Pris: 20,00 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Allt du behöver från ahven.net Beställ på nätet eller ring oss! FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Fiskeövervakarens handbok har uppdaterats! Handboken är en kompakt och lättåskådlig presentation av den finländska fiskerilagstiftningen ur övervakningens synvinkel. Kepsen har nät på baksidan och är justerbar baktill. FISKEÖVERVAKARENS KEPS Fiskeövervakarens nätkeps, med texten KALASTUKSENVALVOJA/FISKEÖVERVAKARE. Pris: 15,90 €. Boken passar som stöd för den blivande fiskeövervakaren som förbereder sig inför provet eller som fiskeövervakarens handbok i fält
28 Årets fiskeövervakare Ville Nikkinen övervakar vid Bottenviken 32 Forskning ger insikt i öringens liv 5 Ledaren 6 Notiser 35 10 frågår 37 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD I Replot rensades den igenvuxna nedre delen av bäcken i anslutning till glofladan med hjälp av grävmaskin. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 3 Innehåll 10 Landsomfattande fiskeriområdesdagar 16 År 2025 restaurerades 40 objekt 20 Mal, marmorkarp och fyra övriga finska rekordfiskar 22 Över 100 ton fiskeredskap 24 Kan sikfisket i havet göras mer hållbart. 28 LA N TM ÄT ER IV ER KE T. Foto Anni Selenius, Österbottens fiskarförbund
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 15,00 € VÄST FÖR FISKEÖVERVAKARE Synliggör övervakningen med väst av hög kvalitet. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Allt du behöver till övervakningen ahven.net FISKEÖVERVAKARENS MEDDELANDEMÄRKEN Fiskeövervakarens meddelandemärken med texter i enlighet med lag om fiske. Pris: 55,00 € Gör din beställning i god tid!. På finska och svenska på samma märke
Arbetet med att främja det inhemska fisket har fortsatt från storfurstendömets tid genom tre århundraden och två årtusenden. Det egentliga konstituerande mötet hölls i september samma år. CENTRALFÖRBUNDETS MEDLEMSORGANISATIONER har egna medlemsnätverk, som till stor del består av delägarlag i vattenområden och som äger merparten av Finlands insjöar och kustnära vattenområden. Vesa Karttunen Kalatalouden Keskusliitto Det finns tydligt behov av rådgivningsarbete även i framtiden.”. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 5 LEDARE Jubileumsår FRÄMJANDET AV FISKERINÄRINGEN och att få fiskelagstiftningen ändamålsenlig hörde till målen när det första mötet för att grunda Fiskeriföreningen i Finland, föregångaren till Centralförbundet för Fiskerihushållning, hölls för 135 år sedan i april 1891. UNDER CENTRALFÖRBUNDETS HISTORIA har det skett många omvälvningar inom både nationell politik och världspolitik samt flera fiskelagar. Centralförbundet gratulerar härmed Åbolands Fiskarförbund, som firade sitt hundraårsjubileum i april. I detta sammanhang vill vi gratulera Muurame delägarlag, som fyllde hundra år i februari. Många av de delägarlag som grundades i början av 1900-talet har redan uppnått en hedervärd ålder. DETTA ARBETE har vi inte behövt göra ensam, eftersom Fiskeriföreningen i Finland, som började som en förening med personmedlemmar, med tiden utvecklades till en centralorganisation för fiskerirådgivning jämsides med sina medlemsföreningar. Förutom lantbrukssällskapen anslöt sig även fiskarförbunden längs kusten som medlemmar. De mål som sattes upp för 135 år sedan är dock fortfarande aktuella, och behovet av rådgivningsarbete är tydligt även i framtiden
