Foto: Pekka Tuuri. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 3 Innehåll 10 Puckellaxen sprider sig 16 Främmande fiskar i våra vatten 20 Fisket minskar och förändras 24 Havsörnen gillar gädda 26 Så här hanterar och avlivar du fisk och kräftor 30 Esa Lehtonen – fiskevattnens Oppfinnar-Jocke 34 Fiskfjäll – skydd och skönhet 5 Ledaren 6 Notiser 15 10 fakta om fisk 19 Fisk och fiske i siffror 29 Lagspalten 16 30 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Puckellaxen har invaderat vattendragen i norr. Läs mer på sidan 10. Vad kommer år 2023 att medföra
55 arter per kortlek. Artnamnen på finska, svenska och engelska samt det vetenskapliga namnet. Beställ nu! ahven.net Våra populära spelkort har förnyats. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Till sommarens spel! Pris 6,40 € Nyhet! CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
För att nå målsättningarna har arbetsgruppen listat 21 åtgärder. Tanken är att programmet ska börja tillämpas från och med början av nästa år. En del av åtgärderna får säkert ett brett stöd från fältet, så som utvecklandet av elektroniska tjänster för fisketurismföretagarna samt möjligheten att använda motionsoch kultursedlar för att köpa fisketurismtjänster. Behovet av de åtgärder som förutsätter att lag om fiske ändras kommer högst troligen att splittra leden, precis som tidigare. Arbetsgruppens förslag har färdigställts och överlämnats till Jordoch skogsbruksministeriet. Jordoch skogsbruksministeriet har för det här året beviljat oss ett anslag för att planera en förnyelse av portalen. Det finns med andra ord gott om uppgifter för alla aktörer inom fiskerihushållningen. Målsättningen är bland annat att beakta olika kundgrupper och hållbarhetsaspekter bättre än nu. Den förutspådda årstillväxten beräknas ligga på 12,5 procent och motiveras med ett ökat intresse för naturturism. Programmet är på remiss fram till halva maj. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 5 Europas högsklassigaste fisketjänster finns i Finland RUBRIKEN ÄR en del av visionen för utvecklingsprogrammet för Finlands fisketurism 2023–2033. ENLIGT PROGRAMMET behöver man för utvecklandet av Finlands fisketurism förutom resurser och ökat kunnande, även satsningar på marknadsföring, förtydliganden i tillståndspraxis samt samarbete med övriga turismföretagare. Frågan lyder nu om vi i Finland klarar av att svara på efterfrågan och ta del av tillväxten?”. Sidorna bygger på material som i tiderna utarbetats för Centralen för turistfrämjande. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Den internationella marknaden för fisketurism förväntas växa i exceptionell fart. I Finland finns säkerligen möjlighet att vad kommer till naturen ta del av en del av denna tillväxt, men frågan lyder om vi klarar av det. CENTRALFÖRBUNDET HAR under de senaste tio åren upprätthållit Finlands mest omfattande fisketurismportal fishinginfinland.fi. DEN INTERNATIONELLA fisketurismmarknaden förväntas växa i exceptionell fart de kommande tio åren
Som våtmark definieras alla vattenområden, strandängar och myrar samt torvmarker där vattenfåglar kan vistas, flytta eller häcka. Vinnaren kommer att belönas med fina priser! SH U TT ER ST O CK TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Bly är en tungmetall som är giftig för människor och miljö. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER ANVÄNDNING AV BLYHAGEL FÖRBJUDS PÅ VÅTMARKER Blyhagel får inte användas vid jakt på våtmarker eller deras skyddszoner efter 15.2.2023. En utvidgning av förbudet mot användning av bly till ammunition i andra sammanhang samt fiskeutrustning bereds inom Europeiska kemikalieverket. Centralförbundet för Fiskerihushållning vill uppmärksamma fiskeövervakningen och utlyser en tävling för att hitta Finlands bästa fiskeövervakare. Är du årets fiskeövervakare. Förbudet grundar sig på begränsningen av blyhagel som EU-kommissionen godkände i januari 2021 och som träder i kraft i hela EU-området. Förbudet gäller inte hagel vars blyhalt understiger 1 procent. Syftet med förbudet är