Handboken lämpar sig både för dig som pluggar till fiskeövervakningsprovet och till dig som redan jobbar med fiskeövervakning ute i fält. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net NYHET på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK sammanställer den finländska fiskelagstiftningen ur fiskeövervakningens synvinkel. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 15 € Beställ nu!
Läs mer på sidan 26. Foto: Malin Lönnroth / CFF. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 3 Innehåll 10 Säl problem & resurs på samma gång 14 Nytt projekt ska blåsa liv i kunskaper om säl – från skott till tillvaratagande 16 Timo Salmia – fiskeguide med många järn i elden 19 Lovisa skärgårds fiskeriområde 20 Kontrollprogram för fiske många brister och mycket att utveckla 24 Fyra nya finska rekord 29 Nya laxfiskebegränsningar för fritidsfisket 30 Pirttikoski i Perho å ska restaureras 32 Nylands Fiskarförbunds GROWTH projekt 34 Jubileum vid Kantturankoski kläckeri 5 Ledaren 6 Notiser 23 Lagspalten 26 Fisk och fiske i siffror 28 10 fakta om fisk 38 Personnytt 10 16 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Vårligt sikmete är en populär fritidsfiskeform. Naturresursinstitutet publicerade i april färsk statistik över det finländska fritidsfisket och hur det har utvecklats
NYA AFFISCHER! Våra gamla godingar Finlands sötvattensfiskar och Östersjöfiskar har utkommit med nytt fräscht utseende i storleken A2. Pris: 12 € Beställ nu! ahven.net > produkter
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 5 Nyhetsuppföljning I BÖRJAN AV ÅRET har de krigsnyheter media förmedlat från Ukraina skuggat arbetsdagarna. Om modellen inte är bekant från tidigare är det dags att surfa in på nätsidan 72timmar.fi. Mitt oreserverade stöd för de som försvarar Ukrainas självständighet! VI HAR HITTILLS undvikit krigshandlingar vid den egna gränsen, men kriget i Ukraina slår hårt mot det finländska näringslivet. UNDER LOPPET AV vårt förbunds 130-åriga historia har det skett många omvälvande händelser. För att förbättra hemhushållens beredskap har Centralförbundet för Fiskerihushållning varit med i utvecklingen av 72timmar -konceptet. Därtill har vi ett främjandeprogram för inhemsk fisk som stöder en utökad fiskodling. I synnerhet fiskfoderproducenter och producenter av fiskyngel till matproduktion står nu med varor utan köpare. Via fiskerirådgivningen har vi under historiens gång enligt bästa förmåga deltagit i att upprätthålla den nationella försörjningsberedskapen och hållbarheten. Fiskodlarna har en produktionspotential, det finns överloppsfoder och yngel. Finlands redan från tidigare svaga handelsbalans vad kommer till fisk har försvagats ytterligare, då östhandeln som stått för cirka 50 procent abrupt fick ett slut. NU MÄTS HURUVIDA miljömyndigheterna kan flexa och bevilja fiskodlingen överskridande tillstånd på grund av det exceptionella läget. Kraftigt höjda bränslepriser har försvagat fiskets lönsamhet. För de kommersiella fiskarna har en del stöd för produktionskrisen utlovats från de medel som reserverats för att stöda matproduktionen. Vår östra grannes kriminella anfallskrig verkar dra ut på tiden och håller som bäst på att i längd närma sig vårt eget vinterkrig för 83 år sedan. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Finlands redan från tidigare svaga handelsbalans vad kommer till fisk har försvagats ytterligare, då östhandeln som stått för cirka 50 procent abrupt fick ett slut.”
