(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. Redskapsmärke 2023 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,25 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20,00 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering
Foto: Shutterstock. Läs Malins tankar kring att tävla i smakfrågor på sidan 26. 30 Gustavs första gäddfabrik 34 Konflikter i samband med nyttjandeoch vårdplanen 36 Besök på Länsi-Rannikon kala 5 Ledaren 6 Notiser 25 Lagspalten 29 10 fakta om fisk 33 Bokhörnan 18 30 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD I år hade Centralförbundet för Fiskerihushållnings fiskeribiolog Malin Lönnroth äran att delta i juryn som utsåg bästa strömmingsprodukten och bästa kryddfisken på Helsingfors strömmingsmarknad. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Finlands bästa delägarlag 16 Rutiån – bättre än sitt namn 18 Vattenägande ur fastighetsförmedlingens synvinkel 22 Säljakt på öppet vatten – en jaktform vi kan bli bättre på 26 Vem är smarrigast i landet
Det finns begränsat med platser på kryssningen, så var snabb och boka din plats redan nu! Program och anmälningsuppgifter hittar du på nätsidan: ahven.net/valtakunnalliset-kalatalousaluepaivat/ Landsomfattande fiskeriområdesdagar 2023 CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Foto: Viking Line. De i turen fjärde landsomfattande fiskeriområdesdagarna ordnas den 28-30.3.2023 som en kryssning mellan Helsingfors och Stockholm ombord på Viking Line, M/S Gabriella
Observera också att kartan omfattar olika kartlager. Under året deltar vi också i ordnandet av flera regionala fiskeriområdesdagar och under hösten brukar vi ordna en fortbildningsdag för fiskeriområdenas verksamhetsledare. I år har vi också gjort upp en modellanvisning för hur man kan trygga fiskeriområdets fortsatta verksamhet i oförutsedda situationer, så som att fiskeriområdets verksamhetsledare eller annan nyckelperson insjuknar svårt eller går bort. För ett år sedan stod handboken för god förvaltning i fiskeriområdena klar. VISST HAR NI lagt märke till att vi har en karttjänst, där alla Finlands 118 fiskeriområden finns listade och utritade på karta. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Fiskeriområdena i fokus FISKERIOMRÅDENA ÄR VIKTIGA regionala samarbetsparter för Centralförbundet. Det är till exempel möjligt att via kartan granska fiskeförbudsområdena via kalastusrajoitus.fi -tjänsten. Centralförbundets jurist kan anlitas för att fungera som fiskeriområdets dataskyddsansvariga. Anmälningen till följande landsomfattande fiskeriområdesdagar som går av stapeln den 28-30 mars har nu öppnat. TILLÄGGSUPPGIFTER SAMT hjälp i synnerhet i juridiska ärenden finns för fiskeriområdena att få av Centralförbundets nya jurist Rasmus Åkerblom. Från sidan är det sedan möjligt att klicka sig vidare till fiskeriområdenas egna hemsidor. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Fiskeriområdena är viktiga regionala samarbetsparter för Centralförbundet.”. PÅ AHVEN.NET finns gott om anvisningar och modellblanketter till nytta för det praktiska jobbet i fiskeriområdena. Det är en bashandbok för alla som är aktiva inom fiskeriområdena
SA N N A KU N IN GA S, LU KE. Man räknar med att de märkta störara kommer att vandra in i finska vatten om cirka ett år. Amursömnfisken konkurrerar om habitat och näring med andra fiskarter. Faran är att stören blir bifångst vid annat fiske. Arten är tålig och kan klara sig även om vattnet bottenfryser. I ett gemensamt EU-projekt mellan Estland och Finland (LIFE Baltic Sturgeon) kommer man att utplantera minst en halv miljon yngel av atlantstör i de estniska floderna Pärnu och Narva. Om du får en atlantstör, anmäl din observation till Naturresursinstitutet. Arten lever främst i små vattendrag, som tjärnar och insjöar. Det är förbjudet enligt lag att importera, använda och släppa ut amursömnfisken i naturen. Amursömnfisken härstammar från nordöstra Kina, norra delen av Koreahalvön och ryska Fjärran Östern. Arten klassificeras som en invasiv främmande art inom hela EU och dess spridning ska förhindras. De oparade fenorna har ränder, och på vardera sidan av huvudet, vid ögonen, löper mörka strimmor. Den är en kraftigt byggd fisk med relativt stor mun. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Försök att återinföra Atlantisk stör Atlantstören är en art som tidigare levt i Östersjön, men som fiskades ut under 1900-talet. Den är en effektiv jägare, som kan ha en stor negativ påverkan särskilt på groddjur som lever i samma vattendrag. De första amursömnfiskarna upptäcktes i slutet av sommaren i en tjärn i Egentliga Finland, dit de hade hamnat med människans hjälp. Nu pågår försök att återinföra arten i Östersjön. Om du påträffar en främmande art, anmäl den på vieraslajit.fi -sidan. Amursömnfisken är en abborrliknande art, som kan bli upp till 25 cm lång. EE ST I LO O DU SH O IU KE SK U S AMURSÖMNFISK PÅTRÄFFAD I FINLAND Den invasiva arten amursömnfisk (Perccottus glenii) har för första gången påträffats i Finland. Amursömnfisken utgör ett hot för inhemska vattenlevande organismer. Hur atlantstören kommer att klara sig i havet beror förutom olika miljöfaktorer, även på fisket
Priset motiveras med att då man granskar livsmedel ur koldioxidutsläppssynvinkel är mörtfiskbaserade produkter bland de mest miljövänliga. Understödet för ett intyg över bortskaffande av en gråsälshane höjs från 75 euro till 100 euro. Det maximala understödsbeloppet för att gräva ner en gråsälshane höjs från 150 euro till 250 euro. I tävlingen deltog 291 produkter. Med ändringen höjs det allmänna knutavståndet för nätfiske efter sik i havet från nuvarande 43 millimeter till 45 millimeter. TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G 45 MILLIMETERS ALLMÄNT KNUTAVSTÅND I FISKET EFTER SIK TILL HAVS Statsrådet gav den 6.10 en förordning om att ändra 12 § i förordningen om fiske (1360/2015). JÄRKI SÄRKI ÄR FINLANDS ANSVARSFULLASTE PRODUKT Vid evenemanget Kestävä elämä som hölls i Helsingfors i oktober, delades för första gången ut pris för Finlands mest hållbara produkt. Ändringarna trädde i kraft den 10 oktober 2022. Understöden höjs för att bättre motsvara de faktiska kostnaderna. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER 350 Jordoch skogsbruksministeriet meddelar att understödet för kostnaderna för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling har höjts från 250 till 350 euro. De nya reglerna träder i kraft den 1.1.2024, i Kvarken den 1.7.2024. Ändringen gäller både kommersiellt fiske och fritidsfiske. Priset gick till fiskprodukten Järki Särki. Målsättningen med förhöjningen är att skydda de starkt hotade vandringssikbestånden. TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G
I det här fallet finns det egentligen två möjliga teorier. ASC är en märkning som gör det enkelt för konsumenter och återförsäljare att enkelt identifiera fisk som är hållbart odlad när det gäller miljö och socialt ansvar. Intressant i detta fall är förutom platsen, även det att enligt litteraturen så föds tånglaken i januari-februari. Då tånglaken föds är de cirka fyra centimeter långa. Alternativt är det fråga om en prematur födsel, där tånglakarna fötts redan i september och under en av de första höststormarna har de sedan sköljts upp i hällkaret. ”Vi är naturligtvis väldigt stolta över vår certifiering”, säger Karl-Johan Henriksson, verkställande direktör på Brändö Lax. Ynglen som hittades var cirka fem centimeter långa. VILKEN FISK. Det enda vi kan göra är att spekulera. Eftersom tånglakens mamma är den enda som vet sanningen, men hon som till arten hör, försvunnit från platsen efter att ynglen fötts, finns det ingen att fråga. ”Vi har investerat i fiskarnas välmående, livsmedelssäkerhet, minimering av miljöpåverkan och socialt ansvar i flera år.” Inhemskt odlad fisk är ett hälsosamt och klimatvänligt val som skapar jobb i skärgården och samtidigt ökar försörjningsberedskapen. Detta är den första ASC-certifieringen som beviljats för havsodlad finländsk fisk. Centralförbundet för Fiskerihushållning fick i oktober en fråga om vad det är för fisk som har förirrat sig till ett hällkar i Östnyland. Endera har ynglen fötts sent på vårvintern och av vågorna spolats i land i hällkaret. Det är fråga om tånglakeyngel. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER ASC-certifiering för regnbåge Brändö Lax från Åland har tilldelats ASC-certifiering för ansvarsfulla metoder inom fiskodling. Där har ynglen sedan på grund av en knapp tillgång till föda utvecklats långsammare än normalt. Naturen är fascinerande! TH O M AS SJ Ö ST RÖ M. Tånglaken är den enda finländska fisken som föder levande ungar
Seafood Innovations 2022 -tävlingen och 10 000 euro vanns av Lagerblad Foods Oy:s produkt Kalamuru. ATLANTSTÖR SIMMADE IN I NÄT I oktober simmade en stör in i ett nät i Lovisa skärgård. Som påminnelse till er som får märkesförsedd fisk: Även då man befriar fisken är det bra att ta foto på märket eller skriva upp numret på fiskmärket och anmäla observationen till Naturresursinstitutet. Kalamuru tillverkas av strömming och mörtfiskar som steks i gjutjärnspanna och fryses ner. H AN S H EL LN ER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER FISKEKVOTERNA I ÖSTERSJÖN 2023 Strömming i Bottniska viken 80 047 ton (-28 %) Strömming i centrala Östersjön 70 822 ton (+32 %) Strömming i västra Östersjön 788 ton (0 %) Strömming i Rigabukten 45 643 ton (-4 %) Vassbuk 224 114 ton (-11 %) Lax i centrala Östersjön/Bottniska viken 63 811 laxar (0 %) Lax i Finska viken 9 455 laxar (0 %) Torsk i östra Östersjön 595 ton (0 %) Torsk i västra Östersjön 489 ton (0 %) Rödspätta 11 313 ton (+25 %) Fritidsfiske av lax begränsas på samma sätt som i år. Fisken var cirka 75 centimeter lång och befriades efter fotografering. Produkten kan kanske närmast beskrivas som fiskflarn. Med hjälp av Naturresursinstitutet kunde fisken utgående från foto artbestämmas till en atlantisk stör. fi/kalamerkki. Pro Kala -utnämningen gick i sin tur till Riitta Kotilehto som skriver bloggen Elämää kalastajan kanssa och även publicerar innehåll om vardagen som fru till en fiskare på Instagram och Facebook. Kalamuru är en HoReCa-produkt, det vill säga riktas till storkök. Det görs behändigt på adressen https://lomakkeet.luke. På så sätt får forskarna värdefull information om fiskarnas liv och leverne! I Finland har det påträffats sex störarter, som alla liknar varandra väldigt mycket: stör, atlantstör, sterlett, rysk stör, sibirisk stör och stjärnstör. Därtill har man i Östersjön planterat ut störarten hus/beluga, så också den kan påträffas vid kusten. Då man artbestämmer stör ska man fästa uppmärksamhet på storlek och antal sidosköldar samt hur känselorganen under nosen är belägna och hur långa spröten är. PRISREGN PÅ FISKERIHUSHÅLLNINGENS INNOVATIONSDAGAR KALAMURU ÄR ÅRETS INNOVATION På innovationsdagarna delades det ut pris för årets fiskinnovation. Produkten kan exempelvis användas för att ersätta tonfisk. Den här stora fisken hör ändå inte till de utsättningar man nyligen gjort i Estland (se sid 6), utan härstammar från tidigare utsättningar. Fisken var försedd med ett gult fiskmärke
10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Finlands bästa delägarlag Kuivaniemi delägarlag i norra Österbotten utsågs till Finlands bästa delägarlag i Centralförbundet för Fiskerihushållnings tävling. TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Låt oss ta reda på vad allt man i delägarlaget gjort för att göra sig förtjänt av titeln
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 Finlands bästa delägarlag Kuivaniemi delägarlag arrenderar ut sina områden till vindkraft, fiskodling och kommersiella fiskare. Det här ger ger viktiga intäkter för delägarlaget.