6. 16 .6 . TE EM U LA KK A , M AR ET AR IU M. 25 .8 . Vid Ekolodstationen i Simo älv passerades uppskattningsvis 360 smålaxarlaxar och 1 800 mellaneller storlaxar. I år fyller de alltså 50 år. 16 .7 . Projektet syftar till att klarlägga faktorer som påverkar ålens fortplantning och ålyngelns livskraft. ÅLARNA FYLLER 50 ÅR PÅ MARETARIUM I Maretarium finns en unik population av ålar som föddes år 1976. Det finns tio 50-åriga ålar i Maretarium. Maretarium deltar tillsammans med Naturresursinstitutet i ett internationellt forskningsprojekt med forskare från 22 olika länder. 4. 9. 26 .6 . 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 17 .5 . 5. 15 .8 . 6. 10 .8 . 20 .8 . 6. 9. De är cirka 120 cm långa och väger över tre kilo. 11 .7 . Naturresursinstitutet (Luke) uppskattar att 15 000 smålaxar och 31 000 mellaneller storlaxar passerade ekolodningsplatsen i Torne älv 22 maj – 9 september 2025. 7. 31 .7 . Ålbestånden i Finland och i hela Europa har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Den positiva utvecklingen förklaras särskilt av ökningen av grilse, det vill säga smålaxar som tillbringat ett år i havet. 27 .5 . Förutom de 50-åriga ålarna finns det också andra ålar i Maretarium, vars ålder varierar mellan 10 och 30 år. 11 .6 . 1.6 . År 2019 mognade rommen hos en av ålarna i Maretariums bassäng, detta var första gången i världen som det skedde utanför ålens lekområde, Sargassohavet i Centralatlanten. 1.7 . 6 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 NOTISER Tecken på återhämtning hos östersjölaxen Efter två dåliga år fördubblades antalet uppvandrande laxar som vandrade upp i Torne älv förra sommaren. 9. 30 .8 . Lo hi en m ää rä (k pl ) 2021 2022 2023 2024 2025 Kumulativt antal uppvandrande lax i Torne älv 2021 – 2025. 26 .7 . 22 .5 . 21 .6 . Ålen är klassificerad som akut hotad. De äldsta ålar som har hittats i Finlands natur har varit 72 år gamla. Källa: Luke Naturresursdata. 21 .7 . 8
NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G 63000 Miljöministeriet inleder lagberedning för att utvidga Östra Finska vikens nationalpark till de havsområden som omger parkens öar och skär. Den nuvarande nationalparken omfattar öar och skär i yttre skärgården i Östra Finska viken, men inga vattenområden. KI M M O PÖ RI RESTAURERING AV KARVIONKOSKI Forststyrelsen planerar att restaurera fiskeplatsen Karvionkoski i Heinävesi under de kommande åren. På bilden syns en äldre uppvandrande krokigkäkad hanlax. Uppdelningen av vattenområdena gjordes redan på 1920-talet, men fördes i sin helhet in i fastighetsregistret först 2026. Östra Finska vikens nationalpark inrättades 1982. Nästa steg är att Forststyrelsenlämnar in en restaureringsplan för Karvionkoski till regionförvaltningsverket. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 7 Den stora mängden ettåriga havslaxar väcker förväntningar om en rikligare lekvandring följande år, eftersom antalet grilse ganska väl förutsäger hur många tvååriga havslaxar som vandrar upp i älven året därpå. Parkens areal är cirka 936 hektar, vilket är mindre än minimiarealen på 1 000 hektar för inrättande av nationalparker enligt naturvårdslagen. Projektet, som uppgår till cirka 300 000 euro, föregicks av en ovanligt långvarig oklarhet kring ägandet av vattenområdet. Målet är att arbetena inleds 2027.. Den planerade utvidgningen omfattar över 63 000 hektar
En skillnad mellan könen är till exempel att det bland kvinnor ofta finns personer som ser fiske som en mer slumpmässig hobby. Inom fiskeövervakningen fanns det fler anmärkningar än inom jakten, men fallen var lindrigare. Jaktoch fiskeövervakare Heikki Taipale (till vänster) och Tommi Suonpää kontrollerar märkningar på ett redskap i östra delen av Finska viken. År 2025 fiskade hälften av de kvinnor som betalat fiskevårdsavgiften mindre än 14 dagar, medan motsvarande siffra för män var mindre än 20 dagar. Cirka 14 % fiskarna gjorde sig skyldiga till lindriga förseelser, såsom brott mot villkoren i fisketillståndet, obetald fiskevårdsavgift eller bristfällig märkning av fångstredskap. Nio av tio klarade sig utan anmärkning Jaktoch fiskeövervakare vid forststyrelsen nådde under år 2025 sammanlagt 9 158 personer som rörde sig i naturen, enligt