– Under våren 2021 jobbade jag med ett fågelprojekt på Valsörarna. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F STÄDKAMPANJER I ÖSTERBOTTNISKA SKÄRGÅRDEN Under de senaste två åren har använda munskydd blivit en allt vanligare syn i stadsbilden och längs vägrenar på landsbygden. Fiskaren får tidningen Fena hemburen månaden efter att fiskevårdsavgiften betalats. Till min stora överraskning hittade jag inte bara uppspydda plastpåsar, utan också munskydd i fåglarnas spybollar intill gråtrutarnas bon. Även statsrådets kansli uppmuntrar allmänheten till att organisera städtalkon i år, särskilt vid strander, som en gåva till Åland som firar hundra år av självstyrelse. Årets Fena har utkommit! Tidningen Fena utkommer en gång per år och delas kostnadsfritt ut från vår till höst åt fiskare som under pågående år betalat fiskevårdsavgift för hela kalenderåret. Det sista partiet postas i mitten av oktober till dem som betalat fiskevårdsavgiften under september månad. På tidningens baksida finns mottagarens personliga fiskekort. Ö ST ER BO TT EN S FI SK AR FÖ RB U N D. Med hjälp av fåglar förflyttas dessa ut till obebodda holmar i Österbottens skärgård. Det här betyder sannolikt att fåglarna sökt föda i städerna, ätit skräp istället för mat och sedan spytt ut det intill sina bon så som trutar brukar göra med osmältbar föda, berättar Niclas Fritzén, chef för Valsörarnas biologiska station Österbottens Fiskarförbund, Finlandssvenska Marthaförbundet, Håll skärgården ren r.f. och Ostrobotnia Australis r.f. uppmuntrar nu allmänheten att plocka skräp ur skärgården och organisera Snyggbeach-talkon, men att givetvis undvika fåglars häckningsplatser
Programförslaget ska innehålla en analys av fisketurismens nuläge och utvecklingsbehov samt framför allt tydliga utvecklingsåtgärder. Handböckerna mottogs av äldre sjöbevakare Janne Savin. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 7 NOTISER KOM IHÅG ATT ANMÄLA ERA FISKUTPLANTERINGAR! Enligt NTM-centralen har antalet anmälda fiskutplanteringar minskat betydligt under senaste år. Programmet ska främja både den utländska och inhemska fisketurismen och förbättra konkurrenskraften, tillväxten och verksamhetsförutsättningarna för företag som erbjuder fisketjänster i Finland. Man har till exempel reviderat lagen om fiske Det nya utvecklingsprogrammet ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F HANDBÖCKER ÅT SJÖBEVAKARNA Centralförbundet för Fiskerihushållning besökte i början av april Sveaborg och överlät den nya Fiskeövervakarens handbok åt Helsingfors sjöbevakningsstation. Orsaken kan endera vara att det gjorts färre utplanteringar, eller så har utplanterarna glömt bort att göra anmälningarna. Ett ytterligare mål är att öka kännedomen om tjänsterna inom fisketurismen och att nyttja fiskbestånden och fiskemöjligheterna på ett bättre sätt. Omvärlden har genomgått stora förändringar efter det föregående åtgärdsprogrammet för utveckling av fisketurismen (2008–2013). TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. De nya handböckerna postades också till kustens övriga sjöbevakningsstationer. Centralförbundet för Fiskerihushållning har en representant i arbetsgruppen. Kom ihåg att lag om fiske 74 § stadgar att utplanteraren inom tre månader från utplanteringen ska anmäla utplanteringen till det elektroniska utplanteringsregistret SÄHI. Arbetsgruppen ska lägga fram ett förslag till ett nytt program för utveckling av fisketurismen senaste den 30 september 2022. Registret har varit i bruk sedan 2017. NU SKA FISKETURISMEN UTVECKLAS Jordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram ett program för utveckling av fisketurismen
