NYA STOCKHÖGHUS FÖRHANDSMARKNADSFÖRING HAR BÖRJA T paraistenauringonsade.fi. Ta chansen – förändra din syn på boende i flervåningshus Om du söker en bostad där hälsa, kvalitet och naturmaterial möts, då är detta timmerhus gjort för dig. FÖRSÄLJNING Teija Laaksonen 0400 827 788 Annalotta Santa-Paavola 040 5464 539 Pertti Salonen 0400 309 490 www.saaristovälittäjä.fi BYGGHERRE Turun Teollisuuden Rakentajat www.teollisuudenrakentajat.com I samarbete med www.honka.fi S o l s t r å l e n l y s a u p p d i t t n y a h e m Ett centralt läge med närhet till service – endast fem minuters promenad bort. Grundad 1824 · Lösnummer: 4,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 45 · Nummer: 215 · Fredag 7 november 2025 +11°
Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 2 Du känner igen ett pålitligt nyhetsmedium på detta namn Forma din egen världsbild Den här tidningens uppgift är inte att berätta vilken ideologi du borde stödja eller vilken åsikt du borde ha om saker och ting. Du får med dig ämnen att fundera över, underlag för diskussioner och material för att bygga upp din världsbild.. Vår uppgift är att erbjuda mångsidig och tillförlitlig information och olika perspektiv i enlighet med journalismens ansvarsfulla principer
Jurmo och Utö lockar turister året om Ilona Auramaa och Mia Heikkilä med hunden Moona besöker Jurmo minst en gång om året. Möt paret som driver flera kårkaféer i Åbo Premiär för nya fylliga ÅU! Fredag7november2025 +11° . Men aldrig i juli. 14-15 Reportage. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 215 Vecka 45 Veteran ser fördelar med ny kaliber Varvet som exporterade toppteknologi 20-21 Reportage 4 Nyheter Upprörda röster om nya busslinjer 5 Nyheter. Välkomna på rolig & stämningsfull barnteater: Pettson och Findus firar jul Info & biljetter: estrad.fi Endast förköp 14.11 Åbo 15.11 Pargas 15.11 Kimito Taxi Taxi på svenska i Åbo . FOTO:MONICAFORSSELL 24-25 Reportage. Över 50 personer som bor i närheten av Gertrudsbacken i Åbo samlades till ett möte för att diskutera de nya busslinjerna. 045 172 88 40 Christjan Brander Boka dagen före utan extra kostnad. Invånarna är upprörda och känner sig förbisedda när de nya bussrutterna planerades
Den pågående förnyelsen av handeldvapnen gäller förutom stormgevären, maskingevär, engångsautomatiska prickskyttegevär och M10-prickskyttegevär. Man kan också få eldstöd av andra vapen med grövre kaliber, som till exempel maskingevär. – Genom att erövra Baltikum skulle ryssarna slå en kil mellan Natoländerna som nu omger hela Östersjön och ansluta den ryska exklaven Kaliningrad till moder Ryssland. Där skulle ryssarna vara närmare Ishavet och Nordkalotten och samtidigt kunna skydda sina kärnvapenintressen på Kolahalvön. Användningen av de nuvarande kalibrarna på handeldvapnen fortsätter, men fortsatta anskaffningar görs inte längre för vapen med de här kalibrarna. – Det var en angenäm upplevelse. Om det skulle ske, och det är ett stort om, skulle det i så fall vara i norra Finland. FOTO:KIMLUND s Stormgeväret är inte gjort för att skjuta mot mål på flera 100-tals meter. I en sådan situation kunde Ryssland kanske försöka ockupera Åland eller Hangö udd för att styra de finländska styrkorna till dessa områden och på så sätt ge ryssarna större utrymme i norr, spekulerar Lindman. JoniLindeman Åbo Joni Lindeman, överstelöjtnant i avsked ser flera fördelar med stormgevärets nya kaliber på 5,56x45 millimeter. – Om man ligger i försvarsställning ska man ha rensat upp eldområdet framför sig så att det inte finns några hinder. Joni Lindeman håller med: Det är bra att kalibern nu blir den samma inom hela alliansen. Lindeman är en ofta anlitad föreläsare i försvarsfrågor. Beslutet har väckt starka känslor både för och emot, och på diverse diskussionsforum på nätet finns det hundratals kommentarer, några också på ÅU:s Facebooksida. – Det är ett klokt beslut och jag är helt säker på att Försvarsmakten inte fattat beslutet på lösa boliner, utan att man noggrant har övervägt alla föroch nackdelar. – Det nuvarande stormgeväret och ammunition för en dag väger 8,9 kg. – Samma kaliber som hos våra allierade möjliggör användningen av samma patroner såväl som på fredstida övningar som under undantagsförhållanden, säger brigadgeneral Sami-Antti Takamaa . Men det ska inte vara ett problem om man är väl förberedd, säger Lindeman. Redan där skulle det ha varit bra om kalibern varit den samma för alla soldater i de internationella styrkorna. Han har tjänstgjort i en FN-styrka i Makedonien och deltagit i Natoledda operationer i Kosovo och Afghanistan. Och om kulan träffar en gren och ändrar riktning så gör den större skada om den träffar målet på tvären än om den går rakt in. Med en mindre kaliber blir också utgångshastigheten högre, vilket gör att kulan får en snabbare och jämnare kulbana och inte sjunker så mycket på vägen mot målet. – Med det menar jag att de knappast kommer att binda stora mängder marktrupper för att inta den norra kusten av Finska viken, men de kan försöka binda våra resurser i söder med små trick, så att vi har mindre kapacitet i norr. – Ryssland vill knappast utmana Finland. Det betyder att kalibern på stormgeväret, ”stägän”, ett vapen som alla finländare som gjort sin militärtjänst känner till, också får en lite mindre kaliber än den nuvarande på 7.62x39. Under sin tjänstgöring i Afghanistan, först åren 2011–2012, sedan 2020–2021, använde de finska trupperna den inhemska kalibern 7.62x39, medan till exempel de amerikanska styrkorna sköt med Natokalibern. Vapenanskaffningarna kommer att pågå hela 2030-talet. – Logistiskt skulle det ha varit varit bättre med samma kaliber så att vi inte skulle ha behövt beställa ammunition från Finland, utan fått den av amerikanerna. Det första talet anger kulans diameter, det andra hylsans längd. Det här förbättrar soldatens prestationsförmåga och gör det möjligt att bära med sig en större mängd patroner, säger Takamaa i ett pressmeddelande. Där använde de finska trupperna den nuvarande kalibern på 7,62x39 millimeter. Förra veckan meddelade Försvarsmakten att man övergår till att använda den Nato-standardiserade kalibern på 5.56x45 millimeter i sina nya handeldvapen. Joni Lindeman är överstelöjtnant i avsked och i dag verksamhetsledare för Egentliga Finlands Reservofficersdistrikt. Kvällen efter intervjun åker han till Letala för att tala om Finlands roll i Nato och han har också god kännedom om Rysslands krigföring och erövringsstrategier. Genom att gå över till ett lättare vapen och lättare ammunition kan vikten minskas med upp till hela 3,5 kg. Också Arméns operationschef, brigadgeneral Sami-Antti Takamaa på Arméstaben, lyfter fram vikten som en fördelsfaktor. Träffsäkerheten blir alltså bättre i synnerhet på kortare avstånd, säger Lindeman. Tillgången på den nya ammunitionen både under normaloch undantagsförhållanden är betydligt bättre än på ammunition med kalibern 7.62x39 mm som används i mycket liten utsträckning i Europa. FOTO:PRIVAT Överstelöjtnant i avsked, Joni Lindeman, välkomnar Försvarsmaktens beslut att övergå till Natostandardiserad kaliber i sina nya handeldvapen. – Stormgeväret är inte gjort för att skjuta mot mål på flera 100-tals meter. Kritikerna av den mindre kalibern säger att en lättare kula är känsligare och inte tränger igenom kvistar och annat som kan störa kulbanan. Rekylen var mycket mindre än med 7.62-kalibern och eftersom patronerna väger mindre är de mycket lättare att bära med sig i packningen. Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Afghanistanveteran om ”stägäns” nya kaliber: ”Är ett klokt beslut” Joni Lindeman tjänstgjorde i två omgångar i Afghanistan. Men för de baltiska länderna kan situationen vara en annan. Han ser inte landet som ett direkt militärt hot. Första gången Lindeman sköt med den mindre kalibern var år 1995 i Makedonien då han deltog i en skjutövning tillsammans med amerikanerna. De nya kalibrarna börjar användas successivt då nya vapen ersätter de tidigare
