigaste. Förenklat uttryckt innebär en ökande mängd trafikolyckor att stammen ökar medan en minskande mängd innebär att stammen minskar. Nu går det att använda positionsinformationen för olycksplatserna till att höja säkerheten i trafiken. Väghållaren kan rikta effektiverade åtgärder till riskområdena för att minska på olyckorna. Jägarna kan i sin tur rikta jakten till de här problematiska områdena och navigatortillverkarna kan skapa program där bilförare varnas för områden med förhöjd risk för olyckor med hjortdjur. Statistiken preciseras och olyckorna ökar Den uppföljning av antalet trafikolyckor med hjortdjur som myndigheterna har gjort under de senaste åren har inte legat på någon särskilt tillförlitlig nivå. Det här har varit särskilt tydligt för de små hjortdjurens del. I regel åker ju inte polisen längre ut till olyckor med hjort och rådjur, och har därför inte heller fört in alla olyckor i sina egna system. Informationen som SRVA skriver in har högre täckningsgrad och siffrorna visar att antalet trafikolyckor ökar. Hur mycket i ökningens utveckling som är systematiska fel och hur mycket som är verklig tillväxt får framtiden utvisa och de övriga systemen som vi använder för att följa med stammarna.
Jägaren 1 l 2018 l 13 SRVA Storviltsassistansen SRVA är en i viltförvaltningslagen stadgad uppgift för jaktvårdsföreningarna. SRVA är en frivillig organisation som upprätthålls av jv-föreningarna och förmedlar sakkunnig tjänstehjälp vid bland annat rovdjurskonflikter och viltolyckor i trafiken. Finlands viltcentral tackar alla medverkande! Larmtelefonen går från polisen till SRVA-kontaktpersonen Toppen i årets olycksstatistik med hjortdjur infaller sedan gammalt i november. Statistiken fördystras ytterligare av att gryningen och skymningen infaller samtidigt som folk åker till och från jobbet. I synnerhet i trakter där det finns vitsvansvilt kan jaktvårdsföreningarna få flera påringningar under en och samma novemberdag. Under senaste november fick 217 jv-föreningar sammanlagt 1765 SRVA-samtal genom systemet. Den genomsnittliga svarstiden för samtalen var cirka 30 sekunder.
LITE NEOPRENSTÖVLAR TESTFRAMGÅNG! Lätta neoprenstövlar för åretrunt bruk. Vattentäta hela vägen upp på skaftet. Bra passform och grepp på alla typer av underlag. POPULÄR! 89 90 POPULÄR! 69 90 NY MODELL! 139 90 DAMMODELL! 139 90 VILTOCH ÖVERVAKNINGSKAMEROR Hitta alla modeller i webbshoppen! BELLMAN & FLINT GRYTPEJL Grytpejl med en digital mottagare. Mottagaren är vattentät och kan göra mätningar på mellan 10 cm 60 meter. P10 POWERBANK Powerbanken har en kapacitet på 10 000 mAh och är kompatibel med de flesta USB och microUSB enheterna. RETKITUKKU-PRIS 49,90 FRÅN 569,FRÅN 159 90 KOLLA PRISET! 24 90 -50% ARCTIC OUTPOST TALL VÄRMESTÖVLAR Perfekt för dig som är ute när det är riktigt kallt. Håller värmen ned till -40°C. ARCTIC SPORT II TALL VÄRMESTÖVLAR FÖR KVINNOR Perfekt för dig som är ute när det är riktigt kallt. Håller värmen ned till -40°C. TERMO++ VÄRMESTÖVLAR -60°C Med Thermo++ på fötterna slipper du frysa i vinter! Stöveln har en komforttemperatur ned till -60°C. COATS PARKA Parkas jackan är en längre modell som skyddar effektivt mot vinterns snöstormar. Jackans membran och yttertyg skyddar även effektivt mot regn och vatten. Tejpade sömmar och tvåvägs dragkedja. Många snygga detaljer och smarta justeringsmöjligheter. Fickornas innerdelar har behagligt material. Storlek: XS–2XL. CHEVAK OVERALL Otroligt varm och snygg overall för tuffa aktiviteter. Vattenoch vindtätt Rain-Stop membran, tejpade sömmar, långa ventilationer, förstärkta ärmslut och Bootlock i benslut. Väl tilltaget med fickor bl.a telefonficka med tochscreen membran. Justerbar midja och löstagbara hängslen för ökad komfort och passform. Storlek: 2XS–4XL BLINDTECH SNOW SNÖCAMOSTÄLL