1/2023. 33 Hur fördelas fiskerihushållningens pengar
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2023 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,25 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20,00 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske
Foto: Tapio Gustafsson.. 29 Fiskerihushållningsprogram för riksdagsvalet 2023 30 Det behövs mer information! 34 65 år fyllda bör betala fiskevårdsavgift 36 Cybersäkerhet – hemma och i samfund 5 Ledaren 6 Notiser 15 & 33 Fisk och fiske i siffror 21 10 fakta om fisk 25 Lagspalten 10 22 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Laken är vinterns delikatess. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 3 Innehåll 10 Gösfiske i Åbo 16 Fullmakt åt polisen 18 Kommunikation i fokus 22 Vattenmögel – ett hot mot våra laxfiskar 26 Får det lov att vara 250 eller 6 000 hektar
CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 8,00 € FISKEÖVERVAKARENS MÖSSA Fiskeövervakarens mössa så att öronen hålls varma. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Alla produkter på adressen ahven.net FISKEÖVERVAKARENS DAGBOK Förnyad upplaga av fiskeövervakarens dagbok (på finska). Pris: 20,00 € övervakningen i skick!
På bankernas nätsidor finns det numera automatiska chatbottar, där man kan få svar på de frågor man kan tänkas ha gällande sina bankärenden. På frågan ”Vad är meningen med fiske?” får jag ett långt svar om hållbart nyttjande av fiskresurser, om att röra sig i naturen och om införskaffande av föda. JAG TESTADE TJÄNSTEN och kan konstatera att svaren verkligen kommer snabbt och ofta på felfri finska. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Ännu är det inte aktuellt för AI att dyka upp på delägarstämmor eller fiskeriområdesdagar för att ge fiskerirådgivning.”. Men det lönar sig ändå att följa med utvecklingen och se huruvida AI i framtiden kunde vara till hjälp för att främja fiskerihushållningen. Efter att jag senast stått i telefonkö i över en halv timme beslöt jag mig för att testa chatbotten och hör och häpna – min fråga var löst på ett ögonblick. Tjänsten visar sin bästa sida i filosofiskt resonemang. ÄNNU ÄR DET INTE aktuellt för AI att dyka upp på delägarstämmor eller fiskeriområdesdagar för att ge fiskerirådgivning. Vad kommer till trivia gällande fiskerihushållning är tjänsten ännu inte fulllärd. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 5 AI som fiskerirådgivare DÅ JAG FÖLJER MED nyheterna har jag fäst uppmärksamhet vid upprepade notiser om hur snabbt den artificiella intelligensen, AI, utvecklas. I SLUTET AV förra året presenterades Chat GPT-tjänsten som har förutspåtts ersätta Google. Det har målats upp att tjänsten i framtiden skriver både studerandenas uppsatser och gör kodarens dagsjobb på bara några sekunder. Som svar på frågan om den största fisk som någonsin fiskats i Finland får jag som svar en 25 kilos gös. I tjänsten kan man skriva in en direkt fråga och får omedelbart ett svar. Förra året fick jag redan flera telefonsamtal, där jag efter en stund lade märke till att jag inte pratade med en människa utan en inspelning. Om den här tjänsten skulle kombineras med en tjänst som skapar en övertygande röst och en lämplig människoskepnad skulle man till exempel kunna få till stånd en allvetande fiskerirådgivare som skulle stå till tjänst dygnet runt, årets alla dagar, utan att man behöver fundera på lönekostnader