forststyrelsens jaktoch fiskeövervakningsrapport. Kvinnor upplever fiske som en rätt viktig hobby. AK U AH LH O LM , FO RS TS TY RE LS EN. 8 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 NOTISER NU HAR KVINNORS FISKE UNDERSÖKTS Naturresursinstitutet har publicerat rapporten Kvinnor som fritidsfiskare, som bygger på en ny studie. Studien har genomförts i samarbete med Suomen Vapaa-ajankalastajat. Enligt studien bodde 77 % av de fiskande kvinnorna i hushåll där även män fiskar. Kvinnor lägger också mindre tid på fiske årligen jämförelsevis med män. Studien visar också att fisket bland flickor i åldern 10 år och uppåt verkar minska i Finland. I de grövsta fallet hade fiskaren 52 olovliga nät. Mer sällan anses fiske vara deras viktigaste fritidsintresse. Kvinnor fiskar oftare än män med metspö, katsa eller ryssja samt med nät, medan mer sällan med kastspö, dragrodd eller flugfiske
MARKUS RATINEN ÄR ÅRETS FISKARE Suomalaisen kalastusmatkailun edistämisseura har utsett Markus Ratinen från Helsingfors till Årets fiskare 2025. Ideellt föreningsarbete kräver alltid engagerade personer, och som ordförande har Markus Ratinen utan att spara på sina krafter deltagit i såväl planeringen, utvecklingen som genomförandet av verksamheten. Satakunta tingsrätt dömde en 62-årig man till 30 dagsböter (840 euro) för fiskebrott och olovligt fiske. Kvoten gäller under hela fiskesäsongen och för alla fiskemetoder som används i älven. Det är möjligt att förvara flera spön i en båt, om avsikten är att till exempel emellanåt fiska lax med drag och emellanåt fiska på något annat sätt. Sista tillåtna fiskedagen är den 15 augusti. Det är fortsättningsvis förbjudet att använda skaftförsedd huggkrok, men livskraftscentralen kan tillåta användningen på grund av en begränsning i funktionsförmågan. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 9 NOTISER FÅNGSTKVOT PÅ TVÅ LAXAR FORTSÄTTER I fiskebestämmelserna för Torne älv fortsätter man i år att tillämpa en fångstkvot på högst två laxar per fiskare. Genom dessa begränsningar stöds lax-, öringsoch harrbestånd. Efter detta är det tillåtet att fiska lax med drag med hullingslösa krokar fram till den 25 augusti. Laxfisket i Torne älv inleds måndagen den 8 juni kl. Dessutom har man kommit överens om att det vid fiske från båt får användas högst fyra spön i taget per båt. Mannen hade lagt ut 56 mjärdar för fångst av nejonögon i Härpö å och Kumo älv. Han saknade tillstånd, trots att sådant krävs vid fiske med fler än sex mjärdar, rapporterar Yle. 19.00. På sex år har han byggt upp Stadin Kalajunnut till landets största fiskeförening för unga. Efter att två laxar har fångats ska laxfisket upphöra för resten av säsongen. Då ska all lax som fångats och som är längre än 65 centimeter släppas omedelbart. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Markus Ratinen mottog priset Årets fiskare av Kimmo Korpua, verkställande direktör för Kuusamon Uistin, samt idrottsoch ungdomsminister Mika Poutala vid båtmässan i Helsingfors i februari. Dessutom beslutades det att redskapen, sammanlagt 56 nejonögonmjärdar, skulle förverkas till staten
10 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 De landsomfattande fiskeriområdesdagarna ordnades den 11–13 mars som ett kryssningsseminarium på rutten Helsingfors-Stockholm-Helsingfors. Landsomfattande fiskeriområdesdagar TEXT TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Evenemanget som ordandes för sjunde gången är Finlands största seminarium inom fiskerihushållning och samlade över 300 experter för att diskutera aktuella teman inom branschen
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 11 Landsomfattande fiskeriområdesdagar Jordoch skogsbruksminister Sari Essayah öppnade de två dagar långa landsomfattande fiskeriområdesdagarna inför en publik på över 300 personer.
