Boken passar som stöd för den blivande fiskeövervakaren som förbereder sig inför provet eller som fiskeövervakarens handbok i fält. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 15,90 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ på nätet eller ring oss! Allt du behöver från ahven.net SUOMEN KALOJEN TUNNISTUSOPAS Den förnyade artbestämingshandboken presenterar alla Finlands permanenta fiskarter, främmande arter samt vissa tillfälliga arter, tillsammans med färgillustrationer och kännetecken som underlättar artbestämningen. Artnamnen anges på finska, svenska och engelska samt med det vetenskapliga namnet. Pris: 15,90 € FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Fiskeövervakarens handbok har uppdaterats! Handboken är en kompakt och lättåskådlig presentation av den finländska fiskerilagstiftningen ur övervakningens synvinkel
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 3 Innehåll 10 Inspiration från Sverige 14 Engångsplastdirektivet gäller även fiskeredskap 17 Exotisk bjässe simmade in i Linkas ryssja 18 31?500 franska ålyngel fick ett nytt hem i Finland 21 Kom ihåg att anmäla dina fritidsfiskefångster 22 Pungräkor göder strömmingen 25 Sundomböckling & Sundomrökt fisk ett steg närmare officiellt namnskydd 30 Östermalms saluhall kräftor, gös och ostron lockar stockholmarna 32 Axplock ur Ekenäs skärgårds fiskares och fiskevattenägares annaler 34 Slut på flodkräftsfisket på statens vatten 36 En magisk abborrkväll 5 Ledaren 6 Notiser 27 10 fakta om fisk 28 Fisk och fiske i siffror 35 Lagspalten 18 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Den här sommaren var det inte bara laxar som simmade in i Mikael Lindholms ryssja, utan också en betydligt mer exotisk fisk – en silverkarp. Läs mer på sidan 17. Foto: Mikael Lindholm 22
Beställ nu ditt eget exemplar! Pris 20 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Boken är ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare. Beställ nu! ahven.net Navigera i paragrafdjungeln! Fiskerilagstiftningen 2025 Innehåller fiskerihushållningens viktigaste författningar
Vesa Karttunen Verksamhetsledare LEDARE På mina egna fisketurer har jag stött på en fiskeövervakare i tjänst ett par gånger, alltså ungefär vart tjugonde år.”. Har man sina tillstånd i skick och följer reglerna i övrigt, finns det ju ingen anledning att inte småprata lite med övervakaren. KÄNNER DU EN fiskeövervakare som gör ett värdefullt arbete för våra fiskevatten – eller vill du anmäla dig själv till tävlingen. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 5 Nominera årets fiskeövervakare NÄR MAN MÖTER människor med fiske som hobby på mässor och marknader kommer samtalet ofta in på fiskeövervakning – eller bristen på den. ALLA SOM ARBETAR med fiskevård förstår hur viktig fiskeövervakningen är. Tävlingen är öppen till slutet av september och anmälningsformulär med instruktioner finns på ahven.net. I FINLAND HAR drygt 2 000 personer avlagt fiskeövervakningsprov enligt lag om fiske, men mindre än hälften av dem har fullmakt av vattenägarna för att faktiskt arbeta som övervakare. ETT SÄTT ATT öka allmänhetens medvetenhet om fiskeövervakning har varit att utse Årets fiskeövervakare. På mina egna fisketurer har jag stött på en fiskeövervakare i tjänst ett par gånger, alltså ungefär vart tjugonde år. Det finns alltså tydlig potential för betydligt mer övervakning än idag. Det här är en tävling som Centralförbundet för Fiskerihushållning nu ordnar för tredje året i rad, med finansiering från Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. Den respons vi får från fiskare som träffat övervakare är också till största delen positiv
Gädda fångas mest genom kastfiske (62 %), trolling (25 %), nätfiske (7 %) och pimpelfiske (2 %). Vid Kuolimo installerades tre mottagaranordningar och vid Saimen tio. Anordningarna har markerats i terrängen med tydliga flaggor som anger projektets kontaktuppgifter, och de har placerats så att de inte orsakar någon betydande olägenhet för båttrafik eller annan rekreation. Uppgifter om hur de vilda individerna rör sig är viktiga för att kunna återställa bestånden. De omfattande djupoch fiskebegränsningsuppgifterna samt dagboksfunktionen har gjort tjänsten relativt populär, även om det fortfarande finns utvecklingsbehov. 6 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 NOTISER Uppföljningen av saimenrödingen utvidgas Rörelserna hos de akut hotade saimenrödingarna börjar följas med hjälp av akustiska telemetrianordningar, både i Saimen och i Kuolimo. I Omakala finns fångstuppgifter om mer än 50 000 fiskar. ABBORREN VANLIGAST I OMAKALA Det har gått tre år sedan Omakala lanserades. De vanligaste fångstmetoderna är kastfiske (49 %), trolling (17 %), nätfiske (13 %) och pimpelfiske (8 %). Inom projektet Pro Saimaannieriä, som förvaltas av Forststyrelsen, försågs tre saimenrödingar i Kuolimo med sändare. De vanligaste fångstarterna är abborre (30 % av totalfångsten), gädda (23 %), gös (21 %) och öring (7 %). Våren 2025 märktes tre saimenrödingar i sjön Kuolimo, och år 2024 märktes sammanlagt 17 individer i Saimens delområden Luonteri, Yövesi, Tammivesi och Ruokovesi. För varje fisk finns information om fångstområde, tidpunkt och fiskemetod. Totalt har 62 olika fiskarter rapporterats. Antalet registrerade fisketillfällen överstiger 41 400. Mottagaranordningar installerade i vattnet samlar in information om fiskarnas rörelser under två till tre år. Sett per art har abborre fångats mest genom kastfiske (58 %), pimpelfiske (16 %), trolling (9 %) och nätfiske (8 %). TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Tjänsten har över 21 000 användare, och antalet växer med cirka 200 användare i veckan, uppger Naturresursinstitutet
Uppgifterna om antalet ungar bygger på de årliga boräkningar som organiseras av Forststyrelsen och resultaten preciseras efter islossningen genom dykningar vid borna.. Inbjudan och mer detaljerat program publiceras i slutet av året. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 7 NOTISER AK U AH LH O LM , FO RS TS TY RE LS EN LANDSOMFATTANDE FISKERIOMRÅDESDAGARNA 2026 De landsomfattande fiskeriområdesdagarna ordnas som en Stockholmskryssning med Silja Line den 11–13 mars 2026. TA LL IN KS IL JA De sändare som har fästs på saimenrödingar ger ny information om beståndens status och individernas rörelser i Kuolimo och Saimen. 111 Vid vårens boräkningar av saimenvikaren observerades rekordmånga födda kutar, 111 stycken. Boka redan nu in datumen i nästa års kalender för ert fiskeriområde eller ert delägarlag
Detta framgår av den vattenbruksstatistik som producerats av Naturresursinstitutet (Luke). Under 2024 verkade 202 företag som idkade fiskodling i 365 anläggningar.. FR ED RI K SJ Ö LU N D Produktionen av matfisk ökade år 2024 Fiskodlarna producerade 16,6 miljoner kilo matfisk för försäljning år 2024. Staksillen är ingen vanligt förekommande art hos oss. Värdet av fiskyngelproduktionen uppgick till nästan 32 miljoner euro. Det lönar sig att rapportera mer sällsynta fiskfynd via webbplatsen Kalahavainnot.fi. Av den odlade matfisken utgjorde regnbåge 95 procent (15,8 miljoner kilo), sik fyra procent och resten röding samt öring. Produktionsmängden var en och en halv miljon kilo större än året innan. Fisken var 40 centimeter lång och vägde 480 gram. En titt på webbplatsen Kalahavainnot.fi visar att det här är den nordligaste observationen av fisken som gjorts i vårt land. Könsmognad nås vid 3–4 års ålder, vid en längd på 30– 40 centimeter. 8 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 NOTISER NORDLIG STAKSILL Den 7.6 fick Fredrik Sjölund en staksill i sin sikryssja utanför Jakobstad. Staksillen är en storväxt sillfisk som liknar majfisk, men som har fler mörka fläckar längs kroppssidan. Den kan bli upp till 60 centimeter lång och 25 år gammal. Enligt Artfakta.se är staksillen relativt vanlig längs svenska västkusten, men den förekommer även längs den svenska sydkusten och sparsamt i Östersjön så långt norrut som till Umeåtrakten. Produktionsvärdet, 93 miljoner euro, var 0,5 miljoner euro högre än föregående år. Fiskyngel odlades för utplantering i naturliga vatten och för matfiskproduktion. Observationerna hjälper forskare och myndigheter att följa med var olika fiskarter finns och hur deras bestånd utvecklas över tid och om nya arter dyker upp
Torskmask i abborre KVVY Tutkimus Oy:s fiskforskare Ari Westermark var uppmärksam på sin sommarsemester. För användning av fisken gäller Livsmedelsverkets vanliga anvisningar om tillagning och frysning. Istället för att vårda fiskbestånd genom att plantera ut fisk har verksamhetsidén gått ut på att återställa den naturliga livscykeln för hotade vandringsfiskbestånd i strömmande vatten i Finland.. Abborren på bilden har inget samband med fallet, förutom fångstplatsen. NY GUIDE FÖR GENOMFÖRANDE AV SMÅ MUDDRINGAR Vid NTM-centralen i Egentliga Finland pågår ett projekt för hantering av miljökonsekvenserna vid småskaliga muddringar. I en abborrfilé på ett kvarts kilo, fångad i Skärgårdshavet, upptäckte han inne i filén en blåsa som visade sig innehålla en cirka tre centimeter lång, livlig mask. Arten bekräftades genom Livsmedelsverkets PCRprov som torskmask (Pseudoterranova decipiens). Strategin har varit det viktigaste verktyget för att styra målen och metoderna för att få vandringsfiskbestånden att återhämta sig. Projektet har publicerat en guide som går igenom de olika faserna som ingår i det praktiska genomförandet av muddringar. Således finns all väsentlig information om muddring nu samlad på ett och samma ställe. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 9 NOTISER AR I W ES TE RM AR K, KV VY Levande torskmask före konservering. Parasiten har bland annat sälar som huvudvärdar, men som zoonos kan den även smitta människor om fisken är otillräckligt tillagad. Den nuvarande fiskvägsstrategin godkändes 2012. Det finns inga tidigare anteckningar om förekomsten av denna parasit i abborre i Finland, och observationer i andra fiskarter är också mycket få här. I guiden behandlas också väsentliga lagar och bestämmelser i anslutning till små muddringar, miljökonsekvenserna och sätten att minska miljökonsekvenserna. FISKVÄGSSTRATEGIN SKA UPPDATERAS Jordoch skogsbruksministeriet har i maj inlett arbetet med att uppdatera den nationella fiskvägsstrategin
10 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 Inspiration från Sverige – idéer för att utveckla närfiske TEXT TERHI VÄLISALO, MAAJA KOTITALOUSNAISET ETELÄ-POHJANMAA OCH MALIN LÖNNROTH, CFF FOTO MALIN LÖNNROTH, CFF 10 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 Vid Hjälmaren träffade vi (från vänster) Anna Vesper Gunnarsson, fiskare och ordförande för Sveriges Insjöfiskare och fiskarna Susanna och Ulf Cederlöf. Som guide under vår rundresa kring Mälaren och Hjämaren hade vi Per Pettersson, VD för Sveriges Insjöfiskare.
