(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. Redskapsmärke 2025 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,28 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 25,00 € 2025. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 3 Innehåll 10 Bottenhavets strömming är nu fet och har gott om föda 14 Stort behov av att sammanslå delägarlag 18 Aktuella lagändringar 2025 20 Storskarvens och gråhägerns fiskeriekonomiska effekter 24 Skyldighet för fritidsfiskare att anmäla fångster 26 Tar avundsjukan fisken ur vattnet. 30 Kommersiella fiskares arbetsförmåga stöds 32 Extraintäkter till delägarlaget via placeringar 34 Kyrkslätts kommun belönade ett delägarlag 36 Berättelsen om den stora abborren 5 Ledaren 6 Notiser 17 Fisk och fiske i siffror 23 10 fakta om fisk 29 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Från och med årsskiftet omfattas ett antal fiskarter, så som rödingen, av anmälningsskyldighet inom fritidsfiske. Foto: Tapio Gustafsson, CFF 30. Läs mer om anmälningsskyldigheten på sidan 24
Beställ nu! ahven.net Navigera i paragrafdjungeln! Fiskerilagstiftningen 2025 Innehåller fiskerihushållningens viktigaste författningar. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Beställ nu ditt eget uppdaterade exemplar! Pris 20 € Nyhet! CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Boken är ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare
Vi ska inte heller glömma att det också finns välfungerande delägarlag. Projektet identifierar även områden i Finland där sammanslagningar i framtiden skulle ge störst nytta för fiskerihushållningen. Samtidigt utreddes även andra metoder för att effektivera nyttjandet och vården av vattenområden. Projektbaserad verksamhet har visat sig vara ett effektivt verktyg, och statsmakten bör i fortsättningen stöda genomförandet av sammanslagningsprojekt. MER INFORMATION om VOKE-projektet hittar du i det här numret av Fiskeritidskrift samt i projektets slutrapport på vår webbplats ahven.net. De främsta hindren för sammanslagningar har ofta varit lantmäteriverkets förrättningskostnader och bristen på vilja bland delägarna. ÖVER TRETTIO experter inom branschen intervjuades, och en enkät genomfördes bland branschens myndigheter och organisationer. De verksamhetsmodeller som presenteras i projektrapporten erbjuder ett alternativt sätt att utveckla fiskerihushållningen där man undviker sammanslagningsförrättningar, till exempel i splittrade småvatten och åar samt älvar. Under 2024 genomförde Centralförbundet för Fiskerihushållning utvecklingsprojektet VOKE, i vilket man utredde behovet av att slå samman delägarlag och vilka fördelar och kostnader detta skulle innebära. Som inspiration kan du läsa om några av dem i det här numret av Fiskeritidskrift. Arbetet med att effektivera delägarlagens verksamhet fortsätter och vi återkommer till ämnet under detta år. Utredningen visar att behovet av att slå samman delägarlag är mycket stort. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Utredningen visar att det finns ett stort behov av att sammanslå delägarlag”. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 5 Delägarlagens år DELÄGARLAGSVERKSAMHETEN HAR på många håll avtagit på grund av splittrad ägarstruktur och åldrande aktörer. FÖRDELAR SOM ÄR jämförbara med sammanslagningar kan också uppnås genom att utveckla samarbete i föreningsform. Man granskade även fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner angående skrivelser om sammanslagningar. VOKE-PROJEKTET FÖRESLÅR att staten tar exempel av den lagstiftning som stöder utvecklingen av samfällda skogar, där förrättningskostnaderna för sammanslagningar finansieras med statliga medel