att minska de risker för miljön och människors hälsa som orsakas av blyhagel som skjuts på våtmarker. Tävlingen börjar den 1.6, så håll utkik på våra nätsidor ahven.net samt våra sociala media -kanaler. Är du årets fiskeövervakare. Eller känner du någon som borde utses till årets fiskeövervakare. ECHA har berett ett förslag om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av bly i hagel, kulor och fiskeutrustning. En 100 meter bred skyddszon börjar i ytterkanten av våtmarken. Europeiska kommissionen bad Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) bedöma om det finns behov av en ytterligare utvidgning av regleringen kring bly och blyföreningar för att förbättra hälsooch miljöskyddet
Kransalgerna är också viktiga för att binda sediment. Men de flesta avloppsbrunnar har ingen filtrering utan vattnet åker bara rakt ut i närmaste vattendrag med skräp och allt”, berättar Håll Skärgården Ren rf:s programchef Julia Jännäri. I Finland är cigarettfimpar, plastskräp såsom matoch godisomslag samt pappskräp de vanligaste skräptyperna som talkodeltagarna rapporterar in till Håll Skärgården Ren rf:s strandstädningsprogram Snygg Beach. Övergödningen påverkar kransalgerna som är viktiga för många fiskar som söker föda och skydd. Bland kransalgerna var det speciellt rödsträfse (Chara tomentosa) som har minskat drastiskt. I samband med de talkon som ordnats under de här åren har det rapporterats in mer än 730 000 skräp, som plockats upp och nu inte längre förorenar Finlands vatten. Ofta tror man till exempel att det är säkert att slänga en cigarettfimp eller ett godispapper i gatubrunnen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 7 NOTISER 10 Håll Skärgården Ren rf:s talkoprogram för strandstädning, Snygg Beach, inledde i år sitt tionde verksamhetsår. ”De skräptyper som det hittas mest av är alla relaterade till människornas fritidsaktiviteter och det är tacksamt att man med hjälp av information och miljöfostran kan få mängderna att minska. Rapporteringen ger oss viktig information om nedskräpningsläget på Finlands stränder och på så sätt kan vi förhindra nedskräpningen redan i ett tidigt skede. Tack vare Snygg Beach har vi redan fått in skräpdata för tio år. Kransalger har visat sig vara viktiga som uppväxtmiljöer för fisk som söker efter skydd och föda bland kransalgerna. Talkodeltagarna ombeds rapportera in det skräp de samlat in med hjälp av den kostnadsfria Snygg Beach-appen. I år är tanken att samla ihop Finlands största talkogäng – på både havsoch insjöstränderna. Trådalger i Husöviken sommaren 2022.. TO N Y CE DE RB ER G HAVSVIKARNA PÅ ÅLAND MER ÖVERGÖDDA IDAG ÄN FÖR 20 ÅR SEDAN Övergödningen i åländska havsvikar har ökat de senaste tjugo åren visar en studie gjord vid Åbo Akademis biologiska station på Husö, Finström, Åland. Ett annat fenomen vi observerat under senare år är att mängden trådalger ökat tydligt på ställen där de inte tidigare funnits i så stor utsträckning
I år kommer man ändå att till norra Finland kunna anställa bara tre övervakare, i stället för åtta. Boken Kalannahan jäljillä är en omfattande handbok i hur man bearbetar fiskskinn. Maj är fiskmånad Pro Fisk rf. Boken finns till salu i Centralförbundets nätbutik som du hittar på adressen www.ahven.net. Hur du än tillreder din fisk utomhus smakar maten alltid bäst! Följ sidan Parasta evästä på Facebook eller Instagram och låt dig inspireras! PR O FI SK. Att man hamnar minska på säsongsövervakningen beror på ökade kostnader. Eller varför inte över öppen eld. Centralförbundet för Fiskerihushållning har understött utarbetandet av boken med information om olika fiskarter och illustrationer. har utnämnt maj till fiskmånad. Finansieringsanslagen ligger på samma nivå som tidigare år, men de allmänna kostnaderna samt olika systemkostnader har ökat eller blivit dyrare än planerat. Maj är fiskmånad för att utbudet av naturfisk är som störst och mångsidigast i maj. FORSTSTYRELSEN MINSKAR PÅ MÄNGDEN ÖVERVAKARE Forststyrelsen anställer årligen säsongsjobbare för att övervaka jakt och fiske under sommar och höst. Den annalkande sommaren inspirerar till att kocka utomhus: på terrassen, gården, stugan, i vindskyddet eller båten. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER NY BOK OM FISKSKINN OCH GARVNING Visste du att man av fisk förutom mat även kan göra hållbart, vackert och luktfritt skinn