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 11. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 11 I början av augusti var vi en grupp på tio personer som landade på Arlanda. Vad lärde vi oss. Uppdraget: att fördjupa oss i det svenska närfisket och i insjöfiskens väg till matbordet. Resan tog oss runt Mälaren och Hjälmaren samt till Östermalms saluhall
Konsumenterna i Sverige är beredda att betala för kvalitet – ibland upp till det dubbla priset jämfört med Finland. I synnerhet Holland är en stor importör av svensk gös.. Däremot är gös, abborre, gädda och till och med den hotade ålen högt värderade. Räksmörgåsar, romröror och ostron väckte diskussion – och ja, ostron smakade också en del av de finländska deltagarna, även om de som inte tog för sig av delikatessen rynkade lite på näsan. Det visar att värdet på fisk inte bara handlar om smak, utan också är en ekonomisk möjlighet. Plocka med dig en fiskfilé ur kylen och swisha pengarna. Vid Mälarens strand träffar vi fiskarna Daniel och Janne Vidlund. Det som främst fastnade i minnet var den goda lönsamheten inom hela den svenska fiskekedjan. Ålen imponerade – den vandrar upp till 8 000 km från Sargassohavet till Norden, tillbringar här flera decennier och återvänder sedan till sina födelsevatten för att leka. Daniel och Janne Vidlunds fisk går till största del till försäljning via fiskauktionen i Stockholm. Fiskarter och konsumentbeteende – vad uppskattas. FISK ÄR INTE BARA NÄRING – DET ÄR EN BERÄTTELSE, EN UPPLEVELSE OCH EN IDENTITET 80-90 procent av gösen som säljs vid Stockholms fiskauktion går på export. Det väcker frågan: skulle vi i Finland kunna utveckla modeller som kombinerar auktionshandelns effektivitet med närmarknadens flexibilitet. 12 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 D et svenska fisket erbjuder intressanta perspektiv även för den finländska fiskebranschen. Den svenska fiskkulturen skiljer sig från den finländska på överraskande sätt. Lake används knappt alls, och av siklöja tas nästan bara rommen tillvara. Fungerar riktigt bra, berättar Daniel. Dessa ska gå vidare till Stockholms fiskauktion. Hur skulle vi i Finland kunna stärka fiskens position som en premiumprodukt. Studieresan till Sverige gjordes som en del av ett projekt för att utveckla tillgången på närfisk i Södra Österbottens sjöområden (EU-delfinansierat). Där har även unga och kvinnor hittat sin plats, vilket inger hopp om fiskets framtid. Med på resan fanns olika aktörer inom fiskerinäringen: experter, utvecklare och styrelsemedlemmar från Södra Österbotten. Samtidigt skapar den en distans till närmarknaderna: när fångsten går direkt till auktion finns det ingen drivkraft att erbjuda fisken lokalt eller i korta distributionskedjor. Fiskauktionen – effektiv men distanserad I Sverige sker fiskförsäljningen ofta via fiskauktion, som påminner om de nederländska blomauktionerna eller österbottniska pälsauktionerna. Fiskarna upplever modellen som rättvis och transparent – den garanterar konkurrenskraftiga priser och minskar behovet av att förhandla direkt med köparna. Undantaget är en liten fiskkiosk som ligger vid infarten till fiskehemmanet och som fungerar enligt självserviceprincip. De berättar om sin fiskevardag i Mälaren, Sveriges tredje största sjö och visar upp sin fångst – stora gösar på upp till fyra kilo. Matkultur – berättelser och upplevelser Östermalms saluhall i Stockholm är ett paradis för den som älskar havets läckerheter. Under resan bekantade vi oss med kommersiellt fiske, fisk som livsmedel och fiskerinäringens strukturer. En mystisk och fascinerande art vars bevarande kräver noggrann reglering
Det får tiden utvisa. Fisket på Sveriges stora sjöar regleras på ett ansvarsfullt sätt. Ulf berättar att dagarna under kräftsäsongen blir långa, efterfrågan på kräftor är stor.. Det var ett medvetet steg, inte bara för hållbarhetsstämpeln, utan också för att motverka att fisk felaktigt såldes som "Hjälmargös". Mälaren har i tiderna gett goda ålfångster. Reglering handlar inte enbart om begränsningar – det kan också vara ett sätt att skapa möjligheter. Vid utveckling av fiskprodukter borde vi fundera över hur berättelser och upplevelser kan göra fisken mer attraktiv för konsumenterna. Kanske är det just i mötet mellan dessa två kulturer, så lika, men ändå så olika som den största potentialen finns. Studieresor vidgar vyerna och väcker tankar Då vi lämnat av vår eminenta guide Per Pettersson, VD för Sveriges Insjöfiskare, vid tågstationen i Södertälje glider samtalet i bussen in på vilka insikter dagen gett. Gösfisket i Hjälmaren var det första i Sverige att MSC-certifieras. Kräftorna har ett minimimått på 10 centimeter. Fiskeverksamheten har gått i arv från Susannas pappa, och kanske är det parets sjuåriga barnbarn – redan nu entusiastisk fiskare – som kommer att föra traditionen vidare i framtiden. Kräftfiske hos Ulf och Susanna Cederlöf Hos Ulf och Susanna Cederlöf råder det full fart under kräftsäsongen. De visar oss runt bland burarna och de pigga signalkräftorna som väntar på leverans. Daniel och Janne Vidlund fiskar i Mälaren. Under sommaren är arbetsveckorna intensiva, och de är ute på sjön flera Ulf Cederlöf (i rött) berättar att kräftor i Sverige säljs per kilo, inte per stycke som i Finland. Två gånger i veckan levererar de sina fångster vidare till handeln. I Finland verkar vi ha en snävare definition – det handlar ofta om hur nära fisken är fångad sin slutkonsument. Skulle vi i Finland kunna utveckla reglering som stöder både ekologisk hållbarhet och fiskarnas vardag. Under sommarhalvåret är kräftfiske en viktig del av fisket, särskilt när det varma vattnet gör annat fiske mer utmanande. Redan innan certifieringen infördes arbetade man aktivt med att vårda bestånden, berättar Anna Vesper Gunnarsson, fiskare och ordförande för Sveriges insjöfiskare. Nya ålfiskelicenser kan inte längre införskaffas, inte heller ärvas. Ett konkret exempel har varit att höja den minsta tillåtna maskvidden i näten till 60 mm – och fångstmåttet på gös till 45 cm åtgärder gjorda för att trygga fiskbestånden och möjliggöra större fångster. De goda resultaten från Hjälmaren har sedan spritt sig, och nu är även gösfisket i Mälaren certifierat. Om vi kombinerar det bästa från Sverige och Finland, så har vi alla förutsättningar för att skapa en stark, hållbar och mångsidig fiskerihushållning. Reglering och ansvar – vad kan vi lära oss. Fiskauktionen, de hållbara fiskemetoderna, och prissättningen väcker tankar – men också frågor om vad "närfisk" egentligen betyder. Numera är ålfisket strängt reglerat och endast Janne har licens. Mellan 150 och 200 kräftburar ligger ute i Hjälmaren. Finland i sin tur ligger i framkant vad gäller att använda fler arter – från braxen till lake – men vi kan definitivt inspireras av svenskarnas entusiasm, och förmåga att framställa och presentera sina produkter. Studieresan gjordes som en del av projektet ”Närfisk” som drivs av Södra Österbottens Maaja kotitalousnaiset och Södra Österbottens fiskerihushållningscentral. Fisk är inte bara näring – det är en berättelse, en upplevelse och en identitet. Prisnivåerna i Sverige är generellt högre och samtidigt verkar det finnas tillräckligt köpstarka konsumenter, beredda att betala för en råvara de uppskattar. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 13 gånger om dagen
14 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 Förlorade fiskeredskap, såsom fisknät av den typ som syns på bilden, vill man få bort ur naturen. JU TT A VU O LA M O , H ÅL L SK ÄR GÅ RD EN RE N 14 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025
Finlands SUP-producentgemenskap ansvarar Ombud Pekka Tsupari från Finlands SUP-producentgemenskap höll ett föredrag i ämnet på de nationella fiskeriområdesdagarna i mars. De spök nät som blir kvar i havet och de linbitar som trasslat in sig i fåglars ben på stränderna har säkert varit en bidragande orsak till att fiskeredskap tagits med i EU:s engångsplastdirektiv från 2019, det så kallade SUP-direktivet (Single-Use-Plastic). Målade, lackerade eller limmade träeller metallbeten omfattas däremot inte. I Finland har det tidigare inte funnits något återvinningsnätverk eller insamlingspunkter för fiskeredskap, utan de har sorterats som blandavfall. I den andra gruppen ska producenten ordna en flyttbar mottagningsplats, upphämtningstjänst eller annan fungerande insamlingslösning för fiskeredskapsavfall som uppstår vid mete, pilkoch spöfiske. Insamlingen kan riktas separat och på olika sätt för redskap som kan återanvändas, återvinnas eller som orsakar miljö. Fiskeredskap indelade i tre grupper I den första gruppen ska producenten ordna minst 150 mottagningsplatser för separat insamling av plastinnehållande avfall från de fasta redskap som avses i 4 § 15 punkten i lag om fiske, samt från andra nätredskap och de rep och flöten som används tillsammans med dessa redskap. Producentansvaret för fiskeredskap är så kallat traditionellt producentansvar. Enligt Tsupari inleddes förberedelserna för Suomen SUP-Tuottajayhteisö Oy i slutet av 2021. Förutom betet blir det då ofta kvar en bit lina i vattnet. Det omfattar alla fiskeredskap som innehåller plast från och med den 1 januari 2025. Fisknät kan försvinna i höststormar eller bli kvar i sjön när isen plötsligt försvagas. Direktivet utesluter inga fiskeredskapstyper som innehåller plast. Direktivet tillämpas på fiskeredskap som används både till havs och i insjöar. Genom direktivet omfattas nu även fiskeredskap som innehåller plast av det traditionella producentansvaret. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTON JUTTA VUOLAMO, HÅLL SKÄRGÅRDEN REN OCH TAPIO GUSTAFSSON, CFF V id fiske finns alltid en risk att redskap går förlorade. För närvarande gäller ett beslut som omfattar 75 fasta och 75 rörliga mottagningsplatser. Även en kräftmjärde kan ibland försvinna spårlöst. Bolaget har två producentansvarsstatusar: den ena omfattar cigaretter, våtservetter och ballonger, och den andra fiskeredskap. Producenterna av fiskeredskap har fått ansvar för att ordna avfallshanteringen av de plastinnehållande redskap de släpper ut på marknaden, samt bära de kostnader detta innebär – precis som inom andra branscher som omfattas av producentansvar. Det bolag som grundats för detta syfte sköter alltså företagens producentansvar centralt för deras räkning. Att en wobbler eller ett drag fastnar på botten är bekant för varje spöfiskare. Vanligtvis upplever fiskaren händelsen som en förarglig motgång. Det innebär en ekonomisk förlust, men ofta känns det ännu värre att onödigt skräp blir kvar i naturen. Från årsskiftet har det krävts att avfallshantering ordnas för fiskeredskap som innehåller plast, i enlighet med direktivet. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 15 Engångsplastdirektivet gäller även fiskeredskap Sedan början av år 2025 omfattas fiskeredskap av EU:s engångsplastdirektiv från 2019. Detta märks på flera sätt i konsumentens plånbok
