Nästan 200 båtar, ett omfattande utställningsområde som täcker över två hektar och street food-restauranger bjuder in hela familjen till en rolig dag – från morgon till kväll! Mer information: www.uiva.fi/sv. 11-19 sön 16.8. kl. 11-18 DRUMSÖ, HELSINGFORS F L Y T A N D E Segla till Nordens största flytande båtmässa! På Nordens största flytande båtmässa hittar du allt för båtlivet – de bästa båtarna, tillbehören och tjänsterna. Grundad 1824 · Lösnummer: 6,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 32 · Nummer: 32 · Fredag 7 augusti 2026 Uiva 13.-16.8.2026 PLATS Hallonnäs parkvägen 1, 00210 Helsingfors ARRANGÖR www.finnboat.fi/sv ÖPPETTIDER tor-lör 13.-15.8. kl
ASTRA Kom och bekanta dig med den nya fina ÅAbyggnaden Astra och dess konstverk på en rundvandring och upplev en konsert i det unika Bonfire-utrymmet! Kl. Föreningstorg i Kungliga Akademiens Botaniska Trädgård: Airisto Segelsällskap, Arbis, Egentliga Finlands minnesförening, Folkhälsan i Åboland, Koffan, Luckan FRK, Odd fellows, Project liv, Svensk Ungdom, Sydkustens ordkonstskola, Ungdomsgården på Konstens natt (i Lusthuset), Åbo Frimärkssamlareförening (inne i Grädda), Åbo stad motionstjänster, Åbo stad kulturtjänster, Åbo stadsbibliotek pop up-bibliotek, Åbo svenska församling, Åbolands litteraturförening, ÅKG Palästra, ÅU. 18.30 Tubatämjarna: Vad finns det i tuban i år. 17-23 | BISKOPSGATAN 15 Konstens natt i Åbo arrangeras nu för trettiosjunde gången. Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 2 TORSDAGEN DEN 13.8.2026, kl. På svenska blir det konst och program på många ställen igen: Utescenen vid Grädda, Sibeliusmuseum, Astra, Museet Ett Hem, Åbo Svenska Teater. 19 & kl. Jocke Grönholm 17.30 Apan Anders: Barnkonserten med Apan Anders inleder programmet på utescenen 18.10 KDC: Vad vore Konstens natt på svenska utan KDC. 17-21 ÅBO SVENSKA TEATER Hela teaterhuset är öppet med program överallt kl. Åbo filharmoniska orkester ger konsert med lätt klassisk och populärmusik 20.00 Puolalabackens cykelklubb: Sångarna som gjorde stor succé ifjol är tillbaka med nytt program 20.30 Trio Stare: Trion återupplivar bortglömda gamla dansmelodier från Svenskfinland 21.00 Andreas Rantala plays folk: En solokonsert med nordisk och irländsk folkmusik, kryddad med egna kompositioner ÖVRIGA PROGRAM 20.00 Litteraturpromenad med Åbolands litteraturförening, start från Sibeliusmuseum BARNPROGRAM 18-21 trädgården: Gåtor i sagolandet, Hur bra känner du till folksagor. konstensnattsvenskaabo konstensnatt.fi / turuntaiteidenyo.com Konstens Natt på Svenska i Åbo Gesellius fond | Löfgrens fond | Thurings stiftelse Restaurang Grädda serverar mat och dryck, Scoutkåren Pojkarna säljer våfflor, SFP grillar korv, ÅIFK HB B-pojkar säljer hotdogs UNGDOMSGÅRD Kom och kolla in Pop-up ungdomsgården i Lusthuset! MUSEET ETT HEM vaknar till liv kl. 12 i teaterns biljettförsäljning. jazziga rytmer 21.00 Tough Decision och The Ones: Nu blir det fullt ös med banden från Rockskolan 21.30 Duo Myyri Kippola & Riddo Ridberg: Pop och schlagers på engelska och svenska 22.00 JAZZÅÅ5 Golden Age of Jazz: Årets Konstens natt på svenska avslutas med jazziga toner 18.00 Shanty singers: Manskören sjunger arbetssånger från segelfartygstiden 18.30 Marjan Raar och Evegny Kostyukov: Dansarna framför två nummer, ”Misslyckandets kvarlevor” och ”Vysotskyj” 19.00 Vallis Gratiae Ensemble: Musiker från bl.a. 19.00 Hemligt nummer 19.15 Axelbandet: Glada toner från Åbo Akademis studentorkester 20.00 Arbis salsakurs kom och lär dig dansa salsa med Patrik Henelius 20.30 Duo Kerstin Stubb och Paasi Lyysaari spelar bossanovas, lätt pop, visor o. 17.30–21 Säsongsöppning & Den lilla skräckaffärenrepetition kl. 17.00 och 17.30 Guidad rundvandring och konstpresentation (ca 30 min) 18.00 Konsert i Bonfire med Åbo flöjtklubbs flöjtkvartett: Kvartetten består av Anu Honkanen, Inka Metsäranta, Jannicke Ingelin och Visa Turunen (ingång till alla program från vå n 1 i hörnet av Porthansgatan 5 och Henriksgatan 7) SIBELIUSMUSEUM Konferencier Sixten Westerby UTESCENEN Konferencierer Rainer Svens o. 20 Gratis platsbiljetter kan hämtas från och med 11.8 kl
Under de senaste tio åren har mängden snatterier ökat stadigt i Åbo och intilliggande kommuner. Enligt polisen väntas ingen förbättring. ”Jag gillar småstadskänslan, naturen och att Åbo ligger så nära.” FOTO:NATALIESKOGMAN 10-11 Sommarserie. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 6,50 € Nummer: 32 Vecka 32 Fredag 7 augusti 2026 Sanna Santala tänker stanna i Nådendal. En av orsakerna tros vara den svaga ekonomin. 17.30-21 Öppna repetitioner, teaterloppis, backstage-tour, café i teaterhuset MUSIKALEN DEN LILLA SKRÄCKAFFÄREN to 10.9 kl. Roligt för både stora och små KONSTENS NATT & SÄSONGSÖPPNING to 13.8 kl. Våld och hot allt vanligare i klassrummen Kritisk mot skötseln av träd i Åbo Nu sätts extra städning in i Dalsbruk 6 Nyheter 7 Nyheter 19 Nyheter 40 Nyheter. Nådendal – i skuggan av Mumintrollen Stadig ökning av antalet snatterier 4 Nyheter. 18.30 premiär på Stora scenen Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!
Den största typen av snattare är droganvändare av olika slag, och den vanligaste produkten som snattas i Finland är alkohol, både för egen användning och för försäljning. Staden samordnar mathjälpsverksamheten i Egentliga Finland tillsammans med organisationer, välfärdsområdet Varha och kommunerna. Laakso förhåller sig rätt pessimistiskt till framtiden när det gäller snatterier som sker i Åbo och andra närliggande städer och kommuner. Laakso berättar att droganvändare brukar gå från en mataffär i Åbo centrum till den andra, för att lättare kunna snatta från flera ställen under en och samma dag. – Annars gäller det främst för mataffärer att hitta nya arrangemang för att nya sätt att förvara sina alkoholprodukter på ett sätt som gör det svårare att snatta, tilllägger han. – För vissa snattare spelar det ingen roll om de tillbringar sin tid i eller utanför fängelset, de har bekanta på båda sidorna. Snatterikurvorna har varit uppåtgående ända sen 2017 i Åbo och S:t Karins, och även i Pargas och på Kimitoön har mängden snatterier ökat. Åbo stad har uppmärksammats om fall där företag kontaktats per telefon i mathjälpens namn i syfte att samla in pengar. FOTO:KALLEGRÖNROOS Vissa matbutiker i huvudstadsregionen har blivit tvungna att låsa in sin choklad för att hindra snattare, men några stickprov i Åbo centrum visade att utvecklingen inte har gått lika långt här. I många av dessa fall snattar de vanliga dagligvaror och livsmedel. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi ”Samma person kan snatta från sju butiker under samma dag” Karri Laakso på Åbopolisen utreder bland annat myndigas snatterier i Åbo med grannkommuner. För att hitta mannen ber polisen alla som kan ha uppgifter eller har gjort iakttagelser om hans rörelser efter den 30 juli att kontakta Sydvästra Finlands polisinrättning på telefon 0295 417 259 (samtalet kopplas till en telefonsvarare). Utredningsledare Karri Laakso på Åbopolisen säger att inget tyder på en förändring inom en nära framtid. Polisen i ett skede har kommit åt en snattare som stal från sju mataffärer under en och samma dag. Mannen är cirka 175–180 centimeter lång, ser sportig ut och är normalbyggd. Polisen publicerar en bild av den försvunne med de anhörigas samtycke. FOTO:POLISEN Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Närmare uppgifter hittas på Åbo stads mathjälps webbplats www.turku.fi/sv/mathjalp. Karri Laakso, som är utredningsledare för en enhet inom Åbopolisen som utreder snatterier som begås av myndiga personer, berättar att ökningen under de senaste åren har varit märkbar i hans arbete. Staden betonar att matutdelningsverksamheten inte sysslar med telefoninsamlingar och uppmanar de som får liknande samtal att vara försiktiga. Han tillägger att polisen så gott som veckovis häktar snattare, även om man inte alltid lyckas bryta en brottsspiral på det sättet. Polisen ber om uppgifter beträffande den här mannens rörelser. – I den här sortens fall kan polisen utreda det skedda som stöld i stället för snatteri, eftersom det möjliggör att man häktar den misstänkta. De känner ofta en väldigt stor skam om och när de blir fast, och tenderar att inte snatta igen efter det. FOTO:KALLEGRÖNROOS Åbo Mängden snatterier i Åbo och närliggande kommuner har ökat under hela 2020-talet. Verksamheten erbjuder stöd till personer vars inkomster inte räcker till för mat, samtidigt som överskottsmat tas till vara för att minska matsvinnet. Kristoffer Nöjd Polisen ber om tips om försvunnen man från Åbo Åbo Polisen ber allmänheten om tips gällande en man i 50-årsåldern som har anmälts försvunnen. Mängden snatterier i Åbo, Pargas, S:t Karins och Kimitoön har ökat stadigt under de senaste tio åren, och i nuläget finns ingen förändring att vänta. Polisens statistik visar att mellan tio och tjugo procent av snattare under de senaste femton åren är minderåriga, och andelen har varit rätt stabil under de senaste åren. Polisen märker den här utvecklingen i form av att människor som inte har någon kriminell bakgrund har börjat snatta under de senaste åren. Åbo stad varnar för falska samtal om insamlingar Man vet att den försvunna mannen har rört sig i Åbo på torsdagsmorgonen förra veckan, men därefter har inga iakttagelser gjorts. I de två skärgårdskommunerna finns det ändå en ganska stor årlig variation på antalet fall som anmäls till myndigheter. Regeringen förbereder en lag som ger företag möjligheten att ge portförbud åt personer, och det skulle kunna ha en effekt om man lyckas tillämpa det rätt, säger Laakso. – Butikernas övervakning har blivit bättre, till exempel i form av en ökad kameraövervakning, men man ser nog den höga arbetslösheten och den svaga ekonomiska situationen i antalet snatterier, säger han. Den senaste observationen av mannen gjordes torsdagen den 30 juli. – Läget kommer nog att fortsätta som sådant inom den närmaste framtiden. Butiksägare, restaurangägare, evenemangsarrangörer, företagare eller privatpersoner som vill styra matsvinnet till mathjälpen eller delta i utvecklingen av verksamheten får gärna kontakta mathjälpen via de officiella kanalerna. Eftersom de flesta klädesbutiker och specialaffärer har olika stöldskydd som gör det svårare att stjäla från dem, bedömer han inte att de särskilt ofta blir utsatta för snatteri. Åbo. I Åbo och närliggande städer och kommuner är situationen ändå bättre än i huvudstadsregionen, där snatteriläget enligt Laakso har spårat ur. Det betyder ändå inte att situationen är på väg mot det bättre. För vissa är det ett bra sätt att bryta brottsspiralen, eftersom de inte vill hamna i fängelse, säger Laakso
”Nattklubbarnas guldålder är förbi”, sa TOK:s dåvarande sektorchef Mikko Eskelinen i samband med att Börs Night Club stängde sina dörrar efter valborg år 2019. Några ersättande ställen har inte dykt upp. Det har antagligen minskat viljan och behovet att besöka nattklubbar, säger han. Craneium har spelat i tio olika länder och ger ungefär 25 spelningar per år. Under 2010och 2020-talet har åtminstone åtta nattklubbar stängt sina dörrar utan att en annan har öppnat på samma plats, och i nuläget finns det ingen tvekan om att klubbdöden också har nått Åbo. Turo Nolvi, ordförande för turismoch restaurangförbundet Maras avdelning i Egentliga Finland, tycker inte att det här är hela sanningen. – Kanske det uppstår en nattklubbsstadsdel någonstans utanför centrum med gamla förrådshallar eller liknande som skulle kunna byggas om. Förr kunde små och alternativa band och artister spela på ställen som S-osis, TVO och Rekisteri, men de har alla försvunnit till följd av svalt intresse för att driva verksamheten eller eftersom husen som de har funnits i har rivits eller renoverats. Nolvi säger att klubbdöden, liksom de flesta trenderna i nattlivet, började i Åbo och Helsingfors före den började sprida sig till resten av landet. I stället bokar de spelningar i städer som Helsingfors, Tammerfors och i vissa fall Mariehamn. Vi tog reda på varför. På motsvarande sätt tror han att en framtida comeback också kommer att börja i de här städerna, även om han i nuläget inte ser tecken på att en sådan skulle vara på gång. FOTO:KIMLUND Turo Nolvi har jobbat eller varit företagare inom restaurangbranschen i ungefär 40 år, och driver nu åbåten Cindy. Med facit på hand kan man konstatera att han antagligen hade rätt. Han betonar dessutom att en nattstadsdel inte uppstår över en natt. Joel Kronqvist är inte helt såld på tanken att bygga upp en nöjesstadsdel, men dissar den heller inte helt. När svackan väl är över, bedömer han att hyresnivån i Åbo centrum gör att en eventuell framtida nattklubbsrenässans inte kommer att ske där. – Det är svårt att få små livemusikscener att fungera, men så svårt som det är i Åbo borde det inte vara, säger Kronqvist. Åbo Underrättelser Fredag 7 augusti 2026 Nyheter 5. Sen ändrades alkohollagstiftningen så att alla ställen som säljer alkohol fick hålla öppet sent. – Åbo är en så död stad när det gäller underground-kultur, det finns inget ställe som rymmer mellan 150 och 200 personer där man smidigt kan ordna något. Klubbdöden i Åbo berör inte enbart nattklubbar, utan också många livemusikscener har försvunnit från Åbo sen 2010. Bandet har under sina femton verksamma år byggt upp ett nätverk av band som bokar små turnéer åt varandra i sina respektive hemländer. Just nu finns det inget som tyder på att klubbdöden kommer att avta, varken i Åbo eller i andra städer i landet. På ett sådant ställe skulle man kunna hålla hyrorna så låga att det faktiskt går att driva nattklubbar där, säger han. – Om man bygger upp ett nöjeskvarter utanför centrum, måste det få finnas i tillräckligt många år så att det blir en slags kontinuitet i det hela. På grund av bristen på lämpliga spelställen i Åbo har de ändå under de senaste åren allt oftare valt att inte alls spela i staden. Jag skäms för hur dåligt läget är i Åbo, säger Joel Kronqvist, trummis i Åbobandet Craneium. s Åbo är en så död stad när det gäller undergroundkultur, det finns inget ställe som rymmer mellan 150 och 200 personer där man smidigt kan ordna något. Samtidigt finns det ingen garanti för att ett sådant ställe inte skulle gentrifieras och bli för dyrt för sitt ursprungliga syfte, säger han. FOTO:KALLEGRÖNROOS Åbo Åbo undgår inte den globala trenden, där nattklubb efter nattklubb permanent stänger sina dörrar utan att någon efterträdare tar över. – Före år 2018 hade nattklubbar ett slags monopol på nattlivet efter klockan halv två på natten. Turo Nolvi tror ändå att det handlar om en svacka, som pågår tills någon hittar på nya och fräscha koncept som lockar människor ut i natten. JoelKronqvist. Många säger att klubbdöden främst beror på att människors privatekonomi inte håller för att festa och på ungas minskade drickande, men nattlivsforskare har också dragit till med mer högt flygande förklaringar som oro för klimatförändringen och krig. FOTO:KALLEGRÖNROOS Joel Kronqvist gillar livemusikscenen i Umeå, där också underground-kultur får kommunalt stöd. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Klubbdöden är ett faktum: ”Skäms för hur dåligt läget är” Det finns fortfarande ett ganska brett utbud av nattklubbar i Åbo, men det har krympt märkbart sen 2010. Han tycker att nattliv och undergroundkultur ska få ta plats i städers centrum, och tror också att tröskeln kan vara hög att ta sig bort från centrum för att gå på rockkonserter eller klubbar
En kollega som uppför sig osakligt kan få sparken. Det här för att förebygga våld. Statistiken för tidigare år är inte helt jämförbar med åren 2025 och 2026, detta eftersom Pargas gick in för ett nytt system för hur arbetarskyddsanmälningar registreras i slutet av år 2024. Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Men det kommer alltid nya årskullar, nya grupper av barn. Visserligen är det möjligt att tröskeln för att anmäla hot, våld, trakasserier, mobbning och osakligt beteende har blivit lägre och att det bidrar till fler arbetarskyddsoch brottsanmälningar. År 2024 var andelen 17 procent. Andra kommer till skolan med knip i magen. Skolor och daghem är arbetsplatser. Eller där jag riskerar blåmärken på armar och ben, en spottloska eller pennvässare i ansiktet. – Att situationen har försämrats och att något nu måste göras. I år (fyra första månaderna) har 16 fall rapporterats. Respondenterna valdes ut slumpmässigt och urvalet är representativt för OAJ:s medlemskår. Monica Forssell monica.forssell@aumedia.fi ”Jävla hora” och spott i ansiktet – var femte lärare utsatt för våld Den här veckan återvänder många elever och lärare till skolorna. – Det syns i barometern att oroligheterna i skolor och daghem stressar personalen. I Kimitoön statistikförs våld och uttalade hot under rubrikerna olycksfall i arbetet/våld och nära på händelser/uttalade hot. Enligt uppgifter från Åbo stad: från 434 år 2024 till 741 året därpå. ÅU har granskat statistik för arbetarskyddsanmälningar i Hangö, Raseborg, Kimitoön, Pargas och Åbo under åren 2021 – 2026 (1.1 – 30.4.2026). I stället blir det kanske en anmärkning i Wilma eller ett samtal med vårdnadshavarna. Året innan (år 2023) var antalet anmälningar i samma kategori 152. I Åbo gjordes det 434 arbetarskyddsanmälningar om hot och våld år 2024. De allra flesta anmälningarna kommer från utbildningssektorn. Rektor Åbo Var femte lärare har utsatts för våld av en elev – och anmälningarna om hot och våld i skolor och daghem ökar i regionen, visar en färsk barometer och statistik som ÅU granskat. Men det är också möjligt att det helt enkelt blivit oroligare i klassrummen. Tror faktiskt inte det skulle ta lång tid innan jag började leta efter ett annat, trevligare jobb. Att utvecklingen inte är unik för Åbo utan att samma trend syns på andra håll i landet är ingen tröst. Inte heller den som är vuxen och får betalt för att utföra ett jobb som hen valt alldeles frivilligt. Trots att barn och unga inte är kollegor på samma sätt som de vuxna på arbetsplatsen utgör de en del av arbetsgemenskapen och påverkar arbetsmiljön. FOTO:KATARINAPADA s Förr var barn inriktade på att lyda. – Det finns stora variationer mellan kommunerna då det gäller hantering av våld i skolor och daghem. Ett barn som uppför sig osakligt får det inte. Följande år ökade anmälningarna till 741 och under de fyra första månaderna i år har det gjorts 351 anmälningar om hot eller våld. År 2021 rapporterades 6 fall, år 2022 var antalet 7, år 2023 rapporterades 6 fall och år 2024 hela 23 fall och i fjol 21 fall. Enligt en färsk enkät som undervisningssektorns fackorganisation OAJ låtit utföra får många lärare, rektorer och förmän utstå osakligt beteende, mobbning och till och med våld på sina arbetsplatser. OAJ vill nu se ett nationellt arbetarskyddsprogram för den pedagogiska sektorn, det vill säga daghem, förskolor, grundskolor, gymnasier, högskolor och universitet. År 2024 gjordes 35 anmälningar och år 2025 gjordes 29 stycken, alla inom bildningsavdelningen. Enligt den arbetsmiljöbarometer som OAJ offentliggjort i dag har var femte svarande inom den grundläggande utbildningen utsatts för våld av en elev. Fotnot: OAJ genomför vartannat år sin arbetsmiljöbarometer som tillförlitligt mäter lärares och chefers arbetsvälbefinnande, arbetsförhållanden och säkerhet i arbetet. I Hangö syns ökningen beträffande våld och hotfulla situationer tydligt. Monica Forssell Lärare ska inte behöva bli slagna på jobbet s En kollega som uppför sig osakligt kan få sparken. I Åbo har antalet arbetarskyddsanmälningar om våld eller hot om våld ökat kraftigt. I fjol registrerades 26 anmälningar om hoteller våldssituationer inom Pargas stad, alla inom bildningsavdelningen. Det är de inte på samma sätt längre”. Detsamma gäller, både direkt och indirekt, barnens vårdnadshavare. Ingen ska behöva gå till skolan och vara rädd. En titt på de senaste åren bekräftar ändå den bild som OAJ ger av stämningen i finländska skolor och daghem. Ett barn som uppför sig osakligt får det inte. Att säkerställa att skolor och daghem är trygga arbetsplatser är också politikernas ansvar. Det här gör att uppgifterna inte är helt jämförbara vare sig inom kommunerna eller mellan kommunerna. Det är dock skäl att påpeka att man i Åbo år 2025 sänkte tröskeln för att anmäla hot om våld. Det är de inte på samma sätt längre. En del återvänder efter semestern utvilade och glada i hågen. Under de fyra första månaderna i år har 17 fall anmälts. Beredda att bli kalllade ”jävla hora”, ”fittans käring”, få pulpeter knuffade på sig, bli klösta eller spottade på. Skolstarten närmar sig och den här veckan förbereder många lärare det nya läsåret i sina skolor. Det berättar något om att många anställda inte upplever att de kan lita på att de får stöd i svåra situationer, säger Kiiski. Vad tycker du att beslutsfattare borde förstå utgående från den färska arbetsmiljöbarometern. I grövre fall kontaktas barnskyddet. De flesta från utbildningssektorn. Nya små människor som mår dåligt. Anmälningarna bokförs på lite olika sätt i kommunerna och till exempel Pargas ändrade klassificeringen av arbetarskyddsanmälningar år 2025. Enkätundersökningen gjordes i slutet av år 2025. För de fyra första månaderna i år har det i Raseborg gjorts 82 arbetarskyddsanmälningar varav de flesta gäller anmälningar om hot eller våld inom småbarnspedagogiken. I fjol var antalet 150. Och i allvarliga fall – när det handlar om våld eller brott – kan sådant som händer i skolan få rättsliga påföljder. En annan rektor säger att många barn och unga har så dålig koncentrationsförmåga att undervisningen störs. I Raseborg gjordes det totalt 170 arbetarskyddsanmälningar om våld eller hotfulla situationer inom bildningen år 2024. En rektor beskriver läget för ÅU så här: ”Förr var barn inriktade på att lyda. – Vi tar emot allt fler brottsrelaterade ärenden per år. Alla drabbas när det inte längre är tryggt på dagis eller i skolan. Tvärtom. I Hangö är det i huvudsak i skolorna som våld och hotfulla situationer rapporteras. Det är inte bara de vuxna – de som får glåpord eller blåmärken på armarna – som far illa när det går över styr. Kommentar J ag tror inte jag kan föreställa mig hur det känns att återvända efter semestern till en arbetsplats där jag kallas för jävla hora. Arbetarskyddslagen förpliktigar visserligen alla arbetsgivare, också de inom bildningssektorn, att se till att arbetsplatsen är trygg och skrida till åtgärder för att avlägsna hot mot arbetshälsan. Att döma av resultaten i arbetsmiljöbarometern upplever många lärare ändå att de inte får det stöd de skulle behöva i situationer då deras arbetshälsa är i fara. OAJ:s jurist Jussi Kiiski bekräftar att otryggheten i klassrummen märks också på hans arbetsbord. Vi på OAJ tror att ett nationellt arbetarskyddsprogram skulle hjälpa personal och beslutsfattare att veta hur de ska agera, säger Jussi Kiiski på OAJ. De närmare 1 700 respondenterna representerar lärare, daghemsföreståndare, rektorer och chefer inom sektorn för utbildning, fostran och forskning, allt från småbarnspedagogik till universitet. Inom småbarnspedagogiken har var tredje respondent upplevt våld som barn har riktat mot dem. Enligt HR-chef Walter Orne verkar det ändå som om fallen har minskat i Pargas under de senaste åren. Under de fyra första månaderna i år rapporterades två fall. Exemplen är hämtade ur verkliga livet i en helt vanlig skola i Svenskfinland. Arbetsbelastning och våld är allvarliga problem inom utbildningssektorn, slår OAJ fast
Trädgårdsråde t Arno Kasvi har med oro följt med nyhetsrapporteringen kring olyckorna. Tillsvidare har ingen skadats av de träd som den senaste tiden plötsligt fallit över platser där flera människor har rört sig. Om ingenting görs för att trygga säkerheten i närheten av träden kan de gå riktigt illa, befarar Kasvi. Erbjudandena gäller t.o.m. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Expert sågar trädskötsel: ”En tidsfråga innan nästa träd faller” Trädgårdsrådet Arno Kasvi vill att Åbo stad tar ett större ansvar för de gamla träden vid åstranden. De enorma trädkronorna är oproportionellt stora och många träd skulle må gott av att beskäras i topparna, säger Kasvi medan vi går förbi lindarna vid åstranden. Åbo Underrättelser Fredag7augusti2026 Nyheter 7 € OCT-UNDERSÖKNING AV ÖGONEN 59 € (norm. Det är en tidsfråga innan nästa träd faller. Vissa av grenarna stöttas med en slags metallstång där stammen fördelar sig, men den gör ingen nytta, säger Kasvi. Kasvi har uttryckt sin oro för fullmäktiges ordförande Kaija Hartiala (Saml) och han hoppas nu att politikerna agerar. Se detaljerade produktoch tjänstespecifika villkor silmaasema.fi/synttarit. Det är väldigt riskabelt om man inte gör det. Han säger att Åbo stad inte har tagit sitt ansvar och skött om träden tillräckligt bra. Hur ska träden underhållas och vems är ansvaret om ett träd faller så att någon skadar sig. En månad tidigare rasade en gren över ett bord på Domkyrkoskvärens uteservering och i fjol föll en stor ek ungefär vid samma plats. 79 €) Erbjudandena gäller nya beställningar och bokningar och kan inte kombineras med andra förmåner, paketprissatta produkter eller avtalspriser. – Fullmäktige måste ta upp frågan till diskussion. OPERATION AV BRYTNINGSFEL –150 € / ÖGA KONTAKTLINSER –30 % GLASÖGON OCH PARTI MED SOLGLASÖGON –50 % FÖDELSEDAGSREA:. Den 21 juli knäcktes en lind över gångoch cykelvägen vid Lilltorget. – Staden har misskött sitt uppdrag och ingen verkar ta något ansvar. FOTO:KIMLUND Åbo Trädgårdsrådet Arno Kasvi är kritisk till hur Åbo stad har skött de gamla träden längs åstranden. Gäller inte i Silmäasemas designbutiker. – Stödet är alldeles för lågt nere. 13.9.2026. – Man borde granska dem med ett par års mellanrum och kolla att de inte är fuktskadade eller angripna av bakterier eller svampar, och att stammarna inte har murknat
Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Ekonomin ljusnar i Egentliga Finland – företagen positiva Åbo De positiva tecknen i Finlands ekonomi syns också klart i Egentliga Finland. När fakturan kommer direkt till nätbanken, glöms den inte och ingen dröjsmålsränta löper på den, konstaterar Kleemola. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Ilmarinen tömdes på 60 000 liter olja – krävande operation En liten mängd olja läckte ut från vraket då tömningsoperationen inleddes den 15 juli. Den kraftiga sjögången var också en utmaning och operationen måste avbrytas ett dygn tidigare än planerat. FOTO:HARRIMÄKITALO/CENTRETFÖRDYKMEDICIN Oljan som bärgats från vraket Ilmarinen överfördes från multifunktionsfartyget Louhi till en tankbil vid marinens bas i Pansio. I nuläget har priset på gamla aktiebostäder sjunkit redan i fem år. Genast efter förfallodagen börjar det löpa 9,5 procent i dröjsmålsränta på en obetald fastighetsskatt. – Fastighetsbeskattningen slutförs vid olika tidpunkter för olika personer och sålunda finns det också flera förfallodagar. Vi lyckades pumpa olja direkt från tankarna genom hål som vi hade borrat genom fartygets botten, säger Joutsia i ett pressutskick. Kaisa Leiwo, vd på Åbo handelskammare, säger att de enkäter som handelskammaren regelbundet skickar ut åt sina medlemsföretag i regionen nu visar att allt fler har positiva framtidsutsikter. Antalet var nästan 65 000 färre än året innan. Om man inte har råd att betala fastighetsskatten senast på förfallodagen är det bra att komma ihåg att det vid behov går att komma överens om ett betalningsarrangemang med Skatteförvaltningen. Kaisa Leiwo på Åbo handelskammare tror att tillväxten snart syns på alla håll. Om de lovande tecknen som nu syns inom industrin håller i sig och leder till nya investeringar och arbetsplatser ännu under det här året, kan det också leda till att den slumrande bostadsmarknaden i Egentliga Finland vaknar. Det går att ansöka om betalningsarrangemang i MinSkatt. Kunderna ska med andra ord komma ihåg att betala fastighetsskatten själva. Ilmarinen sjönk i september 1941 efter att ha gått på en sjömina. Finländska företag är resilienta och hittar nya marknader och sätt att fungera, men inget händer över en natt. Med tanke på omständigheterna gick arbetet ändå bra, säger Tommi Kontto, projektchef på Finlands miljöcentral. – Vi har också tidigare haft lovande tillväxt som påverkats negativt av någon kris som till exempel Irankriget, Trumps tullpolitik eller Rysslands anfall mot Ukraina. Med tanke på det hoppas Leiwo att det säkerhetseller handelspolitiska läget i världen inte försämras ytterligare. Finlands miljöcentral har undersökt Ilmarinens vrak flera gånger och konstaterat att vraket läcker 1–2 droppar brännolja i minuten. Under den operation som genomfördes i juli lokaliserades läckan till nitskarvar i fartygets skrov, som har påverkats kraftigast av korrosion. FOTO:TOMMIKONTTO/ FINLANDSMILJÖCENTRAL Östersjön Under två sommarveckor har Finlands miljöcentral och marinen kämpat med att tömma pansarfartyget Ilmarinen på olja. Tömningsarbetet fortsätter nästa år. Landet är en av Finlands tre viktigaste exportmarknader tillsammans med Sverige och USA. – Även om fastighetsbeskattningsbeslutet har kommit på papper får de flesta det slutliga fastighetsbeskattningsbeslutet och betalningsuppgifterna endast elektroniskt. Vi störde inte våra marinsoldaters sista viloplats. Centret för dykmedicin, som hör till Försvarsmakten, deltog för att trygga välbefinnandet för marinens dykare. Det ställer oerhört hårda krav på säkerheten både när det gäller materielen, dykningen och operationen som sker på ytan. Kombinationsfartyget Louhi och oljebekämpningsfartyget Halli användes i samband med uppdraget. I fjol betalade 425 000 finländare sin fastighetsskatt för sent. Det är en jättegod nyhet, säger hon. Cirka 60 000 liter olja har pumpats ut ur pansarfartyget Ilmarinen som ligger på havsbottnen på norra Östersjön, söder om Utö. Detta gäller dem som har tagit Suomi.fi-meddelanden i sin användning eller använt någon offentlig e-tjänst efter den 14 april, påminner Kleemola. Leiwo räknar upp många industriella företag som har stora investeringar på gång i regionen, som exempelvis Elomatic och Almaco i Åbo och Vahterus i Nystad. – I sin helhet var operationen lyckad, även om vi på grund av den hårda sjögången var tvungna att avbryta arbetet i tre dagar och söka skydd i skärgården. Gränsbevakningsväsendet var i beredskap för att bekämpa eventuella miljöskador med sin flygplansoch fartygsmateriel. – Beloppet av för sent betalade fastighetsskatter har minskat under de senaste åren men många betalar fortfarande skatten för sent. Kustflottans stabschef, kommendör Toni Joutsia beskriver operationen som mycket krävande. Vi har aktivt uppmanat kunder att beställa e-fakturor på skatter till sin nätbank. Industrisektorn i regionen är stark, även om många företag förblir osynliga för vanliga finländarna då de är nästan helt beroende av export och fungerar som underleverantörer till andra, mer synliga, företag. Också under årets första kvartal, alltså mellan januari och mars, växte Finlands bruttonationalprodukt (bnp) med 0,9 procent jämfört med kvartalet innan, och nu börjar många experter vädra morgonluft när det gäller den finländska ekonomin. Arbetet inleddes den 14 juli och avslutades 10 dagar senare. – Det är 60–80 meter djupt där Ilmarinen förliste. Centret hade en tryckkammare, en läkare, en dyksjukskötare och en fältsjukskötare redo på kombinationsfartyget Louhi om en olycka skulle inträffa. Kustflottan ledde operationen tillsammans med en koordinator från Finlands miljöcentral. År 2026 inföll den allmännaste förfallodagen för den första fastighetsskattebetalningen på torsdagen den 6 augusti. Bevarandet av griftefriden har varit en viktig aspekt i operationen, säger kommendör Toni Joutsia. Fartyget tog med sig 271 besättningsmedlemmar i djupet, och vraket är nu deras sista viloplats. Då förföll fastighetsskatten för 1,9 miljoner fastighetsägare till betalning för ett på belopp på totalt 440 miljoner euro. Statistikcentralens förhandsuppgifter visar att Finlands ekonomi växte med 0,9 procent mellan april och juni jämfört med årets tre första månader. – När det gäller griftefriden måste man konstatera att vi lyckades respektera den under hela operationen. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Dags att betala fastighetsskatten År 2026 inföll den allmännaste förfallodagen för den första fastighetsskattebetalningen på torsdagen den 6 augusti. Det går inte att peka på något specifikt land vars import av finländska varor och tjänster har haft en betydande effekt för att regionens företag nu vädrar morgonluft. – Om det går bra för industrin och de har möjlighet att göra investeringar så betyder det ofta också med en viss fördröjning goda nyheter för byggbranschen, säger hon. Det lönar sig att kontrollera den egna förfallodagen i MinSkatt, säger metodchef Mari Kleemola från Skatteförvaltningen i ett pressmeddelande. I fjol betalade 425 000 personer för sent och blev tvungna att betala dröjsmålsränta. Ilmarinen vilar upp och ned på havsbottnen med kölen mot ytan. Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 8 Nyheter. Om kunden nu i augusti får både skatteåterbäring för inkomstbeskattningen och ska betala fastighetsskatt, är det värt att notera att fastighetsskatten inte automatiskt kvittas mot skatteåterbäringen. Dessutom kan servicebranschen, som till exempel inkluderar restauranger, vinna stort på att människor har mer pengar att röra sig med, ökad köpkraft och mer förtroende för ekonomin. Betalningsuppgifterna för fastighetsskatten finns i MinSkatt. Leiwo nämner ändå att det skulle vara idealt för exporten om ekonomin också börjar återhämta sig i Tyskland. – Den här sommaren uppskattar över 30 procent av våra medlemsföretag att mängden arbetsplatser ökar i slutet av året, och andelen har ökat för första gången på fyra år. Om fastighetsskatten överstiger 170 euro ska den automatiskt betalas i två rater. Leiwo berättar att de goda utsikterna i Egentliga Finlands ekonomi främst beror på en ökande efterfrågan från utlandet. Under de föregående åren har antalet betalningsarrangemang ökat just i augusti då både fastighetsskatter och kvarskatter förfaller till betalning. I och med den lagändring som trädde i kraft i våras har skatteposten för en del ändrats från papperspost till elektronisk mitt under skattedeklarationsperioden. Olja avlägsnades från de tankar som finns i fören på Ilmarinen, vilket avsevärt minskar risken för en stor miljöolycka till följd av en eventuell kollaps i fören. FOTO:LINNSCHÖNBERG Finland I går borde 1,9 miljoner finländare ha betalat första raten av fastighetsskatten
Polisen utreder en omfattande serie stölder av utombordsmotorer, där fem ungdomar i åldern 15–20 år misstänks för totalt 22 brott. Åbo Underrättelser Fredag 7 augusti 2026 Nyheter 9. Vid båtarna var de maskerade. Då får vi 38 minusgrader på vintern i stället för 38 plusgrader på sommaren. – Det är också ovanligt att de misstänkta nästan helt saknar tidigare brottsmisstankar. Det konkreta medlet är att ge myndigheter rätt till att skanna medborgarnas privata meddelanden. FOTO:FOLKEPAHLMAN Kimitoön Stölderna har skett på Kimitoön, i Sagu, Salo och Nådendal under våren och försommaren. Men först berättar Europaparlamentarikern om de EU-frågor som kommer att prägla hösten – klimat, datacenter och den omdiskuterade Chat Control-lagen. – Det är förståeligt att folk förknippar EU-medlemskapet med säkerhet, men EU:s lagstiftningsarbete gör inte särskilt mycket på den sektorn. Senare såldes utombordsmotorerna vidare via olika försäljningssajter på nätet med hjälp av både falska och egna användarprofiler. FOTO:LINDA-MARIAFRANTZ Li Anderssons sommartips Bästa sättet att tillbringa semestern: På sommarstugan. Undantagslagen kommer att vara i kraft tills april 2028. Försäljningen försvårades då försäljningssajterna stängde användarkonton på grund av misstänkt missbruk. Bästa platsen att besöka i Åbo: Kuppis eller Samppalinna utebad, och Själö ute i skärgården. Hon har kommit hem från Bryssel sent kvällen innan och ska snart få njuta av en välförtjänt semester. Jämfört med tidigare somrar är antalet större, vilket sannolikt förklaras av den pågående utredningen. Åbo Snart väntar semester för Li Andersson (VF). Därför använde de misstänkta flera olika användarprofiler vid försäljningen av motorerna. Enligt utredningen tog de sig till brottsplatserna med bil, oftast i grupper om två eller tre personer. I Finland är vi positivt inställda till att bygga datacenter, men vad innebär det till exempel för våra elpriser. Förundersökningen visar att den stulna egendomen först fördes bort för förvaring. Under motsvarande period tidigare år har omkring 20 stölder av utombordsmotorer anmälts till polisen i Sydvästra Finland. Detta tillstånd löpte ut i april efter att parlamentet röstade nej till en förlängning av undantagslagstiftningen. Frågan togs upp till en andra behandling, då parlamentet i stället röstade för förlängning av undantagslagstiftningen, men med ett avgörande villkor: kontrollerna får inte riktas mot totalsträckskrypterade tjänster, som exempelvis Whatsapp. Mycket i EU fungerar annorlunda än vad vi är vana vid här i Finland, och det är många finländare som har dålig koll på vad parlamentet och hela unionen egentligen beslutar om. Andersson säger att mediernas rapportering kring EU ofta har en tendens att snöa in på utrikesoch säkerhetspolitik. – Små utombordsmotorer monterades loss och stals från båtarna, och också bensindunkar försvann. – Värdet på de stulna utombordsmotorerna har varierat från några hundra till flera tusen euro. Hur mycket ungdomarna tjänat på brotten är ännu oklart. Bästa boktipset: Empire of AI av Karen Hao. – Värmeböljor må låta trevligt för finländare, men det många inte tänker på är att klimatförändringarna också kan leda till att Golfströmmen försvagas eller kollapsar helt. Gärningsmännen använde verktyg och bröt bland annat upp lås till låsta förvaringsutrymmen, säger kriminalkommissarie Maria Sainio på Polisinrättningen i Sydvästra Finland. LiAndersson,europaparlamentariker. Att allmänheten ofta har dålig koll på vad som händer i EU-parlamentet är kanske inte så konstigt, eftersom besluten ofta är både tekniska och utdragna. EU borde skapa lagstiftning för att hjälpa medlemsstaterna med gemensamma riktlinjer, och i Europa borde vi i stället fokusera på att utveckla egna, suveräna AI-modeller, säger Andersson. Det slutliga antalet fall kan därför fortfarande öka. Etableringen av stora datacenter för att träna nya AI-modeller har blivit ett omdiskuterat ämne. Under utredningens gång har polisen fått kännedom om ytterligare fall som kan höra till samma brottshelhet. – Min grupp är helt emot obligatorisk skanning eftersom det saknas belägg för att det är ett effektivt sätt att uppnå målet. De stora besluten fattas inom helt andra områden, men de får inte alls samma uppmärksamhet i media, säger Andersson. Under augusti håller EU-parlamentet nämligen sommarpaus. Eftersom datacentren kräver massiva mängder el och vatten har röster höjts, bland annat i USA, för att reglera branschen hårdare. Hon kommer att spendera sin semester både i Åbo och på stugan och har också delat med sig av sina bästa sommartips till ÅU:s läsare. – De amerikanska teknikjättarnas intressen är inte våra. Brotten har huvudsakligen begåtts i deras hemtrakter, men ett par avstickare har gjorts längre bort, säger hon. EU:s utsläppshandel har under de senaste två årtiondena halverat energiindustrins utsläpp, men nu har kommissionen lagt fram ett reformförslag som splittrar medlemsländerna. Man saktar in på takten mitt under brinnande värmeböljor och dödsfall, säger Andersson. – Tjänsterna kräver ofta stark identifiering, vilket gjorde att de misstänkta tog hjälp av utomstående mot ersättning för att skapa nya profiler, säger Sainio. Förslaget ger den fossila industrin en längre tidsperiod att ställa om, vilket har väckt starka reaktioner från den politiska vänstern i Europa. Bästa snacks: Blårbärspaj av egenplockade blåbär, rabarbervispgröt eller vispad fetaost med vattenmelon. Chat Control 2.0 är ett av EU:s just nu hetaste ämnen, som länge har debatterats. s Då får vi 38 minusgrader på vintern i stället för 38 plusgrader på sommaren. Enligt Sainio är fallet ovanligt med tanke på de misstänktas unga ålder. I Finland har debatten hittills varit övervägande positiv till de nya investeringarna, men Andersson efterlyser ett mer kritiskt förhållningssätt. 