Utmärkelserna delades ut av Centralförbundet för Fiskerihushållnings verksamhetsledare Vesa Karttunen och ordförande, riksdagsledamot Anders Norrback (höger). Aktuell forskning inom fiskerihushållning Efter den inledande delen var det dags att gå vidare till seminariepresentationerna. Essayah lyfte också fram det pågående förslaget till ändring av lagen om fiske. Mellan presentationerna redogjorde reger. Under dagens föredrag behandlades aktuella frågor inom fiskerihushållningen ur ett brett perspektiv. D et två dagar långa evenemanget öppnades av jordoch skogsbruksminister Sari Essayah. Ministern tog också upp uppdateringen av lagen om samfälligheter som ingår i regeringsprogrammet, situationen för vandringsfiskar och det långsiktiga arbete som görs för att trygga deras bestånd. Essayah lyfte fram fiskens betydelse i det inhemska livsmedelssystemet samt aktuella lagstiftningsprojekt inom fiskerihushållningen. I Naturresursinstitutets branschöversikt för fiskerihushållning lyftes nuläget och framtidsutsikterna inom sektorn fram. Förslaget gäller att begränsa försäljning av fångst från kommersiellt fiske som bedrivs med stöd av allmän fiskerätt, samt från fritidsfiske i inlandsvatten. Guldmedalj för sina insatser för fiskerihushållningen tilldelades Anna-Leena Inkeriö (mitten), verksamhetsledare vid Lapplands fiskerihushållningscentral, och Matti Jaakkola (vänster), ordförande för vårdsföreningen för Pyhäjärvi i Säkylä. Ministeriet har inlett beredningsarbete utifrån ett gemensamt förslag från fiskeoch miljöorganisationer. Efter ministern presenterade sig för seminariepubliken Anders Norrback, ordförande för Centralförbundet för Fiskerihushållning och riksdagsledamot. I övriga presentationer delades forskningsoch statistikuppgifter om kvinnor som fritidsfiskare, och man informerade om effekterna av havsbaserad vindkraft på fiskbestånden samt tog upp frågan om puckellax i de nordliga laxälvarna. 12 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 Centralförbundet för Fiskerihushållning delade ut en 100-årsmedalj till Olav Granström (andra från vänster), som i över 40 år har arbetat förtjänstfullt inom branschen
ingssekreterare Irena Pirhonen från jordoch skogsbruksministeriet för ändringar i lagen om fiske, såsom fritidsfiskares skyldighet att anmäla fångst, förslaget till ändring av lagen om fiske samt en förodring för att stärka skyddet av saimenvikaren. Vi Professor Jaakko Erkinaro från Naturresursinstitutet presenterade hot och möjligheter med puckellax i de nordliga laxälvarna.. Inblick i Stockholms restaureringsprojekt I årets program ingick en guidad utflykt där omkring 50 deltagare besökte lokala fiskevårdsobjekt. Miljöråd Antti Ylitalo inledde med en presentation om hur korttidsreglering vid vattenkraft påverkar vattendrag och fiskbestånd. Dagens sista presentation behandlade fiskens betydelse för Finlands försörjningsberedskap. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 13 Vilken betydelse har fisk och fiskerihushållningen under kristider. Försörjningsberedskapscentralens äldre beredskapsexpert Juha Mantila betonade den inhemska fiskproduktionens roll för livsmedelsförsörjningen i kristider. Det belyste Juha Mantila Försörjningsberedskapscentralens äldre beredskapsexpert. Det finns fortfarande stor outnyttjad potential i inhemsk fisk, särskilt vad gäller att använda mindre utnyttjade arter som livsmedel. Guidningen leddes av Stockholms stads fiskbiolog Oliver Karlöf. Representanter för Kemijoki Oy gav därefter sin syn på frågan ur kraftbolagets perspektiv och berättade samtidigt om möjliga framtida projekt med pumpkraftverk. Mot slutet av den första seminariedagen riktades uppmärksamheten mot vattenrättsliga frågor och skyldigheter inom fiskerihushållning
