Pris: 15,90 € FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Fiskeövervakarens handbok har uppdaterats! Handboken är en kompakt och lättåskådlig presentation av den finländska fiskelagstiftningen ur övervakningens synvinkel. Handboken har tyngdpunkt på artbestämning och förutom kännetecken beskrivs artens storlek, utbredning, liknande arter samt artnamnen på svenska och engelska. Pris: 15,90 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Boknyheter ahven.net/ tuotteet SUOMEN KALOJEN TUNNISTUSOPAS I handboken Suomen kalojen tunnistusopas presenteras alla i Finland permanent förekommande fiskarter, främmande arter och en del i Finland tillfälligt förekommande arter. Boken passar som stöd för den blivande fiskeövervakaren som förbereder sig inför provet eller som fiskeövervakarens handbok i fält
Foto: Malin Lönnroth, CFF 22. Utgående från inkomna svar har en ny utvecklingsplan för fiskeövervakning uppgjorts. 22 Nina Helenius lotsar fiskeritjänsterna vid Egentliga Finlands NTM-central 28 Nytt nationellt fiskerinätverk 30 Helsingfors-Esbo fiskeriområde har nya fiskebestämmelser 32 Representanter och deltagare på stämmor 34 Hur kan fiskeövervakningen utvecklas. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 3 Innehåll 10 Rom och hanlaxar 16 Aktuella lagändringar 2024 18 Svagt laxår i Östersjön 20 ICES fångstrekommendation för lax vad är bakgrunden till den. Läs mer på sidan 34. 5 Ledaren 6 Notiser 25 10 fakta om fisk 26 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Centralförbundet för Fiskerihushållning gjorde i slutet av 2022 en enkät riktad till fiskeövervakare
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2024 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,26 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20,00 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Från och med nu kan också alla Fiskeritidskrifts prenumeranter läsa tidningens nya och tidigare publicerade nummer elektroniskt via Lehtiluukku. Samtidigt får man en tydlig arbetslista och kostnadsuppskattning för de åtgärder som behövs och som beslutsfattarna kan ta ställning till. I Södra Savolax har man under tio år framgångsrikt jobbat för att förbättra ägarstrukturen. Den splittrade ägarstrukturen och tynande verksamheten hos delägarlagen utgör därför en betydande utmaning. Om enbart den digitala tidningen passar ditt behov, kan den prenumereras till ett förmånligare pris antingen som en löpande prenumeration eller köpas som enskilda nummer via Lehtiluukku. I DETTA NUMMER av Fiskeritidskrift har vi samlat fler artiklar som berör delägarlag och fiskeriområden. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Fungerande och handlingskraftiga delägarlag utgör grunden för fiskerihushållningen och fiskevården”. Mer detaljerade instruktioner angående den digitala tidningen hittar du på sista uppslaget i detta nummer av Fiskeritidskrift. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 5 Fiskeritidskrift och vattenägande mot nya tider KÄRA LÄSARE! Det blir allt vanligare för traditionella tryckta tidningar att erbjuda möjligheten att läsa och prenumerera på tidningen även i digital form. Utredningen genomförs i samarbete med våra regionala medlemsorganisationer, fiskeriområden, den regionala fiskeriförvaltningen och Lantmäteriverket. Fungerande och handlingskraftiga delägarlag utgör grunden för fiskerihushållningen och fiskevården. Riksdagen beviljade Centralförbundet för Fiskerihushållning anslag för år 2024 för en utredning där behovet av sammanslagning av vattenområden bedöms regionvis, och där användningen av olika avtalsbaserade samarbetsmodeller övervägs som alternativ till sammanslagningar. Utredningen kommer att utgöra grunden för framtida regionala utvecklingsprojekt