Det mest anmärkningsvärda är ändå att strömmingen helt saknades i fiskfångsten. Huruvida detta är ett bestående fenomen eller inte återstår att se, säger Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station. Detta avspeglades även i gösarnas föda. Finlands vatten och fiskbestånd ger god potential för utveckling av fisketurismen. Anvisningar gällande detta finns också på ahven.net/delagarlag Vi vill samtidigt passa på att påminna om att vi på Centralförbundet för Fiskerihushållning har gjort upp modellstadgar, som det lönar sig att använda som botten och efterfölja då man uppdaterar sitt delägarlags stadgar. I detta provfiske var ändå alla de grova gösarna som fångades, det vill säga gösar över 40 cm, större än den största gösen som fångades 2011. I studien kunde man se att andelen könsmogna gösar i den nordvästra innerskärgården på Åland har minskat. – Andelen könsmogna gösar har halverats sedan 2011. Vad gäller fisksamhället generellt hade andelen karpfiskar ökat en aning sedan 2011. Den arbetsgrupp som har haft till uppgift att utarbeta ett program för utveckling av fisketurismen överlämnade programmet till jordoch skogsbruksminister Antti Kurvinen den 30 mars 2023. Till regionförvaltningsverkets delägarlagssidor hittar du enklast genom att skriva in regionförvaltningsverket + delägarlag i googles sökmotor. Inom fisketurismbranschen i Finland finns 511 företag med en sysselsättande effekt på 935 årsverken. Här tar man ställning till bland annat delägarlagets bankärenden. Den största gösen 2011 var 47 cm lång medan de två största gösarna 2022 var över 73 centimeter långa. Utvecklingsprogrammet innehåller förslag till åtgärder för utveckling av tjänsterna och affärsverksamheten, försäljningen och marknadsföringen samt verksamhetsmiljön, och är på remiss fram till halva maj. STRÖMMINGEN SAKNAS OCH KÖNSMOGEN GÖS HAR MINSKAT En rapport från Åbo Akademis biologiska forskningsstation på Husö, Åland, visar att andelen könsmogen gös halverats men även att strömmingen minskat i antal i förmån för karpfiskar. Finland har dock ingen stark image på den internationella marknaden, och tjänsteutbudet motsvarar inte till alla delar efterfrågan. RFV har sammanställt en ofta ställda frågor på sina hemsidor, som det lönar sig att gå och läsa. FISKETURISMEN I FINLAND SKA GES ETT LYFT GENOM KVALITET OCH MÅNGSIDIGHET För att främja fisketurismen föreslås ett ambitiöst program: visionen är att Finland ska ha mångsidiga fisketjänster som är de mest högklassiga i Europa 2033. Tillräcklig med könsmogna gösar behövs för att beståndet skall vara välmående, säger marinbiolog Jonas Österlund som utfört studien. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 9 NOTISER DELÄGARLAG – BEKANTA ER MED REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS HEMSIDOR För delägarlag blir det aktuellt att vara i kontakt med regionförvaltningsverket (RFV) både då man ska anmäla sina kontaktuppgifter och då man förnyar och fastställer stadgar. – Att strömmingen saknas är det däremot. TO N Y CE DE RB ER G
10 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Puckellaxen sprider sig 10 • Fiskeritidskrift för Finland 2
Efter många skeden och en slumrande tillvaro har utbredningen och mängderna exploderade från år 2017 och framåt. Puckellaxen är väldigt aggressiv under lektid. TEXT JAAKKO ERKINARO & PANU ORELL, NATURRESURSINSTITUTET FOTO PEKKA TUURI Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Det här är inget pepsodentsmil. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Puckellaxen, hemmahörande i Stilla havet, hämtades till Atlanten redan på 1950-talet av ryssarna. Det är ännu inte känt vad som ligger bakom den enorma ökningen och vilka konskevenserna kan bli. Här har hanarna samlats för lek i Tana älv.