Fiskesektorn ställer sig ändå negativ till de massiva planerna på utbyggnad av vindkraft till havs. Den blir den första vindkraftsparken på öppet hav i Finlands territorialvatten. Ingen känner ännu till vilka slutliga effekter vindkraftsparkerna får på miljön och fiskstammarna, lagstiftningen hänger inte med i den snabba utvecklingen och det saknas en helhetsgranskning av alla de projekt som pågår samt vad deras sammanlagda inverkan kommer att vara i Östersjön. Vindkraftsparken kommer att ha en högsta kapacitet på 1,3 gigawatt och en årlig produktion på cirka 5 terawattimmar. En terawattimme motsvarar elförbrukningen hos alla hushåll i en stad av Helsingfors storlek under ett år. Att utveckla vindkraften både på land och till havs ses som ett viktigt led i genomförandet av Finlands klimatoch energimål. HAVSVINDPARKEN I KORSNÄS FICK GODKÄNNANDE Den planerade vindkraftsparken till havs utanför Korsnäs har tagit ett steg närmare genomförande. Korsnäs havsvindpark byggs i Bottniska viken, på Korsnäs kommuns område en bit söder om Vasa. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Fortfarande små strömmingsfångster Naturresursinstitutet meddelar att den totala fångsten för kommersiella fiskare i havsområdet enligt preliminära uppgifter uppgick till 88 miljoner kilo 2022. Undantagen var abborre och siklöja, vilka drogs upp i större mängder än normalt. Detta var nästan 10 miljoner kilo mindre än året innan. Även fångsten av många arter som fiskades vid kusten stannade under snittfångsterna sedan millennieskiftet. Fångsten bestod i huvudsak av strömming, vars fångstmängder minskade nu sjätte året i följd. Strömmingsfångsterna är fortfarande små men kustfisket gav gott om abborre och siklöja framgår det ur Naturresursinsititutets preliminära statistik för 2022. Malin Lönnroth/CFF SH U TT ER ST O CK. Jordoch skogsbruksministeriet har godkänt den projektpartner som Forststyrelsen har valt, Vattenfall
Antalet veckooch dygnstillstånd ökade däremot med tio procent. Det här motsvarar 266 700 stycken fiskevårdsavgifter. I sjölandskap och innerskärgården är havsörnens föda fiskbetonad. O LL I SA KS EL A HUR PÅVERKAR EN STÖRRE HAVSÖRNSTAM BYTESSTAMMARNA. Fiskevårdsavgiften är obligatorisk för alla fiskare i åldern 18-64 år som fiskar med annat än pilk, metspö eller strömmingshäckla. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 7 NOTISER 9,3 Ifjol inlöstes fiskevårdsavgifter till ett värde av 9,3 miljoner euro meddelar Fortsstyreslen i ett pressmeddelande. FM Camilla Ekblad disputerade vid Turun yliopisto i december. Medlen används till förmån för fiskevattnen och fiske i enlighet med lagen om fiske. I ytterskärgården består havsörnarnas föda nästan enbart av vattenfåglar och havsörnens återkomst har påverkat i synnerhet ejdern, som enligt forskningen fått flytta inåt i skärgården. Den totala summan av årsavgifterna minskade med fem procent jämfört med året innan. I fjol delades 32 procent av fiskevårdsavgifterna ut som ersättningar till ägare av fiskevatten, 21 procent till vård och övervakning av fiskevatten, 16 procent till rådgivning, 12 procent till fiskeområdenas verksamhet, nio procent till forskning och verkställande av lagen om fiske, sju procent till kostnader för insamling av avgifter och tre procent till övriga kostnader, såsom fiskerinäringens register. Av Naturresursinstitutets (Luke) utredning om fritidsfiske kan man dra slutsatsen att det finns betydligt fler betalningsskyldiga än betalare. ”Tyvärr verkar det som om upp till hälften av alla fiskare fortfarande låter bli att betala fiskevårdsavgiften”, säger specialplanerare Jaakko Haapakoski vid Forststyrelsen. År 2022 uppgick fiskevårdsavgifterna alltså till 9,3 miljoner euro. Forststyrelsen bedömer att den lagstadgade avgiften förblir obetald av en stor del fiskare. I Lappland är den viktigaste bytesarten gädda.. Ekblad har undersökt havsörnarnas föda i den åländska skärgården och i Lappland
Det nya systemet avslöjar att 368 personer bröt mot lagen när de rörde sig i naturen och 169 personer hade inte de tillstånd som behövdes. FORSTSTYRELSEN INGREP I ÖVER 500 NATURBESÖKARES AKTIVITETER Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakning har för första gången följt upp resultaten av sitt arbete i realtid under hela året. Jaktoch fiskeövervakarna samt tillsynsmännen inspekterade cirka 10 000 naturbesökare på statens områden under 2022. De överlåtbara nyttjanderätterna kommer i fortsättningen att gälla tills vidare. Om det finns outnyttjade delar kvar av de årliga gemensamma kvoterna för strömmingsfiske med ryssja efter den 1 september, kommer de att fördelas till innehavarna av överlåtbara nyttjanderätter för trålfiske av strömming.. Från och med 2027 fastställs i stället tillräckliga gemensamma fiskekvoter för strömmingsfiske med ryssja i två kvotområden. Största delen av dem var fiskare och jägare, men jaktoch fiskeövervakningen övervakade också vandrare och terrängtrafiken. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Inhemskt odlad fisk är ett hälsosamt och klimatvänligt val som skapar jobb i skärgården och samtidigt ökar försörjningsberedskapen. SH U TT ER ST O CK TA PI O G U ST AF SS O N , CF F LAGÄNDRING GÄLLANDE FISKEKVOTSYSTEMET HAR TRÄTT I KRAFT En lagändring som gäller fiskekvotssystemet stadfästes den 5 januari 2023. ”Behovet av jaktoch fiskeövervakning ökar hela tiden. Jakt, fiske och friluftsliv har blivit klart populärare under de senaste åren och alla kommer inte ihåg att skaffa nödvändiga tillstånd eller bete sig ansvarsfullt”, säger jaktoch fiskedirektör Jukka Bisi. Över hundra fall ledde till bötesyrkanden, 44 ordningsböter och 42 brottsanmälningar. De överlåtbara nyttjanderätterna för strömmingsfiske med ryssja slopas vid utgången av 2026. De övriga klarade sig med anmärkningen
Åtgärden påbörjades i mitten av november och hur väl den lyckas klarnar på våren efter islossningen. Enligt Polisstyrelsen ger materialet tjänstemännen goda grundkunskaper och anvisningar för att kunna utföra fiskeövervakning. Polisstyrelsen framförde ett varmt tack till Centralförbundet för det undervisningsmaterial som gjorts för poliser omfattande fiskeövervakning och fiskerilagstiftning. Den är väldigt giftig för fiskar och vattendjur, men mindre giftig för däggdjur och fåglar. SA N N A KU N IN GA S, LU KE TACKBREV FRÅN POLISSTYRELSEN I slutet av året damp det ner glädjande nyheter i Centralförbundet för Fiskerihushållnings postlåda. Jordoch skogsbruksministeriets förordning om avgifterna som gavs i slutet av december innehåller en rejäl höjning av avgifterna. PRISLAPPEN FÖR SAMMANSLAGNINGAR HÖJDES IGEN Fastighetsförrättningsavgifterna för sammanslagning av samfällda områden, så som delägarlag, har igen höjts. Behandlingen medför ingen risk för människors hälsa. Amursömnfiskarna elimineras med en biologiskt nedbrytbar lösning som innehåller rotenon. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 9 NOTISER FÖRSÖK ATT UTROTA AMURSÖMNFISK Fiskerienheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland arbetar tillsammans med företaget LS Kalavesien Hoito Oy för att utrota den som invasiv främmande art klassificerade amursömnfisken (Perccottus glenii) ur en damm i Egentliga Finland. Antalet delägarfastigheter efter sammanslagningen Fastighetsförrättningsavgift 2020 2022 2023 200 2 500 € 2 560 € 3 300 € 500 2 800 € 2 920 € 3 760 € 1 000 3 700 € 3 840 € 4 950 € 2 000 6 300 € 6 510 € 8 390 € Därpå följande 1 000 3 500 € 3 640 € 4 690 €. Inom polisen kommer materialet att användas av polisens jaktoch fiskeansvariga, men även övriga poliser intresserade av fiskefrågor. Målet är att utrota hela förekomsten av amursömnfisk. Därtill fick överkommissarie Juha Rosendahl tack för att ha utvecklat materialet och Jordoch skogsbruksministeriet tackades för finansieringen. Föregående prishöjning gjordes för bara ett år sedan
10 • Fiskeritidskrift för Finland 1 10 • Fiskeritidskrift för Finland 1
TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11. Han fiskar bland annat gös och annan närfisk med nät. Sälarna ställer dock till problem, genast vid det första nätet väntar en gråsäl på oss. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 Gösfiske i Åbo Hannu Lahtonen från Åbo är kommersiell fiskare i grupp 1