En god ekonomiförvaltning kräver att man bemästrar pappersarbetet. För att utveckla sin verksamhet får delägarlaget pengar bland annat genom att arrendera ut vatten till fiskodling, kommersiella fiskare och vindkraftsbolag. Därtill hör Kuivajoki till ett återupplivningsprogram för lax (Salmon Action Plan), med målsättning att återställa Kuivajoki som en laxälv. Som bäst håller delägarlaget via ett projekt på att jobba med nedre loppet av Kuivajoki. Ett aktivt delägarlag sammanträder regelbundet, säljer fisketillstånd och ordnar evenemang. Det hör till ovanligheterna att delägarlag klarar av egenfinansieringsandelar på upp till 50 procent i större projekt. I Vatunki är delägarlaget med i något som kanske kan räknas som lite otypisk delägarlagsverksamhet, så som att utveckla bränsledistribuering för båtförare, planering av frisbeegolfbana, en tillgänglig badstrand och en tillgänglig stig som leder till ett vindskydd. I ett annat projekt har delägarlaget tillsammans med Skogscentralen och en av de lokala jaktföreningarna karterat potentiella våtmarker inom delägarlaget. Öppenhet syns i öppet beslutsfattande samt i smidig kommunikation kring aktuella ärenden. I tävlingen lades stor tyngdvikt på ansvarsfullhet, aktiv verksamhet och öppenhet. I praktiken betyder ansvarsfullhet till exempel att delägarlaget har en systematisk fiskevård och fiskeövervakning och aktivt samarbetar med olika instanser samt sköter sin ekonomi. Tilläggspoäng delades ut för elektronisk tillståndsförsäljning, möjlighet att delta i stämmor på distans och sammanslagningar. Naturligtvis hoppades vi att vi skulle klara oss bra, men vinsten kom ändå som en stor överraskning, gläder sig Kuivaniemi delägarlags ordförande Olli Dahl. Även särskilt utsedda informationsoch miljöansvariga beaktades i poänggivningen. Delägarlaget har hyrt en servicebyggnad för båtförare av Ijo kommun, som är en viktig samarbetspart i att utveckla området vid sidan om byaföreningen, fiskarna och fiskodlarna. Sammanlagt består delägarlaget av cirka 600 ägarenheter. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 C entralförbundet för Fiskerihushållning ordnade år 2021 en tävling för att vaska fram Finlands bästa delägarlag. I de här projekten samarbetade delägarlaget med Skogscentralen, markägarna, NTM-centralen och Maaja kotitalousnaiset i Uleåborg. Utöver tidigare nämnda kriterier betonades också hur viktigt det är att delägarlagets kontaktuppgifter finns lätt tillgängliga. Hur kan då en ansvarsfull och systematisk fiskevård se ut. Ekonomin i exemplariskt skick Så här omfattande projektverksamhet kräver naturligtvis mycket pengar och enbart fisketillståndsintäkter räcker inte till. De planer som gjordes upp har efter det använts som handledning för det vattenskyddsarbete som gjorts. År 2021 började man i Näsionoja och Taipaleenoja med naturskötselprojekt finansierade med Kemerastöd. – Då vi gjorde vår ansökning märkte vi att vi under årens lopp gjort mycket av det som betonades i tävlingen. Delägarlaget har uppgjort en åtFå delägarlag klarar av egenfinansieringsandelar på 50 procent i större projekt. Utgående från utredningen har man gjort upp naturvårdsplaner för Lautakodanoja och Vähäjävi-Myllyoja. Kuivaniemi delägarlag har sedan 2017 förverkligat en omfattande och långsiktig plan för att förbättra vattenkvaliteten i Kuivajoki och närområdena. Kuivajoki som hör till delägarlaget är skyddat från kraftverksbyggnad genom forsskyddslagen. Verkligt omfattande och mångsidigt samarbete Även om Kuivaniemi delägarlag genom olika projekt har jobbat för fiskevattnen och naturen, är det även en fråga om samarbete på bred bas. Intäkterna har möjliggjort en omfattande delägarlagsverksamhet för allmänhetens väl. Eget mångårigt restaureringsprojekt Kuivaniemi delägarlag omfattar sammanlagt 2??003 hektar vatten i Bottenviken, Kuivajoki och några mindre vattendrag. Arbetet inleddes våren 2017 genom att delägarlaget av konsultbolaget FCG beställde en allmän vattenskyddsplan för Kuivajoki, samt en plan för att reda ut huruvida det finns tillräckligt med lekområden för lax och nejonöga, och i vilket skick lekområdena är. Under somrarna 2019, 2020 och 2022 har man gjort restaureringar för att förbättra fortplantningsmöjligheterna för vandringsfisk och nejonögon på en sträcka av 40 kilometer, berättar viceordförande Matti Paaso