I flera av Finnmarks älvar fiskade vattenägarna upp stora mängder puckellaxar. Den främmande arten sprider sig bit för bit De utsättningar som gjordes i Kolaområdet gav redan på 1960-talet vissa år upphov till rätt så stora puckellaxandringar till Finnmarks älvar, även till Tana älv och Neidenälven. År 2017 – allt förändras Enligt puckellaxens två-åriga livscykel borde de små fångsterna och förekomsterna år 2015 ha förutspått en liknande situation för 2017. Bestånden mångdubblades: exempelvis i Finnmarks älvar uppskattade man att mängden uppstigande puckellaxar var tiofaldiga jämfört med toppåren 2017 och 2019. Ryssarna lyckades införa ett puckellaxbestånd som vandrade upp för att leka udda år, men jämna år förblev beståndet svagt. I älvstatistiken bokfördes över 12 000 puckellaxar. Avsikten var att införa en ny, snabbväxande fisk, något som de lyckads med: ur rommen fick man yngel som vandrade ut i havet och årligen gav stora fångster. Hur är det möjligt att en främmande art som länge levt ett stilla liv plötsligt ökar explosionsartat?. Det vandrade nu upp dubbelt mer puckellax än Atlantlax. Fångsterna och fortplantningen i Finnmarken var ändå fram till början av 2000-talet rätt så obetydliga. Hur är det möjligt att en främmande art som länge levt ett stilla liv plötsligt ökar explosionsartat, både till utbredning och antal. Puckellaxens år 2021 Puckellaxbeståndens utveckling tog en ny växel år 2021. I Tana älv hade man tidigare fått några tiotal eller hundratal puckellaxar till fångst. I Tana älv fortsatte puckellaxens uppvandring aktivt i månadsskiftet juli-augusti och enligt ekolodningsresultat uppskattade man att cirka 50 000 individer vandrade upp i älven. År 2019 påträffades fortfarande rikligt med puckellaxarna på olika håll i norra Atlanten, i söder lite mindre, i norr ungefär lika mycket eller aningen mer än år 2017. Puckellaxar påträffades så långt söderut som Frankrike och i väst ända vid Grönland och den kanadensiska östkusten. Varför har puckellaxbestånden exploderat. Beståndet som var anpassa till nordligare förhållanden började fortplanta sig naturligt i Vita havet och Kolahalvöns kustälvar, samt småningom även i några av Öst-Finnmarks vattendrag. Där kan variationen mellan åren vara väldigt stora och att puckellaxen förirrar sig utanför sina hemälvar är vanligare än hos övriga laxarter. Utsättningarna avslutades kring 2000-talet, men tack vare den naturliga fortplantningen har puckellaxfångsterna i Rysslands nordvästra delar förblivit stora och fortsatt växa. Samtidigt vandrade cirka 25 000 Atlantlaxar upp i Tana. I Kolaoch Vitahavsområdets floder uppstod ändå inte lekbestånd, så man bytte odlingsbeståndet från Sachalinområdet på 1980-talet till en nordligare stam, från Magadanområdet. År 2017 steg fångsterna till 2 000 fiskar. Det här är en tiodubbel mängd jämfört med 2019. Enskilda observationer av puckellaxar gjordes även stundvis på ett vidare område, så som längre söderut i Norge, på Spetsbergen, de brittiska öarna och på Island. Tidigare hade puckellaxen endast påträffats i några av de norska älvarna, men år 2017 fanns det puckellax i 260 älvar och i synnerhet i norra Norge blev mängderna större än någonsin. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 R yssarna började hämta rom av puckellax från Stilla havets älvar till sina fiskodlingsanläggningar på Kolahalvön i slutet av 1950-talet. Så gick det ändå inte år 2017 fanns det plötsligt puckellax överallt i Nordatlanten, både rikligare och mer utspritt än någonsin tidigare. I Varangerfjorden rapporterades det att man fiskat bort 10 000–20 000 individer, till och med från väldigt små älvar. En del svar kan hittas genom att titta på artens naturliga utbredningsområde. Puckellaxen har en förmåga att snabbt erövra nya livsmiljöer, vilket delvis beror på artens korta två-åriga livscykel. Även på Kolahalvön fick man se enorma mängder uppvandrande fisk och fick stora puckellaxfångster. Cirka 5 000 puckellaxar vandrade förbi ekolodet i Tana älv, ungefär samma mängd som man uppskattade att det utgående från fångsterna var fråga om år 2017. Puckellaxens plötsliga ökning i antal i norra Atlanten år 2017 och framåt förbryllar