Redan under vår korta gemensamma fiskedag står det klart för mig att man kan få tillgång till vatten bara man sköter kontakterna till vattenägarna med stil. ”Om någon har lagt ut sina nät i närheten av stranden, lägger jag mina egna tillräckligt långt bort”, förklarar Lahtonen. Lahtonen använder sig av 45 millimeters nät i gösfisket. Först med sin pappa och de senaste 15 åren som kommersiell fiskare i grupp 1. Tidigare trivdes gösen längre ut i skärgården, numera hittar man den i innerskärgårdens grunda vikar. Hårt jobb att få tillgång till fiskevatten Det här ger en åsnebrygga till en utmaning många kommersiella fiskare har, nämligen tillgången till lämpliga fiskevatten. Till helheten hör också de diskussioner som förts i samband med NTM-centralernas möjlighet att bevilja kommersiella fiskare regionala fisketillstånd. Sammanslagning av delägarlag kunde hjälpa fiskarna att lättare få tillgång till större vattenområden. En hel del av Lahtonens nät ligger strax utanför stränderna och bryggorna. Jag svänger mig om och ser hur en gråsäl tittar på oss cirka 10 meter från båten. För att trygga grannsämjan och goda relationer strävar Lahtonen efter att alltid lägga ut sina nät så att de inte stör strandinvånarnas eller stugägarnas egna fiske. Från Satava är det under tjugo minuter in till Åbo centrum. ”Åbo stad har förhållit sig positivt till oss fiskare och beviljat tillstånd, men tyvärr är det mer utmanande med privata vattenägare”. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1 ” Titta, där, rakt bakom dig!” ropar Hannu Lahtonen då vi kommit till den första nätlängden vid Vapparn i närheten av Åbo. Lahtonen påminner ändå att fiskarna inte har råd att betala hutlösa arrenden för sina vatten. ”Om jag skulle vara en ung fiskare skulle jag definitivt behöva mer fiskevatten för att kunna trygga tillräckliga inkomster” konstaterar Lahtonen. Att bevilja tillstånd för kommersiellt fiske ger även fördelar som inte kan mätas i pengar. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Exempelvis att någon dagligen rör sig i området och har koll på vad som händer där. Sedan dyker den och försvinner i det gråa novembervädret. Gösstammarna började öka på Erstan först någon gång på 1980-talet”, berättar Lahtonen. Enligt Lahtonen är det en utmaning att komma över lämpliga fiskevatten. Lahtonen lägger ut sina nät så att de inte stör vattenägarnas eget fiske. Jag hör ofta kommersiella fiskare beklaga sig över saken. Fiskare Hannu Lahtonen är hemma från ön Järvistensaari utanför Åbo. Det finns ingen bilväg till ön, den sista stäckan går med båt från Satava. Inledningvis fiskade man främst gös under hösten på Erstan, men numera är våren bättre för gösfiske i innerskärgården. Lahtonen besitter mycket lokal information om områdets fiskbestånd, så vi ger ordet över till honom. ”I början av 1970-talet fanns det ännu inte så mycket gös i de här vattnen, förutom på våren. Splittrad vattenägo är en av det kommersiella fiskets utmaningar. Lahtonen har fiskat i över 60 år, sedan han var 10 år gammal. Under dagens lopp diskuterar Lahtonen med några strandinvånare om dagens fångst och annat aktuellt, och erbjuder dem några gösar som tack
”Vårens ankomst gick enligt förutsägbart mönster, först kom norsen, sedan strömmingen och på jakt efter strömming anlände skarven. Diskussionerna om gösens fångstmått är bekanta för Lahtonen. Sälarna är dagliga gäster När man rör sig till havs kan man inte undgå diskussioner om säl. Enligt honom varierar fångsterna i några dagars cykler. ”Det finns ändå så mycket säl att jag inte tror att vår jakt har så stor effekt”. Sedan blir fångsterna bättre, tills sälen igen kommer på besök”. Den splittrade ägarstrukturen gör att de kommersiella fiskarna har svårt att komma åt vattenområden som är tillräckligt stora för att lämpa sig för kommersiellt fiske”, summerar Saarinen läget. ”Sälarna äter inte döda gösar, bara de levande duger”, vet Lahtonen av erfarenhet Även om vi är i närheten av Åbo och stränderna är tättbebyggda, är sälarna dagliga gäster vid Lahtonens nät. Airisto-Velkua fiskeriområde beviljades inte längre ifjol tillstånd för att skrämma skarv före häckningsperioden, men istället fick man tillstånd att förstöra ägg inom hela området och därtill tillstånd att skjuta 300 fåglar under tiden 20.8?