16 utombordare och flera bensindunkar har stulits. Uppgifterna omfattar perioden från början av maj till slutet av juli. Linda-Maria Frantz linda-maria.frantz@aumedia.fi Li Andersson om Chat Control 2.0 – och andra heta frågor i EU Li Andersson berättar om aktuella ämnen i EU som kan påverka finländare. Totalt har drygt 30 stulna utombordsmotorer anmälts till polisen i Sydvästra Finland under sommaren. Detta har tidigare skett via en tillfällig undantagslagstiftning, Chat Control 1.0, där företag som Meta och Google frivilligt fått skanna meddelanden. Andersson ser fram emot att tillbringa sin semester i Finland efter värmeböljan som plågat Europa och Bryssel. Pengarna från försäljningen av utombordsmotorerna har fördelats mellan de inblandade beroende på deras roller i brotten. Det stulna bränslet har huvudsakligen tankats i de fordon som användes vid stölderna, säger Sainio. Mikael Heinrichs Fem ungdomar misstänks för stöldvåg på utombordare Stöldvågen omfattar åtminstone 16 stulna utombordsmotorer i Kimitoön, Sagu, Salo och Nådendal. De flesta har inte tidigare varit misstänkta för brott. – Kommissionens förslag innebär att man tillåter industrin att fortsätta använda fossila bränslen under en längre tidsperiod än man hittills har tänkt. Vi vill se en riktad skanning baserad på skälig misstanke i stället och att kryptering av meddelanden inte bryts, säger Andersson. Lagstiftningen syftar till att motverka sexuellt utnyttjande av barn på nätet. Antalet stölder kopplade till helheten kan ännu öka. ÅU träffar Europaparlamentarikern och Åbobon Li Andersson (VF) en fredagsmorgon på Café Art
Inte långt från torget hittar jag secondhand-butiken Sun Muotia. – Jag gillar småstadskänslan, naturen och att Åbo ligger så nära. Hon föreslår med glimten i ögat att jag borde titta in för att hitta en klänning att byta till. I min ålder uppskattar man friden, säger hon. På torget har morgonpigga kafébesökare slagit sig ner och grönsaksförsäljarna är redan i full gång. FOTO:NATALIESKOGMAN Nådendal Under sommaren besöker ÅU några av Egentliga Finlands snabbast växande kommuner. FOTO:NATALIESKOGMAN s Hamnen är väldigt trevlig. Santala kommer ursprungligen från Björneborg, men bodde en tid i Åbo innan hon och familjen köpte ett hus i Nådendals skärgård. Det är också fint att så många ortsbor har börjat titta in i butiken som en del av sin veckorutin, säger Santala. Jag hinner redan ångra hur varmt jag klätt mig. Därifrån har man utsikt över den idylliska trästaden, havet och presidentens sommarresidens Gullranda. När jag hoppar av bussen i Nådendal tittar solen fram. Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 10 Sommarserie: Kommuner i medvind. – Det här är mycket roligare och jag är väldigt glad över att få arbeta med det. Hon beskriver Nådendal som en stad där det är lätt att trivas. När pendlandet till Åbo i kombination med det hektiska arbetet började tynga bestämde hon sig för att lägga vårdarbetet bakom sig och istället satsa fullt ut på butiken. – Jag älskar Nådendal. Den här gången står Nådendal i tur. Särskilt en så här vacker sommardag är det fint att komma hit och sätta sig ner och äta. Rakkaudenpolku i Nådendal. Santala har bott i Nådendals skärgård i omkring 20 år. På sommaren är det fullt av turister och liv, men jag uppskattar också när det lugnar ner sig. Man kan promenera genom hela centrum på ungefär 20 minuter. FOTO:NATALIESKOGMAN Strandpromenaden i Nådendal. För ett och ett halvt år sedan öppnade hon butiken. LennartLang. Då jobbade hon fortfarande inom socialoch hälsovården i Åbo. Saana Santala, som driver butiken, kastar en bekymrad blick på mina varma kläder. – Många går dit för att ha pickNådendal lockar året om: ”Jag gillar småstadskänslan” Lokalhistoriska museet Hiilola i Nådendal. För den som besöker Nådendal finns det mer att upptäcka än Muminvärlden och gästhamnen, menar Santala. Hon lyfter bland annat fram Kopparberget
Född i Åbo minns han hur familjen brukade ta båten till Nådendal för en glass när han var liten. För vissa är Nådendal ett självklart stopp varje sommar. Under flera somrar användes Nådendals stadsmiljöer som inspelningsplats för de populära barnfilmerna. Helsingforsbon Lennart Lang och hans barn Vellamo och Einar hör till dem. Åbo Underrättelser Fredag 7 augusti 2026 Sommarserie: Kommuner i medvind 11. Einar pekar på kiosken i fråga, den lilla karakteristiska i trä som ligger vid gästhamnen i Nådendal. Familjen brukar besöka släktingar i staden varje år, en tradition som de hållit fast vid i över tio år. Längs Kaivokatu, på väg ner mot gästhamnen, ligger Det förunderliga caféet – ett mysigt kafé inrett i Mumintema. Efter en kort stunds funderande tillägger Einar: – Och chokladmjukglassen. Den har gjort Nådendal känt som Mumins hemstad och är en av Finlands mest besökta familjeattraktioner. Även den som aldrig sätter sin fot i Muminvärlden möter de älskade figurerna på flera håll i staden. Och sedan tycker jag förstås att man ska strosa runt i gamla stan och titta in i de små butikerna. FOTO:NATALIESKOGMAN Det förunderliga caféet i Nådendal. Här kan besökare inte bara njuta av kaffe och bakverk, utan också botanisera bland Muminprodukter och se kaféets omfattande samling av Muminporslin. Vid Nådendals stadsbibliotek finns exempelvis en Muminbokhörna fylld av Muminböcker i olika upplagor och språk. – Befolkningsökningen är ett viktigt mål för Nådendal och ett kvitto på kommunens attraktionskraft, livskraft och förmåga att behålla invånarna, säger Leppänen och fortsätter: – Vi strävar efter en kontrollerad, måttfull tillväxt, vilket gör det möjligt för oss att erbjuda tjänster av hög kvalitet. Om man vill koppla av är också spaet värt ett besök, säger Santala. Nu vill vi berätta för omvärlden vilken glädje det är att vara i Nådendal. – Hamnen är väldigt trevlig. Tidigare har vi följt principen att ”den som har tur ska hålla den för sig själv”. Särskilt en så här vacker sommardag är det fint att komma hit och sätta sig ner och äta, säger Lennart. FOTO:ANNINASUOMINEN FOTO:DATAWRAPPER/ÅU Se fler bilder på vår sajt. Staden arbetar också aktivt för att kunna hålla kommunalskatten på en fortsatt låg nivå. Leppänen lyfter fram stadens familjevänliga och högkvalitativa tjänster samt låga kommunalskatt som några av de främsta orsakerna till att invånarantalet ökar. Vi fortsätter det arbetet, säger Leppänen. FOTO:NATALIESKOGMAN Laura Leppänen, Nådendals stadsdirektör. FOTO:NATALIESKOGMAN Till Kopparberget i Nådendal brukar folk komma för att picknicka och njuta av utsikten. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att Mumin är en självklar del av Nådendals identitet. nick. Natalie Skogman natalie.skogman@aumedia.fi Sanna Santala driver secondhand-butiken Sun muotia i Nådendal. Stadsdirektör Laura Leppänen beskriver Nådendal som en attraktiv plats att bo, leva och driva företag i. FOTO:NATALIESKOGMAN Lennart Lang och barnen Vellamo och Einar från Helsingfors besöker Nådendal varje sommar. Samtidigt anser hon att staden behöver bli bättre på att berätta om sina styrkor. Det finns i Helsingfors men då är det inte från just den här kiosken som är med i ”Risto Räppääjä”. När barnen får frågan om vad som är bäst med Nådendal kommer svaret direkt: Muminvärlden. – Nådendal är en underbar stad. De har besökt Muminvärlden flertalet gånger. Lennart har själv en lång relation till staden
Polisen påminner om att man inte ska identifiera sig via länkar som skickas i meddelanden och att man aldrig ska lämna ut uppgifter om sina betalningsmedel per telefon. – Bankerna kan vidta alla säkerhetsåtgärder som behövs utan kundens hjälp, påminner Kemppi. Seriösa aktörer ber aldrig om bankkoder eller uppmanar kunder att flytta sina pengar någonstans. Han misstänks också ha deltagit i andra bedrägeribrott. Polisen i Sydvästra Finland har slutfört förundersökningen om den smygfilmning som skedde i S:t Olofsskolan i Åbo åren 2021–2022. Polisen i Sydvästra Finland har utrett en omfattande nätfiskehärva där den misstänkta huvudmannen, verksam i Åboregionen, misstänks för sammanlagt 26 grova brott. Den misstänkte hade i slutet av 2024 och början av 2025 även smygfilmat vid två hemmafester. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Smygfilmningshärvan i Åbo och Pargas vidare till åklagaren Smygfilmningen ska även ha skett vid Axxell i Pargas och vid två hemmafester under åren 2024 och 2025. Sommaren 2025 skickades nätfiskemeddelanden i Mobilepays namn till tiotusentals finländska mobilabonnemang. ÅU nyheter@aumedia.fi Polisen har utrett omfattande nätfiskehärva i Mobilepays namn Åbo En man misstänks för att ha lett en liga som skickade ut nätfiskemeddelanden till 91 000 mobilnummer. Materialet har sannolikt laddats ner på nätet. Även om en av brottsrubriceringarna för S:t Olofsskolans del är spridning av pornografisk bild, vill polisen ändå betona att den misstänkte inte misstänks för att ha spridit vidare det material han filmat. I förundersökningen framkom det att den misstänktes kamera har varit installerad i flickornas omklädningsrum vid ett flertal tillfällen under åren 2021 och 2022, och det finns flera timmar av inspelat material. Den misstänkta olovliga observationen går inte vidare till åklagaren eftersom brottet har preskriberats. Pengarna har återfunnits i både inhemska och utländska finansinstitut samt i webbutiker, säger Kemppi. Av dem är nu 15 målsägande gällande olovlig observation, 6 gällande sexuellt övergrepp och 1 gällande sexuellt antastande. Länkarna i meddelandena ledde till falska webbplatser där förövarna kom över uppgifter som gjorde det möjligt för dem att ta kontroll över offrens betalningsmedel. Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. – När det inte fanns någon annan förklaring till hålen väcktes misstankar om en kamera. Den misstänkta huvudmannen misstänks för 21 grova betalningsmedelsbedrägerier, tre grova bedrägerier och två försök till grovt bedrägeri. Vid hemmafesterna hade mannen installerat en kamera i toalettutrymmena. – Av den summan har cirka 55 000 euro kunnat återbetalas genom beslag och åtgärder från finansinstitut och olika myndigheter. Alla som filmades var vuxna. I samma utredning har man också utrett smygfilmning vid Axxell i Pargas samt vid två hemmafester i privata bostäder. Samtliga brottsoffer är privatpersoner. Händelserna i S:t Olofsskolan utreds enligt brottsrubriceringarna i den gamla strafflagen, medan de övriga brottsmisstankarna i helheten har inträffat under den nya sexualbrottslagens giltighetstid. FOTO:JEANLINDÉN Kriminalkommissarie Maria Sainio säger att det inte finns orsak att misstänka att det smygfilmade materialet spritts vidare av den misstänkte. Förundersökningen är i slutfasen och ärendena kommer inom kort att överlämnas till åklagaren. – Genom de uppgifter som samlades in via den omfattande nätfiskekampanjen utsattes 17 personer för brott, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Valtteri Kemppi vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland. Misstänkta brottsrubriceringar är sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt utnyttjande, spridning av pornografisk bild samt olovlig observation, berättar Sainio. De misstänkta ska ha kommit över 177 000 euro genom brotten. Polisen har förstört allt material som hittades på den misstänktes enheter, förtydligar Sainio. Den misstänkta mannen ska också ha filmat vid två hemmafester. Den mest omfattande utredningsdelen i helheten har gällt S:t Olofsskolan. Mannen misstänks ha rekryterat sex andra män bosatta i Egentliga Finland till den kriminella verksamheten. Dessutom misstänks han för att ha laddat ner bilder och videoklipp från nätet som framställer barn i sexuella situationer. Enligt förundersökningen misstänks en under 30-årig man ha varit hjärnan bakom det hela och ha organiserat utskicket av nätfiskemeddelanden till 91 000 finländska telefonnummer. Tillvägagångssättet är detsamma i alla av fallen, men brottsrubriceringarna skiljer sig från varandra på grund av de ändringar i sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 2023. Utöver smygfilmandet i Sossen misstänks mannen för motsvarande gärning vid Axxells yrkesutbildning i Pargas samt vid två hemmafester. – Över 200 ungdomar misstänks ha blivit offer för smygfilmning, varav cirka 50 klädde av sig framför kameran. Brottslingarna kom över åtminstone 177 000 euro genom bedrägerierna. De sex män som ska ha rekryterats till verksamheten misstänks samtliga för grov penningtvätt. Mannen misstänks för olovlig observation samt sexuellt övergrepp. Förundersökningshelheten överlämnas till åklagaren inom de närmaste dagarna. FOTO:JEANLINDÉN Smygfilmningen skedde i S:t Olofsskolans gamla utrymmen under åren 2021 och 2022. En ung man som arbetade som skolgångsbiträde vid S:t Olofsskolan hade placerat en kamera i flickornas omklädningsrum, där flera dussin flickor blev offer för olovlig observation. Den omfattande smygfilmningen avslöjades när polisen våren 2025 fick i uppdrag att utreda en skadegörelse vid Axxell i Pargas. I förundersökningen har man kunnat klarlägga Åboregionens koppling till brottshärvan som riktade sig mot personer runt om i landet. Skolans städare hade upptäckt hål som borrats i taket i omklädningsoch toalettutrymmena. I samband med utredningen genomförde polisen genomsökningar av utrustningen och ytterligare smygfilmat material hittades. FOTO:MIKAELHEINRICHS Åbo/Pargas Polisen är nu klar med förundersökningen kring smygfilmningshärvan i Åbo och i Pargas. – Totalt finns omkring 70 målsägande i ärendet, berättar förundersökningsledaren, kriminalkommissarie Maria Sainio vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland i ett pressmeddelande. På mannens enheter hittades nästan 3 000 bilder och cirka 250 videoklipp med barnpornografi. – Rubriceringen beror på att den aktuella paragrafen i strafflagen även omfattar framställning av en sådan bild. Utöver smygfilmningen misstänks mannen för innehav av bild som på ett sexuellt sätt visar barn. Det framkom att en 25-årig man, som då var studerande vid skolan, hade smygfilmat två minderåriga flickor i dessa utrymmen, säger Sainio
