Artnamnen på finska och svenska. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net NYHET på ahven.net Fiskmemory med 48 kortpar (96 kort). Vi har förnyat vårt fiskmem ory! Pris 13,00 €. Vackra fiskillustrationer av Gösta Sundman och bröderna von Wright. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Foto: Malin Lönnroth / CFF. Den här ålen fotograferad i Kotka Maretarium uppvisar redan tecken på könsmognad, bland annat förstorade ögon. 16 Fisksjukdomar som arbetsfält 19 Om IHN och fiske på Åland 20 Rasvanki-Virmasvesi delägarlag är en aktiv aktör 24 Sälskrämma ökade laxryssjefångsterna 26 Östlig skäggtömmad smörbult sprider sig 28 Förlängd fredningstid för ål 30 Fiskeövervakningsstatistik från Ingå 32 Skarvskador utreds i nytt projekt 35 Uppfylld kvot vid skarvjakten på Högen 36 Mysteriet kring torsken i Ålands hav 5 Ledaren 6 Notiser 23 Lagspalten 27 Fisk och fiske i siffror 29 10 fakta om fisk 10 24 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Ålen är klassificerad som akut hotad och är sedan i år i Finland fredad 1.8 – 30.6. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 Europas bästa i Finland 14 Hur nå och aktivera vattenägare
NYA AFFISCHER! Våra gamla godingar Finlands sötvattensfiskar och Östersjöfiskar har utkommit med nytt fräscht utseende i storleken A2. Pris: 12 € Beställ nu! ahven.net > produkter
Delägarlagsoch fiskeriområdesrepresentanter bör nu extra noggrant läsa igenom lag om fiske 13 § samt motiveringarna i regeringspropositionen och sträva efter att ordna förutsättningarna för det kommersiella fisket så att det kommersiella fisket kan skötas utan att NTM-centralens regionala fisketillstånd behöver tas i bruk. En del besvär kommer säkerligen att lämnas in, men månne inte de flesta fiskeriområden kan börja verkställa sina nyttjandeoch vårdplaner mot slutet av året. Vi håller på att utarbeta en ansökningsmodell och informerar senare om hur saken framskrider. Vattenägarnas intresse att framöver finansiera utsättningar kommer högst antagligen vara obetydligt. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Om ålfiskeförbud FISKEFÄLTET MOTSATTE sig den snabbt beredda förordningen om att förbjuda ålfisket 11 månader om året, där fiske framöver endast är tillåtet i juli. Finansieringen av de utsättningar som finns listade i den nationella ålförvaltningsplanen kommer framöver att vara beroende av offentlig finansiering. Vi önskar att man i arbetet med att skydda ålen skulle lägga mer tyngd på att öppna upp för trygg vandring. FÖRORDNINGEN GER möjligheten att ansöka om undantagstillstånd för fiske i enlighet med lag om fiske 47 §. AKTUELLT DENNA HÖST är även att förvaltningsbesluten om fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner är att vänta. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Vi önskar att man i arbetet med att skydda ålen skulle lägga mer tyngd på att öppna upp för trygg vandring. DE ÅLUTSÄTTNINGAR som under årtionden har gjorts och finansierats av delägarlag och privata vattenägare kommer nu nästan helt att bli utan deras tänkta avkastning på grund av den långa fredningstiden. ”. Den långa fredningstiden saknar betydelse för skyddet av de ålar som utplanterats bakom vandringshinder. Vi vill på inga sätt bestrida vikten av att skydda denna akut hotade art, även om de begränsningar som görs i Finland är av marginell betydelse vad kommer till skyddet av ål på europeisk skala. I stället för att tusentals delägarlag lämnar in en egen ansökning torde det åtminstone för inlandet vara vettigare att fiskeriområdena sköter denna uppgift. Lagar och bestämmelser måste efterföljas, men om man från ett vatten utan vandringsförbindelse får en ål på så sätt att man hamnar ersätta skyddsvärdet på 3 510 euro, är det ett tufft beslut att svälja
Under festtalet framkom det att coronapandemin har slagit hårt mot verksamheten, men nu ser man fram emot mer normala tider. Applikationen kan laddas ner från Google Play och Apple App Store.. Jordoch skogsbruksministeriet har finansierat utvecklandet av Omakala-applikationen med cirka en miljon euro. I Maretariet presenteras cirka 60 olika fiskarter. Under 20 år har cirka 875 000 besökare fått bekanta sig med den finländska undervattensmiljön och finska fiskar. Det finns 22 bassänger i akvariet, och de rymmer sammanlagt 700 000 liter vatten! OMAKALA HAR LANSERATS Naturresursinstitutet (Luke) har utvecklat en applikation, Omakala, för insamling av data om fritidsfiske. Applikationen är gratis och ger fiskare bland annat en mångsidig fiskeloggbok, en karta med statens fiskebegränsningar utmärkta och en möjlighet att titta på översiktsdata om till exempel fångstmängder i ett visst vattendrag i takt med att tillräckligt med data samlats in. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F Kotka Maretarium 20 år Kotka Maretarium fyllde 20 år i maj och bjöd in sina samarbetsparter till fest. Den information som samlas in via applikationen används för forskning, planeringen av ett hållbart nyttjande av fiskbestånden och som stöd för beslutsfattandet. Omakala har utvecklats i samarbete med fritidsfiskare och kommer också i fortsättningen att utvecklas utifrån respons från fiskarna