Att förstå en återvinningsavgift för en plastmugg eller ett sugrör är enkelt. Men få fiskare kastar bort sitt drag eller sitt fisknät efter första användningen. Ökat tryck på priset för inhemsk fisk Vad innebär då producentansvarsavgifterna i praktiken. Därutöver måste företagen betala en halvårsvis säkerhet (2,43 euro, 0,78 euro och 0,66 euro per kilo) fyra gånger om året i samband med uppbörden av producentansvarsavgifterna. Till exempel för nät, ryssjor och trålar måste man redan vid inköpstillfället betala en återvinningsavgift på 1,63 euro per kilo. De kommande åren får utvisa hur återvinningen av fiskeredskap som innehåller plast kommer igång i Finland. Utöver detta har det också fastställts ett mål för separat insamling av fiskeredskapsavfall. Ryssjor kan till och med ha en livslängd på upp till 20 år. Framtiden får utvisa hur detta lyckas Föreningen Håll Skärgården Ren rf ordnade sommaren 2024 en pilotinsamling av uttjänta fritidsfisknät i Skärgårdshavet som en del av det EU-finansierade Re:Fish-projektet. I den tredje gruppen ska producenten ordna mottagning av vattenbruksredskap som innehåller plast genom att erbjuda innehavaren av sådana redskap och annan leverantör mottagningsarrangemang som uppfyller de allmänna krav som anges i § 3. Aaltonen hoppas att kostnaden som återvinningsskyldigheten medför kan överföras till fiskens grossistoch konsumentpris, men hoppas samtidigt att konsumenterna av inhemsk fisk förstår och är medvetna om detta. 16 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 skador. Mottagningskärl för fiskenät finns bland annat utplacerade i småbåtshmanar runt om i Finland. Det innebär att producenter av fiskeredskap som innehåller plast gemensamt ska se till att minst en mängd motsvarande tio viktprocent av de plastinnehållande fiskeredskap som de årligen släpper ut på marknaden samlas in separat för återvinning. Enligt Aaltonen utgör återvinningen nästan tio procent av priset på redskapen. Vi lyckades samla in cirka 30 kilo nät på 11 insamlingspunkter, berättar projektkoordinator Niklas Niemi. För mindre företag som producerar under 100 kilo fiskeredskap per år tillämpas ett så kallat förenklat förfarande. Kommer gamla nät och drag att hitta vägen från uthusens gömmor till återvinningen, eller gapar insamlingspunkterna tomma. – Insamlingen gav inte alls så mycket resultat som vi hade hoppats. Samma avgift tas också ut för redskapsmaterial, såsom blyoch flöteslinor till nät samt rep och snören – alltså för alla fiskeredskap som innehåller plast. Kolla var närmaste insamlingspunkt finns på: www.rinkiin.fi/ lajittelu-kotona/ekopisteet/. Även yrkesfiskare använder sina nät i flera år, och ofta återanvänds dessutom en del av materialet i nya redskap. För trålar, not och ryssjor handlar det redan om återvinningsavgifter på flera tusen euro per redskap. Vid organiseringen av insamlingen kan man ta hänsyn till att fisket är säsongsbetonat. Vi låter Jarno Aaltonen, ordförande för Finlands Yrkesfiskarförbund, belysa saken. N IIN A KO IV U N EN , CF F. – Avgiften tas ut som en del av inköpspriset för fiskeredskapen och baseras på produktens vikt. Problemet är egentligen inte fiskarnas dragaskar eller de nät som hänger på uthusväggarna, utan de redskap som redan har gått förlorade i vattnet. På Rinkis hemsida kan man kolla upp var närmaste insamlingskärl finns. Dem är det betydligt svårare att få upp till insamlingen. År 2025 är producentansvarsavgifterna för fiskeredskap per produktgrupp följande: nätredskap och yrkesfiskare 1,62 €/kg, sportfiskeredskap 0,52 €/kg och vattenbruksredskap 0,44 €/kg. För ett färdigt fisknät innebär detta, enligt Aaltonen, en prishöjning på fyra till åtta euro, och återvinningsavgiften kan uppgå till så mycket som tio procent av nätets slutpris. För en kommersiell fiskare är detta ett betydande kostnadstillägg. Drag och nät kan inom fritidsfisket användas i flera år. Håll Skärgården Ren rf fortsätter kampanjen även sommaren 2025
Den här sommaren var det inte bara laxar som simmade in i ryssjan, utan också en betydligt mer exotisk fisk – en silverkarp. I Europa odlas den åtminstone i Ungern och Rumänien, men båda ligger långt från Östersjön. Silverkarpen har exempelvis ställt till stora problem i USA, där den ganska snabbt efter att den togs i odling på 1970-talet lyckades rymma. Varifrån silverkarpen som simmade in i Linkas ryssja härstammar kommer antagligen att förbli ett mysterium. Numera finns det på många håll reproducerande bestånd som hotar de inhemska nordamerikanska fiskarterna. Den växer snabbt och är en eftertraktad matfisk i många delar av världen. Hur läget är med odling i Ryssland vet troligen ingen i dagsläget. Silverkarpen är planktonätare och filtrerar växtplankton ur vattnet med hjälp av sina täta gälar. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 17 Exotisk bjässe simmade in i Linkas ryssja TEXT MALIN LÖNNROTH, CFF FOTO MAGNUS LINDHOLM M ikael "Linka" Lindholm fiskar lax med ryssjor under sommaren i Lovisa skärgård. I Europa har silverkarpen introducerats på flera håll, men den räknas ibland som en invasiv art eftersom den kan påverka ekosystem och konkurrera med inhemska arter om föda. Silverkarpen (Hypophthalmichthys molitrix) är en sötvattensfisk som ursprungligen kommer från östra Asien, framför allt Kina. Hur som helst får vi hoppas att detta var en tillfällig besökare. Så småningom kommer fisken också att hamna på rekordfisknämndens bord. Linka berättar att han inte hade en aning om vad det var för fisk, och det är i sig inget konstigt eftersom det här är första gången en silverkarp påträffats i finländska vatten. Det var ingen liten fisk: den var nästan 90 centimeter lång och vägde strax över sju kilo. Det släkte som silverkarpen ingår i heter Hypophthalmichthys, vilket är grekiska för ”fisk med ögonen nedanför”.. Arten hör till familjen karpfiskar och kan bli mycket stor – upp till omkring 1,5 meter lång och väga över 40 kilo. Silverkarpen har ett säreget utseende, där ögonen är belägna väldigt långt nere på huvudet. Linka berättar att hans fisk, efter mätning och en officiell vägning i en matbutik i Lovisa, nu väntar i frysen på transport till Naturresursinstitutet. Därför används den ofta i vattenbruk för att hålla dammar och sjöar rena från övergödning
18 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 18 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 18 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 M AL IN LÖ N N RO TH , CF F
En större storlek är antagligen till fördel på den långa vandringen. Ålen hör till Finlands naturliga artbestånd och den förekommer både utmed våra kuster och i inlandet. Ålynglen anlände med kyltransport till Åbo torsdagen den 31.7. I år utplanterades 31 500 ålyngel, varav Naturresursinstitutet satte ut 20 000. Med ålutplanteringarna stöder man återhämtningen av det akut hotade europeiska ålbeståndet, samt bevarandet av arten inom dess naturliga utbredningsområde i Finland. Malin Lönnroth från Centralförbundet för Fiskerihushållning berättar att de cirka 10 cm långa och nästan 1,5 gram tunga ynglen från Åbo fortsatte sin resa till utsättningsvatten runt om i södra Finland. De finska vandringsålarna kan väga 1,5–2 kilo, vilket är mycket jämfört med de europeiska artfränderna. Ålarna kan leva till och med tiotals år i våra vatten, innan de blir könsmogna och inleder sin 6 000 kilometer långa vandring till Sargassohavet. Ålen är en utrotningshotad vandringsfisk Ålen (Anguilla anguilla) är en vandringsfisk som är klassificerad som akut hotad. I ett nytt EU-finansierat projekt flyttas ålar som nått könsmognad förbi vattenkraftverkens turbiner också i Kumo älv, berättar Ismo Kolari från Birkalands fiskerihushållningscentral. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 19 Å larna som utplanteras har fångats i Frankrike och varit i karantän i Sverige hela våren. Fiskare måste beakta fredningstiden Frågan om ålfisket delar åsikter. Med karantänen förhindrar man fisksjukdomar från att spridas. Till exempel i Vesijärvi i Lahtis fångar man in vandringsmogna ålar och transporterar dem förbi kraftverksdammarna rakt ut i havet, berättar Sami Vesala från Naturresursinstitutet. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING inte längre lika mycket ål till den finska kusten och ålen kommer inte heller åt att stiga upp till sina födoområden i sjöarna i och med att vattendragen är uppdämda. Det kommer 31?500 franska ålyngel fick ett nytt hem i Finland Centralförbundet för Fiskerihushållning importerade i juli franska ålyngel till Finland. Under senste år har 60–?75 % av ålynglen planterats ut i områden varifrån det är fri vandring, eller varifrån det ordnas med transport förbi vandringshinder, bekräftar Lönnroth. De första ålarna flyttades i juni, och därmed kunde de fortsätta sin resa mot Sargassohavet i Atlanten. Utplanteringarna är en del av återupplivandet av ålbeståndet Uppdämningen av åar och vandringshinder har kraftigt minskat på det europeiska ålbeståndet. Vandringsål flyttas förbi kraftverk För att minska på problemen med vandringshinder och trygga en säker vandring för fiskarna behövs även andra åtgärder. Ålarna som hade fångats in från Pyhäjärvi hade en genomsnittlig vikt på 1,4 kilo. Begränsat fiske har ändå ansetts upprätthålla intresset för att följa och stödja