Från och med juli ändras bestämmelserna om tillåtna avvikelser från den fångstuppskattning som ska registreras i loggboken. SKÄRPT KONTROLL AV KOMMERSIELLT HAVSFISKE Förordningen om ändring av kontrollsystemet för EU:s gemensamma fiskeripolitik trädde i kraft den 9.1.2024. Läs mer på nätsidan merijakalatalous.fi. I samband med jubileumsåret har också Velmus karttjänst förnyats. Förnyandet har gjorts utgående från användarrespons. Karttjänsten finns på adressen velmu.syke.fi. Mer information om projektet och dess innehåll ges an efter att projektet framskrider. I 20 år har man i Velmu samlat information om förekomsten av akvatiska naturtyper, arter och biotoper i Finlands havsområden. SH U TT ER ST O CK. Ändringarna kommer att tillämpas stegvis men vissa ändringar börjar tillämpas genast, så som regler om användningen av AIS-utrustning (Automatic Identification System) för fartyg som är längre än 15 meter. Utredningen genomförs i samarbete med våra regionala medlemsorganisationer, fiskeriområden, den regionala fiskeriförvaltningen och Lantmäteriverket. Velmus material har nyttjats av fiskeriområdena i samband med upprättandet av nyttjandeoch vårdplanerna, då det i Velmu även ingår information om fiskar. 100 000 Riksdagen beviljade Centralförbundet för Fiskerihushållning 100 000 euro för år 2024 för en utredning där behovet av sammanslagning av vattenområden bedöms regionvis, och där användningen av olika avtalsbaserade samarbetsmodeller övervägs som alternativ till sammanslagningar. Utredningen kommer att utgöra grunden för framtida regionala utvecklingsprojekt. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Velmu fyller 20 år firar med ny karttjänst Inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur Velmu inleddes 2004 och fyller 20 år. Karttjänstens teknik har moderniserats och tjänsten har samtidigt fått ett nytt utseende. Uppgifterna i Velmu används för att fastställa behovet av att skydda havsområden, planera skötseln och utnyttjandet av naturskyddsområden, bedöma vilka arter och naturtyper som är hotade och för att planera havsområden. Samtidigt får man en tydlig arbetslista och kostnadsuppskattning för de åtgärder som behövs Risto Vesa har anställts att leda utredningen
Restaureringar av olika vatten, muddringar och slåtter, återställande av myrar samt fiskevård, tjänar alla både fiskbestånden, vattennaturen samt vattenoch strandfåglar då de utförs på rätt sätt. Mer info finns på mmm.fi/sotka SH U TT ER ST O CK SH U TT ER ST O CK Övergödning utgör ett allt större hot mot organismerna i Östersjön, men vid sidan av övergödningen har det uppstått nya problem som behöver lösas. Då man anlägger våtmarker kan man också skapa gäddfabriker.. Vattenoch strandfåglar gynnas ofta också av slåtter och fiske av mindre nyttjade arter. Vårens delägarstämmor är en bra plats att fundera på eventuella projekt kring temat. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 7 NOTISER DELÄGARLAGEN ÄR FINLANDS STÖRSTA FÅGELVATTENÄGARE Under senaste år har vattenrestaureringarna ökat genom utvidgad projektverksamhet och finansiering. En aktuell fråga är vindkraften till havs. Våtmarker ger både vattenskydd och mångsidiga livsmiljöer. Genom att utnyttja den insamlade informationen om havsnaturen är det möjligt att samordna olika intressen, säger man från Miljöministeriet. Samarbete mellan vattendelägarlag och privata vattenägare är en viktig del i SOTKA -projektet och Jägarförbundet basar för en del av projekthelheten. Jordoch skogsbruksministeriets projekt SOTKA går ut på att anlägga våtmarker, bygga ett nätverk av rastplatser, restaurera myrar och avrinningsområden samt att fånga små rovdjur. I våtmarken kan en fiskeriekonomisk synpunkt inkluderas, till exempel i form av en gäddfabrik. En livskraftig rovfiskpopulation minskar vattenfåglarnas konkurrens om föda med mörtfiskarna
En femtedel av strömmingen och över hälften av vassbuken landades i estniska och svenska hamnar, eftersom de landningshamnar som ligger närmast fiskeområdet oftast är belägna där. Dessa 27 – 40 meter långa fartyg fiskade i genomsnitt 175 dagar under året och landade fångsten både i Finland och i utlandet. ”Som helhetsförändring betyder det här en tillväxt på 6,4 % jämfört med 2022 och i euron 590?000 euro. Fångsterna var något större än året innan, men mindre än sedan millennieskiftet i genomsnitt. Av tillväxten i euron förklaras 70 % av att priserna höjdes (ca 415?000 euro) och resterande 30 % är organisk tillväxt som står för cirka 180000 euro”, berättar specialplanerare Jaakko Haapakoski på Forststyrelsen. Fiskevårdsavgifter för 9,9 miljoner euro Ifjol löstes 286??801. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F EN FJÄRDEDEL AV FISKEN LANDADES I UTLANDET 2023 Enligt Naturinstitutets snabbskattning uppgick den totala kommersiella finska havsfångsterna till 90 miljoner kilo år 2023. Minst tusen kilo strömming drogs upp av cirka 70 fartyg, av vilka 30 fiskade med trål och 40 med ryssja eller nät, berättar överaktuarie Pirkko Söderkultalahti på Naturresursinstitutet. Tio trålare drog upp två tredjedelar av fångsten. fiskevårdsavgifter in, vilket är en liten ökning från 2022. Antal inlösta fiskevårdsavgifter 2002 – 2015 (gamla lagen om fiske) och 2016 – 2023 (nya lagen om fiske). I år är priset för fiskevårdsavgiften samma som 2023, men övre åldersgränsen har höjts till 69 år. De kommersiella havsfångsterna bestod till 94 procent av strömming och vassbuk. Fisket är mycket koncentrerat. 