Man ska inte kasta skräp på gatan eller i en gatubrunn, eftersom det därifrån kan färdas med regnoch smältvatten direkt ut i närmaste vattendrag. Effekterna blir mest påtagliga då det kommer till arter som ej kan förflytta sig undan värmen. Under de senaste 30 åren har temperaturen i Östersjön stigit med två grader i medeltal.. Hålls inte trådalgerna tillbaka, kan de täcka in blåstången så att den kvävs. Samtidigt gynnar högre temperaturer ettåriga, snabbt växande trådalger, något som är ett problem då de höga vattentemperaturerna även kan slå ut de små kräftdjuren som lever av att beta på trådalger som växer till exempel på blåstång. Stiger temperaturen för mycket under en längre tid, till exempel en vecka, dör många bottendjur. Redan nu har det noterats att till exempel blåstången slutar att fotosyntetisera när det blir varmare än normalt, för att sedan slås ut ifall temperaturen under några dagar i rad hålls på en ovanligt hög nivå. MARIN VÄRMEBÖLJA Åbo Akademi meddelar att det under slutet av juni och början av juli (26.6– 4.7.2022) observerades en marin värmebölja som varade i nio dagar vid Åbo Akademis biologiska fältstation Husö på Åland. Detta gör att bottensedimenten inte längre syresätts lika effektivt, något som leder till att syrebrist uppstår, varpå fosfor som funnits bunden i sedimenten läcker ut i vattnet. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER H ÅL L SK ÄR GÅ RD EN RE N RF . Perioder av extrema vattentemperaturer påverkar allt under ytan. De flesta gatubrunnar har inget filter som kan fånga upp skräp. Skräpet hamnar i vattnet antingen direkt från en människas hand eller exempelvis via dagvattensystemet. När temperaturen stiger över det normala blir bottendjuren först tröga. MAGKNIP AV PLAST Största delen av skräpet i sjöar och hav härstammar från städer. Globalt sett utgör Östersjön ett av de havsområden där ytvattentemperaturen för tillfället stiger snabbast. I Håll Skärgården Ren rf:s kommunikationskampanj ”Magknip av plast” blev en del finska städers brunnslock utmärkta med färgglada klistermärken i augusti för att uppmärksamma problemet. Den marina värmeböljans medelintensitet var 4,9 °C över det normala, medan den maximala intensiteten var 6,4 °C över det normala. På Östersjöns bottnar får de viktiga bottenlevande djuren det svårt när det blir varmt. Avsikten med kampanjen är att öka kännedomen om skräpets rutter ut i vattendragen och betona konsumentens egna möjligheter att motverka problemet. Det är tredje året i rad som vattentemperaturerna i juni har varit anmärkningsvärt höga
Odlingen av matfisk regleras i hög grad av de miljötillstånd som fiskodlingsanläggningarna beviljas. Uppgifterna omfattar företag inom kommersiellt fiske, vattenbruk, fiskförädling, partihandel och minuthandel. Fiskeriföretagens intäkter uppgick till totalt 845 miljoner euro, och sektorn genererade 2 517 årsverken. Uppgifterna om fiske i insjöarna omfattar endast de kommersiella fiskare som hör till grupp 1. Tävlingen genomförs av Pro Fisk rf. Innovationstävling Seafood Innovations 2022 tävlingen är en del av främjandeprogrammet för inhemsk fisk. Av den odlade matfisken var 94 procent, det vill säga 13,6 miljoner kilo regnbåge. Vinnaren offentliggörs på Fiskerihushållningens Innovationsdagar i Helsingfors den 3.11.2022. Med ett nettoresultat om 7,4 miljoner euro var partihandeln med fisk den mest lönsamma sektorn inom fiskerinäringen. Produktionsvolymen var mindre än under de två föregående åren, då drygt 15 miljoner kilo matfisk producerades. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER 14,4 Enligt Naturresursinstitutet producerade fiskodlarna sammanlagt 14,4 miljoner kilo matfisk för försäljning år 2021. Öringar och andra fiskar producerades cirka 0,16 miljoner kilo sammanlagt. Läs mer om tävlingen på nätsidan www.seafoodinnovations.fi Seafood Innovations 2022 tävlingen efterlyser innovationer! Både större och mindre innovationer emottages, en jury utser vinnaren.. och är öppen fram till den 16.10.2022. Innovationen kan ägas av en privatperson, företag eller annan organisation. 2020 ETT SVÅRT ÅR FÖR FISKEFÖRETAGEN År 2020 var ett exceptionellt år inom fiskerinäringen, då coronapandemin orsakade marknadsstörningar för fiskhandeln och restaurangerna var stängda under en del av året. En jury väljer de bästa innovationerna och den som kammar hem första platsen belönas med en prissumma på 10?000 euro. För utplantering odlades cirka 15 miljoner sikyngel, sex miljoner gösyngel, två miljoner laxyngel och två miljoner öringyngel. Dessutom producerades cirka 0,7 miljoner kilo sik. Intäkterna inom fiskenäringarna sjönk 2020 till sin lägsta nivå på nästan tio år. I tävlingen efterlyser man en innovation som ger fördel för fiskproduktion, -hantering, -logistik, -användning eller förpackning. År 2020 sysselsatte fiskerinäringen 1 860 företag