Fångstrapporten ska lämnas in senast 14 dagar efter fångsten, och rapporteringsskyldigheten gäller även fisk som släpps tillbaka. Om en fiskare mot lagens bestämmelser tar en ål som fångst kan hen bli skyldig att ersätta fiskens skyddsvärde. Om man får en ål till havs eller under fredningstid (inlandsvatten 1.8–30.6) ska man omedelbart släppa den tillbaka, levande eller död, så att man inte gör sig skyldig till en fiskeförseelse. 20 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 I havsområdet är kommersiellt fiske av ål tillåtet i juli. Det enklaste sättet är att göra anmälan via Omakala-appen, som kan laddas ner till den egna smarttelefonen. Ålfångster ska alltid anmälas, även ål som släpps tillbaka. Ålfiske är i enlighet med förordningen om fiske tilllåtet endast i juli. Det enklaste sättet att rapportera fångster är att ladda ner Omakala-appen till telefonen, men rapporten kan också lämnas till Naturresursinstitutet via blankett eller per telefon. Fångstuppgifter ska rapporteras för följande fiskarter och -bestånd.: • lax • insjölax • puckellax • öring • ål • röding i Kuolimo och Saimen samt på andra håll i Vuoksens vattendrag, • harr i havet samt i insjövatten söder om latituden 65°00'N De här ålynglen utplanterades i Pyhäjärvi i Tammerfors. Ålens skyddsvärde är 3 510 euro. beståndets utveckling, utan att äventyra dess framtid. Obligatorisk fångstanmälan för ål Ålen är en av de hotade arter för vilken fångstrapportering är obligatorisk. IS M O KO LA RI. Därtill har EU förbjudit fritidsfisket efter ål på alla sina havsområden, vilket betyder att fritidsfiske efter ål endast är tillåtet i våra inlandsvatten, en månad om året. EU-förordningen gör ingen åtskillnad mellan fiskare av klass 1 och klass 2 i detta avseende, utan ålfiske är tillåtet för båda grupperna. Om fisket helt skulle förbjudas, kanske ålen inte alls skulle planteras ut i Finland och intresset för ålen som art försvinna. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F FRITIDSFISKETS FÅNGSTANMÄLAN Anmälningar om fångstoch fiskedata från fritidsfiske har varit obligatoriska sedan början av 2025. Genom rapporterna fås viktig information om ålbeståndets tillstånd
Om du inte använder appen kan du i stället fylla i ett formulär på omakala.fi eller ringa in din anmälan. fångstdatum 6. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 21 V isste du att fångster av vissa fiskarter måste anmälas till Naturresursinstitutet från och med början av 2025. fångstområde 8. Anmälan ska göras senast 14 dagar efter fångsttillfället och anmälningsplikten gäller även fiskar som har släppts tillbaka. Detta ska anges i fångstanmälan: 1. 12–14). Omakala fungerar som fiskedagbok – och stöd för forskningen I appen kan du om du vill även rapportera andra arter, och samtidigt fungerar Omakala som din personliga fiskedagbok. Med appen kan du snabbt registrera fångsten och spara information direkt på plats. fiskart 3. Genom att lämna in din fångstanmälan hjälper du forskarna att få aktuell information om fisket och fiskbeståndens tillstånd. Telefonnumret är 029 532 2800 (telefonen är öppen tisdagar och torsdagar kl. Appen innehåller också många andra praktiska funktioner, som information om fiskebegränsningar och djupkartor för olika vattenområden. Det enklaste sättet att göra en anmälan är med den kostnadsfria Omakala-appen. om fettfenan är klippt 5. För puckellax räcker det med att ange fiskarens namn, födelsedatum och adress, fångstdatum, fångstområde samt antal fiskar. Det enklaste sättet att göra anmälan är med Omakala-appen, som laddas ner till telefonen.. Om fisken släpptes tillbaka, ska längden rapporteras med minst fem centimeters noggrannhet. Anmälningsplikten gäller alla fritidsfiskare, och genom att lämna in en fångstanmälan hjälper du forskarna att få aktuell information om fisket och hur fiskbestånden mår. Anmäl enkelt med Omakala-appen Det smidigaste sättet att lämna en fångstanmälan är med den kostnadsfria appen Omakala. När det gäller puckellax förbereder man sig också på att arten kan dyka upp i Östersjön. om fisken har återutsatts Hur göra anmälan i Omakala TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Om du har fått öring, lax eller insjölax, ska du alltså komma ihåg att också ange om fettfenan har klippts. fiskarens namn, födelsedatum och adress 2. fiskens längd 4. Vilka arter ska anmälas. fiskeredskap 7. Mer info på Naturresursinstitutets omakala-sidor www.omakala.fi Från och med början av 2025 ska fritidsfiskare göra fångstanmälan för vissa fiskarter. Fångstoch fiskedata ska anmälas för följande arter: lax, insjölax, öring, ål, röding (i Kuolimo, Saimen och övriga Vuoksen vattendrag), harr (i inlandsvatten söder om latitud 65°00'N samt i havet) och puckellax
Mer än 90 % av strömmingsfångsten från Bottniska viken (och över 60 % av hela Finlands strömmingsfångst) tas i Bottenhavet. Vid samma tid som strömmingen magrade hade pungräkorna i praktiken försvunnit ur forsknings trålarnas fångster. I samband med strömmingsuppföljningen började man även följa upp pungräkorna – och fick ny kunskap om bägge. Bottniska viken har sedan 1990 varit Finlands viktigaste område för strömmingsfiske. Den fiskas huvudsakligen med trål året runt, men även i mindre skala med ryssjor vid lekplatserna under den huvudsakliga lektiden på våren. I Finland fiskas strömming främst från två olika bestånd, varav det ena (det så kallade huvudbassängsbeståndet) omfattar Östersjöns huvudbassäng med undantag för dess sydvästra hörn och Rigabukten samt Finska viken, och det andra (det så kallade Bottniska vikens bestånd) omfattar Bottenhavet och Bottenviken. Sveriges kvotandel av strömmingen i Bottniska viken är år 2024 cirka 18 %. Även Sverige fiskar strömming i Bottniska viken (i genomsnitt omkring 9 % av den totala fångsten). En orsak var att det fanns för lite pungräkor, som är viktig mat för strömmingen. En betydande del av de stora strömmingarna var till utseendet rentav utmärglade, och i genomsnitt hade deras konditionsindex (förhållandet mellan vikt och längd) försämrats ovanligt kraftigt. Bottniska viken skiljer sig från övriga Östersjön Bottniska viken är på flera sätt annorlunda än övriga Östersjön (Egentliga Östersjön och Finska viken) när det gäller strömmingens livsmiljö och hydrologiska egenskaper. Trösklarna vid Ålands hav hindrar djupvatten från Egentliga Östersjön att strömma in i Bottenhavet, vilket gör att Bottenhavet inte på samma sätt drabbas av den övergödning som orsakas av syrefattigt och näringsrikt djupvatten som drabbar Finska viken. Bassängerna – Bottenhavet och Bottenviken – har till exempel en betydligt lägre salthalt, vilket också påverkar förekomsten av strömmingens födobyten i området. Enligt uppföljningar från Finlands miljöcentral (Syke) var även beståndet av den för strömming viktiga, storvuxna Utmärglade strömmingar skapde rubriker för några år sedan. Denna direkta svält och de svältdödsfall som den medförde ansågs bero på det dåliga tillståndet hos födobytena, särskilt pungräkor (mysider) som är en viktig födokälla för stor strömming. TEXT OCH FOTO JUKKA PÖNNI, NATURRESURSINSTITUTET, MAIJU LEHTINIEMI, FINLANDS MILJÖCENTRAL, JARI RAITANIEMI OCH LAURA UUSITALO, NATURRESURSINSTITUTET Pungräkor göder strömmingen. Under de senaste åren har man dock även i Bottniska viken observerat minskade syrehalter och förhöjda fosfathalter i bottennära vatten. Detta har gjort att även bottennära vatten har förblivit syrerika och att det finns liv på botten, till skillnad från stora delar av Egentliga Östersjöns bottnar. Strömmingen svalt och magrade Efter år 2019 magrade strömmingen i Bottenhavet i ätbar storlek (över 14 cm, så kallad matströmming) påtagligt, något som uppmärksammades särskilt vid forsknings trålningar hösten 2021. 22 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 S trömmingen är Finlands viktigaste fångstfisk. En positiv faktor under de senaste årtiondena har varit att Bottniska viken på höstarna har fullständig omblandning av vattenmassorna ända ner till botten
