Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 2 Åbo Underrättelser för 100 år sedan
Pris 250 € / 2 nätter inkl. FOTO:JOHANBACKAS Tel. logi, fri tillgång till bad och gym, frukost samt lunch. 02 5210 100 kasnas.com Tel. 02 5210 100 kasnas.com Pris 250 € / 2 nätter inkl. logi, fri tillgång till bad och gym, frukost samt lunch. Åbo Akademi söker efter en ny rektor. Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!. Vardagslyx för två personer. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 2 Vecka 2 Fredag 9 januari 2026 24-25 Reportage. Dansstudio firar 10 år med stor gala Vargjakten avslutad – 20 har skjutits Kimitoön vill förlänga turistsäsongen 15 Nyheter 5 Nyheter Två återstår i valet av ÅA:s nya rektor 4 Nyheter. Ankomst söndag-onsdag. Vardagslyx för två personer. Elva sökte men nu återstår bara två kandidater: Gunilla Widén, i dag tillförordnad rektor vid ÅA, och Pekka Santtila, professor i psykologi vid New York Universitys campus i Shanghai. Har bokat ishallen i Helsingfors för show Också en smällkall snöig dag kan man göra volter i Finbyskogarna i Salo. Ankomst söndag-onsdag. 30-31 Sport
I all sin enkelhet handlar det om att kostnaderna hålls i balans med intäkterna. En av dem, Santtila, representerar ett mera utomstående perspektiv och Widén ett alternativ med kontinuitet i ett pågående arbete, säger han. Det finns alla förutsättningar för det. – Jag har en kollega vid ÅA som brukar säga man kan ta personen från Jurva men inte Jurva från personen. FOTO: PRIVAT FOTO: KIM LUND Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Universitetets svar på utmaningarna måste planeras med personalen och universitetssamfundet. Fritiden: Går på gym. Studerade till psykolog vid Åbo Akademi, har tidigare varit professor, prefekt och dekan vid universitetet. På somrarna är jag ofta i skärgården. Till familjen hör också en hund som rest från Italien och sett snö för första gången i år, vilket den gillar. Vi ställer tre frågor till dem. ÅU ställer kandidaterna tre frågor och ber om korta svar. Det betyder att jag har perspektiv inifrån, något föråldrat förstås, men även ett utomstående perspektiv. Det är jätteviktigt att ha ett komplement till arbetet.” s Det är två mycket meriterade kandidater. Tre katter. Han är alumn från ÅA och har tidigare varit professor och dekan vid universitetet. Om Santtila får rektorstjänsten, som sträcker sig över fyra år, lämnar han uppdragen i Shanghai och flyttar till Åbo. Pekka Santtila, varför sökte du tjänsten. Av de elva sökande till rektorstjänsten på Åbo Akademi går Gunilla Widén och Pekka Santtila vidare i rekryteringsprocessen, meddelade ÅA i måndags. Åbo Akademi söker ny rektor för perioden 1.8.2026−31.7.2030. Hur ser du på ekonomin och eventuella sparkrav. Då får personal och studerande bekanta sig med de två kandidaterna. – Det jag vet om ÅA:s ekonomiska utmaningar har jag läst i medierna. Annina Suominen Bara två kandidater återstår – snart blir en av dem rektor Åbo Två kandidater återstår i valet till rektor på Åbo Akademi. Min forskning just nu handlar om inlärning och hur den kan stödas med AI. Arbetet är inte något som rektorn är ensam om, utan en helhet som består av många delar, konstaterar hon. Det är ett människonära uppdrag som är givande. Widén är professor i informationsvetenskap vid Åbo Akademi och har sedan april 2025 verkat som tillförordnad rektor. Styrelseordförande Dag Wallgren säger till ÅU att det var svårt att sålla mellan de mycket goda kandidaterna. Valet står nu mellan Gunilla Widén, i dag tillförordnad rektor vid ÅA, och Pekka Santtila, professor i psykologi vid New York Universitys campus i Shanghai. Då är det möjligt att valet görs. Båda ser också fram emot att svara på frågor på universitetskollegiets frågestund, då personal och studerande får bekanta sig med dem, nästa vecka. Lärde sig svenska i skolan. En utbildningsreform förbereds. Styrelsen behandlar valet av rektor den 27 januari. Tillförordnad rektor på ÅA sedan april 2025. Jag har en bred forskningsprofil då jag har jobbat med naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och i viss mån kvalitativa forskningssätt. – Styrelsen får sedan ta del av en rapport från utfrågningen som ligger till grund för valet, säger Wallgren. Vilka andra styrkor kan du bidra med. Är också intresserad av historia och skulle ha studerat det om jag inte studerade psykologi.” Gunilla Widén Född: 1967 i Åbo, uppvuxen i Åbo. Jag har inte insikter och analyser inifrån eftersom jag inte är på ÅA just nu. Familj: Gift med en italienare. Jag vill omformulera det till att man kan ta mannen från ÅA men inte ÅA från mannen. Jag arbetar mycket i våra trädgårdar i Nådendal, på Aaslaluoto och på sommarstugan i Korpo. Annina Suominen Pekka Santtila Född: I Jurva i Österbotten. Jag vill bidra till ÅA:s utveckling och jag tror att jag har något att bidra med. – Det är ett jätteviktigt uppdrag och ger mig möjlighet att arbeta med utbildning och forskning i ett större sammanhang, som jag upplever som inspirerande. ÅA:s styrelseordförande Wallgren: Två mycket meriterade rektorskandidater Åbo En viktig del av arbetet med att utse Åbo Akademis nya rektor är utfrågningen som universitetskollegiet ordnar nästa vecka. Styrelsen kunde trots det snabbt konstatera att valet står mellan Widén och Santtila. ”Gjorde just mitt personliga rekord i marklyft på 175 kilogram. ÅA gör ett underskott på kring 4 miljoner euro 2025 och i universitetets ekonomi och sparkrav kan innebära nedskärningar i utbildningsutbudet framöver. En viktig del i processen är den frågestund som ordnas av universitetskollegiet den 14 januari. Arbetet är en god bit på väg men det kräver tålamod och metodiskt arbetssätt. – Jag har sett på ÅA utifrån och under min tid på NYU har jag blivit övertygad om att ÅA också kan bli ett toppuniversitet. Jag är lyhörd och kommunikativ och uppfattar det som viktigt i förändringsarbete, som nu är aktuellt vid ÅA. Det syns tydligt i strategin och är ett långsiktigt arbete som består av många sorters åtgärder. Professor i informationsvetenskap sedan 2008. En av dem, Santtila, representerar ett mera utomstående perspektiv och Widén ett alternativ med kontinuitet i ett pågående arbete. En styrka är då att jag har en bred förståelse för hurudan sorts forskning som pågår vid ÅA. Dag Wallgren. – Åbo Akademi behöver kontinuitet och det tror jag att jag kan bidra med, säger Widén som har arbetat vid Åbo Akademi hela sin karriär. Santtila är professor i psykologi vid universitetet NYU Shanghai och en internationellt erkänd forskare inom rättspsykologi. Rektorstjänsten är en utmaning och jag är en sådan person som söker nya utmaningar i min karriär. Professor i psykologi vid New York Universitys campus i Shanghai sedan 2017. Tidigare ämnesansvarig (Area Head) för samhällsvetenskaperna. Santtila tror att han har modet att genomföra förändringar som eventuellt behövs, vilket leder till nästa fråga: Hur ser du på ekonomin och eventuella sparkrav. Vilka styrkor kan du bidra med. – Jag är positiv och ser hellre möjligheter och utgår från dem. – Det är två mycket meriterade kandidater. – Det ekonomiska balanseringsarbetet är en prioritet under hela den pågående strategiperioden. Jag har lång erfarenhet av olika uppdrag inom ÅA, och känner även mitt nuvarande uppdrag väl. Bor i Nådendal. Gunilla Widén, varför sökte du tjänsten. Doktorsexamen från ÅA och erfarenhet av akademiskt ledarskap, bland annat som prorektor för utbildning, vice-dekan och ämnesansvarig professor. Områdena täcker ganska brett de forskningssätt som pågår vid ÅA. Jag tycker också om att arbeta tillsammans med människor och fundera på olika lösningar och alternativ tillsammans. Om universitet som kämpar med ekonomiska utmaningar kan jag generellt säga att man måste jobba med att utöka intäkterna och prioritera utgifterna. – Jag har erfarenhet av utbildning, av att undervisa och leda vid Åbo Akademi och vid NYU som är ett så kallat toppuniversitet. – Nu arbetar vi vidare och ser var det slutar. Den nya rektorn väljs för en period som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli år 2030. Hon har en bred forskarbakgrund med doktorsexamen från ÅA och erfarenhet av akademiskt ledarskap, bland annat som prorektor för utbildning, vice-dekan och ämnesansvarig professor. Familj: Man, fem vuxna barn och två barnbarn. Den andra orsaken är mera personlig. Elva sökte. På fritiden: ”Jag är gärna ute i naturen och rör mig i skog och mark
Vargen på bilden är fotad i Bjärnå 2024. – I teorin finns det inga andra vargar på ett revir än flocken, alltså alfahanen, honan och deras valpar. – Man har gjort uppskattningar på hur stora flockarna är och vilka deras revir är. Rubriceringen kan ändra under förundersökningens gång, säger kriminalkommissarie Jussi-Pekka Laaksonen. I Aura-Pemar hade de tretton tillåtna vargarna skjutits redan i lördags, alltså under vargjaktens tredje dag. – Nästa år kommer vi ha mera information om flockarna, eftersom Luke samlar in dna-prover från alla fällda vargar. Sedan får jägaren alltid tillbaka kraniet eftersom det tillhör jägaren. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Man dog i arbetsplatsolycka i Ekenäs Åbo Underrättelser Fredag 9 januari 2026 Nyheter 5. Myndigheterna måste ingripa då nödcentralen fick ett larm om att vargjakten i Gustavs stördes. Eftersom Gränsbevakningens patrull fanns närmast fick den rycka ut. Polisen påminde också om att det är både farligt och olagligt att störa jakten. Olyckan inträffade vid 17.30-tiden då en person träffades av ett passagerartåg. Den utreds som äventyrande av trafiksäkerheten. De tjugo licenserna i landskapet hade tilldelats två områden: Gustavs och Aura-Pemar. En person dog i plankorsning i Åbo Polisens tekniska utredare anlände till fjärrvärmeverket i Björknäs vid 10-tiden. Av de fällda vargarna i Gustavs är tre honor och fyra hanar. Men det är möjligt att det fanns fler vargar på ett område än de som tillhör flocken. Jaktkvo terna baserar sig då på beslut om vilka flockar man vill få bort. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Alla tjugo tillåtna vargar sköts på en vecka i Egentliga Finland Redan i onsdags sköts den sista vargen som fick skjutas i Egentliga Finland, då vargjakten blev tillåten vid årsskiftet. En annan bil stannade för att hjälpa till, varvid en tredje bil körde in i den hjälpande bilen. Alla vargar undersöks även för att fastställa om de är vargar eller varghybrider. En 55-årig man blev i kläm under lasten. Områdena Gustavs och Aura-Pemar hade en sammanlagd kvot på 20 vargar. Enligt TS har det inte gjorts någon brottsanmälan. Efter det törnade ytterligare en bil in i de redan krockskadade bilarna. I Aura-Pemar området fanns det två flockar och man uppskattade att det fanns tretton vargar där. Olyckan inträffade strax efter klockan 8 på morgonen. – Man räknar till exempel tänderna på kraniet för att bestämma vargens ålder. Raseborgs Energis vd Frank Hoverfelt bekräftade tidigare att det handlade om en arbetsplatsolycka. Gränsen mellan reviren var rätt oklar och därför slogs området ihop till ett större område med en gemensam kvot. När den den informationen kan kompletteras med dna från de fällda vargarna kan man dra fler slutsatser. Varje år görs uppskattningar om vargflockarna. Områdena där vargjakten tilllåts har bestämts utgående från uppskattningar om vargflockarnas revir. Det är även möjligt att det finns flockar och revir som man inte känt till. Enligt de preliminära uppgifterna lossade man stålrör från en långtradare när lasten började röra på sig okontrollerat. Det är även på jägarens ansvar att bytet blir meddelat till Viltcentralen och att dna-provet tas. – Polisen undersöker det skedda som en arbetsplatsolycka och utreder dödsorsaken. Jaktchefen Jörgen Hermansson på Finlands viltcentral sade redan i måndags, då nitton av tjugo tilllåtna kvotvargar hade fällts, att det gick fort och att jakten var otroligt effektiv. Åbo. Visar det att det fanns fler vargar än beräknat. Polisen gick tidigare ut med information om att myndigheterna övervakar jakten. Men Luke önskar att honornas kroppar och hanarnas skallar skickas till dem för analys efter man flått pälsen. – Man kan då fastställa som de vargar som finns kvar i ett område tillhör samma flock, det vill säga om de har släktskap med de fällda vargarna eller om de tillhör nya flockar. Seriekrock på Hirvensalo Åbo. Ekenäs Räddningsverket ryckte ut till Industrigatan i Ekenäs vid 8-tiden på torsdagsmorgonen där en person hade hamnat i kläm. FOTO:KRISTOFFERNÖJD s Man har gjort upp skattningar på hur stora flockarna är och vilka deras revir är. Uppskattningarna baserar sig bland annat på dna-prover från avföring och observationer av valpkullars storlekar. Enligt rapporter från jägarna i Aura-Pemarområdet finns det fler vargar efter att kvoten är fylld. Polisen i sydvästra Finland bekräftar att det har kommit in ett larm efter att det har förekommit någon form av ordväxling då någon utomstående har försökt lägga sig i jakten. JörgenHermansson, Finlandsviltcentral. När en varg skjuts blir den jägarens egendom, på samma sätt som vid till exempel älgjakt. En person förolyckades i plankorsningen vid Vaalavägen i Åbo på söndagskvällen. – Det är svårt att säga något om, uppskattningarna naturresursinstitutet Luke gör baserar sig på deras vetenskapliga metoder. Enligt polisen ska en bil kört av vägen och krockat med en stolpe. – Det här hade jag inte förväntat mig. Jaktkvoterna baserar sig då på beslut om vilka flockar man vill få bort. Hermansson konstaterar att jakten löpt smidigt. Vad tänker du om att det gått så snabbt. Enligt Turun Sanomat måste Gränsbevakningen i söndags rycka ut för att trygga jakten på varg i Gustavs. Kvotjakten skulle ha fått pågå till den 10 februari. Olyckan förorsakade inga nämnvärda personskador. I Gustavs sköts den sjunde och sista tillåtna vargen i onsdags, meddelar Finlands Viltcentral. Men det kan ha funnits vargar från gränsande revir som kommit över på området eller så har ensamma vargar strövat igenom området. Egentliga Finland Vargjakten i Egentliga Finland, som blev tillåten vid årsskiftet, är avslutad. Fyra bilar var inblandade i en seriekrock på Hirvensalo Parkväg vid lunchtid i tisdags
Studerandes pris höjs En subventionerad studentlunch kostar nu 3,10 euro, vilket är 15 cent mer än tidigare. Åbo Från och med januari höjs pris et på den subventionerade studentlunchen med 15 cent. Kompisen Anton Eklund är också nöjd med sitt val som blev köttbullarna. – Det här var riktigt bra! säger han när han tagit den första tug gan. Åbo I onsdags hade nya Kårkafé Astra premiär. Brödet ligger också lite för långt borta från resten av maten, säger Koponen. Samtidigt betonar hon att höj ningen inte ger större margina ler, utan i huvudsak behövs för att täcka ökade kostnader för råvaror och personal och för att kunna hål la kvaliteten på studentlunchen hög. – Lite behöver man utveckla bufféborden, all utrustning ver kade inte vara på plats än. Men överlag är det första intrycket av kårkaféet bra, säger Rufus Nord man och Eklund håller med. Ett stort minus är att det inte finns några brickor att lägga kär len på. Kårkaféet serverar ramensoppa hela veckan. Hannes Ulfvens som studerar på sitt tredje år vid Åbo Akademi, säger att prishöjningen märks, men att den samtidigt är förståelig. Även Isabella Ginman, ekono mistuderande vid Åbo Akademi, äter ungefär 2–3 gånger i veckan på Kårkaféerna och tror inte att höj ningen påverkar hennes lunchva nor. Det går inte att få det mycket billigare, säger Ulfvens. Luncherna bidrar både till mer ork och till gemen skap, enligt myndigheten. Rufus Nordman och Anton Eklund är nöjda med det nya kårkaféet. Studentlunchen blev dyrare vid årsskiftet. Ulfvens äter 5–6 dagar i veckan på Kårkaféerna, vilket gör att även en mindre höjning känns över tid. – Det är glädjande att även mål tidsstödet höjs, så att priset på stu dentlunchen inte behöver stiga mer än nödvändigt, säger Häyry. Också de kritiserar bristen på brickor, men några andra pro blem har de hittills inte upplevt. Responsen från studerandena har varit god, något hon ser som ett tecken på att satsningen på kvali tet och trivsel uppskattas. Höjningen motiveras av ökade kostnader för råvaror och personal. I mitten av salen sitter vän nerna Kia Koponen och Hanna Nordman och äter köttbullar och potatismos, som är dagens hu vudrätt. Samtidigt höjs sta tens måltidsstöd till studentres taurangerna. Nora Hansén nora.hansen@aumedia.fi Dyrare studentlunch: ”Märks i plånboken” Kårkaféernas studentluncher blir dyrare från och med årsskiftet. – Det är lite mindre än jag för väntade mig, men det är ändå my sigt och fint, säger Nordman. FOTO:FREDRIKHÄGGMAN Hannes Ulfvens hoppas på ytterligare stöd för studerande i framtiden, även om han har förståelse för att priset för studentluncherna höjs. Syftet med prisökningen är en ligt FPA att möta ökade kostnader för att producera maten. Man kan också välja ramensoppa med sidfläsk eller tofu, som är det lyxigare, men något dyrare alternativet. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Studerande ger både ris och ros åt nya Kårkafé Astra Kia Koponen och Hanna Nordman testar det nya kårkaféet för första gången. Samtidigt höjs även statens måltidsstöd. Studerande sitter i små grupper i den ljusa, luftiga matsalen och avnjuter dagens lunch. – Man får fortfarande mycket för pengarna, trots att priset nu har höjts något, säger hon. Förutom köttbullar bjuder res taurangen den här dagen på det veganska alternativet stekt ris med Hernis och jordnötssås. Det klirrar i glas och tallrikar en timme efter att nya Kårkafé Astra slagit upp sina dörrar för första gången. Kårkaféet besöktes av många nyfikna studerande som testade lunchen. Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Samtidigt upplever han att pris nivån fortfarande är rimlig. Rufus Nordman har precis satt sig vid ett av borden och ska testa det veganska alternativet. För Kårkafeerna innebär förhöj ningen av måltidsstödet att den sammanlagda ersättningen per portion ökar något, säger vd:n Susanna Häyry. FOTO:LINNSCHÖNBERG Kårkaféet är fräscht och luftigt, tycker studerande. Vad tycker ni om maten. – Maten är god, det är som för ut, säger de båda. – Runt tre euro är nog vad en stu dentlunch måste kosta i dagens läge. Det här serverar kå rkaféet hela veckan medan de andra rätterna byts ut. Förutom lunch erbjuder kårkaféet också frukost, kaffe och bakverk. Trots höj ningen anser FPA att studentlun chen fortsatt är ett viktigt stöd i studievardagen. Kårkafé Astra ersätter det gamla kårkaféet i ASA. FOTO:NORAHANSÉN Detta gäller för student lunchen Måltidsstödet höjs Ersättningen per studentmåltid höjs från 2,55 till 2,80 euro. Hon lyfter samtidigt fram att studentlunchen fortfarande är ett av de allra billigaste lunchalterna tiven. – Det är ett fräscht och fint ut rymme, men allt är ganska ut spritt vilket är lite jobbigt, säger Koponen . Hon lyfter också fram att 2025 var ett rekordår för Kårkafeernas stu dentluncher. – Det är synd att priset höjs, men det skulle kunna vara värre. Mat priserna har ju blivit högre över allt. Från och med den 1 ja nuari får högskolestuderande be tala 15 cent mer för en subventio nerad lunch
Två personer och en hund fanns i huset när det började brinna. Branden hade hunnit sprida sig till annat i källaren men brandkåren lyckades släcka elden innan den spred sig till husets väggar och mellanbjälklag. – Tur i oturen var att huskonstruktionen var sådan att elden inte kom åt att sprida sig så lätt, säger Jylhä till ÅU. Hunden räddades av brandkåren. FOTO:STEFANCRÄMER Egentliga Finland Den som glömmer att komma till ett bokat vårdbesök kan bli tvungen att betala nästan 20 euro mer i år jämfört med i fjol. Larmet gick strax efter klockan 2. Tidigare var den högsta avgiften för ett uteblivet besök, som inte hade avbokats i förväg, 56,70 euro. Också avgiftstaket har höjts från och med årsskiftet. En soffa i husets källarvåning hade fattat eld. Enligt klientavgiftslagen, som begränsar avgifterna under kalenderåret, är det nya avgiftstaket 815 euro från och med 1.1.2026. Brandkåren i Pargas larmades till ett egnahemshus på Kyrkoesplanaden under natten mellan söndagen och måndagen. Från och med den 8 januari i år kommer Egentliga Finlands välfärdsområde Varha att ansluta sig till Folkpensionsanstaltens Kanta-register. Branden spred sig till övriga delar av bostaden innan brandkåren släckte branden. Enligt jourhavande brandmästaren Miika Jylhä var branden kraftig. Många dekorationsbrasor är elektriska med lågor som ser riktiga ut och har en fläkt för värme. ÅU Dyrare att glömma bort vårdbesök hos Varha Det har blivit dyrare från och med årsskiftet att utebli från ett inbokat vårdbesök i Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha. Pargas. Varhas kundavgifter har ändrat från och med årsskiftet. I bostaden fanns en katt som brandkåren lyckades rädda. Nattlig brand i egnahemshus i Pargas Åbo. Dekorationsbrasa började brinna på riktigt i Åbo Åbo Underrättelser Fredag9januari2026 Nyheter 7 Boka kryssning: vikingline.fi/vild eller ring tel. Det betyder att kunduppgifterna från socialvården också kommer att synas i tjänsten Mitt Kanta, på samma sätt som uppgifter från hälsooch sjukvården. I Egentliga Finlands välfärdsområde kostar det numera som mest 73,70 euro för den som har glömt att avboka ett vårdbesök inom socialeller hälsovården och som inte kommer till den överenskomna tiden. Det betyder att alla som använder vård numera måste betala 53 euro mer i året för sina vårdkostnader jämfört med i fjol. Människorna kunde ta sig ut från huset själva men behövde vård. Tidigare var det årliga avgiftstaket 762 euro för hälsovårdsutgifter. Man misstänker att branden kan ha fått sin början av elektrisk apparatur i källaren. 0600 41577 (2 €/besvarat samtal + lna) -50% Kryssningar och shopping UPP TILL. En dekorationsbrasa i en höghuslägenhet på Klädesfabriksgatan i Åbo fattade eld på söndagseftermiddagen