– Vi kan förmodligen inte bemö ta all den kritik som kommit upp här i dag, men vi ska försöka lösa de största problemen, svarar hon. Vad tycker du om diskussionen här i kväll. Mötet arrangerades av Stads delsföreningen Gertruds. Mer än 50 personer som bor i när heten av Gertrudsbacken i Åbo samlades i onsdags till ett möte för att diskutera de nya busslinjerna. Tidigare var busslinjerna 32 och 42, med sina hållplatser på Ger trudsgatan, en viktigt livsnerv för många av dem som bor i området. Planeringschefen Lauri Joras maa säger till församlingen att det nya stomlinjenätet i det stora hela är en klar förbättring jämfört med det gamla bussnätet. – Jag använde busslinjerna 32 och 42 väldigt mycket tidigare, men nu är jag i princip beroende av bil och det är inte möjligt med en studerandes ekonomi. Stadens biträdande borgmästa re Sini Ruohonen , Samlingspartiet, och planeringschefen Lauri Jorasmaa deltog i diskussionen. Det vore bra om föreningen kunde ge ett tydligt utlåtande som sammanfattar problemet och kan ske även ge förslag på lösningar, säger hon. Det är uppenbart att känslorna går höga, många framföranden möts av ljudliga applåder. Det betyder att den så kallade Gertrudsrutan mellan Tavastga tan, Östra Långgatan, Nylandsga tan, Lemminkäisgatan och Kina kvarngatan helt saknar busshåll platser. Men i och med att Fölis rutter för ändrades stannar inte några bus sar längre på Gertrudsgatan. Även om de flesta som samlats är äldre invånare berör förändring en även många yngre. Ordfö randen Henrik Halonen gladde sig åt att så många deltog i mötet. Den nya stamlinjen 3 som i stort er satt linjerna 32 och 42 går i dag för bi Gertrudsgatan. – Jag förstår inte varför 3:an inte kan gå via Gertrudsgatan, frågar en deltagare. FOTO:JACOBHJORTMAN Upprörda Åbobor möttes för att diskutera de nya busslinjerna Över 50 personer samlades för att diskutera de nya bussrutterna. Många deltagare på mötet berät tar hur det nya stomlinjesystemet försvårat deras liv. säger en deltagare. Förändringarna i busslinjerna gör det även svårt för många stu derande att ta sig till campusom rådet vid Lemminkäinengatan, säger hon. – Vi vill göra vad vi kan för att förbättra situationen, säger hon. Ruohonen tackar deltagarna på mötet för att de framför sina åsik ter. Lauri Jorasmaa, planeringschef vid Åbo stad, förklarade varför förändringarna gjorts och svarade på frågor. Lång väg till busshållplatser i kombination med hal backe vintertid oroar invånarna. Han är bland an nat ordförande för Svenska senio rer i Åboland. ÅU frågar henne om mötet kom mer få några konkreta följder. Jacob Hjortman Den så kallade Gertrudsrutan saknar busshållplatser i dag. Den poängen togs inte väl emot av mötets delta gare. – Det finns många åsikter och alla har sina egna perspektiv utgå ende från var de bor och vilka be hov de har. Tanken med det nya stomlinje systemet är att de som bor utanför centrum ska ha det lätt att ta sig in till stadskärnan. – Det är över 500 meter för mig att ta mig till de busshållplatser jag måste använda. Det är långt för en i min ålder och det finns dessutom en backe på Gertrudsgatan som blir hal på vintern, säger en äldre deltagare i salen. Han visar en presentation om or saken till att busslinjerna föränd rades och visar en karta över de nuvarande linjerna i närheten av Gertrudsvägen. En ung kvin na som studerar vid Åbo yrkeshög skola tar till orda. – Även om det är en förbättring överlag kan det behövas göra för bättringar efteråt, säger han. – Staden gjorde ett allvarligt fel när de inte lyssnade på invånarna i området förrän besluten om de nya bussrutterna fattades, säger han. Åbo Bussarnas nya stomlinjesystem har gjort livet svårt för många Åbobor längs Gertrudsgatan. – Det är bra att vi kunde samla både invånare, en beslutsfattare och en tjänsteman till ett möte. Åbo Underrättelser Fredag7november2025 Nyheter 5. Kjell Wennström deltog i mötet som sakkunnig. Att ta sig till vik tiga platser, så som Tallbackens vårdcentral, har blivit betydligt svårare för invånarna i området. Många viktiga poänger lyftes un der mötet och även en del lösnings förslag. – Ser du inte att vi blivit lämna de ensamma. – Alla unga är inte friska och hur tiga så det är viktigt att också vi har fungerande bussrutter, säger hon. Det är stadsbornas skyldighet att uttrycka sina åsikter och såna här föreningar har en vik tig roll. Han poängterade att det inte får vara för långt avstånd mellan busshållplatserna. Känslorna gick höga och många framföranden bemöttes med rungande applåder. Invånarna är upprörda och kän ner sig förbisedda när de nya buss rutterna planerades. Men att förflytta sig mellan olika punkter inom cen trumområdet har blivit svårare
Också rören är gamla. – Vi har haft en del också seriösa spekulanter, som har bekantat sig med huset, men det har inte lett till något konkret, säger Westerlund. Dessutom är det skyddat vilket ställer egna krav. När vi får ihop en tydligare vision för Gillesgårdens framtid så hoppas vi att det inte ska finnas att behov av att sälja, men det kan jag inte garantera, säger Karlsson. I våras ordnades en bolagsstämma där en stor del av styrelsen byttes ut. Även om det inte skedde några förändringar i Svenska Gården gällande diskussionen om bolagets huvudsakliga syfte, har det skett andra förändringar i bolaget. Han säger att Finska hushållningssällskapets hus har en lång historia och är centralt beläget i Åbo. Sällskapet köpte tomten år 1830 med ruiner efter Åbo brand och flyttade in 1832. Han betonar att sällskapet inte måste sälja, men att man vill se om sitt hus genom att sälja det, så att det inte blir en belastning för ekonomin. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Nu vill Svenska Gården att Gillesgårdens hyror ska sänkas Henrik Karlsson är ordförande för Svenska Gården. Förslaget handlade i grunden om bolagsordningens andra paragraf, som uttrycker att det huvudsakliga syftet är att erbjuda svenska föreningar och organisationer rum för sin verksamhet i sina lokaler. Vad priset på fastigheten är vill han inte säga exakt. – Paragrafen ändrades inte, man ansåg att den skulle bli kvar som den är skriven. Vi är kräsna med vem som köper det. – Det är inte bästa läget, och efterfrågan är inte så stor. Enligt honom ska hyrorna ligga på en sådan nivå att föreningarna kan känna sig trygga med att vara inhyrda i Gillesgården. – Den kostar några miljoner, men inte hemskt många miljoner. – Vi följer med läget, säger Bjarne Westerlund. – Vi måste se på vår ekonomi och se till att det inte blir ett problem senare, med en gammal fastighet, som kräver renoveringar som slukar pengar, förklarar Westerlund. – Ingen sålde sina aktier. HenrikKarlsson Åbo Svenska Gårdens syfte förblev detsamma efter debatten kring bolagsordningen, men nu arbetar en ny styrelse för ett starkare svenskt rum i Åbo. Men vi har inte bråttom och måste inte sälja i panik. – Det svenska Åbo är för litet för att det ska splittras. Vi är kräsna med vem som köper det. – Stora renoveringar behövs för att möta dagens krav. Det känns som att alla ror åt samma håll nu. Det var inget lätt beslut. – Vi fick en konditionsrapport för några år sedan, men har tagit en liten paus i renoveringarna i och med försäljningsprocessen. Styrelsen har nyligen fattat beslutet att man fortsätter med den tysta försäljningen till och med mitten av januari nästa år. Det som i alla fall borde göras ganska snart är att putsa och måla taket. Vi har ägt huset i nästan 200 år, så vi har en lång historia här, säger Bjarne Westerlund, direktör för Finska hushållningssällskapet. – De så kallade lunettfönstren i övre våningen mot gatan borde bytas. BjarneWesterlund,direktörförFinskahushållningssällskapet. Men än så länge har sällskapet inte hittat någon köpare som skulle ha fått kalkylerna att gå ihop eller som vågar ta risken att köpa ett nästan tvåhundra år gammalt hus med renoveringsbehov. Omfattande renoveringar väntar. En fastighetsutvecklare har kontaktat potentiella köpare, men fastigheten har inte funnits till försäljning, till exempel på någon auktionssida på nätet. För bara en vecka sedan fick bolaget även en ny vd som heter Tony Rosenblad. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Anrikt Åbohus säljs – ingen köpare trots flera spekulanter Finska hushållningssällskapet har funnits på Tavastgatan 28 i Åbo sedan 1832. Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. FOTO:CARINAHOLM s Det svenska Åbo är för litet för att det ska splittras. I mars fick styrelsen för Finska hushållningssällskapet i uppdrag att sälja fastigheten på Tavastgatan 28 i Åbo. Vi vill ju inte renovera i onödan, om en ny ägare sedan blåser ut allt, säger han. Takfönstren mot gården är redan bytta. Två aktieägare ville i november 2024 sälja sina aktier i bolaget. Enligt Karlsson har den nya styrelsen en ny vision för Svenska Gården och dess verksamhet som ska främja det svenska rummet i Åbo mer än tidigare. FOTO:JACOBHJORTMAN Åbo Finska hushållningssällskapet fortsätter med sin så kallade tysta försäljning av fastigheten på Tavastgatan 28 i Åbo. Fastigheten är till salu genom en så kallad tyst försäljning. De är i dåligt skick. – Vi röstade om förslaget i våras och det sköts ner, säger Svenska Gårdens ordförande Henrik Karlsson. Westerlund säger att intresserade har låtit förstå att huset kunde göras om till kontor och bostäder i övre våningen. Under hösten ska Svenska Gården tillsammans med Åbo svenska föreningsråd komma överens kommande nivån för Gillesgårdens hyror. s Vi säljer inte till vem som helst. Vi måste ha ett öppet samarbete med de andra finlandssvenska institutionerna i Åbo. Dessutom anser Karlsson att man ser på föreningarnas hyresnivåer med nya ögon. De måste vara på en sådan nivå att det inte är avskräckande för personer att engagera sig i föreningar. – Vi säljer inte till vem som helst. Är det en olycklig tidpunkt att försöka sälja ett så här gammalt och anrikt hus med tanke på de ekonomiska tiderna och världsläget. För ett år sedan skrev ÅU om att Svenska Gårdens styrelse ville att fastighetsbolagets huvudsakliga syfte skulle bli att gå på vinst. Det var Åbo Sångarbröder Musices Amantes (ÅSMA) och Finska Hushållningssällskapet. – Hyrorna har varit för höga nu. I och med att det inte ännu finns någon köpare måste Finska hushållningssällskapet inleda vissa nödvändiga renoveringar. FOTO:JEANLINDÉN Henrik Karlsson anser att Gillesgårdens hyror har varit för höga. Eventuellt ska man omvärdera beslutet då och sätta ut fastigheten till försäljning på ett mer aktivt sätt efter det. – Att sälja det här huset är ingen liten fråga för oss. Men hur gick det sen. Det är en gammal fastighet som inte är tillgänglig enligt dagens standard. Då blev Karlsson vald till ordförande. Här finns till exempel ingen hiss eller någon maskinell ventilation i nedre våningen. Samtidigt har vi ett ansvar att se till att det här gamla huset inte förfaller i väntan på sin nästa ägare. Förslaget orsakade en het debatt, aktieägare ville sälja sina aktier och folk ansåg att det svenska rummet i Åbo var hotat
I samband med ommöbleringen av stadens organisation från tre ansvarsområden till fem avdelningar, i och med den nya förvaltningsstadgan som godkändes den 10 juni 2024, drogs bland annat förvaltningschefstjänsten (Grandell) och fastighetschefstjänsten (Pihl) in. Pihls klagomål gällde valet av den nya tjänsten som teknisk chef som han visat intresse för men inte valts till – och hans senare uppsägning då staden ansåg att man inte kan rimligen kan erbjuda Pihl ersättande arbetsuppgifter eller ordna med utbildning för andra uppgifter. Domstolen förkastade klagomålen. Därför kunde man inte söka ändring i besluten, trots att stadsstyrelsen felaktigt bifogat en anvisning för ändringssökande. Åtta tjänster drogs in och sex nya tjänster skapades. Mikael Heinrichs Pargas stad får rätt i tvisten kring tillsättandet av chefstjänster i fjol, där Hanna-Maria Grandell och Seppo Pihl klagat till förvaltningsdomstolen. Boka privatvisning! Huldén 050 338 6875 Fp. Domstolen förkastade fyra rättelseyrkanden av Grandell gällande tågordningen och valen av ekonomioch förvaltningschef, skärgårdsutvecklare samt välfärdsoch fritidschef. Förvaltningsdomstolen understryker också i sitt avgörande att Grandell inte i något skede av processen sagts upp av Pargas stad. Åbo förvaltningsdomstols beslut kan ännu överklagas till högsta förvaltningsdomstolen, förutsatt att HFD beviljar besvärstillstånd. Ej lagstad e-intyg. Förvaltningsdomstolen konstaterar bland annat att meriter inte enbart kan mätas i hur långvarig arbetserfarenhet en person har av en viss sorts uppgifter, utan att det handlar om en helhetsbedömning. Grandells missnöje gällde tågordningen, befogenheter och lagligheten i stadens beslut att dra in och skapa nya tjänster under 2024. Domstolen anser att staden inte begått några fel och antingen förkastar eller lämnar samtliga klagomål obehandlade. De fylldes internt baserat på intresseanmälan. Helheten är rätt invecklad, eftersom svängarna var många då det begav sig. Dessutom hade hon lämnat in klagomål gällande valet av fem av de nya chefstjänsterna som hon visat intresse för i den interna ansökan, men inte valts till. Rättelseyrkandena gällande livskraftschefsoch sysselsättningschefstjänsterna tar domstolen inte upp till prövning alls, eftersom tjänsterna tillsattes först i ett senare skede. Hon var i första hand intresserad av den nya tjänsten som ekonomioch förvaltningschef, som Petra Palmroos valdes till. Grandell valdes senare till en annan tjänst i Nurmijärvi kommun och hon sade själv upp sig från Pargas stad. Åbo förvaltningsdomstol gav förra veckan sitt avgörande gällande de klagomål som Pargas stads tidigare förvaltningschef Hanna-Maria Grandell och stadens tidigare fastighetschef Seppo Pihl lämnat in. Kimitoön, Torsböle | Egnahemshus 150 m² Pedersåvägen 373 4r, 2xbdr, 2xwc. Staden valde tidigare samhällsingenjör Matias Jensén till den nya tjänsten som teknisk chef. Domstolen hittade inte heller belägg för Pihls påståenden om åldersdiskriminering. Rättegångskostnaderna står parterna för själva. 369.000 € | 596301 Arkadiavägen 5, Kimito Malin Fagerlund-Peltonen Försäljningschef 040 674 3707 Cilla Huldén Försäljningsrepresentant 050 338 6875. Domstol ger Pargas stad rätt i tvist med två tidigare chefer Pargas Pargas stads tidigare förvaltningschef och fastighetschef hade lämnat in klagomål om tillsättandet av chefstjänsterna efter stadens organisationsförändring i fjol. FOTO:MIKAELHEINRICHS/KALLEGRÖNROOS Åbo Underrättelser Fredag7november2025 Nyheter 7 Virtuaalisisustettu Virtuaalisisustettu Kimitoön, Högmo | Egnahemshus 195 m² Högmovägen 25 7r, k, wc, bdr. 265.000 € | 596766 Boka privatvisning! Huldén 050 338 6875 Fp. Då Grandells tjänst drogs in, erbjöds hon i stället tjänsten som välfärdskoordinator, vilket hon tackade ja till. Ej lagstad e-intyg. I sitt avgörande konstaterar förvaltningsdomstolen ändå att det att Grandell tagit emot välfärdskoordinatorstjänsten inte i sig varit en giltig orsak att förbise henne vid tillsättandet av de tjänster som hon anmält intresse för. Att Palmroos, vars ekonomichefstjänst också drogs in i samband med organisationsförändringen, i stället valdes till ekonomioch förvaltningsdirektör baserat på stadsstyrelsens bedömning av meriter är däremot helt korrekt
