Handboken lämpar sig både för dig som pluggar till fiskeövervakningsprovet och till dig som redan jobbar med fiskeövervakning ute i fält. Pris: 15 € Beställ nu!. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net NYHET på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK sammanställer den finländska fiskelagstiftningen ur fiskeövervakningens synvinkel. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Foto: Malin Lönnroth / CFF. 28 Fiskevårdsavgifterna: De ivrigaste fiskarna finns i öst och norr 30 Kuivaniemi delägarlag är Finlands bästa 32 Koreansk fisksoppa 34 Högre prislapp för sammanslagningar 5 Ledaren 6 Notiser 26 10 fakta om fisk 25 och 36 Fisk och fiske i siffror 37 Lagspalten 38 Personnytt 10 22 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Nyttjandeoch vårdplanerna ska bland annat innehålla en plan över hur fiskeövervakningen inom fiskeriområdet ska skötas. Här kräver även pilkfiske tillstånd av vattenägaren och fisket övervakas regelbundet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 3 Innehåll 10 NTM-centralerna behandlar fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner 12 NVP är en bra sak! 16 Gabi har sett utvecklingen från fisketill fiskeriområden 18 Sik & den svåra frågan om fiskereglering 21 Unik fredning säkrar ett hållbart sikfiske 22 Hur står det till med fiskeriområdenas ekonomi. Bilden är från Borgå å, som är ett specialfiskeområde
Pris: 12 € Beställ nu! ahven.net > produkter. NYA AFFISCHER! Våra gamla godingar Finlands sötvattensfiskar och Östersjöfiskar har utkommit med nytt fräscht utseende i storleken A2
Ofta glömmer man bort att på många håll fungerar allt ändå som det ska. Före man går in för att överklaga lönar det sig ändå att ta sig en ordentlig funderare om det lönar sig att slänga bensin i brasan eller framöver i stället satsa på samarbete då planerna nu ska börja verkställas. I många områden godkändes planerna som en naturlig fortsättning på den tidigare verksamheten. ÄVEN OM DET INTE enligt lag är direkt definierat som fiskeriområdets uppgift att sörja för delägarlagens funktionsförmåga, är det här något som det definitivt lönar sig för fiskeriområdena att göra. NTM-centralens godkännande kan i normal ordning överklagas till förvaltningsdomstolen. Man ska komma ihåg att det är lagen om fiske som definierar ramarna för planeringen, och att de paragrafer som man nu mest tvistar om har utvärderats ur grundlagens synvinkel redan då lag om fiske ursprungligen godkändes. Allt för ofta pekas det finger vid olika tillställningar om hur dåligt ställt det är med delägarlagen och förvaltningen av våra vatten. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 5 Samarbete behövs EFTER ETT ARBETSDRYGT ÅR har en stor del av fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner lämnats in till NTM-centralerna inom utsatt tid. Men det finns även områden där beslutsfattandet inte gått lika smidigt. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Det lönar sig att ta en ordentlig funderare om det lönar sig att slänga bensin i brasan eller framöver i stället satsa på samarbete”. Exempelvis torde det vara i alla parters intresse att man ser till att sköta tillstånden för kommersiellt fiske så att man inte behöver ta till paragraf 13 § i lag om fiske. Min egen erfarenhet är ändå att fiskeriområdenas styrelser gjort sitt bästa för planeringen, även om slutresultatet inte alltid behagar alla. Vi lovar göra vårt bästa för att synliggöra även delägarlagens arbete i våra tidningar och i detta nummer av Fiskeritidskrift kan du läsa mer om de tre delägarlag som prisbelöntes i vår tävling om Finlands bästa delägarlag som gick av stapeln förra hösten. FÖRE NYTTJANDEOCH VÅRDPLANERNA slutgiltigt kan godkännas återstår ännu laglighetsgranskning, allmänt hörande och att planerna behandlas i samarbetsgrupperna
De skarvar som häckar vid den finländska kusten har inte i någon större utsträckning påverkat abborrbestånden i de kustnära vattnen. Däremot hämmas abborrbeståndens tillväxt av långt framskriden eutrofiering. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F Havsförvaltningsplan och sju regionala vattenförvaltningsplaner har godkänts Statsrådet godkände i december havsförvaltningsplanen och sju regionala vattenförvaltningsplaner för åren 2022–2027. I planerna presenteras åtgärder som syftar till att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön och i inlandsvattnen. Enligt tidigare studier äter skarvarna vanligen mindre abborrar, i längdklassen 9–22 centimeter, vilka utgör 20–40 procent av skarvarnas föda. Hos abborren är det främst honorna som växer till den storlek som fiskarna föredrar, det vill säga minst 23 centimeter, medan hannarna oftast är mindre. Under gynnsamma förhållanden förökar sig abborren bra och får mycket avkomma, och därför kan populationstätheten variera betydligt från år till år. Åtgärderna i havsplanen ska minska de olägenheter som orsakas av mänsklig aktivitet, såsom belastningen av näringsämnen och skadliga ämnen, undervattensbuller, mängden skräp i havet samt riskerna för olyckor som drabbar den marina miljön. Abborren gynnas av den globala uppvärmningen, och goda abborrfångster har dragits upp allt längre norrut. Abborren hotas framför allt av att dess fortplantningsområden minskar och försämras. Den årliga dödligheten hos abborre till följd av skarvpredation var 4–10 procent i de undersökta områdena. NY FORSKNING OM SKARV OCH ABBORRE Skarvarna är inget hot mot abborren i Finlands kustvatten slår en en utredning fast som genomfördes av Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral och Jyväskylä universitet 2008–2019 och som nu har publicerats. SH U TT ER ST O CK. Undervattensbuller som orsakas av båtar ska minskas genom att öka båtförarnas kännedom om bullret och om vilka metoder det finns för att minska det
