Läs mer på sidan 25. Läs mer på sidan 4 NYHETER SPORT Futsalturnering bjöd på spänning LOVISA Åtta lag deltog i den futsalturnering som arrangerades under mellandagarna i Lovisa idrottshall. Den här gången var det filmmusik som löpte som en röd tråd genom föreställningen som bjöd på flera dansoch sångnummer. Läs mer på sidan 3 Nu är tiden inne för vintersporter PERNÅ/LOVISA Det nya året inleddes med snö och kyla, vilket innebar att flera isrinkar i Lovisa med omnejd kunde börja tas i användning. Band klipptes, tal hölls och flera ivriga motionärer dök upp för att bekanta sig med hallen där träningsmöjligheterna är många. TORSDAG 8 JANUARI 2026 Nummer 2 4,20 euro *6430 059 5600 04* Årets nyårsshow bjöd på det bästa ur filmens musikvärld Att Lovisa Operaförenings nyårsshow har blivit en tradition som många ser fram emot blev tydligt när det var dags för den senaste uppsättningen. Läs mer på sidan 20 Maria Linde avslutar sången ”Diamonds are a Girl’s best Friend” med flankstöd av Linda Slätis och Tove Matsinen. Isrinken i Isnäs har varit populär och barnen har uppskattat att kunna spela ishockey där. Amandine Doat i rött är omtumlad och positiv, Ruu Heikkinen i rosa (Pink Panther) ställer sig negativ och vill mota bort allt glitter. Foto: Märtha Vesterback NYHETER En hall med många möjligheter PYTTIS Det var glada miner som rådde när den nygamla motionshallen Pyhtää Areena nyligen invigdes. Efter en tuff kamp med många matcher avgjordes finalen där slutsiffrorna för vinnarlaget skrevs 6–2. Både nykomlingar och veteraner gjorde väl ifrån sig på scenen i Kino Marilyn
Vi ser ibland ner på nyårslöften som tomma förhoppningar eller önskningar, men de säger ofta något om sin tid. Det ställer nya krav på arbetslivet, utbildning och sociala stödsystem för att alla ska kunna delta och må bra. Artificiell intelligens, digitalisering och andra framväxande teknologier påverkar både arbetsmarknad och ekonomi, samtidigt som det ekonomiska trycket på välfärden växer. Den första utbildningen kan nu gå ut på hur man överhuvudtaget är på arbetsplatsen: interaktion med kunder och arbetskamrater, samt hur hierarki fungerar. 12–14 Tryckeri: Lehtisepät Oy, Kouvola. Teknologin förändrar vardagen i rasande takt. Ring 0400 411 061, tisdag och fredag kl. Lärarna berättar att dagens studerande nog kan använda engelska fraser med bra uttal, men att många varken kan uttrycka eller inta längre sammanhang. Många amerikaner trodde däremot att bilden var riggad, att det inte kan vara sant. TORSDAG 8 JANUARI 2026 Kristian Willner Varför gick det så här. Människorna står med tre meters mellanrum från varandra, som i ett glest pärlband på närmare hundra meter till kuren. Finland befinner sig mitt i stora samhällsförändringar som påverkar både individer och hela samhällets strukturer. När vi medan nyårsraketerna skjuts i höjden lovar att leva mer hållbart, ta hand om vår hälsa, minska stressen eller lära oss nya färdigheter speglar det de megatrender som präglar samhället i stort. Med siktet på framtiden Camilla Stjernvall medarbetare på Nya Östis Redaktionschef Anna Johansson tfn 040 6569 811 redaktion@nyaostis.fi (må–fre kl. Nya Östis delas ut med dagsposten. Men en del önskade samma också där. 12–14 eller mejla prenumeration@nyaostis.fi Prenumerationer och adressändringar Pia Calenius prenumeration@nyaostis.fi tfn 0400 411 061, tisdag och fredag kl. 10–15) Blev du utan tidning. Unga har alltid spenderat sin tid tillsammans, var som helst de vuxnas blick inte når, nuförtiden alltmer inom appar och slutna grupper. Nätet skulle bli vårt gemensamma sociala vardagsrum. Även här i vår lilla del av världen kan våra val och nyårslöften bli en del av större samhällsförändringar. Rapporten är strukturerad kring fyra övergripande teman: människor och kultur, makt och politik, natur och resurser samt teknologi och ekonomi. 2 Sidan LEDARE KOLUMN D å internet föddes sågs det som en unik port till intelligens och jämlik visdom. Alla fick tillgång till samma information. Finlands engagemang inom Nato och EU öppnar både möjligheter och ansvar, och att bygga förtroende mellan människor och institutioner blir viktigare än någonsin. Företagarorganisationer har bekymrade berättat att arbetskraft börjat anlända helt utan sociala färdigheter. En morgon tog jag ett foto av busshållplatsen vid västra infarten. 10–15) Pyttis Gerd Mattsson-Turku gerd.mattssonturku@gmail.com Lappträsk/Mörskom Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Medarbetare: Monica Björkell, Nina BjörkmanNystén, Wilma Ek, Inge Ekholm, Tage Fredriksson, Heidi Hurmerinta, Benny Liljendahl, Carita Liljendahl, Peik Henrichson, Elin Lindberg, Camilla Stjernvall, Hanna Stringer, Märtha Vesterback Passa på redaktion@nyaostis.fi tfn 040 6569 811 Annonser annons@nyaostis.fi tfn 040 1479 945 (må–fre kl. Fenomenet kändes igen i de nordiska länderna samt Ostasien. Nätets första utmaning var att många äldre direkt trillade av ”digitåget” och hamnade gå på kurser för att kunna sköta viktiga ärenden. Maktbalanser skiftar på den internationella scenen och demokratins roll blir allt mer central för medborgarna. Därför förutsätter många rekryterare nu att träffas personligen, så att man inte kan googla eller använda översättningsprogram. Megatrenderna ger ledtrådar om hur världen formas de kommande årtiondena. Vilket är myntets bekvämt asociala sida. 10–15) Redaktion tfn 040 6569 811 redaktion@nyaostis.fi (må–fre kl. I rapporten Megatrendit 2026, som publicerades på finska genast efter årsskiftet, analyserar Sitra de här utvecklingslinjerna ur ett finländskt perspektiv och belyser vilka risker och möjligheter de medför. Alla försjunkna i sin telefons privata innehåll. Det kom global respons i tusental på min bild i Facebook. Samtidigt ställer klimatförändringar och minskande biologisk mångfald nya krav på hur vi använder naturresurser, energi och material. Det vi gör för miljön eller gemenskapen speglar de trender som formar framtiden. Det går nu att se att den digitala rymden i ökad utsträckning i själva verket används för att isolera sig. Även på det lokala planet här i Östnyland väntar flera satsningar på förnybar energi på att komma igång. Vilket för allt fler visat sig vara rena skräcken. Likaså är det tydligt att många fixar sina skoluppgifter med hjälp av artificiell intelligens. E tt nytt år innebär ofta tankar eller löften om förändring, om att någonting tar eller borde ta en ny inriktning. Politiken förändras också snabbt. Utmaningarna är stora, men de skapar också möjligheter till innovation och hållbar utveckling – från nya energiprojekt till regenerativa lösningar som bygger upp istället för att bara förbruka. Och nu har vi kommit så långt att det behövs guidning för de unga för att få dem med i det som åtminstone tillsvidare är allmän praxis för majoriteten i arbetslivet: hur man uttrycker sig i e-post samt att svara i telefon och öppna dörren fastän ingen meddelat om ankomst på förhand. Men få av oss står ju inte längre tider ut ens med sina egna släktingar. Megatrender är långsiktiga och globala förändringskrafter som påverkar våra livsvillkor, arbetslivets utveckling och hur samhället i stort är uppbyggt. Foto: Pixabay. Befolkningen blir allt äldre samtidigt som antalet unga minskar, och invandringen är idag en viktig faktor för att hålla befolkningstillväxten uppe. Klimatfrågan blir en del av vardagen, digitaliseringen märks både i viljan att hänga med i utvecklingen och i behovet av att minska skärmtiden, och ett allt snabbare arbetsliv gör livslångt lärande till en nödvändighet. Skribenten är företagare och entusiastisk köksfilosof. Härlig tystnad och personligt utrymme utan påklistrat småprat. Om vi gör medvetna val och satsar på kunskap och kompetens kan tekniken bli ett verktyg som förbättrar människors liv och stärker samhället i stort. 10–15) Prenumerationspris 28 euro/1 mån, tidsbunden 55 euro/3 mån, tidsbunden 95 euro/6 mån, fortlöpande 99 euro/6 mån, tidsbunden 172 euro/12 mån, fortlöpande 183 euro/12 mån, tidsbunden Grundad den 28 april 2015 Utgivare: Understödsföreningen för Nya Östis Chefredaktör Marit Björkbacka chefredaktor@nyaostis.fi tfn 040 1899 131 (må–fre kl. Nu kan steget ut i arbetslivet vara som att kastas från bryggan utan simkunskap
TORSDAG 25 APRIL 2019 Nummer 17 TORSDAG 15 AUGUSTI 2019 Nummer 33 TORSDAG 25 APRIL 2019 Nummer 17 Kristian Willner % (019) 532 003 tili.tupa@sulo.fi tilitupafriman.fi Östra Tullgatan 1 TORSDAG 8 JANUARI 2026 Nummer 2 4,20 euro Text & foto: Bosse Lindfors Stora moderniseringsprojekt vid kraftverket LOVISA I fjol producerade kärnkraftverket i Lovisa nästan åtta terawattimmar el. Men det kommer inte att räcka för hela året. Pyttis kommundirektör Terhi Lindholm lyfte fram vikten av att ha en mångsidig motionshall nära invånarna. PYTTIS Det var i fredags som öppningsceremonin för motionshallen Pyhtää Areena ägde rum. Kommunstyrelsens ordförande Anna-Leena Kailio hälsade alla välkomna. Från potatislager till idrottshall Fastighetens tidigare ägare Reino Uusitalo fick hedersuppdraget att klippa det ceremoniella bandet. – I fjol fortsatte vi med att ta i bruk västerländskt kärnbränsle. En av de tre företagarna, Marko Pulli, berättade om vägen fram till nyinvigningen tillsammans med delägarna Janne Autio och Markku Marjamäki. Till hallen välkomnas också användare från andra sidan av kommungränsen. Foto: Fortum grund av det varma havsvattnet. Hallen fungerade ursprungligen som potatisförråd för bolaget Finlands Socker. Vi är jättestolta över våra ungdomar. Produktion minskade på grund av att det årligt underhållet tog längre tid än planerat och några oplanerade effektminskningar under året, säger Sasu Valkamo, direktör för kraftverket i Lovisa. Kraftverket i Lovisa genomgår för närvarande ett investeringsprogram som syftar till att säkerställa fortsatt säker och tillförlitlig elproduktion. Det håller uppe motivationen. Text: Gerd Mattsson-Turku är den mest lästa dagstidningen på svenska i Lovisa, Lappträsk och Pyttis Ada, Jimi och Paavo var flitiga besökare redan i den tidigare hallen. Pulli passade också på att hylla de unga användarna: – De tar verkligen ansvar. Det handlar om nygammal verksamhet, men nu var det dags för de nya företagarna att officiellt ta över samt fira den färdiga renoveringen. Han investerade stort och byggde om den till det som blev Pyrollarenan – då med Finlands första inomhusplan för padel. – Det främjar välmående och spelar en stor roll i den förebyggande verksamheten, säger hon. – NÖ Mångsidig motionshall fick tummen upp Trots det kalla vädret mötte närmare 50 personer upp då den nya motionshallen invigdes i Huutjärvi. Kommunen hade planer på att riva byggnaden då Uusitalo köpte den i sista stund. Fågelvårdshemmet fick juklappspengar PYTTIS Fågelvårdshemmet i Pyttis fick ta del av riksdagens julklappspengar som fördelades i december. Alla tre är aktiva inom bollsporter och välbekanta med gymmiljöer. De största utgiftsposterna är hyra, löner och elektricitet. Jag hoppas på ännu fler grupper dagtid och alla former av motionsdans passar mig perfekt, säger hon. Sommartid anställs omkring hundra praktikanter. Många tog chansen att direkt testa de olika aktiviteterna, titta in i pilatesstudion eller pröva gymmets maskiner. När de fick höra att hallen var till salu bestämde de sig för att slå till. Det statliga stödet räcker inte för att täcka de årliga