(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskeövervakarens väst NYHET! Stadig och välsittande reflexväst av hög kvalitet. Pris 49,00 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Två stora fickor framtill och två mindre fickor på bröstet samt invikbar ficka för fiskeövervakarkortet. Finns i storlekarna L och 3 XL. På framsidan och ryggen texten ”kalastuksenvalvoja” och ”fiskeövervakare”. Tyget är 60 % bomull och 40 % polyester
29 Ägarersättningarna baserar sig på spöfiskebelastning 32 Östersjöns kustfiske i kris 34 I Kanada är sillarna viktiga insjöarter 5 Ledaren 6 Notiser 24 Fisk och fiske i siffror 25 10 fakta om fisk 31 Fisk och fiske i siffror 37 Lagspalten 38 Personnytt 20 34 JA N I H EL M IN EN I VA RJ E N U M M ER TA PI O G U ST AF SS O N PÄRMBILD För fisket och i synnerhet kustfisket kommer klimatförändringen att ha stor inverkan. Hittills har isvintrarna gett kustfiskare så som Marie och Viking Kellgren i Borgå en möjlighet att fiska utan att sälarna stör fisket. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 3 Innehåll 10 Strömmingens dioxinhalter sjunker 14 Klimatförändringen– vad betyder den för Östersjöns fiskbestånd och fiske. 16 Helsingfors stad bekämpar silverrudor 18 Lovande erfarenheter av nya sälskrämmor 20 Johanna tipsar gör kommunikation till en naturlig del av verksamheten 22 Splittrat vattenägande 26 En blick västerut – vad är på gång inom svenskt fiske. Foto: Tapio Gustafsson
Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2020 Beställ nu! ahven.net/pyydysmerkit PRIS 0,20 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
FÖR ATT KOMMA VIDARE behövs en snabb utredning av vad lagen om fiske 83 § om spöfiskebelastning i grund och botten betyder, och motsvarar Naturresursinstitutets utredning den här definitionen. Utanför enkäten står under 18-åringar och 65 år fyllda, som inte behöver erlägga fiskevårdsavgift samt fisket med fler än ett spö på samtillståndsområden. Hur det än går, ägarersättningarna lär på sina håll låta vänta på sig. Ju bättre man lyckats med samtillståndsområden och marknadsföringen av dem, desto lägre utvärderas spöfiskebelastningen vara och desto mindre spöfiskeersättningar styrs det till området. Vissa områden har besvärat sig om fördelningen till förvaltningsdomstolen och som en följd av detta kommer åtminstone en del av ersättningsutbetalningarna dra ut på tiden. Ägarersättningarna utgör en betydande del av delägarlagens finansiering. Fördelningen av ägarersättningarna kan komma att ändra mycket jämfört med tidigare år. En inverkande faktor verkar vara hur aktivt områdena bildat samtillståndsområden. Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Fördelningen av ägaresättningarna kan komma att ändra mycket jämfört med tidigare år”. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 5 Oklarheter i pengafördelningen I MÅNGA DELÄGARLAG väntar man inför våren på information om hur mycket ägarersättningar som är på kommande. NTM-CENTRALERNAS FÖRSLAG om utbetalning av ägarersättningarna för 2019 gav många fiskeriområden en kalldusch. Om utredningen visar att spöfiskeundersökningen är bristfällig, ska man använda gamla lagens fördelningsgrunder, ska fjolårets utredning kompletteras eller ska det göras en helt ny utredning. I enlighet med den nya lagen om fiske baserar sig utdelningen av ägarersättningar numera enbart på spöfiskebelastningen. Förhoppningsvis används väntetiden ens effektivt till godo för att uppdatera lantmäteriverkets ägarregister att motsvara verkligheten bättre än vad fallet är för tillfället. Forskarna betonar själv i rapporten att den nu rapporterade spöfiskeutredningen inte omfattar allt spöfiske. Naturresursinstitutet har utrett spöfiskebelastningen genom en enkät riktad till personer i fiskevårdsavgiftsregistret och resultaten publicerades i slutet av år 2019