Åren 2019 och 2021 bygger på ekolodsuppföljning i nedre delen av älven. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13 Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 Uppskattning av mängden uppvandrande puckellax i Tana älv. Om man vill fiska puckellax till matfisk måste fisket ske ute till havs. Ett av problemen med puckellaxen är att den dör direkt efter leken, vilket betyder att stora mängder död fisk ruttnar i älvarna. Mängden fisk i medeltal åren 1975 – 2015 har uppskattats utgående från årsfångsterna och för år 2017 enligt fångstmängden det året
Hanen vaktar honan och lekområdet.. Öringen däremot leker tidigare än laxen och kan vara i större fara. I Norge förbereder man sig för bortfiske i otaliga älvar, inklusive Tana älv, där man för sommaren 2023 planerar en damm som ska stänga av nedre delen av älven. Även på finska sidan av Tana älv har man tillverkat redskap lämpade för fångst av puckellax som bygger på lokala fiskares kunskap. Puckellaxen samlas under lektid till stora lekstim och är synnerligen aggressiv. Vad sker 2023. Förberedelserna för vad som komma skall har redan börjat. Forskning har ändå inte påvisat att puckellaxen skulle ge upphov till någon alarmerande sjukdomsbörda jämfört med de ursprungliga fiskarterna. I Kolahalvöns laxälvar har arterna samexisterat redan under flera årtionden. Även i Stilla havet har varma perioder ökat puckellaxbestånden. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 2 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Puckellaxexplosionen i Atlanten visar att miljöförhållandena för artens olika livsskeden har varit mycket fördelaktiga de senaste åren och möjliggjort en snabb tillväxt och spridning. Dessa frågor återstår att besvara under kommande år. Hotar puckellaxen de ursprungliga fiskarterna. I artens naturliga utbredningsområde kan det i älvar av Tanas storlek vandra upp hundratusentals eller till och med miljoner puckellaxar. Ett stort frågetecken är den tävling om föda som puckellaxen ger upphov till både i älvarna och havet. Arten har under senaste tid spridit sig i Nordamerikas nordvästra och nordliga delar och närmar sig redan Atlantsidan. Även om puckellaxen vandrar ut i havet strax efter att de kläckts, börjar de äta medan de ännu är i älven. En puckellaxhona gräver en lekgrop med sin stjärt i Tana älv i augusti 2021. Klimatuppvärmningen gynnar antagligen puckellaxens tillväxt och spridning också i Atlanten. Planerna är ännu på hälft och den kommande sommaren ger vägkost för fortsatta åtgärder. Att miljöförhållandena håller på att ändra och puckellaxarna fortsätter öka i antal kan ändå skifta på styrkeförhållandena mellan arterna. Tiodubblas mängderna igen, eller börjar tillväxten avta. Kunde man också kommersiellt fiska puckellax till människoföda. Temperaturen i Barents hav har stigit och vissa kritiska tröskelvärden gällande temperatur både under våren, hösten och vintern har antagligen förbättrat artens överlevnad. Stora och täta fiskbestånd är också mer utsatta för fisksjukdomar och parasiter. Det är alltså sannolikt att vi ännu inte sett toppen. I Stilla havet har man lagt märke till att de rikliga puckellaxbestånden har inverkat negativt på tillväxten för de övriga laxarterna under deras havsvandring. De kan störa Atlantlaxen som förbereder sig för lek, även om Atlantlaxen torde skyddas av att den leker senare än puckellaxen. Det är möjligt att