Men dagen till ära har man också tagit in en rallysimulator i museet. undrar Grönholm i videon. Vi vill väcka en diskussion. Det är väldigt vanligt. Hjärnan anpassar sig till tystnaden och använder sin kapacitet på någonting annat än vad den ska. En annorlunda utmaning för världsmästaren: ”Blev chockad” Ögonläkaren och vd:n Ulla Näpänkangas föreläser. – Jag skulle inte våga köra om jag inte såg mer än så här, konstaterar Rautiainen. Till ögonläkare borde man går vart annat eller vart tredje år. –Jumindreinformation hjärnan får av andra sinnen, desto större är de kognitiva riskerna, till exempel för demens. Målet är förstås att man ska granska sin syn hos dem och köpa en operation. Det lyckas ofta ganska bra. – Om du har begynnande gråstarr, torra ögon, smutsiga glasögon och skitig vindruta så börjar det vara ganska många faktorer som påverkar din syn. Som en del av en reklamkampanj har man spelat in en video där Marcus Grönholm och hans gamla kartläsare Timo Rautiainen tar på sig gråstarrsbrillorna och kör på bana – Kan någon på riktigt köra med så här dålig syn. På Grönholms museum, som han byggde i stället för gårdens gamla sädestork, finns bland annat den legendariska silverfärgade Peugeot 206:an som Grönholm och Rautiainen vann VM med 2002. Optikerkedjan Silmäasema har tagit fram glasögon som visar hur det känns att köra bil med gråstarr. Därstårockså en Lancia Integrale från Grönholms första Jyväskyläralli i N-gruppen. Gråstarr är en av de vanligaste förändringarna som försämrar synen hos äldre, och deras utveckling är ofta långsam. – Om gråstarren utvecklas under en tioårsperiod så är det svårt att peka på den dag då man märker att man inte ser så bra. Gränsen för när man opererar starr i Finland är kanske lite för hög. Fredag7november2025 Åbo Underrättelser 8 Nyheter. –Detärinte många som vet hur starr ser ut och allra minst hur det ser ut i trafiken, konstaterar hon också. Dessutom finns där en Ford Escort, Grönholms första rallybil från 1987, som han köpte med de 15 000 euro i försäkringspengar han fick då han var tvungen att lägga av med sin motocrosskarriär på grund av en knäskada. Fönstren är inte lika klara längre om de inte tvättats på 60 år. När ska man kolla synen. Men då känns det också som att köra bil på riktigt. Det beror på att informationen som skickas från ögonen till hjärnan minskar, då försöker hjärnan själv justera bildkvaliteten. – Vi som läkare och optiker rekommenderar att man ska göra det vart annat år efter att man skaffat sina första glasögon. Om de dessutom råkar bli smutsiga vid olika tider så kan det hända att man har 90-procentig syn på det ena ögat och 40-procentig syn på det andra, säger Näpänkangas. Där föreläste ögonläkaren Ulla Näpänkangas om ögonsjukdomar och gråstarr i synnerhet. Ettganskatypiskt symptom på gråstarr är att belysningen från mötande trafik börjar störa mer än normalt. Simulatorn med processor, tre sammankopplade skärmar, stol, ratt, pedaler och växelspak är värd närmre 30 000 euro, det vill säga betydligt värdefullare än en åkerbil som aspirerande rallyförare ofta börjar med. Nyligen hade också medierna möjlighet att prova glasögonen på Grönholms rallymuseum i Ingå. Det är något som kommer till alla bara man väntar tillräckligt länge. På Marcus Grönholms museum i Ingå finns världsmästarens karriär i ett nötskal. Näpänkangas rekommenderar också en synundersökning när man fyllt 40 år, även om det inte är lagstadgat. Ingå RallyvärldsmästarenMarcus Grönholmärvanvidattkörai svåraförhållanden.Mendåhan ficktestahurdetärattköra mednedsattsyngickdetbetydligtlångsammareännormalt. Parhästarna Marcus Grönholm och Timo Rautiainen. – Gråstarr är inte egentligen en sjukdom
Grönholm testar också starrglasögonen i simulatorn. Har du några tips till vanliga bilister då det börjar bli mörkt och halt. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Marcus Grönholm testkör simulatorn innan han tar på sig glasögonen som ska simulera gråstarr. – Byt till vinterdäck i god tid innan det fryser på och kör försiktigt. Åbo Underrättelser Fredag7november2025 Nyheter 9 När barn tar plats, förändras världen Pippi, protester och politik: Tid: 13.11.2025 kl. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Parhästarna Marcus Grönholm och Timo Rautiainen. Men det finns fören som också en rallyvärldsmästare kämpar med. 18-21 Plats: Café Tiljan, Åbo Svenska Teater (2-vån.) Auragatan 10, Åbo Arrangör: Föreningen Granskaren. Till och med undertecknad får en två sekunder bättre varvtid än världsmästaren. Det går inte särdeles fort. Men det är för sent. Okej, man blir van och kan kompensera det i viss mån. – Det finns alltid besvärliga förhållanden. Jag blev chockad över hur dålig syn man hade och att det finns människor som får körkort och är i trafiken med så dålig syn. Om man dessutom har dålig syn på grund av starr är det en omöjlig ekvation. Själv behöver han läsglasögon men klarar sig tillsvidare bra utan glasögon i trafiken. Det som jag hatade i rally var mörker och dimma. Hur är det möjligt. – Det var lite konstigt
Framtiden formas av de beslut vi fattar i dag, men inget steg tas lättvindigt, utan för att vi vill fortsätta framåt. Förändringen sker inte för att vi vill producera mindre journalistik, tvärtom, men ÅU behöver ekonomisk och redaktionell bärkraft. Men nu är det dags att gå längre och också använda de frysta ryska tillgångarnas kapital för Ukraina. Men eftersom det finns inskrivet i EU:s grundfördrag, kommer det förbli så, så länge Belgien och Frankrike står fast vid att det ska finnas två mötesplatser. Itaktmed att läsvanor ändrar och mediekonsumtionen digitaliseras, minskar pappersprenumeranterna i antal, samtidigt som återkommande prishöjningar för tryck och distribution drabbar framför allt lokaltidningar i glesbygden eller i skärgården. Något som jag och många med mig tycker är onödigt. Att vara en av Finlands 15 Europaparlamentariker är ett viktigt och meningsfullt uppdrag. Detta uppdrag känns speciellt meningsfullt just nu i denna avgörande tid för Europas framtid. Putin som startade kriget har förorsakat olidligt mänskligt lidande och enorm förstörelse i Ukraina. Ukraina behöver dem för både försvarsutgifter och för återuppbyggnaden. Europaparlamentetledsav talman Roberta Metsola från Malta. FredagensÅUkommer att vara något att se fram emot, en tidning att spara, bläddra i och återvända till. Medlemsländer med egna nationella intressen måste sluta bromsa – de frysta ryska miljarderna måste fås i bruk. Det leder sannolikt till att också konkurrenten Expressen påverkas, eftersom tidningen samdistribueras med Aftonbladet. Det är frågor jag möter då jag rör mig ute bland folk i mitt hemland. Ryssland har tillgångar på cirka 200 miljarder euro i Europa, mestadels i Belgien, och de medlen är frysta, så Ryssland inte kommer åt dem. Nu finns alla möjligheter för EU att sätta ner foten. Gnurf Kolumn Frågornapåmittarbetsbordi BrysselochStrasbourgär många.AttstärkaEuropasförsvar,säkerhetochberedskap ärjustnuvårviktigasteuppgift. DåkanEuropa verkligen ändra läget till Ukrainas fördel och sätta press på Ryssland. Frågorna på mitt arbetsbord i Bryssel och Strasbourg är många. Just nu befinner vi oss i en avgörande stund för Ukrainas framtid. Konkret innebär det att papperstidningen nu börjar utkomma en gång i veckan, som ett fylligare och fördjupat läspaket på fredag. Hon hade väldigt god koll på varifrån jag var hemma, och