På finska och svenska på samma märke. Pris: 50,00 € Gör din beställning i god tid!. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Allt du behöver till övervakningen ahven.net FISKEÖVERVAKARENS MEDDELANDEMÄRKEN Fiskeövervakarens meddelandemärken med texter i enlighet med lag om fiske. Pris: 15,00 € VÄST FÖR FISKEÖVERVAKAREN Synliggör övervakningen med väst av hög kvalitet
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 3 Innehåll 10 På jakt efter försvunna fiskeredskap 14 Utdöd mal ny art på finska rekordfisklistan 16 Fastställande av delägarlagsstadgar 18 Meitmeals fiskmjölsfabrik i Kaskö 21 Fiskeövervakarträff i Nyland 22 Thorbjörn Sirén är årets fiskeövervakare 24 Regler för fritidsfiske efter lax till havs 2025 26 Synlighet för fiske i kommunerna via deltagande budgetering 28 Får jag lov. Läs mer på sidan 30. Metoden har bland annat testats i Monikkobäcken i Esbo. Foto: Shutterstock 36. – en viktig fråga för det kommersiella fisket 30 Flytt av fisk – ett sätt att återställa öringbestånden 34 Vinterfiske i Ekenäs yttre skärgård före motoriseringens tidevarv 36 Den romstinna abborrhonan 5 Ledaren 6 Notiser 17 Fisk och fiske i siffror 27 10 fakta om fisk 35 Lagspalten 18 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Att flytta fisk är en bortglömd möjlighet när man vill återställa öringbestånd i små vattendrag
Beställ nu! ahven.net Navigera i paragrafdjungeln! Fiskerilagstiftningen 2025 Innehåller fiskerihushållningens viktigaste författningar. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Boken är ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare. Beställ nu ditt eget uppdaterade exemplar! Pris 20 € Nyhet! CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
CENTRALFÖRBUNDET HAR tidigare i år gjort en skrivelse till Jordoch skogsbruksminsiteriet om saken. DET HÄR FENOMENET i större skala går enligt oss emot grundtanken i lag om fiske när det gäller allmänna fiskerättigheter och reglerna kring försäljning av fångst. Arbetet som har lagts ner på att stärka gösbestånden verkar nu främst gynna spöfiskare som kan röra sig över större områden, medan vattenägarnas möjligheter att påverka är väldigt begränsade. Starkare gösbestånd och ny teknik som ekolod har gjort det möjligt att få stora dagsfångster – enbart genom att nyttja allmänna fiskerättigheter. Det kan behövas ändringar i lag om fiske, till exempel i paragraf 7, för att begränsa kommersiellt fiske som sker med stöd av allmänna fiskerättigheter. Allt mer av dessa fångster kommer till salu. I stället för att helt förbjuda kommersiellt spöfiske tycker vi att det borde omfattas av lokal tillståndsförsäljning och uppföljning. En del av dem som utnyttjar möjligheten är registrerade som kommersiella fiskare i grupp 2, medan andra verkar på den gråa marknaden. Vesa Karttunen Verksamhetsledare LEDARE Det kan behövas ändringar i lag om fiske för att begränsa kommersiellt fiske som sker med stöd av allmänna fiskerättigheter”. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 5 Kommersiellt fiske med allmänna fiskerättigheter UNDER BÖRJAN AV ÅRET har vi på Centralförbundet fått många frågor om de allmänna fiskerättigheter som ingår i fiskevårdsavgiften
Bakgrunden är den svaga uppvandringen av lax i Torne älv under 2023 och 2024, en utveckling som ser ut att fortsätta även i år. Laxbestånden i Tana älv försämrades klart sommaren 2024 jämfört med tidigare år. Laxbestånden har försämrat ytterligare 2024. Bestämmelserna träder i kraft den 1 juni 2025. Enligt såväl Finland som Norge finns det inga möjligheter till laxfiske i Tana älv i sommar. 6 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 NOTISER 2 I sommar är det tillåtet att fånga högst två laxar per fiskare i Torne älv. Redan innan fisket hade börjat var både lekbeståndet och uppskattningarna av storleken på laxbestånden ovanligt låga. Inget laxfiske i Tana älv i sommar, andra fiskarter får fångas, det är beskedet som gavs i början av april. Begränsningar för kommersiellt laxfiske 2025 på remiss Jordoch skogsbruksministeriet föreslår nya regleringar för kommersiellt laxfiske i Östersjön, Skärgårdshavet och Bottniska viken för att stärka vilda laxbestånd och minska fisketrycket. Det blev inte några andra ändringar i fiskestadgan, vilket innebär att fisket fortsätter enligt samma bestämmelser som förra sommaren. Däremot väntas stora mängder puckellax vandra upp i älven, och därför är man beredd att inleda riktat fiske efter puckellaxen. För att ytterligare begränsa trycket på bestånden föreslås också ändringar i märkningen av fångad lax och skärpta regler för kommersiellt fiske i älvarna. Fiskebestämmelserna för Torne älv är striktare än förra året. På grund av laxbeståndens allvarliga tillstånd föreslås det att laxfisket framöver regleras för ett år åt gången.. För att skydda de viktiga, stora honlaxarna och främja beståndens mångfald föreslås bland annat att kommersiella fiskare i början av säsongen får använda färre storryssjor och fånga en mindre andel av sina kvoter. Jordoch skogsbruksministeriet och Havsoch vattenmyndigheten i Sverige har kommit överens om fiskebestämmelserna i avtalsområdet vid Torne älv. I Torne älv tillåts kommersiella fiskare endast fånga två laxar per år, för att undvika omfattande fiske direkt i älvområdet. Finland kommer för sin del att reglera det kommersiella fisket till havs så att det stöder laxens vandring. Förslaget innebär bland annat kortare fisketider, färre fiskeredskap i början av säsongen och skärpta fångstbegränsningar
Utsläppen av tallolja har helt kunnat stoppas, men styren och bensen släpps fortfarande ut i havet. Projektet har identifierat tre huvudsakliga riskkemikalier som lossas i finska hamnar och som får släppas ut i havet: tallolja, styren och bensen. Bägge är cancerframkallande och skadliga för vattenlevande organismer. TA PI O G U ST AF SS O N /C FF. Inom projektet Kemikaliefartyg har John Nurminens Stiftelse och Traficom kartlagt vilka skadliga kemikalier som släpps ut i Östersjön från tankfartyg och vilka effekter dessa ämnen har på havsmiljön. Enligt internationella sjöfartsregler får tankfartyg släppa ut kemikalier i havet med tankspolvatten under vissa förutsättningar: fartyget måste vara i rörelse minst 12 nautiska mil (ungefär 22 kilometer) från närmaste kust, och havsdjupet måste vara minst 25 meter. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 7 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N /C FF HANGÖS FETTUTSLÄPP SYNLIGGJORDE KEMIKALIEPROBLEMET I ÖSTERSJÖN Enligt internationell lagstiftning är det tillåtet att släppa ut bland annat cancerframkallande och vetenskapligt bevisat skadliga kemikalier för vattenlevande organismer i Östersjön via tankrengöringsvatten
M AL IN LÖ N N RO TH /C FF Centralförbundets och medlemsorganisationernas framsteg och uppnådda resultat 2024 presenterades vid träffen med kanslichefen. År 2018 genomfördes inga gråsälsräkningar. Det totala antalet är cirka 3 000 fler än året innan. I fjol inlöstes cirka 71 000 dygnsavgifter, vilket är betydligt mer än medeltalet på 45 000 stycken under fem år och hela 15 procent mer än året innan. Deltagarna fick också ta del av vad vi jobbat med vid Centralförbundet det senaste året. I sitt anförande lyfte Centralförbundet fram vikten av att trygga fiskeriområdenas grundfinansiering. Fram till slutet av mars hade 45 000 fiskevårdsavgifter lösts in, det vill säga 33 procent fler än genomsnittet. Vårens räkning 2024 gav ett resultat på drygt 8 200 individer, jämfört med cirka 14 000 året innan. Gråsälsbeståndet i Östersjön har under de senaste 20 åren ökat med i genomsnitt knappt fem procent per år. Kanslichefen uppmuntrade avslutningsvis branschen till samarbete för att driva viktiga frågor framåt. Fiskevårdsavgiften kan lösas in för ett kalenderår, en vecka eller ett dygn. 8 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 NOTISER FISKEVÅRDSAVGIFTERNA HAR HAFT GOD ÅTGÅNG I BÖRJAN AV ÅRET Finländarna har fiskat lika ivrigt senast 2020, då coronapandemin störde mångas semesterplaner. Östersjön Finland Rä kn at be st ån d, an ta l in di vi de r. Den största efterfrågan på dessa infaller under semesterperioden. Förra året samlades det in fiskevårdavgifter till ett värde av 9,6 miljoner euro, sammanlagt 288 000 stycken. Dygnsavgifterna är särskilt populära bland personer under 30 år, eftersom de i praktiken betalar hälften av alla dygnsavgifter. Därtill efterlyste vi en utvidgning av möjligheterna att använda arbetsgivarens motionsförmån till att köpa fisketillstånd, i enlighet med regeringsprogrammet. FISKERIBRANSCHEN TRÄFFADE KANSLICHEF PESONEN Den nya kanslichefen vid Jordoch skogsbruksministeriet, Pekka Pesonen, bjöd in fiskerinäringens organisationer till träff på ministeriet i mars. När det gäller vikaresäl (östersjövikare) i Bottenviken påverkades resultaten av isläget. Tillväxten har dock varit svagare i Finlands havsområden de senaste åren. Nu i början av året har betydligt fler fiskevårdsavgifter lösts in än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Centralförbundet representerades av Vesa Karttunen och Malin Lönnroth. Interna motsättningar bär inte långt. Under det två timmar långa mötet fick organisationerna presentera sin verksamhet och sina mål, samtidigt som ministeriet gav en lägesrapport om aktuella frågor. Ett nytt fenomen är att ungdomar betalar dygnsavgifter mer än någonsin. SÄLSTAMMARNA FORTSÄTTER VÄXA Enligt ett pressmeddelande från Naturresursinstitutet (Luke) observerades cirka 48 700 gråsälar i Östersjön under flyginventeringarna 2024, varav omkring 17 500 fanns inom Finlands havsområden