puckellaxbestånden växer sig så stora att laxen och andra ursprungliga fiskarter lider av det. Tills vidare har det inte rapporterats om att Atlantlaxbestånden skulle ha kraschat på grund av puckellaxen. Men hur stor kan den bli. Puckellaxen kan alltså vara en ny riskfaktor för de rätt så fåtaliga fiskbestånden i norr. Den viktiga frågan om hur puckellaxen påverkar Atlantlaxen är obesvarad. Sannolikheten för en massvandring av puckellax i norr i år är rätt så stor. Hur kunde man på samma gång skydda Atlantlaxen som vandrar i samma kustvatten och älvmynningar, och vars bestånd för tillfället är rätt så svaga. Man kommer knappast att kunna utplåna puckellaxen från Atlanten, men i vilken utsträckning skulle det vara möjligt att begränsa bestånden och vilken insats skulle behövas
Därtill har silverrudan silverglänsande sidor, en vit ring runt pupillen och bukhålan är svart eller grå (hos rudan är den ljus). Fiskeritidskrift för Finland 2 • 15 10 FAKTA 10 fakta om silverruda TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO HEIDI MOISIO Silverrudan (Carassius gibelio) är en av fler främmande fiskarter som under senaste årtionden etablerat sig i Finland. 2 Tillsvidare förekommer silverrudan främst i Finska vikens havsvikar, men också i några kustnära vatten. 1 Silverrudan är en främmande art som första gången påträffades i Finland år 2005. Silverrudan växer snabbt, förökar sig effektivt och konkurrerar med inhemska fiskarter om föda och utrymme. 8 På många håll känner man till att silverruda korsat sig med ruda och karp. Den omvandlar leverns glykogen till energi och alkohol, och klarar på så sätt till och med av några syrefria vintermånader. Silverrudan får inte flyttas eller användas som betesfisk. 4 Silverrudan klarar sig på mycket lite syre och klarar till och med av perioder i nästan helt syrefria förhållanden. 5 Silverrudan blir könsmogen vid 2–3 års ålder, då fisken väger bara 12–20 gram. Hanarnas mjölke befruktar inte rommen utan startar bara embryonalutvecklingen. Eventuellt håller arten på att sprida sig med bäckar och åar inåt i landet. 10 Silverrudan är allätare och livnär sig på djurplankton, bottendjur och växter. 3 Man kan särskilja silverrudan från rudan genom att räkna antalet fjäll längs sidolinjen, med hjälp av antalet fenstrålar i stjärtfenan samt antalet gälräfständer. 7 Den andra typen av bestånd består av enbart honor och de behöver inte hanar för att fortplanta sig, utan silverrudahonan leker med andra mörtfiskar, oftast rudan. Det här fenomenet kallas gynogenes. Det ena beståndet leker och förökar sig normalt mellan hane och hona och avkomman är diploid, det vill säga har en normal dubbel kromosomuppsättning. Källor: www.vieraslajit.fi Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.havochvatten.se. På sina håll i Mellaneuropa har arten påverkat utbredningen av inhemska och ekonomiskt mer värdefulla fiskarter. 6 Det finns två olika bestånd av silverruda. Avkomman är alla triploida honor och genetiskt identiska sina mammor. 9 Silverrudans spridning i Finland måste förhindras genom att hindra silverrudan att stiga upp i inlandsvattnen
Bland annat i de baltiska länderna fiskar man svartmunnad smörbult och den används som matfisk. Solabborren och amursömnfisken är speciellt skadliga och utgör ett hot mot våra naturligt förekommande arter. För tillfället känner man till över tio arter som trivs i våra inlandsvatten. En stor del av dessa arter är sådana att de trivs i synnerhet i våra sötvatten. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 2 I nom Finlands territorialvatten färekommer åtminstone sex olika främmande fiskarter. Som en allätare kan silverrudan tävla om både föda och levnadsrum och därmed störa våra inhemska fiskarter. Den senaste nykomlingen är den östliga skäggtömmade smörbulten, som påträffades i Finska viken 2022. Till dessa räknas bland annat silverruda, bäckröding och puckellax. Den svartmunnade smörbulten kan hos oss undantränga fiskarter så som svart smörbult och tånglake, men den tävlar också om föda med övriga arter. Den svartmunnade smörbulten kan fiskas med metspö, katsor och nät. Man känner inte ännu till vilka eventuella skadeverkningar den här arten kan tänkas ha, men den kan eventuellt tävla om samma resurser som våra inhemska sandoch lerstubbar. Svartmunnad smörbult har största utbredningen Den mest utbredda främmande arten längs vår kust är den svartmunnade smörbulten. I synnerhet då de kommer åt att sprida sig i inlandsvatten öppnar det sig möjligheter för silverrudan att. Det är omöjligt att helt utrota fisken från våra vatten. Den östliga skäggtömmade smörbulten hör hemma i Kaspiska havet och har hittat hit via flodrutterna och kanalerna som förbinder våra vatten till dem i Europa. Den klarar sig alltså ypperligt i våra förhållanden och har klarat av att sprida sig effektivt. TEXT SANNA KUNINGAS, NATURRESURSINSTITUTET FOTON TAPIO GUSTAFSSON OCH SANNA KUNINGAS da upp till vattnen utanför Uleåborg. De skäggtömmade smörbultarnas taxonomi lever hela tiden, men de genetiska analyser som gjorts på de fiskar som påträffats i Finland tyder på att det just är fråga om östlig skäggtömmad smörbult. Den första observationen gjordes år 2005 i Skärgårdshavet, dit fisken kommit med fartygstrafiken. Den svartmunnade smörbulten äter bland annat blåmusslor och småfisk. Invasiva arter ett problem i inlandsvatten Antalet främmande arter i våra inlandsvatten är större än i havsområdet. För tillfället påträffas den svartmunnade smörbulten från östra Finska viken änFrämmande fiskar i våra vatten I Finland förekommer det för tillfället över tio fiskarter som klassificeras som främmande arter
Bäckrödingen hämtades första gången till Finland från Nordamerika redan i slutet av 1800-talet. Läs mer på adressen www.vieraslajit.fi. Två arter på EU:s lista över invasiva arter I Finland finns för tillfället två fiskarter som finns på EU:s lista över invasiva främmande arter. Observationer om att bäckrödingen tävlar om både utrymme och föda med bäcköringen har lett till att man insett att man måste få spridningen av bäckröding under kontroll. Jag rekommenderar att ni läser Jaakko Erkinaros artikel om puckellaxen i den här tidningen. bli dominerande art på grund av att den har en så stor fortplantningspotential. OLAGLIGT ATT SPRIDA FRÄMMANDE ARTER Enligt EU-förordning är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Därtill stadgas det i den nationella lagen om främmande arter och lag om fiske att det är straffbart att släppa ut främmande arter i miljön. Du kan också anmäla dina observationer om främmande arter via den här sidan. Dessa är TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 17 Den mest spridda främmande arten i Östersjön är den svartmunnade smörbulten. I strafflagen (48 a kap 2 §) stadgas att det är fråga om ett fiskebrott vars straff är böter eller fängelse upp till två år. Puckellaxen i sin tur är ett kapitel för sig. Man började odla bäckröding både till matfisk och som moderfisk, och i och med det började man även plantera ut bäckröding som sportfisk