under vårt samtal kom vi in på såväl Svenskfinland som Finland i stort och vår långa östgräns till Ryssland, som också är EU:s yttre gräns. Vi hann diskutera allt från världsläget till utskottsarbetet i parlamentet och sommaren i Finland. Ingen dag är riktigt den andra lik. För att ÅU ska bestå, krävs mod att förändras s Men journalistikens framtid sitter inte i formatet, utan i innehållet, trovärdigheten och närheten. Att stärka Europas försvar, säkerhet och beredskap är just nu vår viktigaste uppgift. Anna-Maja Henriksson Europaparlamentariker, Renew Europes vice ordförande, SFP. Under den senaste sessionsveckan hade jag glädjen att träffa och diskutera med henne i hennes arbetsrum på femtonde våningen. Samtidigt som vi fortsätter att starkt stöda Ukraina behöver vi stärka hela Europas försvar. Mitt och därigenom SFP:s huvudsakliga kontor finns i Bryssel, men Europaparlamentet sammanträder också tolv veckor om året till session i Strasbourg. ÅU ska finnas kvar, inte bara nästa år utan om tio, tjugo, femtio år för att också kommande generationer ska kunna läsa vad som händer i närsamhället, på de sätt de föredrar. Trots att de nordiska parlamentarikerna stödde resolutionen är det trist att se att ytterhögerns och vänsterns intressen kan sammanfalla, fastän också med olika motiveringar. Att bryta om, trycka och distribuera en dagstidning är i dag en kostsam affär. Också Aftonbladet, en av Sveriges äldsta dagstidningar, lever på lånad tid. Ävenomdet också i Europaparlamentet finns en majoritet för detta finns det grupper både på ytterhögerkanten och vänsterkanten som inte har samma syn. I dag inleder vi ett nytt kapitel i ÅU:s historia, med en hållbar framtid för lokaljournalistiken som främsta ambition. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 10 Ledare. För ÅU är det inte längre durabelt att göra det fem dagar i veckan, i en tid då läsarna i allt högre grad föredrar nyheterna i mobilen, på surfplattan, i datorn – när de vill och var de vill. Ägaren, norska mediekoncernen Schibsted, överväger att lägga ner papperstidningen för att i stället fokusera på onlineartiklar och podcast. Ett nytt kapitel inleds i ÅU:s historia, men det är fortfarande samma berättelse. Pålitlig journalistik behövs i en värld av desinformation, påverkansförsök och AI, och lokaljournalistiken har alla möjligheter att också i fortsättningen bidra till människors allmänbildning, språkkunskaper, gemenskapskänsla och identitet. FörÅUhandlar det här inte om att välja bort papperstidningen, utan om att förlänga dess livstid och erbjuda läsarna bättre kvalitet. Vi vill utveckla nya sätt att berätta och nya sätt att möta dagens läsare där de är. Menjournalistikensframtid sitter inte i formatet, utan i innehållet, trovärdigheten och närheten. Vad jobbar ni riktigt med i Europaparlamentet. I Finland är alla partier enade gällande behovet av att stöda Ukraina både ekonomiskt och militärt. En avgörande tid för Europas framtid s Men nu är det dags att gå längre och också använda de frysta ryska tillgångarnas kapital för Ukraina. Jag har nyligen blivit utnämnd till huvudförhandlare av utskottet för inre marknaden då det gäller ett viktigt lagförslag om just det. Samtidigt frigör vi resurser för att kunna satsa ännu mer på relevant, närvarande och mångsidigt digitalt innehåll. Vi ska minnas att Ukrainas kamp för frihet och självständighet också handlar om vår allas framtid i Europa. I modet att förändras för att kunna bestå. V ar finns din arbetsplats. Ledare Genomensatsningpåstörre tillgänglighetochdigitaltillväxtkanÅUskapaennymorgondag.Menpapperstidningen äralltannatändöd. Många etablerade medier går in för radikala lösningar. Prenumerationstappet i print har varit stort, och i fjol höjdes priset på Nordjysks årsprenumeration till över 1 100 euro. Dagstidningen Nordjyske i Ålborg, som funnits i över 250 år och är Danmarks nästäldsta tidning, tänker fasa ut sin papperstidning under 2026 för att bli helt digital. Därför är det också Putin och hans Ryssland som ska tvingas betala. Jobbet med EU:s följande långtidsbudget sysselsätter också parlamentet, och för Finlands del är de föreslagna nedskärningarna för jordbruket ett bekymmer som måste tas på allvar. Samtidigt behöver vi jobba för ökad konkurrenskraft, mindre byråkrati för våra företag och fler jobb i våra europeiska länder. I modet att förändras för att kunna bestå. Avkastningen på pengarna skickas redan till Ukraina och det är bra. Motsvarande utveckling syns överallt, i hela världen. I Vänstergruppen, till vilken också Vänsterförbundet i Finland hör, röstade exempelvis en överväldigande majoritet av parlamentarikerna inte för en resolution om Ukraina i september. Hinner du alls komma hem till Finland nu då du är Europaparlamentariker. Det handlar om att underlätta försvarsupphandlingar, påskynda rörligheten av försvarsprodukter inom EU samt främja av nya innovationer inom försvarssektorn kan tas i bruk. Känslan av en prasseltidning är fortsättningsvis oslagbar för många, och genom att koncentrera vår tryckta utgåva (och motsvarande e-tidning) till en dag i veckan kan vi göra en mer genomarbetad, reflekterande och fördjupande tidning
Västbanan skulle knyta samman Åbo och Helsingfors till ett gemensamt tillväxtområde, stärka godstrafiken och göra det möjligt för människor att pendla snabbt och hållbart. Denna obalans är inte bara orättvis, den är kortsiktig. Men precis som med vår strävan för hållbarhet så har digitaliseringen haft sina avigsidor. Något vi får tacka de digitala teknologierna för. T vå stora teman som påverkar våra liv sker just nu: digitaliseringen och den gröna omställningen. Med Västbanan kortas restiden mellan Åbo och Helsingfors. Det stärker både vår internationella tillgänglighet och vår konkurrenskraft. Till exempel de fluktuerande priserna håller oss som köper börs-el på tårna. Inte vill vi fösas ihop med enbart andra pensionärer, vi vill bo där alla andra Åbobor lever, unga som vuxna. Inget för oss äldre som är vana att laga vår mat själva och röra på oss i en trevlig och stimulerande omgivning. När trapporna till lägenheten på tredje våningen i ett hus utan hiss inte längre känns så lockande. Finland behöver ett starkt sydväst. Vi seniorer vill att staden lyssnar på sin äldre befolkning. Debatt Hur vill du bo när stegen börjar tynga. Där väntar vi ännu på att se produktiviteten öka som man tidigare förväntade sig komma med digitala lösningar. Här finns exportindustrin, högteknologin, universiteten och inte minst sjöfarten som håller Finland öppet mot världen. Den ska inte läggas ner. En stor del av min kognitiva existens har digitalisering varit något eftersträvansvärt. Trots detta har regionens infrastruktur länge halkat efter, medan investeringar styrts mot andra delar av landet. I stället för att se projektets nationella betydelse fastnar man i ett snävt lokalt perspektiv. Produktiviteten har inte ökat på över ett årtionde och vår ekonomi har knappt vuxit. Vi uppmanar staden att bättre beakta den äldre befolkningen och dess behov när man planerar nya bostadsområden. Projektet är kanske inte affärsekonomiskt lönsamt på kort sikt, men det är det få rälsprojekt som är. Att bygga ut kustbanan så att den blir lika snabb och kapacitetsstark som Västbanan skulle enligt Trafikledsverkets kalkyler kosta ungefär lika mycket som att bygga den nya banan. Välfärdsområdet vill att den äldre befolkningen ska bo hemma så länge som möjligt. Det verkar som att vi har ett stort behov att fortsätta som förut och att vi inte vill att det sker någon verklig förändring. Det enda verkligt hållbara sättet att röra sig under de kommande årtiondena är via snabba och pålitliga tågförbindelser, inte