3. 6 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 NOTISER 3,6 Under det senaste året gjordes cirka 3,6 miljoner besök i nationalparkerna. Centralförbundets kommunalvalsteser De beslut som fattas i kommunerna har en stor inverkan på vilka förutsättningar det finns för fiske i en kommun. De ekonomiska effekterna av nationalparksbesökarnas användning av pengar på de lokala ekonomierna var sammanlagt 286 miljoner euro. Upphandlingar Kommunen beaktar inhemsk fisk och fiskprodukter i kommunens offentliga matupphandlingar. Kommunen som fiskevattenägare Kommunen deltar i egenskap av vattenägare i förvaltningen och vården av sin fiskevatten 2. Fiskemöjligheter Kommunen säljer mångsidiga fiskelov och upprätthåller tjänster och infrastruktur som stöder fiske. 1. Broschyren finns på både finska och svenska. Läs mer: ahven.net/sv/kommunalvalet-2025/. 4. BROSCHYR OM RESTAURERINGAR Genom fiskeriekonomiska restaureringar stöder man fiskarnas naturliga fortplantning. I en ny broschyr som hittas på Centralförbundets hemsidor på adressen ahven.net/c/esitteet beskrivs metoder och praxis för restaurering av kustens flador och glon. Intresset för Finlands nationalparker har ökat under 2000-talet, och det ökade antalet utflykter är inte enbart ett fenomen från coronaåren. För innehållet står Naturresursinstitutet och broschyren har fått stöd från LIFE-IP BIODIVERSEA projektet. Vattenrestaureringar Kommunen är en aktiv aktör vad gäller skyddet av fiskarnas livsmiljöer. Antalet besök i nationalparkerna är på samma nivå som året innan. Centralförbundet för Fiskerihushållning har listat hur man i kommunerna kan främja tillgången och användningen av inhemsk fisk, livskraftiga och restaurerade fiskevatten samt ett hållbart fiske
För hjälp med arrangemangen, kontakta er fiskerihushållningscentral eller ert fiskarförbund. Utmärkta samarbetspartners för evenemanget är Finlands 4H-förbund, Maaja kotitalousnaiset och Marthaförbundet. 4.. 3. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 7 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N /C FF 20:E NATIONELLA FISKEDAGEN Den nationella fiskedagen firas den 14 maj 2025 (höstens evenemangsdag är den 27 augusti 2025). Till jubileumsåret har en uppdaterad logotyp för både fiskedagen och bongningstävlingen designats av grafikern Katja Kuittinen. Detta är den 20:e gången som den nationella fiskedagen anordnas. 2. Kom också ihåg skolklassernas fiskbongningstävling, som hålls samma vecka den 12–16 maj 2025. Vi hoppas att så många fiskeriområden och delägarlag som möjligt deltar i jubileumsförberedelserna och erbjuder barn och skolelever en chans att bekanta sig med fiske. Vi kommer att informera mer efter hand under våren, så håll koll på vårt Abborrpost-nyhetsbrev, vår nätsida ahven.net och våra kanaler i sociala media! Vid den första platsen för avlägsnande av bäckröding samlades över 1 000 individer in. 1. Fina priser utlovas i tävlingen, så det lönar sig att vara på hugget
Webbplatsen ger vägledning om fiske i Finland och hjälper fisketurister att hitta professionella fisketjänster. Stämmokallelsen ska innehålla alla ärenden som ska behandlas. Materialet hittas på ahven.net > delägarlag. Fler språkversioner kommer att läggas till under detta år. Om delägarlaget är okonstituerat kan vem som helst av delägarna kalla till stämma. Välkommen att stiga in i fisketurismens värld! RÖSTRÄKNARE TILL DELÄGARSTÄMMA Det är styrelsens ansvar att kalla till stämma i delägarlaget. Förutom den ifyllda exempeltabellen rekommenderas det att titta på instruktionsvideon som visar hur rösträknaren används. 8 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 NOTISER Fishing in Finland har fått ny sajt! Den helt förnyade fisketurismsajten FishinginFinland.fi har öppnats i början av 2025. Sådana beslut är bland annat försäljning eller långvarig utarrendering av samfällighetens markeller vattenområden, eller tagande av skuld. För tillfället finns webbplatsen på engelska, finska och svenska. För omröstning enligt andelstal har Centralförbundet tagit fram en rösträknare i excel för att underlätta rösträkningen. SH U TT ER ST O CK. Webbplatsens förnyelse har genomförts av Centralförbundet för Fiskerihushållning som en del av Jordoch skogsbruksministeriets utvecklingsprogram för fisketurism. Vid stämman sker omröstning antingen i proportion till andelstalen eller, om det beslutas enhälligt, så att varje deltagare har en röst. Ärenden av särskilt stor betydelse måste godkännas med kvalificerad majoritet, alltså så att minst två tredjedelar av de givna rösterna och minst en tredjedel av de röstande delägarnas antal stöder beslutet
