Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2025 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,28 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 25,00 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Delägarlaget som hittade sig mitt i en mediastorm 14 Seminarium om havsvindkraft och vandringsfisk 18 Fiske i en föränderlig verksamhetsmiljö 23 Har du sett en Atlantstör. Foto: PNM-Chipsters 30. 26 Henrik Lundberg – vattenägare och fiskeriområdesaktiv 30 Miljöprogrammet för fiskerinäringen – Kymppi 32 PNM-Chipsters vill att det ska vara lätt att äta fisk 36 Nationella Fiskedagen 2025 – nu firar vi 20 år av fiskeglädje! 5 Ledaren 6 Notiser 17 Fisk och fiske i siffror 21 10 fakta om fisk 29 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Fisk och fiskprodukter är en viktig del av det finska julbordet, och julen syns som en tydlig försäljningsökning i fiskhandeln, berättar man från PNM-Chipsters. Läs mer om företaget på sidan 32
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Den här kryssningen vill du inte missa! Bekanta dig med programmet och anmäl dig på adressen www.ahven.net/valtakunnalliset-kalatalousaluepaivat/ Landsomfattande fiskeriområdesdagar 2025 Foto: Viking Line CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Det finns begränsat med plats på kryssningen, så var snabb och reservera din plats i tid. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net De femte landsomfattande fiskeriområdesdagarna ordnas på Viking M/S Gabriella den 19–21.3.2025
De har i höst lanserat tre fiskoch skaldjursbaserade färdigrätter att värma i mikrovågsugnen, lättare än så kan det inte bli att äta fisk! Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Hälsovinsterna med att konsumera fisk i de mängder finländare äter i dag överväger riskerna med främmande ämnen för alla åldersgrupper.”. Även om vissa medier försökte skapa en skrämselnyhet av detta, var huvudbudskapet i pressmeddelandena ändå tydligt. OM DET KÄNNS besvärligt att hantera hel fisk är ett enkelt sätt att öka fiskkonsumtionen att testa någon av de nyhetsprodukter vi har presenterat i våra tidningar under senaste tid. En ökad fiskkonsumtion skulle dessutom gynna befolkningens hälsa. Även de mest känsliga konsumentgrupperna, som småbarn och gravida eller ammande kvinnor, får mer hälsovinster än risker. I förra numret presenterades företaget Hailias pulled regnbågslax som passar utmärkt i många snabblagade rätter. I det här numret av Fiskeritidskrift får vi bekanta oss med företaget PNM-Chipsters som vill få finländarna att äta mer fisk. För dessa grupper kan det dock vara bra att prioritera fisk från områden och arter med lägre halter av främmande ämnen. BASERAT PÅ hälsoeffekterna får medelålders och äldre de största hälsofördelarna av att äta fisk. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Obestridbara hälsofördelar med att äta fisk LIVSMEDELSVERKET SKICKADE sin vana trogen ut några pressmeddelanden om främmande ämnen i fisk strax före Helsingfors strömmingsmarknad. Det är bra att äta inhemsk fisk, eftersom hälsovinsterna med att konsumera fisk i de mängder finländare äter i dag överväger riskerna med främmande ämnen för alla åldersgrupper
Den skadliga invasiva arten avlägsnades i nordöstra Österbotten genom elfiske. 10. Bäckrödingen härstammar från Nordamerika och introducerades i Finland första gången på 1890-talet och igen 1965. Fångstredskapet avlägsnades av fiskeövervakare Rolf Oinonen och fiskeribiolog Olli Toivonen från Föreningen för strömmande vattendrag. Mängdmässigt förädlades mest strömming, följt av lax och regnbåge. Genom denna konkurrans kan öringpopulationerna minska, eller i värsta fall helt kollapsa. TJUVFISKARE FISKADE ÖRINGAR En tjuvfiskare har fångat starkt hotade öringar i Salo. Samtidigt utvecklas även andra metoder för att avlägsna och utrota bäckrödingen. Av den fisk som användes som råvara för förädling var 32 miljoner kilo inhemsk och 24 miljoner kilo importerad. Värdet på de döda fiskarna som hittades i det olagliga redskapet uppskattades till nästan 20 000 euro. Bäckrödingfisket genomförs av Forststyrelsens viltoch fisketjänster och är en del av ett sjuårigt pilotprojekt. Målet för i år är att minska bäckrödingpopulationen och samla värdefulla erfarenheter av artens avlägsnande genom elfiske. Salon Seudun Sanomat 17. Det var 16 miljoner kilo mindre än år 2021, då produktionen senast statistiskt registrerades. Bäckrödingen är en skadlig invasiv art som konkurrerar om livsutrymme och föda med inhemska laxfiskar. 