Därför ville vi ge dem chansen att utforma kommunikation som verkligen når deras egen åldersgrupp – på de kanaler och på de sätt som känns naturliga för dem, säger Katriina Partanen, verksamhetsledare för Pro Fisk. Vinnare av Seafood Innovations-tävlingen blev Fishiönäärit, ett team från Haaga-Helia bestående av Aleksi Andreev, Christa Vuorinen, Tatu Suvanto och Unni Heikkilä. PR O FI SK SÄLBREV TILL MILJÖKOMMISSIONÄR ROSWALL Centralförbundet för Fiskerihushållning har tillsammans med sina medlemsorganisationer längs kusten och Åland, Finlands yrkesfiskarförbund samt svenska fiskeorganisationer skickat ett brev till EU:s miljökommissionär Jessika Roswall, där man uttrycker allvarlig oro över det rådande förbudet mot handel med sälprodukter inom EU. I brevet lyfter vi fram hur sälstammarna i Östersjön har ökat kraftigt, vilket lett till ökad predation på kommersiellt viktiga fiskarter samt skador på redskap och fångster. Samtidigt gör det fortsatta handelsförbudet det ekonomiskt ohållbart att ta tillvara produkter från licensierad jakt, vilket i praktiken begränsar möjligheterna till effektiv förvaltning av sälbestånden. Vi anser att förbudet, som infördes med hänvisning till djurskydd och allmänhetens moral, saknar vetenskaplig grund och har fått allvarliga konsekvenser för kustsamhällen, fiskare och det marina ekosystemet. Vi hoppas nu att EU-kommissionens pågående översyn av sälförbudetet ska ta hänsyn till de socioekonomiska konsekvenserna och leda till en mer balanserad lagstiftning.. – Unga är bäst på att nå varandra. Svar på den frågan söktes i årets Seafood Innovations-tävling, där den bästa idén blev kampanjen En helt annan fiskehistoria, framtagen av studentteamet Fishiönäärit från Haaga-Helia. Det vinnande teamet får 20 000 euro för att genomföra kampanjen i maj. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 9 NOTISER En helt annan fiskehistoria Hur kan unga fås att oftare välja fisk i butiken och på restaurang. Syftet med den vinnande kampanjen är att bryta fördomar och visa att fisk är lättlagat, gott och dessutom prisvärt. Målet är att få fler unga att besöka fiskdisken och köpa färsk fisk
10 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 10 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025
Internationella uppskattningar visar att fiskare varje år förlorar cirka 0,81 procent av sina nät. Med hjälp av de insamlade anmälningarna kan insamlingen av förlorade redskap i framtiden riktas till de områden där flest rapporter har inkommit.. Uppskattningen ingick i en mer omfattande studie som kartlade mängden skräp som hamnar i havet. I Finland har mängden förlorade redskap uppskattats utifrån Naturresursinstitutets enkät om fritidsfiske från 2016. Förlorade fiskeredskap har tidigare samlats in i havsområdet mellan Sastmola och Raumo under åren Alltför många fiskeredskap försvinner varje år. Insamlingen kräver resurser, och därför undersöks i särskilda workshoppar orsakerna till att redskap förloras och hur det kan förebyggas. Projektets partnerorganisationer är Estlands havsforskningsinstitut vid Tartu universitet, Håll Skärgården Ren rf, Finlands miljöcentral (Syke) och Håll Sverige Rent, som även koordinerar projektet. Fiskeredskap går förlorade både i inlandsvatten och till havs. Rosgis är en tjänst som gör det möjligt för vem som helst att rapportera skräp i naturen och delta i kartläggningen av hur avfallsmaterial sprids i miljön och varifrån det härstammar. Enligt uppskattningen försvinner årligen omkring 2 000 nät i Finlands havsområden, till följd av stormar, förändrade isförhållanden eller andra orsaker. Exakt information om hur många redskap som förloras finns dock inte. TEXT OCH FOTON PEKKA KOTILAINEN, FINLANDS MILJÖCENTRAL På jakt efter försvunna fiskeredskap ANMÄL FUNNA ELLER BORTTAPPADE REDSKAP VIA ROSGIS -APPEN Ett upphittat eller förlorat fiskeredskap kan anmälas via Finlands miljöcentrals Rosgis-applikation. För de redskap som förloras i fritidsfiske har man beräknat att de årligen orsakar cirka ett ton plastskräp som hamnar i havet. Syftet med projektet är att minska nedskräpning orsakad av fritidsfiske. Arbetet fortsätter den här sommaren. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 11 R e:Fish är ett treårigt projekt som finansieras av EU:s INTERREG Central Baltic-program och inleddes i mars 2023. Dessa så kalllade ”spöknät” blir kvar i vattnet i flera år, där de fortsätter att fånga fisk och försvåra annan vattentrafik. Inom projektet Re:Fish samlades det i fjol in totalt 4,2 kilometer nät utanför Raumo genom bottentrålning. Mängden fiskerelaterat skräp i världens hav är betydande, och fiskets andel av allt marint skräp varierar – beroende på bedömningsmetod och område – från några procent till tiotals procent. Skräpet samlas in genom bottentrålning och dykning efter förlorade fiskeredskap samt genom insamling av uttjänta redskap från sommarstugor och förråd
De material som används i dagens fiskeredskap – såsom polyamid, polypropen och polyeten – är mycket hållbara, vilket innebär att redskap som hamnar i havet kan förbli intakta i årtionden. En del av de förlorade redskapen – så kallade ”spöknät” – fortsätter dessutom att fånga. Utifrån det insamlade materialet togs kartunderlag fram med potentiella områden samt information om miljöförhållanden och eventuella undervattensobjekt. Varför försvinner fiskeredskap. Vilka skador kan förlorade fiskeredskap orsaka. Bakgrundsarbetet är avgörande vid planeringen av trålområden. Förlorade eller bristfälligt märkta fiskeredskap utgör också en risk för sjötrafiken och kan i värsta fall orsaka olyckor och även ekonomiska skador. Var samlades redskapen in. Fiskeredskap kan försvinna till följd av vädereller miljöförhållanden, bristfällig eller slarvig märkning av redskapen, eller på grund av så kallade ”konflikter” mellan fiske och båttrafik – det vill säga att fiske bedrivs i eller i närheten av farleder, eller på grund av bristande uppmärksamhet då man färdas på vattnet. Plasten bryts långsamt ner i havsmiljön och omvandlas till mikroplast, som är skadlig både för organismer och för miljön i stort. Inom projektet försökte man därför koncentrera bottentrålningen till tidigare och nuvarande fiskeområden. 12 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 2019–2020 inom ramen för projektet KAPYYSI, som finansierades av Europeiska havsoch fiskerifonden (EHFF). Information samlades in från myndigheter, forskare och experter, fiskeövervakare, fiskare och andra som rör sig på vattnet. Förlorade fiskeredskap hittas sannolikt oftast i områden med högt fisketryck. Fiskar, fåglar och ibland även däggdjur fastnar i dessa redskap. Till dessa hör exempelvis rör och kablar kopplade till infrastruktur samt andra objekt under vattenytan, såSpöknät bärgas vid Mansikkakari utanför Raumo i maj 2024 inom Re:Fish-projektet.. Då trålades enskilda linjer över en sträcka på cirka 300 kilometer, och man lyckades samla in ungefär 600 meter nät
De flesta av näten hade ett knutavstånd på 45 mm och var relativt låga, 1,5–1,8 meter höga. Global estimates of Fishing gear lost to the ocean each year, Science Advances, Vol 8, Iss. Luonnonvarakeskus. De flesta uppdragna nät var tydligt gamla till utseendet. som vrak. De flesta fiskarna var döda, men i vissa fall hittades också levande exemplar. och Lappalainen, A. Kilometervis med spöknät Totalt 60 separata områden trålades, varav 12 utanför Raumo med en sammanlagd yta på cirka 10 kvadratkilometer, samt nästan 50 områden i den inre och yttre skärgården vid Nystad, omfattande totalt 25 kvadratkilometer. Med stöd av det sammanställda materialet utarbetades preliminära trålningsplaner. Kartläggning och bottentrålning fortsätter 2025 Nya trålningsområden kartläggs under vintern 2025, och bottentrålningen fortsätter våren 2025 i havsområdet vid Gustavs. Genomgång av uppfiskade redskap Vid uppdragning av näten antecknades antalet fastnade fiskar samt, när möjligt, artbestämning. m.fl. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 9/2019. Den största delen – nästan 120 nät – samlades in utanför Raumo. 28 s. I området kring Nystad bärgades färre än 20 nät. Att dessa platser är traditionella fiskeområden bekräftas av fynd som blyringar och tillståndsmärken från Raumo stad från år 1983 – de äldsta näten som hittades var alltså över 40 år gamla. De uppdragna näten märktes för mer detaljerad granskning. 2019. Även områdets topografi verkar ha betydelse för var redskapen samlas. Flest redskap hittades längs kanterna mellan djupa (över 10 meter) och grunda (6–7 meter) områden. Tillsammans med näten följde även bottenlevande djur, rep, sänken, nätankare, flöten, burkar och plastskräp med upp. I närheten finns en gammal småbåtshamn. Helsinki. Från havet avlägsnades sammanlagt 4,2 kilometer nät genom bottentrålning, vilket motsvarar 140 stycken 30-metersnät. Richardson, K. Dessutom samlades skräp som hittades i redskapen – både relaterat och orelaterat till fiske – in och dokumenterades. För att minimera risken för skador som trålningen kan orsaka, godkändes varje preliminär plan av den myndighet som ansvarar för tjänster relaterade till nätverk och infrastruktur, det vill säga Suomen Erillisverkot Oy. Under vårens och sommarens lopp är det meningen att arbetet fortsätter utanför Nådendal och Åbo, och senare i vattnen kring Hangö och Porkala. Vid behov kontaktades även andra lokala företag som tillhandahåller infrastrukturtjänster. Kalastus ja kalankasvatus muoviroskan lähteenä Itämerellä: RoskatPois! -hankkeen selvitys. Senare rengjordes de insamlade redskapen, och man mätte deras längd, höjd och maskstorlek. Även områdets topografi, hamnar och farleder beaktades i planeringsskedet. Dessutom uppskattades längden på nätserien. På vintern är tillgången till dessa områden fri, avståndet från fastlandet är kort och inga farleder behöver korsas. I några av de ”nyare” näten fanns det även fisk. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 13 Annat skräp som bärgades tillsammans med näten. De flesta redskapen hittades i områden utanför Raumo där nätfiske har bedrivits i årtionden. Läs mer: Seppänen, E. 2022. Benrester från fåglar som hittades i äldre nät bekräftade att spöknäten även fångar fåglar. 41.