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 In lö st a fis ke vå rd sa vg ift er (s t) Antal fiskevårdavgifter 2002-2023 Gamla lagen Nya lagen VE SA KA RT TU N EN , CF F. Merparten av fångsten bestod av strömming och vassbuk som tagits med trål till havs. I euron mätt närmar man sig redan 10 miljoners sträcket
Vi inventerar havsnaturen årligen, men den är fortfarande dåligt känd jämfört med landnaturen. Naturresursplanen för havsområdet finns på www.metsa.fi/havnrp. Jordoch skogsbruksministeriets förordning om avgifterna som gavs i slutet av december innehåller en rejäl höjning av avgifterna. Eftersom intresset för havsområdena har ökat kraftigt under de senaste åren tog Forststyrelsen ifjol i bruk naturresursplanering av havsområden. Området i naturresursplanen sträcker sig från Torneå till Vederlax. Vi vill att detta ska bevaras och att havet ska ge arbete, inkomster och livskraft till både de lokala och regionala ekonomierna, säger Hokkanen. Priserna har nu höjts tre år på raken. Förordningen gäller till slutet av 2027. Inventeringsuppgifterna och de nya skyddsområdena hjälper till att ta hand om och trygga värdefulla havsmiljöer. Naturresursplaneringen kompletterar Finlands nationella havsplanering för de områden som förvaltas av Forststyrelsen. Kärnan i naturresursplaneringen är samarbete, där olika intressegrupper för fram sina synpunkter och samordnar dem. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 9 NOTISER UNDERSTÖDSSYSTEMET FÖR HANTERING AV GRÅSÄLSHANAR FORTGÅR TILL 2027 Statsrådet beslöt 21.12.2023 förlänga giltighetstiden för förordningen om ett tidsbestämt understöd för kostnaderna för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling. fiske och jakt. I skärgården och längs kusten finns det också en unik kultur som omfattar bl.a. M AL IN LÖ N N RO TH , CF F PRISET FÖR SAMMANSLAGNINGAR HAR PÅ KORT TID HÖJTS MED 45 % Fastighetsförrättningsavgifterna för sammanslagning av samfällda områden, så som delägarlag, har igen höjts. Med beslutet om en förlängd giltighetstid genomförs skrivningarna i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram om utbudet av inhemsk fisk samt förbättrandet av verksamhetsförutsättningarna för yrkesfiske. – Klimatförändringen och naturförlusten hotar också havet. Inventeringsuppgifterna hjälper också till att placera till exempel havsbaserad vindkraft eller fiskodling så att de orsakar så lite skada på naturen som möjligt. Antalet delägarfastigheter efter sammanslagningen Fastighetsförrättningsavgift 2020 2022 2023 2024 200 2 500 € 2 560 € 3 300 € 3 580 € 500 2 800 € 2 920 € 3 760 € 4 070€ 1 000 3 700 € 3 840 € 4 950 € 5 370 € 2 000 6 300 € 6 510 € 8 390 € 9 100 € Därpå följande 1 000 3 500 € 3 640 € 4 690 € 5 080 € FORSTSTYRELSENS NATURRESURSPLAN FÖR HAVSOMRÅDET HAR FÄRDIGSTÄLLTS De allmänna vattenområdena i Finland förvaltas av Forststyrelsen. – Praktiskt taget alla centrala intressegrupper som använder havsområdet, inklusive medborgare, deltog i naturresursplaneringen, berättar Marja Hokkanen, projektchef för naturresursplanen. De höga förättningsavgifterna sätter käppar i hjulen för välbehövliga sammanslagningar av delägarlag. I planen beaktas olika aspekter av skydd och användning av hela planeringsområdet, från naturskydd till havsbaserad vindkraft och från fiske till försvar
Arbetet handlar inte bara om att mjölka och befrukta rom, utan är ett arbete som görs med ett stort hjärta.. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 1 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Rom och hanlaxar Kymmene älvs moderlaxbestånd förnyas med några års mellanrum
En ståtlig hane och en trind hona väntar på sin tur för insamling av rom och mjölke. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 Rom och hanlaxar TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Två av de fiskar man fått som ett resultat av moderfiskfångsten i Kymmene älv