56 I Finland förädlades 56 miljoner kilo fisk år 2023, rapporterar Naturresursinstitutet. Vid upptäckten var några fiskar redan döda. Förädlingen av dessa arter stod för 90 procent av den totala mängden förädlad fisk. Den 15 oktober upptäcktes ett olagligt fångstredskap i en sidobäck till Uskelanjoki, med 32 öringar inuti. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Bäckröding avlägsnas med elfiske Forststyrelsen har påbörjat avlägsnandet av bäckröding och utvecklandet av metoder för detta inom ramen för Priodiversity LIFE-projektet. 2024 TA PI O G U ST AF SS O N , CF F
Att stärka havsöringens naturliga livscykel i Aura å med dess biflöden är både en aktuell och viktig fråga för att bibehålla och främja fritidsfiskekulturen. År 2024 erhölls tillstånd för utsättning, men myndigheten meddelade samtidigt att utsättning av regnbåge på längre sikt bör upphöra. Nautelankoski är en kulturellt och rekreativt betydelsefull och unik plats i regionen. Fiskeriområdet söker också i samarbete med myndigheterna efter ersättande alternativ till regnbågen, för att möjliggöra fortsatt utveckling av rekreationsfisket i området. Attityderna gentemot invasiva arter har förändrats snabbt, och styrelsen för Sydvästra Finlands fiskeriområde vill satsa på att stärka den naturliga livscykeln för inhemska fiskarter i strömmande vatten, i stället för att plantera ut skadliga invasiva arter. Regnbågen klassificeras som en skadlig invasiv art som kan konkurrera ut inhemska fiskarter. Vid den första platsen för avlägsnande av bäckröding samlades över 1 000 individer in.. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER EE RO H AR TI KA IN EN , FO RS TS TY RE SL EN SLUT PÅ UTPLANTERING AV REGNBÅGE I SYDVÄSTRA FINLAND Styrelsen för Sydvästra Finlands fiskeriområde har fattat beslut om att sluta plantera ut regnbåge i Nautelankoski. Aura å har klassificerats som ett vattendrag för vandringsfisk, och där finns även den starkt hotade havsöringen. Enligt fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan kräver utsättning av regnbåge i områdets vattendrag alltid tillstånd från myndigheterna
Det här lär ska vara första gången man tillfälligt hamnat avbryta marknaden. Dessa riktlinjer uppdaterades i september utgående från EU-fisk IV resultaten. Borgåbon Johanna Kellgren intervjuas av MTV.. På grund av höststormen som slog till mitt i marknadsveckan blev marknaden tvungen att stängas tillfälligt, vilket minskade det totala antalet besökare. EUfisk IV studien visar att finländare skulle gynnas av att äta mer inhemsk fisk, särskilt underutnyttjade arter som mörtfiskar. Hälsofördelarna med att äta fisk, såsom minskad risk för hjärtsjukdomar och vissa cancerformer, är betydande. Sammanfattningsvis är inhemsk fisk ändå ett hälsosamt val och bör ätas oftare – och gärna så att man varierar mellan olika fiskarter. Marknaden kunde dock fortsätta redan nästa dag. Studien visade att PFAS-nivåerna i strömming från vissa områden överskred EU-gränsvärden vilket kräver fortsatt uppföljning. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F ÄT MER INHEMSK FISK FÖR BÄTTRE HÄLSA Att äta fisk är bra för hälsan – fördelarna med fiskkonsumtion överväger de potentiella riskerna med främmande ämnen för alla åldersgrupper. Forskarna analyserade näringsämnen som D-vitamin och omega-3-fettsyror i inhemska fiskarter, samt mätte halterna av potentiellt skadliga ämnen, som dioxiner, PCB och PFAS. För små barn, gravida och ammande kvinnor rekommenderas dock att följa Livsmedelsverkets riktlinjer för att minska riskerna. I år lockade strömmingsmarknaden uppskattningsvis 65 000 besökare. Medierna har alltid varit på plats på marknadens öppningsdag. Dessa ämnen kan påverka hälsan negativt vid höga nivåer, men i de flesta fall låg nivåerna under EU-gränsvärden, och särskilt i odlad fisk var halterna låga. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F Helsingfors strömmingsmarknad Fiskarnas båtar och försäljningsstånd intog Salutorget i början av oktober för den traditionella strömmingsmarknaden