kostnaderna. – Pyttis rör på sig, det är vårt motto, säger Kailio och önskade de nya företagarna lycka och framgång. I juli och augusti minskade produktioner tillfälligt på Hästholmens kapacitetsfaktor, nyttjandegrad, var i fjol strax under nittio procent. Förutom närmare sexhundra Fortum-anställda sysselsätter kraftverket nästan hundra anställda från andra företag som arbetar på kraftverksområdet dagligen. – Jag är glad och lättad över julklappspengarna, som hjälper oss att klara oss igenom början av året, säger Arto Hokkanen som blev pensionär vid årsskiftet efter att ha jobbat tjugoåtta år på fågelvårdshemmet. Duon Leila & Jesse underhöll en glad publik medan det bjöds på dryck och tilltugg. Det fick 60 000 euro och fågelvårdshemmet i Heinola fick 15 000 euro. Innan saxen togs fram gav han en återblick av byggnadens historia. Hon uttryckte också stolthet över att Finlands första ”reformer pilates-studio”, PirtElina, med sina specialanpassade maskiner finns just i Pyttis. En av besökarna på plats var Inkeri, som uppskattar både gymmet och padelbanorna. – Kraftverkets produktion och utnyttjandegrad var på en bra nivå, även om vi inte helt nådde vårt mål. Det är tio procent av elförbrukningen i Finland. Lokalerna har renoverats och maskinparken har förnyats. När den verksamheten upphörde stod hallen tom och användes under en period som manege av föreningen Pyttis Ryttare. Sammanlagt delades fyrtio miljoner euro ut i julklappspengar till 290 mottagare. Fågelvårdshemmet har haft ekonomiska problem i flera år. Att hallen drivs av privata aktörer vittnar enligt Lindholm om den livskraftiga företagsandan i kommunen. Håller uppe motivationen – För mig är det så trevligt att röra på sig i grupp och umgås. Kärnkraftverket i Lovisa är en stor arbetsgivare. Gym och padel hör till favoriterna.. – Vi har nu femtio fåglar och åtta igelkottar här. Kraftverket har beviljats drifttillstånd fram till 2050 och det kommer att kräva investeringar på omkring en miljard euro. Utbudet är brett: det går att spela futsal, innebandy, badminton, padel, pickelball, volleyboll och styrketräna. Arto Hokkanens dotter Marjaana Hokkanen tar över hans uppgifter tillsammans med Minna Ryth. Det är inget städande efter dem och de har ett trevligt uppförande. Så gott som all mat får vi som donationer. – Flera projekt som hör ihop med investeringsprogrammet kommer att inledas i samband med det omfattande årliga underhållet, bland annat modernisering av lågtrycksturbiner och byte av havsvattenpumpar
En viktig grundregel för folk som rör sig på isar är att ha sällskap. PERNÅ/LOVISA Flera föreningar ställde i ordning isrinkar till nyår. − Planen har varit i flitig användning, det gläder mig. Fina naturisar Sämre ställt är det med skidspåren, i Isnäs liksom på de flesta andra ställen. Isrinken i Isnäs är i prima skick och används flitigt. Rufus Finnbäck, Felix Finnbäck, Kevin Sundberg och Vincent Gustafsson låter sig inte störas av kylan, de åker koncentrerat. Det tycker hon är trevlig omväxling. 4 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Nu går det att skrinna, men skidspåren låter vänta på sig Naturisar lockar, liksom skötta isrinkar. − Pojkarna tycker om att spela ishockey här, ofta är här tillräckligt många andra så att de kan spela matcher, något de gillar. Det går att åka skidor i Gråberg och Skyttis, med fristil. Hon har den här veckan kommit till jobbet med sparkkälke. Hon gläds särskilt åt de möjligheter naturisarna ger. Sparkkälke passar fint på många ställen nu, vet Hovi. Men det går att promenera med vanliga skodon eller snöskor, säger hon. Felix Finnbäck, Vincent Gustafsson, Kevin Sundberg, Daniela Eriksson och Rufus Finnbäck kommer från Jackarby och Renum. Och att alltid ha rätt utrustning med sig, säger Hovi. Text & foto: Nina Björkman-Nystén och så grillas det korv. Kring nyår öppnades flera möjligheter för skridskoåkare. Skidspår är det knappt om. En av pojkarna efterlyser visserligen varmare vantar, men åker vidare trots att sådana inte finns. − Sjöar och träsk har nu ordentliga isar. − Vi behöver ännu mera snö för att få bra botten för spåren men vi räknar med att vi har skidspår till vårt vinterjippo som ordnas den 16 januari klockan 18. Men som alltid gäller det att vara försiktig och känna till var det är tryggt att röra sig. Idrottskoordinator Karolina Hovi på Lovisa stad vet att det är full fart i hela Lovisa för att möjligheterna till vintersport ska vara de bästa möjliga. Då ska det spelas i rinken, skidas och pulkabacken ska vara öppen, säger Stenberg. Oberäkneliga havsisar Havsisarna är mera oberäkneliga och kräver lokalkännedom. − Spår finns inte. Det är roligt att sköta rinken när den används flitigt. På vinterjippot erbjuds det bland annat varma drycker Hasaloppet ordnas mellan Tervik och Tjusterby sådana vintrar när det finns snö. Information om idrottsmöjligheterna byggs på efter hand och hittas på stadens webbplats, på Facebook och information om skidspår i hela landet hittas på webbplatsen suomenlatu.fi.. Sedan nyårsdagen har rinken i Isnäs varit i flitigt bruk. Här är hemtrevligt och så är det kort väg, säger hon, väl påpälsad i söndags. Till exempel Hopom träsk hade redan på nyårsdagen ett istäcke på 10–15 centimeter. Det behövs ganska mycket snö till, särskilt som snön på grund av kölden är lös. Daniela Eriksson har kommit hit flera gånger från Jackarby med sina två söner och deras två kompisar. Vi brukar spela där på kvällarna, barn mot föräldrar och såklart vinner barnen nästan alltid, säger Stenberg. På nyårsaftons morgon spolades rinken sju varv, berättar Kenneth Stenberg, en av dem inom föreningen Isnäs Start som sköter isen. Bilden är tagen vid Gerbyviken 2018
– Atmosfären var underbar, säger han. Nyårsevenemanget arrangeras av Lovisa stads kulturtjänster i samarbete med Agricola svenska och finska församlingar. Beställ nu, betala senare! NU ÄR DET RÄTT TID ATT GÖRA FÖNSTEROCH TAKRENOVERING! Representanter: Oscar Hjort 0400 722 864 Markku Koistinen 0400 670 397. – Jag är lite förvånad över hur angenämt det kändes, säger Sara Mountassir. Dessutom är det mitt första besök i Lovisa kyrka. Vi har bestämt att 350 personer är lagom, men vi har nog tagit in betydligt fler. arbete och visst är det fint att kunna vara här och erbjuda en upplevelse till alla. Det var staden som tog initiativ till ett samLovisa kyrka fylldes av ljus och ljud när det nya året togs emot. För musiken svarade gruppen Urvani med Kim Ragnar och Jahkob Tafari samt solisten Anne Lill. I vissa forum på ”nätet” har det under de senaste veckorna funnits personer som ansett att staden ”slösar pengar på kultur” samtidig som skattehöjningar aviseras. – Nu är det fullsatt, konstaterar församlingsmästaren Jari Bergström. Ansvarig var kulturproducent Jahkob Tjäder. Fakta är att nyårsfirandet i Lovisa kostade cirka 7 800 euro, varav staden står för omkring 5 800 euro (med i budgeten för 2025) och resten finansieras av olika samarbetspartner. 10–17, Granholmsvägen 14, 07880 LILJENDAL GRILLEN ÄR HET! Vi bjuder på grillkorv och saft Flexibla betalningsvilkor. Efter visningen är hela familjen överens om att det blev en härlig upplevelse. Närmare tvåtusen personer kom till Lovisa kyrka och fick uppleva magi skapad av ljuskonstnären Aleksi Hakala. Även Jere Jokinen gillade programmet och menar att det är ett mycket bra alternativ jämfört med det mer traditionella torgfirandet. Jonas Randers skötte ljudet och han menar att kyrkans akustik är bra för musik med ambient-andligt uttryck. I god tid före klockan sju var Sara Mountassir på plats med sambon Jere Jokinen och dottern Erin Jokinen. Nyårsevenemanget lockade som sagt mycket folk och när dörrarna stängdes till den första av tre allmänna visningar ringlade sig kön ner till torget. – Det var jättefint och ”flickan” som sjöng var bäst, säger Erin, 4 år. 5 Sidan 5 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 5 Sidan Årsskiftet firades i magisk atmosfär med ljus och ljud Text & foto: Benny Liljendahl LOVISA Stadens nyårsevenemang ”Lysande Lovisa” blev en publiksuccé. Ljuset och musiken skapade en fin stämning som jag tar med mig härifrån. – Det är fint att staden ordnar nyårsprogram och vi brukar alltid vara med, säger Sara Mountassir. För musiken svarade gruppen Urvani med solist en Anne Lill. Tak | Fönster | Dörrar | Brädfodringar FÖREVISNING AV FÖNSTERINSTALLATION Måndag 12.1.2026 kl. Lång kö utanför kyrkan – Det känns fantastiskt, utbrister Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. Evenemanget pågick i omkring fyra timmar och var gratis för hela familjen. Avslutningsvis kan noteras att Lovisa stad sedan 2022 ordnat nyårsfirandet utan fyrverkeri och i stället valt annat program. Kanske Erin önskat ett fyrverkeri, men jag finner inget mervärde i ett sådant
Eskola påpekar att tjänstemännens beredning har konstaterat att det finns ersättande, moderna lokaler i Lovisanejden var det finns tillräckligt med svenskspråkig personal. Han konstaterar att välfärdsområdet befinner sig i ett utvärderingsförfarande och riskerar att förlora sin självständighet. Tapani Eskola är en av SDP:s ledamöter och första vice ordförande i välfärdsområdesstyrelsen. ÖSTNYLAND Under välfärdsområdets senaste fullmäktigemöte röstade samtliga SDP-ledamöter för nedläggning av serviceboendet Rosenkulla i Liljendal. 6 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 6 Sidan ”All service kan inte produceras överallt” Text: John Illman Socialdemokraternas grupp röstade för att lägga ner serviceenheten Rosenkulla i Liljendal. – All service kan inte längre produceras överallt. Foto: Tage Fredriksson har försämrat orken. Då är det förnuftigt att avstå från enheter i sämre skick redan nu, om det här ändå står för dörren inom den närmaste tiden, säger Eskola. – Servicenätet måste byggas på en hållbar grund. Det här ökar också personalens belastning i en situation där samarbetsförhandlingarna Hela SDP-gruppen röstade för en nedläggning av Rosenkulla under välfärdsområdesfullmäktiges möte alldeles innan julen. Tyngdpunkten måste flyttas mot basservice och förebyggande arbete, säger Eskola. Att finansiera bevarandet av enheter genom minskad hyrarbetskraft ser SDP som riskabelt och kan leda till längre vårdköer. Politiska överenskommelser kritiseras Han kritiserar politiska överenskommelser som enligt honom bortser från tjänstemannaberedningen. Foto: Tapani Eskola. För att lyckas krävs förändringar i servicestrukturen. Underskottet uppgår till över 80 miljoner euro för åren 2023–2024 och närmade sig 100 miljoner euro vid utgången av fjolåret. Ekonomin måste förbättras – Välfärdsområdets ekonomi måste helt enkelt förbättras. En klar majoritet av fullmäktigeledamöterna röstade däremot för att Rosenkulla får fortsätta sin verksamhet. SDP:s Tapani Eskola säger att det finns politiska överenskommelser som bortser från tjänstemännens beredning. Enligt Eskola räcker inte planerade åtgärder för att täcka underskotten, trots att överskott förutspås mot slutet av planperioden 2026–2028. Beslutet handlar inte om en vilja att skära i servicen utan om välfärdsområdets allvarliga ekonomiska läge