Den genomsnittliga räntan på nya lån för fritidsbostäder steg också, från 2,83 till 3,31 procent. Den aktuella gården är ett exempel på den typ av fritidsboende som allt fler köpare söker. Att gården fortfarande är osåld är inte ovanligt på dagens stugmarknad, där köparna är mer försiktiga än tidigare. Enligt Viljanen kostar ett renoveringsobjekt med strandtomt ofta omkring 150 000 euro. Sommaren har varit relativt livlig på stugmarknaden, säger Rabbe Holmberg vid Åbolands Fastigheter. Intresset för sommarstugor finns fortfarande, men det har blivit svårare för många köpare att få finansiering. Många köpare söker i dag inflyttningsklara objekt. Nora Hansén nora.hansen@aumedia.fi Kräsnare köpare skakar om stugmarknaden i Åboland Enligt Anneli Viljanen kommer många av köparna av fritidsboenden i Åbolands skärgård från huvudstadsregionen. Han upplever att det har blivit svårare för köpare att få lån, något som bromsar marknaden. Trots att stugmarknaden varit livligare än i fjol finns det fortfarande gott om fritidsboenden till salu i Åbolands skärgård, enligt flera mäklare. Hur länge ett fritidsboende ligger ute till försäljning varierar fortfarande mycket. Även bilväg, tomtens storlek, byggnadernas skick och hur lätt huset kan användas året om spelar stor roll. Den har varit till salu sedan förra sommaren, men någon affär har ännu inte blivit av. Den har omkring två hektar mark och flera ekonomibyggnader. Därför är det också vanligare att köpare förhandlar om priset, säger Viljanen. – Det har blivit svårare att få finansiering till sommarställen. Den här typen av objekt lockar enligt Viljanen köpare som prioriterar en stor tomt och ett hus som fungerar under större delen av året framför ett traditionellt strandläge. Blir resan betydligt längre krävs det mer planering. Fastigheten byggdes ursprungligen som ett egnahemshus 1937 och har ett utgångspris på omkring 85 000 euro. Samtidigt var antalet nya lån något större än året innan, vilket innebär att de genomsnittliga lånebeloppen har blivit mindre. Hon påpekar samtidigt att strandtomten inte är det enda som påverkar priset. – Många söker i dag ett andrahandshem snarare än en traditionell sommarstuga utan rinnande vatten och med utedass. – Vi har haft många objekt och många har vi sålt också, säger han. Viljanen understryker dock att havet inte är långt borta. Mäklarna beskriver årets sommarsäsong som livligare än i fjol, även om köparna har blivit mer kräsna. Under januari–juni i år lyfte finländska hushåll lån för fritidsbostäder på sammanlagt 355,9 miljoner euro, jämfört med 371 miljoner euro under motsvarande period i fjol. Hur snabbt ett fritidshus säljs avgörs i dag inte enbart av läget, utan också av bland annat standard, tillgänglighet och köparnas ekonomi. Redan renoverade strandfastigheter ligger kring 250 000 euro, medan nyare objekt ofta kostar 400 000 euro eller mer. Den ligger inte vid vattnet, utan omges i stället av skog och omkring två hektar mark. Enligt henne har köparna därmed fått ett starkare förhandlingsläge än tidigare. Viljanen säger att utvecklingen märks även ute på visningarna. Mäklare Anneli Viljanen öppnar dörren till den lilla vita stugan i Kimito och låter spekulanterna gå runt i lugn och ro. Samtidigt säger flera att marknaden inte ser ut som den gjorde för några år sedan. – Jag har sommarställen som sålts på tre veckor och andra som varit ute i flera säsonger, säger hon. Hon upplever att många drar gränsen vid ungefär två timmars bilresa. Samtidigt betonar Viljanen att strandfastigheter fortfarande är de mest eftertraktade – och de dyraste. Flera mäklare vittnar om att det blivit svårare för köpare att få finansiering. Den pittoreska, vita sommarstugan med rött tak skiljer sig lite grann från många av de sommarstugor som finns ute i Åbolands skärgård. Åbo Underrättelser Fredag 7 augusti 2026 Nyheter 13. Åboland Trots ett ökat intresse för fritidshus säger flera mäklare att köparna blivit mer kräsna. Det syns också i statistik från Finlands Bank. Det ska vara lätt att ta sig hit och huset ska kunna användas en stor del av året, säger hon. FOTO:NORAHANSÉN Anneli Viljanen på Åbolands Fastigheter säger att vissa sommarställen säljs på några veckor, medan andra kan ligga ute till försäljning under flera säsonger. För Viljanen är den ett praktexempel på hur fritidsboenden kan se olika ut. Enligt Viljanen kommer många av köparna från huvudstadsregionen, där restiden till fritidsbostaden ofta påverkar valet av objekt. Enligt mäklarna kan även mindre renoveringsbehov göra en del spekulanter tveksamma. – Både efterfrågan och utbudet har varit större, säger hon. Även Santa-Paavola säger att många köpare har svårare att få finansiering än tidigare. Samtidigt gör svårare finansiering att prisförhandlingar blivit vanligare på stugmarknaden i Åboland. Fastigheten byggdes ursprungligen som egnahemshus år 1937. – Det går åt sommarstugor, men inte på samma sätt som tidigare, säger Mats Nyman vid Nyman LKV. Även Annalotta Santa-Paavola vid Skärgårdsmäklaren beskriver säsongen som livligare än i fjol. – Från den här stugan kan man gå, cykla eller ta sig med bil om man vill åka och simma, det är cirka 2–3 kilometer bort. ÅU följer med på visningen av gården
För det tredje tar kommunerna emot allt fler anmälningar om hot och våld mot anställda. Studerande som snart tar examen men ännu saknar arbetslivserfarenhet kan också få värdefull vägledning i mer allmänna frågor. Ifall det gynnar båda parterna i ett mentorskap, så är det egentligen en kostnad. N är skolorna nästa vecka inleder höstterminen borde fokus ligga på kunskap, framtidstro och arbetsglädje, men i stället återvänder alltför många lärare med en klump i magen. Själv skulle jag kalla det en investering. Mentordiskussioner är något jag skarpt gillar. Det fina med mentorskap är att det egentligen inte kostar något annat än tid. Lärare ska ha samma rätt till trygghet i Kimitoön som i Åbo. Vad ska jag göra för att sköta mitt jobb bättre och bli befordrad. Om läraryrket utvecklas till ett högriskyrke kommer allt färre att välja skolan som arbetsplats, och det har vi inte råd med. De vet att arbetsdagen kan innehålla allt från glåpord och verbala hot till spottloskor och fysiskt våld. Problemet är att dessa två parter sällan hitta varandra. En lärare kan inte samtidigt vara pedagog, socialarbetare, terapeut och ordningsvakt. För unga som nyligen hamnat i en roll som förman kan det vara väldigt svårt att hitta lösningar till knepiga lägen endast genom att chatta med Chat GPT. Ledare Om läraryrket utvecklas till ett riskyrke är det ett problem för hela samhället. Själv har jag en mentor som jag sporadiskt sparrar med kring ämnen som dyker upp i det dagliga arbetet. De ger en möjlighet att dela erfarenheter, men ger även en chans att bara bolla med idéer eller eventuellt få nya synpunkter på kniviga situationer. Där uppger var tredje anställd att de utsatts för våld. Fler speciallärare, skolpsykologer och kuratorer behövs för att fånga upp barn med växande sociala och psykiska problem. Samtidigt kan de yngre ge nya färska perspektiv på ämnen som kan hjälpa de äldre att tänka i nya banor. Det är ett allvarligt misslyckande. Trygga skolor är en förutsättning för allt lärande. Det är precis vad mentorskap i arbetslivet handlar om. Mentorskap handlar inte bara om ledarskap. För det första ökar våldet. Det är de som formar morgondagens sjukskötare, företagare, ingenjörer och beslutsfattare. Om du är ny i arbetslivet – våga fråga. Det är en utveckling som också föräldrarna måste ta ansvar för. Axel Lindberg CFO på Navix Oy, medlem i Åbo Juniorhandelskammare Tänk om goda råd vore gratis. Inte så att allt var bättre förr, men de flesta elever och föräldrar visade respekt för skolans regler och för den som stod längst fram i klassrummet. Respekten för andra människor och gemensamma regler ska grundmuras i hemmet. Speciellt de studerande som kommit till Finland från utlandet och vill stanna kvar här och jobba har ofta svårt att hitta svar på den här typen av frågor. Samtidigt kan de unga bidra med perspektiv hur dagens yngre generationer vill bli motiverade och ledda. Det är hög tid att tala om lösningar. Samtidigt kan de yngre ge nya färska perspektiv på ämnen som kan hjälpa de äldre att tänka i nya banor. Allt fler brottsrelaterade fall når lärarfacket, men många anställda litar inte på att de får det stöd de behöver när deras trygghet hotas. Stöd ska alltid komma före straff, men stöd utan gränser hjälper ingen. Hur fungerar ett kontorsarbete. Då den finländska befolkningen inte har någon växtspurt i sikte, så ser jag detta som ett initiativ som vi borde satsa betydligt mer på. Hur söker jag jobb. För två år sedan var andelen 17 procent. Gnurf Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. Många unga tvekar att be om hjälp eftersom de är rädda för att vara till besvär och tror att svaret ändå blir nej. Det är i och för sig inte någon överraskning då det inte riktigt finns fungerande forum där dessa kontakter kan uppstå. Därför vill jag uppmana både yngre och äldre, som för tillfället njuter av den vackra finska sommaren, att ta som ett personligt projekt att börja ett mentorskap på hösten. Inom småbarnspedagogiken är situationen ännu värre. Erfarna medarbetare sitter på kunskap som kan hjälpa yngre att undvika vanliga misstag och därmed utvecklas snabbare inom sina egna industrier eller branscher. Skolorna behöver också mer stödpersonal. U ttrycket ”Nu är goda råd är dyra” kan användas då man hittar sig själv i en besvärlig situation, men tänk om goda råd istället skulle vara gratis. Mentorskap är ett samarbete där båda växer och utvecklas! Ett ämne som speciellt borde fokuseras på är ledarskap och förmansarbete. Framtiden tillhör de unga, vilket innebär att även dagens ledare behöver anpassa sitt ledarskap till nästa generation. Enligt ÅU:s färska granskning steg antalet arbetarskyddsanmälningar i Åbo från 434 till 741 på ett år, och samma tendens syns på flera håll i regionen. Jag är övertygad om att hela vår ekonomi skulle vinna på att det skulle uppstå fler mentorskap. Min erfarenhet är den motsatta. Länge var läraren en självklar auktoritet. Ingen lärare ska behöva tåla våld som en del av jobbet. Skolan kan lära ut matematik och språk, men inte ensam uppfostra barn. För det andra upplever lärarna att stödet är otillräckligt. När föräldrar underminerar lärarnas ställning är det svårare att skapa arbetsro och trygghet. s Erfarna medarbetare sitter på kunskap som kan hjälpa yngre att undvika vanliga misstag och därmed utvecklas snabbare inom sina egna industrier eller branscher. Det här borde vara den viktigaste skolpolitiska frågan inför höstens skolstart. Det mest alarmerande är att våldet håller på att normaliseras. Om du har erfarenhet – erbjud den. Finland behöver, precis som OAJ föreslår, ett nationellt arbetarskyddsprogram för utbildningssektorn. Enligt lärarfacket OAJ:s senaste arbetsmiljöbarometer har var femte lärare inom den grundläggande utbildningen utsatts för våld av en elev. De flesta mer erfarna personer uppskattar faktiskt att få dela med sig av sina kunskaper. Kolumn Jag är övertygad om att hela vår ekonomi skulle vinna på att det skulle uppstå fler mentorskap. Det handlar inte längre om enstaka incidenter eller särskilda problemskolor, utan om ett växande samhällsoch arbetsmiljöproblem. Bland annat behandlades de ovannämnda frågorna i våra diskussioner och mottagandet av de studerande var väldigt positivt. Samtidigt fungerar jag även själv som mentor åt en annan person. Dessutom måste konsekvenserna bli tydligare när elever använder våld eller systematiskt trakasserar skolpersonal. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Ökat våld mot lärare får inte normaliseras s Ingen lärare ska behöva tåla våld som en del av jobbet. I dag möter många lärare i stället en kultur där auktoriteter ifrågasätts, gränser testas och vissa föräldrar reflexmässigt försvarar barnets beteende i stället för att stöda skolan. Lärarna är en del av samhällets ryggrad. Det är ett beslut som båda parter kommer att ha glädje av och gör en mörk höst lite ljusare. Tre oroväckande trender sticker ut. Det kan vara väldigt ensamt att vara nybliven förman. Varje skola behöver också fungerande säkerhetsplaner och ett starkt stöd för den som drabbas. Med juniorhandelskammaren genomförde vi förra vintern i samband med det samhälleliga projektet ”Kuilu” ett mentorskapsprogram för tio ivriga studeranden inom Åbo universitet, TY. Jag vågar påstå att det finns många erfarna personer som gärna skulle agera som mentor till någon yngre och samtidigt finns det flera yngre som gärna skulle vilja ha en mentor