I höst startar ett nytt daghem i samma hus. 240 skolelever började en ny termin i alldeles nya lokaler på Lemminkäinengatan 30 i Kuppis i Åbo. Dittills hade staden köpt undervisningen från Åbo universitet, men nu är det i stället staden som är arbetsgivare för skolans personal. Immonens verk är ofta färgmättade och lekfulla akvarellhelheter. Daghemmet har plats för 84 barn, fördelat på fyra grupper. Den nya skolfastigheten i Kuppis har kapacitet för upp till 450 elever. Administrativt hör daghemmet till Tuomaansillan päiväkoti och där kommer det att arbeta tolv personer. – Vi har omkring 120 ansökningar för tillfället. Konstnären valdes ut av en arbetsgrupp, berättar WAM:s utställningsamanuens Eveliina Tammi. Förändringen påverkar inte gymnasiets IB-linje, som fortsätter i Turun Normaalikoulu i Kråkkärret. Biträdande borgmästare Elina Rantanen var på plats på onsdagsmorgonen och klippte bandet tillsammans med Anu Parantainen, direktör för tjänster för barn och unga. På vindsvåningen finns några mindre rum där eleverna ska kunna dra sig tillbaka för en tyst rast, silent recess. I skolans aula hänger verket ”Bridge” (bro), som målats på faner, och ekorrfigurerna dyker också upp i skolans matsal. Alla konstverk blev också klara i tid, säger Tammi. Just nu talas det 38 olika modersmål i den internationella skolan och av eleverna är en femtedel finskspråkiga. I augusti kommer Åbos nya internationella daghem starta sin allra första termin i byggnadens bottenvåning. Rummen ska inredas med yogamattor och stämningsbelysning och de allra minsta kan samlas här för sagostunder. – Man kunde säga att vi är i en loftlokal i New York-stil, då vi finns på ett sådant här modernt område, säger Sainio. FOTO:KATARINAPADA Åbo Efter över 20 års letande har Åbo internationella skola äntligen fått ett nytt hem. Skolans elever stod samlade på gården och stämde upp i sång innan det var dags för årets första lektioner. Sedermera har lokalerna använts av Åbo yrkeshögskola och också fungerat som tillfälliga lokaler för flertalet skolor. Skolans tidigare hem fanns i Kråkkärret, men man har sökt större lokaler under de senaste 20 åren. Främst betjänar skolan internationella familjer, och familjer där föräldrarna kan vara utstationerade i olika länder för några år åt gången. Intresset ökar hela tiden, och nu då föräldrarna vet om att vi finns på en ny och mer central adress så ökar trycket. Nu finns alltså utrymme att växa. De planer som hann gå längst gällde Sirkkala kasern på Brunnsgatan, där Steinerskolan håller till i dag, men sedan fick man upp ögonen för Lemminkäinengatan. Internationella skolan i Åbo har flyttat in i cykeltillverkaren Tunturis gamla fabrik, som gjorts om till lokaler lämpade för grundskoleundervisning. Glasväggar runtom i skolan pryds av konsten, och vissa element kommer också synas på informationstavlorna. Gymnastiksalen, undervisningsrummen för musik, bildkonst, huslig ekonomi, slöjd och naturvetenskaper samt ett servicekök med matsal har byggts specifikt för internationella skolan. Numera ägs fastigheten av fastighetsbolaget Hemsö, som hyr ut lokalerna till Åbo stad och Åbo yrkeshögskola. Även här är engelska det huvudsakliga språket. Hit upp får man inte ta med sig telefoner eller datorer. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Över 200 barn inledde vårterminen i helt nya skollokaler i Kuppis I onsdags var det terminsstart för Åbo internationella skola och den nya skolbyggnaden i Kuppis togs i bruk. Redan då skolan grundades visste man att det blir trångt. FOTO:KATARINAPADA Den nybyggda gymnastiksalen är ljus och fräsch. I konstverken har Immonen haft ekorrar som tema. – En ny plats har sökts alltsedan skolan grundades 2003. Antalet sökande har alltid varit större än vad det finns plats för, säger skolans rektor Elli Sainio. Processen har varit lång och bestått av många planeringsfaser. Fredag9januari2026 Åbo Underrättelser 8 Nyheter. – Vi är jätteglada över att Kati Immonen hoppade på projektet på kort varsel. I skolans lokaler har man strösslat ut bildkonstnären Kati Immonens sexdelade verk ”International Squirrels” (De internationella ekorrarna). Internationella skolans årskurser 1–9 överfördes till Åbo stads regi i augusti i fjol. Den äldsta delen av skolans nya byggnad stod klar 1952, och det var där Tunturi öppnade sin cykelfabrik
Skicka in en fritt formulerad ansökan + cv senast den 21 januari till johan.backas@aumedia.fi. Från ett av fönstren på vindsvåningen öppnar sig Kuppisområdet, den här dagen är fönstret delvis också täckt av snö. Som reporter på ÅU skriver du artiklar, fotograferar, filmar och hanterar sociala medier. Och öronen, blankvers är ju häftigare än rap (och fanns före den!).“ ÅU ÄLSKA OCH DÖ Vill du jobba på ÅU i sommar. Flyttarbetet är inte helt slutfört. Nu söker Åbo Underrättelser aktiva och samhällsintresserade sommarvikarier och praktikanter till redaktionen. Skåpen och lådorna i kemisalen väntar på att fyllas med utrustning. Mejla eller ring 050 562 1258. Första skoldagen i nya, fräscha lokaler. Samlingsplats inne i skolan. Eleverna kallades in klassvis efter invigningsceremonin. Åbo Underrättelser Fredag9januari2026 Nyheter 9 ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 73 77 LIPPU.FI ROMEO OCH JULIA Vårens föreställningar 16.1 14.2 “Man hoppas att en ung publik ska få upp ögonen. Frågor. Vi vill att du: • Är nyfiken, idérik och kreativ • Känner till Åbo med omnejd • Har ett gott språk • Har en lämplig examen eller studerar • Är duktig på sociala medier • Körkort ses som en fördel Vi erbjuder dig: • Ett meningsfullt och mångsidigt jobb • En chans att prova på journalistyrket • En dynamisk miljö och nyhetspuls • Kollegialt stöd • En centralt belägen redaktion i Åbo • Arbetstiden är i regel vardagar klockan 8.30–16.30.. Från den tysta vindsvåningen har man god utsikt över skolgården
– Jag var skoltrött och visste inte riktigt vad jag skulle hitta på. Hon hoppade på en grundutbildning i sömnad, mönsterkonstruktion och design. Jag har fått testa hur bra 3Dprogrammet fungerar i den här typen av arbete. Efter nian flyttade hon till Pargas där hon studerade till kosmetolog. Hittills har Tilda sökt sig till de lite mindre företagen. – Det har varit verkligen lärorikt att få komma på lösningar, säger Tilda. Under det första året i Stockholm fick Tilda undervisning i de tre viktigaste ämnena inom modebranschen. Här på Laiska Ebba har jag till exempel fått använda 3Dprogrammet som ett mönsterkonstruktionsprogram och för visualisering. Det gör det möjligt att ändra mönster och design direkt i programmet, prova olika färger och tyger och få en visualisering som ser ut som ett färdigt plagg. – Det var mycket nytt och på en djupare teknisk nivå. Mönsterkonstruktören är modebranschens arkitekt. Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 10 Reportage. Från början tänkte Tilda att hon skulle bli modedesigner men när hon fick lära sig allt det man faktisk kan göra inom branschen, inte minst mönsterkonstruktion, tänkte hon om. Tilda, 26, är född och uppvuxen i Korpo. Så det har varit tufft periodvis på grund av avståndet. Den utbildningen gav mersmak och under hösten har Tilda gått tillskärarakademins tilläggsutbildning i 3D-visualisering inom mode och konfektion. Traditionellt har man ofta gjort sju eller flera prototyper i ett tyg som man inte kan använda efter det, och prototyperna har skickats mellan olika länder för att sys upp och godkännas. 3D-visualisering innebär ett stort hopp mot mer hållbarhet i modebranschen. – Man kan förenkla processen från idé till produkt. Tilda blir färdig 3D-visualiserare i mode och konfektion i januari. Men jag kände samtidigt att jag måste göra detta nu och inte lämna det till senare. Korpo Hon är både kosmetolog och närvårdare men intresset för mode har alltid funnits där. – Jag har sambo, hund och familj i Pargas. Efter ett års betänketid var Tilda på det klara med hon ville. – Utbildningarna kompletterar varandra ganska bra, säger hon. På så sätt behöver man färre fysiska prototyper, sparar tyg och tid, och processen blir smidigare för teamet och miljön. Det är också en hel vetenskap. – Med 3D-verktyget kan man se och testa ett plagg digitalt redan innan man syr det. Hon tog sin examen i våras. Vi ska rulla tillbaka bandet för Tildas del. Jag hade roliga och lärorika år på Axxell men kände att det inte var det jag ville göra. En ny erfarenhet för mig har varit att ta Mathildas fysiska pappersmönster och digitalisera dem. – Det var väldigt intensivt men jätteroligt. Hon hade alltid varit intresserad av hantverk, sömnad och design. Det som förenar Mathilda från Strängnäs i Sverige och Tilda från Korpo är att de båda har studerat på ansedda Stockholms tillskärarakademi. – Där fick jag lära mig designprocessen från idé till produkt från designerns synvinkel. Hon sökte sig tillbaka till tillskärarakademin för att bli mönsterkonstruktör. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Tilda Hellgren hoppas kunna livnära sig på mönsterkonstruktion och 3D-visualisering och skulle gärna dela med sig av sina kunskaper till små klädföretag i Finland. – Jag kände att modeintresset började växa hos mig och ville ta itu med de drömmarna. Vid symaskinerna hos Laiska Ebba på Gustav Wasas gata i Ekenäs sitter två kvinnor, Mathilda Sjöstrand som driver företaget och Tilda Hellgren som är på praktik. För att få en inblick i vad modedesign är gick hon först distanskurser på Nordiska textilakademin. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Tildas känsla för mode förde henne till Stockholm och Ekenäs Tilda Hellgren från Korpo studerar på Stockholms tillskärarakademi och gör sin praktik i 3D-visualisering inom mode och konfektion hos klädtillverkaren Laiska Ebba i Ekenäs. Vi gör de tekniska mönstren som plaggen sys efter. Efter det fick hon höra om Stockholms tillskärarakademi. Så Tilda blev närvårdare och jobbade inom vården några år. Jag fick en helt annan inblick i branschen. Efter studier i Stockholm hoppas Tilda Hellgren från Korpo kunna hjälpa företag i modebranschen med mönster och 3D-visualisering. – Jag har blivit så inspirerad av de människor jag fått jobba med under mina praktiker, se dem bygga upp något de tror på och brinner för. För mig kändes det ganska svårt till en början, men man lär sig
I Kimito har man kunnat åka skridsko redan för en vecka sedan, i Dalsbruk sedan veckoslutet och i Västanfjärd öppnade banan i början av veckan. Kimito Sportförening (KSF) erbjöd skidföre, trots en rätt liten mängd natursnö redan i söndags. Med gott om kläder på verkar det här vara hur roligt som helst. Han är även ansvarig för diplomingenjörsprogrammet i industriell ekonomi med inriktning på cirkulär ekonomi. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Fulla poäng för isen i Dalsbruk: ” Tar ungefär tre dagar” Hedda Uggeldal, Karin Sahlgren, Charlie Uggeldal och Hampus Sahlgren passade på att åka skridsko på den fina isen i Dalsbruk i sträng kyla men med solsken. 10-20. Åbo Underrättelser Fredag 9 januari 2026 Aktuellt 11. Det gynnar Åbo Akademi också eftersom det ökar möjligheterna till samarbete. Dock uppmanas besökarna att inte än så länge inte komma med sina bästa skidor. Mammorna står vid kanten och hejar på. Där har man helt olika, men mer etablerade industristrategier än vi har i Europa. De startade med istillverkningen förra veckan. De fyra ger alla fulla poäng till isens skick och sätter fart på skridskorna över isen. På Kimitoön är det nu full vinter och alla kommunens vinteridrottsplatser har öppnat. OskarKarlström Åbo Ålänningen Oskar Karlström är nyinstallerad professor i cirkulär ekonomi vid Åbo universitet, TY. För isens skick ansvarar Kimitoöns planmästare Otto Poutanen med hjälp av några kolleger. Dessutom leder han en forskningsgrupp bestående av tio forskare som samarbetar med cirka tjugo industriella företag. Forskningsprojekten ska förändra industriernas avfallshantering. Han förläser bland annat om produktion av olika råvaror och deras värdekedjor, strategier för att minska utsläpp, hållbarhetsevaluering och industriell symbios. Programmet i industriell ekonomi har endast 20 studieplatser per år. – Ungefär tre dagar tar det om det är minusgrader hela tiden. I sociala medier meddelade KSF att spånbanan i Långdalen (2,4 kilometer) är klar för skateoch stakträning. FOTO:LINNSCHÖNBERG s Europa borde se över sina cirkulära strategier eftersom vårt beroende av Kina har ökat snabbt. De jobbar nära varandra och nyttjar aktivt varandras sidoströmmar. Karlström berättar att de största framstegen inom cirkulär ekonomi faktiskt sker i Kina och USA. 9) och på veckoslut och helger kl. – Våra studerande är väldigt taggade och duktiga. – Flera företag i Finland är faktiskt världsledande i att tänka cirkulärt. Karlström menar att det är bra för hela Åboregionen att Åbo universitet satsar så hårt på den tekniska fakulteten. I Kina finns provinser med speciella typer av industrier, och flera av delstaterna i USA har egna kluster av industrier. Inom de här klustren uppstår intressanta cirkulära lösningar som inte uppstår på samma sätt i Europa. – Jag var här också i lördags! säger Hedda ivrigt. Det är också fascinerande hur vi konsumerar så mycket mer än vi förstår, säger han. – Vi har väldigt mycket intressant på gång. – Europa borde se över sina cirkulära strategier, särskilt eftersom vårt beroende av Kina har ökat snabbt. Karlström är diplomingenjör från Åbo Akademi och har även doktorerat och forskat där. Endast lite gräs som syns igenom så det är inget farligt, skrev KSF då. I början av veckan drogs också skidspår. För tillfället är Karlström delaktig i åtta olika forskningsprojekt som berör cirkulär ekonomi. Planerna är öppna på vardagar klockan 8.30 till 20.30 (Nivelax från kl. Ett exempel är en industripark i Karleby som består av fjorton företag. ● Nivelax (Västanfjärd), Bjärkas golf. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Oskar Karlström leder ny forskning om cirkulär ekonomi Oskar Karlström är professor och forskare i cirkulär ekonomi vid Åbo universitet. ● Dalsbruk, idrottsplatsen. Vi behöver hitta sätt att göra strategierna mer effektiva och praktiskt tillämpbara. Om det finns flera företag i Finland som är nära varandra och alla beställer komponenter från Kina, kunde man i stället nyttja olika industriers avfall som råmaterial. Ett gäng på fyra barn och unga trotsar de 15 minusgraderna på isplanen intill. Det är en missuppfattning att företag och industrier inte gör mycket för det. I Dalsbruk är ett mångårigt lokalt talkogäng till stor hjälp för kommunen då det kommer till att köra och övervaka snökanonerna och fixa igång skidspåren. Sist hade programmet 500 sökande så konkurrensen är hård. De är intresserade av allt som har med hållbarhet att göra. Som professor håller Karlström också föreläsningar. Övriga skidspår på Kimitoön är det föreningar som sköter. Det är bra att vi jobbar med det här i Finland eftersom det finns många företag som ser så stora möjligheter med det. Skidcentret i Meri-Teijo i Salo kunde redan i lördags öppna de stora backarna och ankarhissen. De är Hedda Uggeldal och Karin Sahlgren i sällskap av storasyskonen Charlie Uggeldal och Hampus Sahlgren. Mellan fem och tio minusgrader är optimalt, då fryser isen inte för snabbt, men inte heller så långsamt, säger Poutanen. – Jag har alltid varit intresserad av varifrån saker kommer och hur man producerar saker. Ålänningen Oskar Karlström installerades i december i fjol som professor i cirkulär ekonomi vid Åbo universitet, TY. – Något vi framför allt är intresserade av är hur företag och industrier kan samarbeta bättre i tidiga skeden av värdekedjan. Kimitoön Perfekta förhållanden för vinteridrott på Kimitoön just nu. De senaste tre åren har han varit biträdande professor vid Åbo universitet. – Vi jobbar också med tillverkningsindustrin. Cirkulär ekonomi innebär att man håller produkter och material i cirkulation så länge som möjligt och att man försöker producera så lite avfall som möjligt. För Kimitoöns planmästare Otto Poutanen och planskötarna blir det många timmar arbete ute i kylan. – Runt sportplan gjorde vi ett klassiskt spår ifall de yngsta (eller förstås vem som helst) vill ha att träna i. FOTO:EMILIAÖRNMARK Isplaner, Kimitoön ● Kimito, Skolcentret. Inom den finländska kemiindustrin har man kommit en bra bit på vägen i det här, men det finns många företag som inte ens vet att sådana här möjligheter existerar. Nästan hela gänget var här och åkte skridsko redan i söndags. Enligt Karlström har företag i Finland strävat efter att bli mer cirkulära redan i hundra år, men i dag är man mer medveten om att man faktiskt behöver göra något åt mängden avfall som uppkommer
En rektor som är på plats hela tiden kan rycka in som extra stöd i att hålla ordning, säger Hoikkala. Det är utmanande och inte optimalt. Det är mycket sällsynt att de verkligen skulle ha frusit fast eller vara skadade. En flytt av årskurs 7–9 till Kimito har stötts och blötts sedan skolfrågan aktualiserades på Kimitoön våren 2024. Nuvarande byggnad ska småningom lämnas för ett nybygge invid Amosparkens skola. Bland uppgifterna för den nya rektorn i Kimitonejdens skola ingår att de kommande åren vara med om att delta i planeringen av ett nytt skolcentrum. Inte bara en, utan två nya rektorer söker Kimitoöns kommun nu. Hon tillägger dock att Norrbacka har lyckats bra med sin uppgift. – Oftast ligger de bara stilla för att spara på energin och det går ingen nöd på dem. Katajamaas budskap till alla djurvänner och andra som är oroliga över svanarnas välmående är att ta det lugnt och vänta med att ringa 112. Det är igen den tid på året då bekymrade medborgare ringer nödcentralen då de ser svanar vilande på isen. Till exempel i måndags vid lunchtid hade Räddningsverket redan haft två sådana utryckningar. – Också Kimitonejdens skola får en annorlunda chans med en rektor på heltid. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kimitoön När nuvarande rektor går i pension söker Kimitoön ny rektor till både Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola. Hela skolan har cirka hundra elever och beskrivs i annonsen som en liten enhetsskola med stark vi-känsla. Beslutet om tvårektorsmodellen fattades i samband med budgeten, enligt Hoikkalas förslag. Kim Lund Svanar på isen lider ingen nöd Åbo Räddningsverket rycker nästan dagligen ut på onödiga uppdrag då folk tror att svanar har frusit fast på isen. Genom affären övergår personalen vid verksamhetsställena i Vasa och Åbo till Incars befintliga verkstäder. I budgeten för 2026 räknar man med en extra kostnad på 10 000 euro. I Dalsbruks svenska 1–9-skola säger Hoikkala att utvecklingsfrågor är aktuella. I Dalsbruks årskurs 7–9 går även elever från skärgården. Just nu är Britt-Mari Norrbacka rektor för bägge skolorna, men hon går i pension efter det här läsåret. ÅU Incar tar över Rinta-Jouppis skadeverkstäder i Åbo Åbo Incar och Rinta-Joupin Autoliike har ingått ett avtal om affärsöverlåtelse som omfattar skadeverkstadsverksamheten i Björneborg, Vasa och Åbo. Rektorn förväntas ha en aktiv och synlig roll i skolans vardag. Skolan delar byggnad med Kimitoöns gymnasium och finskspråkiga Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1–9). Nu har ändå politikerna landat i att svenskspråkig undervisning i årskurs 7–9 i Dalsbruks skola ska finnas så länge undervisningskvalitén är bra. Med två rektorer har vi större möjligheter, säger Hoikkala. – Jag hoppas att vi får sökande till tjänsterna. Det handlar om den nuvarande rektorstjänsten vid Kimitonejdens skola i Kimito och en nygammal rektorstjänst i Dalsbruks skola. Det är ytterst sällsynt att svanar dör eller skadar sig på isen. Hon syftar då på diskussionen innan jul om stökiga elever i Kimitonejdens skola som gör vardagen betungande för såväl lärare som elever. Av rektorn förväntas också ett tydligt ledarskap samt ett aktivt och lösningsorienterat engagemang i skolans vardag.” Önskemålet från Dalsbruk låter så här: ”Personalen vid Dalsbruks skola önskar en rättvis och målmedveten rektor. – Man kan följa med svanarna och om de inte har rört sig på ett dygn kan det vara skäl att kontakta nödcentralen. Kimitoön söker enligt rekryteringsannonserna två mångsidiga och yrkeskunniga personer. När räddaren närmar sig flyger svanarna allt som oftast iväg, säger Katajamaa. Varför vill Kimitoön frångå modellen med en rektor. Någon fara för fåglarna är det ändå ytterst sällan frågan om säger jourhavande brandmästare Tarmo Katajamaa. I Kimitonejdens skola vill man se ”en lättillgänglig och modig rektor som är redo att ta tag i saker och kan fatta även svåra beslut. Affären träder i kraft i början av januari 2026. Än så länge har ingen alls sökt, säger Marjaana Hoikkala, Kimitoöns bildningschef. Personalen lyfter fram rektorns viktiga roll i att upprätthålla skolans livskraft och trygghet.” Modellen med en rektor för två skolor tog Kimitoön till hösten 2021, som ett resultat av sparprogrammet Balans2020. – Men ibland kan det vara så halt på isen att de inte kan ta fart för att kunna lyfta. – På grund av de erfarenheter vi nu har av en rektor för två olika skolor. I annonserna har kommunen tagit med personalens önskemål om de nya rektorerna. Den märkesbundna skadeverkstadsservicen omfattar i Björneborg Škoda, Toyota och Honda, i Åbo Škoda samt i Vasa Škoda, Toyota, Kia, Mitsubishi och Honda. Verksamheten fortsätter i Åbo och Vasa i de nuvarande verkstäderna – tre i Åbo och två i Vasa – och i Björneborg öppnar vi en ny verkstad i RintaJouppis lokaler, Incar Pori Toejoki. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Kimitoön lämnar den gamla modellen med delat rektorskap Kimitonejdens skola (7–9) och Dalsbruks skola (1–9) ska framöver inte längre dela rektor. Då tog Britt-Mari Norrbacka över rektorskapet för bägge skolor, medan Siw Westerback, dåvarande rektor i Dalsbruks skola, steg åt sidan. Räddningsverket tar ända alla anmälningar på allvar och åker alltid ut för att kolla läget. Kimitonejdens skola i Kimito centrum har cirka nittio elever i årskurs 7–9. Samtidigt fortsätter Incar som skadeverkstadsaktör för de märken som representeras av RintaJoupin Autoliike i regionen. De nya rektorerna anställs med start läsåret 2026–27 och tills vidare. FOTO:MONICASANDBERG Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Här går även elever från Västanfjärd
– Det är mycket snack om inomhusluften, eller mögelluften som tydligen inte är mögelluft, säger Svensson. Han fick en plats på I Kustjägarkompaniet som han önskade. De flesta har en helt positiv bild av Dragsvik, säger Westerholm. Men i övrigt tar killarna det hela med ro. Samtidigt som livet bakom brigadportarna fortgår mer eller mindre som vanligt är världsläget allt annat än stabilt. Trots att rekryterna knappast är de första att drabbas av en eventuell eskalering väcker det en del tankar. Cirka 12 900 rekryter i kontingent 1/26 ryckte in i måndags. Av dem inledde cirka 1 700 värnpliktiga sin militärtjänst i marinen. Åbo Underrättelser Fredag9januari2026 Nyheter 13. – Jag har många långkalsonger med i fall att de man får inte är tillräckligt varma. Vid 11-tiden visade mätaren 18 minusgrader när ÅU träffade två Ekenäsbor utanför brigadporten. – Lämpligt med nästan 20 minusgrader. – Det är bara att fara in och gilla läget, säger Westerholm. Det var också Westerholm och Svenssons val. Ledarskapsutbildning kan vara helt trevligt att ha. – Absolut. Westerholm har också extra kalsonger, strumpor och Fazers blå i den civila väskan. Riktigt perfekt, säger Cesar Westerholm efter att hans far lämnat av honom och kompisen Rufus Svensson vid porten. En kompis blev hemförlovad till julen och sade att han kunde ha blivit ett halvår till. Jag känner att man kanske kan lära sig någonting. – Jag har bara mina kalsonger, säger Svensson. – Men det finns ju reservofficersskolan som man kan få någonting ut av. Folk tycker ändå det är roligt, fortsätter han. De flesta svenskspråkiga rekryter inledde tjänstgöringen vid Nylands brigad. Jag frågar dem hur snacket går om Nylands brigad bland de oinvigda. – Det känns helt okej. Rufus Svensson har räknat med att tjänstgöra i ett halvår och komma ut till sommaren. Man lever i nuet i stället, säger Westerholm. Men då far man bara och gör soppa. Man är lite förberedd men det skulle gärna få vara en eller två minusgrader, säger Svensson. – Man försöker att inte tänka så mycket på krig. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Raseborg I måndags före klockan 12 skulle cirka 750 rekryter rycka in i Nylands brigad i Ekenäs. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Cesar och Rufus ryckte in på hemmaplan: ”Känns helt okej” Cesar Westerholm och Rufus Svensson från Ekenäs ryckte in i måndags. Det är nära hem. För Finland, säger Svensson. Men får äta mammas mat på ”kvällsarna” och så, säger Westerholm. Cesar Westerholm är villig att ge äventyret ett år, helst i stridsbåtskompaniet – Vi får se om det blir så. Är ni medvetna om att brigaden firar 400-årsjubileum i år. De flesta vill väl till Kustjägarkompaniet. – Annars är ryktet ganska bra. – Visst har man tänkt att det finns en risk att man hamnar till fronten. – Jag tänker att det räcker. – Det snackas en hel del. Lite spänt är det, säger Svensson. Nu vet vi. – Nej, faktiskt inte