M AI JU LE H TI N IE M I, SY KE. På så vis skulle man framöver kunna ta fram ett biomassaindex för pungräkor enbart genom ekolodning, vilket i sin tur skulle ge en indikation på strömmingens näringssituation. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 23 hoppkräftan Limnocalanus svagt, och bestånden av märlkräftor – som också är ett uppskattat byte för stor strömming – hade varit låga under en längre tid. Tack vare forskarnas och Internationella havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer samt det starka politiska motståndet från Östersjöländerna, beslutade EU dock att i stället kraftigt minska fiskekvoterna – ett beslut som till slut visade sig vara tillräckligt. Dessutom började man från och med hösten 2022 registrera ett indexvärde för mängden pungräkor som påträffas bland fiskarna i fångsten vid varje forskningstråldrag. Fiskeförbud hotade hela branschen På grund av det svaga tillståndet hos strömmingsbeståndet föreslog EU ett totalt förbud mot strömmingsfiske år 2023. Eftersom trålen som används för fiske (med relativt grov maskstorlek) dock inte fångar pungräkor på ett tillförlitligt sätt, behövdes kompletterande metoder. Man beslöt att undersöka näringsstatusen hos den stora strömmingen närmare genom att ta fram bättre forskningsunderlag om pungräkbeståndens tillstånd i samarbete med experter från Finlands miljöcentral. Pungräkor rör sig i skymningen Provtagning av pungräkor gjordes omedelbart efter trålningen vid början av natten, när pungräkorna lämPungräkor under mikroskop. Eftersom pungräkor är förhållandevis stora (1–2,5 cm) och kan upptäckas med flerfrekvens-ekolod, beslutade man att med provtagning fastställa sambandet mellan mängden pungräkor på ekolodets display och mängden i havet. Detta hade kunnat försätta många fiskerioch fiskförädlingsföretag i svårigheter, till och med tvinga dem att helt lägga ned verksamheten, och därmed avsevärt försvaga den finländska försörjningsberedskapen
Ett annat viktigt djurplankton, hoppkräftan Limnocalanus, var också rikligt förekommande i håvdragen år 2024. Siffran kan vara en överskattning, men ger ändå en bild av strömmingens födotillgång. Pungräkor fångades med ett stort djurplanktonhåv som tar kräftdjur större än 0,5 cm genom att dras från nära bottnen upp till ytan. För Finlands del utförs resan med forskningsfartyget Aranda, som varje år utrustas särskilt för trålning och hantering av fångsten. JU KK A PÖ N N I, LU KE Hösten 2024 var strömmingen i forsknings trålfångsten däremot åter i gott skick. Håvdragen användes för att allmänt uppskatta mängden pungräkor i området, medan MultiNet-dragen validerade ekolodets uppgifter och gav information om förekomsten av olika pungräkarter i olika vattenlager. Särskilt pungräkorna, som vandrar ner mot botten under dagen, men även hoppkräftorna, behöver syre i hela vattenpelaren. Om syresituationen i Bottenhavet fortsätter att försämras kommer detta att ha en negativ inverkan på kräftdjursplanktonbeståndet och därmed på strömmingens näringssituation i framtiden. Samtliga Östersjöländer undersöker sina havsområden nästan samtidigt på hösten, då strömmingen befinner sig på sina födoplatsområden ute till havs. 24 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 nar botten för att påbörja sin nattliga vertikalvandring mot ytan. JA RI RA IT AN IE M I, LU KE. Den genomsnittliga tätheten av pungräkor i Bottenhavet var år 2024, baserat på håvdragen, en individ per kubikmeter. De skikt som ekolodet visade som tomma visade sig också vid provtagning vara tomma eller mycket glest befolkade. År 2024 var pungräkbeståndens tillstånd avsevärt bättre än till exempel år 2021, då endast några enstaka individer påträffades i trålfångsterna under hela forskningsresan. I de tätaste skikten som ekolodet visade var tätheten i genomsnitt sju individer per kubikmeter En betydande del av de över 14 centimeter stora strömmingarna var magra i forsknings trålfångsten i månadsskiftet september–oktober 2021. I forskningstrålfångsterna hösten 2024 fanns det däremot som mest tusentals pungräkor. Slutresultaten är ännu inte färdiga, men preliminära resultat verkar lovande. Dessutom togs prover från de tätare och glesare skikt som ekolodet visade, med hjälp av en MultiNet-utrustning som gör det möjligt att fånga små kräftdjur från specifika vattenlager genom horisontella drag. Om man multiplicerar den genomsnittliga mängden pungräkor med Bottenhavets vattenvolym får man den svindlande siffran 4 308 miljarder pungräkor i hela bassängen. (som mest 10 individer/m³)
En skyddad geografisk beteckning innebär att produkterna måste framställas inom ett särskilt geografiskt område – i detta fall byn Sundom – även om råvaran, fisken, får fångas från andra vattenområden. På initiativ av Sundom fiskargille har Österbottens Fiskarförbund under 2024 tagit fram och färdigställt ansökningar om namnskydd för Sundomböckling och Sundomrökt fisk. – För producenterna innebär namnskyddet en trygghet, eftersom det minskar risken för att rökerier utanför Sundom och de som inte följer den traditionella tillverkningsmetoden använder namnen Sundomböckling och Sundomrökt fisk, säger Marina Nyqvist, verksamhetsledare vid Österbottens Fiskarförbund. Livsmedelsverket ger sökande ännu en möjlighet att göra kompletteringarna innan ansökan lämnas till EU-kommissionen för slutlig bedömning – en process som tyvärr kan ta flera år. Samma teknik och eldningsmetod används även för andra fiskar som sik, abborre, lax, röding och räkor – produkter som tillsammans omfattas av beteckningen Sundomrökt fisk. – Vi vill bevara och skydda vår unika matkultur. Namnskyddet ska säkerställa att dessa traditionella fiskprodukter från Sundom får både erkännande och rättsligt skydd. Sundomböckling & Sundomrökt fisk ett steg närmare officiellt namnskydd TEXT ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND FOTO JONAS HARALD Fiskrökning har varit en del av Sundoms kultur sedan 1700-talet. Sundomböckling och Sundomrökt fisk är resultatet av en lång hantverkstradition och kunskap som överförts från generation till generation, säger Tom Blom, ordförande för Sundom fiskargille. Syftet är att uppnå skyddad geografisk beteckning, vilket ska ge dessa unika produkter ett erkännande både nationellt och på EU-nivå. Under perioden 1900–1920 utvecklades en särskild typ av rökugn som används än idag. Ugnarna eldas med alved, vilket ger Sundomböcklingen dess typiska rökiga smak och vackra utseende. Det var då Sundomböcklingen – känd för sin gyllene färg och sitt goda rykte – tog form. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 25 T vå av Österbottens mest traditionella fiskprodukter – Sundomböckling och Sundomrökt fisk – ligger nu under behandling hos Livsmedelsverket. Sundom fiskargille står som officiell sökande i ärendet. Ansökningarna skickades in till Livsmedelsverket vid årsskiftet och är nu under behandling. Ett karakteristiskt drag är att fisken säljs utan ögon, eftersom strömmingen träs på spett genom ögonen före rökning. Arbetet med att göra upp ansökningarna har finansierats genom Österbottens fiskeleader med medel från Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden.
26 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 26 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 Rykande färsk handbok för vattendragsrestaurering! Ge nytt liv åt vattendragen – med den uppdaterade klassikern Virtavesien kunnostus! Boken fungerar både som en inspirerande introduktion för nybörjare och som en värdefull kunskapskälla för mer erfarna restaurerare. Pris 40,00 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net
3 De lieformade bröstfenorna är spetsiga och mycket långa, nästan en fjärdedel av fiskens hela längd. 6 Skärkniven leker nästan alltid i bäckar eller åar i maj–juni när vattentemperaturen är 17–20 grader. 8 I Finland väger skärkniven vanligen 100–300 gram, men det finska rekordet ligger på 910 gram. 7 Skärknivens tillväxt har undersökts lite, men i början växer den snabbt och vid fem års ålder är den 10 FAKTA cirka 30 centimeter lång. Suomen kalat.. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 27 10 fakta om skärkniv TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Skärkniven (Pelecus cultratus) påminner med sin nästan raka rygg, uppåtriktade mun och långa lieformade bröstfenor mer om en flygfisk än en traditionell sötvattensart. Den kan hoppa upp ur vattnet när den jagar insekter som finns på ytan. Källa: Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen och Kari Nyberg 2021. 5 Sidolinjen slingrar sig kraftigt längs fiskens buk, vilket gör att den kan känna av rovfiskar under sig även när den själv koncentrerar sig på att jaga vid ytan. Den tillagades genom saltning, torkning eller rökning. Före de senaste krigen fångades den med ryssja och not specifikt som matfisk. 1 Skärkniv förekommer i Saimen och Saima kanal samt i östra delen av Finska viken och i vissa åar som mynnar i Finska viken, till exempel Borgå å och Vanda å 2 Fisken påminner om ett svärdsblad. 9 Skärkniven kan leva åtminstone 13 år, enligt vissa källor ända upp till 20 år. 4 Skärkniven simmar på dagarna på högst några meters djup och stiger i skymningen upp till vattenytan i stim. Den lilla ryggfenan sitter långt bak på kroppen. Därefter saktar tillväxten av och den växer bara några centimeter per år. Något liknande fenomen finns inte hos andra mörtfiskar. Romkornen hålls hela tiden ovanför botten av strömmen och undviker att sjunka tack vare virvlar i vattnet. Den äldsta individen som fångats i Finland var 16 år gammal. På grund av skärknivens utseende och särskilt de långa bröstfenorna har den ofta förväxlats med flygfisken. Ryggen är nästan spikrak och munnen är starkt uppåtriktad. 10 Som matfisk är skärkniven välsmakande och har tunna ben. Skärkniven lever ofta nära ytan i stim, hoppar gärna efter insekter och har uppskattats som en välsmakande matfisk