Kasper Braskén Akademiforskare i politisk historia Vilsen i Harare s Vad minns vi om kampen mot fascismen: vem blir ihågkommen, vilka minnen blir marginaliserade, vilka idéer och praktiker har glömts bort. Jag satt i framsätet på en Pink Nissan Note påväg in mot Harare, Zimbabwes huvudstad. Vi kan själva en dag vara den som behöver hjälp. I en orolig omvärld är det viktigt att de nordiska länderna samarbetar, inte minst när det kommer till försvar och säkerhet. Vi ska inte höra till dem som går i första ledet och kräver någons uteslutning ur Schengenområdet, utan noggrant övervägande och analys av konsekvenser. I södra Afrika är det framförallt den europeiska kolonialismen och den därpå följande exploateringen som återspeglar sig i förståelsen av olika globala fenomen. Om det går att underlätta processen kring att jobba i ett annat nordiskt land så skulle åtminstone jag vara tacksam. Som vanligt finns det både ett enkelt och ett mer komplicerat svar. Då över 50 000 främst marockanska potentiella migranter plötsligt simmar över från Marocko till Ceuta är det klart att det inte är en normal företeelse. Ett stort hinder för ökat samarbete är såklart språket men efter en tidigare vinter i Norge och nu en sommar i Danmark så kan jag säga att som svenskspråkig går det väldigt fort att lära sig förstå både norska och danska. Förra gången dylika ultimatum lades fram år 2008 ledde det till kravaller med 62 dödsoffer. Arkivet finns tillgängligt för specialisterna, men bara genom att forska i arkivet kan nya minnen grävas fram, ihågkommas och föras fram till det kollektiva medvetandet. Elias Lindroos Studerande i statskunskap vid Åbo Akademi Ett starkare Norden är möjligt Minister Rantanens utspel om uteslutning av Spanien från Schengen-området var oansvarigt Insändare Migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta har fått många att reagera. Anna-Maja Henriksson Europaparlamentariker (SFP), Renew Europes vice ordförande Åbo Underrättelser Fredag 7 augusti 2026 Debatt 15. Kolumn D en här sommaren valde jag att fly den finländska arbetsmarknaden och sökte istället jobb runt om i Norden. Men det är djupt olyckligt att vår egen inrikesminister Mari Rantanen snabbt hoppade på den europeiska ytter högerns tågvagn och krävde att Schengen samarbetet med Spanien skulle sättas på undantag. Rädslan var kännbar i luften. Sällan har jag blivit så hjärtligt emottagen av både nya och gamla kolleger. Till slut fick jag jobb på en liten restaurang på den idylliska ön Læsø i Kattegatt. Som tur skedde inget värre denna gång, men sedan dess har de våldsamma demonstrationerna fortsatt – nya former av fascism verkar ta form. En minister med ansvar för migrationsfrågor måste inse, att tar man ställning i en akut fråga, som berör ens förvaltningsområde, uppfattas det som regeringens och landets linje, inte som ett personligt utspel. Den nationella identiteten är fortfarande den absolut starkaste trots att nordiskt samarbete gång på gång lyfts upp till diskussion. Kunskapen om våra grannländer kan med andra ord bli betydligt bättre. Det är just rörelsen mellan minnet och arkivet som fascinerar mig. Och framförallt: vad händer då vi för samman minnet av fascismen och kolonialismen genom ny arkivforskning. Att rökning fortfarande är vanligt, speciellt bland ungdomar, förvånade mig också. Språket, kulturen och värderingarna är i stora drag desamma, det känns nästan som att man är hemma. Kanske hon inte visste att den fria rörligheten inte gäller Ceuta eller Mellila enklaverna, där personkontroller krävs for vidare resa till spanska fastlandet . Kunskapen om de andra nordiska språken kan verkligen förbättras. När man reser i Norden känns det knappt som att man är utomlands. Kongressen blev en succé. Jag var i Johannesburg för att hitta spår av något som egentligen har glömts bort. Om jag i Harare kunde ta en långpromenad i stadens centrum och känna mig trygg, är verkligheten i Johannesburg en helt annan. Att förklara Minister Rantanens utspel till spanska kolleger kommer nog att kräva en del insatser också i Europaparlamentet. Som en del av min nuvarande forskning skulle jag delta i den sydafrikanska historikerkongressen som ordnades vid University of Zimbabwe. Min förhoppning är att jag därmed kan förena intrycken från Harare med vår egen historieuppfattning och därmed fördjupa förståelsen av både fascismen och kolonialismen som globala fenomen. Det visar att fascismen har spelat roll i (för oss) otippade sammanhang. Den stora hyllan med starksprit i mataffären har jag ännu inte vant mig vid. Vår uppgift är att lyssna och ta dessa perspektiv på allvar. Som litteraturvetaren Aleida Assmann en gång reflekterade: vad är egentligen relationen mellan det kollektiva minnet och arkivet. Det jag menar är att nordiskt samarbete ofta brukar kretsa kring hur vi ska stärka vårt gemensamma försvar eller bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Faktum är att det inte endast är språkkunskaperna som brister. Frågan man kan ställa sig är vad det egentligen spelar för roll om våra statsministrar träffas titt som tätt ifall Norden inte har en stark plats i människors liv. Nu har ju migranterna återvänt till Marocko och den värsta lokala krisen är därmed över. Jag har blivit förvånad över att vissa danskar har svårt att förstå svenska och norska fastän de bor på en ö där det varje sommar rör sig mängder av nordiska turister. Vi ska se över EU-budgeten och finansieringen, men också satsa på gemensam beredskap, manskap och snabbare insatser på plats då det behövs. Jag har även fått frågan om vi har vänstertrafik i Finland, för i Sverige kör de väl ännu på vänstersidan. Och framförallt: vad händer då vi för samman minnet av fascismen och kolonialismen genom ny arkivforskning. Däremot tror jag inte att gemene man känner sig särskilt nordisk utan snarare svensk, finsk eller norsk. Men det nordiska samarbetet behöver också synas tydligare i människors vardag. Det är relationen mellan minne och historia som intresserar mig just nu. Vad minns vi om kampen mot fascismen: vem blir ihågkommen, vilka minnen blir marginaliserade, vilka idéer och praktiker har glömts bort. Lagar och regler kunde koordineras bättre för att underlätta arbete och studier samt intresset för våra grannländer kunde stärkas. Den var visserligen viktig, men endast en liten del av målsättningen. Vi borde diskutera hur man kan göra det mera attraktivt att studera eller åka på utbyte till ett annat nordiskt land. De flesta danskar jag har träffat har inte alls vetat var i Finland Åbo ligger eller i vissa fall inte ens hört talas om staden. Min känsla av vilsenhet kommer som oftast när jag landat i nya orter, då jag till exempel anlänt till sydafrikanska Pretoria, Johannesburg, Bloemfontein, Port Elizabeth eller Kapstaden. Egna partipolitiska ambitioner och behov av media synlighet, vilket Sannfinländarna är duktiga på, får inte ta överhanden. Det var förvisso min första resa till det sydafrikanska landet – förr känt under namnet Rhodesia eller Sydrhodesia – men det var känslan som var bekant från tidigare: hur hade jag egentligen hamnat här. Men jag hade inte rest över 10 000 km enbart för att hålla en 15 minuters presentation. Efter en sommar i Danmark kan jag konstatera att det finns många skillnader i vardagen jämfört med i Finland. Det gäller för Ceuta – såväl som för tex Vaalimaa och Nuijamaa. Om du jobbar med globala frågor är det avgörande att hitta mötesplatser där du kan koppla till det lokala, till dem som har djupare förståelse och kunskap om den historiska utvecklingen i området. Då jag åkte genom staden till arkivet var gatorna så gott som ödelagda. Egentligen slår den till i en specifik övergångsstund: på flyget reser du tillsammans med hundratals andra, i bilen på väg in mot slutdestinationen är du för första gången på din helt egna väg. Men trots en del olikheter så är det framför allt likheterna som har slagit mig. Det skapar inte stabilitet, tvärtom! De europeiska yttre gränserna kan bara hållas med gemensam vilja och satsningar. Därför är det så viktigt att diskutera hur fascismen har uppfattats i globala syd. Det är sällan frågor som faktiskt påverkar den direkta vardagen i Norden som prioriteras. För att föra diskussionen framåt kommer mitt projekt att ordna tillsammans med föreningen “Historiker utan gränser” ett öppet diskussionstillfälle vid Tiedekulman Stage vid Helsingfors universitet den 11 september. Efter en vecka i Harare fortsatte min resa till Johannesburg för att forska i arkiven. Från europeisk synvinkel kan detta verka långsökt, men för dem som stått på andra sidan historien har det varit betydelsefullt att ta i bruk fascism-begreppet. Må så vara att man nu från regeringshåll meddelar att det handlat om hennes personliga utspel, inte regeringens linje. Oroligheterna och xenofobin i Sydafrika blir dagligen värre och sista juni utgjorde kulmen för anti-immigrations rörelsens krav på att afrikanska invandrare skulle lämna landet. Ändå tror jag att det finns en stor potential i att skapa ett ännu starkare och mera enat Norden som kan bli den mest integrerade regionen på jorden. Det gäller att våga prata sitt eget språk trots missförstånd istället för att genast byta till engelska. På så sätt kan Norden bli världens mest integrerade region. Våra politiker betonar ofta hur viktigt nordiskt samarbete är och hur täta kontakter de har till sina nordiska motsvarigheter. Att det vita styret i före detta kolonier under 1900-talet beskrevs som en form av fascism. Men, tyvärr kommer reaktionerna som kom från ministerhåll i Finland att överskugga bilden av oss, åtminstone för en tid. Efter min sommar i Danmark vet jag att det väntar en hel del pappersarbete för att få alla skatteärenden helt rätt ifyllt. Kolumn F ör en dryg månad sedan hände det igen. I ärlighetens namn, hur många finländare kan placera ut Ålborg, Århus eller Odense på en karta. Men fram tills den dagen får jag vackert fylla i alla blanketter för att kunna få min lön och för tionde gången förklara att finlandssvenskar faktiskt existerar. Globalisering betyder att vi inkluderar nya områden i vår forskning; dekolonisering betyder att vi verkligen lyssnar på dem som baserar sin historieuppfattning på helt annorlunda erfarenheter och utgångspunkter. Vi ska minnas att även Finland kan behöva europeisk solidaritet i framtiden. Som min sydafrikanska kollega George Bishi visat, karaktäriserade Sydrhodesias vita styre under Ian Smiths ledarskap under 1960–70-talen som fascistiskt och nazistiskt av den nationella frihetsrörelsen. Det är i sig naturligt