7 Sidan 7 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Robbe vill utveckla salladsodling i Florida Robert Jordas ligger inte på latsidan – förutom att ta hand om Robbe’s Lilla Trädgård siktar han nu mot den amerikanska marknaden och Florida. I dag har växthusen en areal på dryga 13 000 kvadratmeter och runtomkring växthusen finns dessutom ett otal mängder byggnader med olika funktioner. Också antalet gymnasier har minskat under åren 2011–2024, men inte i samma takt som när det gäller grundskolorna: 2011 fanns det 390 gymnasier och 2024 uppgick deras antal till 334. Tusentals nyinstallerade LED-lampor lyser så gott som dygnet runt upp de olika örtoch salladsbänkarna i många olika avdelningar i växthusen. I företaget The Little Garden in LaBelle är Jordas delägare. Svårt att kontrollera förhållanden I Florida är det vanligtvis hett och fuktigt och det är därför svårt att kontrollera att växterna har optimala förhållanden. Här är det issallad som växer så det knakar i Robbe’s Lilla Trädgård. Då den genomsnittliga skolstorleken 2011 var 194 elever, var den 279 elever i början av 2025. − NÖ. Fortfarande använder Jordas i sina växthus den här tekniken men han håller på att mer och mer gå in för så kallad hybrid vertikalodling. LAPPTRÄSK Växthusanläggningarna invid Jordasvägen i Lindkoski i Lappträsk kallas för Robbe’s Lilla Trädgård. Steg mot den amerikanska marknaden Jordas är känd för att ha utvecklat idén med vertikal odling, det vill säga odlingar i våningar utanpå varandra, i vilka det går att spara både på odlingsyta och på behov av ljus. Flisvärmesystemet är utbyggd i två repriser, luftpumpar finns det av olika slag. Direkt elvärme används ibland, men också solenergi tas tillvara. Under ett par års tid reste jag nästan varannan månad till Florida, men numera är behovet av min närvaro inte så akut, säger Jordas. Under samma tid har antalet grundskolor minskat med nästan 30 procent och skolornas storlek har ökat. Antalet elever ökade något kraftigare än den totala befolkningstillväxten, men grundskolelevernas andel av befolkningen är fortsättningsvis cirka tio procent. − Det här systemet kommer ännu att utvidgas och effektiveras, säger Jordas. – Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det nuvarande nätet av 2 000 grundskolor rentav ytterligare krympa till 1 500 skolor. Ökningen var mycket ojämnt fördelad mellan kommunerna. − Efter några månader av odling av de här salladsblandningarna i den nya anläggningen är resultaten lovande. De som fattar beslut om detta är utbildningsanordnarna, i praktiken kommunerna, som årligen utarbetar sina budgetar, säger Riku Honkasalo, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen som ansvarat för rapporten. Oljepannan fungerar fortfarande. November, december och januari är normalt månader då ingen solenergi kan tas tillvara, men redan i februari värmer solen så mycket att solenergin kan utnyttjas. Det finns fortsättningsvis minst en grundskola i alla kommuner i Finland. Den här odlingstekniken har Jordas utvecklat i många år och nyligen har det tagits i bruk en ny växthusanläggning för olika salladsblandningar i Florida i USA. Antalet kommuner med en grundskola fördubblades under perioden som granskades till 80 kommuner och också antalet kommuner med två och tre grundskolor ökade betydligt. Det här betyder att man har två olika våningar av odling på varandra. Text & foto: Jan Backman mycket snabb takt. Ägaren Robert ”Robbe” Jordas säger att det är en evig balansgång att hitta den rätta energiformen för att värma upp växthusen. Antalet skolor ökade endast i fyra kommuner och förblev oförändrat i 83 kommuner. År 2011 hade Finland i genomsnitt 1 986 invånare per grundskola, 2025 är antalet redan 2 854 invånare. För att effektivera solvärmeintaget investerades det i somras i ackumulatorer som kan lagra energin som fås av solpaneRobert Jordas har drivit verksamheten i Robbe’s Lilla Trädgård sedan 2002. År 2011–2024 ökade antalet elever i den grundläggande utbildningen i hela Finland med 4,5 procent. I den här branschen måste man hela tiden vara på alerten speciellt då energipriserna ändras i Antalet grundskolor och gymnasier fortsätter minska NYLAND Grundskolenätet krympte i över 70 procent av kommunerna i Finland 2011– 2024. Att kalla det här komplexet för ”lilla” är ändå en sanning med modifikation: då trädgården öppnades 2002 med det här namnet hade man en totalväxthusareal på 138 kvadratmeter. Flera energiformer används I växthusen används de flesta energiformerna. Tillsmanmans med sina företagskumpaner testar Jordas ett nytt kylsystem anpassat för subtropiskt klimat. Målet är att förvandla varm och fuktig luft till torr och sval luft. Kostar det för mycket att belysa och värma upp dessa 15 000 kvadratmeter, så vet vi ju genast hur det går med lönsamheten. ler och därmed kan utnyttjas också då solen inte lyser
Som näringslivsdirektör vill jag utveckla stadens attraktionsoch hållbarhetskraft ur flera olika perspektiv och ser fram emot ett gott samarbete med olika aktörer. 8 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Nyvalda Minna Kajaste tror på Lovisas framtid Text & foto: John Illman Lovisa har stora möjligheter för att utvecklas, säger stadens nya näringslivsdirektör. För att centrum ska fortsätta utvecklas krävs en god dialog med stadens företag och föreningar. Den nya rehabiliteringen är en mångsidig helhet som kombinerar kamratstöd, handledning som ges av sakkunniga och stärkande av familjens resurser. Rehabiliteringen ordnas delvis i form av distansrehabilitering och delvis i serviceproducentens lokaler. Kajaste lyfter också fram den rena naturen och det relativt korta avståndet till huvudstadsregionen som tydliga fördelar. tidsvisioner. Ansökan om rehabiliteringen görs genom att fylla i FPA:s blankett för ansökan om rehabilitering. − Lovisa är bra på att kombinera sin historia med framStadens nya näringslivsdirektör Minna Kajaste ser fram emot att komma i gång med arbetet på allvar. Experter på rehabilitering hjälper familjen att hitta sätt att stärka barnets funktionsförmåga och deltagande i vardagen hemma, på daghemmet eller i skolan. Hon tillträdde sin post i slutet av fjolåret och ingår i ansvarsområdet på cirka 15 personer som arbetar med stadens näringslivsfrågor, allt från landsbygdsfrågor till sysselsättning. I rehabiliteringen ingår bland annat gruppsamtal och kamratstöd och arbete i smågrupper. Rehabiliteringen är inte avsedd för barn som har en blandad specifik utvecklingsstörning (F83) eller en intellektuell funktionsnedsättning (F70–F79). Livskraftigt centrum Lovisa har omkring 14 000 invånare och är en av de mindre kommunerna i Nyland. Som sällsynta sjukdomar klassificeras sjukdomar som förekommer hos högst fem av 10 000 personer. − NÖ Vårdö reningsverks värmesystem uppdaterades LOVISA Vid Vårdö reningsverk har det under fjolåret genomförts en ändring av värmesystemet. Projektet upphandlades som delad entreprenad i början av fjolåret. Direkt elvärme har ersatts med avloppsvärmepumpar. Utmaningarna för ett levande stadscentrum drabbar många finländska städer och berör också Lovisa. Anläggningens årliga koldioxidutsläpp minskar efter saneringen och värmeenergin tas från det renade avloppsvattnet. För dessa behov erbjuds annan rehabilitering som är inriktad på barn med störningar i den neurologiska utvecklingen. Tidigare har hon arbetat som näringslivsutvecklare i sin hemstad Borgå. − NÖ. Enligt Kajaste behövs både stora och små aktörer för en hållbar utveckling. I rehabiliteringen beaktas barnets och familjens individuella behov och mål. Handlingen ska innehålla en rekommendation om rehabilitering och uppgift om vilken sällsynt sjukdom det är fråga om. För Kajaste är det viktigt att Lovisa centrum förblir livskraftigt. Sammanlagt bildar de en stor patientgrupp – uppskattningsvis lever mer än 300 000 personer i Finland med en sällsynt sjukdom. Trots det ser Kajaste potential för befolkningsökning med både nya inflyttare, återflyttare och invandrare. Vårdö reningsverk är Affärsverket Lovisa Vattens största elförbrukare. En befolkningsökning sker ändå inte över en natt. Ändringen av värmesystemet beräknas minska elbehovet med cirka 19 procent, vilket motsvarar ungefär 300 000 kWh per år. Genomförandet omfattade bland annat byggandet av ett tekniskt utrymme, installation av värmenät och värmeavgivare, byggnadsautomation samt utvidgning av elcentralen. Lovisa har många styrkor – starkt och mångsidigt företagsfält, hajp kring den gröna omställningen, ett otroligt vackert centrum, landsbygd och skärgård och ett rikt föreningsliv. En rehabiliteringsplan, ett B-utlåtande eller en journal som gjorts upp av läkare ska bifogas. − När jag såg möjligheten att arbeta som näringslivsdirektör i Lovisa tänkte jag ”vilken intressant möjlighet”. LOVISA Minna Kajaste från Borgå är Lovisa stads nya näringslivsdirektör. I den nya rehabiliteringen sammanslås familjekurser som tidigare ordnats separat, exempelvis kurser för barn med könskromosomavvikelser, medfödda strukturella avvikelser, sällsynta skelettoch ämnesomsättningssjukdomar och endokrina sjukdomar. − Men Lovisas attraktionskraft stärks genom att öka livskraften både på landsbygden och i stadscentrum samt med de nya investeringarna när de förverkligas. − Lovisa står på en stabil grund och jag tror på en god framtid för staden, säger hon. Ny rehabilitering för barn med sällsynta sjukdomar får sin början NYLAND I år inför FPA en ny rehabiliteringsform som riktar sig till barn under 16 år med sällsynta sjukdomar och deras familjer. Kajaste ser med stort intresse på sitt nya uppdrag. Närvaroperioden varar fem dygn och familjen kan om den så önskar övernatta på rehabiliteringsstället eller delta i rehabiliteringen hemifrån. Hon ser stora möjligheter att utveckla staden. Byggarbetena inleddes i maj förra året och projektet färdigställdes enligt tidtabellen i november i fjol
Varken Pyttis eller Kotka ingår i det område i Sydöstra Finland som tilldelats en kvot.. Rosqvist säger vidare att det i nuläget inte finns hundar skolade för vargjakt i Finland. Jakt på en skyddad art kan tillåtas medan jakt på en strikt skyddad art endast kan ske i undantagsfall om djuren utgör en fara för människor eller husdjur. Sex vargar får jagas i Nyland Jakten på varg baserar sig på regionala kvoter. Ibland ses en ensam varg, ibland är de tre och ibland hela flocken på fem vargar. När kvoten har fyllts ska Finlands viltcentral avlysa jakten inom området. ”Ekonomiskt var det stadens bästa år någonsin, vilket ger oss en stark grund för att bygga framtiden. Det finns noggranna regler för jakten. Efter fem jaktdagar, på måndag kväll, hade femtioåtta vargar av kvoten på hundra fällts. Kvotområdena har koncentrerats till sydvästra Finland, där det finns många vargrevir och antalet vargar har ökat snabbt. Den kan bli dödat av en varg första gången den skickas ut. Det är den enda försiktighetsåtgärd hundägaren kan vidta. Och många jägare tänker sig nog för ett par gånger innan de går in för att skola en hund för vargjakt. – Det är stövare och amerikansk rävhund. Stadsdirektören poängterar att planerna för bibliotekoch kulturhus samt idrottshall går vidare. Sysselsättningsläget kräver särskild uppmärksamhet och marknadsföringskommunikationen skärps till så att hela Finland vet om allt det goda som händer i Lovisa. Från varje varg som fällts ska det tas DNA-prover som skickas till Naturresursinstitutet Luke för analys och meddelas uppgifter om vargens kön, en uppskattning av dess ålder och koordinaterna för den plats där den sköts. Fridlysningen av vargen året runt är slopad efter ändring i jaktlagen. Inför