I handboken för god förvaltning i fiskeriområden är målsättningen att ge en allmän överblick över den centralaste lagstiftningen som tillämpas och de krav som lagstiftningen ställer på fiskeriområdena. 9 737 994 € Det är vad det såldes fiskevårdsavgifter för år 2021.Summan är lägre än rekordåret 2020, men ligger fortfarande på en rätt så hög nivå. Handboken kan laddas ner gratis från Ahven.net, under fliken fiskeriområden. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 7 NOTISER HANDBOK FÖR GOD FÖRVALTNING I FISKERIOMRÅDENA Den lagstiftning som tillämpas i fiskeriområdesverksamheten är utmanande redan för att det är fråga om en stor mängd lagstiftning. Registret har varit i bruk sedan 2017.. Kom ihåg att lag om fiske 74 § stadgar att utplanteraren inom tre månader från utplanteringen ska anmäla utplanteringen till det elektroniska utplanteringsregistret SÄHI. Orsaken kan endera vara att det gjorts färre utplanteringar, eller så har utplanterarna glömt bort att göra anmälningarna. TA PI O G U ST AF SS O N KOM IHÅG ATT ANMÄLA ERA FISKUTPLANTERINGAR! Enligt NTM-centralen har antalet anmälda fiskutplanteringar minskat betydligt under senaste år. Handboken finns även på finska och den versionen hittas i sin tur på finska sidan av våra nätsidor. Läs mer på sidan 28
Detta var 18 miljoner kilo mindre än året innan. DELÄGARLAG & VATTENÄGARE ANMÄL ERA UPPGIFTER! Delägarlagen har en lagstadgad skyldighet att lämna in styrelseordförandes och viceordförandes eller ombudsmannens och hans suppleants kontaktuppgifter till både Lantmäteriverket och Regionalförvaltningsverket. Det här betyder att det kommer att finnas ett stort behov av kurser i år. Fångsten av gös och sik stannade hälften av genomsnittsfångsten för 2000-talet, fångsten av öring till en fjärdedel. Centralförbundet för Fiskerihushållning och medlemsförbunden kommer under året att erbjuda kurser, både på plats och på distans, runt om i Finland. – De mindre fångstmängderna beror bland annat på att det fiskas mindre. Fångsten bestod i huvudsak av strömming och vassbuk. SH U TT ER ST O CK. Över hälften av vassbuksfångsten och 15 procent av strömmingsfångsten landades i estniska och svenska hamnar. Mängden vassbuk, som är en bifångst vid strömmingsfisket, var två miljoner kilo mer än året innan, 15 miljoner kilo. Lantmäteriverket har en nätsida för anmälningen. Under de senaste tio åren har antalet aktiva fiskare minskat från över 2 100 till mindre än hälften. Till Lantmäteriverket görs anmälningen på en elektronisk blankett. – Merparten av de kommersiella fiskarna fiskade med nät eller ryssjor i kustområdet. Jämfört med genomsnittsfångsten för 2000-talet var fångsten av nors och siklöja större i fjol. De näst vanligaste fångstarterna inom kustfisket efter abborren var sik, gädda, gös, braxen, mört, lake, öring, nors, strömming, id och lax. Främst ryssjor och nät användes i kustfisket. Även fångsten av de flesta arterna som fiskades vid kusten stannade under genomsnittsfångsterna på 2000-talet. VÅRENS FISKEÖVERVAKNINGSKURSER De första fiskeövervakarna i enlighet med den nya lagen om fiske godkändes i början av 2012 efter att ha avlagt godkänt prov. OBS! Vattenägarna har också en lagstadgad skyldighet att anmäla sina kontaktuppgifter till fiskeriområdet för utbetalning av ägarersättningar. Fångsten av abborre ökade från året innan, men var något mindre än genomsnittet för 2000-talet. Du hittar kurserna på Ahven.net, där kurslistan uppdateras an efter under fliken fiske > fiskeövervakning > hur blir fiskeövervakare. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F FÅNGSTEN FÖR KOMMERSIELLT FISKE TILL HAVS FORTSATTE MINSKA 2021 Enligt Naturresursinstitutets förhandsuppskattningar uppgick den totala fångsten för det kommersiella fisket i havsområdet till 94 miljoner kilo år 2021. Också fångsterna av lax, lake och gädda var mindre än genomsnittet. Till Regionförvaltningsverket anmäler man uppgifterna per post till Västra och Inre Finlands Regionförvaltningsverk eller per e-post kirjaamo.lansi@avi.fi. Enligt Naturresursinstitutets förhandsuppskattning uppgick strömmingsfångsten i fjol till 74 miljoner kilo, vilket var 19 miljoner kilo mindre än år 2020. Enligt lagen är godkännandet i kraft tio år, varefter fiskeövervakaren måste avlägga sitt prov på nytt vid NTM-centralen. Den vanligaste fångstarten i kustfisket var abborre, som över 800 kommersiella fiskare fick till fångst, konstaterar Pirkko Söderkultalahti på Naturresursinstitutet