–?31.12. Fiskeriområdet kan inte göra så mycket åt sälen, men i fiskeriområdets verksamhetsplan har man uppmuntrat vattenägarna att bevilja tillstånd för säljakt. Strömmingsryssjorna fungerade som snabbmatsrestauranger för skarvarna. Det här tror Lahtonen beror på att man inte längre fiskar strömming med ryssjor på Erstan. Lite ljus i tunneln gällande skarv Skarvarna har inte i år varit ett lika stort besvär som tidigare år. I praktiken är det ändå svårt med säljakt i innerskärgården, för vattenområdena är så små. I skrivande stund, i november, är läget det att det ännu finns kvar tillstånd att skjuta 200 fåglar, men det finns även gott om fågel kvar på vattnen vid Mynälahti och Tövsala, berättat Saarinen. Höjt knutavstånd har inte påverkat fångsterna Före Hannu Lahtonen blev kommersiell fiskare jobbade han inom partihandeln. ”Då sälen varit på besök är det sämre med fisk under några dagar. Han har själv deltagit i NaturresursinstituFiskeritidskrift för Finland 4 • 13. Redan då bekantade han sig med fisk som livsmedel och från den tiden har han ännu kvar goda kontakter till både Frankrike och Italien, dit han fortfarande levererar finländsk fisk. Saarinen berättar att han själv varit med på säljakt under hösten och att man hittills har man fått 13 sälar som byte. Enligt Lahtonen kan man förutom söndriga nät och halvätna fiskar konstatera att man haft besök av sälen då det endast finns döda fiskar i näten. Fisketuren inleddes med att vi bongade en säl vid näten. ”Vårt fiskeriområde består av 2?100 ägarenheter, cirka 550 delägarlag, av vilka 500 är okonstituerade. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 13 Timo Saarinen, verksamhetsledare för Airisto-Velkua fiskeriområde, bekräftar att det kan vara svårt att få tillgång till större samtillståndsområden lämpliga för kommersiellt fiske
Lahtonens fiskar kommer att simma vidare till S.Wallins fiskdisk i Åbo Saluhall. I lådan har vi 24 gösar. Idag är fångsten inte så stor. Bra dagar kan fångsterna vara mångdubbla. Tyvärr flyttade Naturresursinstitutet skrämman till en annan plats och sälarna har gjort comeback. Vad händer med tillgången på inhemsk färsk fisk när gamla gardet lägger fiskeredskapen på hyllan. Nya unga fiskare är svåra att locka till branschen. Bland fiskarna i nätet finns alltid en del fisk som sälen skadat. Lahtonen levererar sin fisk till Åbo saluhall. Hur ser då dagens fångst ut. Sundet utanför Lahtonens fiskevatten stängdes förra året av med sälskrämmor. Lahtonen har nu under några år använt sig av 45 millimeters nät i stället för 43 millimeters nät, och det kommer fortfarande fisk. Enligt Lahtonen är det här inte dåligt, men nog ett skralt resultat. För tillfället har de kommersiella fiskarna på havsområdena utanför Finska viken ett fångstmått på 40 centimeter för gösen. Vad händer med tillgången på inhemsk färsk fisk när gamla gardet lägger fiskeredskapen på hyllan. I och med varma somrar har gösen växt bra. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Skrämmorna hjälper förutom laxfiskarna också de som fiskar gös med nät. ”Jag har i tiderna ingått kontrakt med Wallin, och det kontraktet håller jag fast vid”, berättar Lahtonen. I Finska viken och inlandsvatten omfattas alla fiskargrupper av samma 42 centimeters fångstmått. Där kan alla Åbobor intresserade av närfisk nappa sig en egen gös till matbordet. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 tets undersökning gällande fångstmått samt projektet med sälskrämmor. Vem ska se till att det finns fisk i fiskdiskarna. Gösfångsterna ökade och han behövde inte längre kasta bort halvätna fiskar. Lahtonen får inte längre lika många gösar, men fiskens större storlek kompenserar mängden och kilomässigt är fångsten den samma. Som jag inledningsvis berättade, är Lahtonen inte längre någon ungdom och samma sak gäller en stor del av Lahtonens kolleger. Många fiskare i Skärgårdshavet har klagat på minskade fångster i och med knutavståndshöjningen, men Lahtonen fick inledningsvis till och med bättre fångster än tidigare