Utvecklingen av samtillståndsområdena fick 7?000 euro i stöd. Stödets andel av projektens totala kostnader var i genomsnitt cirka 43 procent. Fiskeriområdena är offentligrättsliga föreningar som har flera lagstadgade uppgifter och enligt lag om fiske riktas en del av de medel som samlas in från fiskevårdsavgifterna till fiskeriområdesverksamheten. Nu betalades ersättningar för år 2024. NTM-centralerna samt Jordoch skogsbruksministeriet beviljar projektunderstöd. NTM-centralen i Egentliga Finland har fördelat sammanlagt cirka 2,13 miljoner euro för främjande av fiskerihushållningen i sitt verksamhetsområde för år 2025.. Fiskeriövervakningen finansierades med 203 000 euro. Cirka 235 000 euro beviljades i stöd för att främja fiske som hobby. 43 000 euro beviljades i stöd för uppföljning av fiskbestånden och fisket. Ägarersättningar Med medel från fiskevårdsavgifterna betalas också ersättningar till ägare av vattenområden för nyttjande av avgiftsbelagda allmänna fiskerättigheter i fiskevattnen samt för användning som grundar sig på fiskeguideverksamhet. Småskaliga restaureringsprojekt fick 57 000 euro i stöd. Ansökningstiden är i början av året i januari. Allmänna understöd för fiskeriområdesverksamhet Utöver projektunderstöden beviljade NTM-centralen Kust-Finlands 36 fiskeriområden sammanlagt 456 000 euro i allmänt understöd för fiskeriområdesverksamhet för år 2025. 28 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 2,13 miljoner euro fiskevårdsavgifter utdelade till Kust-Finland TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING M ed fiskevårdsavgifterna understöds årligen flera hundra regionala och riksomfattande projekt som främjar planeringen, genomförandet, styrningen och utvecklingen av hållbar användning och vård av fiskevattnen, fiskeövervakningen eller rådgivningen inom fiskerihushållningen. I år uppgick dessa ersättningar till sammanlagt 1 022 254 euro i Kust-Finland. Sammanlagt hade det ansökts om cirka 1 150 000 euro i understöd. • Utveckling av samtillståndsområden • Utveckling av fiskeriövervakningen och rapporteringen NTM-centralen i Egentliga Finland beviljade sammanlagt cirka 650 000 euro i stöd till 105 projekt i Kust-Finland. Kommunikationsoch informationsprojekt finansierades med 98 000 euro. Fördelning enligt tyngdpunktsområden De särskilda tyngdpunkterna i NTM-centralernas projektansökan år 2025 var: • Främjande av fiske som hobby och anordnande av möjligheter att komma ut på vatten. NTM-centralen beviljar medlen till fiskeriområden som fördelar ersättningarna vidare till vattenområdenas ägare. • Verkställande av nyttjandeoch vårdplaner: fis keriområdenas kommunikation • Uppföljning och reglering av fiskbestånd och fisket, åtgärder som tryggar vandringsfiskarnas naturliga livscykel
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 29 FISK & FISKE I SIFFROR M AL IN LÖ N N RO TH Plock bland projekt finansierade i tvåspråkiga områden 2025 SÖKANDE ÄNDAMÅL SUMMA Södra Kust-Österbottens fiskeriområde Fiskeövervakning och rapportering 15 500 Malax Fiskargille rf Fiskets dag för barn och ungdomar 2025 5 000 Forsby ås fiskeriområde Fiskeövervakning och fortbildning 1 500 Föreningen vattenoch luftvård för Östra Nyland och Borgå Vesistötalkkarihanke 2025 20 000 Centralförbundet för Fiskerihushållning Kustens fiskeriområdesdagar 2025 15 100 Nylands fiskarförbund Nationella Fiskedagen Fiskrensningsskolning och info om fiske 3 430 Vantaanjoen ja Helsingin seudun vesiensuojeluyhdistys Jokitalkkari Vantaanjoelle 2025 20 000 Borgå-Sibbos fiskeriområde Fiskeövervakning och kommunikation 12 000 Kyrkslätt-Sjundeå å fiskeriområde Fiskeövervakning 10 000 Västra Nylands fiskeriområde Fiskeövervakning och skyltar 7 000 Ekenäs-Pojo fiskeriområde Fiskeövervakning 12 600 Ingå fiskeriområde Fiskeövervakning och information 15 500 Helsingfors-Esbo fiskeriområde Fiskeövervakning 10 000 Helsingfors-Esbo fiskeriområde Uppföljning av vandringssik och havsöring 5 000 Helsingfors-Esbo fiskeriområde Insamling av fiskerelaterat skräp 5 000 Lovisa skärgårds fiskeriområde Fiskeövervakning 13 000 Ekenäs-Pojo fiskeriområde Gemensamt infoprojekt 6 000 Åbolands fiskarförbund Fiskarposten 2025 Upplysningsverksamhet 3 000 Korpo-Houskär-Iniö fiskeriområde Fiskeövervakning 2 800 Pargas-Nagu fiskeriområde Fiskeövervakning 3 000 Pargas-Nagu fiskeriområde Fisken i fokus / ungdomsverksamhet med fisk som tema 3 000 Korpo-Houskär-Iniö fiskeriområde Fisken i fokus / ungdomsverksamhet med fisk som tema 2 000 Pargas-Nagu fiskeriområde Inventering av kräftoch fiskstammarna i fiskeriområdets träskvatten 5 250 Kimitoön-Finby fiskeriområde Provfiske i Sunnanån på Kimito 3 000 En komplett lista över finansierade projekt finns på NTM-centralens hemsida: www.ely-keskus.fi/sv/varsinais-suomi
30 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025. 30 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 Monikkobäcken rinner på sin nedre sträcka till stor del i en omgrävd fåra, som har anlagts för att ge plats åt stadsbyggande. Peter Elmqvist är fiskhandlare i fjärde generation
Gös från de stora sjöarna är MSC-certifierad och anses vara en riktig delikatess. Nästan 90 euro/kilo får man punga ut för en gösfilé. Vi får höra att svenskarna i synnerhet till nyår vill ha hummer. Härjobbar också den personal som tillverkar de lunchboxar som finns till salu i fiskdisken. Här huserar Peters syster. Den svenska hummersäsongen inleds den första måndagen efter den 20 september klockan 7.00. Skärgårdsflickan Lisa Elmqvist köpte 1926 ett eget stånd i Östermalmshallen. Brodern Ulf är i sin tur företagets VD. För tillfället är de importerade, men under kallvattenperioden finns även svenskodlade ostron till försäljning. Det är för övrigt samma sjö från vilken stockholmarna får sitt dricksvatten. Just idag är gösen i fiskdisken från sjön Glan, en sjö känd för sitt rena vatten av god kvalitet. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 31 F redagar är den livligaste dagen vid fiskdisken hos Lisa Elmqvist i Östermalms saluhall i Stockholm. Svenskarnas bättre ekonomi genom historien har säkert även det präglat efterfrågan och utbudet. Där etablerade hon början till vad hennes kollegor kom att beteckna som Europas finaste fiskaffär. I början av augusti är kräftsäsongen i full gång och det finns gott om signalkräftor till salu. Det faktum att Sverige har en artrik västkust gör att fiskutbudet i Stockholms fiskdisk ser en hel del annorlunda ut än hemma i Finland. I Sverige säljs kräftor per kilo, inte per styck så som i Finland. Besöket i saluhallen gjordes som en del av projektet ”Närfisk” som drivs av Södra Österbottens Maaja kotitalousnaiset och Södra Österbottens fiskerihushållningscentral. Det finns mycket olika plattfiskar till salu, likaså är utbudet på skaldjur större. Förutom fiskdisken har företaget en egen restaurang i saluhallen. Jag frågar om avsaknaden av regnbåge i fiskdisken och får höra att regnbåge tidigare såldes som hel och rökt, men att efterfrågan på hel fisk numera är obetydlig. Vi får en snabb rundtur nere i saluhallens källare där hanteringsutrymmen och kylutrymmen finns belägna. Stockholmarna gillar också ostron, får vi lära oss. Också blåmusslor kan svenskarna äta som inhemska. Fiskhandlare i fjärde generation, Peter Elmqvist, berättar att företaget Lisa Elmqvist numera sysselsätter 100 personer. En annan sak som sticker ut är det höga kilopriset på gös – och att regnbågslax helt saknas i disken. Trenderna kommer och går, men fiskaffären består. Nästa år fyller affären 100 år. TEXT OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Östermalms saluhall kräftor, gös och ostron lockar stockholmarna FISKPRISER I ÖSTERMALM SALUHALL 4.8.2025 (I EURO) Hel fisk €/kg Abborre (Östersjön) – 17 € Gädda (Östersjön) – 23 € Gös (insjö) – 38 € Sik (Kattegatt) – 26 € Röding (odlad) – 31 € Torsk (Skagerack) – 38 € Filéad fisk €/kg Abborre (Östersjön) – 49 € Gädda (Östersjön) – 36 € Gös (insjö) – 88 € Sik (Kattegatt) – 46 € Röding (odlad) – 48 € Torsk (Skagerack) – 49 € Lax (odlad) – 54 € Övrigt Signalkräfta (Hjälmaren) – 62 €/kg Blåmusslor (Kattegatt) – 9 €/kg Ostron (Frankrike) – 2,30–5,20 €/st. Man kan säga att regnbågen har ersatts av odlad röding istället, förklarar Peter. Fredagen är som sagt veckans livligaste dag, och Peter berättar att hela 90 procent av den fisk som säljs hos Lisa Elmqvist i Stockholms hjärta köps av stamkunder – ett tydligt kvitto på både kvalitet och förstklassig service
Under 1908 funderade man på vilken del av sälen som skulle visas upp för erhållande av "premie" för död säl. Vid mötet "upptogs till diskutstjon frågan om storryssjors skadliga invärkan på fiskmängdens förminskning i indre vatten emedan en sådan fiskredskap icke är så allmänt använd av fiskarena i Ekenäs landsförsamling". För att förstärka föreningens kassa beslöt man ordna lotteri. Man ansåg att sälstjärten var ett någorlunda säkert bevis på att sälen var död. Exakt datum framgår inte ur handlingarna men det första protokollet i protokollboken omfattande åren 1907-1932, är daterat 27 september 1907. På våren 1908 diskuterade man vilka kandidater föreningen skulle ställa upp för instundande Lantdagsmannaval och två simkunniga personer utsågs att delta i en kurs för livräddningslärare då Sjöräddningssällskap hade gett löfte om stipendie åt deltagarna. Man behandlade också en fråga om försäkring för "fiskbragder och redskap". I detta skede behandlade man också, efter att ha tagit ärendet i grundligt övervägande, var storryssjor kunde begagnas; endast i yttre skärgården vid mindre skär och kubbar under förutsättning att de inte fick uppta mer än 1/4 del av avståndet till närmaste. 