fler elbilar på motorvägen eller en långsam kustbana som inte klarar framtidens trafikvolymer. Ja, produktiviteten har inte ökat på över ett årtionde och vår ekonomi har knappt vuxit. De flesta av oss lever i en välfärd som inte våra förfäder tre, fyra generationer bakåt ens kunnat drömma om. Det är viktigt att kustbanan fortsätter utvecklas för lokaloch regionaltrafik. Ett hem där man kan leva ett motsvarande, lika aktivt liv man levt tidigare. Kolumn Precis som med vår strävan för hållbarhet så har digitaliseringen haft sina avigsidor. Västbanan stimulerar boende, byggande och utveckling i hela södra Finland, längs banan bor redan omkring 1,5 miljoner människor. När har staden frågat dig, oss äldre eller äldrerådet hur vi vill ha det när vi inte orkar med det vi har idag. Kanske vi borde tänka om. Västbanan är dessutom en del av det europeiska bannätet TEN-T, vilket knyter Finland närmare det övriga Europa. Johnny Långstedt FD Också digitalisering och grön omställning har sina sidor s Det är förstås svårt att inse att problem kan lösas genom att göra mindre eftersom vi associerar lösningar med handling. Det handlar om tanken att vi genom digitalisering och renare teknologier effektiverar vår produktion och minskar våra utsläpp. Vi ser åkrar förändras till solenergifält – kanske vi t.om. Det är förstås svårt att inse att problem kan lösas genom att göra mindre eftersom vi associerar lösningar med handling. Men framtiden byggs inte genom att spara på visioner. Vi vill inte bo i mindre hus så vi uppfinner effektivare värmesystem. Därtill är det för tidigt att säga hur dessa mojänger påverkar djurlivet. Eller när du inte längre känner för att ta hand om ett hus med tomt att sköta. Nu verkar det som om staden helt skulle ha glömt oss mer mogna ungdomar. Vi vill inte låta bli att skaffa en ny bil så vi skaffar en elbil som vi tror att är mer ekologisk. Alla stora infrastruktursatsningar har krävt mod och har betalat sig över tid. Det har blivit allt svårare att koppla ifrån jobb, människor har blivit ensammare för att vi stirrar på våra telefoner i stället träffas och ha en riktig mänsklig kontakt. Det finns rapporter som tyder på att fåglar kolliderar i de roterande vingarna och att vindkraftverken kan vara speciellt problematiska för flyttfåglar. Vindkraft och solkraft har blivit lönsamma privata investeringar som har lett till en allt renare källa för energi. Oproblematiskt är det inte. får se städer som använder solpaneler som tak för parkeringsplatser. Åbo Underrättelser lyfte upp en intressant fråga i sin ledare 29.10 under rubriken ”Också nya Åbobor behöver fungerande kök och trädtoppar”. Wiveka Kauppila SFP, Nådendal Åbo Underrättelser Fredag 7 november 2025 Debatt 11. Många bor i hem som kanske inte är tillgängliga eller för stora om man blivit ensam. En enkelspårig bana och dess utveckling svarar helt enkelt inte på de utmaningar som framtidens trafikbehov förutsätter. Under det senaste årtionden har det hänt en hel del. När har staden frågat hur du vill bo och leva på äldre dagar. Det är förstås ett mindre problem än att vi öser ut växthusgaser genom att förbränna kol och olja och gör stora områden i världen obeboeliga. Man vill kanske flytta till ett något mindre, mer tillgängligt och lättskött hem. Att försena projektet vore att förlora möjligheter, arbetsplatser och klimatnytta. Dubbelspåriga förbindelser med tillräckliga mötesplatser förkortar restiderna, ökar säkerheten och stärker hela trafiksystemets robusthet. Kanske vi borde tänka om. Därtill finns det frågor om huruvida vi kan återanvända materialet från vindkraftsbladen och var och hur solpanelerna som vi använder tillverkas. På EU-slang pratar vi om twin transition, det vill säga dubbel övergång eller dubbel transformation. I sitt inlägg i HBL (4.11.25) uttrycker Johan Kvarnström och Henrik Wickström oro för kostnader, men missar helheten: Västbanan handlar inte om regional prestige, utan om hur Finland ska växa hållbart och konkurrenskraftigt. Så det är inte endast naturen eller omgivningen som lider av vår livsstil, det är även vi själva. Men för att skapa en fungerande och framtidssäker järnväg västerut behöver Finland nu satsa på Västbanan. Men det har visst förändrat arbetslivet och coronapandemin hade säkert varit ett större problem om inte en del av befolkningen kunnat arbeta hemifrån. Men oberoende skapar vi nya problem när vi löser de gamla. Digitalisering har vi redan hört länge om. I stället för att utveckla en massa spännande manicker kunde vi kanske helt enkelt konsumera mindre och umgås mera. Vi vill inte lida av hettan på sommaren så vi skaffar en luftvärmepump och vi vill verkligen inte betala för allt detta så vi skaffar intelligenta (digitala) elsystem som styr elektronikens användning till de billigaste timmarna. Men det är inte minuterna som avgör, utan det handlar om att människor ska kunna röra sig smidigt, säkert och hållbart mellan våra två stora städer. Inga parkbänkar där man kunde sitta en stund i solen. Västbanan är inget undantag. Vart ska vi flytta på äldre dagar. Tätt planerade bostadsområden utan ett spår av grön och lummig omgivning. Svenska seniorer i Åboland Kjell Wennström Ordförande Hur vill du bo på äldre dagar. Staden planerar bostadsområden som mer kan liknas vid blivande getton. Som art gör vi otroliga kullerbyttor för att inte behöva förändra vår livsstil. Ja, projektet kostar och kostnaderna bör offentliggöras. Området har planerats så tätt att man varit tvungen att göra upp en skuggkonsekvensplan. Hur mycket trevligt rekreationsområde kan man förvänta sig där. Vi kan och vill gärna utvidga frågeställningen till att gälla alla Åbobor, även oss äldre. Aldrig, vad jag vet! Inte har vi något emot att bo i en omgivning med trappor och backar så länge det finns alternativa rutter och vi själva kan välja den väg som passar oss bäst. Vi utgör en stor del av stadens skattebetalare och vi blir fler hela tiden. SFP i Egentliga Finlands styrelse Markus Blomquist Ordförande Västbanan är inte ett dyrt sidospår Debatt Debatten om Västbanan har blivit onödigt polariserad. Den gynnar inte bara Egentliga Finland, utan hela landet – genom ökad produktivitet, minskade utsläpp och en mer balanserad regionstruktur. Att investera i Västbanan är inte att gynna en region, det är att investera i hela Finlands framtid. Varhas lösning, gemenskapsboende, med en liten köksvrå känns inte som något lockande alternativ för aktiva pensionärer. Egentliga Finland är en motor för hela landets ekonomi. Därför finns ingen ekonomisk grund för att välja ett halvbra alternativ. I dag är banan mellan Kyrkslätt och Åbo till stora delar enkelspårig, vilket betyder att tåg ofta måste vänta på möten. Västbanan skapar en dubbelspårig, modern och säker förbindelse som gynnar både personoch godstrafik på hela Helsingfors– Stockholm-axeln. Västbanan är en investering för hela södra Finland Debatt SFP i Egentliga Finland vill tydligt betona att Västbanan är den rätta vägen framåt. Däremot är det både samhällsekonomiskt och samhällspolitiskt klokt. Som exempel kan vi ta förslaget till ny stadsplan för området invid Kuppis Citymarket, ”Mooriankunnas”, vad den nu ska heta på svenska, där det även är tänkt att äldre ska bo. Säkerheten och tillförlitligheten är avgörande. Små lägenheter, helst ettor eller små tvåor med minimala köksutrymmen. Trots det har vi en befolkning som lider av mer mentala problem än någonsin och en ungdom som inte verkar kunna stå ut med de minsta motgångarna eller inse sina egna misstag