Fångstfiskarna får alltså inte släppas tillbaka i vattnet eller tas för mat. ”Målet med moderfiskfångsten är att få minst 25 lekpar, det vill säga 25 honor och 25 hanar”, berättar Petri Heinimaa, ledande expert vid Naturresursinstitutet. I praktiken genomförs fisket så att man fortsätter laxfisket i Kymmene älv med specialtillstånd från NTM-centralen under laxarnas höstfredning. Vesala räcker Malin en ny håv och tar samtidigt håven med laxen och för den till ett tält som står mitt på ängen. Kymmene älvs moderfiskbestånd förnyas i genomsnitt vart fjärde år. Mjölkningen av fiskarna och de undersökningar som görs i samband med den i slutet av oktober utförs Naturresursinstitutets personal från fiskodlingsanläggning i Laukas. Malin har en nästan tio kilos laxhane i sin håv. Moderfiskfångst kräver tätt samarbete Fisket efter moderfisk i Kymmene älv närmar sig sitt slut, eller egentligen är själva fisket redan avslutat, nu handlar det snarare om att skörda resultatet. Senaste gången man fiskade efter moderfisk var hösten 2019. Under den här perioden överlämnar de fiskare som getts specialtillstånd alla de laxar de fått för att bli avelsfiskar. I den inhägnade moderfiskfåran får laxarna simma fritt i några veckor innan de mjölkas. Fåran är en sidogren av Kymmene älv, där ett gynnsamt flöde och vattenförhållanden för laxfisk har säkrats genom att pumpa vatten. Ungefär en tredjedel av de cirka 70 laxarna från denna höst har Malin själv fiskat från sin hemstrand, en tredjedel kommer från fiske vid kastbryggan vid Högfors (Korkeakoski) och resten är laxar som fångats av lokala fisketurismföretagares kunder. Han ansvarar för projektet, och fortsätter i samma Petri Päivärinta och Mikko Malin håvar upp laxar från moderfiskfåran, där fisken fått simma omkring i väntan på att mjölkas.. Vid fångstplatserna har moderfisken samlats i sumpar, varifrån de hämtats och släppts ut i den så kallade moderfiskfåran. Sami Vesala från Naturresursinstitutet rusar med sin håv mot den lilla bäckfåran som flyter genom en aldunge. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1 S ami! Ropet ekar i höstmorgonen. I bäcken står Mikko Malin, organisationsexpert vid Centralförbundet för Fiskerihushållning och Petri Päivärinta, verksamhetsledare för Sydöstra Finlands Fiskerihushållningscentral, med elfiskeutrustning på ryggen och iklädda torrdräkter med det iskalla vattnet upp till midjan. Vad är det som pågår
Då han lyfter laxen märker han att den redan börjat läcka lite rom. Från fenorna görs senare i labb individuella DNA-prover, så Pekka Latikka och Sinikka Sillman ansvarar för mjölkningen samt DNA-provtagningen.. Sillman för fram en ren skål till bordet, i vilken Latikka börjar mjölka rommen. Honlaxarna tas till en bedövningsbassäng, där de bedövade får vänta på sin mjölkningstur. Sillman packar rommen i en ren frysförpackning för den kommande resan. Latikka lyfter försiktigt upp laxen i sin famn. Kymmene älvs moderfiskbestånd förnyas med fisk som fångas i naturen. Hon klipper en centimeterstor bit från laxens brösteller bukfena och placerar den i ett litet plastprovrör och fyller röret med alkohol. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 13 andetag att 500 lekpar skulle vara en ännu bättre siffra för genpoolen. De nästan ärtstora, klart orange romkornen sprutar ut från honan och fyller skålens botten. För vissa fiskbestånd måste etableringen av moderfiskbestånd till och med inledas med yngel som fångats i naturen, helt utan att de har vandrat naturligt. Avslutningsvis desinficerar Sillman saxen och pincetten med alkohol. En del av de infångade fiskarna är vilda fettfeneförsedda laxar som fötts i Kymmene älv, medan andra är fettfeneklippta fiskar som härstammar från utsättningar, men som har genomgått havsvandring innan de vandrade upp för att leka. Hanlaxen pampas, och blir och invänta sin tur. Latikka går till bassängen för att kontrollera om honan som hämtats dit är redo att mjölkas. Mjölkning av fisken är knåpgöra Vid forskarnas tält är sakkunnig Pekka Latikka redo att ta emot moderfisken. På motsvarande sätt mjölkas en liten mängd mjölke från varje hane i rena minigrip-påsar. Till nästa antecknas fiskens längd, vikt, kön och fettfena, det vill säga om det är en vild fisk med fettfenan kvar eller en fettfeneklippt utplanterad lax. Alltid är vi inte i en så lycklig situation. Sillman fyller mjölkepåsarna med extra syre för transporten och antecknar noggrant all information. ”Den här är redo att mjölkas”, konstaterar Latikka. ”93 centimeter och 8,9 kilo”, meddelar Latikka, och inne i tältet antecknar fiskemästare Sinikka Sillman uppgifterna. Till exempel i Vuoksens vattendrag härstammar nästan alla vandrande laxar från utsättningar