Den smärta och det lidande som åsamkas fiskar i fritidsfisket kan inte ur djurskyddslagens synvinkel anses tillbörligt på samma sätt som inom det kommersiella fisket. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Märk vinterfiskeredskapen rätt 1) När man fiskar från isen ska redskap och vakar med diameter över 40 cm märkas ut med en stång som sträcker sig minst 1,2, meter ovanför isen. FÅNGSTFISK MÅSTE AVLIVAS OMEDELBART Östra Finlands polis, Östra Finlands regionförvaltningsverk och Östra Finlands tillsynsveterinärer vill påminna om efterföljandet av djurskyddslagen i fritidsfisket. 2) Om redskapet, eller flera redskaps sammankopplade längd, är över 10 meter ska en stång användas i redskapens alla ändar. 3) Fiskarens namn och kontaktuppgifter samt det märke som anger fiskerätten ska fästas vid stången. Att djurskyddslagen efterföljs övervakas av bland annat tillsynsveterinärerna, polisen och regionförvaltningsverken. Stången får inte vara vit och den ska förses med en 2 cm hög reflex som är synlig från alla håll. Östra Finlands polis TA PI O G U ST AF SS O N AN U VÄ LI TA LO. Djurskyddslagen är entydig: fångstfiskarna måste avlivas omedelbart. Således måste fiskarna inom fritidsfisket så snabbt som möjligt och på korrekt sätt bedövas genom ett slag i huvudet, varefter de avblodas, alternativt avlivas med annan lämplig metod
a. Jubileumsåret kulminerar i en 40års fest som arrangeras i november. Vad menas med aktörsspecifika kvoter. Förutom de månatligen publicerade historieartiklarna kommer förbundet att publicera infosnuttar riktade till alla med ett intresse för inhemsk fisk och yrkesfiske. Specifika insatsområdena som gäller för ansökan år 2020 är planering av hållbart nyttjande och vård av fiskevatten (bl. Ansökningstiden för 2020 års understöd är 7.1– 28.2.2020. Eftersom den som överklagade beslutet vann, måste delägarlaget ersätta hens rättegångskostnader på 3 380 euro. FYFF FISKEVÅRDSAVGIFTER FÖR 8,9 MILJONER EURO Ifjol köpte finländarna fiskevårdsavgifter aningen flitigare än året innan. fiskeriområdenas planer för nyttjande och vård), främjande av intresset för fritidsfiske och fiskeövervakning. Noggrannare anvisningar och material på NTM-centralernas hemsidor. Försäljningen av fiskevårdsavgiften inleddes i november, inför farsdag. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 7 NOTISER UNDERSTÖD FÖR FRÄMJANDE AV FISKERIHUSHÅLLNINGEN KAN NU SÖKAS Den regionala fiskerihushållningsmyndigheten på NTM-centralerna beviljar specialunderstöd för regionala projekt som syftar till att främja fiskerihushållningen samt allmänna understöd för fiskeriområdesverksamheten. Hur många yrkesfiskare finns det i Finland. Fram till slutet av året hade det sålts över 254 000 fiskevårdsavgifter, varav över 180 000 var årstillstånd. Varför är sälarna så stort problem. Jubileumsåret till ära kommer förbundet att blicka bakåt och längs med året presentera förbundets historia samt de personer som har varit med i förbundets verksamhet under olika skeden. FEL SAMMANKALLAD STÄMMA BLEV DYR Då delägarlagen uppgör stämmokallelser måste de vara noggranna och följa formaliteterna i lagen om samhälligheter, så som att stämman endast fattar beslut i ärenden som har tagits upp i stämmokallelsen. Det är några av frågorna som kommer att besvaras under åren. Att dygnsoch veckokorten blir allt populärare återspeglar förändringar bland själva fiskarkåren och inställningen till fiske. Forststyrelsen. Priset för år 2020 är oförändrat, fiskevårdsavgiften för ett år kostar 45 euro, för en vecka 15 euro och för en dag 6 euro. Därför kan inte stämmobeslutet anses giltigt. Beslutet hade inte fattats i enlighet med lagen om samfälligheter 12 §. Åbo hovrätt fastställde Birkalands tingsrätt beslut i ett fall där delägarstämman hade fattat beslut i ett ärende som inte varit omnämnt i stämmokallelsen. CFF FYFF 40 ÅR Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf grundades år 1980 och har i 40 års tid fungerat som yrkesfiskarens och fiskerinäringens företrädare. Unga fiskare köper lättare de kortare tillståndsperioderna och fiskar mer sporadiskt, kanske en eller två gånger per år, berättar jaktoch fiskedirektör Jukka Bisi på Forststyrelsen. Specialunderstöd beviljas för regionala projekt som förbättrar planering, genomförande, styrning och utveckling av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen samt kostnader för fiskeövervakning