Digitaliskt snöcamomönster camouflerar mycket effektivt. Otroligt lätt och sitter mycket bra. 100% vattentätt Rain-Stop® -membran med andningsförmåga. Storlek: 2XS-4XL. SEWARD TÄCKBYXA Lätt termobyxa med utmärkt passform och vindoch vattentätt Rain-Stop membran. Formsydda knäpartier med noggrant utplacerade reflexer samt stänksäkra dragkedjor. Tillhörande Alaska hängslen finns som tillval. Storlek: 2XS–4XL SEWARD TÄCKJACKA Stilig täckjacka med snygga detaljer. Yttertyg och foder i flexibelt och mjukt material. Rain-Stop membran som gör jackan vindoch vattentät. Stänksäkra dragkedjor och ärmslut i lycra. Ventilationer i sidorna samt goda justeringsmöjligheter. Storlek: 2XS–4XL. HITTA VINTERNS TUFFASTE ERBJUDANDEN I RETKITUKKU.FI SLIM FIT MERINO 200G UNDERSTÄLL Snabbtorkande, fuktförflyttande och ventilerande underställ i 100% merinoull. God passform. Modeller för män och kvinnor. UNUK MERINOULLSTRÖJA Den mycket mjuka Alaska Unuk merinoullströjan är mycket varm och av hög kvalitet. God passform, halvhög krage och 1/4 dragkedja. Finns i mörkgrå och skogsgrön. Storlek: XXS-4XL POPULÄR! 99 90 LITET PARTI! 89 90 JACKA+BYXA! 149 90 Köpt separat 189,80 SPARA 39,90! KOLLA PRISET! 74 95 Retkitukku-pris 149,90 POPULÄR! 199 90 TUNDRA TERMOSTÄLL FÖR ÄLGJÄGARE Nu behöver du aldrig mer frysa på passet! Det detaljrika Alaska Tundra stället är det perfekta valet för älgjaktens kalla dagar. Rain-Stop membrane som gör stället helt vindoch vattentätt. Vadderad jacka av längre modell och byxr med förhöjd ryggdel. Se mer information i webbshoppen. Storlek: 2XS-4XL. ISOLERING EXTRA-VARM POPULÄR! 79 90 100% MERINO! 59 90 -50% BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 JACKA+BYXA! 299 00 Köpt separat 379,80 SPARA 80,80! JACKA+BYXA! 299 00 Gratis vapenskåps led-lampa vid köp av vapenskåp! Värde 19,90 BRETT SORTIMENT AV VAPENSKÅP! Erbjudandet gäller till och med den 12 februari 2018.
LITE NEOPRENSTÖVLAR TESTFRAMGÅNG! Lätta neoprenstövlar för åretrunt bruk. Vattentäta hela vägen upp på skaftet. Bra passform och grepp på alla typer av underlag. POPULÄR! 89 90 POPULÄR! 69 90 NY MODELL! 139 90 DAMMODELL! 139 90 VILTOCH ÖVERVAKNINGSKAMEROR Hitta alla modeller i webbshoppen! BELLMAN & FLINT GRYTPEJL Grytpejl med en digital mottagare. Mottagaren är vattentät och kan göra mätningar på mellan 10 cm 60 meter. P10 POWERBANK Powerbanken har en kapacitet på 10 000 mAh och är kompatibel med de flesta USB och microUSB enheterna. RETKITUKKU-PRIS 49,90 FRÅN 569,FRÅN 159 90 KOLLA PRISET! 24 90 -50% ARCTIC OUTPOST TALL VÄRMESTÖVLAR Perfekt för dig som är ute när det är riktigt kallt. Håller värmen ned till -40°C. ARCTIC SPORT II TALL VÄRMESTÖVLAR FÖR KVINNOR Perfekt för dig som är ute när det är riktigt kallt. Håller värmen ned till -40°C. TERMO++ VÄRMESTÖVLAR -60°C Med Thermo++ på fötterna slipper du frysa i vinter! Stöveln har en komforttemperatur ned till -60°C. COATS PARKA Parkas jackan är en längre modell som skyddar effektivt mot vinterns snöstormar. Jackans membran och yttertyg skyddar även effektivt mot regn och vatten. Tejpade sömmar och tvåvägs dragkedja. Många snygga detaljer och smarta justeringsmöjligheter. Fickornas innerdelar har behagligt material. Storlek: XS–2XL. CHEVAK OVERALL Otroligt varm och snygg overall för tuffa aktiviteter. Vattenoch vindtätt Rain-Stop membran, tejpade sömmar, långa ventilationer, förstärkta ärmslut och Bootlock i benslut. Väl tilltaget med fickor bl.a telefonficka med tochscreen membran. Justerbar midja och löstagbara hängslen för ökad komfort och passform. Storlek: 2XS–4XL BLINDTECH SNOW SNÖCAMOSTÄLL Digitaliskt snöcamomönster camouflerar mycket effektivt. Otroligt lätt och sitter mycket bra. 100% vattentätt Rain-Stop® -membran med andningsförmåga. Storlek: 2XS-4XL. SEWARD TÄCKBYXA Lätt termobyxa med utmärkt passform