Reformen påverkar i synnerhet yrkessjöfarare men även fritidsbåtförare. Reformen inleds i Bottenviken och fortsätter successivt mot söder. SH U TT ER ST O CK. En ny referensnivå för vattendjupet tas i bruk på sjökorten. – Vi vill ge allt fler flickor och kvinnor möjligheten att prova på fiske och hitta sig själv en ny och givnade naturhobby, säger Jaana Vetikko från SVK. Traficom har nu publicerat de första N2000-sjökorten mellan Torneå och Brahestad. De finländska sjökorten förnyas gradvis under en period på cirka 5–6 år. De nya N2000-kartorna finns tillgängliga både i elektroniskt format (ENC) och som tryckta sjökort och man känner igen dem med hjälp av markeringen BSCD (N2000). De uppdaterade djupuppgifterna skapar en grund för framtida navigationsmetoder och garanterar ett effektivt utnyttjande av farlederna. I Finland fiskar cirka 40 % av männen och 20 % av kvinnorna. JA N N E RA U TA N EN DE FÖRSTA N2000-SJÖKORTEN ÄR NU TILLGÄNGLIGA De finländska sjökorten förnyas under de närmaste åren ett område i gången, då farledsoch sjökortsreformen N2000 som inleds vid Bottenviken för med sig nya och noggrannare sjökort meddelar transportoch kommunikationsverket Traficom. Antalet kvinnor är på uppgång, även om det utåt sett ser ut att vara en mycket mansdominerad hobby. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 9 NOTISER Kampanj för att ge lyft åt fritidsfiskande kvinnor Finlands fritidsfiskares centralorganisation SVK har startat kampanjen Mimmit kalastaa! för att främja flickor och kvinnors fiskehobby. Från och med början av våren 2022 uppdateras sjökorten från Brahestad till Karleby. Också den första sjökortsserien ämnad för båtförare (Sjökortsserie G, Bottenviken) publiceras våren 2022
Därmed har alla möjlighet att ta del av planerna och uttrycka sin åsikt om dem. Det lönar sig att regelbundet följa NTM-centralernas webbsidor. I det ingår att höra parter samt ge även andra än parter möjligheter till inflytande. I januari började NTM-centralerna behandla fiskeriområdenas förslag till nyttjandeoch vårdplaner. Med nyttjandeoch vårdplanen främjas också fritidsfiskets och det kommersiella fiskets verksamhetsbetingelser.. Det är också möjligt att en del av planerna godkänns först nästa år i synnerhet om planen sänds tillbaka till fiskeriområdet för kompletteringar eller vidare beredning till vissa delar. Behandlingen kommer att pågå ända fram till sommaren. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 1 TEXT NTM-CENTRALEN FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING NTM-centralerna behandlar fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner Enligt lagen om fiske ska varje fiskeriområde utarbeta och ta i bruk en plan för nyttjande och vård för sitt område. Även de regionala fiskerisamarbetsgrupperna bedömer nyttjandeoch vårdplanerna och de åtgärder som föreslås i dem. Planerna godkänns av NTM-centralerna. NTM-centralerna lägger ut en offentlig delgivningshandling och en begäran om utlåtande på sin webbplats under adressen www.ely-keskus.fi/sv/kuulutukset alltid när en nyttjandeoch vårdplan är under behandling. Alla kan påverka planernas innehåll Fiskerimyndigheterna vid NTM-centralerna (NTM-centralerna i Lappland, Norra Savolax och Egentliga Finland) godkänner nyttjandeoch vårdplanerna i ett normalt förfarande enligt förvaltningslagen. Samarbetsgrupperna gör också NYTTJANDEOCH VÅRDPLANERNA Nyttjandeoch vårdplanen ska trygga en uthållig och mångsidig avkastning och ett hållbart och mångsidigt nyttjande av områdets fiskresurser samt fiskresursernas biologiska mångfald. För vissa planförslag kan beslutet om godkännande fattas först på hösten
Fiskerisamarbetsgrupperna består av företrädare för fiskeriområdena, fiskerioch miljöorganisationerna, forskningen, förvaltningen och landskapsförbunden samt inom samernas hembygdsområde av företrädare för Sametinget. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 framställningar i syfte att samordna åtgärder som föreslagits i planerna för vård och nyttjande inom olika områden samt i de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna. Efter att planen godkänts är den i kraft högst 10 år, men det rekommenderas att planen utvärderas regelbundet och uppdateras vid behov. Planerna ska bland annat innehålla uppgifter som beskriver områdets nuvarande status och målbild samt konkreta åtgärder med vilka målbilden ska uppnås. Alla myndigheter ska i sin verksamhet beakta de allmänna riktlinjer som i planerna läggs fram gällande nyttjandet och vården av fiskresurserna, bland annat vid åläggande och verkställande av fiskevårdsskyldigheter enligt vattenlagen och miljöskyddslagen, MKB-projekt och annat beslutsfattande som gäller planering av nyttjande av vattenresurser och områden. Fisket och vården av fiskresurserna ska ordnas enligt nyttjandeoch vårdplanen Fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner drar upp riktlinjer för hur fisket ska ordnas och fiskresurserna vårdas. Efter att planen är färdig godkänns förslaget till nyttjandeoch vårdplan av fiskeriområdets stämma. Planen ska ha ett konkret innehåll och den ska ge ett tydligt förslag till hur fisket ska ordnas på området