Två stora fickor framtill och två mindre fickor på bröstet samt invikbar ficka för fiskeövervakarkortet. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskeövervakarens väst NYHET! Stadig och välsittande reflexväst av hög kvalitet. På framsidan och ryggen texten ”kalastuksenvalvoja” och ”fiskeövervakare”. Pris 49,00 €. Finns i storlekarna L och 3 XL. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Tyget är 60 % bomull och 40 % polyester
Läs mer om den exceptionella isvintern på sidan 14. I södra Finland blev det ingen ordentlig vinter alls. Foto: Malin Lönnroth TA PI O G U ST AF SS O N. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 Kustrestaureringar testas i Ekenäs 14 Alla tiders mildaste isvinter 16 Skarven kan lokalt försvaga abborrstammarna 18 Kalaneuvos – störst i Finland 22 Öresvin på besök 26 Fish and fashion 29 Delägarlaget som kommunikatör 30 Smarthfisk för läckergommar 33 Fisk som tema på årets matskolor 34 Lekmogen fransyska 5 Ledaren 6 Notiser 24 Fisk och fiske i siffror 25 10 fakta om fisk 37 Lagspalten 38 Personnytt 10 25 I VA RJ E N U M M ER SA N N A KU N IN GA S PÄRMBILD Isvintern 2019–2020 var alla tiders mildaste
OBS! Vid beställning av våra fiskhanteringsredskap sänder vi faktura som ska vara betald innan vi levererar varan. Blad 160 mm. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Fiskhantering rätt & slätt! Pris 19,00 € Pris 8,00 € Pris 16,00 € Brynstål (Mora). CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Fiskpik. Frost ProGrip filékniv (Mora). Blad 212 mm
Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Det är nu skäl att på föredragningslistan skriva in en punkt om hur man ska trygga funktionsförmågan framöver”. Det är nu skäl att på föredragningslistan skriva in en punkt om hur man ska trygga funktionsförmågan framöver. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Dags för delägarlagen att ta digiklivet VIRUSET FORTSÄTTER dra fram i samhället, men fiskerihushållningen har lyckats hålla hjulen i rullning trots tillfälliga begränsningar för sammankomster. Det skulle nu vara på sin plats att uppdatera stadgarna så att denna möjlighet finns även när undantagslagen upphör. PÅ SAMMA GÅNG gäller det även att se över vilka övriga elektroniska tjänster man kunde ta i bruk. Naturhobbyerna har vunnit terräng, något som även ses i en rekordstor fiskevårdsintäkt. Omvärlden blir allt mer digital, vare sig vi vill det eller inte. I det här numret av Fiskeritidskrift får ni läsa om Rasvanki-Virmasvesi delägarlag, vars hemsidor dagligen besöks av 40–50 personer. Egna hemsidor, som hålls uppdaterade, kan även det öka intresset för delägarlagsverksamheten. Lagpaketet för undantagsförhållanden möjliggör tillfälligt elektroniska möten för både fiskeriområden och delägarlag, även om det inte finns inskrivet i stadgarna VILLIGHETEN OCH FÄRDIGHETEN att hålla elektroniska möten verkar ändå vara liten. DELÄGARLAGEN OCH FISKERIOMRÅDENA har börjat hålla de stämmor som avbokades på våren. Det är inget fel i att sälja redskapsmärken i den lokala butiken eller bensinstationen, men man borde även ta i bruk en elektronisk tillståndsförsäljning, som har visat sig vara ett effektivt sätt att öka fisketillståndsintäkterna. Förvaltningen har skötts på distans och både mobilen och e-posten har varit i flitigt bruk i fiskerirådgivningen. Att sörja för elektroniskt deltagande i möten och stämmor är även ett ypperligt sätt att rekrytera unga och icke-ortsbor med i den lokala verksamheten
Endast rekordåret 2016 har varit bättre. Problemet har visat sig vara att få de individuella kvoterna att räcka till, samtidigt som Finska vikens laxkvot inte används till fullo. Även i Torne älv och Simo älv har det stigit upp mer lax än tidigare. Fram till nu har insjöfiskarna kunnat göra sin fångstanmälan endera på pappersblankett eller via ett nätbaserat system. Det här underlättar byråkratin för fiskaren men även för myndigheterna som tar emot uppgifterna. Fiskarna efterlyser därför något slag av laxbörs, där man kunde föra kvothandel. Applikationen och upprätthållandet av den handhas av Sisävesiammattikalastajat ry och applikationen kan laddas ner från Google Play-butiken. De kommersiella fiskarna tackar Naturresursinstitutet för att både utplanteringsmängderna varit tillräckliga och utplanteringarna har lyckats bra. Eetu Karhunen/Xamk EE TU KA RH U N EN Det ser ut att ljusna för laxen Den här sommaren har det hörts positiva nyheter från östra Finska vikens kommersiella fiskare och Kymmene älvs fritidsfiskare. Sydöstra Finlands yrkeshögskola (Xamk) har utvecklat ett system, men vars hjälp fiskaren lätt kan anmäla sina fångster direkt till myndigheternas databas via sin mobiltelefon. TA PI O G U ST AF SS O N. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER MOBILAPP FÖR INSJÖFISKARE Enligt den nya lagen om fiske ska även kommersiella insjöfiskare anmäla sina fångster. Utvecklingsarbetet har fått finansiering från Norra Savolax NTM-central samt Europeiska havsoch fiskerifonden. Xamk besitter fortfarande rättigheterna till vidareutveckling av applikationen. Med en ny mobilapplikation är det lätt att göra fångstanmälningen, redan ute på sjön, om man så vill. Det verkar nu finnas mer lax än på många år i både havet och älven
Centralförbundets styrelsemedlem Ari Tapanainen och förbundets verksamhetsledare Vesa Karttunen föregår med exempel. RI ST O VE SA. Mer om ämnet på www.eraluvat.fi. Appen kan laddas ner till iOSja Android telefoner och paddar. Efter mötet bekantade sig styrelsen med fiskeplatserna vid Kotalankosket och fick delta i restaureringen av lekplatser. STYRELSEN GREPPADE KRATTSKAFTET Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse höll sitt sommarmöte i Virdois den 11 – 12. ERÄLUVAT FINNS NU SOM MOBILAPP Forststyrelsen har tagit i bruk Eräluvat mobilappen med vilken det är möjligt att bland annat betala fiskevårdsavgiften och köpa fisketillstånd till Forststyrelsens vatten. 8. Tillstånden sparas i appen och finns lätt att plocka fram och visa fiskeövervakaren. Inledningsvis finns appen endast på finska. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER 9,5 miljoner euro har influtit i fiskevårdsavgifter under januari-juli 2020, vilket motsvarar 245 000 fiskevårdsavgifter, framgår det ur Fortstyrelsens pressmeddelande. Ifjol inflöt sammanlagt 8,9 miljoner på hela året
Fiskerirådgivare Pasi Anttila, Uleåborgs mödraoch skyddshems verksamhetsledare Timo Peltovuori och verksamhetsledare Vesa Rantanen förevisar de donerade fiskeredskapen. Donationerna kommer att delas ut längs med kusten på axeln Kokkola-Torneå. En motsvarande donation gjordes i december 2018. Ålen är klassificerad som en akut hotad art, men sedan 2011 har mängderna ålyngel uppvisat en svagt positiv trend. N II N A TU U RI. 129 500 ålyngel utplanterades i Finland i augusti, varav Naturresursinstitutet satte ut 60 000 i beståndsvårdande syfte. I anvisningarna avhandlas också sammanslagning av delägarlag. Läs mer på skatteförvaltningens hemsidor under fliken detaljerade skatteanvisningar. Donationerna har införskaffats med medlen ur PKL:s 90-årsfond, till vilken PKL:s medlemsorganisationer, intressentgrupper och samarbetsparter har gjort inbetalningar. Anvisningarna gäller inkomstbeskattningen för samfällda förmånder, det vill säga beskattning av delägarlag och delägarna. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER BESKATTNING AV SAMFÄLLDA FÖRMÅNER Skatteförvaltningen har den 17.8.2020 gett en anvisning om beskattning av samfällda förmånder. På grund av coronaepidemin kom ålarna i år undantagsvis med bilskjuts till Finland, i stället för med flyg som tidigare år. PE RÄ M ER EN KA LA TA LO U SY H TE IS Ö JE N LI IT TO Ålarna klarade galant av transporten med kylbil från södra Sverige till Åbo. Största delen av ynglen utplanterades i kustvattnen. Fiskeredskap till förbundet för mödraoch skyddshem Perämeren kalatalousyhteisöjen liitto (PKL) donerade i juni fiskeredskap och Pikku hyljeböcker till Uleåborgs mödraoch skyddshem
Totalkonsumtionen av kött har minskat med cirka 1,8 procent, eller 1,5 kilo per person på ett år. Den totala konsumtionen av fisk var 14,9 kilo per person, som föregående år. Det beviljades ca 307 000 euro för planering av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen, varav fiskeriområdenas planer för nyttjande och vård fick 200 360 euro, ca 100 000 euro för främjande av intresset för fritidsfiske samt ca 65 000 euro för fiskeövervakningen. Det lönar sig att anmäla i synnerhet mer ovanliga fiskobservationer på nätsidan kalahavainnot.fi som upprätthålls av Naturresursinstitutet. Ersättningar av detta slag beviljades till ett sammanlagt belopp av ca 1,25 miljoner euro i Kustfinland. Uppgifterna framgår av Naturresursinstitutets preliminära uppgifter om näringsbalansen. Enligt näringsbalansen har fiskkonsumtionen varit på det stora hela oförändrad under många år. Arten verkar därmed breda ut sig allt mer i våra vatten. Fiskobservationerna hjälper forskarna att hållas