Av de inhemska vilda fiskarterna var konsumtionen av abborre störst(0,6?kg). Den havsbaserade vindkraften gör det svårare att försvara Sverige, menar Försvarsmakten. Det skulle även försvåra upptäckten av ubåtar och eventuella anfall från luften i händelse av krig, menar försvarsministern. 2024 FÅ REDA PÅ VEM SOM ÄGER VATTNEN – DELÄGARLAGEN VISAS NU I LANTMÄTERIVERKETS KARTPLATS! Funderar du på vem som äger ett visst vattenområde eller vilket delägarlag som förvaltar dina fiskevatten. KA RT PL AT SE N SH U TT ER ST O CK 4+8 = 12. Parkerna i Östersjön, som var tänkta att placeras utanför Åland i norr längs med hela östkusten ned till Öresund, har fått avslag. År 2023 konsumerade finländarna lite över fyra kilo inhemsk fisk och nästan åtta kilo importerad fisk per person. Nu stoppar regeringen 13 av 14 planerade parker i stora delar av Östersjön. – Regeringen anser att det skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges försvar att bygga de aktuella projekten i Östersjöområdet, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff med klimatoch miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och energioch näringsminister Ebba Busch (KD). Enligt Pål Jonson har vindkraften en negativ påverkan på en rad av försvarets förmågor. SVT 4.11. – Både ballistiska robotar, och även kryssningsrobotar, är ett stort problem när man har havsbaserad vindkraft, säger Pål Jonson. Det handlar bland annat om sensorer och radar, där vindkraften gör det svårare att bedriva signalspaning. Av de inhemska fiskarna var konsumtionen av odlad regnbågslax störst (1,5 ?kg) och av utländsk fisk var konsumtionen av odlad lax störst (2,4 kg). Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER SVENSKA REGERINGEN SÄGER NEJ TILL HAVSVINDKRAFT Svenska regeringen säger nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker. På kartan kan du klicka på en enskild fastighet, varpå dess gränser, fastighetsbeteckning, fastighetsuppgifter, namn och kommun visas. Från Lantmäteriverkets e-tjänst kan du dessutom kostnadsfritt begära information om ägare till högst tio fastigheter per år via telefon (tfn. Från och med april i år visar Lantmäteriverkets kartplats mer information om fastigheter och råmärken. 029 530 1110)
10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 På drönarbilden över det drabbade området syns var skogsmaskinen korsat ån. Uppströms ligger de mörka klara vattnen i naturligt tillstånd, nedströms de förstörda områdena. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4
TEXT & FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11. Det finns nog inte längre en enda person i Finland som inte vet vad en flodpärlmussla är. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Delägarlaget som hittade sig mitt i en mediastorm I slutet av augusti blev flodpärlmusslan huvudnyheten i riksmedia. Mediastormen överraskade också Näljänkä delägarlag som äger de berörda vattenområdena i ån Hukkajoki
På plats är både Kinnunen och delägarlagets sekreterare Tomi Holappa. De har blivit nästan helt utan uppmärksamhet i media. Delägarlaget var oroade över vad som hänt med deras vattenområde och dess fiskbestånd, samt vad de eventuellt borde göra åt saken. Läget i Hukkajoki kom som en överraskning även för de delägarlagsaktiva. – Vi har alltid vetat att det finns musslor här, men omfattningen kom som en överraskning, säger Holappa, som rört sig vid ån sedan barnsben. På stranden möter vi Pirkko-Liisa Luhta, projektledare vid Forststyrelsen. Kinnunen, Holappa och Luhta sätter sig vid stranden för att prata om ån och flodpärlmusslorna. Både Kinnunen och Luhta berättade att de fått värdefull information av varandra och de var mycket nöjda med mötet. Den är vårt lands mest långlivade djurart och kan bli över 200 år gammal. Var och en kan alltså räkna ut åns värde. Vid stranden är fortfarande anställda från Forststyrelsens naturtjänster närvarande för att åtgärda den skada som skett. De har fått hjälp av Jaakko Muurimäki, verksamhetsledare för Kajanalalands fiskerihushållningscentral. Miljöministeriet sammanställde år 2002 en lista över värden för skyddade vilda djur och växter. Mediastormen kring flodpärlmusslan var ett faktum. Luhta syftar på flodpärlmusslan. Delägarlaget säljer fiskekort för området. Till exempel förbud att vada och fiske endast från land, tror Kinnunen kan vara aktuella åtgärder. Goda diskussioner och gemensamma mål Jag besöker Hukkajoki i början av september. – Vi vill säkerställa att även delägarlagets vatten beaktas i samband med eventuella skadestånd, påpekar Kinnunen. – Vi kommer säkert på stämman nästa vår att diskutera vilka ändringar i ordnandet av fiske som behövs. Kinnunen berättar att han varit i kontakt med polisen som utreder fallet, och att de