samt Finlands Sportfiskarförbund rf. SVK TORSKFISKEFÖRBUD DÖDSSTÖT –Torskfisket är det som hållit oss på benen, säger Nicklas Holmström som är en av de fiskare som bestämt sig för att avveckla verksamheten. –För att det ska löna sig måste man jobba dygnet runt, förädla fisken själv och sälja direkt till kund och där finns inte utrymme för flera avslutar Holmström. M AL IN LÖ N N RO TH TA PI O G U ST AF SS O N. Förbundet firar jubileumsåret under temat Finland fiskar och under året kommer man att ordna olika evenemang och tillställningar. Organisationens alla 13 fritidsfiskedistrikt deltar med program och man önskar locka alla intresserade av fritidsfiske att ta del i fiskets glädje. Att helt koncentrera sig på fjällfisk det vill säga att fiska gös, abborre och sik är inget alternativ. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER SVK 20 ÅR I år är det 20 år sedan Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation grundades av Finlands Fritidsfiskares Centralförbund rf., Finlands Jägaroch Fiskarförbund rf. Den nationella fiskedagen vill på ett mångsidigt sätt främja fiske och fisk som mat, samt få barn och unga intresserade av fiske. Först ute bland evenemangen är lakpimpelfiske-evenemanget den 8 februari. Ålands radio och tv 2.1.2020 NATIONELLA FISKEDAGEN 20.5.2020 Den nationella fiskedagen är ett landsomfattande evenemang riktat till barn. Den nationella fiskedagen ordnas i år onsdagen den 20 maj
– Vi har till exempel kunnat visa att utbrott av tiaminbrist hos lax kan uppstå när ekosystemet i Östersjön förändras vad gäller såväl vattenkemin som biologin. Linnéuniversitet. Om organismer får brist på vitaminet kan deras nervfunktion försämras, liksom deras förmåga att omvandla näring till energi. Källa: Naturresursinstitutet NY AVHANDLING KASTAR LJUS PÅ VARFÖR FISK FÅR VITAMINBRIST Vad som orsakar att större organismer i Östersjön, som till exempel laxen, får brist på vitaminet tiamin har länge diskuterats inom forskarvärlden. I en ny avhandling i ekologi från Linnéuniversitetet, författad av Emil Fridolfsson, uppmärksammas bakteriers och planktons betydelse för att arter högre upp i näringskedjan ska få i sig den mängd tiamin de behöver för att överleva och föröka sig. Alla organismer behöver vitamin B1, eller tiamin. Tiaminbrist har i perioder observerats i flera olika djur som lever i och kring Östersjön, och en art som har drabbats särskilt hårt är laxen. Antal lax som vandrat upp i Torne älv under åren 2009 –2019, baserat på ekolodsuppföljning. Baserat på provfiske av utvandrande smolt räknar man med att cirka 2 miljoner laxsmolt lämnade Torne älv våren 2019 och mängden laxsmolt som vandrade ut från Simo älv var cirka 20 000 individer. Att vi här har kunnat följa tiamin från dess producenter via djurplankton och upp genom födoväven utgör en viktig pusselbit i vår förståelse av hur tiaminbrist uppstår i ekosystemet, säger Emil. I havsmiljön produceras tiamin av bakterier och växtplankton och förs sedan vidare via djurplankton till mindre fiskar och slutligen till stora fiskar och fåglar. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 9 NOTISER Mängderna uppvandrande lax har ökat i Torne och Simo älvar Mängden uppstigande lax var ifjol i Torne älv den tredje högsta under Naturresursinstitutets uppföljningshistoria och i Simo älv den näst högsta. I ekolodsuppföljningen räknades ifjol 65?520 laxar i Torne älv och 4?039 laxar i Simo älv. Vid dessa tillfällen finns det mycket näring (kväve) och artsammansättningen av plankton förändras samtidigt som det finns många småfiskar
10 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Strömmingens dioxinhalter sjunker – men samtidigt planerar EU skärpa gränsvärdena TEXT PANU RANTAKOKKO, INSTITUTET FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD FOTO VESA KARTTUNEN 10 • Fiskeritidskrift för Finland 1
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 Strömming som fångats i Östersjön innehåller allt lägre halter av dioxiner och PCB-föreningar. Resultaten visade att strömming under 19 centimeter underskrider EU:s nuvarande gränsvärden på alla havsområden förutom Bottenhavet, där dioxinhalterna ännu var aningen för höga.. Det framgår av färska mätresultat. Samtidigt kunde Finland utgående från hälsoriskoch nyttoanalyser gjorda vid dåvarande Folkhälsoinstitutet förhandla fram ett undantag i EU-lagstiftningen som möjliggjorde fortsatt försäljning av strömming på hemmamarknaden, trots överskridna gränsvärden. Som en följd av flertalet kontaminationsfall av livsmedel och foder i Mellaneuropa under 1990-talet och i synnerhet i den så kallade dioxinkrisen i Belgien 1999, beslöt man i EU att det behövs gränsvärden för dioxiner och PCB-föreningar i livsmedel och foder. År 2016 inleddes EU-fisk III projektet med målsättningen att utreda om det skulle vara möjligt att höja exportströmmingens tillåtna maxlängd från 17 centimeter. Därför inledde man år 2002 EU-fisk projektet, vars resultat visade att strömming mindre än 17 centimeter underskred EU:s gränsvärden och dög till export. Denna lagstiftning är fortfarande i kraft, trots att vissa specificeringar skett. Halterna har minskat med upp till 80 procent under de senaste 40 åren. Gränsvärdena som förbinder EU:s medlemsländer utarbetades under åren 2001–2006. EU-fisk projektet gav bättre bild av läget Man hade under 1990-talet samlat in strömmingsprover och dessa innehöll höga dioxinoch PCB-halter jämfört med gränsvärdena, men man hade inte tillräckligt noggrann och tillräcklig information om läget. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 P å 1960-talet och 70-talen blev man medveten om problemen med PCB-föreningar och dioxiner
Fisk innehåller hälsosamma fettsyror, mycket vitaminer och mineraler och pro. Därtill kan det vara möjligt att höja exportströmmingens längd trots att gränsvärdena har sänkts. I analysen sänkte man veckodosgränsen för dessa föreningar från 14 pikogram till 2 pikogram per kilo kroppsvikt i veckan. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Ny uppföljning via innovationsprogrammen Eftersom Bottenhavet är Finlands kommersiellt viktigaste strömmingsfiskeområde valdes det i KALAKASoch TUKALA-projekten för intensiv uppföljning under åren 2017–2019. Enligt prognosen kommer strömming i klassen 19–21 centimeter att underskrida de nuvarande gränsvärdena cirka år 2022–2023. I bild två presenteras hur EU:s dioxinlagstiftning har utvecklats. Också Bottenhavets säregna hydrogeografi gör att strömmingens dioxinoch PCB-halter även framöver kommer att vara höge än på annat håll i Östersjön. Nedgången i halterna är viktiga med tanke på exporten, för i Bottenhavets strömmingsfångster är 30 procent av strömmingarna över 17 centimeter. Processen är dock i gång och slutresultatet ännu öppet. Man kan fortsättningsvis äta annan Östersjöfisk och insjöfisk i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer. Med hjälp av all mätdata som samlats in efter år 2000 skapade man också en modell med vars hjälp man kan förutsäga nedgången i dioxinhalter i Bottenhavets strömming av olika storleksklasser. De finska myndigheternas förhandsuppfattning är att Livsmedelsverkets rekommendationer om säkert intag av strömming inte kommer att ändra tack vare de minskade halterna. Kommissionen behandlar dioxinoch PCB-lagstiftningen som en helhet där man beaktar de nya gränsvärdena och de minskade halterna i Östersjöfisk. Denna riskanalys skapar tryck på att gränsvärdena för livsmedel – i synnerhet för fisk – ska sänkas. Fortsättningsvis tryggt att äta fisk Oberoende av hur det går i uppdateringen av lagstiftningen, så gäller eventuella förändringarna endast Östersjöströmmingen. Uppföljningen visade att dioxinhalterna sjunker snabbare än väntat och för tillfället är dioxinhalterna i strömming under 19 centimeter cirka 2,5 pikogram/ gram, vilket tydligt underskrider EU:s gränsvärde som är 3,5 pikogram/gram. EFSA vill skärpa gränsvärdena ytterligare Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) publicerade hösten 2018 en ny riskanalys för dioxiner och PCB-föreningar. En fas i processen är att förnya uppföljningsrekommendationerna för Östersjöfisk, ett arbete som torde komma igång i början av 2020
Det smartaste skulle ändå vara att strömming allt mer skulle ätas som strömming, eller för dagens smaklökar utvecklade förädlade produkter. I mitten av 1970-talet blev man medvetna om att miljön förorenades av dioxinpunktkällor. Tyvärr favoriserar finländarna fortsättningsvis odlad importerad lax. I Finland är kännedomen om strömmingens renhet och hälsosamhet redan på en god nivå och enligt Taloustutkimus enkät i december 2019 uppgav endast 15 procent av finländarna att de begränsar intaget av vild fisk inklusive strömming på grund av miljögifter. Denna produktutveckling pågår som bäst i ett annat av fiskerihushållningens innovationsprogram – Blue Products. Å andra sidan hade förbättringar i industrioch förbränningsprocesser gjort att oavsiktliga utsläpp av dioxin hade börjat minska redan på 1970-talet, det vill säga innan man medvetet började fästa uppmärksamhet vid dioxinproblemet inom industrin. Som tur uppföds den numera mest med Östersjöfoder gjort av främst strömming. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 13 Polyklorerade bifenyler, PCB, är en grupp miljöoch hälsoskadliga industrikemikalier som syntetiserades för första gången på 1880-talet. Polyklorerade dibensodioxiner är en kategori av kemiska föreningar. teiner. Industriprocesserna har förbättrats kontinuerligt och redan i mitten på 1990-talet började man fråga sig om dioxinproblemet var löst vad kommer till utsläppen. Av de inhemska fiskarna är det regnbågen som är populärast. Det här fick effekt och man kunde uppmäta en nedgång i finska havsområdets fiskars PCB-halter redan i början på 1980-talet. Mer om främmande ämnen i fisk och KALAKAS-projektets resultat finns i projektets slutrapport: http://www.julkari.fi/ handle/10024/138790. I massmedier och miljödebatt används ofta termen ”dioxin” eller ”dioxiner”. I slutet av 1960-talet lade man märke till att PCB-föreningar hade spritt sig i miljön och människan och i västländerna började man begränsa användningen och tillverkningen av PCB-föreningar redan i början på 1970-talet. Fettsyrorna förebygger bland annat hjärtoch kärlsjukdomar. Vad gäller inhemsk livsmedelsströmming är det mer en fråga om produktutveckling och hur strömming uppskattas jämfört med andra tävlande fiskprodukter. Nedsmutsningens omfattning via olika förbränningsoch industriluftutsläpp togs upp till debatt i Mellaneuropa efter en explosionsolycka i en kemikaliefabrik i Italien år 1976
TA PI O G U ST AF SS O N 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1. För fisket och i synnerhet kustfisket kommer klimatförändringen att ha stor inverkan. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Klimatförändringen – vad betyder den för Östersjöns fiskbestånd och fiske. Vintrarna blir mildare och fiskens beteende kan komma att förändras
TEX T MERI K ALL ASVUO, NATURRESURSINSTITUTE T. Fisken går eventuellt inte på samma sätt som tidigare in i redskapen och finns inte längre på samma gamla områden. Vi kan motarbeta förändringarna Alla åtgärder som minskar belastningen från land, bekämpar de förändringar som sker i havsmiljön. Tiden kommer att utvisa hur mycket klimatförändringen kommer att förvärra övergödningen av Östersjön. Inom fiskerihushållningen är förändringen konkret: i och med de mildare vintrarna kommer isfisket att försvinna och det kommer att vara möjligt att fiska på öppet hav året runt, åtminstone i de södra havsområdena. De här förändringarna inverkar i sin tur på Östersjöns ekosystem, organismer och organismsamhällen. Även nya främmande arter är att vänta. Förutom att fiskets målarter förändras, förändras också fiskarnas beteende och tillväxt som en följd av klimatförändringen. Klimatet blir varmare och som en följd av detta förändras också havsmiljön, fiskbestånden och utövandet av fiske. En dålig vattenkvalitet i Östersjön drabbar inte bara näringsutövarna utan även fritidssektorn och turisterna, samt fritidsfiskarna, till vilka en hel tredjedel av finländarna räknas. Å andra sidan, om uppvärmningen av havet bara blir moderat, kommer det att gynna trålfisket och fiskodlingen. Man vet att luftoch havstemperaturerna stiger som en följd av klimatförändringen och det är vintrarna som proportionellt varmnar mest. Klimatförändringens vinnare och förlorare Förändringar i Östersjöns fiskbestånd är att vänta. Vintrarnas regn kommer att leda till större avrinning och att näringsbelastningen till Östersjön ökar. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 15 D et forskas som bäst febrilt om klimatförändringens roll i Östersjön. Det här gagnar trålfisket, men skadar kustfisket som kommer att förlora den period där man kan fiska utan att sälarna stör fisket. Nu om någonsin är det dags att samla leden och börja bekämpa de förändringar som sker i Östersjön. Det är också viktigt att undvika matsvinn. Matproduktionen utgör nästan tvåtredjedelar av den finländska konsumentens Östersjöavtryck. Om du blev intresserad av klimatförändringen effekter på Östersjön kan du bekanta dig med Smartsea-projektet på adressen: http://smartsea.fmi.fi/bottniska-viken-framtiden/ Under det senaste året pratades det allt mer om klimatförändringen. I synnerhet marina och kallvattensarter så som sik, harr, lax, öring, lake och vassbuk kommer att gå tillbaka medan sötvattensarter som trivs i näringsrika förhållanden så som gös, abborre och mörtfiskar kommer att bli rikligare. Förutom individens insatser behövs även konsekvent politisk styrning så att vattenskyddsåtgärdena är effektiva och sätts in i rätt tid. Att minska mängden mjölkoch köttprodukter och öka andelen inhemska grönsaker på tallriken är en bra start. Nyckel till att minska kraften i förändringarna för den enskilda individen ligger i kosten. Förutom kosten så har alla livsstilsförändringar vad kommer till energiproduktion, boende, konsumtion och resande som minskar på mängden koldioxidutsläpp även en effekt på Östersjön. Hur tar sig klimatförändringen uttryck, hur kraftig är den och vilka följder kommer den att få. Vår kommersiellt viktigaste fisk, strömmingen, drar tills vidare nytta av att klimatet blir varmare, men en minskad salthalt kommer att försvaga dess möjligheter i våra vatten. Till exempel strömmingen i Bottenviken kan förlora i tävlingen mot siklöjan. I framtiden finns kanske den svartmunnade smörbulten i fiskdisken invid abborren och gösen, i synnerhet om de varmare vattentemperaturerna kommer att leda till att den växer sig större än vad nu är fallet här i norra Östersjön. En sak står dock klar, i och med klimatförändringen kommer det att vara allt mer utmanande att nå en god status för våra vatten. Klimatförändringen förstärker övergödningen Det finns alltid osäkerhet kopplat till att förutse framtiden. Östersjöfisk är mycket klimatvänlig mat och fisket tar upp näringsämnen ur havet så det lönar sig att byta ut övriga djurproteinkällor till fisk. I och med att vintrarna blir mildare minskar istäcket och tiden då havet är istäckt. Med modeller är det svårt att komma åt de förändringar som sker i förhållandena mellan arter och balansen mellan dem i en miljö under förändring. Fiskeribranschen måste anpassa sig Förändringarna i Östersjön påverkar alla näringsgrenar kopplade till havet. Det här ökar övergödningen av kusten, försämrar syrehalterna vid bottnen och sänker salthalten. En miljö i förändring kommer att påverka arternas inbördes förhållanden
Silverrudans pupill omges av en vit ring, där rudan har en brunorange ring. TEX T & FOTO HEIDI MOISIO. Dammen står inte i direkt kontakt med havet, men under högvatten kan fiskarna simma in och ut ur dammen. Silverrudan är klassificerad som en skadlig främmande art. Silverrudan har 39–50 gälräfständer och rudan 23–34. Om man öppnar fisken är silverudans bukhålehinna ljus, medan rudans är mörk. Silverrudan har påträffats i själva Gammelstadsviken redan år 2005. Hösten 2019 minskade Silverrudan är en skadlig främmande art som effektivt konkurrerar ut andra arter, inklusive sjöfåglar. De två följande åren fördubblades totalfångsterna och uppgick år 2018 redan till 850 kilogram. Man hade lagt märke till att dykaroch halvdykaränderna samt doppingarna hade minskat i dammen och man misstänkte att orsaken var att fåglarna konkurrerade om föda med silverrudan. Dammen är grund och kan under vintern delvis frysa ända ner till bottnen. Silverrudan är mycket effektiv på att föröka sig och den kan även föröka sig könlöst. Helsingfors stad bekämpar silverrudor SILVERRUDANS KÄNNETECKEN Det är svårt att skilja silverrudan från rudan, men silverrudan är ofta mer silverglänsande. Silverrudan konkurrerar ut andra arter Helsingfors stads fiskesakkunniga Jukka Linder berättar att man fick höra om att det eventuellt finns silverrudor i Mumindammen via arbetsgruppen för främmande arter år 2016. Då produceras enbart honor som alla är kloner av moderfisken. Eftersom silverrudan förökar sig effektivt och nyttjar föda effektivt är de kraftiga konkurrenter med den ursprungliga fiskfaunan. Då man provfiskade i Mumindammen visade det sig att misstanken om att det fanns silverrudor varit riktig. I Helsingfors har man under fyra år fiskat bort silverrudor från Mumindammen för att återställa ekosystemet. Silverrudan klarar sig även i syrefattiga vatten och de är effektiva födoanvändare. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 M umindammen vid Gammelstadsviken i Helsingfors är en två hektar stor damm som har formen av ett mumintroll. Eftersom dammen ställvis är grundare än en meter valde man katsor som bortfiskeredskap. Katsor lämpar sig för grunda vatten Enligt Linder består Mumindammens fiskbestånd till största delen av rudor och silverrudor. Det här betyder att honorna inte behöver hanar för att befrukta rommen, utan de använder mjölke från andra mörtfiskearter för att starta celldelningen. Dammen hör till Natura 2000-området Gammelstadsvikens fågelvatten och är ett viktigt habitat för sjöfåglar. En riklig förekomst av arten i små vatten kan påverka hela vattenekosystemet. Helsingfors stad har nu under fyra års tid jobbat med att fiska bort den skadliga främmande arten silverruda från dammen. Helsingfors stad inledde bortfisket år 2016 och fick då över 200 kilogram silverruda till fångst
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17 lösa djuren har börjat återhämta sig och faunan har blivit mångsidigare. De senaste tre åren har bortfisket utförts av fiskare Miska Etholen från Jomiset Oy. Största delen av fångsten har gått som foder till Högholmens djurpark eller som bete till kräftfiskare, resten till kompostering. Bortfisket har gett effekt År 2014 och 2018 undersökte man förekomsten av ryggradslösa djur i dammen. Läs mer: The Response of Aquatic Invertebrates to the Removal of the Invasive Prussian Carps in the Muumilampi Pond, Wenfei Liao: https://researchportal.helsinki.fi/ en/publications/the-response-of-aquatic-invertebrates-to-the-removal-of-the-invas ändå totalfångsten från 850 kilogram till 325 kilogram och fiskarnas medelvikt från 100 gram till 65 gram. Fångsten har främst bestått av silverrudor och rudor. Under de fyra år bortfisket har pågått man i medeltal tagit bort 229 kilogram fisk per hektar och år. I medeltal har man fiskat bort 229 kilogram fisk per hektar och år. Förutom Helsingfors stad har bortfisket finansierats av Nylands NTM-central, med medel för genomförande av vattenoch havsvård och vattendragsåtgärder. Helsingfors stad kommer att fortsätta bortfisket av silverrudor även i år. De ryggradsBortfisket av silverrudor i Mumindammen sker med katsor, den metoden lämpar sig bäst då det är fråga om ett grunt vattenområde. Enligt Finlands miljöcentrals äldre forskare Markku Mikkola-Roos kunde man inte ännu år 2018 se bortfiskets effekter på fågelbeståndet. Enligt undersökningen 2018 börjar man se effekter av bortfisket. Han säger att det kan vara att effekterna på fåglarna ses först med några års fördröjning, efter att de ryggradslösa djuren och växligheten har kommit åt att återhämta sig. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17
Projektet har genomförts som ett samarbete mellan Naturresursinstitutet, Finlands Yrkesfiskarförbund, kustens kommersiella fiskare, ESKO-fiskerigruppen och Kymen Ympäristölaboratorio. I ryssjan försedd med sälskrämman fanns inga sälskador och fiskarna uppvisade inga tecken på panikbeteende. Då avståndet från skrämman växte till mer än TEXT ESA LEHTONEN, NATURRESURSINSTITUTET, HEIKKI SALOKANGAS, FISKARE, HEIKKI PELTONEN OCH JUKKA PAJALA, FINLANDS MILJÖCENTRAL / FOTO ESA LEHTONEN 200 meter kunde man inte längre observera någon avskrämmande effekt. Utvecklingsarbetet kring sälskrämmorna fortsätter och avsikten är att den här våren utveckla en ny protoversion av den mobila sälskrämman som är mindre och lättare kan flyttas mellan olika redskap. Otaq SealFence sälskrämman, utvecklad i Skottland, avger ljudpulser som består av cirka 10 frekvenser (2–20 kHz). Förhoppningen är att man ska kunna utveckla en kommersiell produkt. Fångstmängderna i ryssjan som var försedd med sälskrämma hade nästan utan undantag alltid mer fångst då skrämman hade varit i bruk. På det här sättet hindrar man sälarna från att vänja sig vid det högfrekventa ljudet som i människoöron liknar surret av gräshoppor. Sälskrämman och dess näromgivning verkar erbjuda en skyddsplats för fisken. Ljudpulserna avges i slumpmässiga cykler under vattnet, med uppehåll mellan cyklerna. Mätning av undervattensljud med hydrofonlogger I mätningar gjorda i Lovisa och Borgå skärgårdar i november 2019 undersökte man sälskrämmans egen. Forskare från Finlands miljöcentral har ansvarat för analyser av undervattensljud. Sälarna undviker skrämman och fiskarna sågs till och med söka sig till skrämman, i synnerhet siken. Resultaten har varit lovande och sälskadorna har minskat där skrämmorna varit i bruk. Strömmingarna verkade inte vara rädda för skrämman för vid flera fångsttillfällen fanns det mest strömming alldeles invid skrämman. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Lovande erfarenheter av nya sälskrämmor Sälskrämmor har nu under två år testats på olika håll längs kusten. D Sälskrämmor som använder sig av ny teknologi har under åren 2018–2019 testats i TUKALA-projektet, finansierat av fiskerihushållningens innovationsprogram. Att sälarna skulle ha vant sig vid skrämman observerades åtminstone inte under höstens testperiod. Mobil sälskrämma En protoversion av en mobil sälskrämma, installerad i ett plaströr, testades förra hösten i Bottenhavet som en skyddsmetod för nätoch ryssjefisket efter strömming i samarbete med fiskare Heikki Salokangas. Målsättningen är att utveckla en eventuell kommersiell produkt bara man lyckas hitta lämpliga företag och finansiärer. I ett test jämförde man två pontonryssjor där sälskrämman fästes utanför redskapet och flyttades mellan de två ryssjorna. Sälskadorna i nätfisket minskade inom ett avstånd på cirka 100 meter från skrämman och upp till 45 meter från skrämman var skyddet riktigt bra. De dagar då skrämman var i användning sågs inga sälar vid den ryssjan, fast sälar dagligen sågs vid den andra ryssjan
Provuppställningen för ryssjeparjämförelsen uppdateras till kommande fiskesäsong så att skrämman flyttas mellan ryssjeparen med en veckas mellanrum för att ge mer information om ryssjeplatsernas eventuella inverkan på resultaten. Enligt mätningsresultaten är det ljud skrämmorna avger aningen tystare jämfört med de värden tillverkaren uppgett. Sälfritt område i Nådendal I Nådendal har målsättningen varit att stänga av ett område med hjälp av sälskrämmor och skapa ett sälfritt område för nätfiske. Skrämman har jämnat ut variationerna i fångster och det har inte funnits så gott som någon sälskadad fisk alls. I vindstilla förhållanden kan ljudet urskiljas ännu längre bort, om inte öar eller grund hindrar spridningen av ljudvågorna. Utgående från fältobservationer är skrämmans inverkan effektivast på 45–50 meters radie från skrämman och det högfrekventa ljudets styrka avtar snabbt med växande avstånd. Ett totalt skydd mot sälarna är det ändå inte realistiskt att få till stånd med hjälp av skrämmorna. Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals forskare utförde mätningarna med en hydrofonlogger som sänktes ner i vattnet och med vars hjälp man spelade in ljudets trycknivå på olika avstånd från skrämman. De kommersiella fiskare som deltog i projektet under testperioden 2018–2019 rapporterade om lovande resultat. Sälskrämman har observerats inverka så att sälarna inte stannar upp länge vid ryssjan och på så sätt är det möjligt för fisken att simma in i ryssjan. Erfarenheterna av skrämmorna var i synnerhet under sommaren positiva, bland annat var laxfångsten i en av ryssjorna försedd med sälskrämma fyrdubbel jämför med referensryssjans. skaper och hur ljudet bär utanför fångstområdet. Även sälarna får sämre hörsel med åldern och i synnerhet dylika individer reagerar inte nödvändigtvis på det ljud skrämmorna avger. Nätskadorna hade minskat jämfört med tidigare år och också skadorna på fångsterna var mindre. Erfarenheterna har varit positiva och det har observerats väldigt lite säl. Mikael Lindholm vittjar sin pontonryssja i Lovisa skärgård. Jämförelse av ryssjepar i Finska viken En omfattande testning av sälskrämmornas effekter gjordes genom jämförelse av två ryssjepar under åren 2018–2019 hos fiskare Mikael Lindholm i Lovisa skärgård och fyra av hans pontonryssjor. Fiskarna bokförde fångstfiskarnas storlek i ryssjeparen under hela uppföljningsperioden. I mätningarna kunde man upptäcka ljud till och med på en kilometers avstånd från skrämman. Några enskilda sälobservationer gjordes på testområdet, i synnerhet på senhösten då vattnen svalnat. Pontonryssjan skyddas av en sälskrämma, den är belägen på flotten som ses till vänster uppe i bilden.. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 19 Under fiskesäsongen 2019 fick fyra fiskare (Jaana och Seppo Salo, Kotka / Antero Halonen, Kotka / Kennet Törnroos, Bromarv / Mikael Lindfors, Borgå) motsvarande skrämmor som använts i Lovisa för testning via Esko-fiskerigruppen och Kymen Ympäristölaboratorio
20 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Johanna tipsar gör kommunikation till en naturlig del av verksamheten 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON För att fiskerihushållningen ska nå ut till en bredare publik måste vi våga kommunicera på bredare front. Det är möjligt för alla att hitta sin egen kommuikationsstil och -kanal.. Johanna känner sig som fisken i vattnet på sociala media. Kommunikation är varken svårt eller invecklat då man väl kommer igång, säger Johanna Möttönen på Birkalands Fiskerihushållningscentral