Verksamhetsledare Niko Hytönen berättade om utmaningar och styrkor i delägarlagsverksamheten inom Vantaanjoen kalatalousalue.. Kanske återvänder vi om några år för att se hur slutresultatet ser ut. Dessutom besökte vi ett restaureringsområde i Djurgårdens strandvatten, där omfattande åtgärder planeras för att återställa kustoch bottenmiljöer, bland annat genom utplantering av gäddyngel. När fartyget närmade sig Mariehamn gick man över till restaureringsteman i en förväntansfull stämning. Centralförbundet för Fiskerihushållnings specialexpert Anne Mäkelä presenterade statistik över fiskeövervakning och Årets Fiskeövervakare, Ville Nikkinen, från Bottenvikens kust, delade med sig av sina erfarenheter av övervakningsarbetet. Baltic Sea Action Groups projektchef Taina Ihaksi Stockholm stads fiskbiolog Oliver Karlöf presenterade under exkursionen nya fiskevårdsobjekt för fiskeribranschens aktörer. 14 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 fick bekanta oss med fiskvägen som byggts vid Slussen, vilken möjliggör fri vandring för fiskar och andra vattenlevande organismer mellan brackvatten i skärgården och sötvatten i Mälaren. Presentationen gav idéer om hur övervakningen kan utvecklas framöver. Fiskeövervakning hade en framträdande roll i programmet. Dag två: fiskeövervakning och restaurering Seminariets andra dag fokuserade på traditionella frågor kring fiskerihushållning, såsom förvaltning, fiskeövervakning och restaurering av vattendrag. Utredare Jukka Bisi, som länge arbetat med övervakning inom Forststyrelsen, fick också möjlighet att tala om samordningen av jaktoch fiskeövervakning
I Finland har man grävt sammanlagt 1,4 miljoner kilometer diken, och dessa har stora konsekvenser för vattenmiljön. Fiskeribiolog Joonas Pysäys från Keski-Suomen Kalatalouskeskus presenterar restaureringen av Rutajoki. Restaureringen av Rutajoki tillsammans med dammrivningen är ett utmärkt exempel på hur omfattande och långsiktiga restaureringsinsatser kan genomföras. Överinspektör vid Lapplands NTM-central Maare Marttila berättade om aktuella uppdateringar av fiskvägsstrategin samt om hur arbetet med förordningen om restaurering av natur fortskrider. I år behandlades restaurering av fiskevatten i ovanligt stor utsträckning i programmet, vilket fick mycket positiv respons från deltagarna redan ombord på fartyget. Effekterna av de omfattande dikningarna i Finland syns runt om i landet som ökad belastning, mörkare vatten och i fiskebestånden genom att bottnar slammas igen och lekplatser går förlorade. Avslutningsvis fokuserade seminariet på restaurering av Tammenkoski i Rutajoki samt rivningen av den gamla kvarndammen. De sjunde nationella landsomfattande fiskeriområdesdagarna erbjöd återigen en omfattande översikt över aktuella projekt inom fiskerihushållningen och samlade aktörer i branschen för nätverkande. Över 300 representanter från fiskeriområden, delägarlag, fiskarförbund, fiskerihushållningscentraler och forskningsoch expertorganisationer deltog i evenemanget. Fiskeribiologen Joonas Pysäys från Keski-Suomen Kalatalouskeskus illustrerade med en omfattande presentation och utmärkta före-efter-bilder vilka effekter dammrivningar kan ha i rinnande vattendrag. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 15 presenterade de omfattande effekterna av skogsdikning på vattendrag och deras tillstånd. Taina Ihaksi från BSAG berättade utförligt om skogsdikningens effekter på vattendrag. Med tanke på den stora efterfrågan kommer evenemanget med säkerhet att ordnas även nästa år.