och vindoch vattentätt Rain-Stop membran. Formsydda knäpartier med noggrant utplacerade reflexer samt stänksäkra dragkedjor. Tillhörande Alaska hängslen finns som tillval. Storlek: 2XS–4XL SEWARD TÄCKJACKA Stilig täckjacka med snygga detaljer. Yttertyg och foder i flexibelt och mjukt material. Rain-Stop membran som gör jackan vindoch vattentät. Stänksäkra dragkedjor och ärmslut i lycra. Ventilationer i sidorna samt goda justeringsmöjligheter. Storlek: 2XS–4XL. HITTA VINTERNS TUFFASTE ERBJUDANDEN I RETKITUKKU.FI SLIM FIT MERINO 200G UNDERSTÄLL Snabbtorkande, fuktförflyttande och ventilerande underställ i 100% merinoull. God passform. Modeller för män och kvinnor. UNUK MERINOULLSTRÖJA Den mycket mjuka Alaska Unuk merinoullströjan är mycket varm och av hög kvalitet. God passform, halvhög krage och 1/4 dragkedja. Finns i mörkgrå och skogsgrön. Storlek: XXS-4XL POPULÄR! 99 90 LITET PARTI! 89 90 JACKA+BYXA! 149 90 Köpt separat 189,80 SPARA 39,90! KOLLA PRISET! 74 95 Retkitukku-pris 149,90 POPULÄR! 199 90 TUNDRA TERMOSTÄLL FÖR ÄLGJÄGARE Nu behöver du aldrig mer frysa på passet! Det detaljrika Alaska Tundra stället är det perfekta valet för älgjaktens kalla dagar. Rain-Stop membrane som gör stället helt vindoch vattentätt. Vadderad jacka av längre modell och byxr med förhöjd ryggdel. Se mer information i webbshoppen. Storlek: 2XS-4XL. ISOLERING EXTRA-VARM POPULÄR! 79 90 100% MERINO! 59 90 -50% BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9–17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 JACKA+BYXA! 299 00 Köpt separat 379,80 SPARA 80,80! JACKA+BYXA! 299 00 Gratis vapenskåps led-lampa vid köp av vapenskåp! Värde 19,90 BRETT SORTIMENT AV VAPENSKÅP! Erbjudandet gäller till och med den 12 februari 2018.
16 l Jägaren 1 l 2018 KAI TIKKUNEN , Informatör på Finlands jägarförbund EU bereder begränsningar för ANVÄNDNINGEN AV BLY E U-kommissionen har gett den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA i uppdrag att utreda blyets skadlighet för sjöfåglar och ta fram lösningar som förebygger eventuella skadeverkningar. ECHA har gjort en omfattande utredning av ärendet där myndigheten föreslår lösningen att förbjuda användning och innehav av blyhagel i våtmarker enligt den internationella våtmarkskonventionen Ramsar för bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker. Hit räknas också torvmarker. Förbudet skulle också gälla skjutbanor som ligger i en våtmark eller där hagel kan hamna i en våtmark. Ingen lätt situation för Finland I Centraleuropa skulle begränsningarna inte innebära några oöverstigliga hinder eftersom våtmarkerna där är tämligen lätta att skilja från områden som används för jakt efter annat vilt. Dessutom är användningen av stålhagel allmänt accepterad. I vårt land är läget ett annat eftersom vi har ett sexsiffrigt antal större och mindre sjöar, åar och myrar. Dessutom inkluderar förslagets definition av våtmark skogar som står på torv samt den diffusa termen ”tillfälliga våtmarker”, det vill säga bland annat åkrar som översvämmas. De här skulle, i kombination med innehavsförbudet för blyhagel, leda till omfattande begränsningar i jakten efter skogsvilt och fältvilt med blyhagel. Att i likhet med Danmark övergå till stålhagel vore i det här fallet det mest logiska alternativet. I ECHA:s utredning bedöms stålhaglen vara det bästa alternativet eftersom de är ogiftiga, fungerar på jakt, finns i handeln och inte är dyra. I vårt land ställer sig emellertid skogsindustrin avvisande till stålhaglen och de hårda volframhaglen. Zink, tenn och koppar är enligt ECHA uteslutna eftersom de är giftiga, vilket i stort sett lämnar oss med vismut som enda alternativ. Men eftersom metallen är sällsynt så är den främst en biprodukt vid anrikningen av andra metaller. Produktionsmängderna går inte just att