nästa års jakt, om allt går bra i år, kan det bli stort intresse att komma med. Låt oss tillsammans se till att Östersjön, Finska viken och Lovisa skärgård förblir livskraftiga och erbjuder upplevelser också för kommande generationer. De är inte alltid tillsammans i en flock. I motiveringen till att tillåta jakt på varg sägs bland annat Högst hundra vargar får fällas med stöd av de regionala kvoterna i sexton områden utanför renskötselområdet. I somras fastställdes på EU-nivå en sänkning av vargens skyddsstatus från strikt skyddad art till skyddad art. Foto: Wikipedia Stadsdirektören riktar blickarna framåt i nyårshälsningen LOVISA I stadsdirektör Tomas Björkroths nyårshälsning tar han upp hur det gångna året på många sätt har varit betydelsefullt för staden. Ett löfte om ett gott liv, gemenskap och samtidigt vara en del av en stad som vågar växa och förnyas. – Efter jakten får vi se om de har sökt sig västerut i hopp om en lugnare tillvaro. ”Tillsammans gör vi detta löfte till verklighet – varje beslut, varje handling och varje möte bygger Lovisas framtid.” – MB/NÖ att vargstammen i Finland har ökat snabbt och samtidigt har de socioekonomiska utmaningar som vargarna medför ökat kraftigt. Samtidigt vet vi att vi har stramare år framför oss, och därför måste vi vara klokare och modigare i våra beslut. I norra Pyttis rör sig fem vargar. Jag hoppas att skärgården förblir ett gemensamt tema – inte bara under det kommande året, utan också i framtiden.” År 2026 innebär för Lovisa stad stora beslut och utvecklingsprojekt. I Nyland får varg jagas enbart i Nurmijärvi, som har tilldelats en kvot på sex vargar. Den årliga fredningstiden för varg är enligt förordning mellan den 11 februari och den 30 november. Vår uppgift är att se till att Lovisa är en attraktiv plats att bo, arbeta och besöka – nu och i framtiden.” Han konstaterar att stadens marknadsföringsslogan ”Finlands bästa småstad” är inte bara en fras, utan ett löfte. Jaktledaren ska innan jakten inleds skriftligen till Finlands viltcentral lämna uppgift om vem som är jaktledare och vice jaktledare, på vilket område jakten utförs och när varje jakttillfälle inleds. Sammanlagt får högst hundra vargar fällas med stöd av de regionala kvoterna i sexton områden utanför renskötselområdet. Vilka hundraser lämpar sig för vargjakt. Tillsammans hittar vi lösningarna och håller Lovisa starkt och livskraftigt.” Björkroth lyfter bland annat upp Lovisa skärgård. ”Skärgården erbjuder oss en unik natur, ett eget kulturarv och möjligheter som få städer har. – Vi har hundar för jakt på lo och björn, men inte för jakt på varg. Vargjakten i realtid • Viltcentralen visar resultatet av vargjakten i realtid på webbadressen kiintio.riista.fi. – Det här är en bra början, säger Sten Rosqvist i Pyttis. ”Samtidigt riktar vi blicken långt in i framtiden – datacentraler, solkraftsparker och Fortums investeringar ger arbete, inkomster och framtidstro. Det tar minst fem år innan en hund är skolad för jakt på varg. Där finns uppgifter områdesvis i vilken kommun vargarna skjutits och vilket kön de haft. Enligt den förordning som antogs den trettionde december kan vargjakt ordnas under den sex veckor långa jaktsäsongen som pågår 1.1–10.2.2026. Jakten ska i första hand riktas mot hela flockar. 9 Sidan 9 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Vargjakten har börjat Text: Gerd Mattsson-Turku Den första januari inleddes vargjakten. – Jag tror att de flesta i år följer med jakten, det gör jag. I till exempel Sydöstra Finland är kvoten tio vargar och i Österbotten i kommunerna Kaskö och Närpes totalt åtta vargar. Den lockar turister och sommarboende, ger företagare möjligheter och erbjuder oss alla en plats att andas ut och njuta av naturen. Hurdant är intresset bland jägare att delta i vargjakt. Förhoppningsvis blir vargarna mera skygga, när de blir färre till antalet. Skärgårdens byar och traditioner skapar gemenskap och stärker vår identitet. FAKTA Finns inga hundar skolade för vargjakt Text: Gerd Mattsson-Turku Sydöstra Finland har en kvot på tio vargar inom det område som finns närmast gränsen mot Ryssland. Skyddsväst med stålpiggar blir sannolikt vanliga på hundar som används vid vargjakt
För tio euro för Pyttis församling ljus till gravar vid jul. En anhörig kan välja ett sommaravtal som gäller bara en sommar eller ett fem års avtal. Många uppskattade det här. Antalet har varit rätt konstant de senaste åren. Ettåriga avtal kostar 130 euro för den första blomman och 30 euro för varje blomma som kommer till. En urnegrav är billigare. En grav med en kistplats kostar för den som är skriven Pyttis församling har fyra begravningsplatser. Blommor och ljus till graven En anhörig kan göra ett avtal med församlingen om skötsel av en grav. Anhöriga kan förlänga gravrättstiden när tiden håller på att gå ut med ytterligare tjugofem år. Statsstödet är avsett för församlingarnas lagstadgade uppgifter i samband med begravningstjänster, folkbokföringen och underhåll av byggnader och lös egendom av kulturellt och historiskt värde. – I fjol hade vi första gången perenner som ett alternativ till sommarblommor. Intäkterna går till missionsarbete. Ett femårigt avtal kostar 500 euro för den första blomman och 125 euro för varje blomma som kommer till. Vilka perenner kunde anhöriga välja bland. För en kistgrav kostar det femton euro per år och för en urnegrav åtta euro per år. 10 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Klara regler vad kyrkoskatten får användas till Text: Gerd Mattsson-Turku PYTTIS – Intäkterna från begravningstjänsterna har de senaste åren täckt mindre än tjugo procent av utgifterna, säger Ann-Mari Riihimäki som är ordförande för kyrkofullmäktige i Pyttis församling. Bakom höjningen finns Kyrkostyrelsens anvisning att intäkterna från begravningstjänsterna ska täcka femtio procent av utgifterna. Kyrkoskatten ska inte användas för begravningstjänster eftersom det finns en risk att de som hör till församlingen också skulle betala för begravning av personer som inte är skrivna i Pyttis. Gravsättning av urna kostar 200 euro, gravsättning av aska i en minneslund 100 euro och namnplattan 250 euro. Den kostar 200 euro för den som är skriven i Pyttis och 400 euro för övriga och gravrättstiden är tjugofem år. – Vi sköter för närvarande lite under femhundra gravar, säger säsongarbetsledare Leena Rågback vid Pyttis församling. Avgiften för att ta bort gravstenen och sätta den på plats är 120 euro. För tio euro för Pyttis församling ljus till gravar vid jul. – Hosta, fänrikshjärta och honungssalvia. En grav med två kistplatser kostar det dubbla, 800 euro respektive 1 800 euro och gravrättstiden är den samma. Till det kommer ytterligare 147 hjältegravar. Gravrättstiden är tjugofem år. Minimiförlängningen är tio år. Foto: Leena Rågback Pyttis församling höjde gravplatsavgifterna vid årsskiftet. – I somras hade vi knölbegonia och fuchsia. I en kistgrav kan finnas en till flera kistplatser beroende på hur stor en grav är. En plats i en minneslund kostar 150 euro för alla. Foto: evl.fi. i Pyttis 400 euro och 900 euro för den som inte är skriven i Pyttis. Ett femårigt avtal med perenner kostar 380 euro. – I priset ingår ljuset, tändning av det och ett foto av graven. I fjol minskade staten stödet till församlingarna med nästan tjugo miljoner euro. I de här avtalen ingår plantering av en eller flera blommor, bevattning och borttagning av blommorna på hösten. Rejäl höjning av gravplatsavgifter Gravplatsavgifterna höjdes i genomsnitt med femtio procent. Avgifterna för gravsättningen höjdes på motsvarande sätt. Gravsättning av kista som innefattar öppning av grav, täckning och iståndsättning av graven kostar 500 euro
Mängden vatten som pumpas är cirka två miljoner liter per dygn. Den här vattenmängden motsvarar ungefär fyra bassänger i Borgå simhall. Att bedriva andelslag med talkokraft är allt svårare, särskilt i samband med generationsskiften. Dessutom ger myndigheterna officiella utlåtanden om beskrivningen. Det är få som tänker på den långa väg vattnet har gjort eller att färskvattensystemet är den största enhetliga konstruktionen i Lovisanejden. Målet är att genomföra planering och investeringarna som ett större helhetsprojekt. Med UV-strålning går det att säkerställa att bakteriefloran inte utgör någon fara för konsumenten. Ett stort område med ett gott vatten En stor del av Lovisas befolkning är ansluten till Lovisa Vattens distribution. Affärsverket Lovisa Vatten fungerar som underleverantör åt företaget Lovisanejdens Vatten (LNV) som samkommunerna äger. – Lovisaregionen är ett stort område till sin yta. Både Holmberg och Sippala önskar att alla genast gör en anmälan ifall man ser tecken på ett eventuellt rörbrott. Längs vägen finns flera vattenkällor och reservplatser där vatten kan tas. − NÖ – Röret grenar på sig allt efter kommuncentrum eller byar kommer emot. Medan MKB-beskrivningen finns framlagd kan vem som helst lämna sin åsikt om den till kontaktmyndigheten. Några av områdena närmar sig nu den tidsgränsen. Kjell Holmberg, vattenserviceplanerare vid Lovisa Vatten, berättar närmware: Östbanans MKB-beskrivning presenteras på offentliga möten i början av året ÖSTNYLAND Östbanans förfarande för miljökonsekvensbedömning färdigställs och synas i början av januari. Under tillfällena finns det tid för frågor och diskussion vid kartorna. Vattnets pH-värde är i de här trakterna tämligen lågt och måste behandlas. Holmberg tillägger att det finns en beräknad livslängd på 50 år för de PVC-rör som till stor del rörsystemet består av. MKB-beskrivningen presenteras på nio tillställningar för allmänheten under januari–mars. Längden på rörsystemet, en smula över 350 kilometer, är lika långt som det är från Lappträsk till Joensuu. Lovisa Vatten sköter underhållet och tekniskt arbete för att säkerställa leverans åt Vattnet har en lång väg innan det kommer ur kranen. Dejourens telefonnummer är 0440 555 902. LOVISA Det krävs ett 350 kilometer långt rörsystem för att invånare i Lovisanejden ska få sitt dricksvatten. Jordmånen är stenig vilket är ett extra tilllägg att ta i beaktande, säger Sippala. Alla tillställningar, förutom distansmötet som sker klockan 18-19.30, ordnas klockan 17–20 och vid dem leds av en representant för kontaktmyndigheten, det vill säga Tillståndsoch tillsynsverket (tidigare NTM-centralen). Allt fler vattenandelslag överlåter sin verksamhet till Lovisa Vatten. Fast systemet har en automatiserad övervakning täcker den inte ändå allt. Våren överraskade positivt då inget större läckage skedde, säger Holmberg. Den omfattande beskrivningen presenteras bland annat på följande tillställningar för allmänheten: tisdagen den tredje februari i Mörskom skola i Mörskom, onsdagen den fjärde februari i ungdomsföreningshuset Lindarås i Lappträsk, tisdagen den tionde februari i Koskenkylän koulu i Forsby och tisdagen den tredje mars på distans via Teams. Lovisa Vatten är efter ett fullmäktigebeslut förpliktad att överta andelslagens verksamhet då de uppfyller vissa krav. Det är till stor del Mörskom kommun som äger marken. Rör ska vara hela och exempelvis bakteriefloran måste vara den rätta. Färre rörbrott – Fram till medlet av december i fjol har vi haft två större rörbrott. Ger över verksamheten – När vattnet kommer till vattenverket tillsätts natriumhydroxid (lut) eller så behandlas vattnet med kalksten, säger direktören för vattenaffärsverket Maria Sippala. Orsaken är en skärpt lagstiftning med höjda krav. Exempelvis på väg ner till Isnäs och Sarvsalö finns vattenandelslag eller också handlar det om privatkunder. När vattnet kommer till vattenverket tillsätts natriumhydroxid (lut) eller så behandlas vattnet med kalksten. Rörsystemet har sin start i Mörskom. MKB-beskrivningen redogör bland annat för betydande miljökonsekvenser av de olika sträckningsalternativen för Östbanan, metoder för att lindra konsekvenserna samt uppföljning av dem. 11 Sidan 11 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Vattnets väg till kranen går genom 350 kilometer rör under jorden Text: Bosse Lindfors Det är mycket som ska fungera för att vattnet ska komma ur kranen när det behövs. Tillställningarna kräver ingen anmälan på förhand. Det största enskilda området som ligger ytterom är skärgården söder om Märlax-området. Tillståndsoch tillsynsverket lägger fram Östbanans MKB-beskrivning för allmänheten i 60 dagar i början av januari. Foto: Pixabay LNV. Maria Sippala