Genom samarbete mellan bibliotek, organisationer och frivilliga kan fler få praktisk hjälp att använda digitala tjänster. Därför behöver Finland ett starkt och lättillgängligt system för digitalt stöd. Studentkåren motsätter sig terminsavgifter även för internationella studerande utanför EU/EES, eftersom vi anser att utbildning ska vara tillgängligt för alla oavsett bakgrund. Biblioteken spelar här en särskilt viktig roll. Gå inte mot ett samhälle där blivande studerande frågar sig: ”Vad har jag råd att studera?” Låt även nästa generation få förverkliga sina drömmar, oavsett bakgrund. För många myndighetsoch banktjänster är de digitala kanalerna redan det naturliga förstahandsvalet, vilket gör att tillräckliga digitala färdigheter blir allt viktigare. Syftet med studiepengen är att göra denna väg smidigare och ge möjlighet att avancera mot sina egna mål även när en studieplats inte öppnas vid den första ansökan. Budskapet från unga har varit tydligt: studiepengen är en mycket välkommen reform. Behovet av reform är uppenbart. Många får hjälp av familj eller vänner, men långt ifrån alla har ett sådant nätverk. De finns i hela landet, är öppna för alla och erbjuder en naturlig miljö för handledning. Emilia Melén Fullmäktigeordförande, Åbo Akademis Studentkår Låt även nästa generation få förverkliga sina drömmar, oavsett bakgrund s Åbo Akademis Studentkår står för att högskoleutbildning ska vara tillgänglig och avgiftsfri för alla studerande. Alltför många unga står dock utan den studieplats de siktade på. Åbo Akademis Studentkår står för att högskoleutbildning ska vara tillgänglig och avgiftsfri för alla studerande. I Finland ska alla ha möjlighet att ta en avgiftsfri högskoleexamen även i framtiden. I regeringsprogrammet konstateras att möjligheten till högskoleutbildning inte ska bero på personens bakgrund och att tjänster och möjligheter ska tryggas oberoende av inkomstnivå och boningsort. Hur ska dessa studerande garanteras en trygg studietid. Studiepengen är avsedd för unga som tog examen från gymnasiet i våras eller förra julen och inte fick en studieplats vid en högskola. Utbildning är redan i dag inte helt oberoende av studerandes olika förutsättningar. 96 procent av gymnasieeleverna och 89 procent av de som studerar inom yrkesutbildning stödde studiepengen. Var och en ska ha möjlighet att själv hantera sina bankoch myndighetsärenden på ett tryggt sätt. Att möjliggöra avgiftsbelagda examina via öppna universitet riskerar att öka samhällets ojämlikhet och är ett steg bort från principen om avgiftsfri utbildning, vilket länge har varit den självklara grunden i det finländska utbildningssystemet. Finlands framgångar har tidigare byggts på utbildning och expertis, och vi kommer att fortsätta bygga vidare på dem i framtiden. Över 4 500 unga svarade på undervisningsoch kulturministeriets online-enkät. Kolumn Digitaliseringen har förändrat vårt samhälle i snabb takt. Med rätt stöd, tålamod och uppmuntran kan de flesta utveckla sina färdigheter. Samtidigt får digitaliseringen inte innebära att människor lämnas utanför. Insändare I början av sommaren tog många unga examina från gymnasiet, och vi vill framföra våra varmaste gratulationer till varje examenstagare för deras fina prestation och allt gott för framtiden. Enligt regeringens proposition skulle studerande som avlägger en avgiftsbelagd examen via öppna universitet dessutom ha sämre sociala rättigheter än andra examensstuderande. I stället för att minska skillnaderna mellan studerande kan förslaget leda till att ekonomiska förutsättningar får en större betydelse för vilka utbildningsvägar som upplevs som möjliga. Det är därför befogat att fråga sig om avgiftsbelagda examina för Finland närmare dessa målsättningar eller om de riskerar att skapa nya trösklar till högre utbildning. Detta berör tiotusentals unga varje år, för vilka beslutet är en stor besvikelse. De skulle inte ha rätt till studiestöd och inte heller omfattas av studenthälsovården via SHVS. På grund av begränsade resurser vill vi se till att så många unga som möjligt har en verklig möjlighet att påbörja högskolestudier. På flera håll i landet finns redan lyckade exempel på sådana verksamheter. Ingen ska vara beroende av sina närstående för att kunna delta i det digitala samhället. De beslut som nu bereds kommer att påverka högskolesystemet och studerandes vardag under lång tid framöver. Studiepengen är en del av ett större paket med vilket vi stärker Finlands kompetensoch utbildningsnivå. Hösten 2023 hade var fjärde person som påbörjade högskolestudier redan en andraplats vid en högskola eller en tidigare högskoleexamen. I dag är digital kompetens och mediekunnighet en självklar del av de färdigheter som behövs för att kunna delta fullt ut i samhället. Du kan inrikta dina studier på ett specifikt område eller använda dem för att bekanta dig med olika alternativ utan att göra ett bindande val. Även om fler tjänster erbjuds digitalt måste det alltid finnas fungerande alternativ för dem som av olika orsaker inte kan använda dem, exempelvis på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller bristande digital vana. Vi hoppas att varje ung person ska hitta sin plats och gemenskap. Visionen för högre utbildning och forskning 2040 bygger på idén om lika möjligheter. Det innebär inte bara en säkerhetsrisk utan begränsar också den enskildes självbestämmanderätt. Det är viktigt att lärare, studievägledare, föräldrar och andra närstående också är medvetna om den nya möjligheten och vet hur de ska berätta för unga om den. Unga har fått sin röst hörd, och deras budskap återspeglas också i besluten. Målet är att bättre rikta studieplatserna till dem som ännu inte har en högskoleexamen. Eeva-Johanna Eloranta Riksdagsledamot, ordförande för riksdagens arbetsgrupp för Skärgårdshavet, SDP Digital delaktighet måste omfatta också äldre s Statistik visar att många finländare mellan 65 och 74 år har goda digitala färdigheter, men samtidigt finns en betydande grupp som fortfarande inte använder internet alls. Vi ökar antalet studieplatser vid högskolorna och inför regeln om en studieplats. En utveckling som väcker oro är att många äldre känner sig tvungna att överlåta sina bankkoder till en anhörig för att kunna sköta sina ärenden. Endast då kan vi säkerställa att alla, oavsett ålder eller livssituation, har likvärdiga möjligheter att delta i samhället och fatta beslut om sina egna angelägenheter. I förra vårens tillväxtkampanj föreslog samlingspartiet ett experiment med studiepeng och nya ingångsplatser inom högre utbildning. Att införa möjligheten att avlägga avgiftsbelagda examina riskerar att skapa nya skillnader i tillgången till högre utbildning. Studiepengen tas i bruk från början av augusti 2026 och är giltig i två år från det att den införts. Banker, myndigheter och andra serviceproducenter kunde tillsammans skapa lösningar som gör det lättare att lära sig innan man använder de riktiga tjänsterna. Digitaliseringen ska vara ett verktyg för delaktighet – inte ett hinder. Insändare I år har flera betydande högskolepolitiska frågor varit aktuella. Med studiepengen kan du studera 30 högskolepoäng kostnadsfritt vid ett öppet universitet eller en yrkeshögskola. Vem ska bevaka deras rättigheter och säkerställa att de behandlas jämlikt. Från början av nästa år kan man bara studera en examen åt gången. Över 50 miljoner euro i finansiering har anslagits till det treåriga försöket med studiepengar. Samtidigt visar visionen att avgiftsfrihet fortsatt ses som en grundläggande del av det finländska högskolesystemet och som en princip som bör vägleda beslutsfattandet även i dag. Högre utbildning är en av de bästa investeringarna i både individens och samhällets framtid. Vissa använde digital teknik redan i arbetslivet, medan andra haft betydligt färre tillfällen att bygga upp sin kompetens. Åbo Akademis Studentkår förespråkar en bredare princip om avgiftsfri högskoleutbildning utan terminsavgifter även för internationella studerande. För många innebär det att studera, hitta sitt eget område och gradvis gå ut i arbetslivet. Milla Lahdenperä, riksdagsledamot Mari-Leena Talvitie, vetenskapsoch kulturminister Samlingspartiet Studiepeng öppnar nya dörrar till högre utbildning för unga Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 16 Debatt. Skillnaderna beror sällan på åldern i sig, utan snarare på vilka möjligheter man haft att ta del av den digitala utvecklingen under livet. Vi borde också utveckla fler övningsmiljöer där människor tryggt kan bekanta sig med digitala tjänster utan att använda egna bankkoder eller personuppgifter. Studentkåren motsätter sig terminsavgifter även för internationella studerande utanför EU/ EES, eftersom vi anser att utbildning ska vara tillgängligt för alla oavsett bakgrund. Därför behöver vi både satsningar på digital kompetens och en fortsatt möjlighet att uträtta ärenden på andra sätt. Vi ville lindra denna situation med konkreta åtgärder. Bland dem finns regeringens proposition om avgiftsbelagda examina genom öppen högskoleundervisning. Samtidigt förblir du en förstagångsstudent, och de studier du har avslutat kan senare antas som en del av din examen. Statistik visar att många finländare mellan 65 och 74 år har goda digitala färdigheter, men samtidigt finns en betydande grupp som fortfarande inte använder internet alls. I juni publicerade utbildningsoch kulturministeriet visionen Bildning visar vägen för Finland, där det slås fast att högskoleutbildning ska vara tillgänglig och att samhället ger varje finländare ett löfte om en avgiftsfri högskoleexamen
Jag har valt så skorvtåliga sorter som möjligt för att undvika besprutning. Där satsar han nu på odling av jordgubbar och äpplen, med planer på att bredda verksamheten ytterligare. Odlingarna i Pargas sysselsätter en person som också jobbar på Keskitalos andra odlingar. – Här finns också goda möjligheter till direktförsäljning vid Skärgårdsvägen och trafiken är livlig. Under högsäsong jobbar ytterligare tre personer med försäljning och plockning. Släkten har odlat i huvudsak jordgubbar, men också andra specialgrödor i Pöytis i över 50 års tid. Därför vill jag få in mångsidigheten. Förutom direktförsäljning åker Keskitalo runt på Reko-utdelningar i Åbotrakten, också i Pargas. – Det betyder ett par tusen träd. Att lösa vattentillförseln har första prioritet, sen får vi se med det andra. Pargas Sedan årsskiftet är Antti Keskitalo ny ägare till Mattholms Vestergård i Pargas. FOTO:MIKAELHEINRICHS Förutom egna jordgubbar och senare äpplen, säljer Keskitalo också ved, egna äppelplantor från plantskolan i Pöytis och andra lokala producenters bär i sin bod. Han har sedan länge odlat jordgubbar och äpplen, bland annat i hemtrakterna i Pöytis, där han och familjen bor kvar. – Byggnaderna här har förfallit rätt mycket, men jag har som mål att fixa upp dem i sakta mak, lite i taget. Att lösa bevattningen blev mer invecklat än jag först trodde, då här inte finns kommunalt vatten, säger han. Men det återstår ännu massor av jobb innan det. Keskitalo har anlagt en liten bevattningsbassäng i strandbrynet, där avrinningsvattnet från gården samlas och återanvänds. Den första sommaren har varit lyckad så här långt. Jordgubbar odlas på knappt en hektar och äpplen på omkring 1,4 hektar. Här har man dessutom betydligt bättre överblick över helheten, då odlingarna inte är utspridda. Jordgubbar från den egna gården är den viktigaste produkten. – Äppelträden är planterade och jordgubbsplantorna planterade jag i våras och drog bevattningslinjerna. I framtiden kan det bli aktuellt med småskalig potatisoch ärtodling, men det får tiden – och orken – utvisa. – Det är inte så enkelt att få anställda att binda sig om man bara kan erbjuda jobb under fyra korta, men intensiva veckor. Tanken är ändå att satsa på mångsidiga grödor och i liten skala. – På det viset får vi näringsämnena bort från havet och i användning på åkrarna. Boden har en försäljare under de mest hektiska veckorna, men i augusti övergår Keskitalo till självbetjäningsprincipen. Han har också tankar om att i framtiden eventuellt erbjuda småskalig inkvartering i den av byggnaderna som senast varit i användning. Det är mycket jobb och inget man gör i en handvändning. Då försäljningsannonsen för en gård i Pargas, som i praktiken stått tom de senaste 30 åren, dök upp i flödet tyckte Antti Keskitalo det lät för intressant att förbise. Den gamla borrbrunnen på tomten tar nämligen in saltvatten. – Om det inte hade regnat så mycket som det gjort i sommar hade vi varit i strilet, medger Keskitalo. Att satsa enbart på jordgubbar är riskfyllt och dessutom arbetsintensivt, särskilt under plockningssäsongen. Åbo Underrättelser Fredag 7 augusti 2026 Nyheter 17. – Stället har potential och åkrarna här är bättre än de i Pöytis. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Bäroch fruktodlaren Antti bytte Pöytis mot Pargas Antti Keskitalo köpte vid årsskiftet gården Mattholms Vestergård, som i praktiken stått tom de senaste 30 åren. – Grannarna har varit och hälsat på, och jag har också haft besök av personer som tidigare bott här, säger han
En del av de mer hållbara föremålen kommer också att visas upp på Brunskär. De har alla sina rötter på Brunskär och har uttryckligen grävt i sin släkts historia, minst fyra generationer bakåt. På den 49 kvadratmeter stora utgrävningsplatsen är de yngsta deltagarna Eddy Henriksson, 12 år, Harry von Bergmann, 13 år och Rufus Ahlgren, 14 år. ● Som arrangör för projektet står Brunskärs byalag rf. På fredag avslutas det praktiska arbetet, men arbetet med fynden fortsätter. svarar han. De gräver i släktens historia på Brunskär: ”Ett litet titthål” Korpo De arkeologiska utgrävningarna på Brunskär i Korpo skärgård är nu avslutade. Kontakterna med Åland och Sverige har sedan fortsatt ända fram till våra dagar. Kusinerna Eddy och Harry visar hur materialet de grävt från sin utgrävningsruta siktas med en stor sikt. Fynden ger Brunskärsborna en koppling till släktingar som levde på ön under tidigare sekler. Eller som Jan Fast säger: ”fynden börjar tala”. En informationsskylt kommer att berätta om platsen och dess historia. Utgrävningsplatsen lämnas öppen så att besökare kan bekanta sig med den, och betande djur ska hjälpa till att hålla området öppet. ”Brunskär förr” – ett titthål till det förflutna ● ”Brunskär förr” är ett maritimoch samfundsarkeologiskt forskningsprojekt. Bland fynden finns knivar, smycken, spännen, spikar, fiskeredskap, fiskfjäll och stora mängder ben från säl, kor, får och fisk. Redan den första dagen hittade deltagaren Katariina Takala en gammal gjutform i sten. ● Projektet är viktigt för att det hittills bedrivits väldigt lite arkeologisk forskning av människors liv i Åbolands yttre skärgård. – Här är en benbit, visar Eddy. De finaste fynden kommer hoppeligen att hamna i Finlands Nationalmuseums samlingar efter utgrävningarna, säger Jan. – Men utgrävningen utgör bara ett litet titthål in i byns historia, säger Jan. FOTO:TUULIMERILÄINEN Brunskärsbon Ulrika Skult har deltagit i utgrävningarna även under tidigare år. Inom ramen för projektet ”Brunskär förr”är det redan tredje sommaren som utgrävningar genomförs på ön. Formen behövde inte ens grävas fram utan låg helt synlig ovanpå