också själva har gjort en brottsanmälan. Hittills har flodpärlmusslan inte beaktats alls i områdets fiske. Enligt honom är Hukkajoki område för bäcköring, alltså har inga stora vandringsöringar observerats i Hukkajoki. Mer fokus på flodpärlmusslan framöver I samtalet mellan Luhta och Kinnunen togs även fiskearrangemangen i området upp. – Ni har ett av de mest värdefulla vattenområdena i Finland här, konstaterar Luhta direkt. Då man vet att det finns musslor kan de tas i beaktande, till exempel då man planerar fiske eller restaureringar. Polisen i Uleåborg meddelade att de utreder allvarligt brott mot naturskyddslagen i Suomussalmi efter att Forststyrelsen begärt en utredning i ärendet. Flodpärlmusslan finns idag i cirka 130 strömmande vattendrag i Finland, men förökar sig bara i cirka 50 vattendrag. Jag ringer delägarlagets ordförande, Jouni Kinnunen. Enligt den nya strategin och handlingsplanen för skyddet av flodpärlmusslan 2020–2030, som publicerades 2021, är det ändå tänkt att hemlighetsmakeriet ska börja luckras upp och informationen delas med fler. Värdet för en enda fridlyst flodpärlmussla har satts till 589 euro, och i Hukkajoki uppskattas det finnas cirka 100 000 individer. Delägarlaget oroar sig för åns tillstånd De berörda vattenområdena i Hukkajoki ägs av Näljänkä fiskevattens delägarlag (Näljängän kalaveden osakaskunta). Utgångspunkten är att den som orsakat skadan fullt ut ska ersätta även de fiskerirelaterade skadorna.. Hittills har delägarlaget inte fått så mycket information om musslan, men enligt Holappa kändes det nu som om även de blev hörda och fick information om älvens tillstånd. I fortsättningen lovar delägarlaget att ta större hänsyn till flodpärlmusslan. I ån Hukkajoki i norra Suomussalmi, rapporterades det i augusti att tusentals flodpärlmusslor troligen dött som en följd av skogsavverkning och skogsmaskinsarbete. Det verkar finnas överraskande mycket att prata om, och diskussionen pågår i över en timme. NTM-centralen utreder skadorna på fiskbeståndet Fiskerimyndigheten vid Lapplands NTM-central undersöker för närvarande de skador som uppstått på fisket i nära samarbete med NTM-centralens avdelning för miljö och naturresurser. Endast ett fåtal populationer bedöms vara livskraftiga. Förekomsten av flodpärlmussla har fram till nu varit nationellt hemligstämplad myndighetsinformation. Redan innan mediauppståndelsen tog delägarlaget kontakt med Centralförbundet för Fiskerihushållnings jurist, Rasmus Åkerblom. Fiskare besöker området sporadiskt då öringarna är för små för att tas som fångst, men de harrar som delägarlaget planterat ut i ån har klarat sig ganska bra. Fiskerihushållningscentralen har varit med och utformat ett expertutlåtande, som polisen efterfrågat, om fiskbeståndets tillstånd i området och den potentiella påverkan händelsen kan ha haft på fiskbeståndet. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 F lodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är klassad som starkt hotad. Det var fantastiskt att följa med samtalet, och jag lärde mig mycket nytt om flodpärlmusslan. Men förstås kan man inte göra en sådan uträkning helt rakt av. – Målet gällande fisket är att utreda omfattningen av den ekonomiska skadan och därefter framföra ersättningskrav, säger Atte Juutinen, fiskeribiolog vid NTM-centralen
Det är därför värt att bekanta sig med strategin om man vet att det finns flodpärlmusslor i det egna området. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 Fiskeriområden och delägarlag i strategin Strategin och åtgärdsplanen för skyddet av flodpärlmusslan 2020 – 2030 involverar även fiskeriområden och delägarlag som aktörer i arbetet med att skydda musslan. Åtgärderna har huvudsakliga genomförare på myndighetssidan, men fiskeriområden och delägarlag nämns som andra aktörer. Bilden till höger: Flodpärlmusslorna uppe lever och mår bra. Deras roll kan till exempel vara att identifiera hotet från överdrivet fisketryck på musslans värdarter, öring och lax, att upphöra med eventuell utsättning av främmande fiskarter, som regnbåge och bäckröding i flodpärlmusselvatten samt att ta hänsyn till förekomst av flodpärlmussla i nyttjandeoch vårdplanerna. Bilden uppe: Ordförande för Näljänkä delägarlag Jouni Kinnunen granskar tillsammans med sekreterare Timo Holappa förödelsen i Hukkajoki. Musslorna i nedre bilden har kvävts till döds av det grus och finkorniga sediment som virvlat upp då skogsmaskinerna korsat ån.