I Naturresursinstitutets stora fiskodlingsanläggning måste fiskarna definitivt vara fria från sjukdomar när man skapar fleråriga moderfiskstammar, från vilka rom levereras för uppfödning till andra fiskuppfödningsanläggningar och utsättningar i naturen. Många kan undra varför de värdefulla moderfiskarna, som överlevt naturligt urval, avlivas istället för att släppas tillbaka i Kymmene älv efter mjölkningen. Rom som erhållits från vilda moderfiskar måste dessutom hållas i karantän tills undersökningarna för BKD-sjukdomen har bekräftats negativa. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Nästa steg för Kulo är att dra ut fiskens inre organ och simblåsan så att njuren blir synlig. Heinimaa doppar kirurgkniven och pincetten i alkohol och bränner dem ytterligare över stormkökets låga innan han är redo för provtagningen. Regionförvaltningsverket kan bevilja dispens för överföring i enskilda fall. Katja Kulo öppnar laxarna och Petri Heinimaa väntar. Först efter grönt ljus från Livsmedelsverket har vi en ny modersfiskstam för Kymmene älvs lax. ”I dessa anläggningar får det absolut inte komma in någon motståndskraftig fisksjukdom, eftersom man i värsta fall måste avliva alla fiskar i anläggningen om så sker”, betonar Heinimaa. Till sist tar Heinimaa ut fiskens hjärta och skär av ytterligare en liten bit för virustestning. Det finns en tydlig anledning till detta. Rommen från Kymmene älvs lax hamnar slutligen i Naturresursinstitutets fiskodlingsanläggning i Taivalkoski, vilken är en P0-klassad moderfiskanläggning i enlighet med de strängaste kraven från Livsmedelsverkets fiskhälsotjänster. Alla individer måste undersökas. Nu har fisken utfört sin uppgift, gett sina könsceller och fisksjukdomsprover för kommande laxgenerationers väl. Dagen slutar inte när fältarbetet är över Samma händelseförlopp upprepas flera gånger under dagen, ända till skymningen, tills alla moderfiskar har gåtts igenom. Det finns många typer av uppfödningsanläggningar och deras fiskhälsoklassificering varierar. Fiskarna flyttas framåt i forskarnas tält som på ett fabriksband. Minutiösa fisksjukdomsprover Låt oss gå tillbaka till tältet. Och för att det inte ska vara för enkelt, så får inga fiskarter eller deras rom överföras från havsområdet eller uppvandringsområdet till inlandet. Varför släpps inte moderfisken tillbaka. Stränga bestämmelser i fiskhälsolagstiftningen gäller för anskaffning av rom från naturfisk. Hon lyfter försiktigt upp fiskens buktäcke så att Heinimaa kan ta tag i fiskens mjälte med pincetten och ta en liten provbit som omedelbart läggs i ett provtagningsrör för virustestning.. För genetiskt närbesläktade fiskar väljs inte ut till det nya moderfiskbeståndet, då målet är ett bestånd med så bred och mångformig arvsmassa som möjligt. Enligt bestämmelserna undersöks moderfiskarna vid insamlingen av rom och mjölk för virusinfektioner (VHS, IHN, IPN, SAV) och bakteriell njursjukdom (BKD). Heinimaa skär av en liten bit av framnjuren för virustestning och sedan en annan bit stor som en sockerbit från baknjuren för BKD-undersökning. Kraven för Kymmene älvs moderfiskar och för den moderfiskstam som skapas från dem är alltså mycket strikta, men det har sina skäl. Väl framme befruktas rommen och den lämnas i karantän i väntan på resultaten från fisksjukdomsproverna som Vesala levererat till Livsmedelsverket i Helsingfors. att man får reda på fiskarnas släktskapsförhållanden. Efter att forskarna har packat ihop sitt tält och sin utrustning, förbereder Heinimaa sig för en lång bilresa till Naturresursinstitutets fiskodlingsanläggning i Keminmaa med sin värdefulla last. Sakkunnig Katja Kulo öppnar fisken med en kniv precis som när man rensar en fisk
0400 – 573 474. Fritt formulerade ansökningar riktas till Stiftelsens styrelse senast den 30.4.2024 under adressen Stiftelsen för främjandet av fiskerioch sjöfartsutbildning, c/o Åbolands Fiskarförbund, Köpmansgatan 5, 21600 Pargas, eller e-post kaj.mattsson@abofish.net. Beslut om understöd görs inom maj månad. Tilläggsuppgifter fås av stiftelsens ordförande/sekreterare Kaj Mattsson, tel. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 15 ANSÖK OM BIDRAG! KALATALOUDEN JA MERENKULUN KOULUTUKSEN EDISTÄMISSÄÄTIÖ STIFTELSEN FÖR FRÄMJANDET AV FISKERIOCH SJÖFARTSUTBILDNING meddelar härmed att bidrag kan sökas som stöder finskoch svenskspråkig fiskerihushållningsoch naturbruksnäringarnas utbildning samt bidrag för ändamål som gynnar utbildningen inom sjöfart, fiskerinäringar och naturbruksnäringar