32 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 Axplock ur Ekenäs skärgårds fiskares och fiskevattenägares annaler Henrik Lundberg från Busö har fortsatt gräva i sitt arkiv. Man godkände även enhälligt ett förslag om att få sig tillsänd en fiskeinstruktör som kunde undervisa fiskarena i sälfångst. Vid ifrågavarande möte "närvoro sirka 25 pärsoner af vilka 19 pärsoner tecknade sig som medlemmar". Vidare behandlades frågan om medlemmarna hade intresse att skaffa sig fiskareförbundet flagga och märke. Man funderade också på att föreningens medlemmar skulle ha ett gemensamt märke på sina fiskkärl som innehöll kryddad fisk. Detta tyder på att föreningen grundats tidigare under år 1907. Det framgår även att "fiskmellanhandlarna" visat usel misstro och oförståelse mot föreningen. Man diskuterade också inrättandet av fredningsområden i fiskevatten, om de skulle införa verklig nytta och att sådana områden inte skulle få göra för stora intrång i vattenägarens rättigheter. 1908 fattades beslut om att grunda ett bibliotek och man beslöt föreslå för förbundet att ett fiskeredskapsmuseum skulle grundas någonstans i Nyland. Ekenäs skärgårds fiskares och fiskevattenägares annaler ger en intressant inblick i hur livet tedde sig längs kusten i början av 1900-talet. Två lotsar av föreningens medlemmar utsågs att delta i en sådan utfärd under förutsättning att lots överbefälet gav sitt samtycke (skribenten har hört berättas att åtminstone en sådan resa har företagits). Då skadan som sälen orsakar på fisk och redskap för landets fiskerinäring i sin helhet är stor ansåg man att staten borde ställa något av sina fartyg till förfogande för säljakt under några dagar i mars. Man bordlade ärendet för att ta reda på erfarenheter i frågan på andra håll i nyländska skärgården. Vid samma möte "upptogs frågan om inrättande av sjuk och begrafningskassa för fiskarena i Ekenäs skärgård." Man behandlade också "önskligheten att fiskarena mot billig ränta måtte erhålla statslån för anskaffande av motorbåtar för bedrivande af hafsfiske". År 1908 – ett händelserikt år Följande möte hölls 5 april 1908 och besöktes av "omkring 40 pärsoner". Diskussion fördes också om obesuttnas rätt till strömmingsoch vassbuksfiske om de hade bostad i by eller på hemmans mark. Man konstaterade ändå att "motorbåtar merendels visat sig vara osäkra för kommennationer" och att fiskarna kunde komma på obestånd genom "oförväntade utlagor" på grund av maskinerna, varför man ansåg det bäst att försöka få statslån för anförskaffandet av större segelbåtar för havsfiske. TEXT HENRIK LUNDBERG FOTO BERNHARD ÅSTRÖM, SLS ARKIV E kenäs skärgårds fiskare och fiskevattenägare grundades 1907. Ur protokollet framgår att föreningen redan då hade stadgar, en styrelse och var medlem i Nylands Fiskarförbund
År 1911 – ofredande av fiskbragder År 1911 funderade man över vad som kunde göras för att förhindra fiskbragders ofredande, samt hur man skulle förfara då två fiskbragder kommit så nära att de trasslat in sig i varandra. Man utsåg ombud till Fiskeriföreningen i Finlands allmänna möte. Man konstaterade att det var en oegentlighet att det importerades fisk tullfritt från andra länder vilket var till skada för Finlands fiskare. Man skulle förfara lika varsamt med den andra partens bragder som med sina egna. Sikryssjorna skulle ha sådan gleslek att intet yngel blev skadat. Under året ändrades föreningens namn till Ekenäs skärgårds östra gille. År 1912 – vårskytte av fågel 1912 diskuterade man om vårskyttet, skulle man freda fågeln på våren. Man diskuterade också vad fiskarna som saknade eget vatten skulle vidta för åtgärder för att skaffa sitt eget vattenområde. Föreningens åsikt var då att hemman eller vattenområden var till salu skulle fiskarna inköpa dem för att parcelleras med användning av andelsprincipen. 1920-talet – kappseglingar och skärgårdsmannadag Föreningen hade sommarfester med kappseglingar, senare tävlingar med motorbåtar, och lotterier. Man ansåg det obehövligt att Nylands fiskareförbunds instruktis skulle komma för att ge undervisning i matlagning och hushållsgöromål, detsamma gällde undervisning i trädgårdsskötsel. Abborren fredades från 15 april till 15 juli. 1923 ordnade man en "skärgårdsmannadag" med kapplöpning för fiskarmotorbåtar, kapprodd, kappsimning, prisskjutning, kappspringning och höjdhopp på dagen och en soaré på Skärhalla på kvällen. Där påpekades då att det inte lönade sig att freda fågeln då herrar komma från städerna och skjuta ungar som ännu inte kan flyga. Prisskjutningen indelades i två klasser, en för gamla lodbössor och en för militärgevär (senare inköpte man två salongsgevär för tävlingarna i skytte). Kappseglingarna försigick ofta mellan Jussarö och Hästö-Busö. Man beslöt även om en gemensam inhandling av fiskbragder samt om att inrätta ett stipendium att ges åt den som besöker Östra nylands folkhögskola där undervisning förmedlas i i fiskeriyrket. Gäddans minimimått bestämdes till 25 centimeter vid fångst och försäljning. Under 1910 förelåg ett förslag av Nylands fiskareförbund om att grunda ett svenskspråkigt fiskarförbund som skulle omfatta hela landet. År 1910 – böcker och vattenägo År 1910 var förening i besittning av ett stort antal böcker. Bilden visar strömmingsfiske år 1910 och är ur veterinär Bernhard Åströms samling som ingår i SLS bildarkiv.. Utlåningstiden skulle vara fyra veckor, avgiften 5 penni per boklån. Under året beslöt man att vassbuksskötornas tätlek ska vara 52 varv/gammal aln och att fiskeredskap för abborre och gädda inte får vara tätare än 22 varv/aln. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 33 land. "Då fiskbragder förkomma genom tjuvhand bör var och en som sett något som kan lända till den skyldiges ertappande därom underrätta den som missat sina bragder och den skyldiga sökas för lag"
Det smartaste är att använda skilda kräftmjärdar för varje sjö. Betesfisken ska alltid komma från det vattenområde i vilket man fiskar kräftorna. Skyddet av flodkräftan har skrivits in i Forststyrelsens utvecklingsprogram för fisket 2024–2034, och därför säljs inga tillstånd för fiske av flodkräfta längre från och med kräftsäsongen 2025. TEXT MALIN LÖNNROTH, CFF FOTO CFF SKYDDA FLODKRÄFTAN MOT KRÄFTPEST Att signalkräftor och kräftpest sprids utgör den största faran mot den starkt hotade flodkräftan. Undantag på arrenderade vattenområden På vissa vattenområden som Forststyrelsen arrenderat ut kan kräftfiske efter flodkräfta fortfarande vara tillåtet. Kräftfisket får ändå fortsätta i vatten där det finns signalkräfta. Även i vissa vatten där kräftfisket är betydelsefullt för kommersiellt fiske kan det fortsätta, förutsatt att försiktighetsprincipen iakttas. När kräftpest sprids i ett vattendrag, slås flodkräftan ofta ut, medan signalkräftan själv tål sjukdomen väl. Detta gäller i områden där Forststyrelsens vatten utgör en del av ett större sjöområde, och där fisket ordnas av delägarlag som beaktar flodkräftans livskraft. Flodkräftan är Finlands ursprungliga kräftart, men dess bestånd har kraftigt försvagats under 2000-talet. Desinficering av redskap: • Kokning i 10 minuter • Blötläggning i 30 minuter i starksprit (tre delar starksprit och en del vatten) • Torkning så att redskapen blir helt torra, 5 – 6 timmar i bastu i 60 – 80 grader • Blötläggning i 30 minuter i 4 % formalinlösning • Nedfrysning i minst tre dygn i -20 grader. Om man misstänker kräftpest ska man skicka kräftan för kostnadsfri sjukdomsundersökning till Livsmedelsverket. Lär dig särskilja kräftarterna Forststyreslen önskar att varje kräftfiskare kan skilja mellan inhemsk flodkräfta och signalkräfta och känner till varför det är så viktigt att bekämpa kräftpest och hur man gör. Varje kräftfiskare kan förhindra spridningen av kräftpest genom att desinficera, torka eller frysa ner kräftfiskeredskapen innan man flyttar dem från en del av ett vattenområde till ett annat, eller mellan sjöar. 34 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 Slut på flodkräftsfisket på statens vatten F rån och med den här säsongen säljer Forststyrelsen inte längre kräftfisketillstånd i vattenområden där den inhemska flodkräftan förekommer. Beslutet om ett tillsvidare gällande skydd av flodkräftan stöder också målen i Finlands nationella kräftstrategi, där ett av huvudmålen är att bevara flodkräftans livsmiljöer och bestånd. Fisk från andra vatten måste frysas ner i tre dygn före användning. Den är särskilt sårbar för kräftpest, en sjukdom som sprids av den nordamerikanska signalkräftan – en främmande och invasiv art
Om reformen genomförs som planerat kommer alternativen för stämmokallelser att bättre överensstämma med motsvarande bestämmelser för andra sammanslutningar. NÄR KAN MAN då räkna med att dessa förändringar träder i kraft och vad innebär de i praktiken. Dessa ändringar har redan framgångsrikt införts i lagstiftningen för andra sammanslutningar. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 35 BEHOVET AV ATT förnya lag om samfälligheter har tidigare avhandlats i Fiskeritidskrift och nu har processen framskridit så långt att ett utkast till regeringens proposition har varit på remiss på webbplatsen lausuntopalvelu.fi . Vid en genomgång av själva förslaget kan man konstatera att reformen i första hand är av språklig och terminologisk karaktär. I den här spalten svarar Centralförbundets jurist Rasmus Åkerblom på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Efter detta återstår endast presidentens underskrift innan lagen kan träda i kraft. NÄR DET GÄLLER tidtabellen tar hela den ovan beskrivna processen sin tid. Dessa har i praktiken visat sig vara krångliga och föråldrade. VAD SKA MAN då tänka om allt detta. Centralförbundet för Fiskerihushållning har länge lobbat för reformen. Den största förändringen gäller lagens krav på hur kallelser till stämmor ska ske. Reformen av lagen grundar sig på en skrivning i regeringsprogrammet. Lag om samfälligheter förnyas – vad innebär det. Om allt går utan dröjsmål kan man tänka sig att förändringarna träder i kraft exempelvis vid ingången av år 2027. LAGSPALTEN. SAMTIDIGT MÖJLIGGÖRS EN permanent tillämpning av de förändringar i mötesförfarandet som under coronapandemin gällde tillfälligt. Eftersom det fortfarande handlar om ett utkast till regeringens proposition ger en genomgång av de enskilda formuleringarna ännu ingen klar bild av vilken slutlig form lagen kommer att ha. Dessa frågor kommer vi att återkomma till även i denna spalt. Båda reformerna är i praktiken precisa åtgärder som ger delägarlagen tillgång till lösningar som redan är allmänt använda på annat håll. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. EFTER DEN OFFENTLIGA hörandefasen som ingår i lagstiftningsprocessen är det dags för Jordoch skogsbruksministeriet att sammanställa utlåtandena, och inkomna synpunkter kan införas i lagpropositionen enligt beredarnas bedömning. Regeringens proposition överlämnas därefter till riksdagen, som efter utskottsbehandling antingen godkänner eller förkastar förslaget vid riksdagens plenum. För närvarande räcker det för aktörer inom delägarlag att veta att de förändringar som aviserats i regeringsprogrammet är på väg, att de inte är omvälvande utan tvärtom nödvändiga, och att de – om de genomförs som planerat – är ett steg mot en mer fungerande lagstiftning som bättre motsvarar delägarlagens behov