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 15 FISK & FISKE I SIFFROR Inhemska livsmedels?skens ursprung 2021 68 % 32 % FRITIDSFISKE KOMMERSIELLT FISKE Na tur ?ske ns ursprung FRITIDSFISKE FISKODLING 33 % 21 % 46 % Inh em ska ?skens ursprung H EI DI M O IS IO , KÄ LL A: N AT U RR ES U RS IN ST IT U TE T
Åklagaren har inte heller rätt att straffa den skyldiga utan målsägarens tillstånd. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Beständigt målsägandemedgivande = Fullmakt åt polisen För att säkerställa en effektiv fiskeövervakning och för att trygga den egna rättssäkerheten kan det vara bra för vattenägare att ge myndigheterna ett beständigt målsägandemedgivande. Resultatet blev en fullmakt, med namnet Beständigt målsägandemedgivande. Fullmakt åt myndigheterna Centralförbundet för Fiskerihushållning fick år 2021 veta att vattenägarna i ett par större städer hade skrivit en fullmakt till både polisen och gränsbevakningen, där man för överträdelser gällande det egna vattnet gav polisen och gränsbevakarna en öppen fullmakt att skrida till åtgärder i målsägandebrott, utan att myndigheterna separat behövde vara i kontakt med målsägande. www.riku.fi. Polisen kan börja utreda och/eller bötfälla dylika fall, endast och målsägande yrkar på straff. På så sätt behöver myndigheterna inte för varje liknande fall kontakta målsägande för att höra hens ståndpunkt Vad möjliggör fullmakten. TEXT RISTO VESA, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING E n del av fiskeförseelserna i lag om fiske och fiskebrotten i strafflagen är så kallade målsägandebrott. Att yrka på straff är en väsentlig del av MÅLSÄGANDEBROTT Största delen av alla brott är så kallade brott som hör under allmänt åtal, vilket betyder att polisen kan undersöka dem och åklagaren kan väcka åtal, även om målsägaren inte yrkar på straff. Vissa lindrigare brott utgör målsägandebrott, vilket betyder att polisen endast kan undersöka ärendet ifall målsägaren har meddelat polisen eller åklagaren att hen yrkar på straff för gärningsmannen. I målsägandebrott har inte polisen eller åklagaren rätt att straffa den skyldiga utan målsägande, det vill säga vattenägarens, medgivande. Det här direkta sättet att tackla utmaningen med målsägandebrott verkade vara så bra, att vi vid Centralförbundet beslöt att göra en modellfullmakt. I klarspråk betyder det här en fullmakt med vilken målsägande, i det här fallet vattenägaren, befullmäktigar polisen och/eller åklagaren att agera enligt det skriftliga medgivandet. Den som begått en fiskeförseelse eller -brott straffas och vattenägaren får en eventuell ersättning. Frågan om målsägandebrott är nära sammankopplat med fiskeövervakningen, och det har visat sig att vattenägarna inte alltid kommer ihåg, eller ens känner till, vilka aspekter som måste beaktas gällande dessa. Vår jurist tog sig an uppdraget. Målsägande kan i medgivandet ge polisen fullmakt att göra brottsanmälan för fiskebrott, fiskeförseelser och olovlig fångst. På så sätt skulle man kunna ta i bruk fullmakten på olika håll i Finland och tillämpa den enligt behov
Myndigheterna avgör sedan själv om de vill delta i ett dylikt samarbete. Förhoppningsvis kommer det framöver via sammanslagningar av delägarlag även att födas större tillståndsområden. Användandet av en dylik fullmakt lämpar sig säkerligen bäst för större tillståndsområden, så som städer och kommuner som har tillståndsförsäljning till egna vatten. Därtill kan man i fullmakten skriva in att målsägande inte går med på förlikning. För vem. Det har visat sig att det ofta fiskas med för många spön i sikmete på våren. För domstol betyder målsägandemedgivandet att ärendet kan skötas som skriftligt förfarande i stället för rättegång. Medgivandet ges upp till en viss summa, i bötesförfarande kan målsägande ju inte yrka på skadestånd. Förlikning kräver att bägge parter går med på det och vid förlikningen hörs bägge parter. Modellen för beständigt målsägandemedgivande jämte anvisningar står till fritt förfogande för alla. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17 fullmakten, för man måste yrka på straff för att myndigheterna ska kunna skrida till åtgärder. Fullmakten ger polisen och åklagaren befogenhet att bötfälla och eller inleda förundersökning i sådana brott för vilka det behövs målsägandes medgivande.. Med fullmakten kan man ge medgivande till bötesförfarande för fiskeförseelser och olovlig fångst. Fullmakten har utarbetats som en del av ett projekt finansierat av Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. För åklagarens del betyder målsägandemedgivandet att åklagaren kan ge bötesstraff, i vissa fall väcka åtal, samt att driva målsägandes krav på skadestånd. Där detta är fallet skulle det vara till hjälp för fiskeövervakningen och vattenägarna att komma överens om ett medgivande, så att de som överskrider fiskerätten får sitt straff. Att gå med på förlikning betyder i praktiken att om saken går vidare till förundersökning, så inkallas målsägande och förövaren till förlikning. För dessa skulle en fullmakt möjliggöra en effektivare fiskeövervakning. Om du är intresserad av att ta i bruk fullmakten för ditt vattenområde, kontakta Centralförbundet för Fiskerihushållnings jurist Rasmus Åkerblom, rasmus.akerblom@ahven.net, eller per telefon 0400 234 780. Modellen har redan skickats till många städers fiskeansvariga, men så vitt vi vet, har inga fullmakter ännu getts. Det finns även andra situationer där ett beständigt målsägandemedgivande kunde tänkas vara lämpligt
18 • Fiskeritidskrift för Finland 1. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Uppmuntra era olika aktörer att fota och dela med sig av sin egen fiskehobby med fiskeriområdet. En viktig aspekt är också att bilderna på ett konkret sätt visar vad som är på gång inom fiskeriområdet. Bilderna är till stor hjälp då man exempelvis ska skapa inlägg på sociala media
I fiskeriområdena bör man börja bygga upp kommunikationen genom att skapa kontakter till områdets människor och övriga aktörer. Det finns även regionala skillnader i målgrupperna, vilket är något som det också lönar sig att beakta i fiskeriområdets kommunikation. Kommunikationsmetoder med gemensamt mål All växelverkan är kommunikation. Därefter bygger man på med baskommunikation. För att göra verksamheten känd är kommunikation i nyckelställning. Kommunikation i fokus Att synliggöra fiskeriområdena och deras verksamhet är ett måste, för fiskeriområdena fungerar som ett samarbetsorgan och har lagstadgade uppgifter. Då man har baskommunikationen i skick kan man bygga på med sociala media, nyhetsbrev, direkt kontakt till vattenägarna samt övrig regional närvaro. Därtill finns det en stor grupp fiskeguider och övriga som jobbar inom fiskeribranschen. Som målgrupp har fiskeriområdena således nästan en fjärdedel av hela den finländska befolkningen, men lokalt sett är målgruppen givetvis mindre. De finländska kommersiella fiskarna delas in i två olika grupper och sammanlagt finns det över 3 400 kommersiella fiskare i Finland. Det är ändå bra att man alltid har målsättningar för sin kommunikation som är bunden till övriga verksamhetsmål. Nätsidornas adress Kommunikation i fokus En stor del av människorna vet inte vad ett fiskeriområde är. Kommunikation är långsiktigt arbete som var och en gör med egen prägel. En del av fiskeriområdena har ännu föråldrade nätsidor. I fiskeriområdets kommunikation är det bra att hålla detta i minnet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 19 F iskeriområdenas kommunikation är både ett viktigt och aktuellt tema. Fiskeriområdena är offentligrättsliga föreningar, det är med andra ord inte fråga om frivilligeller hobbyverksamhet. Målgrupper och målsättningar Enligt färsk forskning fiskar över en fjärdedel av finländarna. Kommunikation är i grund och botten något mycket vardagligt och vanligt. Fiskeriområdena inledde sin verksamhet i börja av 2019 och för många är fiskeriområdena ännu obekanta aktörer. Det viktigaste är rätt inställning och mod att även testa nya saker. TEXT ELINA PUSAA, SUOMENSELÄN OCH KOKEMÄENJOEN YLÄOSAN FISKERIOMRÅDEN FOTO ELINA PUSAA. Att få nätsidorna i skick kan räknas som baskommunikation. Då man tittar närmare på olika åldersgrupper är fiske mest populärt bland 10?