Fisken var dock exemplariskt dokumenterad, så rekordet var lätt att godkänna. Malen fördes till Kotka Maretarium, där den enligt akvariets vd Sari Saukkonen mår bra och äter med. Det nya finländska rekordet för mört är nu 1,544 kilo. 14 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 Utdöd mal ny art på finska rekordfisklistan Rekordfisknämnden har godkänt sju nya finska rekord för det senaste året. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING A bborren valdes till Finlands nationalfisk för 30 år sedan. De sista kända insjömalarna inom nuvarande Finlands gränser fångades i sjön Kernaalanjärvi i Janakkala år 1866. Malen 2,29 kg är en ny art på Finlands rekordfisklista.I den nya rekordserien för fisk som släpps tillbaka och som mäts i längd, är nya rekord för abborre 54,0 cm, gädda 132 cm och gös 101 cm. Kuusamo – de stora mörtarnas hem Mörten är en annan fiskart som alla känner till. Utdöd mal tog plats på rekordlistan Malen är en fiskart som officiellt betraktas som utdöd i Finland. De nya rekordfiskarna är abborre 2,88 kg, mört 1,544 kg och tunnläppad multe 1,154 kg. Jubileumsåret till ära sattes ett nytt finländskt rekord för abborre. Hannus abborre fick stor uppmärksamhet redan samma dag den fångades i januari. Halonen misstog den först för en lake, men lade snart märke till dess ovanliga utseende och tog den levande tillvara. Vid det laget var det ännu inte säkert om fisken var ett nytt finländskt rekord, eftersom rekordfiskkommittén ännu inte behandlat anmälan. Arten är dock vanlig i Centraleuropa, och det är sannolikt att även det exemplar som i september simmade in i Antero Halonens ryssja, har nått den finländska kusten söderifrån. Rekordet för tunnläppad multe slogs genast Den tunnläppade multen kom in som ny art på listan över rekordfiskar i fjol, då den kommersiella fiskaren Jarno Aaltonen från Raumo anmälde ett exemplar han fångat i ryssja. Fisken var en främmande art för Halonen, men kunde artbestämmas av Teemu Tast, tidigare verksamhetsledare vid Södra Finlands Havsfiskareförbund. Under de senaste åren har många stora mörtar fiskats i Kuusamo, och där simmade även förra årets rekordmört in i ett nät i juni. Redan två år tidigare hade ett exemplar på hela 171 centimeter fångats i samma sjö. Men det dröjde inte länge innan rekordet slogs: i juli simmade en 1,154 kilo tung tunnläppad multe in i Antero Halonens ryssja i Pyttis. Yle publicerade en bild på abborren i alla sina medier, inklusive kvällens huvudnyheter på tv. Det gamla rekordet på 2,87 kilo innehades av en abborre fiskad på Åland år 2010. Matti Hannus lyckades få en abborre på 2,88 kilo med nät i Iijoki. Den tunnläppade multen påträffas endast sporadiskt längs den finländska kusten – dess naturliga utbredningsområde är Atlanten. Fisken vägde 2,29 kilo
Fisken mäts i vågrät ställning och måttbandet ska ligga rakt under fisken. Var noggrann med vägningen och mätningen På rekordfisklistan finns nu 83 fiskarter och sex kräftarter. Noggrannare anvisningar finns på nätsidan ahven.net. Är man uttryckligen på väg ut på jakt efter en storfisk lönar det sig att bekanta sig med de detaljerade instruktionerna redan på förhand. Att få rekordfisk är inte det lättaste för det finns redan många svårslagna resultat på listan. Hemmets hushållsvåg eller en digitalvåg som man håller i handen godkänns inte för att väga en rekordfisk. I mätningsfotografiet måste hela fisken synas och bilden ska vara tagen uppifrån och fotograferas i riktning från nosen neråt. Förutom de rekordfiskar som godkänns behandlar nämnden årligen anmälningar om många andra stora fiskar, som dock inte lyckas slå rekord eller av andra orsaker kan godkännas. Samtidigt kan man be butiksbiträdet fungera som vittne. Du hittar alla Finlands rekordfiskar, anmälningsblankett och -anvisningar på nätsidan ahven.net/sv/ > fiske > rekordfiskar Den nya rekordmalen tros ha simmat till Finland från Centraleuropa.. Det tidigare rekordet för abborre, som sattes för ett år sedan, förbättrades med 4 cm. Det bästa är att föra fisken till närmaste matbutik och be att få väga den på någon av vågarna där. De nya längdseriens rapporteringsgränser är: abborre 50 cm, harr 58 cm, karp 90 cm, gös 100 cm och gädda 120 cm. Malen är en ny art på rekordfiskkommitténs lista, den 83:e i ordningen. I den nya längdserien måste man vara lika noggrann. Fiskens nos ska ligga vid noll och stjärtfenan fast i måttbandet. Då man får en rekordfisk måste man hålla huvudet kallt. Många potentiella rekord har inte godkänts i nämnden på grund av en bristfällig eller vag anmälan. Oftast är det vägningen som inte gjorts enligt anvisningarna. Gäddan och gösen hade ännu inga registrerade rekord i den nya längdserien som grundades för två år sedan. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 15 god aptit av de fiskdelikatesser som erbjuds. Nya rekord i längdserien I serien baserad på fiskarnas längd sattes nya rekord: abborre 54,0 cm, gädda 132 cm och gös 101 cm
Regionförvaltningsverket har mycket informativa sidor där man närmare går in på de vanligaste fallgroparna. 16 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 Fastställande av delägarlagsstadgar – statistik & lärdomar från 2024 TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING F ör att kunna fungera som ett konstituerat delägarlag, måste delägarlaget ha stadgar. Vanligaste orsakerna till att stadgar inte godkänns I nästan samtliga fall där Regionförvaltningsverket år 2024 avslog fastställelse av stadgar, var en felaktigt utformad paragraf om kallelse till stämma antingen den huvudsakliga orsaken eller en bidragande faktor. Vad kommer till bokföring och räkenskapsperiod är det värt att notera att delägarlagets räkenskapsperiod i stadgarna kan vara högst fyra år. Vidare kan man läsa att varje styrelsemedlem ska ha en personlig suppleant. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Fastställandet av ett delägarlags stadgar har, med undantag för Åland, koncentrerats till Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland. På nätsidorna gås exempelvis tydligt igenom hur sammankallande av delägarstämma ska ske. Vi uppmanar ändå delägarlag att vara i kontakt med oss på Centralförbundet då det blir aktuellt att uppgöra eller förnya stadgar. Andra vanliga orsaker till att stadgarna inte godkänns inkluderar bland annat: • att styrelsen tilldelats beslutanderätt i ärenden som enligt lag ska avgöras vid delägarstämman. Delägarlaget ansvarar emellertid för att ordna sin ekonomi och bokföring på ett sådant sätt att verksamheten är lagenlig och uppfyller de villkor som myndigheterna ställer. Vi på Centralförbundet hjälper till På Centralförbundets hemsida ahven.net > delägarlag hittar du modellstadgar. För ändringar och genomläsning av stadgar debiterar vi enligt vår tjänsteprislista. Centralförbundet brukar en gång per år hålla möte med Regionförvaltningsverkets tjänstepersoner ansvariga för godkännande av stadgar för att tillsammans gå igenom vad som fungerar, och vilka utmaningar det finns. För behandlingen av ett stadgeärende uppbär Regionförvaltningsverket 150 euro. Googla delägarlag + stadgar, så hittar du rätt. Delägarstämman kan inte välja styrelsens ordförande. Dessa har vi gått igenom tillsammans med Regionförvaltningsverket för att säkerställa oss om att de uppfyller lagens krav. • Att styrelsens sammansättning strider mot lagen. Vi uppmanar alla att läsa igenom Regionförvaltningsverkets nätsidor noggrant då man tar itu med nya stadgar. Många ändringar av stadgar eller nya stadgar avslås av Regionförvaltningsverket eftersom de inte uppfyller de detaljerade krav som lag om samfälligheter ställer på både utformningen och innehållet. • att delägarlaget består av två eller flera samfällda områden. Det här betyder att ifall det är aktuellt att revidera stadgar kan det vara bra att invänta hur lagstiftningen kommer att se ut i framtiden.. • att det förekommer lagstridiga röstningsförfaranden. Vi ger gratis rådgivning när stadgarna förnyas med hjälp av våra modellstadgar. Lag om samfälligheter väntas komma upp för revidering inom kort. Om delägarlaget tidigare konstituerat sig som ett fiskelag, fyller stadgarna inte längre till alla delar lagstiftningens krav och det är skäl för delägarlaget att förnya sina stadgar så att de motsvarar lag om samfälligheter. Längden på delägarlagets räkenskapsperiod och perioden mellan stämmorna behöver inte vara lika. Avgiften är densamma oavsett om reglerna fastställts eller avslås. Detta mönster har även varit återkommande under tidigare år. Tiden mellan stämmorna kan alltså vara exempelvis fyra år, även om delägarlagets räkenskapsperiod skulle vara ett år och delägarlaget upprättar boksluten enligt bokföringslagen inom fyra månader från utgången av räkenskapsperioden. • att räkenskapsperioden eller tidpunkten för bokslutet inte nämns eller är ospecificerad. Ansökningen skickas endera i elektroniskt format eller per post
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 17 FISK & FISKE I SIFFROR M AL IN LÖ N N RO TH Fastställande av delägarlagsstadgar 2024 enligt statistik från Regionförvaltningsverket Antal stadgar som inkommit för fastställande åren 2013-2024 20 40 60 80 100 120 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 102 beslut om stadgar Typ av sökande 82 st vattendelägarlag (80 %) 22 st samfällda markområden (22 %) varav en del både och Handläggningstid I medeltal 0,8 månader kortaste: 1 dag längsta: 93 dagar Regional fördelning Flest beslut givna för delägarlag i Nyland, Birkaland, Norra Österbotten, Egentliga Finland och Södra Savolax 67 % jakande beslut 25 % nekande beslut 8 % drog tillbaka sin ansökan om fastställande av stadgar . 89 finskspråkiga (87 %) 13 svenskspråkiga (13 %)
18 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 18 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Anders Granfors, en av Meitmeal Ab:s grundare, framför fabriken som ligger i Kaskö fiskehamn. 18 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025