Seminariet möttes av stort intresse, vilket ledde till ett uppföljande seminarium i Kemi i oktober. Omfattande planer för vindkraft, För närvarande finns planer för 83 vindkraftsparker i finska och svenska vatten, vilka tillsammans omfattar Seminarium om havsvindkraft och vandringsfisk: gemensamt ansvar för Östersjöns fiskbestånd efterlyses 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND Den minskande återvandringen av lax till Torne älv de senaste åren har väckt stor oro hos den Svensk-Finska Gränsälvskommissionen. Jokelainen hoppades att seminariet skulle ge goda förutsättningar för nya gränsöverskridande samarbeten. Orsakerna till nedgången är ännu okända, vilket kräver stor försiktighet vid planering av nya verksamheter. F ör ett och ett halvt år sedan tog Svensk-Finska Gränsälvskommissionen initiativet att organisera ett gränsöverskridande seminarium i Haparanda om havsvindkraft och dess påverkan på vandringsfisk. Förutsättningarna för nya samarbeten var goda då seminariet samlade kring 80 experter, beslutsfattare, forskare och representanter från olika intressegrupper för att diskutera framtiden för havsbaserad vindkraft i Bottniska viken och deras potentiella effekter på fiskbestånden i Östersjön. Nu behövs ett stärkt och mer effektivt samarbete inom havsvindkraftsplanering. Vi bör veta inverkan av ny verksamhet före det förverkligas”, öppnade den svensk-finska gränsälvskommissionens ordförande Timo Jokelainen det två dagar långa seminariet om havsvindkraftens inverkan på vandringsfisk
Undervattenshögspänningskablar har visats förlänga ålens vandring i södra Östersjön, men kan en kumulativ inverkan av många kabelsystem och havsvindkraftsparker eventuellt förvärra situationen, frågade sig Hellström. Naturresursinstitutet och SLU samarbetar Forskare Atso Romakkaniemi vid Naturresursinstitutet (LUKE) presenterade ett nytt samarbetsprojekt SH U TT ER ST O CK. Forskare Gustav Hellström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) berättade därför generellt om vandringsfiskars migration och vad vi vet om vandringsfiskars komplexa beteende. Många av dessa parker är belägna i områden där lax och annan vandringsfisk passerar under sina födovandringar till Södra Östersjön. Faktorer som säsong, temperatur, fiskens kondition, födotillgång – antingen för stor eller för liten, vandringshinder, oljud, vibrationer, elektromagnetisk störning och predation kan påverka när och hur fisken migrerar. Fiskens vandring påverkas av många faktorer Det finns inga empiriska undersökningar av hur havsbaserad vindkraft kan påverka vandringsfisk i Östersjön och vår nuvarande kunskap om fiskens vandringsmönster bygger till stor del på fiskeriberoende data. Jan Schmidtbauer Crona från Havsoch vattenmyndigheten berättade att den svenska havsplaneringen står inför utmaningar, speciellt har isbildning och påverkan på sjöfarten i Bottniska viken väckt mycket diskussion. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 9 577 vindturbiner. Mari Pohja-Mykrä, koordinator för Finlands Havsplaneringssamarbetet, konstaterade att havsplanerarna inte vet tillräckligt om havsvindkraftens inverkan på miljön och underströk att ingen aktör har ensamrätt till ett område. Om inverkan är tillräckligt stor kan migrationen även helt avbrytas. Detta gör det omöjligt att planera havsvindkraftsområden för Egentliga Östersjön, konstaterade Schmidtbauer Crona. Både Schmidtbauer Crona och Pohja-Mykrä erkände att samarbete mellan länderna varit svagt och Pohja-Mykrä lovade att arbeta för att stärka samarbetet. Dessutom kan inte Försvarsmakten ange information om vilka områden som vore olämpliga för havsvindkraft i Egentliga Östersjön, eftersom den informationen i sig skulle vara för riskabel för försvaret att dela med sig