–?17-åringar, där nästan hälften uppger att de fiskar. Baskommunikationen i skick Fiskeriområdets första målsättning är att skapa en välvillig inställning och önskan om att få kommunikationen i skick bland de som aktivt deltar i fiskeriområdets verksamhet. Det är viktigt att vara medveten om var, när och hur man kommunicerar – och vem som ansvarar för kommunikationen. Genom kommunikation av olika slag kan man både aktivera medlemmarna och göra fiskeriområdena mer kända bland allmänheten. Till detta kan man endera använda egna resurser om sådana finns eller så kan man ansöka om projektmedel
Kommunikationsplan Centralförbundet för Fiskerihushållningen har en modell på en kommunikationsplans samt annat matnyttigt material på sina hemsidor som fiskeriområdet kan använda sig av. På delägarlagsstämmor är det bra att påminna om fiskeriområdets nätsidor och andra kommunikationskanaler. Men även nätsidor och tryckt media har fortfarande en egen roll att spela i kommunikationspusslet. Olika verktyg för grafisk design finns likaså gratis att använda. Plötsligt märker man att sociala media samlar fler följare och att man når fler människor. Det finns gott om innehåll gällande fiske att hitta på nätet på både finska och svenska och man kan även samarbeta med olika innehållsproducenter. Viktigast av allt är samarbete All kommunikation sker i samarbete med andra människor och samfund. Med tiden leder det här till att information om fisketillståndsförsäljning, regionala fiskebegränsningar och annan information byggs på och hålls uppdaterad. Det är viktigt att hålla sin nätsida och eventuell social media uppdaterad och relevant. Med en god attityd och önskan att kommunicera vågar man också pröva på nya metoder. Kommunikationen får större spridning och effekt genom samarbete och totala nyttan växer. All kommunikativ verksamhet kräver att inställningen är rätt och att man gemensamt kommer överens om att ställa kommunikationen i fokus. Egna bilder i sociala media Användningen av sociala media fortsätter växa bland alla finländare i åldersgruppen 16 – 89 år. I kommunikationen är inte det viktigaste att bara sprida kunskap eller information, utan också att skapa en gemensam förståelse för saker. Uppmuntra alla att ta egna bilder och dela med sig av dem. Då man har skapat de första kontakterna är det viktigt att lokala aktörer frikostigt delar med sig av informationen. Då fiskeriområdet samarbetar med delägarlag, fiskeföreningar, branschfolk, medborgare och myndigheter ger det synlighet för fiskerihushållningen i hela landet. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 1 MINNESLISTA FÖR FISKERIOMRÅDETS KOMMUNIKATION • Se till att nätsidorna är uppdaterade • Se till att KALPA och övriga kontaktuppgifter är uppdaterade • Gör upp en kommunikationsplan och följ planen • Ta i bruk och använd sociala media • Fördela kommunikationsuppgifterna • Håll kommunikationen uppdaterad och relevant bör göras känd och har man social media gäller det att börja samla följare. På både nätsidorna och sociala media produceras materialet av egna aktörer. Alla kommunicerar med egen stil. Fiskeriområdet kan välja att själv sköta sin kommunikation eller köpa in tjänsten tillsammans med andra fiskeriområden. För foton och videon finns det också olika bildbanker man kan använda sig av. För tillfället använder redan över 70 procent sociala media. Kommunikation är långsiktigt arbete som kräver aktiva och mångsidiga insatser av alla inblandade. Ett bra tips är att i slutet av fiskeriområdets e-postmeddelanden skriva in adresserna till fiskeriområdets nätsidor och sociala media. En dialog med hjälp av olika slags kommunikation formar ett fiskeriområde som är både trovärdigt och proffsigt och som svarar på både de krav och förväntningar som lagstiftningen och det omgivande samhället ställer på fiskeriområdet.