Laitakarin Kala har verksamhet i Vatunki fiskhamn.. Vid behovs hålls extra stämmor för att få ärenden framåt. Grundfunktionerna glöms inte bort Av all tidigare beskriven projektverksamhet kan man dra slutsatsen att Kuivaniemi delägarlag har en aktiv verksamhet, och man glömmer inte heller bort grundfunktionerna i projektdjungeln. Då alla dessa tolv personer känner tio övriga personer, så hittas det nog alltid någon som kan ta itu med saker. Tanken är också att nästa år utbilda nya fiskeövervakare. Allt det som avhandlats tidigare i artikeln kräver en stor mängd jobb och verksamhet. Frivilligarbete är det här ju, ingen av oss får någon lön, konstaterar Dahl. Exempelvis fiskeövervakningen har en egen kontaktperson som sköter kontakten med sjöbevakningen och övriga delägarlag. I slutändan handlar det om att vara välorganiserad. Hur hittar ni aktörer till alla dessa projekt, när det pratas så mycket om brist på folk inom delägarlagsverksamheten. – Allt har sin grund i en aktiv styrelse, bestående av sex ordinarie medlemmar och sex suppleanter. Delägarlaget håller stämma årligen och där godkänns planerna som styrelsen gjort upp, samt finansieringen. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 gärdsplan och ett av åtgärdsplanens delområden är att få delägarlagets arkiv i skick. Var hitta aktiva funktionärer. Kuivaniemi delägarlag har som sagt gjort upp en åtgärdsplan, innehållande utvecklingsmål för framtiden och bland sig fördelat ansvaret för de olika delområdena i planen. Alla människor har sina egna sakområden de är bra på och det här nyttjar vi också i delägarlagsverksamheten. Kauko Vakkala (t.v.) suppleant i Kuivaniemi delägarlags styrelse och delägarlagets viceordförande Matti Paaso (i mitten) i samspråk med fiskodlingsföretaget Laitakarin Kala Oys produktionschef Timo Karjalainen. I skrivande stund är arkivet i övrigt färdigt, men dokumenten måste ännu katalogiseras enligt arkiveringskraven och onödiga dokument förstöras
Delägarlaget får betydnde arrendeintäkter från vindmöllorna i Vatunki.. På vintrarna är delägarlaget med och plogar upp vägar så att pimpelfikare kan ta sig ut på Kuivajoki och havsvikarna. År 2021 höll styrelsen två fysiska möten, men även då var det möjligt att delta på distans. Nätsidor med intra Kuivaniemi delägarlag strävar efter att fungera så öppet som möjligt och informera alla invånare och delägare i området. Läs mer https://www.kuivaniemenosakaskunta.fi/ https://www.facebook.com/kuivaniemenosakaskunta Fiske efter nejonögon är en av de traditionella fiskeformerna i Kuivajoki. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Delägarlaget säljer fisketillstånd till alla som sådana önskar köpa. Förutom de ordinarie medlemmarna är mötena öppna för suppleanterna. Bakom Kauko Vakkala syns en del av områdets vindmöllor. Det lönar sig att surfa in på delägarlagets hemsidor och läsa mer om verksamheten och följa delägarlaget på Facebook. Styrelsen strävar efter att sammanträda en gång i månaden, eller då det dyker upp ärenden man behöver fatta beslut om. Därtill har styrelsen delat in sitt verksamhetsområde i mindre delområde och utnämnt egna kontaktpersoner för varje delområde. Urho Vakkuri är ute och vittjar mjärdarna. Kanske får du samtidigt idéer för hur du kan utveckla ditt eget delägarlags verksamhet. Om du har läst så här långt, har du säkert fått svar på varför Kuivaniemi delägarlag valdes till Finlands bästa. Delägarlaget har egna Facebooksidor och nätsidor där man delar info till både stora allmänheten och delägare På nätsidorna finns också ingång till delägarsidor