Genom programmet stöds utveckling av och investeringar inom fiskerinäringarna, det vill säga fisket, vattenbruket, fiskhandeln och fiskförädlingen, samt fiskerinäringens miljöåtgärder. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER HAVSÖRNEN INVERKAR PÅ STORSKARVEN Finlands miljöcentral SYKE rapporterar om en undersökning som visar att det växande havsörnbeståndet påverkar både placeringen för storskarvens häckningskolonier och deras ungproduktion. En ny finansieringsform är bland annat stöd för företagens forskningsoch utvecklingsprojekt. Fram till år 2017 brukade ett hundratal puckellaxar vandra upp i älven på årsnivå. I flera europeiska länder, även i Finland, har storskarvskolonierna flyttat sina häckningsplatser på grund av örnarnas alltför omfattande jakt. Den offentliga finansieringen för programmet uppgår till cirka 140 miljoner euro och omfattar hela Finland inklusive Åland. Finansiering riktas också till myndighetsverksamhet i anslutning till övervakning av fisket, datainsamling och havspolitik samt till lokal utveckling av fiskerinäringen. Därifrån har den spridit sig till det nordatlantiska området. Vid sidan av havsörnen ökade också storskarvsbeståndet i Finland kraftigt från år 2000. Under de senaste åren har växelverkan mellan havsörn och storskarv blivit allt vanligare, och observationer av havsörn i närheten av storskarvskolonier har blivit allt rikligare i olika delar av Östersjön, särskilt sedan 2010-talet. I Finland är problemet med puckellax bekant från Tana älv. Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha) är en art som hör hemma i norra Stilla havet och Ishavet, men som under många år sattes ut i älvar vid Kolahalvön i Ryssland. Syftet är att öka konsumtionen av inhemsk fisk, främja hållbar och ansvarsfull användning av fiskeriresurser och påskynda förnyandet av hela fiskerisektorn och digitaliseringen. År 2017 uppskattas de ha varit cirka 5 000 strycken och ifjol redan 50 000 stycken. Eftersom de inte finns någon officiell övervakning i Sverige är vi beroende av rapporter från allmänheten och den laxräknare med kameraövervakning som finns i ett vattendrag – Ätran. Det verkliga antalet puckellaxar som vandrade upp i svenska vattendrag är dock betydligt större, även om det fortfarande handlar om en bråkdel av det antal som hittas i Norge. REKORDÅR FÖR PUCKELLAX Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU rapporterar att den främmande fiskarten puckellax ökar kraftig i antal i norra Atlanten, särskilt i norra Norge. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015. Havsörnen spelar en allt viktigare roll för att begränsa storskarvsbeståndet. I Sverige observerades under 2021 den högsta siffran hittills; totalt 70 puckellaxar. Ett allt större bestånd av havsörn, både i Finland och på andra håll i Östersjön, är en av de stora framgångarna inom naturskyddet. SH U TT ER ST O CK. De flesta puckellaxarna passerar alltså obemärkt, säger Tom Staveley, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU. Förra året rapporterades mer än 200 000 individer i älvar och kustområden i hela Norge. I Finland har storskarvskolonierna i den yttre skärgården minskat dramatiskt och häckningen är alltmer koncentrerad till den inre skärgården SH U TT ER ST O CK KOMMISSIONEN GODKÄNDE FINLANDS PROGRAM Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfondens (EHFVF) nya programperiod inleds i september efter att kommissionen den 3 augusti 2022 godkände Finlands program för 2021–2027
TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTON JUKKA RAPO, SUKELTAJALIITTO RY OCH JUKKA LEVONEN Europas bästa i Finland. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 EM i dykfiske arrangerades i Puruvesi 13?–?14.8. Vad är egentligen dykfiske och hurudana fisketillstånd behöver man för den här mycket krävande formen av fiske
Dykfiske är en mycket fysisk gren. JU KK A RA PO Europas bästa i Finland. I synnerhet de som tävlar i grenen är erfarna fridykare. Samtidigt är det sälarna som är närmast land och inne i vikarna som är viktigast, men också svårast, att komma åt. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Säljakt i havet är något väldigt speciellt och ger naturupplevelser för livet. Grenen kan med skäl kallas sportfiske