Foto: Studio Fotocenter Efter många år utsågs Johan Korhonen till professor Johan Korhonen, som kommer från Liljendal men som numera bor i Vasa, installerades i slutet av fjolåret som professor i pedagogisk psykologi. Väntade två år Trots att han trivdes bra valde han några år senare att söka in till forskarutbildningen vid Åbo Akademi och så småningom skrev han klart sin doktorsavhandling. 12 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 LILJENDAL/VASA I slutet av fjolåret ordnade Åbo Akademi en professorsinstallation i Vasa. − NÖ Partnerskap för fiberandelslag ÖSTNYLAND Fiberandelslaget SanNet och LPOnet har ingått ett partnerskap för att stärka den digitala infrastrukturen i regionen. Hans arbete för med sig en hel del utmaningar men det positiva väger upp. Utmanande men roligt Att forska i pedagogisk psykologi innebär att Korhonen forskar i allt som är kopplat till hur människan lär sig och hur motivation och välmående påverkar inlärningen. Tidigare var beloppet av måltidsstödet 2,55 euro. Vinnarbyn firas under Nylandsveckan den 21 maj i Lovisa. Utredningen har resulterat i en ny samarbetsmodell med LPOnet. Han tog studenten från Lovisa Gymnasium 1999 och studerade sedan till speciallärare vid Åbo Akademi i Vasa. Eftersom Åbo Akademi är ett litet universitet ordnas professorsinstallationer inte så ofta, så när jag installerades i oktober i fjol var det två andra som också installerades, men de hade inte behövt vänta lika länge som jag. Projektet genomförs under åren 2026–2028, förutsatt att finansieringsbeslutet blir positivt. Genom partnerskapet tas LPOnets erfarenhet och kompetens fullt ut i bruk för projektets planering och genomförande. Titeln ger byn värdefull synlighet och möjligheten att representera Nyland i den nationella tävlingen Årets by i Finland. – NÖ Installationen var rolig, det är ju något som jag troligtvis bara får uppleva en gång i livet. Byggbeslutet fattas sommaren 2026, senast inom en månad efter ett positivt finansieringsbeslut. Måltidsstödet är nu 2,80 euro. Under ceremonin var det festklädsel som gällde och Korhonen höll också ett installationstal. Efter förändringarna betalar den studerande 3,10 euro för en subventionerad måltid, det vill säga 15 cent mer än tidigare. Båda parter delar samma värdegrund. Johan Korhonen Högskolestuderande får betala mer för studentmåltider NYLAND Måltidsstödet för högskolestuderande höjdes i början av det här året. − NÖ Rätt namn på ön I artikeln om Bergholmen, som ingick i Nya Östis den andra januari 2026, hade ett fel smugit in sig i en bildtext. − Under mina snart 15 år som forskare har det visat sig att motivationen spelar en större roll för inlärningen än vad man tidigare trott. Specialportionerna framställs av dyrare råvaror än vanliga måltider. Att arbeta som forskare är ändå inte alltid en dans på rosor – alla forskare tävlar om samma forskningspengar och att få resultaten av flera års hårt arbete publicerade i en ansedd tidskrift kan vara svårt då konkurrensen är mördande. Där blev Johan Korhonen som är född och uppvuxen i Mickelspiltom i Liljendal installerad som professor i pedagogisk psykologi vid fakulteten för humanoch samhällsvetenskap. De är kundägande med lokal förankring och har en strävan att hålla priserna rimliga på lång sikt. Målet är att bygga ett så heltäckande fibernät som möjligt i området också utanför de områden som omfattas av offentligt stöd. Samtidigt höjdes också maximipriserna för studentmåltider. − Det framfördes musik under installationen och efteråt hade jag en egen liten privat fest. Under våren strävar parterna efter att teckna så många förhandsavtal som möjligt inom projektområdet samt lämna in projektansökan till Livskraftscentralen i Nyland. meriter för att bli professor. − År 2006 var jag klar med studierna och började då arbeta vid Vasa övningsskola. Matematik har också det alltid intresserat honom så det har varit ett naturligt temaval för honom. − NÖ. Nu kan nyländska byar tävla om titeln Årets by NYLAND I Nyland söks återigen en by som utmärker sig genom sin aktivitet, sin målmedvetna utveckling och sin starka gemenskap. I fortsättningen betalar studerande 4,50–5,90 euro för specialportioner, vilket är 25–30 cent mer än tidigare. Fiberandelslagen ordnar ett gemensamt infotillfälle för områdets invånare den 15 januari klockan 18 i Bygdeborg, Jackarby, dit alla intresserade är välkomna. Det här är viktigt att tänka på: att vi tror på oss själva och ser nyttan av det som ska läras gör att vi till exempel lär oss matematik enklare och snabbare, säger Korhonen. Installationen var rolig, det är ju något som jag troligtvis bara får uppleva en gång i livet. Blanketten ska lämnas in senast den första februari. Måltidsstödet och maximipriserna höjs eftersom kostnaderna ökat. De solbadande pojkarna i den svartvita bilden befann sig på Bergholmen, inte Svartholmen. − Inte går det att forska utan pengar. Vägen till installationen har varit lång men lärorik för Korhonen. De nominerade byarna publiceras i början av februari och vinnaren offentliggörs i mitten av februari. Att sedan bli utsedd till professor i pedagogisk psykologi låg inte enbart i hans händer. Juryn fäster särskild uppmärksamhet vid vad som görs i byn och hur verksamheten har utvecklats, vilka som engagerar sig och hur arbetet organiseras och hur gemenskap, kommunikation och hållbar utveckling syns i vardagen. I den elektroniska ansökningsblanketten önskar juryn att byarna beskriver sin verksamhet så detaljerat och konkret som möjligt. SanNet som är grundat av lokala invånare har utrett olika alternativ för att bygga ett fibernät i områdena Sannäs, Ylike, Renum och Jackarby i Borgå. − Innan jag blev professor arbetade jag som biträdande professor och i november 2023 gjordes bedömningen att jag har kunskaper och Text: Elin Lindberg Johan Korhonen installerades som professor i pedagogisk psykologi i slutet av förra året. Tävlingen om titeln Årets by 2026 är nu öppen och arrangörerna, bland annat SILMU, hoppas att många byar tar chansen att delta. Där fick jag undervisa elever både i grundskolan och i gymnasiet, säger Korhonen. Förr antogs det att intelligensen utgjorde en stor del av inlärningsresultaten. Men samtidigt är det här ett roligt arbete där jag både får undervisa motiverade studerande och samla in och analysera intressant data, säger Korhonen
Öppet vard. 26 % 040 764 4747 Degerbygatan 14 B, LOVISA SPECIALTANDTEKNIKER Johan Järvinen MUNOCH Uula Kitti KÄKKIRURG TANDLÄKARE Laura Saarioinen TANDLÄKARE Harri Niskanen TANDLÄKARE Emma Terna TANDHYGIENIST Katja Gustafsson 040 182 6262 SUPERSUU 050 553 8544 TANDLABORATORIUM PURE ART TANDLÄKARE BOKFÖRING Den här platsen kan vara din! 143€ + moms (25,5%) för 3 månader Även små annonser syns! 109€ + moms (25,5%) för 3 månader FALCK SERVICE OY AB EN E R G I VE D SHA N D E L 20 år KÖPES FLISVED 040 029 7778 Patrik Falck DIVERSE HEMTJÄNST Kontakta 040 535 8758 lill.tilit@sulo.fi SIFFERSMEDJAN Bokföringstjänster SIFFERSMEDJAN Bokföringstjänster % 040 738 2588 Hemtjänst Marita Wikman www.maritawikman.com FASTIGHETSFÖRMEDLING STAFFAS trädgård-puutarha Gudrun Wikström Hortonom www.staffas.fi 040 546 5514 Pernåvägen 211, 07930 Pernå TRÄDGÅRDAR Bokföringsbyrå med full service CaFo Advisory Oy 040-5203193 toimisto@cafo.fi Östra Tullgatan 11 www.iukvoy.fi Alexandersgatan 4, 07900 LOVISA Tfn 019 533 432, fax 019 501 431 e-mail: iukv@iukvoy.fi 30 LKV AFM 30 tfn 0400 126 605 leena@lkvhemma.fi som deltagit i utmaningar på sociala medier. Ofta spelas prestationen in och delas på sociala medier. Det är ofta yngre Snö ökar lockelsen till att sladda med bilen. 9–18 samt enligt överenskommelse Jani Sysi-Aho 0400 361 274 Teknikervägen 5, Lovisa BEGRAVNINGSBYRÅER Begravningsbyrå Begravningsbyrå Andersson Andersson Tfn 019 532 850 Jour 24/7 Alexandersgatan 10 LOVISA Öppet må–fre 9–16 Övriga tider enl. Många har dock varit med när en kompis har utfört en utmaning. De trick som visas på sociala medier utförs ofta på stängda områden eller av erfarna förare. NYLAND Få unga medger att de deltagit i utmaningar på sociala medier där man brutit mot trafikreglerna eller i övrigt agerat på ett farligt sätt. 13 Sidan 13 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Utmaningar på sociala medier får en del ungdomar att medvetet bryta mot trafikregler. 13 B % 040 767 3767 BORGÅ: Alexandersg. Tricken är inte endast farliga för föraren, utan även passagerare och till och med utomstående kan hamna i skottlinjen. fressi24.fi/2018 Vi gör Finland starkare FITNESS BOKFÖRING AVFALLSTJÄNSTER DATATEKNIK BILTVÄTT • avfallstransport • lyft transport • skrotinsamling Tumitec Oy FÖRSÄLJNING OCH INSTALLATION AV DATATEKNIK % 044 245 0595 tomas.meriluoto@tumitec.fi HANDTVÄTT, INNERTVÄTT, DÄCKBYTEN m.m. – När föraren förlorar kontrollen över sidosladden riktas de största kollisionskrafterna ofta mot bilens sida. – GM-T/NÖ. Det här visar Trafikskyddets färska enkät riktad till 15–24-åringar. Över hälften av de unga uppger att de ingripit i förarens agerande om hen har kört på ett farligt sätt. En del medger också att de har uppmuntrat föraren att ta risker. Det är färre skyddande element på sidan av bilen än på bilens framända och det är tunga hinder att krocka i trafikmiljön där det finns bropelare, stenar, bergskärningar och lyktstolpar. Enligt Trafikskyddets enkät har var tionde ung person varit passagerare till en förare som utfört en utmaning på sociala medier. Nio av tio anser att de inte skulle delta i en utmaning på sociala medier som bryter mot trafikreglerna. Förhållandena är inte likadana i vardagen. överenskommelse Begravningsbyrå Z Z Begravningsbyrå Begravningsbyrå Z Z Lindqvist Drottninggatan 17, LOVISA ✆ (019) 532 710, JOUR 24h www.hautaustoimistolindqvist.fi Kim Svenskberg Lindqvist • Jordfästningsarrangemang • Binderier • Catering/minnesstunder • Transporter • Bouppteckningar 10 ÅR LOKAL SAKKUNNIG TANDVÅRD LOVISA: Drottningg. Foto: Pixabay Farliga utmaningar på sociala medier – att sladda hör inte till trafiken Är du med. – De utmaningar som cirkulerar på sociala medier är ett oroväckande fenomen, säger Niklas Gullfors vid Trafikskyddet. Vinterföre lockar till att sladda Snö ökar lockelsen till att sladda med bilen, det vill säga att styra bilen i en avsiktlig sidosladd