markytan. Det senaste huset på utgrävningsplatsen har troligen brunnit ner under Stora ofreden så det finns mycket förkolnat trä i jorden. – Vi hoppas att projektet ska leva vidare på något sätt, säger Jan. Det var under medeltiden som ön fick sin första fasta bosättning. Philip Torgersson och Tiffany Svensson är två av de fem arkeologistuderande från Sverige som deltar i de sista utgrävningarna på Brunskär. ● Den första provgrävningen utfördes 2024, årets säsong är den sista. Om deltagarna hittar föremål som har initialer eller bomärken kan de eventuellt härledas till skriftliga källor och ge en konkret koppling till de människor som levde på platsen tidigare. Målet är att få en bild av hur man bodde och levde på Brunskär för ungefär 300 år sedan. Det är lite svårt, ofta hittar man en sten som man tror är något, säger Rufus. – Utgrävningsplatsen på Brunskär kan eventuellt registreras som en fast fornlämning och därmed bevaras för kommande generationer. – Här också, och dessutom stora bitar kol, inflikar, Harry. Tanken är att boken bland annat ska kunna användas i skärgårdens skolor. Tuuli Meriläinen Rufus Ahlgren, 14 år, Eddy Henriksson, 12 år, och Harry von Bergmann, 13 år, har alla deltagit i utgrävningarna också under tidigare år. De har alla deltagit i utgrävningarna i olika grad redan tidigare år, Rufus har varit med varje dag. – Exakt var de första husen stod är svårt att veta. Sedan går de noggrant igenom allt som blir kvar i det finmaskiga nätet och plockar fynden i en numrerad plastpåse. På frågan om han kan tänka sig bli arkeolog som stor, rycker han på axlarna och ler. – Det är roligt att vara med. Bredvid henne arbetar Sandra Ojeda, som studerar osteologi vid Stockholms universitet. Jan Fast och arkeologen FM Tryggve Gestrin, som också deltagit i utgrävningarna, ska skriva en bok om Brunskär och skärgårdsbosättningen genom tiderna. Tack vare fynden från de tre år som platsen undersökts har bilden av hur människorna i skärgården levde för omkring 300 år sedan blivit allt tydligare – också för Brunskärsborna. Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 18 Nyheter. ● Fler bilder från utgrävningen finns på Facebook-sidan ”Brunskär förr”. Franciskanermunkar från Kökar ville kontrollera fisket och anlade fiskelägen på Brunskär. Nu fokuserar vi på en synlig husgrund som dateras till 1600och 1700-talet, säger Jan. Ett av sommarens mest intressanta fynd är en gjutform av sandsten. Samtliga har rötter på Brunskär och tycker att arbetet är spännande eftersom man aldrig vet vad man kan hitta. De tycker att det är mycket intressant att arbeta på en plats med en stor variation av fynd. På lördagen förra veckan inledde 13 personer, både arkeologer och amatörer, arbetet på Brunskär. – På 1920-talet dokumenterade folklivsforskaren John Gardberg åtta stenhögar på Brunskär, och det har gett oss en fingervisning om var vi ska gräva, säger arkeologen FD Jan Fast, som leder projektet. – Vet inte, kanske det. Egentligen borde man gräva upp hela den här ängen. Nästa projekt är en bok om fynden och livet i skärgården förr. Jag har lärt känna igen vad som är ben, metall och flinta
Plastflaskorna sätter han i plastinsamlingen och de större grejerna lastar han i bilen och för till Kimitoöns sorteringsstation i Genböle. – Kasnäs. Hon pekar på fastigheter som säljs eller byter ägare som en av utmaningarna. I Dalsbruk är problemet enligt Stenström inte att kärlen skulle vara fulla, utan snarare att man för hit grejer som inte får plats i luckorna och som gratis kunde föras till Genböle. Det är dagens skörd av sopor som ligger utanför sopoch återvinningskärlen vid hamnen i Dalsbruk. På LSJH bekräftar servicedirektör Cati Huhta att det tydligen finns behov av mer frekvent städning och att LSJH organiserar den och står för notan tillsammans med Rinki. – Det finns ett ställe för var och en att sätta sina sopor, säger Huhta. Men därifrån är det ju också ganska långt till sorteringsstationen i Genböle. Jag städade här i går. Sedan dess har ett förslag som ventilerats i ÅU varit att kommunerna inrättar särskilda olåsta sopkärl för turister på strategiska platser. LSJH ansvarar i sin tur för kärlen för blandavfall, som endast kan användas av hushåll med nyckel. Jag tror inte att personal på Rinki eller LSJH sitter och följer inlägg i Facebookgrupper. Stenström postade efter veckostädningen i måndags ett inlägg i en lokal Facebookgrupp om att han ska be sin uppdragsgivare om lov att få städa här två gånger i veckan: på måndagar och i slutet av veckan. Den idén ställer sig Stenström positiv till. Den större insamlingspunkten i Kimito hör dock till exempel inte till Stenströms uppdragsområde. – Men jag brukar säga att så länge man städar efter vuxna blir man nog inte arbetslös! Erfarenhet av problemet har Stenström gott om. En rostig skottkärra, en högtalare, några större vattenkärl i plast, ett gammalt parasoll och en saftkanna. Huhta säger att LSJH tar kontakt med nya fastighetsinnehavare, men efterlyser att användare skulle sköta sitt avfallsavtal lika effektivt som till exempel sitt elavtal. Det säger Jonas ”Oa” Stenström som genom sitt företag KMOS (Kimitoöns Miljöoch Områdesservice) städar området året om på uppdrag av Sydvästra Finlands avfallsservice (LSJH). Soppåsar som lämnas utanför kärlen för blandavfall kommer från folk som inte har nyckel till kärlen. LSJH kan inte finansiera olåsta kärl, eftersom kostnaden då skulle behöva täckas av avfallsavgifterna. – Jag är lite överraskad över att här finns så pass mycket redan i dag. För tjugo år sedan körde han sopbil och tömde då kärlen bland annat just här. Vid hamnen i Dalsbruk efterlyser Jonas ”Oa” Stenström större ansvarstagande – medan LSJH pekar på utmaningar i systemet. Det blir bättre och bättre. Vilket insamlingsställe brukar se värst ut. Under bara ett dygn har detta samlats utanför kärlen. Under vintern är det betydligt mindre ruljangs på orten och problemen är inte lika stora. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Extra städning sätts in i Dalsbruk Företagaren Jonas ”Oa” Stenström städar efter andra, bland annat här vid insamlingspunkten i Dalsbruk. Det dröjer innan registren är uppdaterade. – Kartongkärlet svämmar ibland över här. Dagens skörd vid insamlingspunkten i Dalsbruk. ÅU skrev i juli om de överfulla sopkärlen vid Nagu södra hamn. – Folk lär sig nog med tiden. Åbo Underrättelser Fredag 7 augusti 2026 Nyheter 19. I inlägget skrev Stenström att hans företag skulle ha utfört den extra städningen på egen bekostnad om inte andra möjligheter hade funnits. Överlag har Stenström en hoppfull syn på problemet. Han minns tidigare år då han kunde hitta allt från roddbåtar som sågats i mindre bitar till bildörrar utanför kärlen. Stenström efterlyser för övrigt ett större personligt ansvarstagande. Onsdagen är traditionellt livlig i Dalsbruk då det är torgdag. FOTO:EMILIAÖRNMARK Härifrån tar LSJH hand om blandavfall och Rinki om bland annat småmetall, plast, glas och kartong. – Här finns problematiken. Det har han gjort i tio år för både LSJH och Rinki på Kimitoön, inklusive skärgården, och i Saloregionen. Men det är ju heller inte dimensionerat för stora kartonger som nya möbler varit packade i. Då blir det mycket sopor. Men även då städade han området. Så just i dag ser det värre ut än det brukar. – Dessutom finns här en skylt där det tydligt står hur man ska rapportera om problem. Egentligen är tisdag inte någon städdag här, men när Stenström ändå är på plats plockar han undan. Att kommunen skulle erbjuda stora soptunnor för turisters behov ser Huhta som en lösning som kan innebära risker, bland annat att kärlen också börjar användas av hushåll. Men enligt Cati Huhta på LSJH ligger problemet någon annanstans. – Det får jag göra resten av månaden. Dalsbruk Sopor utanför kärlen är ett återkommande sommarproblem också på Kimitoön. Vid insamlingspunkten ansvarar Rinki för återvinningen av bland annat plast-, glasoch kartongförpackningar. – I år har här lämnats färre stora grejer, som grillar och tv-apparater
Karlsson säger att det ibland har varit lite klurigt med sortimentet i butiken. FOTO:LINDA-MARIAFRANTZ s Att vaccinera sig är ett enkelt sätt att skydda sig. När jag först kom hit och hade fyllt tankarna så fungerade inte pumpen. SamirMountassir Korpo Samirs första fästingbett var nära att kosta honom livet. När jag träffar Samir Mountassir i gästhamnen i Korpo ser han ut som vilken kille som helst i 30-årsåldern. Samir behövde hjälp med precis allt, från att äta och klä på sig till att gå på toaletten. Jag plockade bort den, och sedan tänkte jag inte mer på det, berättar Samir. Hur har det gått med bränsleförsäljningen. Sedan dess har bensinen räckt till och det har inte varit några problem alls. – Det var lite trögstartat till en början. Sommaren 2020 fick jag mitt livs allra första fästing. På färjan tillbaka mot Åbo förvärrades tillståndet snabbt. – Skärgården är det bästa stället på jorden. Han har permanenta nervskador, som gör att han är svagare i ryggen och den ena armen. Efter några veckor började han dock må märkligt. I dag är Samir i stort sett återställd, men sjukdomen har lämnat spår. – Jag försöker ha så mycket olika produkter som det går, men det är begränsat när butiken är så pass liten. Karlsson driver även Pargas port, och därför ser han först och främst till att han har personal på båda ställena och att det finns tillräckligt med varor. Fredag 7 augusti 2026 Åbo Underrättelser 20 Nyheter. – Jag fick senare veta att läkarna hade ringt min sambo mitt i natten och sagt att de inte visste om jag skulle överleva. Det gav mig motivation. – När provsvaret kom och visade att jag testat positivt för TBE kände jag mig faktiskt lättad. Jag trodde att det värsta redan var över, säger han. Vad man inte kan gissa vid en första anblick är att han för sex år sedan var förlamad och nära att avlida till följd av TBE, fästingburen hjärninflammation. Till slut rådde hans syster, som jobbar inom vårdbranschen, honom att uppsöka Åbo universitetssjukhus då hon misstänkte TBE. Träningen ser lite annorlunda ut i dag. Samir har delat sin historia i flera tidningar och i TV, och hans budskap är tydligt: – Om någon kan ta lärdom av min historia så hoppas jag att det är hur viktigt det är att ta TBEvaccinet. Flera dagar senare vaknade han upp på intensivavdelningen i Mejlans, helt utan förmåga att röra sig. – Jag har börjat cykla i stället, det är roligare och det gör att jag inte får ont i ryggen. Då kunde han ännu inte klä på sig eller duscha själv. – Det har blivit en del körande fram och tillbaka mellan Pargas port och Kirjais i sommar, säger han. Det tog nästan två veckor förrän vi fick det fixat. – Min sambos familj har stuga här i Korpo, och jag har varit här varje sommar i ungefär elva år. Han berättar att han länge varit intresserad av investeringar och hoppas få ett jobb inom branschen efter studierna. Samir var då på semester på Åland och sökte vård på sjukhuset där, men fick inga tydliga svar. Färskvaror som bröd, potatis och grönsaker är det som går åt mest enligt Karlsson. Att vaccinera sig är ett enkelt sätt att skydda sig, säger Samir. Där fick han äntligen hjälp. Det var det inte. Rehabiliteringen blev en lång och krävande process. Jag cyklade faktiskt hit till Korpo från Esbo, berättar han. Han mådde så dåligt att han inte ens kunde ta sig hem till Esbo, utan blev sängliggande hos svärföräldrarna i Åbo med konstanta kräkningar. – Ja, om man inte räknar med de stora mängderna glass och kalla drycker när det är varmt, säger han. Urvalet av produkter har ändå vuxit under sommarens gång. Jag ville bara lära mig att sitta, gå och äta själv igen så att jag kunde komma hem tills mitt barn föddes. Karlsson är 24 år och studerar sitt sista år på Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Innan han drabbades av TBE tränade han inför ett maraton och var väldigt aktiv. Fast jag övernattade i Åbo. Jimmy Karlsson har drivit bybutiken i Kirjais sedan midsommar och är hittills nöjd med den första sommaren. Linda-Maria Frantz linda-maria.frantz@aumedia.fi Samir fick svår TBE av sin första fästing – var nära att dö Samir Mountassir fick TBE från ett fästingbett. Karlsson tycker också väldigt mycket om skärgården och ser en framtid där. Nora Hansén nora.hansen@aumedia.fi Bybutiken i Kirjais har fått en flygande start För Jimmy Karlsson är sommaren en balansgång mellan två verksamheter. Från Mejlans flyttades han tillbaka till Jorv för rehabilitering, och sist till Dals sjukhus. – Det är lite svårt att säga hur det har gått i sommar när jag aldrig har drivit denna bybutik tidigare, men jag tycker att vi har kommit bra igång, säger han. – Det var en oerhört tuff tid, när jag vaknade kunde jag inte prata eller röra varken armar eller ben. Efter nio veckor fick Samir komma hem igen. Jag var 28 år och i toppform när jag blev sjuk, och ändå var det nära att kosta mig livet. Från Åbo flyttades Samir vidare till Jorvs sjukhus i Esbo, vilket är hans sista minnesbild. Samtidigt var min sambo höggravid. FOTO:NORAHANSÉN Kirjais Den första sommaren i Kirjais har bjudit på nya erfarenheter för bybutikens ägare. Det började med vanliga influensasymtom och hög feber, men snabbt tillkom konstigare symtom, som en kliande känsla på vänstra sidan av kroppen, och ett stickande ryggont