Av dessa genomfördes de flesta (18) i strömvatten. I Kajanaland restaurerades åter i stor omfattning Förra året genomfördes restaureringsåtgärder inom Kainuun kalatalouskeskus verksamhetsområde i Paltamo på fyra platser: Lantinkoski och Honkakoski i Kongasjoki, Hotellinkoski i Varisjoki samt Reinikankoski i Miesjoki. Vid restaurering av kustvatten avlägsnades vass från glonas fåror och de grävda fårorna åtgärdades genom stenläggning och avsmalning. Sammanlagt uppgjordes 19 restaureringsplaner. I både sjöoch kustområden restaurerades 11 objekt. Dessutom deltog man i uppgörandet av en restaureringsplan för avrinningsområdet. Placeringen av större stenar ändrades vid restaureringen för att styra vattenflödet på önskat sätt till lekoch yngelområden och för att skapa skyddsplatser. Den totala restaurerade forsyta var cirka 31 730 m², inklusive Centralförbundet för Fiskerihushållnings regionala medlemsförbund, fiskarförbund och fiskerihushållningscentraler arbetade under 2025 åter aktivt med restaurering av strömvatten och objekt i sjöoch kustområden. För att påverka flödet och skapa livsmiljöer för insekter fälldes träd i fåran vid vissa objekt. Syftet med restaureringarna var att skapa lekbottnar som lämpar sig för vandringsfisk, särskilt öring, samt att förbättra livsmiljöerna för yngel genom att anlägga stenstrukturer för småfisk. Finansiering för restaureringsåtgärderna erhölls från flera olika källor, såsom fiskevårdsavgifter, privat finansiering, kommunal finansiering och landsbygdsfinansiering samt understöd för främjande av fiskerihushållningen. Restaureringarna av sjöar fokuserade på slåtter och selektivt fiske. Därtill returnerades stora stenar till fåran som tidigare avlägsnats vid rensning. Förra året restaurerades sammanlagt 40 objekt runt om i Finland. 16 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 C entralförbundet för Fiskerihushållnings regionala medlemsförbund, fiskerihushållningscentraler och fiskarförbund utför årligen viktigt arbete med restaurering av vattendrag. Restaureringsåtgärder genomfördes i samarbete med bland annat fiskeriområden, delägarlag och kommuner. Statistik över restaureringsarbete har nu sammanställts för fyra år (2022 – 2025), och totalt har 180 restaureringsprojekt registrerats. Därtill användes Leader-finansiering, stiftelsemedel samt egna medel från delägarlag och fiskeriområden för att genomföra restaureringarna. Dessutom uppgjordes ett stort antal restaureringsplaner för kommande projekt. Som resultat av restaureringarna i strömvatten avlägsnades två vandringshinder, och den totala längden av restaurerade strömsträckor uppgick till nästan 9 kilometer. Samarbetspartners var även stiftelser, organisationer och livskraftscentraler och Forststyrelsen. År 2025 restaurerades 40 objekt TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING
AR TT U KU IR I, KA IN U U N KA LA TA LO U SK ES KU S AR TT U KU IR I, KA IN U U N KA LA TA LO U SK ES KU S. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 17 En lekplats som anlagts i den övre delen av Lantinkoski i Kongasjoki i Kajanaland syns i bildens övre högra hörn, och nedanför det ett anlagt uppväxtområde med sten för yngel. Den mittersta delen av Hotellinkoski i Varisjoki i Kajanaland, efter att stenläggning och anläggning av lekplatser har färdigställts