öka, vilket betyder att priset förblir högt och tillgången på patroner kommer aldrig att bli lika god som för bly och stål. Blyet har få vänner Behovet av begränsningar motiveras med vetenskapliga undersökningar; blyet är ett konstaterat miljögift och särskilt skadligt för barn och sjöfåglar, och för rovdjur som äter sjöfåglar. Det dör uppskattningsvis hundratusentals sjöfåglar i Europa varje år på grund av förgiftning sedan de ätit blyhagel. Blyet anses vara en av de främsta orsakerna till att många sjöfågelstammar minskar, vilket leder till begränsningar av jakten. Dessutom betonas risken för att miljö och dricksvatten fördärvas. När vi i den ena vågskålen lägger miljön och barnens hälsa, så finns det inget försvar för blyet att lägga i den andra vågskålen som vore så tungt att EU skulle godkänna det. Detta i synnerhet som det knappt alls finns någon forskning som skulle stöda blyet och ECHA har förklarat att organisationen enbart beaktar vetenskapliga fakta i sin rapport. I skenet av kalla fakta är det svårt att försvara användningen av blyhagel i våtmarker utan att jaktens image skulle få sig en törn. Användningen av bly vid jakt på sjöfågel och i bensin blev redan tidigare begränsad av miljöoch hälsoskäl. Nya begränsningar är på gång inte bara för patronerna utan också för andra användningssyften. En del av jägarna förespråkar också förbud. Ett av de främsta länderna i Europa när det gäller fågeljakt Danmark förbjöd för flera år sedan blyet i all slags ammunition. Förbudet mötte till en början hårt motstånd, men jägarna har sedan dess accepterat stålhaglen och numera ställer sig danskarna väldigt negativt till blyet. Beträffande jaktPlaner är på gång för ytterligare begränsningar i användningen av blyhagel, den här gången på EU-nivå. Starka krafter jobbar på ett förbud, som stöder sig på blyets skadliga effekter för miljön och hälsan.
Jägaren 1 l 2018 l 17 EU bereder begränsningar för ANVÄNDNINGEN AV BLY kulturen och naturen är Danmark väldigt annorlunda än Finland, men landet får ändå tjäna som ett exempel på att det inte är svårt att få begränsningar att fungera också på andra håll i Europa. Processen går som tåget Om förslaget går igenom enligt den framlagda tidtabellen så har begränsningarna sannolikt trätt i kraft till jaktåret 2020/2021. Om blyet blir förbjudet enligt det nuvarande förslaget och om skogsindustrin inte avstår från begränsningarna för hårda hagel så står vi inför omfattande problem för bland annat hönsjakten i Forststyrelsens marker. Jägarförbundet har under processens gång energiskt lyft fram problematiska punkter och försökt begränsa förbuden till de rätta våtmarkerna. Med tanke på jaktens framtid måste vi jägare kunna visa att vi bryr oss om miljön. Vi ska inte heller införa förbud som saknar miljöaspekter. ECHA: s arbete åtnjuter ett så brett stöd och är så väl underbyggt att det är omöjligt att helt komma undan begränsningar. Det är snarare en fråga om i vilken form och med vilken tidtabell de införs. I dagsläget är det i alla fulla fall oerhört viktigt att vi eliminerar hindren för användningen av det enda realistiska hagelmaterialet, det vill säga stålet, och utvecklar fler ersättande material så att jakten med hagel kan fortsätta. EU har nämligen gjort det fullkomligt klart att blyet steg för steg ska bort. Samtidigt som kampanjen för ett blyhagelförbud framskrider så samlar ECHA in material om blyet i övriga typer av ammunition, vilket med tiden kan innebära begränsningar också på studsarsidan. KA I TI KK UN EN ER E GR EN FO RS TE RO KU IT UN EN Om ECHA:s förslag går igenom så kommer det också att bli förbjudet att använda blyhagel på skjutbanor som ligger på en våtmark. Det planerade blyförbudet skulle i sin nuvarande form beröra all jakt med hagelgevär, också i terräng med torvbotten.