uppdaterade med hur mer ovanliga samt invasiva arter sprids och mår i våra vatten.. Konsumtionen av fiskkonserver ökade något. Finländarna konsumerade i fjol i genomsnitt 148 kilo flytande mjölkprodukter, 80 kilo kött, 81 kilo spannmål, 12 kilo hönsägg, 66 kilo frukt och 66 kilo grönsaker. Utöver projektunderstöden beviljade NTM-centralen för år 2020 också sammanlagt 377 866 euro i allmänna understöd för fiskeriområdesverksamheten till 36 fiskeriområden i Kustfinland. Av fiskevårdsavgiftsmedlen betalas också ersättningar till ägare av vattenområden på grundval av nyttjande av allmänna fiskerättigheter i fiskevatten och fiskeguideverksamhet. Stödets andel av projektens totala kostnader var i genomsnitt ca 60 %. KALAHAVAINNOT.FI Fiskeritidskrift kontaktades av en läsare som gjort en observation av den invasiva arten svartmunnad smörbult ute i Ekenäs skärgård. VAD ÅT VI I FINLAND ÅR 2019. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER I egenskap av fiskerimyndighet för Finlands kustområden har NTM-centralen i Egentliga Finland delat ut sammanlagt ca 2,23 miljoner euro till främjande av fiskerihushållningen längs kusten. NTM-centralen i Egentliga Finland beviljade sammanlagt ca 606 000 euro i stöd till 95 projekt i Kustfinland
TEXT SANNA KUNINGAS OCH ANTTI LAPPALAINEN, NATURRESURSINSTITUTET MATS WESTERBOM, TVÄRMINNE ZOOLOGISKA STATION, HELSINGFORS UNIVERSITET PA VE L AL EK SE YC H IK /L U KE 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Kustrestaureringar testas i Ekenäs Hittills har man mest restaurerat strömmande vatten, men nu ska det bli ändring på det. Inom fiskerihushållningens miljöprogram testas olika restaureringsmetoder lämpade för kusten. Rätt så små åtgärder kan ge stor nytta för bland annat de lokala abborrbestånden, visar de försök man hittills gjort inom programmet
Allt arbete gjordes för hand, med lie och grep. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Solbackfladan i Ekenäs skärgård öppnades upp med en ränna i vassen så att fisken bättre kan vandra in och ut. PA VE L AL EK SE YC H IK /L U KE
Däremot håller man först nu på att utveckla restaureringsoch uppföljningsmetoder lämpliga för kustvatten. Ett av fem innovationsprogram Inom miljöprogrammet för fiskerihushållning, som är ett av fem innovationsprogram delvis finansierade av Europeiska havsoch fiskerifonden, samlar man nu in information om olika fiskeriekonomiska restaureringsmetoder och hur resultatrika de är. Vid tidigare års karteringar har man bara hittat enskilda romband. Våren 2020 byggdes en tillfällig dammstruktur vid mynningen för att begränsa vattenutbytet. Innovationsprogram för vattenbruk 4. Man har också öppnat upp rännor till sådana flador som vuxit igen av vass, för att göra det möjligt för fiskarna att vandra mellan fortplantningsområdena och havet. Vid karteringar i maj hittade man drygt hundra romband och den totala mängden var säkert större än så. Utveckling av partnerskap mellan forskare och fiskare 3. Därtill är informationen om tidigare genomförda restaureringar väldigt spridd. Karteringar och restaureringar i Ekenäs skärgård Sommaröträsket på Skåldö i Ekenäs skärgård är ett bra exempel på ett enskilt område som kan vara av stor betydelse för den lokala abborrstammens avkastning. Marknadsföringsprogram för fiskerihushållning 5. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 F iskarnas fortplantningsområden längs kusten är rätt så begränsade och både abborren och gäddans lekområden sammanfaller ofta med de områden där det finns mest mänsklig verksamhet. Tillsammans med Vattenrestaureringsnätverket (Vesistökunnostusverkoston) och övriga aktörer utvecklas rapporteringen av restaureringsåtgärderna till en gemensam databas, för att framöver kunna få bättre information om redan gjorda restaureringar. Vid tidigare års karteringar har man inte hittat spår efter abborlek. I mars 2020 röjde man med lie och spade en smal 100 meter lång passage för vårlekande fiskar. Blue Products ökning av värdet av inhemsk fisk samt nya mervärdesprodukter 2. Resultaten lät inte vänta på sig. Viktigt med rapportering Det finns redan gott om information om metoder som lämpar sig för restaureringar i strömmande vatten. För att återställa gynnsamma temperaturförhållanden för fiskens fortplantning har man till exempel skapat strukturer för att minska vattenutbytret i tidigare muddrade fladamynningar. Resultaten blev magra, fast området verkar lämpa sig utmärkt för abborrlek. I Kvarken har man redan tidigare restaurerat