Det handlar om regelverk i stället för den starkes kraft. Möjligen har Putin någon gammal hållhake på Trump från dennes hotellprojekt i Moskva – ett kort som Putin förstår att hålla i rockärmen för senare behov. För fastighetsmogulen i det nyligen delvis demolerade Vita Huset gäller att generera projekt i miljardklassen – att casha in när han inte längre är president. För att krafterna bakom Trump har väntat på trädgårdsmästaren i filmen ”Being There” (på svenska ”Välkommen Mr Chance”) spelad av Peter Sellers. Inte acceptera men förutse idéerna utifrån personligheten. Hur hamnade vi här. Det är ett intresse länder delar med individer. För att USA länge har präglats av dolda agendor. Trump uttalade sig nyligen om fredsprocessen. Trump befinner sig i spegelförsedda tunnlar där det enda han ”upptäcker” är egen förträfflighet. s Likheterna mellan Trump och Putin är otäcka. Torbjörn Kevin Publicist, f.d. Och han kommer inte att pressa Vladimir Putin till en fred på villkor som är anständiga för Ukraina – och för den värld som fram till nu kunnat kalla sig den fria. Om det är sant eller spekulation saknar betydelse. När Trump rullade fram röda mattan för Putin i Alaska beskrevs det som ett nollmöte – trots att man skrev under ett avtal om fossilt samarbete. Lika barn leka bäst. Klimatförnekaren Trump och multimiljöförstöraren Putin – vandrande miljökatastrofer. Där Putin – och Orbán – drar in medier som lever upp till journalistiska principer tar Trump vägen via hot om rättsprocesser som ger honom hundratals miljoner. Folkrättens grundläggande princip – rätten till nationell suveränitet – reduceras i den principiella analfabetens ögon till en fråga om känslor. För narcissisten Trump handlar det om att han inte får nog av sin storhet, och därför kommer att vägra stiga åt sidan efter valet 2028. Putin är veteranen, Trump vill bli som han – och är på god väg när det gäller att urgröpa demokratiska institutioner och deras interna maktbalans. Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 12 Debatt. En del av dem, främst Steve Bannon, agerade länge rekryteringsbyrå – och jublade när lämplig buffel klampade in i form av Trump. Mannen urgröper allt institutionellt med en kraft som bara en bottenlös narcissism kan generera. Rättstatens principer har mejslats fram för att vi – världen, länder, kommuner etc – ska ha möjlighet att värja oss mot godtycket. För totalitära stater är det gängse hantering. Trump saknar intellektuella fyrar. Det finns vägar att förstå Trump. Putin och Trump präglas av en personlighetsstörning: man är inte beredd att avstå från makten. För att styrka i regel träder in där tanken gått ut. En talande mening . Den egenskapen delar man med bland andra Ungerns Orbán, Turkiets Erdogan, Kinas Xi. Resten är historia – dessvärre av gigantisk potential. Dokument som föreläggs statschefer bygger på abstraktioner, det vill säga ett slags fokuserande förenklingar som gör att tankemässigt förmögna personer kan ta sig upp i den berömda helikoptern. Så här sa han (DN 24.10.2025): – De hatar varandra och det gör det här svårare än det borde vara. Likheterna mellan Trump och Putin är otäcka. Det är inte överraskande. Före det sparkar han i sovjetisk stil chefer på myndigheter som lever upp till tjänstemannahedern och inte levererar de rapporter Kungen vill ha. Här kommer vi in på den andra slutsatsen: varför Trump aldrig kommer att pressa Putin. Även om Trump kan generera bestående fred i Mellanöstern – och det är långt ifrån givet – kan norska Nobel-kommittén inte prisa en man som seriehånar demokratins grundläggande principer i ord och handling. Men för en person av Trumps natur existerar inga principer eftersom de som sagt bygger på någon form av abstraktion – en kvalitet som Trump saknar och Putin aktivt gömmer undan, han dock väl medveten om att han gör det. För Trump framstår Ryssland som en gigantisk framtida fastighetsmarknad – och han blandar utan skrupler nationens intressen med de personliga. Fredspriset först. Men det förutsätter att man hos Trump finner element som kan uppfattas som bestående över tid. Där Putin låser in oppositionella hotar Trump politiska rivaler med rättsprocesser. Till Orbáns avbetalning på stöd från Putin – på många, delvis dolda, plan – hör en osviklig näsa för vad Putin vill höra. Det är här han är halare än vad som är önskvärt hos innehavaren av presidentämbetet i ett land av USA:s rang. Omdömesgilla som har arbetat nära honom säger att han inte bryr sig om dokument. Slutsatserna först: Donald Trump får inte fredspriset. chefredaktör Torbjörn Kevin: Trump kommer aldrig att faktiskt pressa Putin FOTO:JACOBHJORTMAN Analys Norska Nobelkommittén kan självfallet inte ge fredspriset till en person som våldför sig på demokratins samtliga principer – och som kommer att hålla aggressorn Putin om ryggen in i det sista. Där Putin låser in oppositionella hotar Trump politiska rivaler med rättsprocesser. Det gör honom till en mörkerman som hotar det långsiktiga samhällsbygget globalt. Där Putin – och Orbán – drar in medier som lever upp till journalistiska principer tar Trump vägen via hot om rättsprocesser som ger honom hundratals miljoner. Ideologier är inte bara intellektuella låsningar, de fungerar som ramar för en samhällsdebatt där väljare ges chansen att särskilja alternativ. Sålunda har Orbán nyligen hävt ur sig att Ukraina inte är ett suveränt land. Zelenskys ukrainare skulle inte behöva hata ryssar och Ryssland om Putin respekterade principer. Varför är det viktigt. Det för oss över till Ukraina. Herrar Trump och Putin bygger sin makt på våld och hot om våld. Trump saknar ideologi
Åbo Underrättelser Fredag 7 november 2025 ÅU för hundra år sedan 13
Pargas stads statistik över övernattningar i skärgården visar ändå att utvecklingen, alla diskussioner och goda föresatser till trots, stampar på ställe. Varje år gör de en gemensam resa till skärgården. Vi är stormjägare och gillar stora vågor. – Vi ser en stor potential i att öka antalet utländska besökare under lågsäsong, särskilt genom att erbjuda upplevelser som bygger på vår unika natur och kultur. Båda öarna är bebodda året om. Ändå flockas turisterna till ytterskärgården – året runt. FOTO:MONICAFORSSELL Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 14 Reportage. Dejobbaralla inom vården och jobbar eller har jobbat på samma arbetsplats i Åboregionen. Ombord på M/S Utö har ett gäng kvinnor på gott humör bänkat sig kring ett gemensamt bord. Förbindelsebåten Utö lägger ut från Pärnäs precis när det börjar ljusna. Vinterstängda stugor med halade vimplar glider förbi. Men det går trögt. Vårt mål är inte att skapa massturism, utan att få besökare att stanna längre och uppleva skärgården på ett hållbart sätt – både genom hur de reser och hur de förhåller sig till platsen, säger Mannström. På Jurmo Inn, Hannas horisont på Utö och Utö logi är det nästan fullbokat fram till årsskiftet. Petra Mannström, turismföretagsutvecklare i Pargas, håller med om att antalet övernattningar i skärgården varit så gott som oförändrat under de senaste fem åren. Dricka öl, som vi kallar smoothies, och förbättra världen, säger Satu Tammi. Spelkorten åker fram och M/S Därför lockar Jurmo turister – året om: ”Speciell natur” M/S Utö anländer till Jurmo. – Ju hårdare väder desto bättre hördu, svarar de med en mun på frågan vad de hoppas på. I vikarna syns bara svanar. Det går stigar härs och tvärs över ön. Mörkt som i säcken och flera timmar i förbindelsebåt över ett ibland ganska stormigt hav. För alla de företagare som får sätta lapp på luckan när skolorna börjar i augusti är de här öarnas bokningskalendrar något att vara avundsjuk på. Jurmo I decennier har det talats om att förlänga säsongen i skärgården. Två öar som ändå lyckas locka turister året runt är Jurmo och Utö, längst ute i den åboländska skärgården. – Vi brukar bada bastu, simma och promenera. Ilona Auramaa (till vänster) och Mia Heikkilä är Eurabor. De är på väg till Utö för ett par dagar. För dem är besök i ytterskärgården ett sätt att koppla av och ladda batterierna. Exakt hur man ska locka utländska turister till Åbolands skärgård under lågsäsong är oklart. Öarna Jurmo och Utö i Åbolands skärgård ligger längst ut i havsbandet. Förlänga säsongen och skärgårdsturism året runt har diskuterats i decennier. Enligt Mannström är det bland de utländska turisterna som den stora potentialen finns. Men vem vet, kanske det i ytterskärgården finns lärdomar som turismutvecklarna kan dra nytta av. Touko Tolpo (till vänster), Antti Nieminen, Akseli Tolpo och Anna-Marja Kienanen pausar på berget. På Jurmo är Klas Mattssons stugor bokade under veckoslut långt in på nästa års sida