Forskaren Atso Romakkaniemi berättade om de nya gemensamma forskningsprojekten om vandringsfisk som SLU och LUKE har inlett. Inom projektet används akustiska sändare för att spåra havsöring, både smolt och vuxna. Seminariets deltagare fick även höra att de båda forskningsinstituten skapat ett gemensamt fisktelemetrinätverk: Baltic Sea Tracking Network. En viktig datakälla är vindkraftsbolagen själva, men eftersom insamlad data blir bolagens egendom och de ofta konkurrerar med andra bolag, till och med om samma områden, delar de inte med sig av informationen förrän det krävs som en del av miljökonsekvensbedömningen. Inom nätverket ska akustisk telemetri användas för att spåra laxens migrationsmöster i Östersjön. Projektet inleddes 2023 med installationen av mottagarna och märkning av smolt. Denna teknik tillåter forskare att observera migrationsmönster. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 4 mellan SLU och LUKE med namn Coastal Behaviour and Survival of Tornionjoki Sea Trout. Projektet förväntas starta nästa år. Projektet pågår fram till 2027 och man ska även märka äldre havsöringar, studera sik och lax, samt utöka mottagarnätverket längre söderut. Preliminära resultat visar att smolten rör sig i olika riktningar när de når havet. Under seminariet framhölls upprepade gånger behovet av ett stärkt samarbete och förbättrad datainsamling och tillgänglighet för att förstå hur havsbaserad vindkraft kan påverka vandringsfiskar. Möjligheterna med e-DNA Micaela Hellström från MIX Research presenterade e-DNA som ett lovande komplement för att kartlägga arter i områden där havsvindkraftsparker planeras. Ökad kunskap är avgörande för att vi ska kunna skydda fiskbestånden på lång sikt. Gränsälvskommissionen betonade att kunskapsluckorna endast kan fyllas genom gemensamma insatser mellan Finland och Sverige. Traditionella metoder som provfiske och bottenprovtagning är mycket tidskrävande. Konkurrensen motverkar delning av data Bristen på kunskap om vindkraftens påverkan på exempelvis vandringsfiskar försvårar bedömningen av miljökonsekvenserna. Forskaren Gustav Hellström presenterade allmän kunskap om den havsbaserade vindkraftens påverkan på vandringsfisk och hur vi kan studera inverkan i Östersjön. Dessutom är e-DNA en icke-dödlig, kostnadseffektiv och känslig metod, men e-DNA kan inte ge information om arternas storlek eller ålder. Hellström berättade att man ska skapa en mottagarlinje genom Kvarken och Åland för att noggrant kunna följa de märkta laxarnas rutt genom Östersjön. Ett mottagarnätverk har installerats i den inre delen av Bottenviken, där mottagarna kan fånga signaler inom en radie på 0,5–1 km. Gränsälvskommissionen underströk vikten av att insamlad data från olika projekt görs tillgänglig för alla berörda parter. Med e-DNA kan man samla in stora mängder data om artförekomst över omfattande geografiska områden. M AR IN A N YQ VI ST M AR IN A N YQ VI ST
Med hjälp av den främjar vi på bästa möjliga sätt livskraftiga fiskbestånd och vissa fiskbestånds återhämtning. Naturresursinstitutet har under hösten också kommit med uppmuntrande uppgifter om strömmingarnas förbättrade konditionsfaktor och näringssituation. Samtidigt garanterar vi också fiskerinäringens framtid. I Bottniska viken håller strömmingsbeståndet utifrån den senaste vetenskapliga bedömningen på att stärkas. Jordoch skogsbruksminister Sari Essayah är mycket nöjd med det ansvarsfulla beslutet. I centrala Östersjön och Finska viken ökades fiskekvoten för strömming med 108 procent och kvoten för vassbuk minskades med 31 procent. ”I sin helhet är jag mycket nöjd med denna ansvarsfulla lösning som överensstämmer med Finlands mål och vetenskapliga råd. Finlands laxkvot i Finska viken är för första gången större, nästa år 9 104 laxar. Den totala laxkvoten i centrala Östersjön och Bottniska viken minskades med 36 procent till 34 787 laxar, varav Finlands kvot är 8 989 laxar. Man vill stödja båda fiskbeståndens tillstånd genom att förbjuda trålfiske i centrala Östersjön och Finska viken utanför medlemsstaternas territorialvatten under maj-juli. Mot bakgrund av detta beslutade rådet, på grundval av vetenskapliga råd, att öka strömmingskvoten i Bottniska viken med 21 procent, vilket avsevärt förbättrar fiskerinäringens verksamhetsförutsättningar. Strömmingsbeståndet i området håller på att stärkas, men ökningen av vassbuk berörs av betydande osäkerhet. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 Rådet beslutade om fiskemöjligheterna i Östersjön 2025 JO RD O CH SK O G SB RU KS M IN IS TE RI ET ÖSTERSJÖNS FISKBESTÅND EU TAC 2025 FÖRÄNDRING % FINLANDS KVOT Strömming i Bottniska viken 66 446 ton 21 % 54 476 ton Strömming i centrala Östersjön 83 881 ton 108 % 18 395 ton Strömming i västra Östersjön 788 ton % Strömming i Rigabukten 41 635 ton 10 % Vassbuk 139 500 ton -31 % 7 203 ton Lax i centrala Östersjön/Bottniska viken 34 787 laxar -36 % 8 989 laxar Lax i Finska viken 10 144 laxar 7 % 9104 laxar Torsk i östra Östersjön 430 ton -4 % 10 ton Torsk i västra Östersjön 266 ton -10 % 2 ton Rödspätta 11 313 ton % Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske sammanträdde i Luxemburg i oktober för att besluta om Östersjöns fiskekvoter för 2025. Fiskekvoterna i Östersjön 2025. FISK OCH FISKE I SIFFROR. För att komplettera denna lösning är det nu skäl att fokusera på nationella åtgärder för att säkerställa att laxbestånden har goda förutsättningar att stärkas”, sammanfattar minister Essayah
En gemensam syn på vad hållbar användning är, skapas i nära samarbete mellan olika intressenter. Det kommersiella fisket står ändå inför flera utmaningar, bland annat gällande lönsamhet och kontinuitet. Havsplaneringen tog sig an utmaningen, och planeringsprocessen började utvecklas mot en riktning som bättre beaktar fiskets nuvarande och framtida behov. Snabba förändringar väcker oro för framtiden och kräver aktiv planering. Fisket står inför utmaningar kopplade till det ökade trycket på havsområden, speciellt havsbaserad vindkraft som en del av den gröna omställningen. Denna vision främjas genom havsplanering. Hur dessa utmaningar kan lösas måste nu identifieras. Fiskerinäringen är en av de centrala intressenterna, vars verksamhetsförutsättningar och utvecklingsbild måste samordnas med andra marina verksamheter och havsmiljön. Lösningar på dessa utmaningar identifierades i samarbete med intressenter under workshops som hölls hösten 2023 och våren 2024. Hållbart kommersiellt fiske stöder självförsörjning, producerar klimatvänlig mat och stärker livskraften längs kusten och i skärgården. Arbe. Fiskets livskraft har inte förbättrats En utvärdering av havsplanens effekter år 2020, visade att fiske är den enda marina sektorn vars livskraft inte förbättras som ett resultat av planens genomförande. Totalt deltog 140 personer i sex evenemang som ordnades längs kusten, varav nästan hälften var fiskare eller deras representanter. Snabba förändringar i havsområden och behovet av att samordna olika verksamheter tillför ytterligare komplexitet. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 S yftet med havsplaneringen är att främja hållbar utveckling och tillväxt för de som nyttjar havsområdet, hållbart nyttjande av havets naturresurser samt att uppnå en god status för havsmiljön. I Finlands nuvarande havsplan lyfts fisket fram bland annat i planens vision, de sektorspecifika vägkartorna och planeringskartan, där viktiga områden för kustnära nätfiske och trålfiske på öppet hav har identifierats. TEXT OCH BILD VESA ARKI, ROOSA MIKKOLA OCH MARI POHJA-MYKRÄ, HAVSPLANERINGEN Fiske i en föränderlig verksamhetsmiljö hur kan fisket bättre beaktas i havsplaneringen. Dessutom stöds fiskbeståndens återväxt genom att betydande vattendrag för vandringsfisk samt yngelproduktionsoch lekplatser identifierats
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 Under workshopparna för havsplanering framförde fiskare utvecklingsförslag till den nuvarande havsområdesplanen.