Fabrikens produktionssäsong börjar på hösten och slutar på våren, under sommaren står fabriken stilla då trålarna ligger i hamn. Minskad åtgång av foderfisk ledde till fabrik Företagets grundare, Jonathan Hast och Anders Granfors, är bägge i grunden fiskare på strömmingstrålare. I fjol tog Meitmeal in 7 000 ton fisk, och för nuvarande säsong har man som mål att ta in 10 000 ton fisk till sommaren. TEXT OCH FOTO ANNI SELENIUS, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND. Då de märkte en minskande efterfrågan på foderströmming på grund av pälsnäringens svårigheter, såg de ingen annan utväg än att någon grundar en fiskmjölsfabrik i trakten – det var egentligen bara frågan om var, vem och när. Efter 15 år på havet börjar ändå han också så småningom övergå till mer landbaserade arbetsuppgifter. Möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare finns alltså, huvudsaken är egentligen att det finns Meitmeals fiskmjölsfabrik i Kaskö inne på andra produktionssäsongen Sedan starten 2023 har Meitmeal Ab:s fiskmjölsoch fiskoljefabrik i Kaskö vuxit till en viktig aktör i branschen. Just nu är det inget man har planer på att skaffa då man precis har kommit igång med det nuvarande upplägget och ett sådant tillägg skulle kosta, men ifall behovet dyker upp i framtiden är det inte omöjligt att man funderar mer på det. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 19 M eitmeal Ab:s fiskmjölsoch fiskoljefabrik vid Kaskö fiskehamn är som bäst inne på slutrakan av sin andra hela produktionssäsong efter starten år 2023. Hast jobbar numera på heltid med fiskmjölsfabriken, medan Granfors dessutom fiskar själv ännu – tillsammans med sin bror har han familjeföretaget Sonnfish med strömmingstrålaren Sonnskär. Tills vidare har man främst använt strömming vid Meitmeals fabrik, men efter två år är man fortfarande i ”inkörningsläget” och testar nya saker – i fjol gjorde man till exempel första gången fiskmjöl av siklöja. Utöver Granfors och Hast har företaget i dag fyra andra anställda. Företaget grundades 2020, och de första åren gick åt till planering, ansökningar samt att bygga upp fabriken med utrustning som importerades från Island. Strömming som huvudsaklig råvara Strömming är den huvudsakliga råvaraan men nya alternativ testas. Idén till Meitmeal fick egentligen sin början då Granfors mer som ett skämt föreslog åt Hast att de skulle starta fabriken själva, och på den vägen är det. Det första halvåret efter produktionsstarten krävde en hel del problemlösning, men sedan dess har produktionsmängderna börjat stiga. Med strömming som huvudsaklig råvara, ett tydligt mål om att återuppliva Kaskö fiskehamn och en vilja att utveckla både produktion och marknad, driver grundarna Jonathan Hast och Anders Granfors verksamheten framåt – från en idé som föddes på skoj till att bli verklighet. Fisk som är större än strömming och siklöja skulle däremot kräva investering i maskiner för att krossa dem innan de kan användas
Fabrikens verksamhet har inte direkt varit en dans på rosor sedan den kom igång, och man har bland annat stundvis bromsats upp av fabriksdelar och maskiner som har behövt servas eller bytas, men man kämpar på och försöker öka produktionen varje år. Förhoppningen är förstås också att det dyker upp aktörer som kan använda fiskmjölet och fiskoljan för livsmedelsproduktion. Marknaden för fiskmjöl och särskilt det inhemska intresset skulle behöva öka ytterligare, till exempel ”Meitmeals fiskmjölsoch fiskoljefabrik tillverkar produkter av livsmedelskvalitet, men ännu har man inte hittat uppköpare som skulle använda produkterna för detta ändamål” 20 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 Här torkas fiskmjölet inuti torkarna i Meitmeals fabrik.. 20 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 skulle det nog vara häftigt att kunna läsa på till exempel hundmaten att den innehåller inhemsk fisk. Aktiviteten har därefter minskat, och innan fiskmjölsfabriken kom igång var det bara Sonnskär som lossade fångst i hamnen här. Långsiktiga målet: Kaskö fiskehamn störst igen Granfors berättar att det långsiktiga målet är att Kaskö fiskehamn igen skulle bli landets största, något den var ännu på 90-talet. Huvudsakligen används både mjölet och oljan i fiskfoder och hundfoder, en stor del exporteras utomlands men en del används också i inhemsk produktion. Finns utrymme för mer råvara I nuläget får fabriken in tillräckligt med fisk så länge trålarna kan fiska med tanke på vädret, men mer råvara skulle man nog kunna ta in. tillräckligt stora mängder av en viss typ av råvara så att det lönar sig att rengöra och starta maskinerna. De varierande strömmingskvoterna kan också påverka tillgången på råvara, och Granfors berättar att kvoterna i dagsläget är allt för låga – inom ett par veckor kommer en av fiskarna som levererar strömming till dem att ha fyllt sin kvot, och Granfors egen kvot kommer också att ta slut innan sommaren. Mot fiskehamnens mål är man redan på god väg – efter fabrikens start har det redan ökat till 3 – 4 båtar som lossar sin fångst i hamnen. Inhemska marknaden behöver öka Meitmeals fiskmjölsoch fiskoljefabrik tillverkar produkter av livsmedelskvalitet, men ännu har man inte hittat uppköpare som skulle använda produkterna för detta ändamål. Det måste också finns en marknad för den färdiga produkten så att den går att sälja
Tjänsten gör det möjligt att skapa rapporter, följa upp övervakningstimmar och dokumentera händelser direkt på plats. Digital hjälp i övervakningen Ismo Kolari, verksamhetsledare för Pirkanmaan Kalatalouskeskus ry, presenterade det digitala övervakningsprogrammet Kalastuksenvalvoja.fi – ett verktyg som används av många fiskeövervakare i landet. Om en kund begär det, ska övervakaren också kunna visa upp en fullmakt från det aktuella fiskeriområdet eller delägarlaget. Marie lyfte fram ambitionen att genom projektet stärka samarbetet mellan fiskeövervakare i hela Nyland och berättade om fördelarna med en regional fiskeövervakningskoordinator. Deltagarna fick ställa frågor, som vidarebefordrades till fiskerimästare Petri Savola vid NTM-centralen, som tyvärr inte kunde närvara. Flera frågor lyftes under dagen, bland annat kring märkning av nätfiskeredskap. Fiskeövervakningskoordinatorerna planerar övervakningen, när och var den ska ske. Vikten av korrekt agerande Fiskeövervakningskoordinator Thorbjörn Sirén underströk vikten av ett gott samarbete med polisen samt att fiskeövervakare alltid agerar enligt lagen: – Det allra första du måste göra som fiskeövervakare är att tydligt identifiera dig och bekräfta att du är auktoriserad. En stor fördel är kartfunktionen, som visualiserar övervakningsområden och observationer. Alla deltagare fick fylla i en anonym feedbackblankett, och resultaten visade på övervägande positiva omdömen. Inom Borgå-Sibbos Fiskeriområde är det etablerad praxis att alla övervakare bär likadana västar – detta för att skapa tydlighet och igenkänning i fält. För närvarande har tjänsten 158 aktiva användare, och mer information samt aktuella priser finns på kalastuksenvalvoja.fi. Evenemanget ordnades av Borgå-Sibbos Fiskeriområde inom ramen för projektet ”På Samma Våglängd”, med stöd från Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden (EHFVF). Positiv respons Fiskeövervakare från sju olika fiskeriområden i Nyland deltog i träffen. Det underlättar för verksamhetsledaren, då resurserna är begränsade. Trots att polisens frånvaro lyftes som ett minus, angav 82 procent att de gärna skulle delta i en liknande träff igen.. Det ska klart och tydligt framgå vem du är och vilket uppdrag du har, betonade Sirén. Programmet kan laddas ner från Google Play under namnet Kalastuksenvalvoja. Övervakarna och koordinatorerna känner bra till området och var fiskarna rör sig. Det officiella fiskeövervakarkortet bevisar endast behörigheten att verka som övervakare – inte vem man representerar. Dela erfarenheter och ställa frågor Träffen gav också deltagarna möjlighet att dela med sig av erfarenheter, incidenter och risksituationer från fältet, samt hur dessa har hanterats i praktiken. Träffen inleddes med att projektansvarig Marie Kellgren och projektledare Jaana Ylönen presenterade Borgå-Sibbos Fiskeriområde och gav en översikt över den pågående fiskeövervakningen. För att kunna använda programmet krävs bland annat en Android-surfplatta eller smarttelefon, ett Google-konto och en e-postadress. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 21 Fiskeövervakarträff i Nyland TEXT JOAN GRANQVIST, NYLANDS FISKARFÖRBUND L ördagen den 5 april samlades fiskeövervakare från hela Nyland till en gemensam träff på NJK:s klubbhus på Björkholmen i Helsingfors
Förutom fiskeövervakning har han aktivt deltagit i vattendragsrestaureringar.. Thorbjörn Sirén är en erfaren fiskeövervakare Årets fiskeövervakare Thorbjörn Sirén har arbetat som fiskeövervakare i Borgå och Sibbo skärgårdar i över 20 år, varav de senaste tre åren som fiskeövervakningskoordinator för Borgå-Sibbos fiskeriområde. Fiskeövervakning utförs förutom av fiskeövervakare, också av polisen, gränsbevakningen, Forststyrelsen, NTM-centralen och tullen. Mankonen arbetar som fiskeövervakare i fem olika fiskeriområden i Mellersta Finland. Fiskeövervakning utförs av fiskeövervakare som befullmäktigats av fiskeriområden, delägarlag eller andra vattenägare. 22 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 F iskeövervakning är en viktig del av fiskevården. Ett hedersomnämnande tilldelades Risto Mankonen, som övervakar fisket i Mellersta Finland. Som koordinator har han arbetat för att stärka fiskeThorbjörn Sirén är årets fiskeövervakare Centralförbundet för Fiskerihushållning ordnade för andra gången tävlingen Årets fiskeövervakare, där vem som helst kunde nominera den person de ansåg vara den bästa fiskeövervakaren. När man dessutom lägger till Siréns personliga färdigheter, såsom kundservice, språkkunskaper och stark lokalkännedom, har vi en person som uppfyller kriterierna till årets fiskeövervakare. Därtill ska kandidaten genomföra sin fiskeövervakning samarbetsvilligt, kundinriktat, planmässigt, noggrant och miljömedvetet. Genom fiskeövervakning säkerställer man att de som fiskar har fisketillstånden i skick och att lagar och bestämmelser om fisket följs. Utmärkelsen Årets fiskeövervakar tilldelas en person som med godkänt resultat avlagt NTM-centralens fiskeövervakningsprov och som fungerar som befullmäktigad fiskeövervakare för ett fiskeriområde, delägarlag eller annan vattenägare. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO MESSUKESKUS övervakningssamarbetet med polisen, NTM-centralen, Finska vikens sjöbevakning och områdets fiskeövervakare. Efter en hård och jämn tävling har Thorbjörn Sirén från Borgå valts till Årets fiskeövervakare 2024. “Utmärkelsen som Årets fiskeövervakare motiverar och inspirerar mig att fortsätta detta arbete på ett helt nytt sätt”, gläds Sirén och fortsätter: “Jag tror att utmärkelsen också kommer att främja samarbetet med myndigheter och andra aktörer.” Mankonen övervakar i fem fiskeriområden Risto Mankonen, som fick hedersomnämnanden, skulle lika gärna ha förtjänat utmärkelsen Årets fiskeövervakare. Sirén sitter också i fiskeriområdets styrelse, vilket säkerställer god kommunikation mellan alla parter involverade i fiskeövervakningen
ÅRETS FISKEÖVERVAKARE UTSÅGS SOM EN DEL AV KAVA-PROJEKTET Tävlingen Årets fiskeövervakare är en del av Centralförbundet för Fiskerihushållnings projekt Utveckling av fiskeövervakning och fiskeriområdesverksamhet (KAVA 2024–2025), som finansieras med medel från fiskevårdsavgiften genom Jordoch skogsbruksministeriet. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 23 Uppe: Årets fiskeövervakare Thorbjörn Sirén (t.v.) tillsammans med miljöoch klimatminister Sari Multala samt Centralförbundet för Fiskerihushållnings verksamhetsledare Vesa Karttunen, som överräckte priset vid båtmässan i Helsingfors den 7 februari 2025. Nere: Det är populärt med göspilke på Borgå å, här kontrollerar Sirén att fångstmåttbestämmelserna efterföljs. Inom projektet utvecklas fiskeövervakningen till att bli mer professionell, man stöder uppdragsgivare i att använda de begränsade resurserna för fiskeövervakning så effektivt som möjligt, samt utbildar fiskeövervakare.