Bland annat höjdes övre åldersgränsen för fiskevårdsavgiften, hur man ska hantera och avliva fisk och kräftor samt anmälningsskydlighet för vissa hotade fiskarter. Avlivningsskyldigheten gäller inte stora fångstmängder som fås på en gång. Kräftor ska avlivas med en metod som gör att de dör så snabbt och smärtfritt som möjligt. TEXT CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING BILDER CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Aktuella lagändringar 2024. Avlivningen av fångstfisken kan skjutas upp om förhållandena försvårar avlivningen, eller om fångsten förvaras i en sump eller annan motsvarande anordning som lämpar sig för förvaring av fisk eller kräftor. Om fisken är skadad ska den avlivas före den släpps tillbaka. Fisk som släpps tillbaka ska hanteras så varsamt som möjligt. En del av förändringarna gäller alla fiskare, en del bara en mindre grupp aktörer, men det är skäl för alla att kolla in förändringarna och huruvida man berörs av dem. De som har fyllt 65 år senast den 31.12.2023 har rätt att även i fortsättningen bedriva fiske utan den statliga fiskevårdsavgiften. Fisk som tas som fångst eller används som bete ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med en lämplig metod. Hantera och avliva fisk eller kräftor sakenligt I samband med stiftandet av lagen om djurvälfärd har man gjort en ändring i lagen om fiske gällande tillbakasläppandet av fisk och avlivning av fisk och kräftor. Det allmänna knutavståndet i nät som används vid sikfiske i havsområdet har höjts till 45 millimeter Det allmänna knutavståndet i nät som används vid sikfiske i havsområdet har höjts från 43 millimeter till 45 millimeter. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Fiskevårdsavgiften ska betalas fram till att man fyller 70 år Den övre åldersgränsen för skyldigheten att betala fiskevårdsavgift har höjts från 64 år till 69 år. Som undantag till detta gäller norr om breddgraden 64°00’N minst 27 millimeter och högst 30 millimeter eller minst 45 millimeter och mellan breddgraderna Det nya året medför flera lagändringar som berör fisket
I Kvarken (havsområdet mellan 63°30’N och 62°30’N) träder förändringen dock i kraft först den 1.7.2024. Ändringen gäller både kommersiella fiskare och fritidsfiskare och syftet är att förbättra tillståndet för vandringssikbestånden. Det blir obligatoriskt för fritidsfiskare att göra fångstanmälan för vissa fiskarter senare i år Det har tillfogats en ny 62 a § i lag om fiske, som trädde i kraft den 1.1.2024. Man kan också komma överens om att en annan instans, till exempel den som levererar eller förmedlar fisken, gör anmälningen. Ansvaret för att anmälningen blir gjord, ligger dock på uppdragsgivaren. Vissa ändringar börjar dock tillämpliga genast 2024. Ändringarna kommer att tillämpas stegvis och de flesta av dem kommer att synas i praktiken om två år. Enligt paragrafen ska alla 16 år fyllda fritidsfiskare göra en fångstanmälan om fångad fisk, om fiskeredskap som använts och om fångstområdet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17 64°00’N och 63°30’N minst 30 millimeter och högst 35 millimeter eller minst 45 millimeter. Anmälningsansvaret ligger hos uppdragsgivaren, det vill säga i praktiken den som beställer utsättningen eller betalar räkningen. Anmälan ska också göras om kommersiellt fiske inte har bedrivits under kalenderåret i fråga. Övergångstiden för några ändringar är ännu längre. Skyldighet att anmäla fångster från kommersiellt fiske i inlandsvatten har ändrat Enligt uppdaterad 90 § i lag om fiske är kommersiella fiskare skyldiga att journalföra det fiske de bedriver annanstans än på havsområdet och att minst en gång per kalenderår till NTM-centralen anmäla de fångster de har fångat eller de fångster som har fångats för deras räkning enligt fiskart, fångstområden, fiskefartygets registerbeteckning, landningsplatser för fångster samt de fångstredskap som använts vid fisket och den tid de använts för fångst. Anmälningen görs elektroniskt via Sähi-tjänsten.. Genom statsrådets förordning kommer det senare i år att ges detaljerade bestämmelser om vilka fiskarter och -bestånd