Fisket står också inför utmaningar på grund av klimatförändringen, som kan kräva förändringar i verksamhetssätt. Samordning av fiske och havsbaserad vindkraft kräver noggrann platsplanering. Det är omöjligt att ersätta de viktigaste fiskeområdena, och de bör ses som uteslutningskriterier för områden för vindkraftsproduktion och kabelläggning. När det gäller vattendrag för vandringsfisk bör datagrunden uppdateras, särskilt för restaurerade och potentiella lekområden. Ändringar i bland annat vattentemperatur, näringsavrinning och isförhållanden påverkar fiskbestånd, fiskesäsonger och -metoder. Samtidigt måste man beakta att fiskare verkar på specifika områden och att investeringar i utrustning är stora. Samordningen kräver nära samarbete och informationsutbyte mellan olika parter, så att alla intressen kan beaktas så tidigt som möjligt, redan vid granskning av potentiella vindkraftsområden. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Bättre hänsyn till fiske då havsplanen uppdateras Hur kan fisket stödas bättre genom havsplanering. Arbetet genomfördes som en del av de EU-finansierade projekten Baltic Sea2land och MSP-GREEN. Det är viktigt att erkänna havsplaneringens möjligheter att påverka utvecklingen av olika sektorer. I detta arbete bör man utnyttja de senaste tillgängliga uppgifterna från olika källor, inklusive fiskeriområdenas nyttjande-och vårdplaner, om kustnära nätoch ryssjefiske, trålning och fiskehamnar. Flera av de identifierade utvecklingsförslagen kräver konkret främjande från internationell till lokal nivå för att förverkligas. tet resulterade i att ett stort antal åtgärdsbehov kopplade till branschens utveckling och samordning med havsbaserad vindkraft, havsplanering samt anpassning till klimatförändringen. En viktig del av planeringsarbetet är att skapa en vision för havsanvändningen i samarbete med marina sektorer under 2025. Lösningar bör sökas genom ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer, samtidigt som kommunikationen bör förstärkas, där fiskets många samhälleliga värden och betydelsen för försörjningsberedskapen framhävs tydligare. Det här kan göra det svårt att genomföra stora förändringar i fiskeplatser eller metoder.”. Resultaten från samarbetet med fiskarna kommer att övergå till det praktiska planeringsarbetet som en del av den andra omgången av havsplaneringen. ”Man måste beakta att fiskare verkar på specifika områden och att investeringar i utrustning är stora. För att säkerställa kontinuitet måste branschens livskraft och verksamhetsförutsättningar främjas genom en mängd olika åtgärder. Det här kan göra det svårt att genomföra stora förändringar i fiskeplatser eller metoder. Havsplanen uppdateras under perioden 2024–2027. Det är värt att överväga hur fisket presenteras på planeringskartan. Havsplanen är strategisk och övergripande till sin natur, och dess effektivitet uppstår bland annat genom indirekta styrningseffekter och genom samverkan mellan intressenter i planeringsprocessen. Rapporten Fiske i en föränderlig verksamhetsmiljö finns i sin helhet på webbplatsen www.merialuesuunnittelu.fi. Fiske är dock till sin natur anpassningsbart och för att upprätthålla det måste grundläggande förutsättningar såsom kompetens, lönsamhet och infrastruktur tryggas. Avgränsningarna av viktiga fiskeområden bör uppdateras och möjligheten att lyfta fram de mest betydande ryssjefiskeområdena på kartan bör övervägas. När havsbaserade vindkraftsparker väl etableras tar de stora ytor där fiske troligtvis inte längre är möjligt. För att säkerställa fiskets lönsamhet krävs bland annat att värdekedjor stärks och att nya innovativa lösningar utvecklas, exempelvis för underutnyttjade arter. För att stöda fiskbestånden bör lekoch yngelproduktionsområdenas betydelse framhävas, synligheten ökas och framtiden tryggas under det ökade trycket på havsanvändning. Dessutom behövs hållbara lösningar på de utmaningarna som rovdjur medför och åtgärder för att förbättra branschens attraktionskraft och förnyelseförmåga. Samarbetsbaserade lösningar krävs Havsplaneringen identifierar fiske som viktig för att främja hållbar marin livsmedelsproduktion. Eftersom den nuvarande kartmarkeringen delvis ansågs bygga på föråldrad information och endast visa fiske vid en viss tidpunkt, bör möjligheten att presentera potentiella fiskeområden övervägas