Telefontjänsten är tillgänglig på tisdagar och torsdagar klockan 12–14. Omakala-appen är gratis och kan laddas ner till både Android-telefoner och Apple-enheter. Nätoch drivrevsfiske efter lax Rådets förordning förbjuder laxfiske med drivrev (långrev) i Bottniska viken i områden utanför fyra sjömil mätt från baslinjerna. Kom ihåg att anmäla dina laxfångster i Omakala Från den 1.1.2025 är det obligatoriskt för fritidsfiskare att anmäla vissa fångstarter, bland annat lax. Det här betyder att man i fritidsfisket efter lax (ICES delsektion 29, 30 och 31) får ta lax som fångst enligt följande regler: • En fettfeneklippt lax som fyller fångstmåttet per dag per fiskare. Observera att Åland har egen fiskerilagstiftning, kontrollera denna från Ålands landskapsregering. • Efter fångst av en första fettfeneklippt lax ska fritidsfiskaren upphöra med laxfisket under återstoden av dagen. EU:s laxfiskereglering är i kraft 2025 och beslut angående nästa år fattas i slutet av året. • Alla exemplar av alla fiskarter som tagits som fångst ska landas hela från fiskebåten. Dessa tidbegränsningar är som bäst på remiss på grund av att laxbestånden varit svaga senaste år. Fiske med drivrev (långrev) är tillåtet i området som sträcker sig från kusten till fyra sjömil ytter om baslinjerna och här ska man följa tidsbegränsningarna som stadgats i nationell lagstiftning (Statsrådets förordning om begränsningar av laxfisket 236/2017). Som undantag till detta får man i ICES delområdena 29, 30 ja 31 den 1.5–31.8 i området som sträcker sig från kusten till fyra sjömil ytter om baslinjerna ta till fångst lax både med och utan fettfena som fyller fångstmåttet, dock enligt nationella lagstiftning max två laxar per fiskare per dag. Observera att nätfisket efter lax inte regleras genom rådets förordning och det är tillåtet TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING GRAFIK HEIDI MOISIO, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Regler för fritidsfiske efter lax till havs 2025 även utanför fyra sjömil mätt från baslinjerna i enlighet med tidigare nämnda tidsbegränsningar. En ny förordning väntas komma i slutet av maj, så det lönar sig att kolla upp dessa närmare. Dagskvoterna på en eller två laxar gäller även nätoch drivrevsfisket. 24 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 F ritidsfisket efter lax på Finlands havsområden, Finska viken undantaget, genomförs 2025 i enlighet med det beslut som rådet för jordbruk och fiske utfärdade förra hösten. Två laxars dagskvot i Finska viken Rådets förordning gäller inte Finska viken. Anmälan kan göras via Omakala-appen, med hjälp av formuläret som finns på omakala.fi eller per telefon. Telefonnumret är 029 532 2800.. I Finska viken får man i enlighet med nationell lagstiftning ta två laxar till fångst per dag per fiskare (både fettfeneklippta och med fettfenan kvar) och det finns inga tidsbegränsningar likt de i Bottniska viken. Anmälningsskyldigheten gäller även fiskar som släpps tillbaka. • Alla laxar med fettfenan kvar ska omedelbart släppas tillbaka. Fångstuppgifterna är mycket viktiga för forskningen, så kom ihåg att göra din anmälan! Fångstanmälan ska göras senast 14 dygn från det att fisken fångades
• Alla exemplar av alla fiskarter som tagits som fångst ska landas hela från fiskebåten. • Alla exemplar av alla fiskarter som tagits som fångst ska landas hela från fiskebåten. • Alla laxar med fettfenan kvar ska omedelbart släppas tillbaka. • Alla laxar med fettfenan kvar ska omedelbart släppas tillbaka. Två laxar per fiskare per dygn (både med fettfenan kvar och fettfeneklippta).. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 25 Delsektioner 29-31, 4 sjömil från baslinjerna Från kusten till fyra sjömil ytter om baslinjerna 1.1–30.4 och 1.9–31.12.2025 • En fettfeneklippt lax per dygn per fiskare. • Efter fångst av en första fettfeneklippt lax ska fritidsfiskaren upphöra med laxfisket under resten av dagen. • Efter fångst av en första fettfeneklippt lax ska fritidsfiskaren upphöra med laxfisket under resten av dagen. Åland 1.1–30.4 och 1.9–31.12.2025 • En fettfeneklippt lax per dygn per fiskare. • Efter fångst av en första fettfeneklippt lax ska fritidsfiskaren upphöra med laxfisket under resten av dagen. Delsektioner 29-31 • En fettfeneklippt lax per dygn per fiskare. Delsektion 32 Rådets förordning gäller inte Finska viken • Här gäller nationell lagstiftning. • Alla exemplar av alla fiskarter som tagits som fångst ska landas hela från fiskebåten. 1.5–31.8.2025 enligt nationell lagstiftning • Två laxar per fiskare per dygn (både med fettfenan kvar och fettfeneklippta). 1.5–31.8.2025 • Kontrollera Ålands regionala fiskereglering med Ålands landskapsstyrelse. • Alla laxar med fettfenan kvar ska omedelbart släppas tillbaka
Syftet är att öka medborgarnas delaktighet och inflytande över lokala beslut. M AR KO PA LO N IE M I 26 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025. Den totala budgeten för evenemanget uppgick till 8 000 euro. – Eftersom samma projekt inte två år i rad kan delta i budgeteringen, har vi i år lämnat in förslag om att Synlighet för fiske i kommunerna via deltagande budgetering TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING ordna en pilkfiskedag tillsammans med våra lokala fritidsfiskeklubbar, berättar Paloniemi. I Seinäjoki har man sammanlagt avsatt 150 000 euro för deltagande budgetering år 2025. 26 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 D eltagande budgetering, även kallat medborgarbudget, är en process där invånarna ges möjlighet att påverka hur en del av kommunens budget används. Fiskedagen i Seinäjoki som arrangerades via deltagande budgetering, blev en succé. Även i städer som Åbo, Vanda, Lahtis, Tammerfors och Borgå har man infört deltagande budgetering. Evenemanget lockade över 500 barn och ungdomar tillsammans med sina familjer, så man kan konstatera att det var fråga om en braksuccé. Ifjol avsattes 8,8 miljoner euro för detta ändamål. Förutom konkret finansiell hjälp skapar deltagande budgetering synlighet för fiske på lokal nivå, säger Marko Paloniemi. Evenemanget var kostnadsfritt och riktade sig till ungdomar under 18 år, med krav på att barn under 12 år skulle ha en vårdnadshavare på plats. Marko Paloniemi på södra Österbottens fiskerihushållningscentral berättar att fiskedagen överskred alla förväntningar. Röstningen går av stapeln nu under april månad och alla invånare i Seinäjoki från klass sju uppåt ges möjlighet att rösta. I Seinäjoki förverkligades ifjol en fiskedag via deltagande budgetering. Röstningen sker via nätet med stark autentisering, det vill säga man loggar in med nätbankskoder. Det stora deltagarantalet tyder på att fiske som hobby är både roligt och relevant. Hur mycket pengar man i kommunerna reserverat för ändamålet varierar stor. Alla Helsingforsbor från 12 år och uppåt kan delta i processen. Evenmanget ägde rum söndagen den 26 maj nära Törnävä herrgård och syftade till att uppmuntra unga att engagera sig i fiske. Under dagen planterades cirka 400 kilo fångstfärdig regnbåge ut, och deltagarna kunde fiska med spö eller metspö. I Finland har allt fler kommuner börjat implementerat deltagande budgetering: Exempelvis i Helsingfors startade år 2018 projektet VårStad, där invånarna kan föreslå och rösta om användningen av stadens medel. Jag skulle ändå vilja uppmana alla inom fiskesektorn att ta sig en funderare kring vad man kunde tänkas söka pengar för
Källa: Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen och Kari Nyberg 2021. Suomen kalat.. 8 Mörten samlas ofta i blandstim med andra mörtfiskar eller abborrar. Nuförtiden har mörten sämre rykte, men många har börjat tillreda delikatesser av den genom att mala den i köttkvarn, långkoka den och konservera den. 1 Mörten är, efter abborre och gädda, den tredje vanligaste fiskarten i Finland. Den är nästan ständigt i rörelse, men trots det är den mycket lokal – den lever hela sitt liv inom ett ganska begränsat område. Den trivs i långsamt strömmande åar samt i strandområden med växtlighet i insjöar och kustvatten. 5 Mörten klarar också av viss salthalt, och den kan leva även i södra delen av Östersjön. 10 I början av förra seklet var mörten allmänt uppskattad och eftertraktad som matfisk, samt ett viktigt mål för fiske. 7 Mörtens kroppshöjd varierar beroende på näringstillgång; en snabbväxande mört som har haft en god födotillgång har en högre kroppsform. Under leken söker den sig dock till områden med låg salthalt, såsom älvar eller grunda vikar. Långkokning eller malning mjukar benen. En mört som väger över ett halvt kilo är nästan alltid över tio år gammal. Redan vid ett pH-värde runt 5,5 störs mörtens fortplantning. Mörten kan bli över ett kilo – den största mörten som noterats i det finska rekordfiskregistret vägde 1,544 kilo. 3 Mörten tål surt vatten sämre än många andra vanliga fiskarter och försvinner bland de första när vattnet försuras. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 27 10 fakta om mört TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Mörten (Rutilus rutilus) är en smaklig fisk, som många numera ändå undviker på grund av benen. Mörten passar bra att malas till fiskbullar och mörtar ger också en bra bas till fisksoppa. Övergödningen av våra vatten gynnar mörten, och har lett till att arten blivit allt vanligare. 4 Däremot klarar mörten av syrefattiga förhållanden rätt så bra och klarar av att kortare tider leva i syrefattiga förhållanden. 10 FAKTA 9 Mörten är långlivad; den äldsta individen som åldersbestämts i Finland var 35 år gammal och 30,5 centimeter lång. 6 Även om mörten är känd för sina röda ögon, kan ögonfärgen vara nästan vit i näringsrika vatten och i havsområden. 2 Mörten gillar varma vatten och därför rör den sig sällan under sommaren ner till de svalare vattenskikten under språngskiktet