Också den som åker buss ofta mellan Åbo och Salo får nya möjligheter. Det är numera möjligt att köpa serieoch periodbiljetter till exempel mellan Åbo och Helsingfors. De biljetterna gäller för området Åbo, S:t Karins, Pemar och Salo. Biljetterna säljs i Onnibus webbutik. Det är framför allt Nådendal, Reso och Pemar som får fler nya invånare. Också Matkahuoltos nationella seriebiljetter gäller framöver på alla Onnibus rutter och turer. Tekniken i huset uppdateras i enlighet med moderna krav. Tittar man på alla städer i landet med mer än 50 000 invånare är Åbo den stad som relativt sätt har vuxit mest under perioden januari till november 2025. – Syftet med reformen är att möta behoven hos kunder som reser regelbundet och erbjuda ett smidigt alternativ för återkommande bussresor, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Hesburger som ligger mittemot busstationen i Åbo håller stängt i tio veckor. Det blir dessutom raskare takt för hungriga drive in-kunder då ytterligare en kassa öppnar. Det är en ökning på 1,83 procent, skriver Turun Sanomat. Carina Holm Nu kan pendlare mellan Åbo och Helsingfors köpa fler sorts bussbiljetter Bussbolaget Onnibus inför nya biljettsorter, som gynnar dem som åker buss ofta. Bolaget är en del av Finlands största bussföretag, Koiviston Auto, som sysselsätter cirka 2 900 personer. En seriebiljett är giltig i 100 dagar. En seriebiljett med tio resor mellan Åbo och Helsingfors kostar 99 euro. Bättre belysning blir det också i restaurangen. Han säger att han trodde att den exceptionellt stora befolkningsökningen i Åbo under åren 2023 och 2024 inte kunde fortsätta på samma sätt. Tidigare kunde man resa med dessa biljetter endast på vissa Onnibuslinjer. Med en periodbiljett kan man resa obegränsat under 30 dagar på den förbindelse som anges i biljetten. – Kanske en motsvarande utveckling inte ens har funnits, säger Aro till TS. – Men det har den gjort. Tidigare har Onnibus serieoch periodbiljetter endast funnits för sträckan Helsingfors–Borgå. Att fler flyttar till Åbo sätter press på såväl skolor och daghem som på kollektivtrafiken. Också regionen kring Åbo växer kraftigt. De här biljetterna gäller i området Reso, S:t Karins, Pemar, Salo, Lojo och Esbo. Seriebiljetterna och månadskorten är elektroniska QR-kodbiljetter. Tidningen har intervjuat Åbo stads strategidirektör Timo Aro som är överraskad över tillväxtens fart. Bussbolaget Onnibus inför nya biljetter på flera av sina rutter från och med årsskiftet. Turun Sanomat skrev först om stängningen. Ett månadskort för samma sträcka kostar 279 euro. Beslutet om staden ska gå in för spårvagn eller inte ska fattas före sommaren. Under år 2025 är det många som har flyttat till Åbo från andra orter i Finland. Motsvarande ökning i Tammerfors är 1,27 procent. När elever i åk 6 blev bjudna på självständighetsdagsfest i december i fjol deltog 315 elever i festen i Åbo slott FOTO:JACOBHJORTMAN Åbo Åbos invånarantal ökar mer än de andra större städerna i landet, skriver Turun Sanomat. Den nyrenoverade hamburgerrestaurangen öppnar i mars eller april. Turun Sanomat skriver att Åbos invånarantal fortsatte att växa rejält också i fjol, även om man trodde att den stora befolkningsökningen under åren 2023 och 2024 skulle vara ett undantag. Motsvarande serieoch periodbiljetter införs också mellan Åbo och Salo. Hesburgerrestaurang i Åbo stängd i nästan tre månader Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 14 Nyheter. Orsaken är en omfattande renovering, bekräftar Hesburger för ÅU. Han säger att han inte vet hur långt bak i historien man måste gå för att se något liknande. Giltighetsområdet för de här biljetterna är Åbo, Reso, Nousis, Virmo, Letala, Raumo, Euraåminne, Luvia och Björneborg. Hesburger satsar dessutom på energieffektivare uppvärmningsoch nedkylningsmetoder. FOTO:JAN-OLEEDBERG Åbo Bussbolaget Onnibus tar i bruk seriebiljetter och månadskort på bussarna bland annat mellan Åbo och Helsingfors. Från och med årsskiftet kan man köpa serieoch periodbiljetter på Onnibus också mellan Åbo och Björneborg. Den fortsätter att överraska. Under perioden januari–november 2025 ökade antalet invånare i regionen mest av landets alla nästan sjuttio regioner, om man beaktar befolkningsunderlaget, skriver TS. Onnibus grundades i Tammerfors och har trafikerat sedan 2012. Åbo. Hamburgerrestaurangen stängde i onsdags. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi TS: Åbos befolkningsökning överraskar stadens expert Åbos befolkning växer som aldrig förr. TS:s uppgifter kommer från Statistikcentralens förhandsuppgifter. Staden har redan tidigare fattat beslut om att satsa mycket på daghem och skolor. Som bäst utreds också superbussar som ett alternativ till spårvagnstrafik i Åbo. Åboborna blev 3 761 fler. Restaurangen får ett nytt kök samt moderna kundoch toalettutrymmen
Hon lyfter fram att utsläppen i andra jordbrukskommuner minskade i medeltal två procent. I medeltal minskade utsläppen i Finland med fem procent. – Två gånger kan man få bidraget, men sedan är det tänkt att evenemanget ska bära sig ekonomiskt. – Skärgården är ju attraktiv, men utbudet av evenemang är ganska skralt under lågsäsong, säger Lund och tillägger att det blir något av en hönan-ägget-situation. Fram för allt när det gäller konsumtionsel och uppvärmning med el, olja och fjärrvärme har utsläppen på Kimitoön minskat. Då ordnades en hel del välbesökta evenemang utanför högsäsongen. Den största andelen utsläpp 2024 kom från trafik, jordbruk och arbetsmaskiner. Utsläppen beräknas för alla kommuner med en enhetlig beräkningsmetod som följer de internationella anvisningarna. Nya evenemang prioriteras. Även när man slår ut de totala utsläppen på antalet invånare ser man en positiv förändring. – Utsläppen fortsatte att minska på Kimitoön mellan 2023 och 2024. Livskraftsutskottet godkände i november principerna för bidraget på förslag av Erik Lund. Näringslivschef Erik Lund säger till ÅU att bidraget fungerar som en startpeng för evenemangsarrangörer. – Det innebär att utsläppen i Kimitoöns minskade procentuellt mer jämfört med andra jordbrukskommuner. Beräkningen inkluderar inte användningen av bränslen från industrianläggningar som omfattas av utsläppshandel, industriell elförbrukning eller koldioxidutsläpp från markanvändning, skriver Kimitoöns kommun i pressmeddelandet. Bidraget kan sökas av föreningar, organisationer och företag som arrangerar publika evenemang på Kimitoön. Samtidigt är utsläppen per invånare i Kimitoön högre än landets medeltal. FOTO:MARIASMEDS Kimitoön För att förlänga turistsäsongen på Kimitoön lanserar nu kommunen sin nya bidragsform: Eventboost. Positivt är ändå att utsläppen från uppvärmningen har fortsatt att minska, säger Ilmoni. Genom bidraget vill kommunen stärka livskraft, attraktionskraft och gemenskap. Det behöver inte vara stora eller märkvärdiga evenemang, men vi vill gärna ha flera. Minskningen är lika stor som i andra jordbrukskommuner, säger Ilmoni i meddelandet. Tanken är alltså att få lite extra liv och rörelse i byarna även vår, höst och vinter. Det är en utmaning med tanke på utsläppen att vara en liten landsbygdskommun med långa avstånd. År 2024 minskade utsläppen med 3 procent i hela kommunen jämfört med 2023. Finlands miljöcentral (Syke) beräknar årligen förbrukningsbaserade klimatutsläpp för alla finländska kommuner, landskap och NTM-områden. – Utsläppen per Kimitoöbo har minskat med en procent 2024 jämfört med året innan. Ansökan för evenemang som planeras under årets första fem månader ska lämnas in denna månad. Det här enligt kommunens sajt. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Kimitoön har en ny idé för att förlänga turistsäsongen Kimitoöns 700-årsjubileum kulminerade i Fest 700 i juni. – Det innebär att den lokala minskningen är lite lägre än Finland i stort, skriver Kimitoöns klimatkoordinator Catrin Ilmoni i meddelandet. Stödet kan täcka upp till 30 procent av evenemanget, eller upp till halva budgeten om det gäller föreningar med hemvist i kommunen. Nästa ansökningsperiod infaller i augusti. – Evenemangen har bra dragningskraft, de är en orsak till besök. År 2024 låg utsläppen per invånare på 7.4 ton koldioxidekvivalent i Kimitoön, medan Finland i medeltal ligger på 4.7 ton koldioxidekvivalent per invånare. Men de evenemang Kimitoön nu efterlyser behöver inte vara av denna kaliber. – Syftet med Eventboost är att uppmuntra till nya idéer och initiativ som stärker Kimitoöns evenemangsliv och synlighet – lokalt, nationellt och internationellt, skriver kommunen på sin sajt. Åbo Underrättelser Fredag 9 januari 2026 Nyheter 15. – Som en liten jordbruksoch landsbygdkommun med långa distanser till större städer så är det svårt att ensam kunna påverka de största utsläppen som kommer från just trafik, jordbruk och arbetsmaskiner. Ton koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser. Lund säger att idén till bidraget tog fart under Kimitoöns jubileumsår i fjol. ÅU nyheter@aumedia.fi Kimitoön har lyckats minska sina utsläpp Kimito centrum. Det framgår ur Finlands miljöcentral Sykes förhandsberäkning, skriver kommunen i ett pressmeddelande. Bidraget riktar sig till evenemang som arrangeras på Kimitoön utanför högsäsongen: i januari till maj och i oktober till december. I tidigare undersökningar av besöksmängder på Kimitoön har man kunnat konstatera att evenemang är populära. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kimitoön Siffrorna kommer från Finlands miljöcentral Sykes förhandsberäkning. Det här året finns 6 000 euro reserverat för Eventboost. Utsläppen per person har minskat på Kimitoön, men är fortfarande högre än landets medeltal. Det här hoppas vi ska ge nya öppningar och nya evenemang, säger Lund
Hur långt bär förhandlingar och diplomati i Trumps värld. Denna diskussion måste föras parallellt med den parlamentariska processen om kommunernas framtid. Allianser som Nato, EU och Norden prövas i detta stormakternas schackspel, och det ansträngda förhållandet mellan Grönland och moderlandet Danmark gnisslar betänkligt under trycket. En sak måste vara klar: partierna måste tydligt ta ställning till hur de ser på framtidens kommunstruktur – och samtidigt ge besked om hur välfärdsområdena ska vara uppbyggda. Att Donald Trump kastar lystna blickar på Arktis innebär att den nordiska solidariteten kan komma att testas i praktiken. Även primärhälsovården måste stärkas, och här erbjuder egenläkarmodellen en verklig möjlighet att skapa kontinuitet och trygghet för patienterna. Och det är just för människan vården ska byggas. I lagstiftningen bör det också tydligare slås fast om det är kommunerna eller välfärdsområdena som ansvarar för olika former av hälsofrämjande verksamhet – så att denna viktiga service inte försummas utan erbjuds jämlikt i hela landet. Samtidigt har startkostnaderna blivit betydligt högre än beräknat, inte minst till följd av inflationen. Att Grönlands sak är vår borde vara självklart. Ledare Är Grönlands sak vår. Vården koncentreras allt mer till Helsingfors, eftersom det upplevs som enkelt och effektivt. I Nyland har vi med egna ögon sett vad som händer när systemets logik tillåts styra för mycket. Att regeringen gett välfärdsområdena mer tid att anpassa sin ekonomi är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Att ett Natoland hotar attackera ett annat Natoland är anmärkningsvärt, och Danmarks statsminister Mette Frederiksen har varnat för att ett amerikanskt anfall eller övertagande av Grönland skulle innebära slutet för Nato. Strukturellt sett blev vårdreformen inte lyckad. Redan nu borde ett gediget förarbete göras inför nästa regeringsförhandlingar kring hur vårdstrukturen ska utvecklas. Danmark och Grönland behöver hela Norden i ryggen – och vice versa. När både kommuner och välfärdsområden tvingas spara uppstår deloptimering – och det är klienten som betalar priset. Trump har redan länge öppet talat om Grönland som nyckeln till permanent kontroll över Nordatlanten och Arktis gentemot Kina och Ryssland. Tyvärr har bilden som dominerat varit mörk: service som försvinner, vårdenheter som läggs ned och personal som sägs upp eller lämnar jobbet på grund av egen oro. Förebyggande arbete måste ges betydligt större tyngd. Att vårdreformen var en exceptionellt stor förvaltningsreform råder det ingen tvekan om. Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 16 Ledare. Allt som ökar säkerheten i Arktis kan i princip göras i samförstånd inom Nato. Också det nordiska samarbetet måste växla upp. Henrik Wickström Riksdagsledamot, SFP Ingå Den haltande vårdreformen kräver en rejäl uppdatering Kolumn Att regeringen gett välfärdsområdena mer tid att anpassa sin ekonomi är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Just nu verkar Trumpadministrationen diskutera det första alternativet. Nu riskerar Natos beslutsmaskineri att lamslås inifrån, precis när vi behöver det allra mest. Den offentliga förvaltningen måste betraktas som en helhet. Detta konstateras också i den mellanrapport som Birkalands välfärdsområdesdirektör Marianna Erhola överlämnade till Finansministeriet i december. Vård och omsorg är själva kärnan i vårt välfärdssamhälle. EU skulle se USA:s påstöt som en attack på en medlemsstats territoriella integritet, men hur ståndaktigt är EU. Grovt taget finns det tre scenarier för USA:s Grönlandsplan: Trump försöker köpa ön, som han ville redan under sin första mandatperiod, USA pressar Danmark/Grönland ekonomiskt för att utöka sitt inflytande, eller så är USA redo att använda militära metoder för en direkt annektering. EU måste ändå accelerera mot en större strategisk autonomi, för det står klart att dagens USA kan använda både Grönland och Nato som hävstång. Att Grönland dessutom har sällsynta mineraler och naturresurser gör inte ön mindre intressant för affärsmannen Trump. Om det uppstår en spricka i den arktiska säkerhetsbilden och om Grönland politiseras och militariseras, påverkas allt från Norges kust och Islands luftrum till Finlands nordliga förbindelser. I stället behöver vi en bred och grundlig diskussion om hur finansieringen till välfärdsområdena ska utformas på lång sikt. Det mest sannolika är att Trump fortsätter försöka öka USA:s inflytande över Grönland, med hård retorik och ekonomiskt tryck, men Danmark och EU kommer inte att ge efter i den territoriella frågan. Tvärtom borde ett brett, gärna parlamentariskt, arbete inledas omgående. Sedan dess har vårdreformen varit föremål för intensiv offentlig debatt. Turbulens made in the USA har präglat det nya året. Det har varit svårt utan tillräckligt faktaunderlag – men nu börjar den kunskapen finnas. Äldreomsorgen är ett annat område som kräver ärlig självrannsakan. Det var den förra regeringen som genomförde reformen, medan den nuvarande fått ta ansvar för att försöka justera och reparera strukturerna. Redan från början stod det klart att övergången skulle medföra betydande utmaningar. Vården måste fungera – för människans skull. Samtidigt har finländarnas förtroende för den offentliga vården sjunkit markant. Finland har inte råd med att medborgarna tappar förtroendet för vården eller lever med en rädsla för att bli sjuka. Vårdbehoven borde planeras utifrån invånarnas bästa. När befolkningen åldras borde satsningarna på förebyggande tjänster öka, men i praktiken är det just där många välfärdsområden dragit ner. När invånarna känner missnöje och vårdpersonalen lever med en ständig oro för sin framtid, då är något grundläggande fel. En överlåtelse till ett annat land skulle kräva både dansk och grönländsk acceptans, vilket både regeringen i Köpenhamn och självstyret i Nuuk har avvisat. Så kan det inte vara i ett land med en av världens högsta skattegrader. Dessa frågor hänger ihop och kan inte behandlas i separata stuprör. Jag hoppas innerligt att det finns politisk vilja att – över regeringsoch oppositionsgränser – föra en konstruktiv diskussion om hur dagens vårdlösning kan bli bättre. Grönland är självstyrande, men kungariket Danmark ansvarar för dess utrikespolitik och försvar. Trumps Grönlandsdrömmar håller på att bli en historisk konflikt. Klienternas ork, tillgänglighet och de onödiga FPAtaxiresorna borde väga tungt när servicenätet planeras. Riksdagsvalet är redan drygt ett år bort och partierna förbereder sig för fullt. Men bekvämlighet för systemet får inte gå före invånarnas välmående. Lika ironiskt är att Finland gick med i Nato för att skapa större trygghet. Förhoppningsvis överlever Nato, men revor syns redan i förtroendet mellan USA och övriga medlemsländer. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Trumps dröm om Grönland testar Nordens ryggrad s Om det uppstår en spricka i den arktiska säkerhetsbilden och om Grönland politiseras och militariseras, påverkas allt från Norges kust och Islands luftrum till Finlands nordliga förbindelser. Därför har vi inte längre råd att vänta. Debatten om välfärdsområdena har tyvärr fastnat i en låst motsättning mellan regering och opposition. Gnurf F ör exakt tre år sedan tog välfärdsområdena över ansvaret för social-, hälsovårdsoch räddningstjänsterna från kommunerna och samkommunerna. Så har det inte varit när tjänster dragits in vid sjukhusen i Raseborg och Lojo. Samtidigt har det hälsofrämjande arbetet fallit mellan stolarna. Det ironiska är att USA redan har rätt att öka sin närvaro och bygga anläggningar på Grönland genom ett avtal med Danmark från 1951. I dag ser vi hur finansieringssystemet delvis baserar sig på bristfälliga och felaktiga diagnosuppgifter som direkt påverkar resursfördelningen. I dag ser vi hur välfärdsområdena utvecklas i allt mer olika riktningar. USA:s makttåg mot andra suveräna stater i syfte att ”säkra landets intressesfär” kommer knappast att stanna härvid. President Donald Trump slog till mot oljestinna Venezuela och tillfångatog landets diktatoriske ledare Nicolás Maduro – med Europa som handfallen åskådare. Redan nu borde ett gediget förarbete göras inför nästa regeringsförhandlingar kring hur vårdstrukturen ska utvecklas. Den redan ansträngda offentliga ekonomin har ytterligare försvårat situationen. Grönland är och förblir självstyrande. Personligen anser jag att inga snabba eller ryckiga förändringar i finansieringssystemet bör göras. L ivet är lokalt, men ibland också påtagligt globalt
Alltså när människor bor glest på landsbygden är halterna av dessa ämnen låga trots vedeldning. Ett undantag till ovannämnda bör nämnas: metan, som är en 28 gånger starkare växthusgas än koldioxid. USA har attackerat Venezuela och president Trumps krets fortsätter att hota Grönland. Här är vedeldningen ingen större miljöbov. Under resans gång fick vi se hur finländska företag, myndigheter och organisationer verkar som en del av omfattande internationella nätverk. Studiebesöket ordnades via kontakter. Till skillnad från klimatuppvärmningen är de flesta utsläpp av oförbrända gaser och finpartiklar inte ett globalt miljöproblem. Sådant borde inte behöva sägas till vår allierade, men det är ett läge vi bara måste acceptera och förhålla oss till. Som fallet Grönland visar är det en politik som äventyrar vår säkerhet. Då högerpopulismen regerar äventyras värnandet av det regelbaserade internationella systemet även i väst. Gemensamma luncher, samtal, informella möten och delade upplevelser skapar ett förtroende som inget avtal ensamt kan ersätta. Det är en politik som försöker urholka många centrala demokratiska institutioner, värderingar och principer. Tillväxten i finländska företags affärsverksamhet diskuteras och oroar. Exempelvis kan engagemang i den lokala juniorhandelskammarverksamheten, handelskammaren eller expertföreningen ha överraskande långvariga och positiva effekter även i arbetslivet. Hur kan det vara klimatneutralt att fälla skog som fungerar som kolsänka för att sedan släppa ut den koldioxid som bildas då veden brinner. Biobränslen klassas fortsättningsvis som en förnyelsebar och klimatneutral energikälla. Internationella framgångar vilar på inhemskt samarbete, som att vi lär oss arbeta över organisations-, föreningsoch framför allt kulturgränser. Idag lämnas medvetet sämre stockar kvar i skogen av den anledningen. År 2026 inleds sannerligen i märkliga tider. Den skadan kan repareras med tiden, men nu finns risken för oåterkalleliga vändningar. Johan Kvarnström Riksdagsledamot (SDP), Raseborg Högerpopulismen skadar Nato och vår säkerhet Kolumn Det ligger någonting djupt absurt i att USA, landet som i tiden förbundit sig att skydda Grönland, plötsligt är det land som utgör själva hotet. Därför har man i moderna samhällen anlagt central värmeproduktion för att undvika att varje bostad har sin egen vedeldning. Det råder en osäkerhet om huruvida vedeldning är miljövänligt eller inte. Där ses det som något att vara stolt över att ha bidragit till någon annans framgång, även genom små insatser – till exempel genom att sammanföra rätt kontakter – snarare än att i första hand fokusera på hur man själv kan dra nytta av andras framgångar. Veden från skogsavverkningar går i huvudsak till produktion av timmer och pappersmassa. Hur långt är han redo att gå. De lever endast om de vårdas regelbundet och långsiktigt. Idag utnyttjas också rivningsvirke som energiråvara. Om inte dessa fraktioner går till energiutvinning skulle en stor mängd koldioxid ändå frigöras då träet ruttnar. Kolumn Din vedeldning påverkar inte andra människor eller miljön i Kina eller ens i Sverige eller grannkommunen, men den påverkar dig och dina grannar där du bor. Vår utrikespolitiska ledning får göra sitt bästa i tillämpningen av ”värdebaserad realism”. Därför är det värt att i samband med det nya året reflektera över sina egna nätverk och hur de kan utvecklas. Nästan alla är eniga om att det ger den bästa bastuupplevelsen. Samarbete kräver tydlig arbetsfördelning, förtroende och förmåga att acceptera olika arbetssätt, men just dessa färdigheter behövs även i internationell affärsverksamhet. Eldning av fuktig ved i en gammal bastuugn kan ha metanutsläpp som motsvarar förbränning av fossila bränslen i koldioxidekvivalenter. Frågan innehåller dock två sakfel. Hemmamarknaden är liten, vilket innebär att blicken måste riktas mot exportmarknaderna om vi vill bygga framgångshistorier. Hanna Sjöbring Handelsplatschef vid Åbo stad och medlem i Åbo juniorhandelskammare Nätverk är valuta – också på hemmaplan s Vi märkte att dörrar utomlands öppnas lättare när det finns ett starkt inhemskt nätverk och en tydlig gemensam riktning i bakgrunden. Någon enstaka vedeldare finns även i städerna men inte i sådan omfattning att luften blir dålig på grund av det. Det ligger någonting djupt absurt i att USA, landet som i tiden förbundit sig att skydda Grönland, plötsligt är det land som utgör själva hotet. Dessa problem kan och måste åtgärdas tekniskt i storskalig förbränning, men i våra enkla eldstäder och bastuugnar i hemmen är frågan svårare. När det talas om utrikeshandel och internationell framgång vänds blicken lätt långt bort, till New York, Bryssel eller Asien. Det ska medges att frågan om skogsbränslenas klimatneutralitet är omtvistad. Den mer relevanta frågan är vad övriga västvärlden kan göra, vad EU kan göra, vad Finland kan göra, för att stå starkare på egna ben och bidra till stabilitet, fred och ordning. Om vindfällen får ligga kvar blir de visserligen en