Hon gick i lågstadiet i grannbyn. − För det första så är det här inte alls något besynnerligt utan snarare regel än undantag då det kommer till höga tjänster inom administration. Åbo Underrättelser skrev om bokINTERVJUN Mikaela Strömberg-Schalin • Ålder: 54. I mars tillträder hon en av de högsta tjänsterna inom domkapitlet i Borgå. Det här betyder att ärendet ska behandlas i förvaltningsdomstolen och Strömberg-Schalin tillträder som tillförordnad lagfaren assessor. Författarskapet och landsbygdens sårbarhet Strömberg-Schalin har gett ut flera böcker, både romaner och barnböcker. Hennes senaste bok från 2023 heter ”Rågången”. − Härifrån blir det inte långt att gå till jobbet, säger Strömberg-Schalin och nickar med huvudet åt kyrkans håll. Skogen, studierna och livet i Lappträsk Strömberg-Schalin säger att hon kommer från skogen, för att vara mer specifik är det skogarna i Harsböle som gäller. I mars tillträder hon som lagfaren assessor vid domkapitlet – ett uppdrag som kombineras med livet som jurist, författare och pendlande mellan stad och landsbygd. − Oj, det där ska man inte fråga en författare. Anledningen är att hon jobbar som offentligt rättsbiträde i Kouvola. − Jag är intresserad av vad kyrkan står för och vad den gör. Har du någon ny bok på gång. Stearinljusen ger mysbelysning och hon häller upp kaffe i två muminmuggar. Jag älskar min soffa. För det andra så upplever jag att rekryteringen var väldigt grundlig, jag känner mig trygg i att domkapitlet valt den de vill ha. jag att det skulle vara praktiskt med ett eget stall i Lappträsk för mina hästar. Ja, jag började på någonting, men det blev inte av. • Hobby: hästar. Är du en evighetsmaskin. − Nej då, verkligen inte, säger hon med ett skratt. Strömberg-Schalin skriver om det som berör just henne, men: − När böcker är sitt allra bästa så kan de ha en helt annan bakgrund än läsaren, men ändå slå an en ton hos läsaren. Det är det, men då måste man vara mycket där. Hur ser du på Lappträsk ur detta perspektiv. Hur kommer det sig att du sökte jobbet vid domkapitlet. − Oj, det var en så fin recension. Att skriva är humörsbundet. • Favoritöstnylänning: Sabine Forsblom. Mikaela StrömbergSchalin. Så funderar hon en stund och fortsätter. Hur ser du själv på saken. − Det där med sårbarhet, det är just det som jag har uttryckt via boken. Maken jobbar i Helsingfors, vilket gör Borgå till en bra bostadsort på lämpligt avstånd till alla ställen. Som lagfaren assessor ska hon leda den administrativa avdelningen vid domkapitlet. Från skogen till domkapitlet – Mikaela Strömberg-Schalin får en ny roll Mikaela Strömberg-Schalin förbereder sig för en ny utmaning. Om jag säger det mer konkret låter jag som en politiker och då blir det på en helt annan nivå. Tillträder trots besvär Utöver jobbet som jurist och författare har Strömberg-Schalin varit med och startat upp företaget Lykkan. 14 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 ÖSTNYLAND Det sprakar hemtrevligt i brasan hos Mikaela Strömberg-Schalin. Men jag är ju lite över 50 så jag har hunnit med en hel del. Jag var glad att recensenten tog upp just den biten, säger hon och lutar huvudet mot ena handen. ”Hennes böcker har betytt mycket för mig”, säger Strömberg-Schalin. Vi träffas i familjens hem i Borgå som finns på gångavstånd till Gamla stan, men i praktiken tillbringar Strömberg-Schalin mycket tid i hemmet i Lappträsk. När böcker är sitt allra bästa så kan de ha en helt annan bakgrund än läsaren, men ändå slå an en ton hos läsaren. • Familj: Maken Johan Schalin, tre vuxna döttrar, tre hästar och två katter. − Under coronatiden tänkte Text & foto: Fredrika Lindell Mikaela Strömberg-Schalin blickar mot framtiden – snart väntar nya utmaningar i domkapitlet. FAKTA en att den ringar in den avfolkade landsbygdens existentiella sårbarhet. Efter att hon valdes till domkapitlets nästa lagfarna assessor har ett besvär lämnats in. Då jag började studera juridik i Helsingfors tänkte jag: vad bra att jag fått se olika miljöer, det ger styrka. Livet tog sedan en runda via Ingå, men nu har hon ”halkat tillbaka till skogen”, som hon själv säger. Så jag börjar mitt jobb den första mars med ett glatt humör, säger hon och ler. − Men så tog jag ett steg ur skogen och gick i högstadiet och gymnasiet i Lovisa. Jag har en tillfällig tjänst i Kymmenedalen som rättshjälp, på så vis kom det här jobbet vid en tidpunkt då det passade speciellt bra för mig att söka
Personer över 65 år hade också handlat oftare på Temu än andra åldersgrupper. Andra plats togs av golden retrievers (1 214) och tredje plats av jämthundar (944). Det går att göra ansökan i e-tjänsten ensam eller tillsammans med maken/makan. Med andra ord har släkterna Oker-Blom och Åkerblom inga kända gemensamma namn och anfäder under de århundraden namnet Åkerblom har funnits dokumenterat, det här trots att de bott på ett rätt begränsat område i Åbotrakten. Endast ett begränsat antal ton grus per år har reserverats för underhåll av landsvägar. – Det handlar mycket om den begränsade finansieringen, uppger Trafikledsverket. De som tjänade 1 000–2 000 euro beställde oftare, särskilt från Temu. Christian Oker-Blom såg ut så här. Programmet kan ses på Yle TV Fem från och med den åttonde februari klockan 18.30.. Baserat på svaren är den kinesiska nätbutiken AliExpress mer populär bland män medan den kinesiska nätbutiken Shein är populärare bland kvinnor. Milt och regnigt väder gör att man blir tvungen att allt mer använda kross vid ytlig tjällossning, vilket kan minska mängden grus senare under säsongen. Ensamstående föräldrar beställde klart mer än genomsnittet från Temu och Shein. År 2025 registrerades totalt 37 538 hundar hos Kennelklubben, medan det 2024 var 40 355 registreringar. Antalet registreringar minskade med sju procent från 2024. Den äldsta kända anfadern till Oker-Blom hette Matias Thomasson Åkerblom och var född 1722. I år utvidgas användningen av e-tjänsten till att omfatta övriga ansökningsärenden samt tvistemål och brottmål vid tingsrätterna. – GM-T/NÖ Nu möjligt att ansöka om skilsmässa i en ny e-tjänst NYLAND Domstolsverket har öppnat en ny e-tjänst för finländarna. Om ett släktband finns borde det gå tillbaka i tiden till åtminstone mitten av 1600-talet. Baserat på svaren verkar personer som bor i hyresbostäder använda Temu oftare än andra. Hans far hade förnamnet Thomas, släktnamnet är inte utskrivet. Det här ledde till att en släktforskare i Åbo fick göra en gedigen utredning för att få fram mer information. Först när det utlovats en torr period på cirka en vecka kan hyvling påbörjas. Väderleken inverkar på när man kan vidta åtgärder för att underhålla vägarna. Grevnäs är numera bosatt i Åbo. Via den går det att ansöka om äktenskapsskillnad. Förra året registrerades 2 007 labrador retrievers. Den adlade generalen och Viborgs läns guvernör och senator Christian Oker-Blom började använda namnet Oker-Blom då han adText: Eddie Bruce Milt och regnigt väder skadar grusvägarna De rikliga regnen har mjukat upp grusvägarna och för trafikanterna innebär det ojämna och gyttjiga vägytor. De var troligen födda i mitten av 1600-talet. OkerBlom var Lovisas stadsdirektör var det många invånare som funderade på om han och Aatos Åkerblom kunde vara släkt med varandra. − Antalet hundregistreringar minskar också i andra nordiska länder. Den före detta Lovisabon släktforskaren Johan Brandt T. Personer med en nettoinkomst på över 3 000 euro per månad beställde produkter från nätbutiker utanför EU mera sällan än andra. Den Oker-Blomska släkten adlades 1865. Ansökan om äktenskapsskillnad görs i MinDomstol till tingsrätten i någonderas hemkommun. Båda släkterna kommer nämligen ursprungligen från Åbo. – GM-T/NÖ Till Kennelklubbens register anmäldes i fjol 37 538 hundar NYLAND Antalet hundar registrerade hos Finska Kennelklubben minskade ytterligare i fjol. I Finland är vi nu på samma nivåer som i början av 2000-talet. Labrador retriever har varit Finlands populäraste hundras sedan 2009. Simons föräldrars förnamn var Johan och Brita. ”Mat med bröderna Price” spelas in både hemma i brödernas privata kök och på olika platser runt om i världen. Inkomstnivån har en viss inverkan på köpvanorna. I e-tjänsten går det också att kontrollera de tidsfrister som gäller betänketiden. − NÖ är den mest lästa dagstidningen på svenska i Lovisa, Lappträsk och Pyttis Aatos Åkerbloms far Otto Åkerblom då han flyttat till Lovisa 1904. Aatos farfar hette också han Otto. − NÖ Våren intar trädgården ”Trädgårdstider” börjar med en rejäl smäll – trädgårdens största bokträd har fallit. Aatos Åkerbloms äldsta kända anfader i början av 1700-talet hette Simon, men utan utskrivet släktnamn. Också ansökan om äktenskapsskillnad i andra skedet kan göras via e-tjänsten när betänketiden har gått ut. Pernilla Månsson Colt fokuserar på fina vårblommor och ranunkler medan John Taylors alter ego Kommun-John gör comeback för att ge några handfasta ogrästips. Foto: Museiverket Åkerblom och Oker-Blom inte släkt trots bådas ursprung i Åbotrakten LOVISA När Jan D. Det lönar sig inte att hyvla en riktigt våt grusväg eftersom den tunga väghyveln gör vägens yta ännu mjukare och försämrar ytans skick och körbarheten. Antalet hundar registrerade hos Kennelklubben är ändå fortfarande internationellt sett mycket högt i Finland. Foto: Tullarkivet Frågan om släkterna Åkerbloms och Oker-Bloms eventuella släktskap har gäckat ånga Lovisabor. En tredjedel av de personer som svarade på undersökningen uppgav att de hade beställt produkter från Temu under det senaste året, var tionde hade beställt från AliExpress och endast fyra procent från Shein. Om äktenskapsskillnad söks tillsammans gör den ena av makarna först en ansökan och den andra besöker e-tjänsten efter att ansökan har skickats och meddelar att hen samtycker till ansökan. Programmet kan ses på Yle Fem från och med den tredje april klockan 17.45. lades. Vid decennieskiftet 2010 och under coronaviruspandemin upplevde vi en hundboom, men nu har situationen stabiliserats, säger Kennelklubbens verksamhetsledare Pirjo Onza. Grevnäs gjorde en ingående utredning. Flyttade 1904 till Lovisa Aatos Åkerbloms far Otto Åkerblom flyttade 1904 till Lovisa från Åbo. 15 Sidan 15 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Två bröder, ett gemensamt intresse Med livsglädje, humor och otroligt många köksmaskiner skapar bröderna Price fantastiska och inbjudande rätter från hela världen. Kvinnor och män köpte nästan lika mycket hos Temu. Marie som då låg en bit utanför Åbo. Delar av trädet kommer ändå väl till pass när Adam Aamann och Malin Persson anlägger en ny sittplats med en kubbvägg. På listan över de tio populäraste raserna har inte skett några stora förändringar under det senaste året. Aatos släkt har haft tillnamnet Åkerblom sedan 1830-talet, medan Oker-Bloms släkt är känd som Åkerblom redan från och med 1722, då Matias föddes. Sju av tio personer i åldersgruppen 18–25 år uppgav att de inte hade beställt några produkter från nätbutiker utanför EU. I e-tjänsten MinDomstol går det att göra en ansökan om äktenskapsskillnad samt sända meddelanden till domstolen och ta emot meddelanden från domstolen. Släktens tidigare män hade på 1700och 1800-talet varit tjänstemän inom förvaltningen och de använde släktnamnet Åkerblom. Han var född 1839 i St. Äldre och ensamstående köper mest från Temu NYLAND Äldre personer och ensamstående föräldrar köper mer produkter från nätbutiker utanför Europa, såsom Temu och Shein, än vad yngre personer gör, visar en undersökning som Konsumentförbundet gjort