Vindkraft stod för 24 procent av elförbrukningen och 25 procent av elproduktionen. Även solkraftens andel har vuxit avsevärt, och den industriella utbyggnaden av solkraft börjar nu synas i elproduktionsstatistiken. Via tjänsten kan man köpa statens fiskevårdsavgift, fiskeoch jakttillstånd för statliga områden, terrängkörningstillstånd, julgranstillstånd, tillstånd för naturprodukter och tillstånd för traditionella områden i Övre Lappland. Dessa är Programmet för utveckling av fiske, Programmet för utveckling av vattenbruk, Miljöprogrammet för fiskerinäringen, Blue Products samt Programmet för marknadsföring och kvalitet av fisk. M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. I den förnyade tjänsten har webbplatsen, nätbutiken och delvis även systemet för ansökningar om tillstånd kombinerats. Under det gångna året producerades 19,8 terawattimmar (TWh) el från vindkraft, vilket gör den till Finlands näst största produktionsform efter kärnkraft. Även solkraft börjar göra avtryck i Finlands elsystem, med en produktion på 1,1 TWh under förra året, motsvarande 1,4 procent av elförbrukningen och elproduktionen. Innovationsprogrammens gemensamma nyhetsbev sammanställer aktuella åtgärder och resultat från de fem innovationsprogrammen. För tio år sedan köptes en fjärdedel av tillstånden via webben, men idag sker över 90 procent av köpen digitalt. Dessutom kan man boka stugor via tjänsten. M IK KO TÖ RM ÄN EN , FO RS TS TY RE LS EN GEMENSAMT NYHETSBREV FÖR FISKERINÄRINGENS INNOVATIONSPROGRAM Fem innovationsprogram finansieras genom Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden. Nackdelen är att alla gamla kunder måste registrera sig på nytt, eftersom de av dataskyddsskäl måste godkänna tjänstens villkor igen. Till havs fungerar för tillfället en havsbaserad vindkraftspark, i Tahkoluoto i Björneborg. Den gamla tjänsten var i praktiken en samling av olika system. Vindkraftens andel av elproduktionen ökade kraftigt under året och täckte redan 24 procent av den totala elförbrukningen. Genom att prenumerera på nyhetsbrevet får du de senaste nyheterna direkt till din e-post. VINDKRAFT FÖRBI VATTENKRAFT I ELPRODUKTIONEN Vindkraft stod för näst mest producerad el i Finland förra året, och gick förbi vattenkraft som länge hållit andraplatsen. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 9 NOTISER FORSTSTYRELSENS ERÄLUVAT.FI HAR FÖRNYATS Forststyrelsen har lanserat sin förnyade försäljningskanal Eräluvat.fi. Beställ nyhetsbrevet via nätsidan merijakalatalous.fi. Forststyrelsen ville satsa på en digital försäljningskanal eftersom ärenden numera nästan uteslutande hanteras online. Av all vindkraft i Finland har 70 procent byggts utan stöd. Forststyrelsen lanserade sin Eräluvat.fi-webbplats 2013 och nätbutiken 2015. Vindkraft är för närvarande den snabbast växande elproduktionsformen i Finland och har byggts ut marknadsdrivet utan statligt stöd sedan 2019
10 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 10 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025
TEXT JARI RAITANIEMI, JUKKA PÖNNI, JUHA LILJA OCH ERKKI JAALA, NATURRESURSINSTITUTET FOTO LAURA UUSITALO, NATURRESURSINSTITUTET Bottenhavets strömming är nu fet och har gott om föda. Totalt förekom 22 olika fiskarter i fångsten. Över två tredjedelar av fångsten erhölls i Bottenhavet (2,8 ton i den norra delen av huvudbassängen; 12,8 ton i Bottenhavet och 3,4 ton i Finska viken). Det fanns rikligt Naturresursinstitutet utreder årligen strömmingsoch vassbukbestånden under en cirka två veckor lång forskningsresa på Östersjön. SYKE:s forskare deltog också i resan för att ta prov på pungräkor (Mysidae), som är viktig föda för strömmingarna. Av fångstens vikt bestod 59 procent av strömming, 27 procent av vassbuk, tio procent av storspigg och tre procent av öronmanet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 11 D en årliga forskningsresan omfattade Finlands ekonomiska zon i Finska viken och i de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng samt hela Bottenhavet, inklusive Sveriges ekonomiska zon. Mindre än en procent utgjordes av övriga arter. Den totala fångsten uppgick till 7,5 ton, vilket är cirka en femtedel mindre än året innan. På grund av skillnaderna i vattenskiktningen fick man betydligt mer fångst på den finska sidan av Bottenhavet än på den svenska sidan. Strömmingsfångsten man fick under forskningsresan i Bottenhavet var ändå märkbart mindre än året innan vid samma tidpunkt. Förutom fiskar fastnade också öronmaneter, pungräkor och spånakäringar i trålen. Resan genomfördes med Finlands miljöcentrals (SYKE) forskningsfartyg Aranda. Framför allt den kraftiga minskningen av pungräkor anses ha orsakat strömmingens svälttillstånd och svältdöd i början av 2020-talet. Unga strömmingar och storspiggar tycktes huvudsakligen ha följt de varma vattenmassorna till den finska sidan av Bottenhavet. Sammantaget blev den totala strömmingsfångsten i Bottenhavet under en halvtimmes tråltid rätt liten, även om motsvarande fångst året innan var på medelnivå. Syftet var att undersöka om man enbart via ekolodning kan få ett födoindex för dessa kräftdjur. Nu finns mycket föda i Bottenhavet Svältperioden för strömming 2021–2022 har nu eventuellt övergått i en annan ytterlighet. Under resan var vattnet skiktat på ett ovanligt sätt – på den svenska sidan av Bottenhavet hade kallt vatten strömmat upp från djupet till ytan, och vattentemperaturen var där runt 10 grader, medan varmare vattenmassor hade rört sig mot den finska sidan, där temperaturen var över 14 grader. Förra höstens resa visar att strömmingen har en förbättrade kondition i Bottenhavet och att det nu finns gott om föda. Under resan ekolodade man totalt cirka 1 790 nautiska mil och gjorde sammanlagt 42 trålningar: 30 i Bottenhavet, sex i den norra delen av huvudbassängen och sex i Finska viken
Andelen stora strömmingar har ökat något Under hösten 2023 observerade man i längdfördelningen hos Bottenhavets strömming en ganska blygsam längdtillväxt hos över 15 cm långa strömmingar. 12 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 med pungräkor, som är viktiga för att strömmingen ska kunna växa sig stor. Dessutom fanns det gott om storvuxna Limnocalanus-copepoder, som även de är viktiga för strömmingen. Även via SYKE-forskarnas provtagning med hjälp av hämtare kunde man se att bestånden av strömmingens födokräftdjur var goda. I yttrålningarna i den allra nordligaste delen av Bottenhavet hittade man relativt mycket små strömmingsyngel som kläckts under höstens lek. Dessa observerades både i strömmingsfångsten och särskilt på det ekolod som ställts in för att upptäcka pungräkor. De vanligaste arterna är oftast strömming, vassbuk och storspigg, medan övriga arter främst har bestått av öronmanet. Huvudbassängens norra del Bottenhavet Finska viken strömming strömming strömming vassbuk vassbuk vassbuk storspigg storspigg storspigg övriga arter övriga arter övriga arter. Strömmingens kondition var nu utmärkt och strömming av alla storlekar var fetare än på länge. Man såg alltså återigen tecken på att andelen höstlekande strömmingar ökat under 2020-talet. % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Pääaltaan pohjoisosa Silakka Kilohaili Kolmipiikki Muut lajit % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Selkämeri Silakka Kilohaili Kolmipiikki Muut lajit % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Suomenlahti Silakka Kilohaili Kolmipiikki Muut lajit De relativa andelarna av olika fiskarter i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Bottenhavet och Finska viken i forskningstrålfångster åren 2013–2024
Detta är en lätt ökning jämfört med de föregående åren, men andelen är fortfarande klart mindre än vad som varit vanligt under 2010-talet. I Bottenhavet fångades 17 arter, i den norra delen av huvudbassängen 13 arter och i Finska viken tio arter. Vassbukens årsklass 2024 åtminstone medelstor. Strömming, vassbuk och storspigg stod för huvudparten av biomassan i fångsten inom samtliga havsområden (Finska viken 92 %, norra huvudbassängen 88 % och Bottenhavet 97 %). På våren kommer stor strömming nerifrån den södra huvudbassängen för att leka vid de sydvästra och södra kusterna, och andelen stora strömmingar kan enligt prov från det kommersiella fisket vara upp till tio gånger större än i de höstliga forskningsfångsterna. I höstens trålfångst 2024 syns emellertid en tydlig förskjutning av längdfördelningen åt höger. Data från de årliga höstliga provtrålningarna visar att andelen riktigt storvuxna individer (över 18 cm total längd, från nosspets till stjärtspets) i strömmingsbeståndet i Bottenhavet var 11 procent. Ökningen i andelen strömmingar på minst 16 och 17 cm tyder dock på att även stora strömmingar kan komma att bli vanligare i Bottenhavet igen under de närmaste åren, förutsatt att strömmingens goda tillväxt fortsätter. År Strömming, Bottenhavet (SD30) K on d it io n si n d ex. Vassbuk var den näst vanligaste arten i Finska viken och storspigg i Bottenhavet. Under de senaste tre åren har årsklasserna för vassbuk i Östersjön varit mycket svaga, så för vassbuksfisket är detta en positiv nyhet. Nästan alla var marina arter, med undantag för sik och gärs, som fångades i Bottniska viken. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 13 Det här beror förmodligen främst på att de strömmingar som magrat av under de föregående två åren, efter att födosituationen förbättrats, i första hand lagt på sig vikt men ännu inte börjat växa på längden i normal takt. Skillnaderna i storleksfördelning mellan olika havsområden är inte de samma under hela året. 0,45 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70 0,75 2014 2016 2018 2020 2022 2024 KK uunn ttoo kkee rrrr ooii nn Vuosi SSiillaakkkkaa,, SSeellkkääm meerrii ((SSD D 3300)) 8 cm 10 cm 12 cm 14 cm 16 cm 18 cm 20 cm Utvecklingen av konditionsindexet hos strömmingar i Bottenhavet i olika längdklasser (8–20 cm). STRÖMMING, VASSBUK, STORSPIGG – OCH 19 ANDRA FISKARTER Under forskningsresan fångades totalt 22 olika fiskarter (spetsstjärtat långebarn, sandstubb, ringbuk, rötsimpa, kungstobis, flundra, gärs, vassbuk, storspigg, nors, småspigg, lax, smörbult, nejonöga, piggvar, kusttobis, sjurygg, sik, strömming, mindre havsnål och torsk) samt därtill öronmaneter, spånakäringar och pungräkor. I Finska viken är riktigt stora (över 18 cm) strömmingar traditionellt sett fåtaliga. Unga vassbukar, på i genomsnitt 70–75 mm, förekom rätt rikligt i trålproverna från Östersjöns huvudbassäng och Finska viken, vilket tyder på åtminstone en medelgod årsklass för 2024. Strömming utgjorde den största andelen av forskningsfångsten i Bottenhavet (77 %) och i Finska viken (51 %), medan vassbuk dominerade i den norra delen av huvudbassängen (59 %). Även i Östersjöns huvudbassäng kan andelen stor strömming öka, även om den under höstens ekolodningar fortfarande var lägre än i Bottenhavet, och födokonkurrens med vassbuk kan antingen stoppa strömmingens tillväxt eller leda till att de största individerna förflyttar sig någon annanstans. Strömmingsproverna kommer från höstliga forskningsresor från och med år 2013
Genomförandet av fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner vilar delvis på delägarlagen, och när delägarlagen försvagas kan de inte längre sköta dessa uppgifter. Många samfund och kommuner är också stora vattenägare. Alla fastighetsägare som har andel i det samfällda vattnet hör till delägarlaget. Projektet kartlade behovet av att slå samman vattenområden samt vilka fördelar och kostnader detta skulle medföra. När delägarlagens verksamhet avtar upphör grundläggande funktioner som fiskevård och fiskeövervakning. Man räknar med att cirka 1,5 miljoner Finländare har andel i samfällda vatten. Små ägarenheter och en åldrande skara aktörer minskar verksamhetens effektivitet. De allmänna vattnen utgörs av Finlands territorialvattenzon och en del fjärdar i de stora insjöarna. Dessa vatten beräknas uppgå till cirka 10 miljoner hektar. SAMFÄLLDA VATTEN tillhör två eller flera fastigheter gemensamt och förvaltas av delägarlag. ALLMÄNNA VATTEN ägs av staten och förvaltas av Forststyrelsen. 14 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Stort behov av att sammanslå delägarlag Finansutskottet beviljade i december 2023 Centralförbundet för Fiskerihushållning 100 000 euro för att genomföra en utredning om sammanslagning av delägarlag och främjande av samarbete mellan vattenägare. Genom samOLIKA TYPER AV VATTENÄGANDE PRIVATA VATTEN tillhör en fastighet, men fastigheten i sig kan ofta vara samägd (till exempel dödsbon eller makar). Samtidigt utreddes även på vilka andra sätt man kunde effektivera vården och nyttjandet av vattenområdena. Det finns cirka 20 000 delägarlag i Finland och de omfattar sammanlagt cirka 3,9 miljoner hektar vatten. Stort behov av sammanslagningar Utredningen bekräftade den tidigare känslan av att det finns ett stort behov av att slå samman vattenområden. TEXT RISTO VESA, VESA KARTTUNEN OCH TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING U nder år 2024 genomförde Centralförbundet för Fiskerihushållning, med finansiering från riksdagen och Jordoch skogsbruksministeriet, ett utvecklingsprojekt kring vattenägande (VOKE). I samband med utredningen intervjuades över trettio fiskeriexperter och en enkät skickades till myndigheter och organisationer inom fiskeribranschen. Statens vatten uppgår till cirka 3,4 miljoner hektar.. Utredningen talar sitt tydliga språk: det finns ett stort behov av att slå samman delägarlag och det behövs extern finansiering. Alla 118 fiskeriområdens nyttjandeoch vårdplaner granskades med avseende på hur frågor om sammanslagningar har hanterats
De tre delägarlagens totala areal är 1 811 hektar och de har 568 delägare. Under 50 ha Över 50 ha – 500 ha Över 500 ha – 1 000 ha Över 1 000 ha – 5 000 ha Öve 5 000 ha Vanajavesi är en sjö belägen i egentliga Tavastland och Birkaland. Om det fjärde delägarlaget också skulle ansluta sig, skulle arealen vara 2 043 hektar och antalet delägare 749. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 15 Parkkuu-området i Näsijärvi består av tre delägarlag, som dock fungerar som ett enda delägarlag. Ägoförhållandena i sjön är ställvis mycket splittrade.. Dessutom har ett fjärde delägarlag intresse av att ansluta sig
Rapporten är på finska. Utredningen om sammanslagning av delägarlag och främjande av samarbete mellan vattenägare finns i elektronisk form på nätsidan ahven.net. I den lagstiftningen täcks kostnaderna för sammanslagningsförrättningar av statliga medel. För vattenområden som ligger nära bebyggelse skulle det för ordnandet av fisket behövas enhetliga områden.. Det behövs också andra åtgärder för att ”sänka trösklarna”. Förrättningarna skulle beröra omkring 49 500 delägarfastigheter. I Södra Savolax har sammanslagningar genomförts som projektarbete i över tio års tid, och den genomsnittliga storleken för delägarlagen i området har ökat mer än tjugofalt. Hinder: pengar och brist på vilja Ett vanligt hinder för sammanslagningar är de lantmäterikostnader som mindre bemedlade delägarlag inte har råd med, samt bristen på vilja bland delägarna. Fiskare och vattenägare har varit mycket nöjda med de nya delägarlagens verksamhet och de möjligheter som dessa har medfört. Det har visat sig vara effektivt att genomföra sammanslagningar på sådana ställen där det är vettigt ur både ägarnas och samhällets synvinkel – och detta arbete behöver stödas av staten. 16 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Centralförbundet för Fiskerihushållning beställde med projektfinansiering en temakarta från Lantmäteriverket, där Finlands vattenområden klassificeras efter arealstorlek. manslagningar av delägarlag skulle man kunna minska på den administrativa bördan och kostnaderna samt bedriva en mer planmässig fiskevård. Förrättningskostnaderna, som beror på antalet delägarfastigheter och antalet delägarlag, uppgår alltid till tusentals euro och kan i större förrättningar uppgå till tiotusentals euro. Centralförbundet för Fiskerihushållning beviljades ett anslag på 70 000 euro för att främja delägarlagsverksamhet år 2025. Det finns ett behov av sammanslagningar i havsområdet öster om Kotka. De verksamhetsmodeller som beskrivs i projektets rapport erbjuder ett alternativt sätt att utveckla fiskerinäringen där sammanslagningsförrättningar är svåra att genomföra – exempelvis i splittrade småvatten och vattendrag. Exempelobjekt för kommande år I rapporten listas ett antal objekt runtom i Finland där sammanslagningsarbete i framtiden skulle ge störst fiskeriekonomisk nytta. Andra möjligheter På många håll har man lyckats uppnå fördelar som påminner om dem vid sammanslagningar genom att utveckla ett föreningsdrivet samarbete. Utifrån tidigare projekt kan man konstatera att ett enskilt projekt bör löpa i två till tre år för att ge resultat. I kartan presenteras olika storleksklasser med olika färger, vilket gör det lättare att få en överblick över ägarenheternas storlek. För framtida sammanslagningsprojekt måste det skapas en tydlig finansieringsstruktur och ett verksamhetssätt för en långvarig serie av sammanslagningar. För att ett delägarlag ska fatta ett beslut om sammanslagning krävs att minst två tredjedelar av den totala röststyrkan hos dem som deltar i omröstningen, och minst en tredjedel av de röstberättigade delägarna, röstar för förslaget. Beräknat enligt Lantmäteriverkets prisförordning för 2024 skulle kostnaderna för förrättningarna uppgå till cirka 300 000 euro. Projektet fortsätter i år, tack vare finansiering via riksdagens finansutskott. Goda exempel på redan genomförda sammanslagningar av delägarlag finns runtom i Finland. Ett budskap till beslutsfattare Projektet rekommenderar att staten satsar på utveckling av vattenområden och skapar tydliga ramar för detta arbete, liknande den lagstiftning som stöder samfällda skogar. Förhoppningen är att sådana åtgärder tas in i nästa regeringsprogram. I projektets förslag skulle cirka 360 ägarenheter genom sammanslagningsförrättningar bli 25 delägarlag
Medlen som samlats in i form av fiskevårdsavgifter, fördelas tillbaka till fiskarna och fisket via Jordoch skogsbruksministeriet, NTM-centralerna och fiskeriområdena (utbetalning av ägarersättningar). Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 17 FISK & FISKE I SIFFROR M AL IN LÖ N N RO TH Fördelning av fiskevårdsavgiftsmedlen 2018-2025 Utvecklingen av ägarersättningar åren 2010-2025* 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Ägarersättningar 3 327 000 3 050 000 3 170 000 3 735 000 3 000 000 2 860 000 2 910 000 Fiskeriområdesverksamhet 1 309 000 1 186 000 1 235 000 1 450 000 1 480 000 1 409 000 1 440 000 Fiskerirådgivning 1 680 000 1 520 000 1 580 000 1 820 000 2 100 000 2 000 000 2 040 000 Främjande av fiskerihushållning 2 270 000 2 055 000 2 135 000 2 500 000 2 675 000 2 550 000 2 600 000 Kostnader för uppbärandet 700 000 650 000 680 000 800 000 800 000 750 000 780 000 Fiskerihushållningens register 100 000 100 000 100 000 120 000 120 000 145 000 150 000 Fisketurismprogram 300 000 600 000 Verkställande och forskning 600 000 500 000 1 000 000 Sammanlagt 10 286 000 9 161 000 9 400 000 11 725 000 10 775 000 9 739 000 9 920 000 Fiskevårdsavgifterna samlas in av Forststyrelsen, som förmedlar medlen vidare till Jordoch skogsbruksministeriet. * gamla lagens ägaroch spöfiskeeersättningar har räknats ihop för åren 2010-2015. I tabellen kan du se till vilka olika ändamål pengarna går och hur summorna och fördelningsförhållandena utvecklats över åren
Anmälningsskyldigheten gäller även fiskar som släpps tillbaka. 18 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Skyldighet att anmäla fångst för fritidsfiskare Från den 1.1.2025 är det obligatoriskt för fritidsfiskare att anmäla vissa fångstarter. Läs mer på sidan 23. Ändringarna gäller inte fiskeövervakare som övervakar med fullmakt, så som delägarlagens och fiskeriområdenas fiskeövervakare. Fångstanmälan ska göras senast inom 14 dygn från det att fisken fångades. Anmälningsplikten gäller lax, insjölax, öring, ål, röding i Kuolimo och Saimen samt på andra håll i Vuoksens vattendrag, harr i insjövatten söder om latituden 65°00’N och i havet, samt puckellax. En del av förändringarna gäller alla fiskare, en del bara en mindre grupp aktörer, men det är skäl för alla att kolla in förändringarna och huruvida man berörs av dem. Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare har dessutom rätt att gripa en person som vägrar lämna de uppgifter som behövs för att fastställa identiteten eller sannolikt lämnar felaktiga uppgifter. Rätten att gripa gäller även när gripandet är nödvändigt för att hindra fortsatt allvarlig överträdelse av bestämmelserna om jaktoch fiskeövervakning och när gripandet är en proportionerlig tvångsåtgärd i förhållande till gärningen. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING BILDER ANU VÄLITALO, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Aktuella lagändringar 2025 Om fritidsfiskare får en öring som fångst, måste den anmälas. Telefonnumret är 029 532 2800. Telefontjänsten är tillgänglig på tisdagar och torsdagar klockan 12–14. Bland annat träder anmälningsskydlighet för vissa hotade fiskarter i kraft och Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare samt övriga övervakningsmyndigheter har fått rätt att granska fiskarnas väskor. Anmälan kan göras via Omakala-appen, med hjälp av formuläret som finns på omakala.fi eller per telefon. Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare samt övriga övervakningsmyndigheter har fått rätt att granska väskor Jaktoch fiskeövervakningen effektiverades den 1.1.2025 när ändringarna i lag om fiske och lagen om Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakning trädde i kraft. Anmälningsplikten gäller även fisk som släpps tillbaka.. Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare, liksom andra övervakningsmyndigheter enligt 99 § i lag om fiske, får framöver inspektera fiskarens fångst, fiskeredskap samt de transportoch förvaringsutrymmen där fångsten förvaras. Det nya året medför igen lagändringar som berör fisket
Rådets förordning förbjuder laxfiske med drivrev (långrev) i Bottniska viken i områden utanför fyra sjömil mätt från baslinjerna. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 19 Fortsatt förbud mot fritidsfiske efter ål i havet Eftersom läget för ålen fortfarande är kritiskt beslutade EU-rådet i december 2024 att förlänga förbudet mot fritidsfiske efter ål i alla havsområden, inklusive Östersjön. Om man fångar en ål till havs eller under fredningsperioden (inlandsvatten 1.8–30.6), ska den omedelbart släppas tillbaka, oavsett om den är levande eller död, för att inte göra sig skyldig till ett fiskebrott. • Efter fångst av en första fettfeneklippt lax ska fritidsfiskaren upphöra med laxfisket under återstoden av dagen. I fiskeloggboken antecknas fångstens vikt i kilo per fiskedag, fiskart och fångstredskap samt det område där fiske bedrivits, så att vattenområdet med angivelse av älv, sjö och, i fråga om stora sjöar, fjärd framgår. Små ändringar för fritidsfisket efter lax till havs Fritidsfisket efter lax på Finlands havsområden, Finska viken undantaget, genomförs 2025 i enlighet med det beslut som EU-rådet för jordbruk och fiske utfärdade under hösten. Om en fiskare i strid med lagen behåller ålen som fångst kan han eller hon bli tvungen att betala ålens skyddsvärde. Fångst av lax som härstammar från Östersjön, kräftfångst och fångst av nejonöga antecknas i kilo och styckevis. Dessutom antecknas för varje fiskedag fångstens landningsplatser så att hamnens namn antecknas i fråga om offentliga hamnar och hamnar i gemensamt bruk, samt kommunen och älvens eller insjöns namn i fråga om privata bryggor. Skyddsvärdet för ål är 3 510 euro. I Finska viken får man i enlighet med nationell lagstiftning ta två laxar till fångst mer dag per fiskare (både fettfeneklippta och med fettfenan kvar) och det finns inga tidsbegränsningar likt de i Bottniska viken. Rådets förordning gäller inte Finska viken. Fritidsfiske efter ål är därmed i Finland endast tillåtet i inlandsvatten under juli månad. Fångst som fåtts i statens vattenområden anges separat i fiskeloggboken. I fråga om fångstredskap antecknas redskapens antal, storlek och tekniska egenskaper samt fångsttiden. Det här betyder att man i fritidsfisket efter lax (ICES delsektion 29, 30 och 31) får ta lax som fångst enligt följande regler: • En fettfeneklippt lax som fyller fångstmåttet per dag per fiskare. I fiskeloggboken antecknas också det vid fisket använda insjöfartygets identifieringsbeteckning. Dagskvoterna på en eller två laxar gäller även nätoch drivrevsfisket. Ålen omfattas av anmälningsplikten, men fiskare ska även komma ihåg att EU-förbudet för fritidsfisket efter ål till havs är i kraft hela 2025.. Ändring i hur kommersiella insjöfiskare ska anmäla fångster Den kommersiella fiskaren ska sända fiskeloggböckerna för det föregående kalenderårets fångst till NTM-centralen i Egentliga Finland senast före utgången av februari månad följande år. • Alla exemplar av alla fiskarter som tagits som fångst ska landas hela från fiskebåten. Som undantag till detta får man i ICES delområdena 29, 30 ja 31 den 1.5–31.8 i området från kusten till fyra sjömil ytter om baslinjerna ta till fångst lax både med och utan fettfena som fyller fångstmåttet, dock enligt nationell lagstiftning max två laxar per fiskare per dag. Observera att nätfisket efter lax inte regleras genom rådets förordning och det är tillåtet även utanför fyra sjömil mätt från baslinjerna i enlighet med tidigare nämnda tidsbegränsningar. Fiske med drivrev (långrev) är tillåtet i området från kusten till fyra sjömil ytter om baslinjernajerna och här ska man följa tidsbegränsningarna som stadgats i nationell lagstiftning (Statsrådets förordning om begränsningar av laxfisket 236/2017)
20 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Storskarvarnas fiske sträckte sig i studien huvudsakligen till ett område på cirka 15 kilometer från kolonin. 20 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025