särskilt när det gäller regleringen av fisket. Om planen fyller lagens krav och det inte finns något att anmärka på godkänns den av NTM-centralen, om inte återremitteras den till fiskeriområdet för komplettering. Nyttjandeoch vårdplanerna innehåller också en del som gäller uppföljning av fiskeuppgifter och ordnande av fiskeövervakning. Innan planen godkänns av NTM-centralen måste den gå via samarbetsgruppen och NTM-centralen lägger även ut planerna för offentligt hörande. Förslaget skickas till NTM-centralen för slutgiltigt godkännande. Borgå-Sibbos fiskeriområdes förslag till nyttjandeoch vårdplan godkändes av stämman i november 2021. NYTTJANDEOCH VÅRDPLANSPROCESSEN Beroende på fiskeriområde har nyttjandeoch vårdplanen uppgjorts av fiskeriområdet självt, eller så har man låtit en konsult eller annan utomstående instans uppgöra planen, under styrning av fiskeriområdets styrelse och verksamhetsledare. Efter att nyttjandeoch vårdplanen godkänts, ska nyttjandet och vården av fiskeriområdets fiskresurser ordnas i enlighet med den godkända planen. Om kraven på innehållet i fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner föreskrivs i lagen om fiske. Text: Malin Lönnroth/CFF
I den här artikeln vill jag belysa bakgrunden till nyttjandeoch vårdplanerna och vad planerna i verkligheten betyder för fiskerättsinnehavarna. De grundläggande rättigheterna är tryggade I stor utsträckning har den debatt som pågår kring nyttjandeoch vårdplanerna sina rötter i tvister om grundläggande rättigheter. En del har lyft fram att nyttjandeoch vårdplanerna är politiska dokument, med vilka de som gjort upp planerna kör sina egna intressen istället för att med hjälp av nyttjandeoch vårdplanerna förverkliga fiskeriområdets medlemmarnas, det vill säga fiskerättsinnehavarnas, värderingar och vilja. Avväggandet av de grundläggande rättigheterna och hur de förverkligas har redan gjorts i det skede man förberedde lagen om fiske och grundlagsutskottet har ansett att bestämmelserna i lagen om fiske är i enlighet med grundlagen. En del anser att nyttjandeoch vårdplanen trampar för mycket på denna rättighet. Även om lagen inte faller alla i smaken måste man i en rättsstat följa ikraftvarande lagstiftning, något som enligt forskning gör Finland till världens lyckligaste land. Det finns mekanismer för att ändra på tråkig. En lagstiftning som gjorts upp tillsammans och som alla följer ger en känsla av trygghet och förutsägbarhet. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NVP är en bra sak! Nyttjandeoch vårdplanerna (NVP) har på sina håll väckt starka känslor. I grundlagen konstateras bland annat att var och ens egendom är tryggad. TEXT ELIAS RAUHALA, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING U r vattenägarsynvinkel kan det finnas negativa associationer till nyttjandeoch vårdplanen vad kommer exempelvis till bestämmanderätt, men även av att fiskerättsinnehavarna åläggs att följa planerna. Man måste ändå komma ihåg att grundlagen på samma gång konstaterar att ansvaret för naturen och dess mångfald, miljön och kulturhistoria tillhör oss alla. Därtill har man i grundlagen även tryggat friheten att utöva näring
Genom att utveckla samtillståndsområden strävar man efter att förbättra (frivilligt för dem som vill) försäljningen av lokala fisketillstånd, något som även betyder bättre kassaflöde för vattenägarna. Vattenområdet ska vara väl lämpat för kommersiellt fiske, fiskbestånden ska tåla fiske, det ska förhandlas med vattenägaren innan lov kan beviljas och det får inte finnas kommersiellt fiske i området från tidigare.. Inledningsvis kan jag konstatera att fiskeriområdet enligt lag om fiske måste göra upp en nyttjandeoch vårdplan. Det torde stå klart att utan finansiering har fiskeriområdet svårt att sköta sin verksamhet. Nyttjandeoch vårdplanerna är ett steg mot en mer planmässig fiskerihushållning. Med nyttjandeoch vårdplanen främjas också fritidsfiskets och det kommersiella fiskets verksamhetsbetingelser. Mycket goda och positiva effekter De positiva effekter som nyttjandeoch vårdplanerna medför har getts för lite uppmärksamhet. För vandringsfisken och hotade arter betyder nyttjandeoch vårdplanen att arbetet för deras väl är mer planmässigt och mer förankrat. Utan plan kan man inte utveckla fiskeriområdet. Ogjort blir exempelvis såväl en planmässig fiskevård som fiskeövervakning. Enligt lag om fiske måste fisket ordnas i enlighet med nyttjandeoch vårdplanen och det största ansvaret för detta bärs av fiskerättsinnehavarna. Som ett sammandrag kan jag konstatera att lag om fiske tål en granskning av grundrättigheterna. Däremot bestämmer delägarlaget fortsättningsvis liksom tidigare hur det ordnar sin verksamhet och hur det fiskas inom området: vem säljer man fisketillstånd till och med vilka villkor. Om fiskeriområdet inte gör upp en plan, eller låter blir att verkställa den, har det i lag om fiske sanktionerats med att NTM-centralen kan låta bli att betala ut olika slags bidrag till fiskeriområdet. I första hand ska planerna trygga en uthållig och mångsidig avkastning och ett hållbart och mångsidigt nyttjande av områdets fiskresurser samt fiskresursernas biologiska mångfald. Nyttjandeoch vårdplanerna i lag om fiske Vad säger då aktuell lagstiftning om kraven och ramarna för nyttjandeoch vårdplanerna. Det här kan till exempel betyda fiskereglering i enlighet med vad som fastställts i nyttjandeoch vårdplanen. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 13 lagstiftning, men då ska man veta att det arbetet sker i riksdagen, inte på exempelvis fiskeriområdets stämma. Till största delen är allt detta positivt ur vattenägarperspektiv. Till den del som vattenägarens egendomsskydd är begränsat, som i fråga om att NTM-centralen kan bevilja tillstånd för kommersiellt fiske, finns det fler kriterier som ska uppfyllas och som tryggar ägaren. Man kan också se på saken som så, att avsaknaden av en nyttjandeoch vårdplan i sig förlamar fiskeriområdet. Det här betyder ändå inte att bestämmanderätten i sig på ett betydande sätt skulle ha minskat för vattenägarna och fiskerättsinnehavarna jämfört med den tidigare lagen. Planen kan inte lämnas ogjord. Genom att organisera fiskeövervakningen bättre säkerställer man exempelvis att fiskarna har tillstånden i skick och spelreglerna kring fisket efterföljs. Planerna ska förbättra fiskerihushållningen ur olika aspekter, från vårdåtgärder för vattenområdena och fiskbestånden till uppföljning och utveckling. Genom att främja det kommersiella fisket tryggar man att det finns inhemsk fisk på matborden samt även bortfiske av oönskade arter. Lag om fiske har efter en lång process av förberedande ansetts trygga förverkligandet av grundrättigheterna och grundrättigheterna inbördes förhållande på ett sakenligt sätt. Verkställandet av planen ska exempelvis på ett delägarlags vatten genomföras till den del saken berör delägarlaget
Om fiskbeståndens tillstånd i ett område ändras så väsentligt att planen inte längre uppfyller behoven, måste fiskeriområdet skrida till åtgärder för att ändra på planen. Nyttjandeoch vårdplanen skapar en mer långsiktig strategi för ett område och tryggar en viss kontinuitet för olika funktioner. Kontinuitet möjliggör exempelvis en sådan planmässig vård och uppföljning av fiskbestånden som är svår att uppnå utan en plan. Därtill kan man med hjälp av planen följa upp och utveckla fiskeövervakningen, som direkt även kan stöda övervakningen av vattenägarnas egna tillståndsvillkor och förhindra tjuvfiske. Det är alltså bra att komma ihåg att fiskeriområdenas primära uppgift är att fokusera på att förbättra områdets fiskeriekonomiska situation och å andra sidan främja samverkan till den del det gäller ordnandet av en hållbar nyttjande och vård av fiskresurserna. Slutligen behandlas planen av NTM-centralen som också fattar beslut om slutgiltigt godkännande. Det finns mekanismer för att ändra på tråkig lagstiftning, men då ska man veta att det arbetet sker i riksdagen, inte på fiskeriområdets stämma.. Som ett första skede kan anses vara då medlemmarna väljer fiskeriområdet en styrelse, den styrelse som ska utarbeta nyttjande och vårdplanen. Verkställandet inleds efter att planerna godkänts Efter att nyttjandeoch vårdplanerna godkänts av NTM-centralerna och vunnit laga kraft är det dags att börja verkställa dem. Det här begränsar möjligheterna att bestämma om saker utgående från enbart jag tycker åsikter. Beslut om fiskevård eller fiskebegräsningar ska fattas utgående från ett dokumenterat behov. Värt att beakta är att planen även ska klara av en granskning i den regionala fiskerisamarbetsgruppen. Enligt regeringspropositionen ska uppgifterna skötas i enlighet med principerna i 1 §. Lag om fiske ställer nämligen minimikraven på vad som ska finnas med i planerna. Fiskeriområdet är alltså varken en miljöorganisation eller ägarorganisation, utan en skild med lagstiftning grundad juridisk person, som ska genomföra de uppgifter som ålagts i lagen om fiske och beakta både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter vid ordnandet av fisket. Planen stärker effekterna och genomförandet av det jobb man gör för vandringsfisk och hotade arter. Och man kan alltid direkt kontakta fiskeriområdet och höra sig för. Nyttjandeoch vårdplanen tryggar kontinuitet Nyttjandeoch vårdplanen kan vara i kraft i högst 10 år. Därtill ska skrivelserna enligt lag om fiske bygga på bästa tillgängliga kunskap. I sista hand har man vid stämman möjlighet att diskutera planen och föreslå ändringar. Enligt lag om fiske är fiskeriområdena offentligrättsliga föreningar som har som syfte att utveckla fiskerihushållningen inom det egna området och främja samverkan mellan medlemmarna för ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna. Därtill stöder fiskeriområdet, om vattenägarna så vill, vattenägarna i ärenden som gäller fiskevård och ordnandet av fiske. Fiskerisamarbetsgruppen består av företrädare för fiskeriområdena, fiskerioch miljöorganisationerna, forskningen, förvaltningen och landskapsförbunden samt inom samernas hembygdsområde av företrädare för Sametinget. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Enligt lag ska den kommersiella fiskaren därtill betala ägaren ersättning enligt gängse pris. En stor del av verkställandet ligger på fiskeriområdet, i synnerhet vad kommer till ordnandet av fiskeövervakning, att förverkliga olika vårdåtgärder och allmänt följa upp fisket och fiskresurserna. Lagen ställer minimikraven Möjligheterna att påverka innehållet är inte ändå obegränsat. Man kan också under arbetets gång framföra påminnelser till styrelsen om det finns sådant man anser vara viktigt att beakta. Man kan söka ändring till detta beslut. Vattenägaren ska för egen del från nyttjandeoch vårdplanen kolla upp huruvida det i planen finns saker som hen behöver beakta vid ordnandet av fisket. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns många möjligheter och nivåer genom vilken man kan påverka nyttjandeoch vårdplanen. Möjligt att påverka i många skeden Man kan påverka nyttjandeoch vårdplanen i många skeden. Vattenägaren kan till och med överlåta dessa uppgifter på fiskeriområdet, om det inte finns varken personeller pengaresurser att i egen regi sköta dessa uppgifter. Genom att delta i uppgörandet av nyttjandeoch vårdplanen och genom att verkligen förstå vad nyttjandeoch vårdplanen i grund och botten handlar kan man snabbt komma att inse att planen inte är en så dum idé trots allt. Initiativet till att ändra planen kan tas av fiskeriområdet självt, eller av NTM-centralen
Bilden är från Borgå å, som är ett specialfiskeområde. Här kräver även pilkfiske tillstånd av vattenägaren och fisket övervakas regelbundet.. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 15 Nyttjandeoch vårdplanerna ska bland annat innehålla en plan över hur fiskeövervakningen inom fiskeriområdet ska skötas
I bagaget hade jag en iktyonomexamen från Fiskis i Pargas och ett år av informationsstudier från Akan i Borgå. Fiskeområdena fick ändå en trög start och först ett lagtillägg 1994 som stadgade att fiskeområdena måste ha en disponent, gjorde att verksamheten kom i gång på allvar, berättar Gabi Lindholm. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING F iskeområdena som en förvaltningsnivå skrevs in i lagen om fiske 1982. Borgå-Sibbos fiskeriområdes konstituerande stämma. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Gabi har sett utvecklingen från fisketill fiskeriområden Gabi Lindholm började jobba med fiskeområden år 1995. – År 1995 började jag jobba på Nylands fiskarförbund med fiskeområden. År 2001 grundade jag mitt företag F:ma Gabi Lindholm för att på heltid sköta disponentskapen i ett antal nyländska fiskeriområden, berättar Lindholm. Gabi Lindholm håller i trådarna tillsammans med Mikko Koivurinta och Perttu Tamminen från NTM-centralen.. Fiskeområdena har ersatts av fiskeriområdena och numera är Gabi verksamhetsledare för sju nyländska fiskeriområden
– Den här kontakten är väldigt viktigt för mig som verksamhetsledare. – Jag kan inte ge en direkt summa hur mycket mer pengar som behövs, för det beror bland annat på huruvida området är tvåspråkigt eller inte, men de fiskeriområden jag sköter ansöker årligen om ett verksamhetsbidrag på 30 000 euro, men beviljas 9 500 –?12 000 euro säger Lindholm. Proaktiva sammanslagningar Som mest har Lindholm skött om 13 fiskeområden. Då jag jobbade med fiskeområdena insåg jag att det även är viktigt att ha en stark ekonomikunskap för att hålla fiskeområdena rullande. Lindholm konstaterar att fiskeriområdena har ålagts allt fler uppgifter. Om inte, betyder det att NTM-centralen får en avgörande roll då det gäller fiskeregleringarna och det kan leda till gränsjusteringar. Utgående från områdets särdrag har planerna olika tyngdpunkter. Det har varit mycket givande och intressant, fastän tidskrävande att ha fått vara med och utveckla Kalpa systemet som skapats bland annat för utbetalningen av ägarersättningar. Att via medlemmarna och intressenterna få höra hur det står till där ute på fältet. De nyländska kustfiskeområdena började i god tid före den nya lagen om fiske trädde i kraft göra sammanslagningar. Styrelsemötena kräver sin beskärda del av arbetstiden, jag ser framemot att igen få köra till möten både för att träffa människor och för den tid till eftertanke som tiden i bilen ger. – Det som hörtill det absolut roligaste är när folk från fältet tar kontakt. Det är givetvis bra att man vill öka fiskeriområdenas och nyttjandeoch vårdplanernas samhälleliga ställning. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17 Allt fler uppgifter för fiskeriområdena – Det är ett privilegium att ha fått vara med och utveckla fiskeoch fiskeriområdesverksamheten. På tal om pengar. En verksamhetsledares vardag Mycket av tiden går till administration, som är grunden för den egentliga verksamheten. De verksamhetsanslag som fiskeriområdena beviljas motsvarar helt enkelt inte uppgifterna. Problemet är dock att finansieringen inte hängt med. Hela fältet behöver ställa sig bakom planerna Arbetet med de nya nyttjandeoch vårdplanerna har varit arbetsdrygt. KARRIÄRENS 3 BÄSTA • Mångsidighet • Människorna • Frihet under ansvar KARRIÄRENS 3 SÄMSTA • Coronan – brist på människokontakt öga mot öga • Ständiga konflikter på en eller annan front • Bankernas kundkontroll PERSONPORTRÄTTET. Fiskevård via fiskereglering och säl och skarvstammarnas negativa inverkan finns som element i alla planer. Därför har