18 l Jägaren 1 l 2018 ARTO MÄÄTTÄ ? Foto: ARTO MÄÄTTÄ och VILLE MAUNUNIEMI Åteljakt på små rovdjur: Från tur till taktik Åteljakt på små rovdjur är en skenbart enkel jaktform som består av två komponenter; åteln och jägaren. Men för att jakten ska bli effektiv krävs det att metoderna är taktiskt riktiga. A tt träffa exakt rätt med skottet är en teknikgren som var och en på sitt håll kan slipa med övning och erfarenhet. Men förargligt ofta slarvar skytten när han väljer skjutplatserna eftersom han inte planerar åteljakten med tillräcklig omsorg. I sådana fall hjälper det inte ens att vara skytt i toppklass för att få effekt i jakten. Valet av plats Ofta äger åteljakten rum på en plats där skjutsektorn är öppen och hinderfri. Men det här är fortfarande ingen garanti för att åteln ska ha dragningskraft, utan platsen ska också i övrigt stöda jakten. Ett av de bästa sätten att få effekt i åteljakten är att utse en öppen plats i terrängen där de små rovdjuren brukar röra sig. Det kan till exempel vara en plats vid en sjö eller ett vattendrag med en liten åker eller myr mellan skogspartier. Där korsar djuren gärna den öppna terrängen och det hänger inte enbart på åtelns dragningskraft för att räven ska dyka upp. Placeringen av åteln och skjutplatsen Det grundläggande misstaget som jägare gör är att de inte utnyttjar studsarens möjligheter fullt ut utan jagar på hagelhåll. Jakten tappar effekt eftersom åteln lockar rovdjuren för nära skytten samtidigt som skjutsektorn blir alldeles för bred. Jägaren befinner sig redan från start i bytets närområde. Med närområde avser jag här området närmast det tilltänkta bytet där djuret alltid tolkar allting som händer som en fara. Djuret stannar inte för att se efter utan flyr direkt och instinktivt. Om jägaren däremot placerar åteln eller åtlarna på förslagsvis hundra meters håll så blir skjutsektorn avsevärt smalare medan det potentiella skjutfältet blir större. Med andra ord kan skytten med en smalare skjutsektor behärska ett större område kring åteln utan att det tilltänkta bytet genast reagerar på eventuella störningar. Mindre störning, mera tid och mera utrymme för tabbar alltså. Valet av skjutplats för åteljakten ingår i helhetsplaneringen av jakten. Med tanke på den effektiva skjutsektorn är det oerhört viktigt att vara realist vid placeringen av skjutkojan. Hörnet på en åker eller en glänta är en bra plats där skogbevuxen terräng naturligt avgränsar skjutsektorn och begränsar studsarens rörelser i sidled. En kort och lätt väg till skjutplatsen ger också jakten klart mera effekt eftersom jägaren inte lämnar onödigt mycket doftspår efter sig i terrängen. Om det dessutom finns bebyggelse bakom skjutplatsen så blir inte rovdjuren misstänksamma mot skjutkojan eftersom de är vana vid människors lukter och ljud. Om gömslet är välplacerat så kommer jägaren undan med smärre tabbar enbart för att djuren inte fäster lika mycket uppmärksamhet vid mänsklig närvaro som inne i skogen. ÅtelKoja område
Jägaren 1 l 2018 l 19 Sprid ut åteln Ofta uppfattar jägarna åteljakten som jakt med en enda åtel med en enda sorts material i. Men en sådan åtel är inte lika effektiv vid jakt på små rovdjur som ett några ar stort område med flera olika åtlar. Om jägaren sprider ut åteln över en större yta så ökar dofteffekten i omgivningen samtidigt som platsen bjuder på godbitar för en mera varierad kundkrets. I synnerhet räven är patologiskt misstänksam mot uppenbara åtlar och det händer att den spanar väldigt uppmärksamt innan den vågar sig fram. Med sådana här individer fungerar jakten klart bättre med ett åtelfält där det finns godbitar utspridda över tiotals meter. När en del av åtlarna dessutom kräver grävarbete och en del är tänkt för asätande fåglar så bildas det en plats som drar till sig också de mest misstrogna kunderna. För rävens del är det särskilt viktigt att komma ihåg att rävar oftast skjuts i närheten av en åtel medan de kollar läget. Även mårdhundarna har blivit misstänksammare än de var