flador och glon, men det saknas information om hur framgångsrika restaureringarna har varit. I synnerhet flador, glon och glosjöar har visat sig vara viktiga fortplantningsområden för vårlekande fisk. Miljöprogram för fiskerihushållning. Solbackfladan i Danskog har däremot redan i flera år varit praktiskt taget avsnört från havet på grund av igenväxning. Mynningen till Ytteröfladan i Sandöfjärden har tidigare muddrats och man kan fortfarande komma in i fladan med båt, förutom vid lågt vattenstånd. Det är Naturresursinstitutet som håller i trådarna för miljöprogrammet. I höst kommer man att ta bort vattenvegetation på havssidan, för att upprätthålla kontakten mellan havet och Sommaröträsket även i fortsättningen. I vårens kartering av Solbackflada hittade man glädjande nog över 300 romband av abborre. Muddringar, strandbyggande och övergödning påverkar alla fortplantningsområdena negativt. Man karterade abborrom i Sommaröträsket både våren 2019 och 2020. Lovande resultat Man har nu testat småskaliga fiskeriekonomiska restaureringar i både Kvarken och Ekenäs skärgård. Den här glosjön förbinder till havet via en bäck. – De restaureringsåtgärder vi hittills har gjort har för det mesta varit lovande och gett snabba resultat, berättar Sanna Kuningas från Luke. Man försökte göra motsvarande restaurering vid Stensfladan i Skåldö som vid Ytteröfladan, för även Stensfladan har en mynning som tidigare muddrats. FEM INNOVATIONSPROGRAM 1. En annan viktig aspekt är den information som man samlar in om objekten före själva restaureringsåtgärden och vilken betydelse platsen har som fortplantningsområde för fisk. Den tillfälliga dammbyggnaden klarade inte av att stå emot den kraftiga strömningen och att båtar drogs över dammstrukturen. Bägge år hittade man över 600 band av abborrom och karteringen omfattade inte ens hela området. Fram till nu har man främst gjort fiskeriekonomiska restaureringar i strömmande vatten. Den troligaste orsaken till att försöket misslyckades var antagligen att man inte lyckades begränsa vattenutbytet tillräckligt mycket. Nu har man även fått ögonen upp för fiskeriekonomiska kustrestaureringar
Efter att ynglen kläckts blir de kvar i fladorna och glona under flera veckors tid och efter att ha överlevt denna första kritiska tid förflyttar de sig sedan ut till havet. Enskilda områden kan vara av väldigt stor betydelse för den lokala abborrstammens avkastning. För fiskarnas fortplantning är det överhuvudtaget viktigt att moderfisken i lugn och ro kan förflytta sig från havet in i lekområdena och tillbaka ut. I exempelvis västra Finska viken har man hittat abborrlek på väldigt få andra ställen. Det här gav genast resultat i form av abborrlek. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 FLADOR ÄR BARNKAMMARE Flador och glon som formats av skyddade havsvikar är viktiga lekområden för kustens vårlekande fisk, så som abborrar. SA N N A KU N IN GA S Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13. Det här gynnar abborrens lek som sker i april-maj. Att flador och glon är så vällämpade för abborrlek beror på att vattentemperaturen på våren stiger snabbare i dem än i omgivande vatten på grund av att de har ett begränsat vattenutbyte. Vid Ytteröfladans mynning i Ekenäs skärgård byggde man stenstrukturer för att minska vattenutbytet. Genom att öppna upp igenväxta flador och glon eller restaurera flador vars mynningar muddrats kan man återställa områdena i sådant skick att de igen kan fungera som platser för abborrlek
Vid den tidpunkten fanns det främst is i Bottenviken. Isvintern nådde sin kulmen i mars Minusgrader i början av mars fick istäcket att växa till sig aningen. Finska viken var isfri, något som aldrig hänt så här tidigt. Vintern 1930 var startskottet för en tio år lång isfattig period, som fick Isvintern 2019–2020 skrivs in i statistiken som historiens mildaste, men för Bottenviken som längre än vanligt. I Bottenviken var november aningen kyligare än vanligt och det såg till och med ut som om det kunde bli en sträng vinter. Långsam issmältning i Bottenviken Förutom uppe i Bottenviken var april tre grader varmare än vanligt. Senast detta skedde var vintern 2015, och före det vintern 1930. I Bottenviken låg temperaturerna kring det normala och isarna smälte långsamt. I april låg Finska viken isfri. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I svintern 2019–2020 började aningen tidigare än vanligt. Allt som allt fanns det väldigt lite is i Finska viken under hela vintern. Fram till senaste vinter hade det minsta istäcket uppmätts vintern 2008, då det den 24 mars fanns 49?000 km² is. Den sista isbrytaren återvände till Helsingfors den 12 maj och avslutade därmed isbrytningssäsongen. TEXT JOUNI VAINIO, ISTJÄNSTER/METEOROLOGISKA INSTITUTET FOTO TAPIO GUSTAFSSON Alla tiders mildaste isvinter. I mitten av februari förekom det lite nyis i både Skärgårdshavets och Finska vikens innervikar. Sista april var istäckets omfattning 8 000 km². Mars var på havsområdena 3–4 grader varmare än vanligt och sydliga vindar höll Bottenvikens isfält packat uppe i Bottenviksbågen. Mäthistoriens minsta uppmätta isareal för Östersjön är nu 37?000 km². De sista isarna smälte i slutet av maj och Östersjön låg isfri den 27.5. I Vasa skärgård fanns det 10–20 centimeter fast is och tunn jämn is. I Finska viken fanns det is längs innervikarnas stränder från Borgå österut, i Viborgska viken och utanför Sankt Petersburg. Under januari låg temperaturerna till och med 7–8 grader högre än medeltalet och då även februari fortsatte med varmt väder växte inte istäcket ordentligt. På ryska sidan fanns det is bara i Viborgska viken och utanför Sankt Petersburg. I slutet av mars var istäckets omfattning endast 14?000 km², vanligtvis brukar det vara så lite is i början av maj. Isvinterns kulmen nåddes den 5 mars då istäcket totalt omfattade 37 000 km². Redan i slutet av oktober förekom det is i Bottenvikens innervikar. På finska sidan fanns det efter några minusnätter tunn is i innervikarna. Maj var i Bottenviken kallare än vanligt och isarna smälte inte så gott som alls. Isfattig och kort vinter Isvintern 2019–2020 är den tredje vintern som Bottenviken inte frös helt och hållet. I slutet av februari blev det lite kallare och den sista februari omfattade istäcket 36 000 km². December var ändå 3–6 grader varmare än medeltalet och vid årsskiftet omfattade istäcket 8 000 km². I Bottenhavets innervikar fanns det ny is
I Karlebytrakten skedde isbildningen nästan fyra veckor och i Kemi två veckor tidigare än vanligt. I Finska vikens östra del var den fasta isen som tjockast 10–15 centimeter. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15. Isvintern 2019-20 såg verkligen inte ut så här i södra Finland. Allt som allt var förra vintern mycket isfattig. Den fasta isens största tjocklek varierade från norra Bottenvikens 50–75 centimeter till södra Bottenvikens och Vasa skärgårds 5–30 centimeter. Isarna omfattning var då i medeltal 117 000 km². Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 sitt slut i det smällkalla vinterkriget. I norra Bottenhavet skedde isbildningen ungefär som vanligt, men i Vasa skärgård fyra veckor tidigare. På mätstationerna söder om Kaskö förekom ingen is. Finska viken låg isfri så gott som hela vintern, med undantag för de innersta vikarna. Vid Valsörarna skedde första isbildningen sex veckor senare än vanligt. Motsvarande siffra under de senaste tio åren har varit 130 000 km². Finska vikens östra delar var isfria redan i slutet av mars, något som aldrig tidigare skett så här tidigt. Ute på Bottenviken var isen som tjockast 30–60 cm. På nästan alla havsområden var isvintern rekordkort, men i Bottenviken fem veckor längre än i medeltal. Den första isbildningen vid kusten, såtillvida att isbildning skedde, uppmättes tidigare än vanligt. I södra Bottenhavet och i Finska viken, de mest östra delarna undantaget, förblev vintern isfri. 1930-talets tioårsperiod är den period då minst is hittills har uppmätts. Isvintern slutade i Bottenvikens norra del cirka en och en halv vecka senare än i snitt, i södra Bottenviken och Bottenhavet tre veckor tidigare och i Kvarken fem veckor tidigare än vanligt
Stora mängder skarv i områden viktiga för abborrfiske och abborrlek kan reducera fiskstammarna och minska fångsterna. Främst inverkar miljöfaktorer, så som första sommarens tem. Inom hela den 2 800 km 2 stora statisktikrutan kring kolonierna uppskattades skarven konsumera cirka 8 procent av de över 2-åriga abborrarnas biomassa och avkastning, medan den naturliga mortalitetens andel är cirka 63 procent och fiskets 29 procent. En typisk abborre som skarven äter är cirka 15 centimeter lång. På basis av detta kan man uppskatta att under hela häckningsoch flyttsäsongen blev som högst 20–33 procent av de märkta abborrarna föda för skarvarna, om man inkluderar de unga skarvarnas konsumtion och utgår ifrån att de stannar inom området efter häckningen. – Med stöd av litteraturkällor uppskattades att cirka