Fiskerättsinnehavarens tillstånd saknades i 103 fall. De höga energipriserna påverkar även fiskodlingsanläggningar och fiskhanteringsanläggningar. Över lag exporterades det mycket fisk till Ryssland, Belarus och Ukraina år 2020. Aldrig tidigare har så många kunder granskats. – Bränslepriserna var exceptionellt höga redan före kriget. Exporten av fiskfoder till Ryssland har stoppats och en stor del av fiskexporten har minskat. De höga oljepriserna reflekteras även i priset på förpackningsmaterial och fiskeredskap. Man kan också vara i direkt kontakt med NTM-centralen och höra sig för om möjligheten att avlägga fiskeövervakningsprovet. Exporten till Belarus har för man för tillfället lyckats ersätta med bland annat export till Polen. Även pälsnäringens efterfrågan på fisk har minskat då kriget har kraschat efterfrågan på pälsskinn. Bränslepriserna påverkar inte i lika hög grad kustoch insjöfisket, men även här ses effekterna av höjda transportoch distributionskostnader. Centralförbundet för Fiskerihushållnings inspelade kurs är del av ett projekt som finansierats med fiskevårdsavgiftsmedel beviljade av Jordoch skogsbruksministeriet. I trålfisket har man nu nått den smärtpunkt där företagaren får fundera om det är lönsamt att bege sig ut och tråla, konstaterar specialforskare Jari Setälä från Naturresursinstitutet. Inspelningen hittas på adressen www.youtube.com/ watch?v=ZCk6nXkFdXs SH U TT ER ST O CK. Höjda bränslekostnader och kostnader för foderråvaror är ett hot mot vår inhemska fiskproduktion. Kriget har accelererat bränsleprishöjningarna, vilket har försatt strömmingsfisket i kris. Största delen av förseelserna gällde bristfällig märkning av redskap eller att fiskevårdsavgiften var obetald. Mer information om hur kriget i Ukraina påverkar fiskesektorn finns att läsa på Naturresursinstitutets nätsidor www.luke.fi samt på www.merijakalatalous.fi 88,1 Forststyrelsen jaktoch fiskeövervakare granskade ifjol 9 825 personer som rörde sig i naturen. År 2020 exporterade Finland fisk, fiskfoder och fiskyngel till Ryssland, Belarus och Ukraina till ett värde av nästan 50 miljoner euro. Största delen av exporten av regnbåge går till Belarus. Den här exporten har nu så gott som helt avstannat. Kriget höjer på produktionskostnaderna för laxfiskar och det här kan höja priserna och därmed påverka efterfrågan. FISKEÖVERVAKNINGSKURS PÅ NÄTET Det är nu möjligt att på egen hand förbereda sig för fiskeövervakningsprov genom att titta på en inspelad fiskeövervakningskurs på nätet. Avsaknaden av ryska fisketurister påverkar i sin tur turistföretagarna. Över hälften av detta värde faller bort i och med att fiskfoderexporten till Ryssland stoppats. Man har exporterat mycket fryst livsmedelsströmming, vassbuk och nors till Belarus och Ukraina. Ansökan om att godkännas som fiskeövervakare samt att anmäla sig till fiskeövervakningsprovet kan göras på NTM-centralens elektroniska blankett. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER SH U TT ER ST O CK KRIGET I UKRAINA HAR STORA EFFEKTER PÅ FINSKA FISKERIHUSHÅLLNINGEN Kriget i Ukraina har stora effekter på den finska fiskerihushållningen. Finska företag har producerat mycket fiskyngel för den ryska fiskodlingen, och för dessa yngel är det nu svårt att hitta en ersättande marknad. Efterfrågan på laxfisk är stor nu efter att coronapandemin börjar lätta. 297 förseelser påträffades. Det gjordes 2 486 granskningar som gällde fiske och i 88,1 % av dessa hade fiskarna allt i skick
AN T BR EW JAKT& FISKEMÄSSA 9–12.6.2022 Riihimäki internationella jaktoch fiskemässa är Finlands största mässa av sitt slag. Läs mer på www.ahven.net > aktuellt M AL IN LÖ N N RO TH , CF F FISKARNAS SIMBLÅSA ANVÄNDS I ÖL Insjöfinlands fiskeaktionsgrupp föreslog ett nytt slag av nyttoanvändning av de mörtar som fås vid vårdfiske. Deras simblåsor kan användas vid framställningen av öl. Går lagförslaget igenom slår det hårt mot den inhemska fiskeredskapstillverkningen och -handeln. Husbloss använDs i ölbryggeribranschen för att få överjästa öl som ale att klarna. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 9 NOTISER Miljöministeriets lagförslag ödesdigert för inhemska fiskeredskapstillverkare Verkställandet av EU:s engångsplastdirektiv (SUP-direktivet) i Finland har under ledning av Miljöministeriet framskridit till lagstiftningsfasen. Centralförbundet för Fiskerihushållning finns på plats under hela mässan, kom och besök oss på avdelning U610!. Småbryggeriet Ant Brew i Lahtis nappade på idén och mörtens simblåsor används nu i framställning av ölen Blond Ale. Trots att fiskerihushållningssektorn enhälligt motsatt sig det, föreslår Miljöministeriet att direktivets tillämpningsområde utvidgas. Mörtarnas simblåsor torkas och man framställer ett preparat som heter husbloss av dem
10 • Fiskeritidskrift för Finland 2 TEXT VIKTOR ERIKSSON, ARCHIPELAGO PARES R.F Säl problem & resurs på samma gång
Samtidigt är det sälarna som är närmast land och inne i vikarna som är viktigast, men också svårast, att komma åt. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Säljakt i havet är något väldigt speciellt och ger naturupplevelser för livet. AR CH IP EL AG O PA RE S RF / TH ER ES E AN DE RS SO N
Så varför tar vi inte tillvara den här tidigare viktiga resursen idag. Vi skall komma ihåg att det inte var när sälen sågs som en viktig resurs som den jagades så hårt att den nästan försvann, det var när höga skottpengar och miljöföroreningar satte allting ur spel. TI IN A TA H VA N AI N EN. Traditionerna håller på att falla i glömska Att människan dessutom varit deras främsta predator i regionen kan vi förstå av samma orsak. Främst för att ingen region idag runt Östersjön fyller sina jaktkvoter på säl. Traditionerna håller på att falla i glömska Så varför har då vår förening Archipelago Pares jobbat så hårt med att locka fler att börja jaga säl och ta tillvara dem. Viktor Eriksson, som skrivit den här artikeln, är medlem i föreningen, kock, jägare samt jobbar för den åländska matkulturen. Dels måste vi inte heller göra det. Det är lätt att förstå varför sälen blivit en stark symbol för lyckat miljöarbete i mångas ögon men samtidigt är vi som samhälle väldigt dåliga på att ändra synsätt när skyddsåtgärder lyckats väl. Dessutom har vi ett handelshinder inom hela EU som förbjuder all typ av handel med sälprodukter. Det andra hette ”Sälen – en egensinnig råvara” och i det tog vi fram ett receptmaterial och styckningsschema för säl. Att sälen varit viktig som resurs för människan kan man lätt förstå när det finns rester av dem vid så gott som varenda boplats längs kusten sedan stenåldern och jakten reglerades efter behov redan på medeltiden. Då måste vi ju åtminstone använda det verktyg vi har till förfogande och har långa traditioner av att göra! Nämligen jaga på ett ordnat och etiskt vis. Vi tryckte 1000 exemplar av häftet om säljakt och dessa har delats ut på Åland, nu har vi precis tryckt lika många till. De här olika projekten har gett stor uppmärksamhet och har spridit sig till resten av landet men också internationellt. Det första döpte vi till ”Ståtar, späck och skrävlor” och gick ut på att genom kurser, föreläsningar och ett snyggt, lättförståeligt utbildningsmaterial få fler att jaga och ta tillvara sälar. Våra projekt Det vi gjort hittills är drivit två olika projekt finansierade med medel från Leader och Ålands landskapsregering. Yrkesfiskare och fiskeribiologer ropar efter hjälp – sälarna hotar redan hotade bestånd, förstör stora föryngringsområden och gör yrkesfisket olönsamt. Där är vi med sälarna idag. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Det sätt som sälstammarna har återhämtat sig i Östersjön får vem som helst att bli imponerad. Allt som tidigare varit viktigt att få från en säl – olja, kött och skinn till kläder – finns idag att få tag på mycket enklare i vilken butik som helst. En målsättning med häftet om säljakt är också att det skall ge en rättvis bild till någon som inte har en aning om vad modern säljakt är och på det viset öka förståelsen. Dels har jakten och traditionerna kring sälen övergivits och fallit i glömska till förmån för andra jaktformer och aktiviteter. S äl i Östersjön är som bekant tre olika arter gråsäl, vikarsäl och knubbsäl i söder. Den skiljer sig egentligen inte i någon väsentlig del från annan jakt men många har en helt annan föreställning baserad på chockerande bilder ARCHIPELAGO PARES & VIKTOR ERIKSSON Föreningen Archipelago Pares grundades 10.3.2017 av en handfull naturintresserade ålänningar med avsikt att driva viltoch miljövård samt bevara immateriell skärgårdskultur
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13 av vita kutar med stora ögon, män med klubbor och blod på vit snö eller historiska beskrivningar av grymma metoder. Det finns mycket gott att göra med sälkött bara man har lite kunskap och inspiration. Därför fortsätter vi delta i internationella projekt och ordna olika typer av inspirationsdagar samt föreläsningar lokalt så ofta vi kan så att fler och fler får upp ögonen för denna fantastiska jaktform och lär sig ta tillvara den uråldriga resurs som sälen representerar för oss. AR CH IP EL AG O PA RE S RF / TI IN A TA H VA N AI N EN. Det här är ingen liten utmaning och någonting som ingen kan göra på egen hand. Sälen måste få tillbaka sitt värde som vilt Om vi vill ha en möjlighet att komma framåt i frågorna om sälen som resurs i sig självt, dess påverkan på fiskbestånd och möjligheterna till fiske måste vi få människor med makt inom hela östersjöregionen, men också utanför, att förstå vidden av den här problematiken och att en del av lösningen är en ordnad jakt där sälen får tillbaka sitt värde som vilt. I dessa tider av hot om matbrist och osäkerhet känns det helt orimligt att vi inte kan samexistera med sälarna på ett mer nyanserat sätt än att utgå från att de behöver allt skydd vi kan ge dem, de har själva bevisat att de inte behöver det. Idag är det få jakter som är så pass reglerad som just jakten efter säl. En mustig sälsoppa är aldrig fel. Samarbeten vägen framåt Genom att vi jobbat med de här frågorna har vi också blivit erbjudna att delta i flera samarbeten och idag är vi med i två nordiska projekt RESOCO tillsammans med LUKE och forskare från Sverige, Estland, Danmark och Polen samt ett nystartat samarbete med Österbottens Fiskarförbund, Sverige och Åland för att ordna säljaktsutbildningar och digitalisera material som redan finns men har gått ur tryck eller är svårt att få tag i av andra orsaker
Beslutsfattare, jaktoch miljömyndigheter i de nordiska länderna samt inom EU får information om den värdefulla viltresursen sälen utgör.. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Nytt projekt ska blåsa liv i kunskaper om säl – från skott till tillvaratagande ”Sälen – ett värdefullt vilt” är namnet på ett nytt projekt som Österbottens Fiskarförbund med samarbetspartners nyligen kört igång. rökerier som kan röka sälkött, garverier som kan bereda sälskinn, laboratorier som genomför trikinanalyser, och dessa tjänsters kostnader. Att ta hand om bytet är ett tidskrävande handarbete. Att sälen går till användning i stället för att behandlas som ett problemavfall är en gemensam utmaning i Sverige, Finland och Åland. 3) Vi söker samarbete med forskningsinstitut kring nya analyser av sälköttets innehåll av miljögifter och om inte möjligt via sådant samarbete, siktar vi på att få egna prover analyserade. Kunskapssamling och utredningar genomförs under projektets första år. Dessa företagsnamn, kontaktuppgifter och detaljer kring produkter och priser samlas och tillgängliggörs. Genom projektet skall vi råda bot på denna trend och blåsa liv i kunskaperna om vilket värdefull vilt sälen är. Projektet riktar sig till jaktföreningar, fiskeriföreningar, enskilda jägare och kommersiella fiskare för ett utvecklat samarbete sinsemellan, nuvarande säljägare samt nya säljägare. Jägare å sin sida kan behöva transport eller tillgång på båtar för att komma ut till de ställena där det finns säl. Kustsamhällen, allmänheten och hantverkare får kunskap om sälen som resurs och för de som är intresserade av att lära sig använda säl på olika sätt. Finlands, Sveriges och Åland jaktlagstiftning tillåter jakt på gråsälar för att minska skadorna, men i inget av länderna uppnås de årliga jaktkvoterna. Idag används säl nästan enbart av jägarnas egna hushåll. Intresserade från ett område har möjlighet att delta i kurser som ordnas i de andra områden för att främja utveckling av nätverk, utbyte av kunskap och gemensam inlärning. Ett projekt i fem delar 1) Vi går igenom tidigare producerade rapporter och digitaliserar de mest relevanta (förutsatt ägarens godkännande) för spridning i elektroniskt format. 2) Vi kartlägger aktörer som kan förädla sälprodukter, t.ex. TEXT OCH FOTO MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND E n av de största utmaningarna för det kustnära småskaliga fisket i flera länder kring Östersjön är sälstammarnas fortsatta tillväxt och deras orsakade skador. Säljakten är en av de svåraste jaktformerna som kräver stor kunskap, tid och resurser. Efter att EU införde ett saluförbud mot sälprodukter år 2015 har säljakten och kunskapen om sälen som resurs minskat. Kurserna filmas för att skapa digitalt kursmaterial som finns tillgängligt även efter kursen. 5) Vi ordnar möten mellan fiskare och jägare för att skapa ett starkare samarbete och sporra fler säljägare att bedriva jakt i anslutning till viktiga fiskeriområden även på hösten. Syftet med projektet är att förmedla kunskap om hantering av sälen, från skott till tillvaratagande, och att utveckla samarbete mellan jägare och fiskare. 4) Vi ordnar säljakts-, stycknings-, skinnshanterings-, oljetillverkningsoch matlagningskurser för allmänheten och jägare i Finland, Sverige och Åland i samarbete mellan projektpartners och samarbetspartners
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 15 Projektet genomförs i samarbete med Svenska Jägareförbundet, Finlands jägarförbund, Archipelago Pares r.f., Finlands Viltcentral och Ålands landskapsregering. Finansiering har beviljats av Nordiska Ministerrådet. Sälskinnsvantar Sälskinnsbörs Sälskinnsmössa
16 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Fiskeguide Timo Salmia trivs ute på vattnen året runt. Det är roligt, säger Salmia.. Då man lyckas får man omedelbar positiv respons av kunderna
Salmia återvände till skolbänken och tog 2009 examen som fiskeguide från fiskeriskolan i Pargas, numera Livia. – Då jag började min karriär fanns det ännu inte NTM-centralens fiskeguidetillstånd, utan jag hade tillstånd för fiskeguidning på Forsby gårds vatten. Numera har jag utöver tillstånd av Forsby gård även NTM-centralens fiskeguidetillstånd. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 17 Timo Salmia – fiskeguide med många järn i elden Timo Salmia är fiskeguide och aktiv i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. I synnerhet på stuguthyrningssidan har utländska kunder tidigare varit väldigt viktiga. Fiskeövervakning När fiskeövervakningsparagraferna förnyades i det första skedet av reformen av lagen om fiske år 2011 satte sig Salmia på skolbänken igen. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TIMO SALMIA J ag jobbade som konsult och i samband med finanskrisen var vi tusentals konsulter som blev utan jobb, mer eller mindre över en natt. Mitt fiskeguideföretag South Coast Fishing Adventures började samarbeta med Rönnäs semesterby och med åren fördjupades samarbetet. Salmia berättar att majoriteten av hans fiskeguidekunder är företag. Så berättar Timo Salmia om sitt karriärbyte från diplomingenjör till fiskeguide. Han gick en fiskeövervakningskurs och avlade fiskeövervakningsprovet. Då ägarna 2012 erbjöd mig att köpa deras affärsverksamhet blev jag även stuguthyrningsföretagare. Därefter kontaktade han Gabi Lindholm som var disponent för traktens fiskeområde. Det kan vara fråga om rekreationsdagar för personalen, eller så vill man hålla projektmöten med samarbetsparters till havs. Under ett år hinner Salmia ta ut 60–80 grupper. Jag spenderade alla mina somrar i Ruovesi och fiskade i Tarjanne, berättar Salmia. Han är en av fiskeriområdets fiskeövervakare och håller för tillfället på med att utarbeta en skarvplan för fiskeriområdet. I det osäkra världsläget är det svårt att förutspå vad framtiden för med sig och marknaden utvecklar sig, funderar Salmia. – Jag tyckte efter en lång karriär i branschen att det var dags att blicka framåt och göra något helt annat. Med tiden och kärleken har Insjöfinlands fiskevatten bytts ut till södra Finland och Finska viken. – Jag har haft fiske som hobby sedan jag var en liten pojke. Kombinerar fiskeguidning med stuguthyrning Salmia är bosatt i Sibbo, men har sin fiskeguidningsverksamhet i Rönnäs, vid Pernåviken i Lovisa. Den biten av företaget driver jag under namnet Rönnäs Seaside Resort. Numera fungerar. Coronan har gett uppsving i inrikesresorna, men Timo befarar att vi börjar se kulmen på inrikesresor nu då världen börjar öppnas upp igen. – Men visst kommer det privatkunder också. Timo Salmia, som ursprungligen är diplomingenjör, sadlade om till fiskeguide i samband med finanskrisen 2008–2009. Egentligen var det lite tursamt att en del av de stugor som används för uthyrningen bytte ägare ifjol och uthyrningskapaciteten minskade. Då är det ofta fråga om kompisgäng som är ute efter konkreta fisketips, eller som vill bekanta sig med senaste fisketekniker eller den nyaste elektroniken i branschen, säger Salmia. PERSONPORTRÄTTET Företag som främsta kunder Hur ser då en typisk kund ut
www.ronnas.fi www.trophyfishing.fi KARRIÄRENS 3 BÄSTA • friheten att göra vad man njuter av • att få jobba i naturen • omedelbar respons av kunderna då man lyckas KARRIÄRENS 3 SÄMSTA • oförutsägbara isförhållanden under vintersäsongen • fisketurismen påverkas kraftigt av den allmänna konjunkturen • kraftiga negativa förändringar i fiskbestånden Den största kundgruppen utgörs av företag. Ett av de största plussen med jobbet som fiskeguide är enligt Salmia att man får spendera arbetsdagarna ute i naturen.. – Det är många intressen som ska sammanjämkas och allt är inte så svart och vitt som det vid första anblick ter sig, öppnar Salmia upp sina tankegångar. De som är aktiva fiskare känner igen hans båt på långt håll och liksom många andra fiskeövervakare, understryker Salmia att fiskeövervakning till stor del handlar om kundbetjäning. Vad kommer till spöfisket är den största utmaningen att få informationen om fiskeförbudsområden att nå de som fiskar. Om fiskaren inte kan nås lämnar han ett meddelandemärke. Om felet trots uppmaning inte korrigerats till nästa gång, omhändertas bragderna. Salmia berättar att numera har de flesta spöfiskare sina tillstånd i skick. Det kan till exempel vara fråga om rekreationsdagar. Fortsstyrelsen äger nämligen en del vatten i trakten, förklarar Salmia. Då jag rör mig där ute till havs året runt ser och upplever jag konkret det som sker ute på våra fiskevatten. Och som det brukar gå, det ena leder till det andra. Salmia vill också påminna om att det är förbjudet att reservera fiskeplatser, det vill säga lägga ut flaggor utan redskap. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Salmia som fiskeövervakare i Lovisa skärgårds fiskeriområde och sköter även övervakningen av de östra områdena i Borgå-Sibbos fiskeriområde. Lovisa skärgårds fiskeriområde har fått pengar av Egentliga Finlands NTM-central för att göra upp en skarvplan för fiskeriområdet. För tillfället är Salmia engagerad i skarvfrågan. I fisket med bragder blir utmärkningen av fiskeredskapen sakta men säkert bättre, men utmärkningen av ytnära redskap är fortfarande en utmaning för många, likaså kan kontaktuppgifterna vara bristfälliga. Jag samarbetar även med Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare. Salmia har nu fått en plats i ledningsgruppen för Naturresursinstitutets nya projekt som har som uppgift att undersöka skarvskador. Numera har Salmia även en plats i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. I synnerhet för de utländska fiskarna kan det ibland komma som en överraskning att de fiskar på ett fiskeförbudsområde. – Det är mycket givande att delta i fiskeriområdesverksamheten och det har gett mig en mycket bredare insikt i fiskerihushållningen över lag. Då Salmia lägger märke till bragder där allt inte står rätt till brukar han direkt på plats ringa den som satt ut redskapen. – Jag har ett gott samarbete med polisen och polisen brukar även ibland ringa mig och fråga om råd i frågor som gäller fiske. Den informationen behövs och jag ser det som min uppgift att förmedla den vidare. Fiskeriområdesengagemang ger djupare insikt I och med att Salmia är aktiv som både fiskeguide och fiskeövervakare föll det sig naturligt att börja gå på fiske(ri)områdets stämmor
Livias studeranden bekantade sig med kommersiellt nätfiske på Pernåviken vårvintern 2021. • Till fiskeriområdet hör främst havsområden, men även några sjöar och nedre loppet av två åar. • I fiskeriområdets styrelse finns en bred representation av fiskerifältet; vattenägare, en fiskeguide och en kommersiell fiskare samt en person anknuten till fiskodling och personer med fritidsfiske som hobby. • Fiskeriområdet har fyra fiskeövervakare som samarbetar med såväl intilliggande fiskeriområden och myndigheter vad kommer till övervakningen av fiskevattnen. Både Salmia och Lindholm sitter i fiskeriområdets styrelse. • Som en målsättning i fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan är att skarvskadorna på fisket ska minska. • Läs mer och bekanta dig med fiskeriområdets förslag till nyttjandeoch vårdplan på fiskeriområdets hemsida www.lovisaskargard.fi Fiskeguide Timo Salmia (på cykel) och kommersiella fiskare Mikael Lindholm (t.h)i samspråk med lärare Tero Saari från yrkesinstitutet Livia. TEXT & FOTO MALIN LÖNNROTH, CFF. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 LOVISA SKÄRGÅRDS FISKERIOMRÅDE • Lovisa skärgårds fiskeriområdes totala areal är cirka 86 200 hektar, varav cirka 45 300 hektar är vatten
Med några få undantag, ger programmen inte pålitlig information om vilka effekter verksamheten som kontrolleras har på fiskerihushållningen. Inbyggt systemfel En del av problemen som upprätthåller den dåliga situationen är inbyggda i kontrollsystemet. Många av de vattenområden som ingår i kontrollprogrammen är kraftigt diffusbelastade, så en enskild punktbelastare, så som ett avloppsvattenreningsverk eller industrianläggnings effekt på fiskerihushållningen är ofta omöjlig att särskilja från övrig belastning. TEXT ANTTI LAPPALAINEN, TIMO RUOKONEN OCH TAPIO KESKINEN, NATURRESURSINSTITUTET FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING M ajoriteten av de kontrollprogram som genomförs har att göra med eventuella olägenheter som fiskerihushållningen utsätts för på grund av en viss verksamhet. Man har tidigare försökt utveckla kontrollsystemet via en arbetsgrupp. Kontrollprogrammen baserar sig antingen på vattenlagen eller miljöskyddslagen. Utgående från vår kvalitetsundersökning har målsättningen ändå inte nåtts och tidigare utvecklingsförslag har just inte alls överförts till praktiken. Med vissa enstaka undantag ger kontrollprogrammen inte pålitligt uppföljningsmaterial om eventuell påverkan på fiskerihushållningen. Situationen är besvärlig vad gäller rättsskyddet för både verksamhetsutövaren och de instanser som eventuellt lider men. Diffusbelastarna, så som jordoch skogsbruk, har ingen kontrollskyldighet, även om den diffusa belastningen kan vara en storleks. Arbetsgruppen satte år 2005 som mål ett kontrollprogramsystem för fiskerihushållningen där man med hjälp av noggrann förhandsplanering och högklassig undersökning får till stånd tydligt dokumenterade resultat över olika projekts inverkan på fiskerihushållningen. Uppskattningsvis används årligen 2–3 miljoner euro till kontrollprogrammen. I en liten del av programmen ingår också kontroll av kompensationsåtgärdernas, exempelvis fiskvägars, resultatmässighet. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Kontrollprogram för fiske många brister och mycket att utveckla År 2020 fanns det cirka 380 kontrollprogram för fiske i Finland. Kontrollprogrammen har nu utvärderats av Naturresursinstitutet. Torvproduktionen kommer att minska i framtiden, samtidigt som behovet att följa upp exempelvis gruvverksamhet kan öka. I kontrollprogrammen är de vanligaste datainsamlingsmetoderna fiskerienkäter, elprovfiske och nätprovfiske. Mycket problem med kontrollprogrammen I undersökningen som genomfördes av Naturresursinstitutet (Luke) åren 2020–2021 gick man noggrannare igenom hundra kontrollprogram från runt om i Finland. Antalsmässigt flest kontroller (40 %) gäller effekterna av torvproduktion, men det finns också många kontroller för effekterna av avloppsvattenreningsverk och vattenbyggnadsprojekt. Det finns mycket rum för förbättring