Den första observationen gjordes i augusti 2022, återigen i en damm i Egentliga Finland. SA N N A KU N IN GA S. Artens spridning till nya ställen har helt uppenbart varit förorsakat av människor och avsiktligt. Amursömnfisken finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter. Man kan fråga sig varför. Anledningarna att sprida arten var ursprungligen akvariehobby samt ett vetenskapligt intresse att bekämpa myggor som spred hjärninflammation och malaria. Vad blir prislappen för utrotningsåtgärderna, och vilken är priset för biodiversiteten och fiskerihushållningen. Amursömnfisken klarar bra av finländska miljöförhållanden, även syrebrist och till och med bottenfrysta vatten. Har man inte insett hur skadligt för miljön det är. I mindre vatten bildar den ofta täta populationer med 3–4 individer per kvadratmeter. Arten har även hämtats till Europa, där man ändå konstaterat att fisken är en mycket invasiv främmande art. En främmande art som en gång kommit till våra vatten är både dyrt och utmanande om inte omöjlig att helt utrota. Solabborren fortplantar sig mycket effektivt i Finland och förorsakar en stark konkurrenssituation med övriga arter, något som minskar på biodiversiteten. Det här är något som i synnerhet de som sysslar med att sprida främmande arter borde fundera på. Den första observationen av solabborre gjordes år 2014 i samband med fiskmaraton -tävlingen. Amursömnfisken är snabb att fortplanta sig och en effektiv predator. Amursömnfisken minskar både på groddjursbestånden och övriga bottendjur i de dammar där den lever. solabborre och amursömnfisk. Främmande arter kan också sprida olika slags sjukdomar. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Den första observationen av amursömnfisk i Finland gjordes i augusti 2022. Till dags dato har arten redan påträffats på nästan 40 ställen i sydvästra och södra Finland. Amursömnfisken hör hemma i Fjärran östern och nordöstra Kina, varifrån man börjat sprida den till de västra delarna av Ryssland redan i början av 1900-talet. Problematiskt beteende i Egentliga Finland Egentliga Finland har blivit något av ett tvivelaktigt testlaboratorium där människor sprider såväl främmande fiskarter som groddjur och växter i naturen. Den senaste främmade arten som avsiktligt har hämtats till Finland är amursömnfisken. Har man inte förstått att främmande arter kan slå ut våra egna inhemska arter och på så sätt negativt inverka på biodiversiteten
Restaureringarna genomfördes i samarbete med bland annat fiskeriområden, delägarlag och kommuner. Centralförbundet för Fiskerihushållnings medlemsförbund är flitiga restaurerare Fiskerihushållninscentralernas och fiskarförbundens vattendragsrestaureringar år 2022 (OBS. I sjöarna bestod restaureringarna främst av vårdfiske och slåtter av vattenväxter. På kusten restaurerades sex lekplatser och -vikar för vårlekande fisk. Därtill byggdes en så kallad gäddfabrik, det vill säga ett lekområde för gädda. Bland samarbetsparterna fanns också företag och föreningar. I vattendragen genomfördes restaureringar vid 23 objekt och antalet nya restaureringsplaner som uppgjordes var likaså 23 till antalet. Då man planerar restaureringar är det alltid bra att vara i kontakt med sin lokala NTM-central för att säkerställa sig om vilka tillstånd som behövs. Sammanlagt restaurerades strax över 10 kilometer vattendrag och man fick till stånd nästan 7 hektar nya lekområden i vattendragen. Restaureringar genomfördes både i vattendag, sjöar och längs med kusten. H EI DI M O IS IO. Genom restaureringarna förbättrade man fiskarnas levnadsoch fortplantningsförhållanden. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 FISK & FISKE I SIFFROR Ifjol restaurerade tolv fiskerihushållningscentraler och fiskarförbund sammanlagt 41 objekt. Om man är intresserad av restaureringar och att jobba för vattnens väl, lönar det sig att kontakta de regionala fiskerihushållningscentralerna och fiskarförbunden. Genom restaureringarna frigjordes fyra kilometer vandringsleder och man tog bort två vandringshinder. Bilden omfattar inte kustoch sjörestaureringarna)
20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Sammanslagningen av fiskevårdsavgiften och den länsvisa spöfiskeavgiften till den utvidgade fiskevårdsavgiften år 2016 har betydligt minskat på hur mycket regionala spöfisketillstånd som säljs