Det är lätt att ta till sig informationen om ejdern. En åda är ett lätt byte för en örn. Fågel med gamla anor Det finns olika underarter av ejdern. Man kan skida o göra allt möjligt ute. Bör ha kunskap att klä sej rätt och andra kunskaper i livet... Ett nytt år gör att allt för en stund känns sprillande nytt och fräscht. Antalet ejdrar har reducerats i rask takt och det är den grymma havsörnen som är den största predatorn. Kilpi gör en lång tillbakablick för att komma ända fram till nuläget. Efter att ha läst boken på runt 200 sidor känns det som att man vet nästan allting om ejdern. Bosse Lindfors verkar däremot längta efter varmare årstider: Man får bara ta emot vad som kommer och Sent omsider gjorde vintern entré och enligt Nya Östis läsare finns det en hel del att uppskatta med vintern. Ejdern går en oviss framtid till mötes. Faktum är att ejdern har funnits i 1,7 miljoner år. Tja, i värsta fall kan det till och med gå så dåligt att det som högtidligt lovats då klockan slår tolv redan misslyckades några timmar senare Boken slår fast att ejdern går en tuff framtid till mötes. Ejderns utbredningsområde kan alltså komma att minska i framtiden och Lovisanejden kan bli utan ejdrar. Gudingarna (hanarna) är inte närvarande vid ådan under ruvningen eller under ungarnas uppväxt, vilket andra sjöfåglar är. BOKRECENSION Text & foto: John Illman I dag finns det färre än 100 000 ejdrar i Finland. Snön lyser upp naturen och januarisolen är ju fantastisk. Det är i Ålands och Åbolands respektive skärgård samt Hangö som de flesta ejdrar i Finland av olika orsaker finns i dag. hur klara sej i… med Finlands naturegenskaper... Det är i Ålands och Åbolands respektive skärgård samt Hangö som de flesta ejdrar i Finland av olika orsaker finns i dag. Alla ådor ruvar inte men alla ådor vill på ett eller annat sätt se att ungarna klarar sig. Kanske människan borde bli ejderns vän. TORSDAG 8 JANUARI 2026 TORSDAGSTANKAR Ejderentusiast befarar att fågeln går en osäker framtid till mötes Ejdervännen Mikael Kilpi har skrivit boken ”Ejdern – berättelsen om en skärgårdsfågel” (Libraria, 2025). Trots det är det svårt att undgå den känsla av hybris nyåret för med sig och inleda både nya och bättre vanor med målsättningen att leva hälsosamt och gå ned i vikt. Kan bli utan ejdrar I och med att havsörnen enligt EU-direktiv är fridlyst kan den breda ut sig på områden där ejdern häckade förut. Kanske det sitter i från livet i skären. Marit Björkbacka Skidåkning och ljuset är det bästa med vintern LOVISA Nya Östis frågade nyligen i ett Facebookinlägg sina läsare vad de uppskattar mest med vintern och om kyla och snö är härligt eller inte. Det bevisas av att jag i år åter, lite fåraktigt, kan konstatera att trots det nya året är alla de förhoppningar om lyckade dieter jag hade i fjol lika aktuella i dag. Många ådor ruvar i grupp. Kilpi fokuserar på den europeiska. Hon får medhåll av Mikaela Lindholm: Härligt, ljust, glada rena siberianhuskies. I innerskärgården jagar minken och räven gärna ejdern. Det gäller ju att inte ”jinxa” de goda ambitionerna och därför har jag smått vidskepligt inlett mina kurer antingen några dagar före eller efter årsskiftet. Också kråkor, måsar och trutar är ejderns Den omtyckta skärgårdsfågeln ejdern kan se sitt utbredningsområde reduceras, främst på grund av den stora predatorn havsörnen. Trots att ejdern flyger längs med hela den finländska skärgården och svenska östkusten – för att övervintra i de danska farvattnen – kan den vara obekant för många. Ejdern är ganska ensam i kampen mot många fiender. Under den här tiden har mycket hänt och människan har verkligen påverkat ejdern. Helena Ek skriver kort och gott: Njuter av vinter, skidåkning, skönt väder och rena hundar. De bröts nog betydligt snabbare än året ifråga. Den här bilden togs på nyårsafton. Jag led hela hösten av mörkret. Är situationen så allvarlig att ejdern håller på att dö ut. tills jag fick körkort ... Britt-Lis Henriksson-Sederholm skriver så här: Vädret, sol o vitt landskap. År 2022 såg vinteridyllen ut så här i Fredsby. I dag finns det färre än 100 000 ejdrar i Finland. Sidan 16 Ett hälsosamt nytt år utan stressande nyårslöften Att tiden lider blir en självklarhet så där vid årsskiftet när man litet överraskad höjer nyårsskålen och önskar det nya året välkommet. Foto: Benita Holmberg försöka se det positiva. För att undvika all den press som nyårslöften för med sig har jag redan länge hållit mig borta från dylika löften. Det är kanske inte så lätt att erkänna att de strävanden man ägnat sig under det gångna året att genomföra har varit onödiga. Boken är verkligen gripande med sina många bilder och mycket information. Gick eller cyklade 5 km varje skoldag och arbetsdag... Att de sedan oftast misslyckas beror på helt andra orsaker – inte på ett alltför lätt uppgjort löfte vid årsskiftet. Ingegerd Niemi är glad över det finns flera årstider: Gillar Finlands fyra årstider... Kilpi har studerat ejdern i över 30 år och rest runt både utomlands i Sverige och inrikes längs med kusten i Egentliga Finland, västra Nyland ända till Lovisanejden för att samla in information om fågeln. Men då det gamla året är över gäller detsamma också för alla löften som pliktskyldigt gjordes ett år tidigare. Den gör ju inget större väsen av sig. Foto: Bosse Lindfors. Ejdern är en social fågel som trivs i grupp. Inget har hänt och inget händer antagligen i år heller. Lagom mängd snö, för mig betyder det högst 15 cm. fiender. Kilpi har kunnat se förstörda ägg och döda ruvande ådor (honor) då han besökt ytterskärgården där ejdern oftast häckar. Ett dilemma uppstår ändå varje år eftersom ett akut behov av bantning uppkommer efter julen, och den naturliga tidpunkten är – inte särskilt överraskande – efter årsskiftet då storhelgerna är över. Orsaken är helt enkelt att jag vet att jag inte kan hålla dem. under nyårsfirandets vimmel. Snö och köld är för mig värre än plusföre och dis. Havsörnarna är minsann inte nådiga. Benita Holmberg lyfter fram att snön gör mycket för naturen: Gillar att promenera i köld rätt klädd, det är torrt, luften hög, frisk och krispig. De andra underarterna häckar i andra delar av Arktis, som Kanada, Grönland, USA och Ryssland. Nu kan man gå ut och njuta för fullt
Uppe i norra Finland skrapar renar fram lavar under snötäcket med sina kraftiga klövar. 18 På tal om livet samtalsgrupp för kvinnor i Lovisa prästgård. 8.30 Morgonkaffe i Lovisa församlingshem. – NÖ Resultat, digitala bilder: 1. Viisi vuodenaikaa av Antti Seppälä 5. Ett nytt år har vaknat med nya steg att gå på. Må 12.1 kl. Deras rörelser lockar rovdjur som lappuggla, räv och hermelin. Ifall det är kallt kan kylan bita hårt i kinderna. Med blixtsnabba tag och otrolig precision dyker de ner genom snötäcket för att få sig ett saftigt skrovmål. Den 21 december var det vintersolstånd, solen vände då sin tysta vandring mot längre dagar. Ljuset ligger fortfarande rätt lågt. Hoyerin savupirtti av Ari Haimi 3. Fasanbild utsågs till vinnare LOVISA Temat för Lovisa Kameraklubbs fototävling i november var för digitala bilder ”Dis” (Usva) och fritt för pappersbilder. Iskristaller bildar salar kring strån, stenar och rötter. Talviusva av Harri Rantanen 6. 18 Flinka Fingrar i Lappträsk församlingshem. Orren kurar sig i drivor där det är varmare. Sidan 17 Finska viken i januari. Varje rörelse är en kamp mot kylan som avgör om de klarar av vintern. I de djupare skogarna lever de större skogsfåglarna. On 14.1 kl. Hautausmaa av Mikko Ojaniemi 3. Fasaani av Mikko Ojaniemi 2. Lentoon av Tarja Taberman 6. I centrum står tjugo-trettioåringarna Kauri, Nita, Riku, Iiris och Anni som kämpar med vardagen och försöker förstå de känslor som de alla på olika sätt flyr ifrån. Knytkalas. Under seminariet behandlas spelande på ett mångsidigt och aktuellt sätt. – Spelande är en hobby som kan erbjuda glädje, gemenskap, vänskapsrelationer och nya kontakter. Seminariet är öppet för alla föräldrar och vuxna som är intresserade av ämnet och seminariets program finns på stadens webbplats. Älgen söker skydd i täta ungskogar där snön inte är lika djup. Fasanen och de vackra färgerna gick hem när Lovisa Kameraklubbs pappersbilder bedömdes. Hela evenemanget är avgiftsfritt för alla deltagare. Syksyinen puisto av Ari Haimi 5. Aavelaiva av Antti Seppälä 2. I nästa stund sveper ett lågtryck in från Atlanten med snöfall, hård vind och snabbt stigande temperaturer. Seminariets föreläsningar ordnas i Lovisa Societetshus. Som avslutning på kvällen visas en film på Kino Marilyn. Tjädern sitter tyst i granens skydd. Vi sjunger ut julen. Under snön pågår ett helt mikrokosmos. Gudstjänstgrupp. KM Lämmin järvi kylmä ilma av Ari Haimi. Under evenemanget hör deltagarna sakkunniga anföranden ur olika synvinklar och förhoppningsvis förs livlig och tankeväckande dialog deltagarna emellan. Syftet med seminariet är att erbjuda föräldrarna bättre förståelse för spelvärlden, konkreta tips för vardagen samt stöd för utmanande situationer. Då kan vädret snabbt växla humör. Genom spel lär man sig också viktiga färdigheter, så som problemlösning, skapande tänkande och interaktionsfärdigheter, säger Lovisa LAN:s huvudarrangör, Lovisa stads kulturproducent Jahkob Tjäder. Luften är kristallklar, andedräkten blir som rök och snön gnistrar blå i skymningsljuset. Ljus i fönster möter gnistrande stjärnor. To 15.1 kl. Den betar kvistar och bark och lever på reserver. 10 Högmässa med de vackraste julsångerna i Sockenstugan. Skogen vakar där djuren rör sig. Storskrakar, havsörnar och svanar håller sig nära öppet vatten. Bakterier arbetar långsamt i kylan. 9.45 Solsången i Lovisa församlingshem. Bästa digitala bild blev Mikko Ojaniemis ”Fasan” (Fasaani) och bästa pappersbild blev Antti Seppäläs bild ”Spökskepp” (Aavelaiva). Serien tar tittaren till baren Atlantis i det betonggråa Östra Böle. Kymin kuohuissa av Ari Haimi 4. Tie usvaan av Mikko Ojaniemi 4. 11-13 2 euros café i Lovisa församlingshem. 10 Nepalgruppen i Lovisa kapell. Nästa fotokväll hålls den 29 januari klockan 18 och temat för både digitala bilder och pappersbilder är valfritt. Ring Bettina 044 722 9241 Lovisanejdens kyrkliga samfällighet söker en FÖRSAMLINGSMÄSTARE Mera information: www.lovisanejdensforsamlingar.fi LOVISA I samband med evenemanget Lovisa LAN arrangeras lördagen den sjunde februari ordnas också ett seminarium avsett för föräldrar. Barr och knoppar räcker som föda när vintern är som tyngst. I tystnaden binds liv samman, naturligt och ordlöst. Januari handlar inte bara om de stora djuren. Vid kusternas iskanter samlas fågellivet. Gnagare gräver gångar i snön. Några kilometer bort kan vargens ylande höras i den klara vinterluften, ett ljud som bär långt när minusgraderna stramar åt landskapet. Finland andas långsam kyla och stillnad. Resultat, pappersbilder: 1. Info om vår verksamhet på www.agricolaforsamling.fi Vi finns också på Facebook: Agricola svenska församling och Instagram: @agricolasvenskaforsamling Frågor. Älgen rör sig mindre Älgen, skogens konung rör sig mindre. I januari kliver Finland in i sitt mest kompromisslösa tillstånd. Usva viihtyy tyvenessä av Heikki Arola 7. Samtalsledare Thérèse Meriheinä och Siv Enqvist. Ti 13.1 kl. Foto: Mikko Ojaniemi Högmässa med kyrkkaffe Sö 11.1 kl. I skogsbrynet är vinterfåglarna ständigt i rörelse såsom mesar, nötväckor och domherrar. kl. Inne i skogarna rör sig lodjuret ljudlöst mellan träden. Räksä av Leif Rosqvist. För många finländare är detta ett urtidsklang, men sorgligt nog för andra en väldigt skrämmande melodi. Serien kan ses på Yle Arenan från och med den 27 januari klockan.. Seminarium tar upp spelvärldens olika sidor TORSDAG 8 JANUARI 2026 Ljuset kommer sakta tillbaka PÅ GÅNG I NATUREN Text & foto: Jonna Østbye Dess breda tassar fungerar som naturliga snöskor och lämnar knappt ett spår efter sig. kl. − NÖ Ung och vilsen i storstan TV ”Atlantis Pasila” är en dramakomedi skriven av Anna Brotkin – känd från den hyllade serien ”Vuxna” – och regisserad av Ulla Heikkilä. Svamphyfer (svamptrådar) binder jord och näring. Högtryck från öster kan pressa ner temperaturen till trettio minusgrader. Det är också ett starkt bevis på tusenårig anpassning bland renarna