jag byggt på med en yrkesexamen i ekonomiförvaltning. – På fältet tycker jag att nyttjandeoch vårdplanerna i det stora hela har förbättrat samarbetet mellan de olika parterna, trots att det även finns motsättningar som på sina håll har tillspetsats rejält, säger Lindholm. Vissa planer lyfter fram betydelsen av att aktivera vattenägarna och delägarlagen, medan andra områden gett fiskeövervakningen en synligare roll, ger Lindholm som exempel. Nyttjandeoch vårdplanen är det dokument som ska styra hur fisket och fiskevården ordnas på våra fiskevatten de kommande åren. – I en ideal värld där fiskeriområdenas finansiering skulle ligga på en nivå som motsvara de krav och förväntningar som ställs på dem skulle jag se det som lämpligt att sköta tre områden. Om vi ska kunna förbättra nyttjandeoch vårdplanernas samhälleliga effekt, måste vi få hela fältet att ena sig bakom planerna. Att sätta sig in i nya ärenden och system, diverse arbetsgrupper, utlåtanden och kommunikation fyller även de Lindholms kalender. Den nya vattenägarorganisationen VEAOL har till exempel gått hårt ut för att försvara vattenägarnas intressen, på grunder som det inte finns stöd för i lagen om fiske. – Vi jobbade hårt för att skapa helheter som känns vettiga och är därför glada att vi vid övergången till den nya lagen kunde fortsätta med så gott som tidigare gränsdragningar. Nu återstår att se om fiskeriområdena förmår att samarbeta om fiskeregleringar och fiskeövervakning där gränserna går mitt i fjärdar och sjöar. Vad är då det roligaste med jobbet. – Vi visste att man i den nya lagen vill minska på antalet fiskeområden och skapa större helheter. Mycket är i vattenägarnas händer och jag hoppas de tar en aktiv roll i att utveckla fisket. För tillfället sköter hon verksamhetsledarskapet i sju fiskeriområden. – Till exempel att arrangera och som sekreterare delta i en stämma, tar närmare en normal arbetsveckas timmar i anspråk, då inte medräknat produktionen av de dokument som presenteras. De sju nyttjandeoch vårdplanerna som Lindholms fiskeriområden låtit göra upp har många likheter, men även olikheter
18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 & den svåra frågan om fiskereglering Sik
Sälarna både river näten och äter upp fisk från näten. På grund av att nätfisket i Bottniska viken minskat och den naturliga dödligheten på grund av säl har ökat, är det rätt så begränsat hur man kan påverka sikbestånden via fiskereglering. En motsvarande trend kan däremot inte ses för den havslekande siken i Bottenviken. Att det i Kvarken tillåts användning av nät med mindre knutavstånd än i övriga Bottniska viken samt över lag ett rätt så effektivt sikfiske längs kusten leder antagligen till att vandringssikpopulationernas storleksfördelning i norra Bottenviken minskar. För den kustlekande siken, i synnerhet i vattnen söder om Kvarken, har yngelproduktionen försvagats av övergödningen. Fritidsfiskets andel av kustens sikfångsterna beräknas vara av samma storleksklass som det kommersiella fiskets. Fiskereglering hjälper endast delvis Under årtiondenas gång har fångstsikarna blivit mindre till storleken samt yngre. Ett större sälbestånd har påverkat i synnerhet nätfisket efter sik i mycket hög grad. I princip kunde det vara möjligt att påverka fiskedödligheten för olika storleksklasser genom att ge olika knutavståndsreglering för det kommersiella fisket och för fritidsfisket, där det kommersiella fisket skulle få använda ett mindre knutavstånd. Utbyggnaden av vattendragen och en försämrad vattenkvalitet har varit faktorer som ursprungligen inverkat på att vandringssikens naturliga produktion minskat eller tagit slut helt och hållet. Därtill äter sälen även sik i övrigt och ökar på så sätt sikens dödlighet. Den dödlighet sälen står för är betydligt högre än exempelvis på 1990-talet. TEXT LARI VENERANTA, ERKKI JOKIKOKKO OCH ARI LESKELÄ, NATURRESURSINSTITUTET FOTON LARI VENERANTA fiske till 43 millimeter i Bottniska viken, med undantag för Kvarken. Här kunde en fiskeriområdesvis reglering hjälpa de lokala sikstammarna. Med den så kallade sikförordningen från 2013 höjdes det minsta tillåtna knutavståndet för sikPå några årtionden har havsområdets sikfångster minskat till bara en fjärdedel av vad de varit. Av de större vattendragen är det endast Torne älvs vandringssik som i nuläget bygger helt och håller på naturproduktion. Samtidigt har den mängd sik man utplanterar vid kusten minskat kraftigt och numera hänger de flesta utsättningar ihop med de fiskerihushållningsåläggande som kraftverksbolagen har. Fångstandelarna varierar mellan olika områden och tidpunkter. I synnerhet i Kvarken får man i sikfisket även abborre som bifångst, och även abborrfångsterna skulle minska betydligt om man skulle höja knutavstånden i sikfisket och således försämra det kommersiella fiskets lönsamhet ytterligare.. Efter att förordningen trätt i kraft ökade fångstsikarna aningen i storlek i Bottenhavet-Kvarken, men i Bottenviken från Karleby norrut har man inte kunnat se denna förändring som man eftersträvat med regleringen. Även fångstmängderna har minskat. Då skulle det kommersiella fiskets fångster inte minska så mycket, något som även skulle omfatta abborrfångsterna. Ett större knutavstånd skulle ändå på grund av den nu rådande höga fiskedödligheten leda till att fiskets fångster skulle minska och den fördel som sikutsättningarna ger skulle minska. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 19 & den svåra frågan om fiskereglering S ikfångsterna till havs består av olika stammar och ekotyper. Resultaten kommer också att kunna ses först efter många år. Många orsaker till fångstnedgång Sikfångsterna till havs har sjunkit till en fjärdedel av vad de var under toppåren på 1990-talet. Bland fångsten finns både utplanterad och vild fisk, samt både vandringssik och havslekande sik. Nuförtiden görs sälobservationer under sikens lektid även i vattendragens nedre delar, ända upp till de första dammarna var vandringssiken samlas för att leka. Här har också klimatförändringen med kortare isvintrar spelat sin egen roll i att försvaga bestånden. I nuläget kan man inte på något lätt sätt öka vandringssikfångstens värde genom att öka knutavstånden, även om åtgärden skulle hjälpa till att bevara Torne älvs naturliga sikbestånd, som i nuläget är kraftigt fiskat, och man kunde även få storleken på den moderfisk som fiskas från utbyggda vatten att växa. I synnerhet i Bottniska viken är situationen utmanande. Skild reglering för kommersiellt och fritidsfiske. Största delen av den vandringssik som fiskas härstammar från utplanteringar
& Aronsuu, K. Rannikkolajien säätelyn tehostamismahdollisuudet ja -tarpeet Suomen rannikolla. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 95/2020. Som fiske efter sik med nät betraktas ett fiske där minst hälften av fångstens vikt utgörs av sik. Text: Malin Lönnroth, Centralförbundet för Fiskerihushållning Att höja knutavstånden i siknäten till exempel till 4355 millimeter skulle inte nämnvärt hjälpa havsöringarna, eftersom de fortsättningsvis skulle fastna i näten som halvvuxna. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 1 SIKFISKEREGLERING I augusti 2013 trädde den så kallade sikförordningen i kraft. & Jokikokko, E. 2020. & Harjunpää, H. Merenkurkun merikutuisen siian istutustuotto ja syönnösalueet. Koskiniemi, J. 2019. Luonnonvarakeskus. 31 s. Luonnonvarakeskus. Lokal fiskereglering skulle hjälpa havslekande sik Det finns ingen entydigt bra lösning för att utveckla fiskeregleringen för vandringssiken i Bottniska viken. Helsinki. Kallio-Nyberg, I., Koljonen, M.-L., Veneranta, L. Jordoch skogsbruksministeriet har meddelat att de överväger en höjning av knutavstånd i nätfiske efter sik vid kusten och om frågan går vidare inleds en remissrunda inom kort. Pohjanlahden siikakantojen vaelluserot ja ikäluokkien kokoerot: Siikakantojen ekologisten ominaisuuksien tutkimus geneettisen kannantunnistuksen avulla. 52 s Kallio-Nyberg, I., Veneranta, L., Jokikokko, E. Från fiskerinäringens sida har framförts de allvarliga följderna av en knutavståndshöjning får för fisket och att även åtgärder mot sälstammarna krävs. Vid fiske efter sik i havet ska knutavståndet i nät vara 1) minst 27 millimeter och högst 30 millimeter eller minst 43 millimeter norr om latituden 64°00´N, 2) minst 30 millimeter och högst 35 millimeter eller minst 43 millimeter i havsområdet mellan latituderna 64°00’N och 63°30’N, 3) minst 40 millimeter i havsområdet mellan latituderna 63°30’N och 62°30’N, 4) minst 43 millimeter söder om latituden 62°30’N. 2021. Luonnonvarakeskus. De eventuella regleringsåtgärder som längs kusten görs för vandringssiken borde vara beståndsvisa och skalas till födosöksområdena och de behov som finns. Veneranta, L. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 56/2019. Under hösten 2021 förde Jordoch skogsbruksministeriet diskussioner med olika intressentgrupper med anledning av den utvärdering som gjorts om nätfiskeregleringen som presenteras i artikeln här intill. Pohjanlahden siikakantojen perinnöllinen erilaistuminen ja merialueen siikasaaliiden alkuperä. Läs mer: Lappalainen, A., Veneranta, L., Kuningas, S., Olin, M. & Jokikokko, E. Helsinki. 35 s. Med den infördes knutavståndsreglering för sikfisket. Leinonen, T. 2020. Helsinki. Luonnonvarakeskus. & Leskelä, A. Helsinki. Luonnonvaraja biotaloudentutkimus 13/2021. Luonnonvarakeskus. Havsöringen hjälps i sikfisket främst genom att begränsa nätfiske utanför de vattendrag där havsöringen leker eller i strandnära vatten i skärgården. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 59/2021. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 51/2020. 2021. 52 s.. Numera finns sikfiskebestämelserna i förordningen om fiske. WWF har ställt ett ultimatum till ministeriet de rödlistar siken i sin konsumentguide om knutavstånden inte höjs till 45 mm. Koljonen, M.-L., Veneranta, L., Kallio-Nyberg, I. Vaellussiian pituusja ikäjakauma Pohjanlahden saaliissa 1981–2017 sekä 2013 alkaneen verkkokalastussäätelyn vaikutus siikakantoihin. Helsinki. 44 s. För den havslekande siken kunde man i Bottniska viken genomföra exempelvis så att man fiskeriområdesvis ger knutavståndsbegränsningar som beaktar sikbeståndens åldersoch storleksstruktur samt fattar övriga beslut om begränsningar under lektid