anmälan ska göras om. Fiskutsättningar måste anmälas till utsättningsregistret – i fortsättningen straffbart att lämna anmälningarna ogjorda Lag om fiske ålägger utsättaren att anmäla fiskutsättningar till utsättningsregistret inom tre månader från utsättningstillfället. Kontrollen av kommersiellt havsfiske förnyas Förordningen om ändring av kontrollsystemet för EU:s gemensamma fiskeripolitik har trätt i kraft den 9.1.2024. Applikationen är gratis och kan laddas ner från Google Play och Apple App Store. Omedelbart i januari trädde nya regler om användningen av AIS-utrustning (Automatic Identification System) i kraft för fartyg som är längre än 15 meter. Tidigare har fångstanmälan gjorts till Naturresursinstitutet. Från och med 2024 är det straffbart att låta bli att göra anmälningen. Från och med juli ändras bestämmelserna om tillåtna avvikelser från den fångstuppskattning som ska registreras i loggboken. För ändamålet har man utvecklat Omakala-applikationen, som redan nu står till förfogande. Fångstanmälan ska göras till Naturresursinstitutet och även fisk som släpps tillbaka ska anmälas
Det är ändå osannolikt att förseningen i könsmognad skulle vara den huvudsakliga orsaken till den svaga lekvandringen. Laxfångsterna var små både i älvarna och till havs och antalet laxar som härstammar från utsättningar var också liten. Sommaren 2023 var andra havsårets laxar de som vandrade ut i havet 2021. I detta skede tror man att i synnerhet yngre strömmingar är viktig föda för laxen. Andra havsårets lax vandrar ungefär mitt i lekvandringsperioden och brukar på grund av sin riklighet skapa en vandringstopp som i exempelvis Bottenviken infaller i slutet av juni och i Torne och Simo älvar i slutet av juni – början av juli. I forskningsprojektet kommer man också att granska andra möjliga orsakssamband som kunde förklara variationerna i laxens lekvandring.. Speciellt fokus kommer att läggas vid de hypoteser som tidigare forskning lagt fram och som möjligtvis förklarar korttidsvariationerna i mängden lax. Den största nedgången skedde ändå i Torne älv. De här medelstora laxarna brukar vanligtvis utgöra cirka hälften av de lekvandrande laxarna, men förra sommaren stod de för bara en tredjedel. Vad som ligger bakom nedgången undersöks nu av Naturresursinstitutet. Det dåliga laxåret gäller inte bara de finska laxbestånden och fisket. Forskningsprojektet pågår fram till slutet av 2025 och tanken är att fortsätta bearbeta och analysera redan existerande uppföljningsoch forskningsmaterial noggrannare. På sin födosökningsvandring mot Östersjöns huvudbassäng når Bottenvikens laxar vanligtvis vid Bottenhavet en sådan storlek att de kan börja äta fiskföda. Dessa är bland annat hur mängden föda och dess kvalitet inverkar på laxens överlevnad i början av havsvandringen. Också i de svenska älvarna i Bottniska viken minskade mängden uppstigande lax jämfört med tidigare. Den här vandringsyngelårsklassens uppvandringslaxar var fåtaliga också 2022. Förra sommaren blev den här tidpunktens fångster i Bottenviken blygsamma, liksom också antalet uppvandrande fisk i älvarna. Vid sidan av den svaga överlevnaden kan den dåliga laxsommaren också delvis förklaras av att det förekommit en större fördröjning än vanligt i hur laxen som befinner sig på födosökning i södra Östersjön blivit lekmogen. Svagt laxår i Östersjön få medelstora och små laxar Ifjol observerades endast cirka 20 000 uppvandrande laxar i Torne älv och 2 000 laxar i Simo älv. Lågt antal andra havsårets laxar Genomgången av fjolårets uppföljningsdata är ännu delvis på hälft, så alla detaljer om fjolårets laxsommar har ännu inte analyserats i skrivande stund. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 S ommaren 2023 observerades i Naturresursinstitutets uppföljning av uppvandrande lax cirka 20 000 laxar i Torne älv och 2 000 laxar i Simo älv. Den svaga laxsommarens mest anmärkningsvärda aspekt verkar dock vara det låga antalet andra havsårets laxar i lekvandringen. TEXT ATSO ROMAKKANIEMI OCH TAPANI PAKARINEN, NATURRESURSINSTITUTET GRAFIK NATURRESURSINSTITUTET En rätt så riklig mängd vandringsyngel inledde sin havsvandring 2021, så det ser ut som om havsöverlevnaden har varit exceptionellt dålig. Också de mindre laxarna, det vill säga de som tillbringat ett år i havet var fåtaliga förra sommaren, liksom också var fallet sommaren 2022. Det har påträffats stora årliga variationer i Bottenhavets strömmingsbestånd, både vad kommer till antal och konditionsindex och det här kan återspegla sig i laxens överlevnad. Dessa laxmängder är de minsta på länge: motsvarande antal observerades senast i Torne älv åren 2010–2011 och i Simo älv år 2017. I uppdrag att undersöka orsaker och mekanismer Naturresursinstitutet fick förra hösten i uppdrag av Jordoch skogsbruksministeriet att undersöka de orsaker och mekanismer som ligger bakom variationerna i lekvandring