hälften av de abborrar som skarvarna äter, och märkena i dem, hamnar i kolonierna. Sammanlagt märktes 1?977 abborrar med PIT-märken under skinnet. – Märkningsstudiens resultat visar att ett stort antal häckande skarvar på viktiga områden för abborrlek och –fiske lokalt kan reducera abborrstammarna och fångsterna. På en större skala minskar predationens inverkan berättar Naturresursinstitutets forskare Lari Veneranta. Om abborrstammen glesas ut, börjar skarven äta mer av andra arter. Letandet efter märken lyckades bra och cirka 90 procent av märkena kunde hittas med vår apparatur, berättar Veneranta. Vid det tillfället fanns det 3?140 skarvbon i området. Hur Naturresursinstitutet och Jyväskylä universitet har utvärderat hur skarv som häckar i Kvarken inverkar på de lokala abborrstammarna och -fångsterna. Om man däremot granskar skarvens inverkan på en större skala är effekten mindre. Vilken inverkan predationen av skarv som flyttar genom området har beaktades inte i uträkningarna. Även den naturliga mortaliteten minskar och abborrens tillväxt och fortplantningseffektivitet kan öka. År 2018 undersökte man med hjälp av en märkningsstudie vilken effekt skarvarna har på områdets abborrstammar. Skarvarna beräknades öka de märkta abborrarnas naturliga mortalitet med 7–26 procentenheter. Hur ser de långtida effekterna ut. Enligt åldersoch tillväxtanalyser förblir cirka hälften av undersökningsområdets abborrstam naturligt småväxt och hälften når på 3–4 år den fiskbara storleken på 22–25 centimeter. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 S edan 2016 har det häckat stora mängder skarv i Kvarken. Småvuxna individer kan hela sitt liv förbli utsatta för skarvens predation, men är inte föremål för fiske. Skarven kan lokalt försvaga abborrstammarna TEX T NATURRESURSINSTITUTE T OCH JY VÄSK YL Ä UNIVERSITE T snabbt abborrarna växer inverkar på hur stor del av abborrstammen som blir fångst för skarvarna. Cirka 9 % av märkena återfanns i kolonierna. – Dessa faktorer kompenserar åtminstone delvis den reducerande effekt skarvpredationen har
På en större skala, uträknat för hela statistikrutan, skulle abborrfångsterna högst minska med 10–33 procent. Forskningen har genomförts som en del av programmet Partnerskap mellan forskning och fiskare i Finland, som koordineras av Naturresursinstitutet och finansieras av Europeiska havsoch fiskerifonden. I evalueringen har man försökt beakta de osäkerhetsfaktorer som finns i bakgrundsmaterialet och hur de påverkar resultaten. Sökområdet har indelats i mindre sektorer med band. Stammen minskade år 2020 med 16 procent i Kvarken. peraturer, på mängden abborrar berättar Outi Heikinheimo, besökande specialist vid Naturresursinstitutet. De årliga variationerna i antalet bon är dock regionalt stora och havsörnens jakt har en allt kraftigare inverkan på häckningsframgången och koloniernas placering. LA RI VE N ER AN TA TA PI O G U ST AF SS O N. Källa: Finlands miljöcentral Forskare Annica Långnabba på jakt efter PIT-märken på Sommarögrund i Kvarken. Partners i programmet är Jyväskylä universitet, Institutet för hälsa och välfärd samt Finlands yrkesfiskarförbund. Utgående från resultaten i den här märkningsstudien och andra tillgängliga studier har man även utvärderat vilken långtidseffekt skarven i Kvarken har på abborrstammarna. Huruvida antalet skarv och tätheten av 2-åriga abborrar på lång sikt skulle hållas på samma nivå som år 2018, skulle abborrfångsterna inom de häckande skarvarnas fångstområde som mest minska med 32–67 procent, om man antar att abborrarna inte vandrar, att unga skarvar skaffar föda inom samma område som de häckande fåglarna och att skarvarna stannar kvar inom samma område efter häckningen fram till höstens flytt. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 och abborrfisket, sammanfattar Timo J. Marjomäki, lektor vid institutionen för biooch miljövetenskaper vid Jyväskylä universitet. Häckningsbeståndet har varierat med några procent under de senaste fem åren. – Uppskattningarna som gjorts är väldigt grova estimat eftersom utgångsinformationen om exempelvis abborrens populationsdynamik, regionala fördelning och hur fisken rör sig är grova estimat även de. Dessa uträkningar är ändå den bästa tillgängliga information om vilken effekt en skarvpopulation av den storleksklass som finns i Kvarken kan har på abborrstammen SKARVEN 2020 Sommaren 2020 räknades cirka 25 760 storskarvsbon i Finlands kustområden