Stefan Laines fiskeskildring om en kväll med stora abborrar var ett av de prisbelönta bidragen. Fler skönheter bjöd dock inte det stället på. Det hade redan varit så pass kallt att man fick bryta isen vid stranden med ankaret på några tiotals meters sträcka för att komma ut på vattnet. Fiskarna hamnade i den stora håven, som fungerade utmärkt som sump. Då säger lagkamraten: ”Det är en stor abborre!” Håven fram igen, och efter en liten kamp låg en ståtlig fisk i håven! Lagkamraten sa att nu hade nog rekordet slagits, och jag svarade att det nog var på gränsen. Sedan small det till lite hårdare på lagkamratens wobbler, och den andra lagkamraten stod redo med håven. Därmed hade jag nu tre godkända fiskar på Ahvenliiga-kortet. Och då började det hända. Vi styrde mot morgonens fiskeplatser men lyckades inte hitta några större fiskar. Jiggen kastades mot det håll vi kommit ifrån. TEXT OCH FOTO STEFAN LAINE, FISHING TEAM BLACKISLAND fina halvkilosabborrar, och lagkamraten fick en fisk i kiloklassen – tror den var 43 cm. Vi gled vidare mot ett ställe vi hade på känn, och kvällen hade redan hunnit bli ganska sen – men kanske skulle det ändå lyckas! Strax innan vi var framme vred lagkamraten på ekolodsskärmen och sa: ”Kolla här.” I det ögonblicket sa jag: ”Om det där är abborrar, så är de riktigt fina!” Snabbt stoppade vi båten, och det stilla vädret gjorde att vi nästan låg helt stilla. De bästa och mest minnesvärda bidragen belönades. 36 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 D et var den 21 oktober och näst sista dagen i tävlingen Ahvenliiga 2023. Situationen kändes som hämtad ur en sagobok. Under morgonen och dagen fick vi några fiskar här och där – det var riktigt svårt. Efter att ha prövat flera olika ställen lyckades jag, alldeles intill en plats där jag tidigare fått en kilosfisk, få en ståtlig abborre på 41 cm. Vattnet var bara ett par grader varmt, vilket innebar utmaningar. Ett par En magisk abborrkväll Med anledning av nationalfisken abborrens 30-årsjubileum uppmanade Centralförbundet för Fiskerihushållning allmänheten att skicka in fiskebilder, videor eller berättelser med anknytning till abborre. Vi fick några fler fina exemplar, men sedan var de borta – försvunna som om de blåst bort med vinden. I håven vilade en ståtlig abborre på 48 cm och 1 325 gram! I det här läget kastade jag själv mot samma plats – och PANG! J ag tänkte i det här läget att där det finns stora abborrar brukar det också finnas gäddor, så jag gav lite mer press. Dags att mäta och väga bjässarna – och se där! Mitt personliga rekord var faktiskt slaget. Fisken mätte 47 cm och vägde 1 560 gram! Känslan i det ögonblicket var helt fantastisk!
Den här dagen kommer man verkligen att minnas för alltid – riktigt bra fiske! Du kan följa Fishing Team Blackislands fiske på Instagram under namnet blackisland_fishing_team Stefan Laine lyckades, under nästan vinterlika förhållanden i slutet av oktober, lura upp sitt livs största abborre – 47 centimeter lång och med en imponerande vikt på 1 560 gram.. Den poängen räckte till en 13:e plats, vilket säger en hel del om nivån på storabborrfisket idag när platskännedom och användning av elektronik hela tiden utvecklas bland utövarna. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 37 ABBORREN FIRADE 30 ÅR SOM NATIONALFISK Vid Centralförbundet för Fiskehushållning föddes våren 1993 idén om att anordna en omröstning för att utse Finlands nationalfisk. De bästa och mest minnesvärda bidragen belönades i slutet av hösten 2024 och de presenteras nu i en artikelserie i Fiskeritidskrift för Finland. Det visar verkligen hur viktigt det är att släppa tillbaka de stora fiskarna i gott skick. S nabba bilder togs medan fiskarna var i håven och i händerna, och sedan fick de simma tillbaka till friheten. För att fira nationalfiskens 30-årsjubileum ordnade Centralförbundet för Fiskehushållning en tävling där vi bad folk skicka in fiskebilder, videor eller berättelser relaterade till abborren. Även Ahvenliiga-kortet fick en rejäl uppdatering på bara en kvart: 43, 43, 46, 47, 48 = totalt 227 cm. I år gjorde vi en intressant observation när en kompis fick en abborre på 48,5 cm och strax under 1 200 gram från samma område – det visade sig vara samma fisk som min lagkamrat fick året innan, kännetecknen stämde helt. Våren 1994 valdes den välkända abborren till Finlands nationalfisk
Anne övergick till Centralförbundet från Norra Savolax fiskerihushållningscentral, där hon åren 2019–2021 arbetade i projekt kring nyttjandeoch vårdplaner och åren 2021–2025 som fiskerirådgivare. Ade har särskild expertis inom vattenprovtagning, hydrologiska fältmätningar samt flödesmätningar i vattendrag. KARI KILPINEN 80 ÅR Centralförbundet för Fiskerihushållnings pensionerade avdelningschef Kari Kilpinen fyllde 80 år i augusti. Även efter pensioneringen fortsatte Kari att skriva, och år 2016 utkom boken Från tsartiden till EU-tiden – 125 år av fiskerirådgivning, som berättar om den finländska fiskerihushhållningens historia. På fritiden ägnar sig Anne åt olika naturintressen och sport. Kari, som arbetade vid förbundet från och med 1981, är en erkänd expert inom fiskerihushållningen. Med en bakgrund som iktyonom och kock för Ade med sig en kompetens som förenar naturvetenskaplig noggrannhet med ett praktiskt perspektiv. Hon är engagerad i att arbeta för miljöns bästa och i att utveckla tjänster tillsammans med aktörer i regionen. Vid Uleåborg fiskerihushållningscentral omfattar Ades arbetsuppgifter bl.a. Han har även skrivit boken Suomen rapu, som behandlar den finska flodkräftans historia. Kari gick i pension i slutet av augusti 2010 från sin tjänst som avdelningschef vid Centralförbundet för Fiskerihushållning. Vi tackar Kari för de många gemensamma åren och önskar en riktigt god födelsedag!. ADE RISTI RÅDGIVARE I ULEÅBORG Ade Risti har börjat som fiskerirådgivare vid ProAgria Uleåborgs fiskerihushållningscentral. Han har författat flera verk om fiskevård, såsom Kalaveden hoito (1988 och 2002) samt Istuta paremmin (2004). Dessutom har Kari medverkat som författare i flera av förbundets handböcker och utvecklat dess bildarkiv. Erfarenhet har även samlats från mångsidigt fältarbete i Södra Finland. Annes uppgifter omfattar rådgivning för fiskeriområden och delägarlag, utveckling av fiskeövervakningen, arbete med lagstiftningsprojekt samt övrigt projektarbete. Ade flyttade från Södra Finland till norr för fem år sedan och har sedan dess hunnit arbeta i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland. Hans specialområden inom förbundet var fiskevård, kräftor, ål och fiskhälsa. 38 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 PERSONNYTT ANNE MÄKELÄ TILL CENTRALFÖRBUNDET Anne Mäkelä (FM) började i juni som specialsakkunnig i fiskeri vid Centralförbundet för Fiskerihushållning. rådgivning, provfisken, vattenprovtagningar och -mätningar, slåtter av vattenväxter, fältbesiktningar samt evenemang och projekt som främjar användningen av närfisk och intresset för fiske
Har vi långsamväxande gösbestånd, och om ja – varför?. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 2025 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Lari Veneranta, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2025 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år (digitalt 27 euro) Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer (digitalt 6,80 euro) UTGIVNING 2025 Nr Material Utkommer 1 24.1 21.2 2 17.4 16.5 3 22.8 19.9 4 14.11 12.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2025 I NÄSTA NUMMER Nr 4/2025 utkommer 12.12 4041 1029 TA PI O G U ST AF SS O N , CF F Gösutsättningar har diskuterats i många år, och nu diskuteras också gösens tillväxt. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel
Anmäl din kandidat senast den 30 september! Noggrannare kriterier och anmälningsblankett: www.ahven.net/sv/arets-fiskeovervakare/ Årets fiskeövervakare väljs som del av ett projekt finansierat ur Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. Thorbjörn Sirén Borgå-Sibbos fiskeriområde Årets fiskeövervakare 2024. Vem är årets fiskeövervakare 2025. Vesa Liukkonen Gustavs-Nystads fiskeriområde Årets fiskeövervakare 2023 Vi letar efter en samarbetsvillig, kundinriktad, planmässig, noggrann och miljömedveten fiskeövervakare att kora till årets fiskeövervakare på båtmässan i Helsingfors i februari '26