TEXT OCH BILD MINNA MATTILA-AALTO samma vattnet. Vad krävs av den kommersiella fiskaren och av den som innehar fiskerätten för att ett avtal ska bli verklighet. Om en part inte kan förutse hur stort eller allvarligt hotet är, blir det enklare att helt enkelt säga nej – både till dansen och till det kommersiella fisket. Motvillig fiskerättsinnehavare eller riskabel fiskare – var ligger problemet. ”Får jag lov?” är en välbekant fråga från dansgolvet. Det är lättare att be om lov – och att få det – om man kan dansens grundsteg och visar att man behärskar dem. Att kunna grundstegen är dock bara en liten del av en god dansförmåga – särskilt när man dansar tillsammans med någon. Planen godkänns av NTM-centralen, och utifrån planens ramar ska vattenägarna ansvara för fiskevård och fiskereglering. Hur kan fiskeriområdet främja att tillståndsavtal kommer till stånd. I denna plan ska vattenområden som är särskilt lämpade för kommersiellt fiske identifieras. Ibland kan det till och med bli kö bland dem som vill få lov att fiska, ungefär som det kan bli trängsel bland dem som vill dansa med en populär partner. En kommersiell fiskare kan därför tvingas gissa vad som förväntas av hen – och vilka faktorer som är viktiga ur fiskerättsinnehavarens perspektiv. För att dansen ska flyta på krävs också förståelse för hur dansen fungerar och vilka rörelser och figurer som får samarbetet att klaffa. I vissa fall vill fiskerättsinnehavare inte släppa in fiskare på sina vatten, trots att fiskbeståndet bedöms klara ett kommersiellt fiske. Att få grepp om ägarförhållandena kan vara arbetsamt – ibland lyckas fiskaren inte ens hitta rätt innehavare. Det finns många olika typer av vattenområden och innehavare: allmänna vatten som tillhör staten, samfällda vatten som förvaltas av delägarlag, samt privata vattenområden. En innehavare kan neka tillstånd om hen inte kan förutse vilka eventuella problem fisket kan medföra – till exempel klagomål från andra intressenter, som konkurrerande fiskare, eller anmälningar om störningar av exempelvis fritidsboendes lugn. Ingen vill ha en danspartner – eller någon på dansgolvet – som riskerar att orsaka bråk och bekymmer. Det handlar om två parter, fiskerättsinnehavaren och den kommersiella fiskaren. Tillstånd för kommersiellt fiske fungerar i grunden som en pardans. NVP – grunden för ett fungerande tillståndssystem Fiskeriområden är samarbetsorgan. Lag om fiske uppmanar fiskare och fiskerättsinnehavare att frivilligt ingå tillståndsavtal. Medlemmar i fiskeriområdet är innehavarna av fiskerätt inom området samt de landsomfattande organisationerna inom fiskeribranschen. I en överenskommelse mellan två parter är det en fördel att ta hänsyn till varandras behov och önskemål. Ett delägarlag består av dem som har andel i det gemen”Får jag lov?” – en viktig fråga för det kommersiella fisket Kommersiellt fiske kräver tillstånd. Men detta kan kännas sekundärt när man är fokuserad på sina egna steg och sina egna mål. Nyttjandeoch vårdplanen bygger på kunskap om vattenområdets, fiskbeståndens och fiskets nuläge och. Fiskeriområdets uppgift är att, för en stor och varierad grupp intressenter, ta fram en regional nyttjandeoch vårdplan (NVP) för nyttjande och vården av fiskevattnen. 28 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 E tt tillstånd är i grunden en överenskommelse mellan två parter
Hur långt räcker deras resurser. Att utpeka områden för kommersiellt fiske är en komplex uppgift: beslut ska bygga på vetenskaplig kunskap, som inte alltid finns tillgänglig, och samtidigt tillgodose behoven hos fiskerättsinnehavare, yrkesfiskare och de som ansvarar för fiskbeståndens utveckling. Lagen ålägger då fiskeriområdet att bistå parterna i förhandlingen. Kunskap att hantera oklarheter och meningsskiljaktigheter Till skillnad från avtalsförhandlingar mellan fiskare och fiskerättsinnehavare – som liknar en pardans – påminner arbetet med nyttjandeoch vårdplanen (NVP) mer om en formationsdans, där många parter rör sig tillsammans. Det lagstadgade uppdraget att bistå vid förhandlingar väcker diskussion. Skulle vi då kunna säga att dansen går som på rosor?. En grundligt utarbetad NVP – framtagen under ledning av fiskeriområdet, med sakkunnig information och insyn för alla parter – skapar en stabil grund för tillståndsförhandlingar, precis som väl inövade dansrörelser ger flyt på dansgolvet. Den påminner också om att nyttor och nackdelar med exempelvis vårdåtgärder ofta ser olika ut beroende på vems perspektiv man beaktar. Om nyttjandeoch vårdplanen skulle innehålla tydliga steg för hur fiskeriområdet ska bistå vid avtalsförhandlingar, kan det lagstadgade uppdraget utföras ännu effektivare. Även framöver behövs positiva svar på yrkesfiskarens fråga: ”Får jag lov?” I paragraf 13 i lag om fiske föreskrivs att tillstånd till kommersiellt fiske kan beviljas även om förhandlingarna mellan fiskaren och fiskerättsinnehavaren inte leder till avtal. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 29 målsättning, samt på planeringen av hur vattnen används för olika ändamål – såsom utveckling av kommersiellt fiske och fiskevård. Den modell som tagits fram för att underlätta arbetet med NVP vägleder mot en balanserad hänsyn till olika aktörers behov och förväntningar. En plan som däremot vilar på osäkra grunder, vaga motiveringar och saknar gemensam tolkning leder lätt till oklarheter, oenigheter – och i förlängningen till att tillstånd obefogat nekas. Det kräver kompetens i att hantera meningsskiljaktigheter som uppstår ur olika synsätt – och i att tillsammans bringa klarhet i sådant som först kan te sig oklart eller till och med misstänkt otydligt. För att nå detta mål krävs att hållbara vattenområden utnyttjas för kommersiellt fiske – och att avtal faktiskt ingås mellan fiskerättsinnehavare och yrkesfiskare. Det råder osäkerhet kring vad detta bistånd innebär i praktiken – och vilken rättslig roll fiskeriområdet egentligen har. Förhandlingsstöd från fiskeriområdena Att öka mängden inhemsk vildfisk i vår kost är ett framtidsmål kopplat till både försörjningsberedskap och folkhälsopolitik. Att skapa en balanserad nyttjandeoch vårdplan är som att bemästra en avancerad showdans – en ädel konstform som inte bara kräver tekniskt kunnande, utan även förmåga att få många rörelser att flyta smidigt samman. Samtidigt skulle arbetsbördan i fall där besvär inlämnas gällande fisketillstånd kunna minska. Uppdraget innebär också en ökad arbetsbörda för fiskeriområdena, utan ersättning
30 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 Monikkobäcken rinner på sin nedre sträcka till stor del i en omgrävd fåra, som har anlagts för att ge plats åt stadsbyggande. 30 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025
Fallet Monikkobäcken På sydkusten har man under de senaste åren testat flytt av fisk för att återställa öringbestånd i flera vattendrag. Innan fiskarna släpps ut är det viktigt att utjämna temperaturen mellan transportvattnet och vattnet i utsättningsområdet. Innan dagens moderna fiskodling utvecklades togs fiskarna direkt från naturvatten, och de kunde transporteras till nya vattenområden exempelvis i en mjölkkanna på en hästkärra Med noggrann planering kan flytt av fisk fortfarande vara ett bra sätt att stärka öringbestånd. Monikkobäcken är en källpåverkad bäck i lerjordsmiljö som rinner både genom stadsområden och Att flytta fisk är en bortglömd möjlighet när man vill återställa öringbestånd i små vattendrag. Flytt av fisk kan vara ett bra alternativ till att sätta ut främmande bestånd. Om det tidigare öringbeståndet i målområdet har försvunnit, är det viktigt att förstå orsakerna till detta, så att de inte längre utgör ett hinder för återetablering. Vid flytt är det bäst att använda sommargamla yngel (0+), eftersom påverkan på källpopulationen då blir mindre än om äldre yngel flyttas. Det är bäst att släppa ut ynglen i bäckens övre lopp, så att de med tiden kan sprida sig nedströms. Vid val av fångstområden är det bra att använda resultaten från elfiskeundersökningar som gjorts tidigare under hösten. Vad behöver man ta i beaktande. Vid svalt väder klarar öringar några timmars fångst och transport utan problem, förutsatt att antalet fiskar hålls litet. Efter flytten är det nödvändigt att följa upp hur de utplanterade fiskarna klarar sig, till exempel genom elfiskeundersökningar eller genom visuella observationer. Det är dock inte lämpligt att ta för många jämnåriga individer från ett och samma område, eftersom risken då ökar att många av fiskarna är helsyskon. Höstsyssla Den bästa tiden för flytt av fisk är i slutet av växtsäsongen, när vattnet är svalt och de sommargamla ynglen har vuxit sig tillräckligt stora för att klara en flytt. Elfiske och hantering av fisk under fångstmåttet är också verksamhet som kräver tillstånd. Fiskarna fångas med elfiske. Ett av de första områdena var Monikkobäcken i Esbo. Flytt av fisk kräver tillstånd från vattenägaren, både i fångstoch utsättningsvattnen. Om årsklassen är liten bör endast ett litet antal yngel flyttas. Lämpliga utsättningsplatser är till exempel källpåverkade bäckar där det finns lite konkurrerande fiskbestånd. Metoden har bland annat testats i Monikkobäcken i Esbo. Det kan man försöka säkerställa genom att fånga fisk för flytt under flera olika år, från så många olika områden som möjligt, och genom att fisken representerar tillräckligt många olika årsklasser Antalet individer som flyttas varje år bör anpassas efter storleken på den naturliga årsklassen. TEXT AKI JANATUINEN, NYLANDS NTM-CENTRAL OCH ARI SAURA, HELSINGFORS-ESBO FISKERIOMRÅDE FOTON AKI JANATUINEN Flytt av fisk ett sätt att återställa öringbestånden. Flytt av vilda fiskar passar också för att återställa öringbestånd i vattendrag där man inte kan använda odlade fiskar på grund av att de ursprungliga bestånden måste bevaras. I fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan framgår om man också behöver tillstånd från den regionala fiskerimyndigheten. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 31 F örr i tiden skedde fiskutsättningar ganska vårdslöst. När man etablerar ett nytt fiskbestånd är det viktigt att grundpopulationen har en tillräckligt bred genetisk bas. Själva flytten sker exempelvis i en tunna fodrad med en sopsäck och försedd med batteridrivna syresättare