Av tio familjemedlemmar jobbar åtta inom företaget. Barnen Hukkanen har vuxit in i företaget – Veijo och Ulpu byggde ett litet fiskrökeri i ett av uthusen på vår gård och på den vägen är det, berättar ToToni Hukkanen (tv) bryter hand med pappa Veijo Hukkanen. Då hade Veijo redan i några års tid gått lärling hos Ulpus pappa, fiskare, fiskrökare och fiskhandlare, hemma från Karelen, men efter krigen bosatt i Satakunta. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Familjeföretaget Kalaneuvos är efter strategiska företagsköp Finlands största aktör inom fiskbranschen. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TEX T MALIN LÖNNROTH KA LA N EU VO S. Hukkanen. Efter den senaste fabriksutvidgningen som invigdes i november 2019 kan Kalaneuvos numera även titulera sig nordens största fiskrökeri. Bakom familjeföretaget Kalaneuvos ligger familjen Hukkanen och de facto gick företaget fram till år 2017 under namnet V. I verkligheten lär det gå betydligt fredligare till. Kalaneuvos – störst i Finland K alaneuvos-koncernen, med huvudsäte i Sastamala, är specialiserad på fiskodling, fiskförädling, partihandel, import och export. Pappa Veijo Hukkanen grundade tillsammans med sin fru Ulpu företaget för 45 år sedan. Företagets viceverksamhetsdirektör Toni Hukkanen har liksom sina syskon vuxit upp med företaget bokstavligen på bakgården
– Vi åtta barn har vuxit upp med företaget på bakgården och personalen i vårt kök då de hade kaffepaus. En annan av mina systrar, Elsi Vatanen är bra på siffor och är ekonomidirektör, fortsätter Toni. Hukkanen. – Min mamma Ulpu har önskat bevara den direkta kontakten till kunderna och säljer fortfarande fisk här på torget i Sastamala, även om coronavåren satte verksamheten tillfälligt på paus då Ulpu redan är 70 år fyllda. Även om det här är en personintervju framgår det många gånger under intervjun att det här är lika mycket en familjeintervju. Superprodukten strömming Det är ett faktum att allt för lite av den finska strömmingen går till livsmedelsbruk för tillfället. Den här biten av verksamheten har en omsättning kring 40 miljoner euro i året och sysselsätter över 100 personer. Eftersom coronan innebar ett så gott som totalstopp för hotell-, restaurangoch cateringbranschen under våren, får vi vänta till hösten och se vad den slutliga responsen för strömmingsbullarna Toni Hukkanens favorit på matbordet är strömmingen. Strömmingen är en otroligt mångsidig fisk och jag gillar den både rökt och stekt, konstaterar han. –?Vi syskon besitter som tur olika styrkor, och arbetar med olika saker inom företaget. – På ett torg är kundresponsen omedelbar och vi kunde snabbt reagera på våra kunders önskemål och förslag på nya produkter, säger Toni. – Vår nyaste produkt är strömmingsbullar med havre för den så kallade Horeca-sektorn. Mycket jobb görs ändå för att ändra på det. Till exempel min syster Mari Heikkilä återvände för några år sedan efter 10 år utomlands och började som vår marknadskommunikationschef. Och då Kalaneuvos en årlig omsättning på 80 miljoner euro, inser man ju att det är betydligt fler än den egna familjen som är involverade i att driva och utveckla företaget. Nya branscherövringar År 2015 beslöt sig företaget att ge sig in i fiskodlingsbranschen. KA LA N EU VO S KA LA N EU VO S I november 2019 tog Kalaneuvos i bruk sin nya fabriksutvidgning i Sastamala och kan nu titulera sig nordens största fiskrökeri.. Efter att vi växte så långa att huvudet nådde ovanför fiskdisken fick vi hjälpa till på torget med fiskförsäljningen, småskrattar Toni. Att bygga upp företaget är något man gjort och gör tillsammans i familjen. Sammanlagt har Kalaneuvos cirka 155 anställda. Numera är hela familjen på tio personer delägare och åtta jobbar i företaget. –?Detta gjorde vi för att kunna trygga tillgången till råvara och fortsatt tillväxt av företaget, berättar Toni. Trender och produktutveckling För att driva ett framgångsrikt företag måste man veta vad kunderna vill ha. Inledningsvis skedde försäljningen främst via torg och företagets allra första namn var Kalaliike V. Fiskodling sker på över 30 ställen på finska fastlandet, Åland och i Sverige. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 ni Hukkanen. Numera samlas respons in via kundenkäter och marknadsundersökningar men Toni berättar att den direkta responen från kunder fortfarande är viktig. Hukkanens förtagarfamilj äger numera Nordic Fish koncernen och dess dotterbolag Nordic Trout