I Replot rensades den igenvuxna nedre delen av bäcken i anslutning till glofladan med hjälp av grävmaskin. AN N I SE LE N IU S, Ö ST ER BO TT EN S FI SK AR FÖ RB U N D AN N I SE LE N IU S, Ö ST ER BO TT EN S FI SK AR FÖ RB U N D. 18 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 I Replot stenlades den breda mittersta delen av bäcken i anslutning till glofladan, och fåran restaurerades till ett mer naturligt tillstånd. Delägarlaget för de gemensamma vattenområdena i Replot utförde arbetet som talkoarbete, och en grävmaskin placerade de största stenarna i fåran
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 19 lekoch yngelområden. Målet med restaureringen är att förbättra öringens lekoch yngelområden. Länsi-Suomen Kalatalouskeskus ry fungerar som projektets förvaltare och koordinator. Naturresursinstitutet kommer att utarbeta anvisningar för uppföljning av objekten. Bäckens vattenflöde förbättrades genom stensättning, vilket samtidigt skapade fler skyddande livsmiljöer för fisk. Stensättningen genomfördes av Replots delägarlag för de samfällda vattenområdena, som också bidrog till finansieringen. Restaurering av fladornas bäckar i Österbotten Inom Österbottens Fiskarförbunds område har man i samarbete med Naturresursinstitutet undersökt yngelproduktionen i förhandsutvalda objekt. I Replot restaurerades nedre delen av bäcken i anslutning till glofladan som fungerar som lekplats för abborre, gädda och mört. Vass slås gärna två gånger under växtsäsongen under några års tid, för att förhindra att bäckarna växer igen. Projektpartner är Naturresursinstitutet, Österbottens Fiskarförbund och Motiva. I gloflador installerades även temperaturmätare och nedre delen av bäckarna inventerades. Restaureringsprojektet finansieras av staten, Fortum, samt Suomussalmi kommun, som genomför arbetet i samarbete med Forststyrelsen och Kainuun kalatalouskeskus. Dessutom sker samarbete med fiskeriområden och ägare av vattenområden. I restaurerade områden kommer Kainuun kalatalouskeskus att genomföra elfiske hösten 2026, finansierad av Suomussalmen kalatalousalue. Av dessa restaurerades två objekt år 2025 och den sista restaureringen planeras att genomföras 2026. Kainuun kalatalouskeskus deltar också i kompletterande restaureringar av forsarna i Hossanjoki och Alajoki i Suomussalmi, där totalt 13 forsar restaureras inom ramen för ett treårigt (2025 - 2027) projekt. AN N I SE LE N IU S, Ö ST ER BO TT EN S FI SK AR FÖ RB U N D. Största delen av bäcken hade vuxit igen så att fåran knappt var synlig. I objekten har man utfört provtagning, notfiske och håvning av gäddyngel. I Bergö hade vissa avsnitt i den övre delen av bäckfåran vid glofladan börjat växa igen, men de kunde rensas genom fiskeföreningens talkoarbete med handverktyg. Vass avlägsnades med grävmaskin och lie för att trygga fiskvandringen. Resultatbaserade finansieringsmodeller Restaureringarna av bäckar i Österbotten är en del av projektet ”Tulosperusteisten rahoitusmallien soveltaminen kalojen lisääntymisalueiden ennallistamiseen rannikkoalueilla”. Fiskvandringen förbättrades också i en bäck i Bergö skärgård som fungerar som vandringsled för vårlekande fisk till en gloflada. Restaureringarna av bäckarna kommer att följas upp under kommande sommar för att bedöma behovet av ytterligare åtgärder och om restaureringsåtgärderna har gett resultat. De viktigaste fiskarterna i Hossajoki är öring och harr. Även Länsi-suomen Kalatalouskeskus har haft restaureringsobjekt kopplade till projektet. Restaureringen kommer att följas upp nästa sommar genom ett uppföljningsbesök. Fåran röjdes först genom talkoarbete och den igenvuxna delen rensades med en liten grävmaskin. Inom projektet används resultatbaserade arbetssätt enligt en förstudie för att restaurera hotade småvatten i kustområden. Fiskeriområdet i Ule träsk genomför elfiske i de restaurerade forsarna och Paltamo delägarlag planerar fortsatta restaureringsåtgärder vid Isokoski, Kaahlaankoski och Saarikoski i Kongasjoki, förutsatt att finansiering och tillstånd beviljas. Österbottens Fiskarförbund uppgjorde restaureringsplaner för tre objekt i samarbete med Naturresursinstitutet, delägarlag och fiskeföreningar. Restaureringen genomfördes i samarbete med Kainuun kalatalouskeskus, Paltamo delägarlag, Väyrylä-Kongas delägarlag, Koneyhtymä Tuohinen Esa och Markku, Koneurakointi Petri Leinonen ky samt lokala markägare
Forskare slog nytt rekord för tejstefisk Tejstefisken är en för många okänd havsfisk som trivs på botten och lever i bräckt vatten inom sin toleransgräns längs finska kusten. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING des fisken som en silverkarp, men experten Sami Vesala vid Naturresursinstitutet och museimästare Janne Granroth vid Naturhistoriska centralmuseet identifierade utifrån yttre kännetecken, att den 7,150 kg tunga fisken var en marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis). Rekordet för malen slogs genas på nytt Malen togs året innan upp som en ny art på rekordfisklistan. När den stora fisken låg i båten trodde han knappt sina ögon. Marmorkarpen härstammar ursprungligen från Kina. Som erfaren fiskare kunde han inte identifiera den speciella fisken i båten. Fisken finns nu i samlingarna vid Naturhistoriska centralmuseet. Färnan vägde 3,684 kg och det tidigare rekordet förbättrades med 50 g. I juli simmade en färna i laxnätet nedanför Abborrfors i Kymmene älv som tillhörde Ben Henriksson, kommersiell fiskare från Lovisa. För fisk som mäts i längd, är nya rekord för harr 59,5 cm och karp 101 cm. Marmorkarp är en ny art på Finlands rekordfisklista, och den 84:e fiskarten på listan. Snävt nytt rekord för färnan Färnan är till sin kroppsbyggnad en tjock och robust karpfisk som förekommer i strömmande vatten i södra Finland. I samband med forskningsarbete via provfiske, får man emellanåt upp intressanta. I år slogs rekordet rejält, då en mal på 15,50 kg och med längden 137,5 cm simmade i början av september in i en ryssja som tillhörde Benjamin Tillqvist, kommersiell fiskare från Björneborg. De nya rekordfiskarna är marmorkarp 7,150 kg, mal 15,50 kg, färna 3,684 kg och tejstefisk 22,7 cm. Utifrån de första bilderna identifieraMal, marmorkarp och fyra övriga finska rekordfiskar Rekordfisknämnden har godkänt sex nya finska rekord för det senaste året. Ivrigt gav han sig iväg för att se vilken fångst som hade hamnat i ryssjan. Rekordmalen kommer småningom tas in i samlingarna vid Naturhistoriska centralmuseet. Mikael Lindholm, kommersiell fiskare från Lovisa, fick i slutet av juli ett meddelande till sin mobil om en stor fisk som hade simmat in i hans laxryssja. Marmorkarpen ser märklig ut Marmorkarp är förmodligen en av de mest speciella arter som man fått i Finland. 20 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2026 V id rekordfisknämndens möten i september och februari godkändes sex nya finska rekord i Finlands rekordfisklista. Av de nya rekorden var både malen och marmorkarpen minst sagt ovanliga. Arten är en populär odlingsfisk runt om i världen och odlas bland annat i Östeuropa. Varifrån fisken har simmat till Lovisa är osäkert