En fungerande livscykel är i nyckelställning Att återställa ett öringbestånd kan lätt ta över tio år. I diagrammet har resultaten från de fasta provfiskeytorna (1–4 stycken) som fiskades respektive år slagits samman. siirto 2. Återetablering genom flytt av fisk Etableringen av det nya öringbeståndet i Monikkobäcken har följts upp genom årliga elfiskeundersökningar i bäckens mellersta lopp, i samarbete mellan Naturresursinstitutet och Helsingfors-Esbo fiskeriområde. Beståndens utveckling följs genom årliga elfiskeundersökningar. Mångårigt projekt Helsingfors-Esbo fiskeriområde och Naturresursinstitutet inledde flytt av fisk till Monikkobäcken år 2011. Vid all återetablering av öring är det avgörande att hela livscykeln kan fungera – annars kan inga varaktiga resultat uppnås. Under de senaste åren har tätheten av yngel ökat, och på lekområdena har även havsvandrande moderfiskar observerats. Den bildar ett eget avrinningsområde på knappt 18 kvadratkilometer, som mynnar ut i Stora Hoplaxviken vid gränsen mellan Esbo och Helsingfors. Slutresultatet beror på många faktorer, där utsättningarnas framgång bara är en del. Inom Helsingfors-Esbo fiskeriområde har bevarandet och stärkandet av havsöringsbestånden stötts genom att man tagit bort vandringshinder, restaurerat lekområden, skyddat lekplatser och reglerat fisket i havsområdet. 32 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 Antalet sommargamla (0+) öringyngel i elprovfiskefångsterna i Monikkobäcken åren 2011–2024. Naturlig reproduktion av öring har förekommit i Monikkobäcken sedan 2017. Till Monikkobäcken flyttades öringar under åren 2011, 2013 och 2015, sammanlagt 158 individer. Ynglen fångades under olika år från flera delar av Esbo å för att säkerställa en så bred genetisk bas som möjligt hos grundpopulationen. Uppföljningen visar att ett vilt öringbestånd har etablerat sig i vattendraget som resultat av flytt av fisk. Under det första utsättningsåret flyttades individer i alla åldrar, medan man senare enbart flyttade ettoch tvåsomriga yngel . Även Espoon merialueen kalastusyhdistys har deltagit i finansieringen. Förhoppningen var samtidigt att skapa en reservpopulation för öringen i Esbo å. Helsingfors-Esbo fiskeriområde har under flera år av Egentliga Finlands NTM-central beviljats främjandemedel för flytt av fisk och uppföljning. siirto skogspartier. siirto 3. Öring 0+ Få ng st (a nt al / 10 m ²) 1. flytt 3. Ynglen fångades med elfiske från Esbo å, där ett naturligt ursprungligt bestånd av havsöring fortfarande finns kvar. 5 10 15 20 25 30 35 40 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Sa al is (k pl / 10 m 2 ) Taimen 0+ 1. Samtidigt har Ramboll genomfört elfiske i bäckens nedre lopp på uppdrag av Esbo stad, som en del av övervakningen av att man flyttat bäckens fåra. Beståndet försvann troligen till följd av en kombination av torra år, stränga vintrar, utsläpp och omfattande byggprojekt. flytt. Ännu i början av 2000-talet fanns det ett vilt, möjligen åtminstone delvis ursprungligt öringbestånd i Monikkobäcken. Baserat på storleken uppskattades dessa representera minst sju olika årsklasser. flytt 2
På bilden släpper Ari Saura ut flyttade yngel i Esbo å år 2022. De första individerna kan vandra ut till havet redan ett år efter att de kläckts.. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 33 Flytt av fisk bör göras till vattendragens övre delar, varifrån ynglen sedan långsamt sprider sig nedströms. Monikkobäcken erbjuder utmärkta tillväxtförhållanden för öring
Ända tills isen blev starkare använde man sparkstötting om det var sparkföre, i annat fall en kälke. TEXT HENRIK LUNDBERG FOTO SLS BILDARKIV I Ekenäs yttre skärgård fiskades gädda vintertid så snart isarna bar. Gäddfiske var det viktigaste vinterfisket inne bland skogslanden. När betesfisken var köpt började man lägga ut gäddkrokar, så kallade saxkrokar eller tafskrokar. Alternativt fäste man tögen i stången utan nicka. Då man vittjade kroken högg man lös stången från isen. Vår hund följde också alltid med ut på isen. 34 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 Vinterfiske i Ekenäs yttre skärgård före motoriseringens tidevarv Innan modern utrustning förändrade vardagen i skärgården fiskades gädda vintertid med enkla metoder – ibland med hjälp av en häst som kunde spåren lika väl som fiskaren själv. 34 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025. Fisken levererades till fiskhandlarna i Ekenäs stad. Ofta började fisket med att köpa betesfisk, småmört och sarv, från folk närmare fastlandet. När isen var stark nog att hålla köra med häst så var det lättare att sköta vittjandet av krokarna. Fisken som fångades hölls levande i såar eller baljor med vatten tills man kom hem, där flyttades fisken sedan till en större sump under isen. När jag var ung och var ute på isarna hade vi en mycket klok häst. Då man vittjade kroken högg man upp ett nytt hål invid den tidigare vaken och tog tag i reven med en krok och drog upp kroken med fångsten genom den nya vaken. I början av vintern när gäddan rörde sig lite, minskade fångsterna snabbt efter att krokarna vittjats ett par gånger. När den varit med om en vittjanfärd, följde den nästa gång spåret på egen hand och stannade själv vid varje krok och skrapade med hoven för att markera om det fanns fisk. Normala vintrar låg isen kvar på sydsidan 1–1,5 månader kortare tid än på nordsidan av land. Hade det gått fisk på kroken var tögen utdragen från nickan. Två olika system användes. Om en kraftig västlig storm drog in under natten kunde all is vara borta från sydsidan nästa morgon. Här berättar Henrik Lundberg från Busö hur fisket efter gädda gick till i Ekenäs yttre skärgård på 1950-talet. I mars började gäddan röra sig mer och fångsterna blev åter större. Vanligtvis satte man ut mellan 100 och 150 krokar. Det ena var en lodrät stång med tvärslå där tögen var fäst och som hade en nicka där en längre tög var fäst som därifrån gick vidare till kroken med betesfisken. Då behövde man flytta dem för att få bättre fångst. Stark is kunde breda ut sig så långt man kunde se med kikare söderut ut mot Finska vikent
Även andra aktörer, såsom fiskeriområdena, har skyldigheter som kräver uppgifter som endast kan erhållas från de som fiskar. Vi kommer att återkomma till temat under årets gång. Grunden för behandlingen av personuppgifter är samtycke som grundar sig på ett avtal. Samma slags uppgiftsinsamling och samtycke sker varje gång du köper något via nätet och godkänner säljarens villkor. Då vårens delägarstämmor nu börjar vara avklarade, kan det vara skäl att i god tid börja förbereda detta ärende inför nästa år om det inte hittills funnits på dagordningen. takta personen angående frågor relaterade till fisket eller efterlevnad av tillståndsvillkor. Även om det beslutas att redskapsmärken byts mot kontanter utan mer komplicerade arrangemang, vore det ändamålsenligt att samtidigt fråga om fiskevårdsavgiften har betalats och samla in fiskarens kontaktuppgifter. Jag närmar mig frågan utifrån det perspektivet att lag om fiske bygger på informationsbaserad förvaltning. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 35 EN NY FISKESÄSONG har kört i gång och förhoppningsvis har både delägarlag och andra innehavare av fiskerätt sett över vilka tillstånd man erbjuder, samt särskilt funderat över villkoren för dessa tillstånd. För den som köper ett tillstånd eller löser in märken med stöd av sin fiskerätt, kan det ställas villkor för fisket på samma sätt som det kan krävas att uppgifter lämnas för ett i förväg fastställt syfte. För att kunna motivera dessa informationsbehov för fiskaren ur ett rättsligt perspektiv, är det befogat att fatta beslut om insamling och ändamål för uppgifterna redan i samband med att man fattar beslut om fisketillstånd. Hur användbara uppgifterna som fås via detta och Omakala-applikationen klarnar så småningom, när uppgifter samlats in och börjat analyseras. Det krävs inte någon separat punkt för detta på dagordningen, utan frågan kan behandlas i samband med beslut om fisketillstånden. JAG UTGÅR HÄR från att fiskerättsinnehavaren själv sköter försäljningen av tillstånden och att fiskarens uppgifter inte ska användas till annat än vid behov konOm fisketillståndsvillkor I den här spalten svarar Centralförbundets jurist Rasmus Åkerblom på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. NÄR FRÅGOR OM hur dessa kontaktuppgifter hanteras uppkommer ur dataskyddssynpunkt, kan detta också beaktas redan vid beslutsfattandet. UR FISKERÄTTSINNEHAVARENS synvinkel behövs information även utifrån andra grunder, inte minst för att kunna ordna fisket. Ett exempel på detta är förordningen om fångstrapportering för fritidsfiskare som trädde i kraft i början av året och som främst gäller vissa laxfiskar. SLUTLIGEN ÄR DET VIKTIGT att komma ihåg att även detta beslut hör till delägarstämman. För att minimera informationsinsamlingen räcker det med namn och e-postadress eller telefonnummer för detta ändamål. För att uppgifterna vid behov ska kunna lämnas ut till aktörer som genomför fiskenkäter eller skyldighetsövervakning, bör man besluta att uppgifter får lämnas ut till tredje part för forskningsoch utredningsändamål kopplade till fiske. Eftersom uppgifter samlas in årligen, finns det ingen grund att spara gamla uppgifter längre än två till tre år. LAGSPALTEN. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Om ni redan överfört försäljningen av tillstånd till någon nätplattform, samlas dessa uppgifter redan in – och just för samma ändamål. För behandlingen av uppgifter räcker det att namnge de personer som ansvarar för uppgifterna och hur länge uppgifterna lagras