1SW=första havsårets laxar, 2SW= andra havsårets laxar osv. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. På grund av detta vandrar det upp mer lax i Torne älv än vad man påträffar i uppföljningen. Resultaten för 2023 är preliminära. 20000 40000 60000 80000 100000 120000 An ta l la xa r Torne älv 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 An ta l la xa r Simo älv % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 19 85 19 86 19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 * 1SW 2SW 3SW 4(-5)SW Flergångslekare Andel honor av biomassa Havsåldersstruktur för de fiskar som tagits som prov i Torne älv åren 1985–2023. Under början av sommaren simmar också en del av Torne älvs laxar in en sväng via Finska viken. Den här laxen är fiskad i Finska viken i Lovisa. I nedre loppet av älven fiskar man lax, en del av laxarna leker där och därtill är älven så bred att man inte lyckas observera alla uppvandrande laxar. Uppföljningen inleddes i Simo älv år 2008 och i Torne älv år 2009. Finska vikens lax består mestadels av Nevalax. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 19 Mängden uppvandrande lax som observerats i ekolodsuppföljningen i Torne älv och Simo älv. I Simo älv däremot kan man mer eller mindre observera alla de laxar som vandrar upp från havet. I Torne älv ligger uppföljningsplatsen 100 kilometer uppströms från älvmynningen
I det kustfiske som utövas i Bottenviken får man endast lax som härstammar från Bottenvikens älvar, så detta fiske påverkar varken de baltiska älvarnas eller Ljungans laxbestånd. De slutliga fiskekvoterna slås fast av EU:s fiskeråd. Denna siffra inkluderar såväl det kommersiella fiskets och fritidsfiskets fångster, inklusive sälskadad fisk och annan bortkastad fångst. Luke samlar in uppföljningsoch forskningsdata över de finska laxbestånden och tillhandahåller materialen för ICES expertgrupp för Östersjölax och havsöring som utarbetar beståndsbedömningen. Dessutom rekommenderar ICES, precis ICES fångstrekommendation för lax vad är bakgrunden till den. TEXT TAPANI PAKARINEN OCH ATSO ROMAKKANIEMI, NATURRESURSINSTITUTET GRAFIK NATURRESURSINSTITUTET som tidigare, att fiskeansträngningarna i Finska viken inte ska ökas och att fisket bör riktas på utplanterad lax. ICES rekommendation gäller både kommersiellt fiske och fritidsfiske. Det här är av samma storlek som rekommendationerna för åren 2015–2023. I ICES tankevärld måste varje fisk kunna skyddas från fiske inom hela dess vandringsområde så länge som beståndet uppskattas vara svagt. Yngelproduktionen i älvarna har försvagats av bland annat övergödning, klimatuppvärmningen och tjuvfiske. De baltiska laxälvarna En del av de baltiska laxbestånden har bedömts ha haft en svag yngelproduktion redan under en längre tid, och ännu har ingen uppgång observerats. För 2024 har ICES rekommenderat att laxfisket även stängs i Skärgårdshavet, Ålands hav och Bottenhavet, då laxbeståndet i den svenska älven Ljungan har försvagats till kritiska nivåer. Det är ännu ICES FÅNGSTREKOMMENDATION ICES utarbetar årligen en rekommendation till Europeiska kommissionen om Östersjöns laxkvoter. Enligt ICES rekommendation skulle man ändå kunna fiska 60?000 laxar i Bottenviken, om fisket skulle ske längs kusten under perioden maj-augusti. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 1 L jungans låga yngelproduktion under senaste år har lett till att man uppskattar att det i år kommer att vandra upp för lite moderfisk för att kunna avkasta sådana yngelmängder som behövs för att överstiga de säkerhetsgränser som ställts för laxbeståndet. Luke deltar regelbundet i ICES expertgruppers arbete och det efterföljande arbetet med vetenskapliga rekommendationer.. För 2022 och 2023 rekommenderade ICES att laxfisket skulle stängas i Östersjöns huvudbassäng, eftersom en del av de baltiska laxbestånden är svaga. Finska viken För Finska viken rekommenderar ICES en kvot på 11?800 laxar för det kommersiella fisket