för några decennier sedan. Men trots att de har blivit misstänksammare så går de ändå mera ”raka spåret” till en åtel än rävarna. Vid jakt på mårdhund fungerar det med en åtel som består av en enda sorts material medan en räv som blir fälld vid en sådan verkligen kan kallas en lyckträff. Vaktjaktskojan är främst ett skjutstöd Vid effektiv åteljakt på små rovdjur ställs det stora krav på skjutskickligheten eftersom det handlar om så små djur. Skyttens roll ska minimeras för att studsarens precisionspotential ska komma till sin rätt. Vaktjaktskojan ska alltså betraktas som ett fångstredskap som först och främst ska ge skytten ett gott stöd i hela skjutsektorn. Här vill jag understryka att jag med ett gott skjutstöd menar ett tvåpunktsstöd som gör det möjligt att skjuta med gevärets fulla precision. Tro det om ni vill, men även här kan en jägare göra grova tabbar i sitt skytte. Den här flygbilden visar ett skolexempel på ett pass för åteljakt med alla element som behövs för att få framgång med jakten. Promenaden från bilen till passet är kort och lämnar inte doftspår i terrängen eller stör viltet. Kojan står på samma sida som bebyggelsen, vilket ger mera spelrum med ljud och dofter. Åtelområdet ligger på ett tillräckligt stort avstånd från jägaren, vilket betyder att viltet hålls i skjutsektorn och skjutsektorn är smal tack vare avståndet, men räcker ändå till för att täcka ett stort område. Dessutom finns här en viltstig som djuren brukar använda för att korsa öppningen, vilket innebär att jakten inte står och faller med åtelns dragningskraft. En lyckad åteljakt är verkligen givande. Att skyttet är krävande ger jaktformen dess speciella charm trots att det handlar om passiv jakt. Dessutom utvecklar rovdjursjakten i mörker och på långa avstånd skjutskickligheten och ställer krav på utrustningen. De här lärdomarna kommer helt klart till nytta också vid andra jaktformer! By Koja
20 l Jägaren 1 l 2018 För att jakten ska vara effektiv och framgångsrik krävs det en koja där geväret kan röra sig ganska fritt och där det inte finns några sikthinder som hindrar jägaren från att hålla span på målområdet. I praktiken betyder det här en rätt bred skjutöppning och dessutom minst ett fönster där det går att avspana målområdet med fältkikare. En sådan skjutglugg utestänger inte möjligheten att värma upp kojan, men i praktiken är skjutgluggarna på en uppvärmningsbar koja trängre. Kojor utrustade med skjutbord och en bred skjutglugg lider alltid – i lägre eller högre grad – av värmesvinn. Vid sträng kyla handlar det i sådana kojor om att med uppvärmning hålla temperaturen på en uthärdlig nivå för några timmar på pass. Men om kojan är isolerad och skyddad mot blåst så behövs det inte alltid uppvärmning för att hålla en rimlig temperatur även vid sträng kyla. Extravärmen ska man i första hand ordna med kläder, till exempel handvärmare eller plagg med uppvärmning. Tumregeln för skjutkojor är den, att kojan i första hand är ett skjutstöd för geväret, med väggar och tak som skydd. Kojan är alltså inte i första hand en byggnad för jägaren. Med andra ord ska skjutkojan planeras på ett annat sätt än en normal byggnad. Vaktjakt på små rovdjur är en jaktform som kräver optik. En bra fältkikare är ett måste för att få effekt i jakten; i praktiken jagar ju jägaren bara när han spanar av terrängen framför sig. I mörker förblir ett djur ofta oupptäckt för blotta ögat och skottchansen går förlorad. Jag avråder från att spana genom studsarens kikarsikte; det är dessutom varken enkelt eller praktiskt. Lyckligtvis har kvaliteten på optiken gått framåt med väldiga kliv så vaktjakten på små rovdjur med långa skjutavstånd kräver inte längre det allra dyraste kikarsiktet. Även om du skulle ha träffat rovdjuret så måste du spåra upp det om träffen inte har fällt det direkt. I mörker ska jägaren absolut ha en kraftig lampa för att kunna hitta blodspåren. Flyktspåret är ofta svårt att hitta eftersom det inte är lätt att bedöma avstånd exakt på öppna platser.