Ett härligt vårväder som lockar mig ut på en roddtur från skäristugan till den fiskförande bäcken Fattigatsdiket på den stora skärgårdsön Grytskär i Norrnäs i Närpes. För den lekvandrande fisken är det låga vattenståndet besvärligt. Så sprätter abborrhonan till med stjärtfenan och glider ner för det grunda vattnet, ner i en grop med djupare vatten där hon kan vända sig rätt med nosen mot strömmen. Hon har försökt forcera det lilla vattenfallet utan att lyckas. Själva bäckmynningen, som i vanliga fall gränsar direkt till havet, ligger nu högre upp på land med en tröskel där det skogsbruna vattnet forsar över med kraft. För fisken gäller det att forcera tröskeln och det strida vårvattnet. Men där hon ligger och återhämtar sig sköljer syrerikt vatten frikostigt in över gälarna. Den mogna och skrymmande rommen gör henne rundmagad och ovig. Det blir inga vackra artporträtt på abborrhonan. Endast några ögonblicksbilder på en trött abborrhona som försökt simma upp i en bäck för att nå sin leksjö uppe på ön. Den fiskförande bäcken lockar naturligt nog till sig fiskätare som havsörn, trana och trutar, så länge fisken stiger upp i bäcken i april och maj. Sedan möter själva bäcken, där vattnet rinner lugnare och där skogen längs bäcken skuggar och skyddar den stigande fisken. Sakta simmar hon fram till kanten av gropen, höjer sig halvvägs ur vattnet och ruschar i nästa stund genom det grunda vattnet och över den besvärliga tröskeln. Så här långt har hon lyckats behålla rommen, men nu är det hög tid att leka den. Nu är det tredje våren abborrhonan återvänder till sitt uppväxtvatten för att leka och föra sitt randiga släkte vidare. Som yngel präglades hon på smaken och lukten i sitt hemmavatten och har inga svårigheter att hitta rätt under vårens lekvandring. Hon är inte ensam i sin lekvandring. Nedanför den besvärliga tröskeln ligger en romstinn abborrhona på sidan och vilar. 36 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 J ag tar i land vid bäckmynningen, där en havsörn lyfter från en stor gran inne i strandskogen och försvinner på breda vingar in över ön. TEXT OCH FOTO HANS HÄSTBACKA centimeter lång och mörk i färgen av sjöns skogsbruna vatten. De röda bukfenorna lyser sekundsnabbt till i vattenkaskaderna. En halv timme senare simmar abborrhonan genom den övre bäckmynningen in i sjön, där hon möts av en handfull uppvaktande hanar. Tusentals abborrar simmar varje vår upp i bäcken och till sjön för att efter leken simma ner för bäcken igen och återhämta sig efter alla ansträngningar. Sedan är abborrhonan försvunnen. Det är bara räv och mårdhund som nattetid kniper sig en och annan utlekt fisk nere vid bäckmynningen. Nu kan hon i lugn takt simma vidare i den långa bäcken, vila emellanåt i bakvatten bakom stenar och små uddar för att sedan fortsätta mot sjön. Hon är född i sjön för några år sedan, där hon växt till sig som yngel under en sommar för att på hösten söka sig bort från sjön längs bäcken till skärgårdens vidare och matrika vatten. Då, när hon drev ner för bäcken en gråmulen novemberdag tillsammans med hundratals andra abborryngel, var hon bara fem Den romstinna abborrhonan Första maj med soligt och lugnt väder – och lågt havsvatten efter några dagars högtryck över det österbottniska kustlandet. Utlekta och magra driver abborrarna ner för bäcken i skydd av majnätternas stillhet, då örnar, tranor och trutar sover. Ansträngningarna har gjort henne andfådd av tillfällig syrebrist
För att fira nationalfiskens 30-årsjubileum ordnade Centralförbundet för Fiskehushållning en tävling där vi bad folk skicka in fiskebilder, videor eller berättelser relaterade till abborren. Halvvägs ner till bottnen låter hon den långa romsträngen rinna ur sig, medan hon stryker sig mot vasstråna för att strängen skall fastna på växtligheten och inte sjunka till bottnen. I någon större upphetsning leker inte abborrhonan av sig. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 37 av sig. De bästa och mest minnesvärda bidragen belönades i slutet av hösten 2024 och de presenteras nu i en artikelserie i Fiskeritidskrift för Finland.. Omtöcknade av den korta och intensiva leken försvinner hanarna, medan honan stannar kvar ett par dygn för att vakta romsträngen med den befruktade rommen. Strängt taget behöver abborrhonan inte vakta rommen, men hon gör det av naturen och gammal vana. Darrande och med gällocken uppspärrade simmar de tätt intill honan och romsträngen, medan deras mjölke sprutar ur dem och grumlar vattnet för en kort stund. Ett unikt fenomen i fiskarnas värld, men samtidigt nödvändigt eftersom abborrens romsträngar är lätta att hitta för allehanda romätare. ABBORREN FIRADE 30 ÅR SOM NATIONALFISK Vid Centralförbundet för Fiskehushållning föddes våren 1993 idén om att anordna en omröstning för att utse Finlands nationalfisk. Våren 1994 valdes den välkända abborren till Finlands nationalfisk. Men hanarna lever sig helt in i leken. Ett illasmakande protein i romsträngen skyddar rommen. Ett protein som får alla romätare att undvika abborrommen efter ett första smakprov. Det finns inte tid att söka sig längre in i sjön – rommen kan rinna ur henne av alla ansträngningar – så hon simmar in i den närmaste vasskanten. För det är hon alldeles för trött
– Vi är mycket glada över att få Anne Kalmari som vår nya ordförande. 38 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 PERSONNYTT MIKKO MALIN NY VD FÖR FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND Vid sitt möte den 17 mars 2025 valde styrelsen för Finlands Yrkesfiskarförbund rf enhälligt iktyonom Mikko Malin (46 år) från Kotka till ny verkställande direktör för förbundet. Det här är en bra utgångspunkt för att utveckla det kommersiella fisket tillsammans både i insjöarna och i havsområdet, säger Jarno Aaltonen, ordförande för förbundets styrelse. ANNE KALMARI NY ORDFÖRANDE FÖR PRO FISK Pro Fisk rf:s årsmöte har valt riksdagsledamot Anne Kalmari till ny ordförande. Malin har också arbetat bland annat vid jordoch skogsbruksministeriet och Forststyrelsen. Jag är tacksam för möjligheten att föra fiskenäringen framåt tillsammans med Finlands Yrkesfiskarförbunds styrelse och yrkesfiskarna, säger Mikko Malin. Malin arbetar också som yrkesfiskare i östra Finska viken. Malin övergår till uppgiften från Centralförbundet för fiskerihushållning där han arbetar som specialsakkunnig. Mikko har också medlemmarnas stöd i branschen och detta ger goda möjligheter att utveckla förbundet till nästa nivå. Malin börjar på sitt nya jobb sommaren 2025. Kalmari har länge varit verksam i riksdagens jordoch skogsbruksutskott, och fiskefrågor är välbekanta för henne sedan lång tid tillbaka. Kalmari är riksdagsledamot för femte perioden och hon bidrar till föreningens verksamhet med en gedigen samhällssyn och bred erfarenhet av jordoch skogsbrukspolitik. Inhemsk fisk är inte bara ett hälsosamt och ekologiskt val, utan också en viktig del av framtiden för den finska livsmedelsproduktionen och försörjningsberedskapen, säger Katriina Partanen, verksamhetsledare för Pro Fisk.. Hon är känd för sitt engagemang för att stödja inhemsk mat och dess producenter. Kalmari efterträder fiskerirådet Kim Jordas, VD för Finlands YrkesfiskarFörbund, som länge lett Pro Fisk. Förbundet kommer att i Mikko få en motiverad verkställande direktör som bevakar sina medlemmars intressen och har en stark kunskap om fiske
Man började i samband med strömmingsuppföljningen även följa upp pungräkorna – och fick ny kunskap om båda. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 2025 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2025 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år (digitalt 27 euro) Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer (digitalt 6,80 euro) UTGIVNING 2025 Nr Material Utkommer 1 24.1 21.2 2 17.4 16.5 3 22.8 19.9 4 14.11 12.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2025 I NÄSTA NUMMER Nr 3/2025 utkommer 19.9 M AI JU LE H TI N IE M I Strömmingarna började magra för några år sedan. En orsak var att det fanns för lite pungräkor, som är viktig mat för strömmingen. Läs mer i nästa nummer av Fiskeritidskrift!
Beställ nu! ahven.net Våra populära spelkort i förnyad design! Alla kortlekar består av 55 olika arter. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Pris 7,00 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms Handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel