25 stycken blanketter per häfte (självkopierande x 3). (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Alla produkter finns på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS MÖSSA Fiskeövervakarens mössa värmer då vädret blir kallare. Storlek A4. Pris: 7 €. Texterna på både finska och svenska. Pris: 20 € Beställ i god tid! FISKEÖVERVAKNINGSBLANKETT Fiskeövervakningsblankett i enlighet med lagen och förordningen om fiske. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Läs mer om den mångsidiga matfisken gädda på sidan 28. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 Restaureringskurs i urban miljö 14 Lojosjöns jakt& fiskepoliser 16 Hur borde fisket regleras. Foto: Shutterstock TA PI O G U ST A FS SO N. Hösten är en utmärkt tid för gäddfiske. 20 Gösens minimimått höjdes i Skärgårdshavet 22 Snabbare datorer underlättar laxforskarens vardag 26 Klagomål om långa behandlingstider för skarvåtgärder 27 Bokhörnan 28 Den mångsidiga gäddan 30 Fiskerirådgivning i 130 år kustens finskspråkiga medlemsförbund 34 Stor gråsälstam skapar trubbel för torsken vid kanadensiska östkusten 5 Ledaren 6 Notiser 17 10 fakta om fisk 37 Lagspalten 38 Personnytt 10 14 I VA RJ E N U M M ER M AL IN LÖ N N RO TH PÄRMBILD Gäddan är populär bland fritidsfiskarna. De årliga fångsterna uppgår till cirka 7 miljoner kilo
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net > produkter Våra broschyrer är gratis då de beställs i mindre mängder, men vi fakturerar för postkostnaderna. Våra broschyrer. Alla broschyrer finns även i elektroniskt format! Fler broschyrer finns på vår hemsida
För fiskets del föreslås det att det efter en 3–5 år lång övergångstid skulle vara förbjudet att använda blytyngder i drag och vikter. Fler sålda fiskevårdsavgifter som det första coronaåret gav upphov till ses nu för första gången i budgeten. Att skapa det insamlingsnät på 350 insamlingspunkter som krävs enligt förslaget, kan komma att bli en dyr och omöjlig affär för redskapstillverkarna och -försäljarna. Nästan lika mycket som tidigare toppår. I Bottenviken har laxen åtminstone ställvis simmat in i bragderna i tacksamma mängder. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Som avslut på coronasommar 2 SEMESTRARNA BÖRJAR VARA avklarade och blickarna riktas redan mot en bråd höst. Ägarersättningarna föreslås höjas med 18 procent, men slutsumman är fortfarande mindre än den fyra miljoners årsnivå som utlovades i samband med reformen av lagen om fiske. Fiskerihushållningens totala budget skulle enligt förslaget växa med 2,3 miljoner euro, det vill säga med 25 procent. Begränsningen skulle enligt förslaget ändå inte gälla nätens blytelnar. FINANSMINISTERIETS BUDGETFÖRSLAG för nästa år publicerades den 18 augusti. I Tana älv är mängden uppvandrande lax fortfarande obetydlig och den främmande arten puckellax håller på att ta över. Laxsoppan puttrade på mild värme den här sommaren då det fanns gott om vandringslax i de norra älvarna. Miljöministeriet som ansvarar för implementeringen av plastdirektivet (SUP) håller i sin tur på att lägga fram tuffa krav på avfallshanteringen av fiskeredskap. Däremot har endast drygt 40 procent av Finska vikens laxkvot fiskats fram till slutet av augusti. Den avstickare som en del lax på väg norrut brukar göra till Finska viken i början av sommaren verkar inte ha skett i år. Säkerhetsoch kemikalieverket har under sommaren samlat in kommentarer angående kommande begränsningar i användningen av bly. Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Fiskerihushållningens totala budget ska enligt förslaget växa med 25 procent till nästa år”. I HÖST LÖNAR DET SIG också att hålla koll på hur tillämpandet av en del EU-bestämmelser framskrider
Är det lätt att köpa fisketillstånd. Är delägarlaget öppet för nya idéer, jobbar man långsiktigt med fiskevård. Eller vet du ett delägarlag som skulle vara värd titeln. Hur har man beaktat del ägarnas behov och rättigheter och hur beaktar man utomstående fiskare. Ägarersättningarna föreslås höjas med 565 000 euro, det vill säga 18 procent. Under hösten vidareutvecklar vi tjänsten utgående från responsen från användarna och introducerar nya egenskaper, säger Kimmo Murto, som är projektchef för e-tjänsten på Naturresursinstitutet. I första skedet utarbetas en mobilapp som ska lanseras för test till några tiotal användare i Skärgårdshavet i början av hösten. Avsikten är att e-tjänsten ska lanseras till alla fritidsfiskare i början av fiskesäsongen sommaren 2022. Har delägarlaget nätsidor, eller finns man kanske på Facebook. 2 325 000 Jordoch skogsbruksministeriet föreslår i budgetsförslaget för 2022 att anslaget för främjandet av fiskerihushållningen ska höjas med 2 325 000 miljoner euro jämfört med i år. Testversionen innehåller en del av funktionerna i tjänsten. Ökningen beror främst på att fiske som hobby ökade i popularitet under coronapandemin i fjol och ledde till större fiskevårdsavgiftsintäkter. Med e-tjänsten, som har det finska namnet Oma kala, kan fritidsfiskare enkelt lämna fångstrapporter och använda sig av informationen i tjänsten i sin fritidsaktivitet. Berätta för oss vem du tycker borde vinna! Anmälning till tävlingen sker via e-post till kalastus(at)ahven.net. Det är en ökning på hela 25 procent. Naturresursinstitutet ansvarar för framtagningen av e-tjänsten för fritidsfiske på uppdrag av jordoch skogsbruksministeriet.. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER Vi efterlyser Finlands bästa delägarlag! Lämna ditt bidrag senast 30.9! Är ditt delägarlag Finlands bästa. Skriv som rubrik ”Finlands bästa delägarlag” och i meddelandefältet ger du dina fritt formulerade motiveringar. . Forskare och myndigheter använder också informationen bland annat vid planeringen av hållbart nyttjande av fiskbestånden och som stöd för beslutsfattandet. TA PI O G U ST FA FS SO N , CF F ARBETET MED EN E-TJÄNST FÖR FRITIDSFISKE HAR INLETTS Arbetet med en e-tjänst för fritidsfiske inleddes i början av april
Gråsälsbytet var 413 individer, vilket är en ökning med 79 procent från föregående år. Källa: SYKE. Östersjövikarbytet var 311 individer av en total kvot på 375 vikare. Antal skarvbon per häckningsområde åren 1996 – 2021. FÄRRE ÖSTERSJÖVIKARE, MEN FLER GRÅSÄLAR SOM JAKTBYTE Finlands viltcentral meddelar att bytesmängderna för jaktåret som avslutades i slutet av juli minskade för östersjövikarsälens del, men ökade för gråsälen. Nuvarande jaktårs kvot 1.8.202131.7.2022 medger en jakt på 375 östersjövikarsälar i Bottenviken-Kvarkens stamskötselområde.. Bytesmängden regleras nu i stället med hjälp av en regional jaktkvot, med så kallad avlysningsjakt. Häckningsbeståndet har varierat med bara några procent sedan 2015. Det här 12 procent färre bytessälar jämfört med året innan. De första lyckade häckningarna i inlandet konstaterades i Päijänne-Tavastland, i Vesijärvi i Lahtis. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER TA PI O G U ST FA FS SO N , CF F Stora regionala variationer i skarvbeståndet Sommaren 2021 räknades 24 300 stycken skarvbon i Finland. Jaktkvoten är dock 1 050 individer. Statsrådet ändrade jaktförordningen i april i år så, att man vid jakt på östersjövikare inte mer behöver jaktlicens. De årliga variationerna i antalet bon är fortfarande stora och inverkan av havsörnens jakt på ungproduktionen och koloniernas placering håller fortfarande på att öka. Bestånden minskade i bland annat Lovisa, Nystad och Vasa medan de ökade kraftigast, med cirka 350–450 bon, i Borgå, Esbo, Kristinestad, Karleby och Korsholm. Under nuvarande jaktperiod kan vikarsäl fällas inom gränserna för den regionala kvot som fastställts av jordoch skogsbruksministeriet
PROGRAMMET FÖR FRÄMJANDE AV INHEMSK FISK HAR GODKÄNTS Statsrådet godkände i juli programmet för främjande av inhemsk fisk som har målet att få finländarna att äta i genomsnitt 2,5 fiskportioner per vecka före 2035. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER Nya produkter av strömming och mört Enligt Jordoch skogsbruksministeriet kommer vi i fortsättningen att få allt mer mört, strömming, siklöja och andra underutnyttjade fiskar på vårt matbord. En ökad konsumtion av inhemsk fisk förutsätter konkreta förändringar inom primärproduktionen och industrin. I dag äter vi ungefär 1,7 portioner fisk per vecka. I synnerhet vill man öka konsumtionen av inhemsk hållbart producerad fisk. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Konsumtionen av i synnerhet underutnyttjad fisk, såsom vassbuk, nors, mörtfisk, småabborre och siklöja, kan ökas på ett hållbart sätt. Till exempel användningen av Östersjöfoder och odling i cirkulerande vatten möjliggör hållbar tillväxt inom vattenbruket utan att riskera målet om god vattenstatus. Bakgrunden till detta är fiskeriföretagens projektfinansiering på en miljon euro som ger sex företag möjlighet att förverkliga sina idéer för att öka konsumtionen av inhemsk fisk. Även inhemsk odlad fisk behövs betydligt mer än för närvarande. Målet är att femdubbla användningen av strömming och fördubbla användningen av annan inhemsk vildfisk som livsmedel före 2035. Sammanlagt beräknas projekten öka konsumtionen av strömming, mörtfisk och siklöja med över sex miljoner kilogram per år. Bland dem som fick finansiering finns både stora branschaktörer och nyare företag: Hätälä Oy, Kamaboko Finland Oy, Martin Kala Oy, Pielisen Kalajaloste Oy, Saarioinen Oy och Small Fish Foods Oy. Att tredubbla produktionen fram till 2035 förutsätter betydande framsteg när det gäller att utveckla en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar produktion. Programmet syftar också till att öka exporten av bearbetade fiskprodukter
Kursen hålls av fiskeribiolog Malin Lönnroth och jurist Elias Rauhala vid Centralförbundet för Fiskerihushållning. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER 2,16 MILJONER EURO DELADES UT AV KUSTENS NTM-CENTRAL Egentliga Finlands NTM-central har för 2021 delat ut sammanlagt 2,16 miljoner euro för främjandet av fisket ur fiskevårdsavgiftsmedlen. 10-16 Kursplatsen är ännu öppen, närmare info ges i samband med anmälan. Med fiskevårdsavgiftsmedlen finansieras årligen hundratals nationella och regionala projekt som bland annat främjar hållbar nyttjande och vård, fiskeövervakning och fiskerirådgivning. 050-527 2314, marina.nyqvist@fishpoint.fi. Fördelningen av de 2,16 miljoner eurona som delades ut längs kusten ser ut som följande: Cirka 100 projekt fick sammanlagt 470 000 euro. Vi inleder med en grundkurs i fiskeövervakning varefter vi diskuterar den praktiska fiskeövervakningen i Österbotten. NTM-centralen delar pengarna till fiskeriområdena, som delar dem vidare till vattenägarna. SH U TT ER ST O CK SH U TT ER ST O CK. Begränsat antal platser. Lagen om fiske definierar till vilka ändamål de insamlade fiskevårdsavgiftsmedlen får användas till. Deltagandet i kursen är avgiftsfri. Efter kursen ordnar NTM-centralen ett provtillfälle för de som vill avlägga fiskeövervakarprovet. Det är fråga om ersättningar för fisket år 2020. Fiskeövervakarkurs i Vasa 25.11 kl. Projektmedlen delas ut av såväl Jordoch skogsbruksministeriet som NTM-centralerna. Vattenägarersättningarna som betalas ur fiskevårdsavgiftsmedlen som ersättning för de allmänna fiskerättigheterna och för fiskeguideverksamheten var 1, 3 miljoner euro. Tel. Stödprocenten var i medeltal cirka 60 procent. Deltagande på distans möjligt. Kursen riktar sig till både de som vill bli fiskeövervakare samt till de som redan fungerar som fiskeövervakare. Kustens 36 fiskeriområden fick verksamhetsbidrag för 2021 för sammanlagt 393 500 euro. Till finansiering av nyttjandeoch vårdplanerna gick 33 000 euro, medan 95 000 gick till fiskeövervakning. Anmälan till kursen samt i provtillfället görs senast 11 november till Marina Nyqvist
Tre av deltagarna på restaureringskursen granskar slutresultatet och har som uppgift att fundera på kompletterande restaureringar i området.. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Restaureringskurs i urban miljö TEX T OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTR ALFÖRBUNDE T FÖR FISKERIHUSHÅLLNING 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Kvarnforsen i Högfors har restaurerats i sommar
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Restaureringskurs i urban miljö Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11
Nästan tjugo personer har i början av augusti samlats i Högfors för en fältkurs i vattendragsrestaureringar. En del av kursdeltagarna har en mer marin bakgrund, även det en viktig bit i pusslet att rädda vår vandringsfisk. Kursen har finansierats ur Europeiska havsoch fiskerifondens miljöprogram. Officiella instanser, så som representanter från NTM-centraler och Forststyrelsen är på plats, men även representanter för kommuner där det är aktuellt med vattendragsrestaureringar av olika slag. Helheten av ekosystem fungerar endast så bra som dess svagaste länk. Från de minsta källflödena ut till öppet hav kopplas ekosystemen ihop likt ett pärlband. Här måste man ända ta i beaktande områdets särkaraktär som kulturlandskap. Nu är det dags att skrida från teori till praktik och för kursdeltagarna att öva göra egna restaureringsplaner. I andra ändan av skalan finns privatpersoner som blivit intresserade av restaureringar. KURSEN 2020-2021 Restaureringskursen som hölls under hösten 2020 våren 2021, ordnades av Valonia (Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energi) och Luvy (Västra Nylands vatten och miljö). Och bra så, det är just så det ska vara. För en del har intresset väckts för att man bor intill ett vattendrag med havsöring, andra är mer intresserade av den landskapsmässiga biten av restaureringar och växterna kring vattendraget. Viktigt att se och planera helheter Då man utför vattendragsrestaureringar måste man beakta helheten, understryker en av kursens lärare, pensionerade fiskeribiolog Anssi Eloranta flera gånger. Slutresultatet är alltid en kompromiss Då vi efter den korta introduktionen i ämnen beger oss ut i fält, sker det under ledning av Markus Penttinen. Då kursdeltagarna under den drygt en timme långa introduktionssessionen presenterar sig kan jag konstatera att vi är ett brokigt gäng. Kursen är en fortsättning på en populär vattendragsrestaureringskurs som ordnats online under 2020–21. Kursens material som är gratis och öppen för alla finns samlat på: www.valonia.fi/ materiaali/virtavesikunnostuskurssin-webinaarien-materiaalit/. – Vi kan helt enkelt inte fälla träd i vattnet här, vid det populära vandringsstråket och dess främsta utsiktsplats, trots att det skulle vara väldigt nyttigt för fiskbeståndet. Först beger vi oss till Kvarnforsen. Penttinen berättar vidare att samma gäller fällandet av träd ner i vattnet för att skapa skyddsmiljöer. Som namnet säger har här tidigare fungerat en kvarn och fisken möts av ett fall på tre meter. Han har i nästan tjugo år gjort frivilligarbete med vattendragsrestaureringar. Vi befinner oss i en miljö där bruksverksamheten har satt en kraftig prägel på Karisån och den utbyggda miljö med sina kulturvärden sätter, förutom finansiering, ramarna för vad som är möjligt att göra. Här har man så sent som dagen innan gjort stora restaureringsjobb. Och då en länk i kedjan brister ja då går pärlbandet sönder. Den idylliska Kvarnforsen figurerar på så gott som alla Högfors reklambilder så alla ingrepp i miljön synas noggrant. – Vi kan inte bara se till att göra exempelvis förhållanden för öringen lämpliga, utan vi måste även sörja för att det finns miljöer för andra arter beroende av de livsmiljöer vi restaurerar. Det ideala skulle vara ytterligare en vandringsunderlättande struktur av något slag för att underlätta det för även annan fisk att ta sig uppåt. För att underlätta det för öringen att ta sig uppåt har man skapat en djupare bassäng strax innan vattenfallet, så att fisken kan ta ordentligt med fart för sitt hopp. Penttinen berättar att så är det alltid i fråga om vattendragsrestaureringar, restaureringarna är en balansgång och slutresultatet är alltid en kompromiss. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 H ögfors bruksområde och Karisån som rinner genom området utgör en idyllisk, men samtidigt utmanande miljö för den två dagar långa restaureringskursen. Nu håller han som aktiv inom Virtavesien hoitoyhdistys Virho och i samarbete med Västra Nylands vattenskyddsförening LUVY, på att restaurera forsarna i centrum av Högfors
Hon hör till de privatpersoner som aktiverat sig i vattendragsrestaureringar och vittnar om att det bland allmänheten finns ett stort intresse för att engagera sig. Jag följer med en stund och sedan är det dags att tacka för mig. Mer om Karisån/ Svartån finns att läsa på bland annat Västra Nylands vatten och miljö och Högfors kommuns nätsidor: www.luvy.fi och www.karkkila.fi. Från Hiidenvesi fortsätter vattendraget till Lojo sjö och fortsätter därifrån vidare mot Finska viken under namnet Svartån. Arbetet för att återställa våra otaliga vattendrag fortsätter. Kreativt tänk behövs för lyckade restaureringar Penttinen beskriver uppgörandet av restaureringsplaner och förverkligandet av restaureringar som ett verkligt kreativt arbete, och mannens stora passion för det han gör går inte att ta miste på. Restaureringar intresserar allmänheten Vid lunch sitter jag vid samma bord som en landskapsplanerare från Esbo. Karisån, som går under namnet Svartån längre ner i avrinningsområdet får sin början i Pyhäjärvi i Högfors och rinner via Vanjärvi till Hiidenvesi. Därtill säljer vi 150 årskort till ortsbor, 50 årskort för unga och 100 årskort för utsocknes fiskare. En del regnbåge planteras därtill ut. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 KARISÅN / SVARTÅN Kärt barn har många namn. – De här människorna, inklusive mig själv, är en underutnyttjad potential. Pasi Åman (t.v) och Anssi Eloranta.. Delägarlagen är aktivt med i restaureringarna och Pasi berättar att man i området kan fiska allt från lake till gädda öring och harr, men alla öringar måste släppas tillbaka. Karisån/Svartån har varit en av södra Finlands finaste laxälvar. Bruksverksamheten i Högfors inleddes i början av 1800-talet. I början av 1900-talet ledde industrialiseringen och det växande behovet av energi till att vattendraget byggdes ut med vattenkraft och laxfiskarnas vandring blev ett minne blott. Forsarna i Högfors är populära bland fiskare, och årligen ordnas det flugfisketävlingar här. Penttinen visar, förklarar och kursdeltagarna får verkligen en gedigen inblick i vad vattendragsrestaureringar i praktiken går ut på. Vid stranden synar Eloranta det jobb som gjorts och ställer kompletterande frågor. Senast i juni hölls kval till flugfiske-FM vid en av områdets forsar, Pitkälänkoski. Kursdeltagarna ritar och planerar så pennorna glöder. Vi är många som vill jobba för vattendragens väl ur olika synvinklar. Fisketillstånden finns att köpa på nätet på kalakortti.com, men även vid ortens ABC, där det finns en automat som fungerar med mynt, men som ännu i år ska uppdateras att kunna ta emot betalkort. En viktig aspekt vid restaureringsarbetet är att komma ihåg är att ”less is more”. Efter lunch blir det dags för deltagarna att plocka fram vadarbyxorna och börja planera egna restaureringsförslag för området. – Vi säljer årligen cirka 1 200 dygnstillstånd till området berättar Åman. Delägarlagen aktivt involverade i restaureringarna Vid Elorantas sida på gångbron som sträcker sig över Kvarnförsen står Pasi Åman, ordförande för de fyra delägarlag som tillsammans förvaltar och säljer fisketillstånd till områdets forsar. Det är dels en fråga om pengar, dels om att naturen inte ska förändras till något helt nytt som aldrig funnits
14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Lojosjöns jakt& fiskepoliser TEXT & FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING
De flesta hade en eller två abborrar, en fiskare hade fått en 55 centimeters gös. Bägge hör till de kontaktpersoner för jakt och fiske som polisen utsett. E n polisbåt åker sakta ut på Lojonsjön från Hiidensalmi. Gott om bragder Då man på våren inledde fiskeövervakningen på Lojosjön, stötte man på en hel del redskapsflaggor utan redskap. Centralförbundet skickade kursmaterial och senare beställde polisen fiskeövervakarnas fälthandbok för de poliser som deltog i utbildningen, samt till inrättningens polisbilar. Då fastnade bland annat en fiskare med sju undermåliga gösar i polisens garn. Redskapen är för det mesta utmärkta enlig lagens krav. Båtens brandsläckare ska servas årligen. Västra Nylands polisinrättning satsar verkligen på fiskeövervakning. Överkonstapel Pasi Huhta och äldre konstapel Mika Heikkinen ska inleda sitt nattskift, till vilket hör fiskeövervakning på Lojosjön. Under eftermiddagen och kvällen står det klart att det finns verkligt mycket bragder på Lojosjön, vid stränderna kräftmjärdar och längre ut nät. För en vecka sedan hade polisen en övervakningsresa tillsammans med Forststyrelsen på Lojosjön och Hiidenvesi. Tidigare hade man tre kontaktpersoner för jaktoch fiske. Hittills har man inte gjort gemensam fiskeövervakning med lokala fiskeövervakare, utan man har koncentrerat sig på myndighetssamarbetet med kustbevakningen och Forststyreslens jaktoch fiskeövervakare. Under kvällen delade polisen ut några 70 euros böter för oservade brandsläckare. Idag ska polisen bland annat övervaka hur kräftmjärdar och fiskeredskap är märkta. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 Västra Nylands polisinrättning har den här våren utbildat 12 jaktoch fiskepoliser och fem mannar i befälet i fiskeövervakningsfrågor. Vi återvänder till båtrampen i Hiidensalmi kring klockan 23 och mörkret har redan lagt sig. En herre som inledningsvis meddelar att han inte har fisketillstånden i skick visar sig även ha en brandsläckare som inte servats och till råga på allt är båten oregistrerat. Förutom övervakning på Lojosjön har han övervakat friluftsfolk i Noux nationalpark tillsammans med Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare. På sidan finns all nödvändig information samlad. Fiskeplatser hade reserverats och det är inte tillåtet enligt lagen. Inledningsvis berömmer Heikkinen kalastusrajoitus.fi -sidan. En fiskare fick åka hem med en 100 euros böteslapp för att hen hade glömt att betala fiskevårdsavgiften. Böter utdelades Idag påträffades inga undermåliga gösar. Förutom fiske övervakar polisen sjötrafiken. En minst 5,5 meter lång båt eller båt med över 20 hästkrafters motor ska vara registrerade i Traficoms båtregister. Satsningar på fiskeövervakningen ser ut att få en fortsättning kommande år. Huvudsakligen kontrollerade poliserna att fiskarna hade sina tillstånd i skick. Jag önskar poliserna en lugn fortsättning på skiftet då de beger sig tillbaka ut till sjöss för att fortsätta sitt jobb.. Likaså ska båtens registrering vara i skick. Därmed var det problemet löst. Polisen tog en tuff linje och alla osakliga flaggor togs bort. Allt fick sin början i fiskeövervakarutbildning Överkommissarie Juha Rosendahl från Västra Nylands polisinrättning var på våren i kontakt med Centralförbundet för Fiskerihushållning om fiskeövervakningsutbildning riktad till poliser. Mängden fiskare ökade då skymningen lade sig, men fångsterna var rätt så små. Huhta fiskar själv på fritiden och Heikkinen har jakt som hobby. Efter kursen är de 12. Heikkinen berättar att han varit till sjöss nästan varje helg efter midsommar. Men, så som är fallet på många andra håll också, verkar kontaktuppgifterna saknas på många redskap. Nätsidan borde dock göras mer känd. Samarbete med Forststyrelsen Huhta och Heikkinen jobbar till sjöss vid sidan av andra arbetsuppgifter. En annan fiskare säger sig ha glömt fisketillstånden hemma, men kan efter en stund skicka bild åt Heikkinen på sina tillstånd, så saken är med det avklarad. – I år har vi fått mer resurser att övervaka till sjöss och nästa år har vi lovats en ny övervakningsbåt, något som naturligtvis gläder oss, säger Huhta. – Vi har dock gjort det klart ända upp till högsta ledningen att då en fiskeövervakare skrivit en uppvisningsanmodan ska böter utdelas då det är befogat, understryker Rosendahl. Uppdragen till sjöss sköts främst under veckoslut. I dagsläget är de få fiskare som känner till den. Mer böter utdelas
16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TA PI O G U ST AF SS O N Hur borde fisket regleras. Ändrade fisketrender betyder att traditionell nätfiskereglering inte längre är av lika stor betydelse och det kan finnas behov av att ta i bruk ny typ av fiskereglering. TEXT TAPIO GUSTAFSSON & MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING
Det är befogat att trygga gösens lek, inklusive fiskens vandring till lekplatsen och vakt av rommen, på de viktigaste fortplantningsområdena. För tillfället regleras inte abborrfisket längs kusten. Fiskebegränsningar under lektid som genomför väl och är noga begränsade borde utgöra en viktig del av den regionala och lokala fiskeregleringen och tryggandet av fiskproduktionen. För kustens fiskarter understryks betydelsen av regional och lokal fiskereglering. I Borgå å:s specialfiskeområde har man exempelvis en dagskvot på tre gösar. Helsinki. För många arter är fritidsfiskets andel av de totala fångsterna betydligt större än de kommersiella fiskarnas fångster och i synnerhet för arter som är lätta att fiska med spöredskap kommer fritidsfiskets andel av fångsterna antagligen att fortsätta öka. Om D et kommersiella fisket är på nedgång, i synnerhet vad kommer till nätfiske, likaså minskar fritidsfisket med nät. 2021. Det här gäller exempelvis gös-, abborroch gäddfisket. Informationen om många av våra fiskarter är bristfällig, och statistiken över fritidsfiskets fångster likaså, vilket försvårar utvärderingen av vilka regleringsåtgärder som skulle behövas. Här har fiskeriområdena och deras nyttjandeoch vårdplaner en viktig roll. Nätfisket riktas främst mot individer som redan hunnit leka 2–3 gånger, vilket betyder att man sannolikt inte påverkar beståndet genetiskt negativt. Av de totala abborrfångsterna (både kommersiell och fritidsfiske) fiskas ungefär hälften med nät eller andra stående redskap. Det här är något som måste beaktas i fiskeriområdena. Luonnonvarakeskus. Ett övre mått för gös torde inte behövas, för många kommersiella fiskare och fritidsfiskare släpper redan nu tillbaka stora individer, något som definitivt även är att rekommendera. Lappalainen, A., Veneranta, L., Kuningas, S., Olin, M. I gäddfisket kan man överväga lokala mellaneller övre mått. Naturresursinstitutet har i rapporten Rannikkolajien säätelyn tehostamismahdollisuudet ja -tarpeet Suomen rannikolla, publicerad tidigare i år, utvärderat vilka behov det finns av att reglera fisket längs kusten och hur fiskeregleringen kunde ske. I dylika fall kan man minska problemen genom exempelvis dagsvisa kvoter. Den här lösningen skulle också vara den enklaste ur fiskeövervakningssynvinkel. 52 s. För den som vill förkovra sig i ämnet hänvisar vi till rapporten i sin helhet. Det tydligaste tillvägagångssättet skulle vara att begränsa allt fiske på fortplantningsområdet, exempelvis under maj. Stora göshonor har både mer rom och rom av bättre kvalitet än mindre individer. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 GÖS Den stegvisa höjningen av gösens minimimått år 2016 och 2019 har varit steg i rätt riktning och inverkat positivt på gösstammarna. Rannikkolajien säätelyn tehostamismahdollisuudet ja -tarpeet Suomen rannikolla. ABBORRE Fritidsfiskets abborrfångster har under 2010-talet varit ungefär dubbel jämfört med det kommersiella fiskets fångster. Då fritidsfiskemetoderna effektiveras kan det för gösen och gäddan bli aktuellt att reglera fritidsfisket med exempelvis dagsvisa kvoter. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 13/2021. Nu borde man även övergå att använda nät med större knutavstånd, i synnerhet i Skärgårdshavet. Det här betyder att traditionell nätfiskeregleringen inte längre är av lika stor betydelse, och det kan finnas behov av att ta i bruk ny typ av fiskereglering. Gösfiskemetoderna på fritidsfiskesidan har under senare år utvecklats snabbt. Det kan samlas många fiskare på gösrika ställen och fångsterna kan vara betydande. Däremot utvecklas övriga fritidsfiskemetoder snabbt och olika tekniska hjälpmedel används i allt större utsträckning. & Aronsuu, K. Om nätfisket även i fortsättningen främst riktas till abborrar över 23 centimeter kan man allmänt anse att fisket är hållbart. Nedan har vi sammanställt det de centralaste förslagen från rapporten
Utgående från sik håvad i Torne älv är andelen småsik fortfarande på uppgång. Till enskilda flador eller glon kan det stiga upp tusentals fiskar. ÖVRIGA ARTER Flundran och laken har minskat, men det finns inte grunder för fiskereglering. Dylika objekt kan skyddas genom fiskeförbud under lektid. Ett fiske som riktas mot stora individer är skadligt för fiskbeståndets mångformighet. Ansökningarna ska ändå vara välmotiverade och fiskeförbudet får inte i onödan begränsa fisket. Om man optimerar vandringssikfisket så att det är hållbart, kan man inte fiska havslekande sik, och om man fiskar havslekande sik får man för mycket vandringssik som är för liten som fångst. Dessutom riktas fisket till den storleksklass som är viktigast för fortplantningen. Ett kraftigt fiske ger upphov till att tyngdvikten i gäddpopulationens storleksoch åldersfördelning ligger på små individer och det finns få större fiskar. I sikmetet kunde det därmed vara befogat att använda tillräckligt stora krokar för att undvika att få för små fiskar. Att favorisera de äldsta individerna för att öka avkastningen kan inte entydigt motiveras, däremot är stora individer eftertraktade bytesfiskar i spöfisket. Det är skäl att fortsätta med lokal reglering av nejonögonfisket och det skulle vara skäl att utöka samarbetet i mellan olika åar. För att öka vandringssikfångsterna och trygga naturlig produktion kunde det i Finska viken vara befogat att så småningom förutom för gös även för sik övergå att använda 50 millimeters nät. Regleringen av sikfisket påverkade fångsterna så att i Bottniska vikens södra delar; Kvarken och Bottenhavet, har årsklasserna av vandringssik som fötts efter att regleringen tagits i bruk och fåtts som fångst som 3–5 åringar varit större än motsvarande tidigare årsklasser. I fiskeriområdet kan man identifiera dels de områden där det kommersiella fisket är viktigt och man vill prioritera maximal avkastning av biomassa, dels identifiera områden där det är viktigt att bevara ekologisk hållbarhet endera för att upprätthålla mångformighet i beståndsstrukturen eller möjliggöra ett upplevelsebaserat fiske. Å andra sidan har de allra största och äldsta individerna mindre rom än individerna av medelstorlek. Det är populärt med sikmete om våren i Finska viken och Skärgårdshavet. Om abborrarna i framtiden börjar fiskas som mycket mindre än nu, finns det risk för överfiske och att abborrstammarna kraschar. Genom ett lämpligt övre mått, eller mellanmåttsreglering kan man skydda de individer som är i bästa reproduktiva ålder och säkerställa att det även finns stora gäddor i fiskbeståndet. En betydande del av nejonögonfångsterna används numera till att flytta fisk förbi kraftverken och det skulle vara bra att utreda vilken totaleffekt det här har på nejonögonbestånden.. I Bottenviken, från Karleby norrut har ingen dylik önskad effekt noterats. SIK Sikfiskeregleringen ändrades 2013 då det för kusten fastställdes ett minsta knutavstånd, innehållande undantag för att möjliggöra fångst av havslekande sik i Bottniska viken. För mörtfiskar kan det finnas behov av fiskereglering och uppföljning om fångsterna utökas mycket i framtiden. Storvuxna gäddor producerar mer rom och deras romkorn och yngel är större än vad småvuxna gäddors är. I Estland har abborrstammar på sina håll kraschat på grund av överfiske och sedan början av 2021 har man i Estland för fritidsfisket en dagskvot på 15 kilo abborrar. Tack vare att gäddpopulationerna är lokala kan fiskeregleringen förverkligas på fiskeriområdesnivå. I sikfisket till havs är problemet, i synnerhet i Bottniska viken, att många olika slags sikformer och -stammar fiskas med samma redskap, ryssjor och nät, och delvis på samma ställen. GÄDDA I dagens läge regleras inte gäddfisket i kustvattnen just alls, med undantag för några fiskeområden längs sydkusten som har haft små fredningsområden för att trygga gäddans lek. Då skulle en stor del av den långsamt växande havslekande siken hamna utanför nätfisket, men kunde i stället utnyttjas i exempelvis sikmetet. I sikmetet får man mycket halvvuxen vandringssik som fångst och en sik som nappat på kroken kan ofta inte längre släppas tillbaka. Om man fiskar effektivt med näteller pimpelfiske i dessa, kan man decimera abborrbeståndet betydligt. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 man fortsätter fiska abborrar i samma storleksklasser som nu, finns inte behov av minimieller mellanmått. För vandringssiken i Bottenviken har man endast delvis uppnått målsättningen med regleringen
En helhetsöverblick över vad allt spetslångebarnet äter har man inte, eftersom det har gjorts väldigt lite forskning kring temat i Östersjön. 10 Spetslångebarnet har inget ekonomiskt värde som matfisk då de är så svårfiskade. Källa: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg 10 fakta om spetsstjärtat långebarn TEXT NIINA TUURI Är det här månne fisken med det konstigaste namnet i Finland. 4 Spetslångebarnen trivs på mjuka bottnar där de gräver ut tunnlar som förgrenar sig och i vilka de gömmer sig och sin rom. 7 Man tor att spetslångebarnet leker i december-januari, men man har också påträffat lekande individer på sommaren och hösten. 6 Spetslångebarnet äter olika slag bottendjur, så som märlor, musslor och djuplankton. 9 Finska rekordet för spetslångebarn är 26,3 centimeter. 5 Man har upptäckt att spetslångebarnet har ljusorgan i kinderna, som avger ett gulaktigt sken då fisken stöter på ett hinder. Spetsstjärtat långebarn, numera även spetslångebarn (Lumpenus lampretaeformis) är en ålliknande bottenfisk som främst lever på större djup i Östersjön och därför sällan fås i bragderna. Fisken ficks utanför Björneborg år 2005. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 1 Spetslångebarnet tillfogades finska artlistan 1871, då man fick en individ som förirrat sig till grundare vatten som fångst. Under kallvattenperioden kan de stiga upp till grundare strandvatten. Det kan vara att lektiden inte är så noga definierad eftersom mängden ljus och temperaturen inte i djupvattnen varierar med årstid. 8 I södra Östersjön har femåriga spetslångebarn varit cirka 17 – 24 centimeter långa, men vanligtvis har fiskar som fåtts som fångst varit kring 20 centimeter. 10 FAKTA. 3 Spetslångebarnet trivs främst på djup över 100 meter, men som djupast har de påträffats på nästan 250 meters djup. 2 Nuförtiden inkommer det väldigt få observationer av arter då användningen av bottentrål minskat. Eventuellt har bestånden även försvagats av sämre syreförhållanden vid Östersjöns djupbottnar. Då bottentrålar togs i bruk på 1950-talet började man få rikligare av dessa fiskar som fångst. Ljusorganet är även till nytta för fisken att locka föda
I norra delen av Skärgårdshavet var årsförlusten cirka 6 963 euro, medan värdet på gösfångsterna i de andra områdena växte med cirka 6 449 euro. Abborren utgör huvudparten av Saarinens fångst. Å andra sidan växte fångsterna på sina håll för fiskare som har bytt till stormaskigare nät. Med stormaskigare nät är abborrfångsterna, som är de ekonomiskt viktigare fiskarna för Saarinen, bedrövliga. Stora regionala variationer Den dagliga fångsten per redskap sjönk i de norra delarna av Skärgårdshavet med två tredjedelar för de fiskare som deltog i undersökningen. – De. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Gösens minimimått höjdes i Skärgårdshavet större gösar men även fångstförluster Höjningen av gösens minimimått från 37 centimeter till 40 centimeter i början av 2019 förorsakade fångstförluster för de som fiskade i norra Skärgårdshavet. I medeltal var fångstminskningen 28 procent. Gösfisket störs förutom av det höjda minimimåttet också av sälarna och en försämrad vattenkvalitet. Hans abborrfångster är dubbla, eller tredubbla i jämförelse med gösfångsterna. Dramatisk minskning i fångster och inkomster Hannu Saarinen som fiskar i Mynälahti är en av de fiskare för vilka gösfångsterna minskat dramatiskt i och med att minimimåttet för gös höjdes. Mynälahti som är beläget i det här området är Finlands viktigaste gösfiskeområde. Nitton fiskare deltog i undersökningen och de bokförde sina fångster på veckobasis. Det här är ett tecken på att gösarnas medelstorlek och totala biomassa är på uppgång i Skärgårdshavet. TEXT OCH BILD TAPIO GUSTAFSSON, CENTRTALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING M ålsättningen med att höja minimimåttet för Skärgårdshavets gös var att förhindra gösarnas medelstorlek från att krympa, utnyttja gösarnas tillväxtpotential och säkerställa att gösbestånden utvecklas i en positiv riktning. Och detta är i princip pudelns kärna. Tillväxten var i medeltal 15 procent, berättar forskare Mikko Olin från Naturresursinstitutet, som fungerade som undersökningens ansvarsperson. Naturresursinstitutet undersökte vilka effekter höjningen av gösens minimimått hade på de kommersiella fiskarnas fångster och gösbeståndet i skärgårdshavet under åren 2019–2020. Bäst får man abborre med 42 millimeters nät, men i dem fastnar också undermålig gös. För dem som fiskade med 43 millimeters nät, eller mindre, minskade de dagliga fångsterna per redskap i medeltal med 40 procent, medan fångsterna för dem som använde sig av 45 millimeters nät växte med 38 procent. – Däremot växte fångsterna på andra håll i Skärgårdshavet med två tredjedelar. Summan baserar sig på ett medeltal av fångstförändringen och producentpriser för åren 2017–2019