För en fisk som inte uppfyller måttet drar man av poäng. Laken är en intressant möjlighet. Fiskemetoden är rätt så ineffektiv och man får inga storfångster så som i näteller jiggfiske. Ansvarsfullhet är något som betonas starkt i dykfisket. Det är viktigt för fiskaren att känna sina gränser. Vi svarade helt enkelt på efterfrågan, konstaterar Härkönen. Exempelvis abborre, sik och mört har ett minimimått på 300 gram och man får ta högst 12 fiskar som fångst per dag. Många av de tävlande är erfarna fridykare. Nu kan Puruvesi fiskeriområde sälja års-, veckooch tävlingstillstånd för harpunfiske. Samma sak var det tidigare då vi ordnade FM-tävlingar i Suvasvesi. Enligt Härkönen gör de nya avtalen tillståndsförsäljningen redigare. Tävlingen i Finland är historisk. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I mitten av augusti ordnades det EM-tävlingar i dykfiske i Finland. Att få tillstånd även till sjöområdena skulle enligt Jaatinen vara en bra sak. Då man i och med bildandet av de nya fiskeriområdena uppgjorde nya samtillståndsområden för Puruvesi införde man även harpunfiske på listan. I djupvatten på 20 meter kan fiskaren med hjälp av en ficklampa hitta lakar. Enligt Harry Härkönen, verksamhetsledare för Puruvesi fiskeriområde har det alltid nu och då inkommit förfrågningar om harpunfisketillstånd till Puruvesis klara vatten. Alla fiskar som under EM-tävlingens gång fås som fångst tas till vara som matfisk via en lokal aktör. Dykfiske är med andra ord en mycket fysisk gren. Det har varit smidigt att få tillstånd Jaatinen är med och arrangerar EM-tävlingarna i Puruvesi. Stora rovfiskar, så som gäddor, vill man inte minska på i området, så därför får man bara ta en som fångst. Varje tävlande har en egen båt, i vilken det förutom den tävlande finns en båtförare och en domare. Vad kommer till fisketillstånd vill dykfiskarna gärna föra diskussion med delägarlagen och beakta de begränsningar som delägarlagen önskar framföra. Enligt Jaatinen gör dykfiske verkligen skäl för namnet sportfiske. Ett första harpunfisketillstånd för Puruvesi Eftersom EM i dykfiske var en fisketävling, behövde arrangörerna naturligtvis införskaffa tillstånd av vattenägarna i Puruvesi och Pihlajavesi. Enligt Jaatinen behöver man varken vara rädd eller negativt inställd till dykfiske. Fiskaren ser alltid sitt byte innan han skjuter, det kommer ingen bifångst. Övriga fiskar är en bonus. Dykfiske är mycket vanligare i södra Europa, i synnerhet i Medelhavet, än hos oss. Men innan vi går över till tävlingsresultaten är det skäl att bekanta oss lite mer med den här för många obekanta formen av fiske och vilka tillstånd som behövs. I havsområdena finns det ett visst utbud av fisketillstånd. Kim Jaatinen, medlem i det finska laget, har haft dykfiske som hobby under 20 år och är rätt man att berätta mer om tävlingsgrenen. För braxen och id är motsvarande siffror 500 gram och fem stycken och för gädda 1 000 gram och en fisk. För fiskarna får man 1 poäng per 1 gram, det vill säga får man en gädda som väger 1 200 gram får man 1 200 poäng. Det är första gången EM-tävlingarna arrangeras i sötvatten. Enligt Jaatinen har Finland i tidigare tävlingar främst varit en slagpåse. På lördagen fiskade man sex timmar i Puruvesi och på söndagen i Pihlajavesi. Det känns att vi har varit välkomna. För många vattenområden finns det inte fisketillstånd som lämpar sig för dykfiske. I sjöar är stora gäddor en pelagisk art och därför svårfångade. Noggranna regler om minimimått i EM-tävlingen I Finland brukar man tävla genom att simma omkring med en boj, men i EM-tävlingen är reglerna striktare. Därtill är fångstmåttet för gädda i finska tävlingar satt till 1–2 kilo, vilket betyder att man inte får mer poäng för gäddor större än det. Till fångst tar man bara den fisk man vill ha som mat, fisk som av någon orsak är skadad eller fisk som faller inom ramarna för tävlingsreglerna. Dykfiske och att fånga fiskarna med harpun är en fiskeform som är obekant för många. På söndag kväll stod det klart vem som hade kammat hem segern i såväl de individuella klasserna som i lagtävlingen. Stora fiskar avgör således tävlingen. Dykfiske är hållbart fiske Det här om någonting är selektivt fiske, inleder Jaatinen. Tävlanden från åtta europeiska länder deltog och därtill hade man bjudit in USA:s landslag. För den som får en gädda kan det därför vara fråga om en jackpot. I EM-tävlingarna var Spanien en förhandsfavorit. Man har fastställda minimimått och fångstkvoter. Han berättar att de lokala vattenägarna ställt sig mycket positiva till tävlingsarrangemangen. Enligt Jaatinen kommer abborren att vara den viktigaste tävlingsfisken. Även om fisket är selektivt är det inte fråga om catch & release, utan alla fiskar avlivas genast. Kanske lite överraskande är braxen en svår art att fiska med harpun, för braxen är en skygg art. I det här skedet är det lämpligt att påpeka att man i tävlingen inte använder sig av tryckluftsapparater, utan det är fråga om fridykning, det vill säga man använder bara snorkel och simfötter. Tar man fredade arter så som ål, harr, öring och lax blir man omedelbart diskad. Tillståndsförsäljaren behöver inte fundera över vilket slags tillstånd som lämpar sig för harpunfiske eller huruvida man överhuvudtaget kan sälja dylika tillstånd.. I synnerhet för sjöar med klart vatten finns det en efterfrågan
Med sitt resultat skulle hon dessutom ha kommit in bland de tio bästa i herrklassen. Därtill kunde man inkludera fiske med båge. Finland har aldrig tidigare fått medaljer i dykfiske-EM och nu kammade man hem flera stycken. SU KE LT AJ AL IIT TO. Fiskeriområdesvis tillstånd skulle vara bra. Det är skäl för fiskeriområdena och delägarlagen att se över sitt utbud och sina tillståndsregler, avslutar Härkönen. För tillfället finns det antagligen bara till salu det tillstånd som Puruvesi fiskeriområde säljer, men enligt Partanen håller man på att avtala om ett motsvarande tillstånd för Suvasvesi fiskeriområde. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 Att svara på efterfrågan av nya tillståndstyper är att hålla sig ajour med läget på fiskevattnen. I tävlingsreglerna ligger fokus på små fiskar. De första tävlingarna i sötvatten var en framgångssaga. Han är en av världens bästa dykfiskare och bemästrar tydligen också Finlands klara sjövatten. Ett annat tillståndsområde är redan under arbete Verksamhetsledare Janne Partanen på Päijät-Häme Fiskerihushållningscentral är själv en entusiastisk dykfiskare och han deltog i EM-tävlingarna som båtförare. För små abborrar ges mer poäng än för stora gäddor. Därtill är det svårare att pricka småfiskar, så det gör fiskeformen ännu mer utmanande. Daniel Mann från Storbritannien deltog i EM-tävlingarna i Puruvesi. Även Partanen anser att dykfisket i Finland står på en hållbar grund. På samma sätt kan man göra då man säljer tillstånd. I lag om fiske jämställs harpunfiske med ljuster. Europeiska mästare i egen klass Hur gick det sedan slutligen i EM-tävlingarna i Puruvesi. JU KK A LE VO N EN Matti Pyykkö vann brons i herrserien och Jemmi Levonen är Europeisk mästare i damernas dykfiske. Dessutom lyckades han under andra tävlingsdagen samla ihop alla 12 abborrar han hade som kvot. Finland fick sin första Europeiska mästare, då Jemmi Levonen vann sin klass helt överlägset. Även arrangemangen förlöpte väl, tack vare tillståndsområden väl lämpade för dykfiske. Finland vann också både herrarnas och damernas lagtävling. Lopez taktik under första dagen var att söka upp gäddor, braxnar och idar i grunda vassar. I damklassen skrevs historia. Levonen fick gott om abborrar under båda dagarna, samt några andra arter. Ett annat exempel på en ny fiskeform är ismete. Finlands Matti Pyykkö slutade på en fin tredje plats. Den första EM-medaljen någonsin för de finska herrarna. Finlands framgångar tog inte slut här. Under andra dagen började han leta efter den stora femkilos gädda han sett under första dagen, och lyckades fånga den. På bilden poserar han med en abborre. Det här gav honom mycket tävlingspoäng. Spanjoren Angel Santiago Lopez korades till mästare i herrklassen
Man skulle gärna aktivera unga, men det är inte en lätt uppgift. Anmärkningsvärt är att cirka en tredjedel inte har aktiverat sig. Aktivera unga men hur. Sammanlagt svarade 170 personer på enkäten. Av de som svarade var lite över hälften delägare i ett delägarlag, och av dessa deltog cirka två tredjedelar i delägarlagsverksamheten på något sätt. De största utmaningarna för att få aktivt fungerande delägarlag beror enligt de som svarat på enkäten på en ”förgubbning” av verksamheten, pengabrist eller avsaknad av kunnande. De vanligaste sätten att vara aktiv på, var att delta i delägarstämmorna, delta i styrelsejobbet eller fiskevården. Utmaningen är alltså hur man ska få dessa att även intressera sig för delägarlagsverksamheten och hur man kunde göra delägarlagsverksamheten lockande för dem. På många orter har man inte lyckats locka med nya aktiva i delägarlagsverksamheten. Det finns cirka 1,5 miljoner vattenägare i Finland, ändå lider delägarlagsverksamheten av brist på folk. Vi har jobbat med att lyfta fram vattenägande och delägarlagens arbete i förbundets kommunikation, samt ge basfakta om vattenägande åt dem för vilka begreppet är helt obekant. Vi ville ta reda på hur mycket den stora allmänheten överhuvudtaget vet om vattenägande och hur man kunde utveckla delägarlagsverksamheten så att den blir mer lockande, bland annat genom att göra det möjligt att delta i stämmor på distans. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Hur nå och aktivera vattenägare. TEXT OCH GRAFIK TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING P å Centralförbundet för Fiskerihushållning har vi i år satsat på vattenägande, ett ämne som är rätt så obekant för den stora allmänheten, även om man räknar med att det finns kring 1,5 miljoner vattenägare i Finland. Svaren i enkäten var givande, även om det mesta inte kom som en överraskning för oss som jobbar inom fiskerirådgivning. Ur enkäten framgick att den här gruppen önskar bättre information från delägarlagets håll; information om delägarlaget samt vilken fiskevård och verksamhet delägarlaget bedriver. Centralförbundet för Fiskerihushållning har i år satsat extra mycket på info kring vattenägande och genom en enkät riktad till vattenägare ville vi ta reda på hur vi bäst kan nå och aktivera vattenägarna. Bättre kommunikation kunde alltså framöver väcka inaktiva delägare. Många föreslog sammanslagningar av delägarlag för att skapa större helheter och att man. Ändå finns det många unga som har fiske som hobby och nya fiskentusiaster tillkommer årligen. Många utvecklingsidéer Via enkäten fick vi både högklassiga och omfattande utvecklingsidéer. Enkät för att ge färdkost I juni genomförde vi en enkät om vattenägande på Riihimäki Jaktoch fiskemässa samt på Farmarimässan i S:t Michel
Det som inte framkom i enkäten i dess nuvarande utformning, är det faktum att många fastighetsägare kan vara ovetande om att de är vattenägare. Utgående från svaren önskar många att delägarlagen skulle vara bättre på att kommunicera och hålla kontakt med sina delägare. Det framkom att fastighetsförrättningsavgifterna ofta är en tröskelfråga, då många delägarlag fungerar med en liten budget. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 i Finland även borde underlätta sammanslagningar av delägarlag. Som en respondent uttryckte sig: – ”För att trygga välmående fiskevatten och skötseln av fiskevatten är det av största vikt att få nya aktörer och sommarstugeägare att bli intresserade av sina vattenområden och aktivera sig i delägarlagsverksamheten.” För att lyckas med detta måste vi få ut information till nya stugägare och den yngre generationen.. Många delägare önskade att delägarlaget skulle vara bättre på att hålla sina delägare ajour – man upplevde att både delägarlagets existens i sig samt dess verksamhet förblivit ett mysterium. Därför är det så viktigt att kontinuerligt informera om vattenägande och det arbete delägarlagen gör även på gräsrotsnivå. Många utvecklingsidéer hänger ihop med tidigare nämnda saker, så som att delägarlagen bör aktivera unga och öppet informera om sin verksamhet
Efter veterinärstudier i Sverige var det fisksjukdomar som drog längsta stået och tidigare i år doktorerade Eriksson-Kallio i ämnet.. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Specialforskare Anna Maria Eriksson-Kallio på Livsmedelsverket är hemma från Jakobstad
Varje geografiskt område har sina egna utmaningar. Fisk och fiskhälsa har lite i taget smugit sig in i Eriksson-Kallios liv. Till arbetsuppgifterna hör allt från undersökning av fiskprover till rådgivning, undervisning och forskning. Eriksson-Kallio ansvarar för Helsingfors. Fiskhälsodagarna är ett viktigt evenemang Att planera programmet till de årliga fiskhälsodagarna hör till Eriksson-Kallios arbetsuppgifter. Arbetet måste svara på näringens utmaningar Livsmedelsverkets fiskhälsoorganisation har idag verksamhet i Helsingfors, Kuopio och Uleåborg. Kort beskrivet fylls mina dagar av undersökning av fiskprover, rådgivning, undervisning och forskning, berättar Eriksson-Kallio. Det finns säkert många orsaker till olika problem, men fiskhälsosituationen är över lag bra i Finland, säger Eriksson-Kallio. – Finland är ett geografiskt stort land och förhållandena runt om i landet varierar väldigt mycket vad kommer till produktionsmetoder och vattenmiljön. Fiskhälsodagarna har en lång tradition och ordnas fortfarande. Att det gjorts en hel del doktorsavhandlingar på fiskhälsosidan talar även det sitt tydliga språk, berättar Eriksson-Kallio. – Den beskriver bättre vad mitt jobb vid Livsmedelsverket i Helsingfors går ut på. Enligt Eriksson-Kallio är det viktigt att man vid Livsmedelsverket arbetar för att lösa näringens problem. TEXT MIKA REMES FOTO RIIKKA HOLOPAINEN S pecialforskare är en fin titel, men Anna Maria Eriksson-Kallio gillar mer sin inofficiella titel som fisksjukdomsveterinär. Eriksson-Kallio flyttade till Uppsala i Sverige för veterinärstudier och utexaminerades som veterinär år 2000. Eriksson-Kallio lyfter fram vikten av ett gott samarbete med fiskodlarna i frågor gällande fiskhälsa. Finlands fiskhälsosituation kan inte direkt jämföras med något annat lands situation. – Vår organisation har bytt namn många gånger under min karriär, men själva jobbet är det samma. Naturligtvis fungerar våra tre verksamhetsställen inte helt ensamma, i diagnostikjobbet deltar en mängd laboranter, andra forskare och veterinärer. Min arbetsbeskrivning fokuserar på fiskhälsa och gäller naturfisk, odlad fisk och akvariefiskar, förklarar Eriksson-Kallio. PERSONPORTRÄTTET – Såtillvida är resurserna tillräckliga, att vi till varje verksamhetsställe har lyckats rekrytera ny personal efter att tidigare personer gått i pension. Hon inledde med studier i biologi vid Helsingfors universitet. Fiskhälsoarbetet uppskattas inom Livsmedelsverket och vi strävar efter att hålla våra uppgifter så relevanta som möjligt. Så småningom stod det klart att en karriär som veterinär lockade mer. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 Fisksjukdomar som arbetsfält Anna Maria Eriksson-Kallio jobbar på Livsmedelsverket i Helsingfors. Fiskarna lockade så pass mycket att hon lyckades få en fot in på dåvarande EELA, som efter en organisationsreform fick namnet Evira och numera går under namnet Livsmedelsverket. Därför är det viktigt att man i den nationella forskningen satsar på och utgår från vilka problem det finns på fältet och vad fiskodlarna för fram
Övriga utmaningar inom fiskhälsan är enligt Eriksson-Kallio fiskarnas välmåendefrågor, nya fisksjukdomar som sprids till Finland och de förändringar som klimatförändringen leder till hos både fiskbestånden och miljön. I IPN sammanfattas alltså många av de utmaningar vi har inom fiskhälsa, förklarar Eriksson-Kallio. De två senaste åren har evenemanget ordnats på distans på grund av corona, men genast då det är möjligt kommer dagarna igen att ordnas som fysiskt evenemang, så att man kan ”träffas på riktigt”. Då kan myndigheter och fiskodlare utbyta åsikter och vi får direkt från fältet höra hur vi bör rikta vårt jobb. Fiskoch kräftsjukdomar som uppföljs: • Viral hemorrhagisk septikemi (VHS) • Infektiös hematopoietisk nekros (IHN) • Infektiös laxanemi (ISA) • Laxfiskarnas alfavirus (SAV) • Infektiös pankreasnekros (IPN) • Herpesvirus hos koikarp (KHV) • Vårviremi hos karp (SVC) • White Spot Disease hos kräftor (WSD) • Hälsokontrollprogrammet för Bakteriell njurinflammation hos fisk (BKD) • Laxparasiten Gyrodactylus salaris i Övre Lappland Källa: www.ruokavirasto.fi. – Fisksjukdomar respekterar varken gränser eller kalendrar. Därför är det så viktigt med det förebyggande arbetet, sammanfattar Eriksson-Kallio. Antagligen har spridningen förorsakats av mänsklig aktivitet och flytt av fiskmaterial, påminner Eriksson-Kallio. IPN genotyp 5 hör till de fisksjukdomar som enligt lag ska bekämpas i inlandet. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 årligen. Fiskhälsotjänsten är ett hälsoserviceprogram som Livsmedelsverket erbjuder fiskoch kräftodlingsanläggningar. I sin avhandling beskrev Eriksson-Kallio förekomsten av IPN i Finland och IPN:s många genotyper. Doktorsavhandling om IPN-viruset Eriksson-Kallio disputerade på våren. I dagarna deltar såväl forskare i fiskhälsa som veterinärer och fiskodlare. – En majoritet av inlandets yngeluppfödare hör till den frivilliga Fiskhälsotjänsten, vilket är en fin sak. Som veterinär har hon följt med IPN-sjukdomen ända sedan det påträffades flera fall av sjukdomen år 2012 i inlandet. Då man klarat av en utmaning, knackar följande på dörren. – Att träffas är en väsentlig del av fiskhälsodagarna. Risken med att det sprids fisksjukdomar med import och export av levande fisk, är något som Eriksson-Kallio speciellt vill lyfta fram. De IHN-fall som uppdagades på Åland år 2021 härstammar högst antagligen från fiskmaterial som importerats från Danmark. Men naturligtvis hoppas vi också på att en betydligt större del av matfiskanläggningarna skulle ansluta sig, för via Fiskhälsotjänsten får vi viktig information om vilka fisksjukdomar det finns och var de förekommer, förklarar Eriksson-Kallio. – Vattenmögel och bekämpningen av den, är ett mångfacetterat problem, som man ännu inte har hittat en lösning på, trots febrilt jobb, berättar Eriksson-Kallio. Arbetet tar inte slut på hälften, konstaterar Eriksson-Kallio. – Vår utmaning är att vi inte med säkerhet vet hur sjukdomen spritts från havet till inlandet. Jag anser att det här är mycket viktigt för den finländska fiskhälsan, förklarar Eriksson-Kallio. Avhandlingen gällde fisksjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN. SJUKDOMAR HOS FISKAR & KRÄFTOR Livsmedelsverkets undersökningar inriktas på lagstadgade sjukdomar samt uppföljning av den allmänna sjukdomssituationen. Som ett enskilt stort problem för fishälsan räknar Kallio-Eriksson upp att vattenmögel håller på att bli allmännare. Efter att EU förbjöd användningen av malakitgrönt i bekämpningen av vattenmögel, har vattenmögel blivit ett allt större problem för fiskodlingen. Genotyperna 2 och 5 har påträffats hos odlade laxfiskar i Finland och man har också påträffat genotyp 6 som antagligen härstammar från naturfisk och är sämre känd. Tjänsten är frivillig och täcker den sjukdomsdiagnostik och hälsoservice som inte omfattas av den lagstadgade sjukdomsdiagnostiken. – För fiskforskningen är IPN-viruset ett ”idealiskt” forskningsobjekt, för det finns varken effektivt vaccin eller medicin, sjukdomen sprids med levande fiskmaterial och orsakar ännu ingen hög dödlighet, men kan i framtiden blir ett allvarligt problem för fiskodlingen. – Faktum är att det vid både import och export av levande fiskmaterial alltid finns risker och dessa risker är det skäl att vara medveten om. Bästa åtgärden mot IPN är att jobba förebyggande. De lagstadgade åtgärderna för att bekämpa IHN visade tydligt att varken myndigheterna eller näringen har muskler nog, för att kunna klara av ett dylikt stort jobb varje år. Vattenmögel är ett stort problem För många fiskodlare är Eriksson-Kallio bekant via Fiskhälsotjänsten
4. Kommunalveterinären ska underrättas om sjuka fiskar. Närmare information om IHN finns på Livsmedelsverkets hemsida www.ruokavirasto.fi TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Virussjukdomen IHN förorsakar vävnadsdöd i fiskens blodbildande organ (infektiös hematopoietisk nekros) och är en allvarlig fisksjukdom som ska bekämpas enligt lag. Viruset är av samma typ som viruset som hittades på Åland 2021 vid fem åländska fiskodlingsanläggningar. Sjukdomen kan smitta inte bara till regnbågslax utan också till exempelvis lax, öring och gädda och sprida sig också via andra vilda fiskar och vatten. De som fiskar i området ska ändå observera följande: 1. Djupfrysning dödar inte viruset. Betesfisk ska fiskas från samma område där fisket sker. IHN smittar inte till människor eller landlevande djur. 2. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 OM IHN OCH FISKE PÅ ÅLAND På Åland har IHN hos laxfiskar konstaterats i juni hos regnbågslax vid en anläggning med recirkulerande vattensystem på Eckerö. IHN-viruset dör av torka och värme och är känsligt mot flera desinfektionsmedel. Trots IHN-fallet kan man på Åland fiska och äta fisk på normalt sätt. Fiskeredskapen och båtar ska desinficeras när man rör sig från ett område till ett annat. 3. Döda fiskar eller slaktrester av fisk får inte lämnas på stranden (eller isen) utan ska placeras bland bioavfall eller blandavfall, eller grävas ner
Det fanns de som var rädda, att nu tar man både vattnen och fiskarna. Slutligen sammanslogs sex delägarlag. Ett tiotal delägarlag deltog i sammanslagningsförhandlingarna. Nu vet vi ändå att vi har fattat rätt beslut. Ifjol gjorde man romutsättningar vid sju strömställen och några platser restaurerades för yngelproduktion. Matti säger till exempel att man kunde ha byggt det nya på ett redan fungerande delägarlag i stället för att grunda ett helt nytt delägarlag. Under rubriken hoitokalastus ja vesistöjen kunnostus finns ett föredrag om sammanslagningsprocessen.. På så sätt kunde man ha undvikit byråkratin kring att lägga ner och grunda nytt. D et är en vacker sommardag i juli då jag träffar Rasvanki-Virmasvesi delägarlags ordförande Matti Kärkkäinen. Att bygga upp ett ömsesidigt förtroende är viktigt. Det här har resulterat i nästan 18 000 hektar samfällda vatten. Sammanslagningen gjordes med egen finansiering. Sammanslagningsprocessen leddes av en kommitté. Nu har det snart gått tre år sedan sammanslagningen. Vi har träffat ordförande Matti Kärkkäinen som berättar vad delägarlaget jobbar med. I varje delägarlag fanns det de som var för och emot. Vi träffas vid delägarlagets grillplats i Karttula. – Bakom framgången ligger en sammanslagning av delägarlag, berättar Matti. Skyddsprojekt och båtramper I projektet Öringen tillbaka jobbar man för att möjliggöra naturlig fortplantning för öringen. Visst finns det saker man kunde ha gjort på annat sätt. Det är viktigt att också inkludera skeptikerna i i förberedelsearbetet. Sammanslagningen har medfört positiva förändringar. Inga negativa röster hörs längre. I år jobbar TEXT OCH FOTO RISTO VESA, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING SAMMANSLAGNING För den som vill läsa mer om processen kring att slå ihop delägarlag lönar det sig att surfa in på delägarlagets hemsida www.rasvankivirmasvesi.fi. För de projekt man har på gång, har det varit redigare att ordna med finansiering. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Rasvanki-Virmasvesi delägarlag är en aktiv aktör Rasvanki-Virmasvesi delägarlag i Norra Savolax kammade hem en delad andra plats i Centralförbundet för Fiskerihushållnings tävling om Finlands bästa delägarlag. Kommittén var behövlig, för det fanns många olika åsikter och synpukter