Också utbildningsmässigt har hon bland annat studerat till socionom, men just nu är det studierna till vildmarksguide som tar upp mycket av hennes fritid. Utbildningen innehöll både teoristudier på distans, praktiska element och skolningsveckor på en segelbåt. − En kompis som var skeppare trodde på mig och uppmuntrade mig att också bli skeppare. Foto: Privat. − Pappa hade kvar båten och vi två seglade alltid på somrarna och deltog exempelvis i Small Ships’ Race i Lovisa. − Vill gästerna snorkla. − Jag pekade på en båt och sa att dit vill jag! Vägen dit var ändå inte spikrak. Då ville jag inte direkt köra båten, utan det var mer livet på en båt, med allt vad det innebär, som lockade mig. Uppmuntrades av en kompis Under sommaren 2014, när hon befann sig i Kroatien, väcktes något inom henne. Stödet av mina vänner inom industrin var viktigt, säger Milla-Emilia. I dag arbetar hon som skeppare på en segelbåt i Karibien och där har hon äntligen hittat sin väg i livet. Lever drömmen Som skeppare har hon helhetsansvaret för segelbåten och gästerna. 18 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Milla-Emilia Mäkelä fixar linorna efter en seglats till Guana Island. Inte ens när föräldrarna skilde sig när hon var sju år gammal försvann intresset för segling. Vill de äta på båten eller vill de att vi lägger till i olika hamnar så att de kan äta på lokala restauranger. Allt det här tar jag i beaktande när jag planerar deras vecka. Men det är på en segelbåt i Karibien som hon säger sig ha hittat sin väg. PERNÅ/KARIBIEN Att påstå att 32-åriga Milla-Emilia Mäkelä har provat på det mesta i livet är en underdrift. Till en början var hon främst intresserad av jobbet som kock, men ganska snabbt insåg hon att det inte var hennes kall i livet. Seglingsintresset fanns ändå där från början under uppväxten i Forsby och Esbo. Hur en typisk arbetsdag ser Här ankrar Milla-Emilia Mäkelä båten vid The Baths, Brittiska Jungfruöarna. Under gymnasietiden arbetade hon deltid inom äldreomsorgen innan hon valde att testa jobb som barnträdgårdslärare och senare specialungdomsledare i Sibbo. Sedan hösten 2024 har hon arbetat som skeppare på heltid. Pappa hade rollen som skeppare, men hade lärde mig massor och jag fick ibland styra båten, säger hon. År 2020 började hon således studera till skeppare på Irland. Hon insåg att hon ville arbeta uppe på däcket, men var osäker på om hon hade det som behövdes för att klara av det arbetet. Där såg hon hur segelbåtarna stod på rad i hamnarna och Text: Elin Lindberg hur roligt de som befann sig på båtarna verkade ha. Utgående från gästernas preferenser planerar hon och bygger upp en segelsemester. Båda hennes föräldrar seglade och för Milla-Emilia har det alltid känts naturligt att röra sig på vatten segelbåten har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var riktigt liten. Det här fick mig att börja bygga upp erfarenhet för att kunna arbeta mot mitt Yachtmaster-certifikat. Foto: Privat Milla-Emilia lever sin dröm på en segelbåt Milla-Emilia Mäkelä provade på flera olika yrken innan hon valde att följa sin dröm
− Jag offrar mycket på grund av mitt arbete. Men jag har arbetat hårt för att nå hit och jag känner att jag har vuxit mycket tack vare mitt jobb. En extra bonus i det här jobbet är kockens fantastiska mat, den bästa belöningen tillsammans med solnedgången efter en hektisk dag. Om du kan drömma om det så kan du också göra det. Trots att arbetet på segelbåten kan vara hektiskt njuter hon hela tiden. När man är borta tio månader om året uppskattar man hemmet ännu mer. Efter frukosten hjälper hon till med disken innan hon börjar segla mot nästa destination. − Jag lever verkligen min dröm. Jag lever verkligen min dröm. Men jag har arbetat hårt för att nå hit och jag känner att jag har vuxit mycket tack vare mitt jobb. Milla-Emilia Mäkelä. 19 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Milla-Emilia lever sin dröm på en segelbåt Här har båten stannat för ett simstopp mellan Necker Island och Prickly Pear. Hon rengör däcket, kollar hur dagens väder ska vara, kontrollerar att allting på båten fungerar som det ska och dukar frukostbordet. Foto: Privat ut varierar, men oftast stiger hon upp klockan 6. Trots att hon stortrivs som skeppare är det en hel del som hon kan sakna när hon är på jobb i den karibiska övärlden. Mitt på dagen blir det lunch och sedan förflyttar hon båten till följande ställe innan det är dags för middag. Som kapten får jag uppleva friheten på havet, använda mina styrkor och ingen dag är den andra lik. Kom ihåg att livet är en resa, säger hon. Hon saknar sina föräldrar och vänner hemma i Finland och också bastubad och den finländska naturen med dess årstider och friska luft kan hon längta efter. Det är hårt arbete, men Milla-Emilia njuter av sitt sociala arbete där kundbetjäning är a och o och hon är mån om att se till att alla gäster är nöjda med sin vistelse på båten. Visst har jag kontakt med alla i Finland, men det är inte samma sak som att kunna ses varje dag. Dessutom ingår en hel del dagligt administrativt arbete. Jag längtade till Karibien i många år och det här är mitt drömjobb. Jag har inte alltid trott på mig själv lika mycket som jag gör i dag. Men jag är lyckligt lottad som får arbeta som skeppare, jag hittade min väg och styrka här. En extra bonus i det här jobbet är kockens fantastiska mat, den bästa belöningen tillsammans med solnedgången efter en hektisk dag. Jag har verkligen hittat min styrka genom det här jobbet, särskilt genom att jag själv har servat motorerna, gjort olika små elektriska arbeten och hittat lösningar i stressiga situationer. Jag har inte alltid trott på mig själv lika mycket som jag gör i dag. Som kapten får jag uppleva friheten på havet, använda mina styrkor och ingen dag är den andra lik. − Jag drömde om det här så länge och det är något som jag skulle vilja säga till alla: våga drömma! Strunta i om andra inte förstår din dröm
”Adiemus”, en walesisk modern sång i klassisk form, och ”Vuelie”, en jojk från Disneyfilmen ”Frozen” stannade i öronen. Kvartetten Lovisette i ”Puttin’ on the Ritz”. Showens andra debutant, unga Jenny Forsman, framförde Moanas sång ur Disney-filmen med samma namn, ”How far I’ll go”, med känsla och balanserad stämma. Danserna och rörelserna på scenen imponerade. Numret utan musik bestod av kumpanerna Takolander och pianisten Kalle Katz, vars traditionella ”duell” i år bestod av två tystlåtna stenansikten som serverades kaffe på en bar av uttryckslösa kostymdesignern Maija Virtanen, i Aki KauÅrets nyårsshow • Kreativt team: Maria Linde (konstnärlig ledare), Tomas Takolander (musikarrangemang), Beniamino Borghi (koreograf), Maija Virtanen (kostymör), Heini Reynolds (regiassistent). Nya Östis utsända fick möjlighet att vara med på en övning och kunde då iaktta hur scenerna växte fram under Beniamino Borghis ledning. 20 Sidan TORSDAG 8 JANUARI 2026 Kören som sjungit jojk i färgade kåpor blev med stavar i händerna Star Wars-krigare. Den sistnämnda filmen fick också bidra med sången om frihet, ”Let it go”. Hans smidiga sätt att lära ut, visa och lyssna på aktörernas åsikter är beundransvärda. LOVISA Årets nyårsshow hade filmmusik som tema och hela föreställningen på 80 minuter bands ihop av en idé från den franska prisbelönta filmen ”Amelie från Montmartre”, utan att kopiera alltför mycket. Dansaren Amandine Doat söker sig själv, frestas av diamanter och allt som glittrar men har ett alter ego i form av dansaren Ruu Heikkinen (Pink Panther) som pekar på andra vägar. Däremellan figurerar både pirater, sjöjungfrur, Star Wars-figurer, mystiska agenter, ghostbusters och glittrande jetset-folk på scenen. Amelie hittar sitt rätta jag i showens roligaste nummer. Rövarsången ur ”Ronja rövardotter” med Takolander som försångare framfördes av verkligt fantasifullt klädda pirater. Det kändes som att kvartetten fått ett mera fullödigt sound, ”Puttin’ on the Ritz” och ”Take my breath away” vill man höra fler gånger. Debutanter och veteraner samverkar Kvartetten Lovisette med Matsinen, Slätis och Patrick Eriksson fick i somras en ny medlem, tenoren Jonas Sjöroos, som nu upplevde sitt elddop och debuterade Text & foto: Märtha Vesterback KONSERTRECENSION på scenen med stor bravur i både röst och rörelser. Hon studerar nu vid Tölö gymnasium och framtiden bör finnas på scenen, kort sagt. Ett nytt kulturår kan knappast börja bättre. Nyårsshowens succé fortsatte – nu med filmmusik i huvudrollen Lovisa operaförening har skapat en ny tradition för Lovisa. Den scenen blev också showens mest stämningsfulla, med dansare och sångaren Linde i isblå slöjor. Här som livlig pirat. Till slut förenar de två sina krafter och i en boxningsmatch med Rocky (Mika Vuojärvi) vinner de med smart list, medan han sjunger ”Eye of the Tiger”. • Sångare, aktörer: Patrick Eriksson, Jenny Forsman, Giséla Gren-Nordström, Tua Lindholm-Blomfelt, Tove Matsinen, Jonas Sjöroos, Linda Slätis, Mika Vuojärvi samt Maria Linde och Tomas Takolander. Orkestern bestod av hela nio personer, med en blåssektion på emellanåt fyra instrument samtidigt. Foto: Edit Widlund. • Ljud: Marcus Johansson/Macu’s Music. • Dansare: Amandine Doat, Ruu Heikkinen, Michelle Sinisalo, Mette Starck, Essi Suokas. Alla är med och skapar på så gott som lika villkor och alla deltar också för gemenskapens skull, vilket bådar gott inför showfansens nyårsfirande om ett år. Jonas Sjöroos, showdebutant, längst till vänster. Det blev en effektfull kontrast i den livliga och välregisserade showen, där både rörelser, miner och sidohandlingar fångade publiken. Årets nyårsshow gavs för fem fullsatta salonger. Hennes dansinsatser i showen imponerade också. Stavarna och kåporna slängdes på scenen och kvar fanns ”Ghostbusters” i vita overaller. • Orkester: Janne Halonen gitarr, Kalle Katz piano, Maria Lamminen bas, Juho Peltoniemi trummor, Pauli Halonen saxofon och synth, Risto Vesala trumpet, Kai Ruskeepää saxofon, Mitja Siekkinen trombon, Tomas Takolander trumpet och musikalisk ledning. Inte enbart sång och dans Showen innehöll tre körnummer utan ord och ett utan musik. Showdebutanten Jenny Forsman hade, som alla andra, många roller. • Ljus: Aleksi Hakala/Hakalight. Dansarna från vänster är Essi Suokas, Mette Starck och Michelle Sinisalo, Ruu Heikkinen på golvet. Linda Slätis, Tove Matsinen och Patrick Eriksson sjöng med. Artisterna på scenen inspireras helt tydligt av varandra och av publikens ljudliga gensvar. FAKTA rismäki-stil