Också fiskerinäringens övriga gemensamma motgångar och utmaningar hamnar på bottenlistan. Då man liksom Toni vuxit upp och lever och andas fiskeribranschen är Tonis svar på min sista fråga kanske ingen överraskning. – Samtidigt är det motgångarna som håller oss alerta, men det får inte bli för mycket av det negativa. En utmanande ekvation med andra ord. Att ta fram produkter som kunderna gillar, både till utseende, konsistens och naturligtvis smak. Fisk, både vild och odlad, är ett klimatsmart val och det är mycket beklagligt att vi måste strida mot väderkvarnarna, sammanfattar Toni läget. Vare sig vi vill erkänna det eller ej så äter vi även med ögonen, säger Toni. –?Vi har en väldigt restriktiv fiskodlingspolitik i Finland, som inte motsvarar det hårda arbete som gjorts för att förbättra fiskodlingens miljökonsekvenser, säger Toni. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 kommer att vara, säger Toni. En process som tog fem år. – Med projektet vill vi tillsammans ge synlighet för och information om den finländska fiskerinäringen samt främja den inhemska fiskodlingen, berättar Toni. Företaget kan numera stoltsera med exporttillstånd till Kina. Av Kalaneuvos omsättning kommer normala år 10–15 % från Horeca-sidan. Det hjälper att lägga saker och ting i sitt rätta perspektiv.. – Det kändes och var stort för en ung man. Som ännu tillägger att det ju naturligtvis även måste vara lönsamt för fiskaren att fiska mörtfiskar, annars blir det inget fiske. I fiskförädlingen behövs en tillräckligt jämn ström av råvaror för att få det att gå runt. – Nej, jag fiskar inte på fritiden. Strömmingens största utmaning är den något tråkiga färgen fiskmassan får. Tillit är nyckelordet Kalaneuvos fungerar inte bara på den inhemska marknaden utan exporterar även fisk. Från havet till tallriken I slutet av maj lanserade Kalaneuvos tillsammans med Nordic Trout och Raisioaqua kampanjen Aalloilta ateriaksi, fritt översatt från havet till tallriken. Inhemska livsmedel har en hög status i Finland och är även ur försörjningsberedskap är en viktig sak. Fina framgångar men även bakslag Hur ser Toni på sin karriär hittills. An efter att den ömsesidiga tilliten växer, och våra samarbetsparter märker att vi kan leverera som överenskommet, växer efterfrågan. Det här betyder att man till Finland i medeltal dagligen importerar fisk för en miljon mer än vad man exporterar. Vad kommer till export är det fråga om att hitta rätta samarbetsparter och kunna lita på varandra. Nu ligger mängden på 12–14 miljoner kilo, medan finländarnas fiskkonsumtion har fördubblats jämfört med 1990-talet. – Detta inkluderar bland annat ibruktagandet av det så kallade Östersjöfodret innehållande inhemsk strömming i stället för fisk importerad utanför Östersjön. Bägge syns i priset på den slutliga produkten. – Däremot hoppas vi kunna satsa allt mer på strömming, för där är tillräckliga volymer garanterad. Då köpte företaget Martin Kala och Kuivaniemen Kala, bägge specialiserade på strömming. Dels är det en fråga om volym. Samtidigt är finländarna ett folk som föredrar inhemska livsmedel, och uppger sig vilja äta mer inhemsk fisk. – På grund av corona är Kinaexporten pausad, men coronan har inte nämnvärt påverkat exporten till Sverige, Tyskland och Baltikum, säger Toni –?Tillit är nyckeln i fråga om all vår verksamhet. Dels är mörtfisket utspritt och transporterna ökar kostnaderna. –?Högst uppe på listan över framgångar landar de första åren i företagets ledning då jag var med och ökade vår omsättning från 4 miljoner till 20 miljoner euro, säger Toni. – Då man utvecklar nya produkter är det alltid fråga om en balansgång. – Vad kommer till bottenlistan landar naturligtvis coronakrisen där, säger Toni. Med på topplistan kommer även företagsköpen som inneburit satsning på strömming och fiskodling. – Men, fortsätter han, det är det vårt vårt jobb går ut på. För 30 år sedan odlades det 20 miljoner kilo fisk i Finland på årsbasis. Priset för en viss typ av produkt får inte bli för högt, förklarar Toni. Att man tror på strömmingen i Kalaneuvos vittnar också företagsköpen sedan några år tillbaka om. Han berättar också att det känns motigt att år efter år kämpa mot de felaktiga uppfattningar som fortfarande råder om fiskodlingsbranschen. Utmanande att få lönsamhet för mörtfisk – Även om mörtfiskprodukter i media har fått en stor synlighet är det fortsättningsvis svårt att få lönsamhet i större skala för dessa produkter, berättar Toni. Möjligtvis kan jag meta och titta på flötet guppa i vågorna, men på fritiden är det viktigt att koppla loss från vardagen