där man håller kontakt med registrerade medlemmar per e-post med hjälp av tjänsten yhdistysavain. På så sätt kan vi dela information så jämlikt som möjligt, berättar Dahl. Kontaktuppgifter ajour Kuivaniemi delägarlag gör årligen de lagstadgade anmälningarna av kontaktuppgifter till Regionförvaltningsverket, Lantmäteriverket och fiskeriområdet. Försäljningen sker via kalakortti.com. Sidan gör det också möjligt för medlemmar att göra elektroniska motioner Det här är ett sätt att aktivera delägarna med i verksamheten. Delägarlagets planmässighet framkommer även i denna sak. På den här sidan kan medlemmarna se bland annat styrelsens mötesprotokoll och rapporter
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 Beställ åt fiskekompisen eller styrelsen CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ på nätet: ahven.net/fiskeritidskrift-for-finland/eller per e-post kalastus@ahven.net. Möt spännande människor i form av personporträtt och läs vad vår jurist har att berätta från lagfronten. På fiskevattnen sedan 1892. Obs! Du kan också beställa tidningen via ditt regionala fiskarförbund. Fiskeritidskrift är mötesplats för vattenägare, delägarlag, fiskeriområden, fiskeövervakre, kommersiella fiskare, forskare och fiskerimyndigheterna. Dyk ner i fiskarnas värld! Beställ Fiskeritidskrift för Finland som fortlöpnade prenumeration direkt till din postlåda för endast 39 euro /år. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Fiskeritidskrift paketerar senaste nytt om fiske och miljö i fyra faktaspäckade nummer per år och är tidningen för den som vill hållas uppdaterad med vad som är på gång inom fiskeribranschen. Läs om fiskevård, fiske och den färskaste forskningen
Föreningarna och hundratals frivilliga har jobbat hårt för att förbättra vattendragets naturvärden och öringbestånd. Redan nu är Rutiån ett bättre hem för öringen, än vad namnet låter påskina. Stadsmiljönämnden godkände våren 2022 omfattande restaureringsplaner. För Lindblad har restaureringen av Rutiån varit en givande upplevelse. I samband med fallet ska man gräva ut en 130 meter lång naturenlig fiskväg under åren 2023–2024. Öringvatten fritt från vandringshinder som mål Rivandet av dammar och borttagande av vandringshinder har varit på tapeten de senaste åren och den här trenden kan även ses i Rutiån. I ån återstår nu endast ett totalt vandringshinder uppströms, och det är det tre meter höga fallet som ligger i Strömbergsparken i Sockenbacka. Även dammar och trösklar som finns i parkområdet och som fungerar som vandringshinder ska tas bort och ersättas med naturenliga forsar. Förutom öring finns det bland annat gädda, abborre, tånglake och mörtfiskar i ån. Lyckad återetablering av havsöring Pekka Lindblad, strömvattenansvarig på Helsingfors flugfiskare och före detta aktiv i styrelsen för Virtavesien hoitoyhdistys, har sett hur Rutiån har utvecklats från en nedskräpad å till ett mångsidigt hem för öringen. – Genom talkojobb, med stöd av Helsingfors stad och genom materialdonationer har vi lyckats få den starkt hotade havsöringen att etablera sig i nedre delen av Rutiån, berättar Lindblad. Man har gjort etableringsutsättningar av öring, byggt lekoch yngelområden, rivit vandringshinder och ersatt dem med konstgjorda forsar samt satsat på upplysning och informationsspridning. Man har rivit två bottendammar som fungerat som partiella vandringshinder och omvandlat dem till viktiga forsområden. Läs mer om Rutiån på nätsidan: https://helsinginperhokalastajat.org/matajoki/. Våra årliga restaureringar och vårdarbete bygger sedan på denna uppföljning, förklarar Lindblad. Ån har redan i 13 års tid restaurerats av Helsingfors flugfiskare, föreningen Virtavesien hoitoyhdistys och otaliga frivilliga. Ari Saura från Naturresursinstitutet undersöker årligen ån genom elfiske. Rutiåns resultat har förbättrats år för år. Vid sidan av restaureringarna följer vi upp öringleken och hur leken lyckas. Nästa år ska det byggas en naturenlig 130 meter lång fiskväg förbi åns sista vandringshinder. Genom elfisket får man värdefull information om hur restaureringarna lyckats samt information om hur Finska vikens havsöringsbestånd mår. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Rutiån – bättre än sitt namn Rutiån som flyter genom Helsingfors och Vanda har i över tio år restaurerats med talkokrafter. TEXT TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO JANNE SALOMERI D en nio kilometer långa Rutiån är en av Vandas forntida utloppsfåror och Helsingfors andra största vattendrag efter Vanda å. År 2020 fredade Helsingfors och Esbo Bredviken och Stor-Hoplaxviken från nätfiske, så att mer öring kan vandra upp i den restaurerade Rutiån. Efter den här restaureringen är Rutiåns huvudfåra helt fritt från vandringshinder, och man kan börja utvidga restaureringarna uppströms
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 Pekka Lindblad från Helsingfors flugfiskare har redan i trettion års tid hållit i trådarna för talkorestaureringarna i Rutiån. FISKVÄG I stadens restaureringsplan kan man se hur den naturenliga fiskvägen ska slingra sig på högra sidan om fallet som ligger i den natursköna Strömbergsparken i Sockenbacka. Fiskvägen ska byggas under åren 2023–2024. Fallet är tre meter högt.. H EL SI N G FO RS ST AD SM IL JÖ SE KT O R STRÖMSBERGSFALLET Vid berget intill Strömsbergsfallet ska man spränga ut en naturenlig fiskväg så att fisk och andra vattenorganismer ska kunna vandra upp i ån
SH U TT ER ST O CK. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Närheten till vatten, må så vara hav eller sjö, har alltid varit viktigt för finländarna
Hur väl känner fastighetsägare och blivande fastighetsägare till olika aspekter av vattenägande. I fråga om tillandningar brukar Karlsson öppna upp för sina kunder vad som enligt lag gäller. – För yrkesfiskare kan det vara viktigt med egna andelar, men i övrigt har nog inte vattendelägandet väckt större intresse hos mina kunder.. Det framgår snabbt då jag träffar fastighetsförmedlare Sara Karlsson i Borgå. Att avlägga fastighetsförmedlarexamen handlar mycket om att läsa in sig på juridiken kring fastighetsköp och fastigheter, berättar Karlsson. Och att även den som äger tillandningen, till exempel delägarlaget, kan ansöka om förrättning så att fastigheten förpliktas att lösa in tillandningen. Karlsson berättar att det i Borgåtrakten sällan kommer privata vatten till salu. Jag läste mig till auktoriserad fastighetsförmedlare och började jobba på bankens fastighetsförmedling. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING J ag har pratat med tre fastighetsförmedlare runt om i Finland för att höra mig för vad finländarna drömmer om då de letar efter ett hem eller fritidsbostad och huruvida vattenägandet spelar någon roll vid fastighetsköp. – Jag har kunder som då de ska sälja sina fastigheter kan bli förvånade då de inser att de faktiskt har ägt andelar i samfällda vatten under alla år. Bland köpare och säljare finns kunder av alla de slag. Numera jobbar jag på en fristående förmedlingsbyrå. Sedan finns det de som är väl medvetna om sina vattenandelar och kanske väljer att inte sälja dem vidare med fastigheten till salu, utan håller kvar vattenandelarna i sin egen eller släktens ägo, berättar Sara. Påverkar andelar i samfällda vatten fastighetens värde. Det gäller att ha koll på juridiken En fastighetsförmedlare försöker hitta lägenheter och fastigheter som uppfyller köparnas drömmar, men det gäller även för förmedlaren att hålla köparna stadigt på jorden och ha koll på juridiken. Men hur är det, ger vattenägande ett mervärde som kan räknas i hård valuta. Karlsson har jobbat som fastighetsförmedlare i fyra år, men har en 20 år lång erfarenhet från bankvärlden bakom sig. Eller strandbastu och blånande fjärdar. – I bägge fall är det ändå skäl att komma ihåg realismen då vi pratar om inlösensummorna, säger Karlsson. Vad kommer till fastigheter med andelar i samfällda vatten dyker dylika objekt regelbundet upp. Att fastighetsägaren har rätt att ansöka om inlösning av tillandningen som ligger vid den egna fastigheten. – Inledningsvis jobbade jag med marknadsföring på lokalbanken i Borgå, men efter en moderskapsledighet kände jag att det var dags för nya utmaningar. Tillandningsfrågor på tapeten i Östnyland – I den östnyländska skärgården är tillandningar något vi fastighetsförmedlare stöter på och får förklara för våra kunder, berättar Karlsson. Men här i Östnyland är det fråga om splittrade små vatten med små ägoandelar och de tillför nog inget ekonomiskt mervärde vid köpet, konstaterar Karlsson. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 Vattenägande ur fastighetsförmedlingens synvinkel En röd stuga och eget potatisland. Det finns de som är mycket medvetna om alla aspekter av ägande och de som inte är så insatta. Finlands fastighetsförmedlare vet vad vi finländare drömmer om och jag vill veta huruvida vattenägande ingår i drömbilden
Kunden har rätt till all information. Nikula har Tammerfors med omnejd som arbetsfält och har jobbat med fastighetsförmedling sedan 2007. Hon går på sociala media under namnet Kalastava kiinteistönvälittäjä – den fiskande fastighetsförmedlaren, så jag tänker mig att hon kunde vara rätt person att svara på om människor uttryckligen söker fastigheter med vattenägo för att de ser ett mervärde i att ha tillgång till fiskevatten. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Hur man markerar vattenägo i annonser Jag klickar in mig på nätsidan Oikotie. – För många av våra kunder verkar begreppet med andelar i samfällda vatten vara rätt så obekant. För att få perspektiv från Insjöfinland ringer jag upp fastighetsförmedlare Heli Nikula. Sedan kom coronapandemin och allt ställdes på sin ända. Nikula, som även hon är en auktoriserad fastighetsförmedlare, säger att man som fastighetsförmedlare utanför Ring 3:an i ett vattenrikt land som Finland inte kan undgå att stöta på vattenägande i en form eller annan, men att vattenägandet i dagens läge inte kan ses som en tillgång som kan värderas i rena pengar. Jag ringer upp fastighetsförmedlare Matti Perälä som jobbar i S:t Michel. Sara Karlsson fungerar som fastighetsförmedlare i Borgå. Bland egnahemshusen är det 282 objekt som motsvarar mina sökkriterier, bland fritidshusen 141 objekt. En nätsida bekant för de flesta som någon gång gått omkring och funderat på fastighetsköp. AN ET TE SU N DS TR Ö M PH O TO G RA PH Y. St:Michel är mekka för stugägare Finländarna är som bekant ett stugfolk. Före coronan rubricerades det ändå att intresset för sommarstugor avtagit, samtidigt som kraven på stugornas utrustningskrav stigit. Bland snabbvalen är det möjligt att bland sökkriterierna kryssa för ”oikeus vesialueisiin”, det vill säga rätt till vattenområden. Vad är läget nu. I andra fall kan det vara fråga om rätt till båtplats. – Nej, vattenägandet spelar nog ingen större roll då vi säljer fastigheter, berättar Nikula. Sommarstugorna började gå åt som smör i solsken. Då jag noggrannare kollar in vad rätt till vattenområde betyder, blir det mer luddigt. I vissa försäljningsannonser står det klart och tydligt att det till exempel är fråga om en andel i ett samfällt vattenområde. Den fiskande fastighetsförmedlaren Finland är ett stort land. Jag antar att det enda som gäller i dessa fall är att lyfta på luren och ringa förmedlaren i fråga. S:t Michel är Finlands stugrikaste kommun. Sara Karlsson berättar att hon och de företag hon jobbat för är och har varit noggranna med att redan i annonsen klart och tydligt skriva ut vad det är som gäller. Nikula berättar att hon oftare får frågor om vad det kan tänkas kosta den potentiella kunden när det står att det finns andel i samfällt vatten, än att kunden ser vattnen som en direkt tillgång. Men i majoriteten av fallen förblir betydelsen oklar. Gäller det exempelvis andel i samfällt vatten, ska detta meddelas i annonsen