bra miljö för många av skogens småkryp vilket gynnar den biologiska mångfalden. Och vad dess maktutövning leder till ser vi, från USA till Ungern. Egentligen inte, men allt är förstås relativt. Dessa processer behåller en stor del av vedens kolinnehåll bunden i produkterna och frigör endast en mindre del som koldioxid. Vad Europa behöver göra är förstås att stärka sitt försvar utan att förlora grundläggande värderingar och låta det ske på bekostnad av välfärden, för sådan politik ger grogrund för högerpopulism. Men ur klimatperspektiv är kvarlämnade stockar en förlust. Som ni vet så är det inte ämnet utan halten som är skadlig. Detsamma gäller på hemmaplan: ett starkt lokalt och nationellt nätverk gör internationella satsningar mer trovärdiga och hållbara. Elda med ved eller inte. Ändå var kanske den viktigaste lärdomen inte kopplad till USA, utan till Finland. Invändningarna mot detta resonemang är uppenbara. I grunden handlar det om vad vi går med på att normalisera i den nya världsordningen. När veden förmultnar avges nästan samma mängd koldioxid som när den eldas utan att vi kan tillvarata energin som frigörs i processen. Kolumn Den viktigaste grunden för internationella satsningar byggs förvånansvärt nära: i våra egna nätverk och förmågan att göra saker tillsammans på hemmaplan. Att europeiska ledare tvingas gå ut med ett ställningstagande riktat mot USA om att länders suveränitet bör respekteras är sorgligt. Många på landet har egen skog och tar ved av vindfällen och från gallring. Om USA skulle ta Grönland med militärt våld vore det slutet för Nato som vi känner Atlantpakten idag. Att länder som Ryssland struntar i internationell rätt innebär inte att vi ska bli mer som sådana despotiska länder, då bidrar vi bara till det världssystem som de önskar se. Det är inte ens ett regionalt miljöproblem utan ett så kallat lokalt miljöproblem. Din vedeldning påverkar alltså inte andra människor eller miljön i Kina eller ens i Sverige eller grannkommunen, men den påverkar dig och dina grannar där du bor. Vi fick bland annat bevittna både den finländska beskickningens inflytelserika arbete och höra om det finländska bolaget Bluefors och dess världsförändrande teknik inom kylning av kvantdatorer i amerikanska IBM research center, var framtida tekniker testas och visas. En aspekt som fallit i skymundan av alla spekulationer om Trumps följande drag är att det handlar om en internationell rörelse, ett globalt fenomen. Det krävs en genuin vilja att hjälpa andra att lyckas, vilket är en viktig lärdom för oss finländare från det amerikanska näringslivet. Internationella nätverk är inte några projekt, utan processer. Syftet var att bekanta sig med platser som normalt inte besöks på en vanlig semesterresa och att skapa kontakter som i framtiden kan vara till nytta i näringslivet. Det betyder helt enkelt att nätverket inte är ett tillägg, utan en förutsättning. Företagens internationalisering uppfattas ofta som en fråga för företag och stater, men i verkligheten står människorna i centrum. Det är viktigt att här komma ihåg att Sannfinländarna och Sverigedemokraterna är del av samma rörelse som Trump. Det hela vore skrattretande om det inte vore för att det är så tragiskt och ödesmättat. Oberäkneligheten är och förblir ett av Trumps främsta verktyg, varpå hans makt förstärks och han får stå i blickfånget medan världen funderar på vad han riktigt menar och kan tänkas hitta på härnäst. En enda bra kontakt på målmarknaden kan öppna dörrar som aldrig hade varit möjliga att närma sig via byråkratin. Maga-rörelsen är en del av högerpopulismens gemensamma frammarsch i västvärlden och USA stödjer helt officiellt ”patriotiska partier” i Europa i den nya säkerhetsstrategi som Kreml applåderar. Vad är tomt prat och vad har bäring. Det står nu klart att högerpopulismen förstör de strukturer som ska skydda vår säkerhet. Det uppstår också en balansgång mellan att upprätthålla goda relationer till USA och att stå på sig; en gräns mellan fjäsk och moral som inte är en gång för alla given. I USA var budskapet till företagsledare tydligt: network is your net worth. Ändå byggs den viktigaste grunden för internationella satsningar förvånansvärt nära: i våra egna nätverk och förmågan att göra saker tillsammans på hemmaplan. Trumps vänliga inställning till Putin har redan förstört en del av förtroendet som byggts upp under årtionden. Vi märkte att dörrar utomlands öppnas lättare när det finns ett starkt inhemskt nätverk och en tydlig gemensam riktning i bakgrunden. Och många har också en vedeldad bastu. Finlands generalkonsulat, Business Finland, lokala handelskammare och företag byggde tillsammans broar till marknader där det i praktiken vore omöjligt att agera ensam. De bärande argumenten har varit att Ryssland ändå är värre, och att USA måste ju värna om sin säkerhet och att Venezuelas ledning saknade legitimitet. Då högerpopulister får makten tvingas västvärlden följa med huruvida det ledande Natolandet USA tänker ta en självstyrande del av ett annat Natoland med våld eller inte. Johan Werkelin Äldre lektor i oorganisk kemi vid Åbo Akademi Åbo Underrättelser Fredag 9 januari 2026 Debatt 17. Jag har suttit två dygn i vår stuga i Pargas och eldat med ved och njutit av värmen och skenet från brasan. Det största problemet med småskalig vedeldning är istället utsläpp av oförbrända gaser och så kallade finpartiklar. År 2025 arbetade Åbo juniorhandelskammare mycket konkret för att främja medlemmarnas internationalisering genom att ordna en exkursion till New York. Kolsänkan upphör inte om skogen återplanteras och veden eldas sällan upp. I debatten har det förekommit en tendens att försöka vifta bort det allvarliga i Trumps utrikespolitik. Annars skulle luften i våra tätorter vara mycket ohälsosam att andas in. Här ute på landet är vi många som värmer husen med ved. Som med de flesta saker finns olika aspekter och synvinklar att beakta. Den biomassa som bränns upp är i stället vedens bark och sågspån från industrierna samt grenar, toppar och i viss mån trädens rötter från avverkningen, så kallat biomassa-avfall. Det största miljöproblemet idag är klimatuppvärmningen. Tack vare gallringen växer kvarvarande träd snabbare och binder mer koldioxid vilket motverkar klimatuppvärmningen. Är vi miljöbovar då
Två resursstarka nationer har fokus på allt annat än medborgarnas välfärd. Ryssland har i decennier delfinansierat europeiska extremnationalister. I bakgrunden – andra gör ju jobbet – behöver Kinas Xi Jinping bara invänta en tidpunkt då man militärt är redo att svälja Taiwan. Pravda – Truth, Lögnernas megafoner. I stackars Europa har dessa herrar på varsitt håll sett till att samhällets pengar går till försvar och vapen, medan kulturen och bildningen som motkrafter tar stryk i den extremnationalistiska anstormningen. Nu är det importerat till USA. Det här är hans språk. Techmiljardärerna och deras gelikar har kastat masken och visar sitt rätta ansikte. USA för att man har släppt så många samtida andar ur alla tänkbara flaskor – med den målet att lyfta demokratin ut i en periferi därifrån den inte ska hitta tillbaka. Den är inte friare under Putin. Trump gör räder i för honom förhatliga länder. Torbjörn Kevin Publicist, f.d. Det behöver inte sägas att Ryssland aldrig har omfattats av denna för medborgarna livsviktiga princip. De västliga makterna har länge satt en ära i att försvara fundamentet i demokratier: rättstatsprincipen – som den teoretiskt klingande termen till trots – finns till för att skydda medborgarna mot myndigheters och annat godtycke. Enkla operationer för Putin som har en gigantisk handkassa för ändamålet. I det närmaste fulländad blir sammansmältningen av de ryskamerikanska idéerna när Putin för ett krig som – vid sidan av all annan förstörelse – förorenar ett grannland som vill gå sin egen väg. Putin förgiftar motståndare. Den tillskrivs bland annat en förlust av ”traditionella värden”. Ryssland som tragiskt nog aldrig nåddes av Upplysningens idéer har sin motsvarighet i Magarörelsen som har kallat Upplysningen för en destruktiv samhällelig idéströmning. Den sovjetiskt marinerade före detta KGB-översten Putin myser. Herrar Putin och Trump är på kurs mot total sammansmältning av sina personligheter och idéer– och därmed åtminstone momentant mot en likriktning av retoriken som vi helst inte vill bli vittne till. Truth betyder sanning. I dag är den juridiska apparaten i USA på glid mot att bli en apparat i händerna på politisk hämnd för påstådda oförrätter. I USA heter motsvarande megafon – Trumps personliga – Social Truth. Rättsapparaten är i händerna på den politiska apparaten – har mer eller mindre alltid varit det. I USA lusläser Magarörelsen forskningsprogram och drar in finansiering för forskning som bär spår av termer som mångfald, rättvisa och inkludering. Vidare i likriktningen av Ryssland och USA. Ryssarnas välstånd har verbaliserats bort via den ryska folkloren om hur folket i sekler har lidit under armod påfört av ett expansivt väst som inte respekterar Ryssland. Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 18 Debatt. Också det en putinsk term. Förklarar krig mot europeiska värden som dras i smutsen av våra extremnationalister. Lovar stöd till ”patriotiska” krafter som delar hans rasistiska grundsyn. I Venezuela begår Trump brott mot folkrätten – även om få i sig sympatiserar med diktatorn Maduro. Putin anföll Ukraina under de naket fiktiva förevändningarna att man skulle ”avnazifiera” landet. Ta en titt på detta: Putin återskapar den lögnaktiga Pravda – det forna kommunistpartiets megafon som i dag har återuppstått som webborgan utan möjligheter att idka journalistik i den form vi definierar som oavhängig. Lägg till detta att den amerikanska mediefriheten hotas av en president som går bärsärkargång mot medier som har mage att granska presidentens fögderi. Instrument för normupplösning. Pravda betyder som bekant sanning. I slutändan hägrar för Trump en tuktad presskår av putinskt snitt. Magarörelsens Amerika först och Putins nationalistiska dimridåer har som vi ser många gemensamma drag. I Putins Ryssland har Duman – parlamentet – inte haft ett reellt inflytande på över 20 år. chefredaktör Torbjörn Kevin: Ryssland och USA – försvinnande skillnader FOTO:JACOBHJORTMAN s I det närmaste fulländad blir sammansmältningen av de rysk-amerikanska idéerna när Putin för ett krig som – vid sidan av all annan förstörelse – förorenar ett grannland som vill gå sin egen väg. Notera att Trumps attack mot Venezuela rubriceras som en militär specialoperation. D et är slående – och ändlöst deprimerande – att se hur så kallade stormakter som Ryssland och USA ägnar sig åt att så totalt krympa sig själva. När demokratin står i vägen får den vika undan. USA leds av klimatnihilister som i sin begränsning motarbetar amerikanska långsiktsintressen samtidigt som man ger den uttalade ärkefienden Kina försprång som kan vara svåra att återta. En historisk parallell: Forna Östtyskland måste kalla sig Tyska demokratiska republiken eftersom där inte fanns utrymme ens för en kvadratcentimeter demokrati. Freden i Ukraina blir allt avlägsnare, och Trumps bärsärkargång på alla plan ger Ryssland och Kina gratisargument för ett liknande beteende. Kolumn Trump och Putin är numera förvillande lika i sin retorik. I spetsen går en gravt personlighetsstörd, korrupt och avskyvärd människa – som Putin kan påverka utifrån sitt storhetsvansinne. I USA hukar sig kongressens republikaner i panisk skräck för att Den Store Ledaren ska ladda sin sanningsbössa och eliminera deras politiska framtid. Ryssland för att Putin har eliminerat ett spirande civilsamhälle. Trump sänder sina sändebud till Grönland med budskapet att man erövrar det med våld om så behövs. Och vad gör Putinbeundraren Trump. Under Sovjettiden var forskningen underställd kommunistpartiet
– Man kan köra båtarna helt som tidigare, men vi tar saken på allvar och vill se till att de uppfyller alla krav. Inrikes Bilbranschens centralförbund konstaterar att fjolåret var utmanande för försäljningen av nya bilar. Totalt såldes cirka 643 000 begagnade bilar i Finland i fjol. Bara under december månad 2025 registrerades 900 nya skåpbilar. Nu har det visat sig att båtarnas skrov innehåller för lite polyuretan som ska säkra flytförmågan. Bilbranschen förväntar sig en tillväxt på cirka 6 procent för nya personbilar i år. I fjol registrerades så få nya personbilar i Finland att det var långt under genomsnittet för de senaste tio åren. Målsättningen är att alla felande båtar ska fixas, men det är tveksamt om det verkligen sker. Tittar man bara på siffrorna från december 2025 registrerades 5 545 nya personbilar. Även efterfrågan på nya lastbilar väntas öka försiktigt. I fjol registrerades 71 888 nya personbilar i Finland. Under 2025 gjordes 2 929 registreringar av nya lastbilar. Felet upptäcktes av en slump, säger Inhan Tehtaats vd Tomi Juhola. Enligt direktivet måste båtar som är under sex meter långa hållas flytande även om de fylls med vatten. Bilbranschen konstaterar att det var fler privatpersoner som köpte och sålde bilar till varandra än tidigare. Stödet för köp av en nollutsläppsbil är 2 500 euro. Någon akut säkerhetsrisk utgör bristen på polyuretan ändå inte, säger han. ÅU nyheter@aumedia.fi Färre köpte ny bil i fjol – branschen hoppas på nya skrotningspremien Fler köpte begagnade bilar i fjol. Tero Kallio, verkställande direktör för föreningen för bilimportörer och bilindustrin, Autotuojat ja -teollisuus, tror i pressmeddelandet på en fortsatt försiktig ökning. Det är en minskning med nästan 25 procent jämfört med 2024. Det är inte obligatoriskt att uppfylla direktivet och Juhola känner inte till att det finns några sanktioner för båtägare som struntar i det. Båtarna har för lite fyllningsmaterial i skrovet och riskerar sjunka om de fylls med vatten. Så är inte fallet med hundratals Yamarin Cross 54 BR-modeller. Bilbranschen tror på draghjälp av de sänkta inkomstskatterna och den nya skrotningspremien. Bilbranschen hoppas att den ska få fart på registreringen av nya bilar, så att omkring 9 000 nya personbilar registreras i år. Orsaken är att båtarna inte uppfyller EU:s direktiv för fritidsbåtar. Båttillverkaren Inhan Tehtaat återkallar 700 båtar av den populära Yamarin Cross 54 BR-modellen. Också antalet nyregistrerade lastbilar var betydligt färre i fjol än året innan. Det är en minskning med 3 procent jämfört med år 2024. Antalet nya registrerade bussar minskade ännu mer. Sjöfart 700 båtar av märket Yamarin Cross 54 BR uppfyller inte EU:s direktiv om fritidsbåtar. Också färre nya lastbilar registrerades jämfört med året innan. Tero Lausala, verkställande direktör för Bilbranschens Centralförbund, säger att fler kunder har beställt personbilar i slutet av 2025. – Det är en av våra underleverantörer som inte har uppfyllt direktiven och som har sprutat in för lite skum i skrovet, men ansvaret är förstås vårt. Kim Lund Populär båtmodell återkallas – kan sjunka om den fylls med vatten Alla Yamarin Cross 54 BR-båtar byggda mellan åren 2018 och 2024 återkallas. Försäljningen av nya bilar har varit utmanande, enligt bilbranschen. FOTO:KIMLUND Båtägarna uppmanas nu ta kontakt med Yamarins återförsäljare för att få felet med flytförmågan fixat. Det är en ökning med över 4 procent jämfört med året innan. FOTO:LINNSCHÖNBERG Skrotningspremien 1.1.2026 Skrotningspremien, som infördes vid årsskiftet, kan sökas hos Traficom. Juhola beskriver EU-direktivet som lite speciellt. I fjol registrerades 420 nya bussar. – Den genomsnittliga skrotningsåldern för personbilar är nu historiskt hög, cirka 22,8 år. Men det är alltid skäl att se över båtarna i samband med den årliga motorservicen då man samtidigt kan kolla att alla genomföringar är i skick och att tömningssystemen fungerar. Inhan Tehtaat står för kostnaderna. I fall ägaren av en Yamarin Cross 54 BR vill försäkra sig om att båten uppfyller alla krav ska hen ta kontakt med sin återförsäljare. Vid årsskiftet inleddes en kampanj för att få fler att skrota sina gamla bilar mot en premie. Förutom båtarna byggda åren 2018–2024 gäller återkallandet en handfull båtar byggda år 2017. Skrotningspremien tar effektivt bort de allra äldsta personbilarna från trafiken och ersätter dem med betydligt säkrare och mer utsläppssnåla fordon. FOTO:KIMLUND En båt ska hållas flytande även om den fylls med vatten. Åbo Underrättelser Fredag 9 januari 2026 Nyheter 19. – I takt med att byggbranschen långsamt återhämtar sig förväntas efterfrågan på skåpbilar stärkas ytterligare något. Det händer med jämna mellanrum att båtar återkallas, men Juhola kan inte minnas att det skulle ha skett i så här stor omfattning. Det är 11,7 procent färre än i december året innan. – De stöder en måttlig tillväxt, säger Lausala i meddelandet. Det är en ökning på över 15 procent jämfört med december 2024. I kampanjen kan den som skrotar en gammal personbil ansöka om premie för köp av en ny, utsläppssnål personbil. – Via bilhandeln såldes cirka 325 500 begagnade personbilar, vilket är ungefär en procent mer än året innan, står det i meddelandet. Bilbranschen tror ändå på en ljusning nu efter årsskiftet. Det är 7,2 procent fler än år 2024. Premien för en bil med högst 140 gram koldioxidutsläpp per kilometer är 2 000 euro. Det är 15 procent färre än året innan. – Det var i samband med att vi reparerade några båtar som vi började misstänka att det inte finns tillräckligt med flytmaterial i dem, och att de inte uppfyller den standard som krävs. – Om en båt är 5,95 meter lång omfattas den av direktivet, men om den är 6,05 meter får den sjunka. – Det ger mer positiva utsikter för förstaregistreringarna 2026. Däremot registrerades 10 435 nya skåpbilar under fjolåret. Vad beror det på . Det skriver Bilbranschens centralförbund i ett pressmeddelande
Mattsson ställdes inför häradsrätten i Pedersöre åtalad först för försök till grov misshandel, och sedan för försök till dråp. De kunde erbjuda starkare och billigare varor, hade ett inarbetat distributionsnät och erbjöd helt annorlunda öppettider. Under 1930-talet var det emellertid flera andra aktörer som försvårade smugglarnas verksamhet. Han påstod sig inte ens ha befunnit sig ombord på Poseidon. Att Finland 1931 fattat beslut om att avskaffa förbudslagen och organisera alkoholförsäljning under statens överinseende gjorde ingalunda att smugglarna, transportörerna och langarna tänkte ge upp. Den allvarligaste var ett sju år gammalt skottdrama som utspelat sig vid Orrskär i Larsmo i Österbotten. Faktaboksförfattaren K-G Olin skriver om spritsmugglingen i skärgården. Den tyska polisen grep honom i Warnemünde i november 1936 och förpassade honom till Finland. Efter fortsättningskriget vände spritströmmen. Då kvinnan kroppsvisiterades visade det sig att hon hade två lite konjak i bh:n! K-G Olin Författare till böckerna ”Brännvinskriget” och nyligen utkomna ”Mera brännvin”. Enligt Mattsson hade Mustonen och hans kompanjon Sven Hugo Strömberg samt en tredje person utsatt honom för ett utpressningsförsök. När Mattsson igen ställdes inför rätta i hemlandet tog målet en oväntad vändning. Rätten ansåg det visserligen troligt att det var Mattsson som avlossat skotten och slängt granaterna, men att det inte gick att bevisa att han gjort det med avsikt att döda. Samma straff fick den tredje huvudåtalade Åke Lundén från Dalkarö i Snappertuna.De övriga inblandade kom undan med bötesstraff. Motgångarna gjorde att Hjalmar också blev omvänd och lät sig döpas inom pingstkyrkan. Tvillingbröderna Ilmari och Hjalmar Mäkelä var de två ledande sprithanterarna i Åboland. Under utredningens gång uppdagades också en annan smuggling. FOTO:K-GOLIN Fredag 9 januari 2026 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Dessutom dömdes han att betala en stor summa pengar som ersättning för den sprit som smugglats in samtidigt som hans båt beslagtogs. Han blev anhållen misstänkt för flera spritaffärer. I stället skulle staten organisera alkoholförsäljningen. Mattson hade fört befälet ombord på ångaren Poseidon lastad med 35 000 liter sprit. De utdömda ersättningarna var i många fall så stora att en del förlorade all egendom. En viss marknadsandel skulle de visserligen tvingas avstå till den nye konkurrenten Alko, men de ansåg sig ha flera konkurrensfördelar. K-G Olin, bosatt i Jakobstad, har skrivit två böcker om förbudstiden, ”Brännvinskriget” och nyligen utkomna ”Mera brännvin”. De dömdes till fängelsestraff och krävdes på ersättning till staten för insmugglad sprit. Tvillingbrodern Hjalmar genomgick senare en liknande omvändelse. Efter att ett flertal vittnen gett helt motstridiga uppgifter friades Mattsson helt. Det ståtliga hus han låtit uppför brann ner utan att vara försäkrat och 1939 gjorde han konkurs. Ilmari åkte fast hösten 1935 för två olika fall av spritsmuggling och dömdes till två års fängelse. Denne drev en butik och ett bageri i Korpo samt ägnade sig åt annan affärsverksamhet. Under 1936 nystades ett nätverk av sprithanterare upp i Västnyland. I mitten av 1930-talet åkte den ene efter den andra av kustens ”kanisterkungar” fast. För erhållna kronor köpte man kaffe, sötningsmedel och andra varor som smugglades till Finland. Bröderna Sundman dömdes till åtta månaders fängelse. Han hade länge klarat sig undan lagens långa arm, men i oktober 1935 tog hans tur slut. Emil Anton Rautelin från Kyrkslätt och Uno Allvar Hall från Risholmen i Ingå hade varit över till Reval där de hade köpt ett stort spritparti som smugglats in i Ingå skärgård. I Stockholm märkte en tullare att en kvinna som kom från en Finlandsbåt verkade ovanligt bystig. Mattsson situation var därmed ohållbar varför han valde att fly utomlands, först till Sverige och sedan vidare till Tyskland. Under den första rättsbehandlingen nekande Mattsson helt till all inblandning. Angreppet mot myndighetspersonerna blev den gången inte utrett. Uppfinningsrikedomen var stor. Åbos storsmugglare kapten Karl Mattsson hade gjort sig en förmögenhet huvudsakligen på sprittransporter upp till Bottenviken. Eldgivningen gjorde att tullbåten valde att svänga. Sprithandel ingick i hans mångsyssleri. De hade hotat anmäla honom om han inte gav dem 600 000 mark. Att det gamla fallet togs upp berodde på att Antti Mustonen, som varit med ombord på Poseidon, hade anmält till polisen att det var kapten Karl Mattsson som hade skjutit och kastat handgranaterna mot tullbåten. Men smugglarna och langarna gav sig inte. Sjöbevakarna var dessutom helt omutliga. Härvan var så omfattande att ett trettiotal misstänkta fyllde polisens celler i Hangö och Karis. Man började smuggla sprit från Finland till Sverige. Smugglarbröderna Mäkelä från Korpo blev omvända Ett gäng transportörer i Hollola visar med stolthet upp sin utrustning, som består av ett halvt dussin bilar, flera skjutvapen, en langarväst, två cyklar och massor med spritkanistrar. Den viktigaste förändringen var att Finland fick en sjöbevakning utrustad med tre flygplan som kunde patrullera stora havsytor. Ett annat hårt slag var sonen Kostis självmord. I centrum stod bröderna Boris och Elis Sundman, vilka var ägare till Vellans gård i Lojo. När en motorbåt med poliser och tullare närmade sig möttes den av skottsalvor och två handgranater kastade från Poseidon. Flera personer vittnade om att han varit ombord och en att han sett Mattsson skjuta och kasta granaterna. FOTO:K-GOLINSMATERIAL Historiskt 1931 beslöt Finland att avskaffa förbudslagen. Under fängelsevistelsen genomgick Ilmari en omvändelse och blev en hängiven pingstvän