Båda är hemma från Satakunta och upptäckte Jurmo för ungefär tio år sedan. Det här är ingen business. – Det är att hämta kunderna och deras bagage från hamnen och föra dem till stugorna. KlasMattsson. Det är en speciell känsla av lugn och ro som infinner sig då man kommer hit, säger Heikkilä. Åbo Underrättelser Fredag 7 november 2025 Reportage 15. Det är själavård och en verklig motvikt till jobbet att vistas här ute. Naturen i sig är ett tillräckligt dragplåster. Bokningarna är kanske det som tar mest tid. På stranden som kallas Sorgen leker ett gäng kråkor i vinden. När M/S Utö lägger till i Jurmo står Klas Mattsson och Rita Kääriäinen och väntar på kajen. Varför tror du att folk vill komma till Jurmo. Sedan vill de ut och vandra. Teijo Saari är till vardags professor i anestesiologi och intensivvård vid Åbo universitet men ägnar all fritid åt fågelskådning. ”Det behövs ingen cirkus här”, säger företagaren Klas Mattsson om Jurmo. Sten så långt ögat når. Tillsammans med andra fågelskådare övernattar han i Åbo ornitologiska förenings fågelsstation på Jurmo. Monica Forssell monica.forssell@aumedia.fi Det bor ungefär tio personer året om på Jurmo. Ändå dras hon hit. – Under fyra dagar har jag sett 70 olika arter och de bästa i går: två alkekungar och en brunsångare. Utedass, vatten som ska bäras in i ämbar, stormar och mörker tilltalar nämligen inte alla. Naturen gör liksom jobbet. En del av den unika stämning som lockar turisterna är lugnet, ensamheten och enkelheten. Jag hatar det ordet. Finskans ”elinkeino”, som bokstavligt kan översättas med ungefär sätt att leva, är ett mycket bättre ord. På det viset är det jäkligt bra tur att man har hamnat här. Istidens formationer och hedarna för tankarna till Lappland. Fjädrar som fastnat i enrisbuskar vippar i vinden och längs med stränderna gnistrar grönt sjögräs i kapp med tångruskor i rostrött. Det asketiska tvingar fram en välkommen enkelhet. Ingen bryr sig om man gått en kilometer eller tio. Kirsi Reivonen, Marja Koskinen, Tarja Pelttari, Elina Keurulainen, Teija Puttonen och Satu Tammi är kolleger. Gästböckerna i stugorna vittnar om tacksamma besökare som hittat ro på ön. Bara besökarna har tak över huvudet så räcker det. Ilona Auramaa (till vänster) och Mia Heikkilä är Eurabor. De som beger sig ut till ytterskärgården under lågsäsong vet bättre än att kräva påkostad service. Ingen krog, inget påtvingat umgänge. Från Pärnäs i Nagu är det cirka 30 sjömil (55,5 km) till Jurmo. Och tömma skithusen. Och ur ett företagarperspektiv är det bra som det är, säger Mattsson: – Så länge man klarar sig själv så räcker det. Naturen gör liksom jobbet. Hon har upplevt vindar på över 25 meter i sekunden på Jurmo. Utö stävar söderut från Pärnäs, via Aspö över Tränskärsfjärden och sedan Jurmofjärden. Folk vill ha en plats där de kan sova och laga mat. – Naturen här är helt unik. Undantaget utgörs av Utö havshotell som i dagarna börjat marknadsföra vintersäsongen. – Här är det helt naturligt att sitta långa stunder och bara titta ut över havet, säger Auramaa. Stationen är bemannad till och med 300 dagar om året. Mattsson säger att det kanske kunde finnas lite fler stugor för uthyrning på Jurmo men samtidigt är småskaligheten ett trumfkort det inte är värt att spela bort. Också så här års doftar enarna. – Vi brukar kliva av båten och sätta oss på verandan i hamnen och skåla då vi kommer fram. Inkvarteringen på Utö är lite lyxigare, men likväl asketisk. Strömavbrott och olyckor. För Jurmobon Klas Mattsson, som driver öns gästhamn och hyr ut stugor åt besökare, är vintersäsongen klart lugnare än sommarsäsongen, men också lågsäsongen håller honom sysselsatt. Gästernas bagage får åka bil till stugorna och värdshuset medan gästerna själva tar till apostlahästarna. Man behöver inte prestera här på något sätt. Att döma av bokningskalendern är det den populäraste stugan på ön. Auramaa är konstnär. Det finns ingen butik på Jurmo under lågsäsong. Horisonten, ensamheten och i viss bemärkelse också utsattheten. Är det jättemycket jobb med att hålla öppet här året runt. Och se till att man har ved. Inget program. Man behöver inte hitta på nån cirkus. För dem är besök i ytterskärgården ett sätt att koppla av och ladda batterierna. Jurmo är del av den tredje ändmoränräckan Salpausselkä. De gör varje höst en resa till skärgården tillsammans. Gärna just på Jurmo. Det asketiska gallrar också bland besökarna. Ilona Auramaa, Mia Heikkilä och hunden Moona har bokat Ethels bastu. Ön Jurmo är cirka 5 km lång och 1 km bred och bildades under sista istiden. Solen tittar fram bakom präktiga molnformationer och den sydliga vinden fyller näsborrarna med havsluft. – Det är nog den speciella naturen som är grejen här. För Mia är det här trettioförsta gången hon besöker Jurmo. Hon målar abstrakta verk i akryl och intryck från Jurmo syns i färgvalen, i det strama uttrycket och stämningen. Touko Tolpo (till vänster), Antti Nieminen, Akseli Tolpo och Anna-Marja Kienanen pausar på berget. Sandstigarna ringlar över ön och stenarna i stenåkern knirkar ihåligt under kängorna. Man glömmer nog att kolla e-posten, säger Saari. Det är mycket, mycket sällan som ingen stiger av förbindelsebåten här, säger Kääriäinen. FOTO:MONICAFORSSELL s På det viset är det jäkligt bra tur att man har hamnat här. På Jurmo är stugorna mysiga men vattnet ska bäras in i ämbar och behoven göras på utedass. Stenåkrarna, också kallade djävulsåkrar, är en sevärdhet i sig
Nagufiskaren som är sex meter lång går ännu, men den är ingen storsäljare och vi gör bara några få exemplar av den i året. – Det här är en äkta, gammal Lill-Flipper som jag fått i utbyte och den ska bli till en reklamskylt vid Skärgårdsvägen i något skede. – Vi tillverkar i snitt ett femtiotal båtar om året, säger vd:n Mikael Aalto som själv halkade in i båtbranschen i mitten av 2000-talet. Större båtar än så har vi inte riktigt kapacitet eller utrymme för att tillverka. Under sin allra första arbetsdag fick han slipa formen för Delta 29-båtmodellen. Som bäst förbereds insidan av båten för målning, efter det ska ännu de lösa delarna skruvas fast och inom några dagar är båten klar för avhämtning. Strax efter mellandörren in till båthallen ligger en grällt orange båt som väntar på litet kärlek. Sedan slipas ytan, limmas, sliLill-Flipperns arv lever vidare – nu som småskaligt handarbete Här visar Mikael Aalto upp gjutformen för den kommande Penguin 45-modellen. – Ska tre personer stå och kasta blir 42:an litet för liten. Det gör vi också här, enligt bästa förmåga. – Här har vi en riktig juvel, en över 100-årig segelbåt, en så kalllad triangelbåt, som ägaren vill glasfiberfodra under vattenlinjen. Formen ska ännu bearbetas och är inte helt färdig. Då vi vandrar vidare i hallen kommer vi till ett av verkstadsrummen. Det var en roddbåtsmodell som såldes i över 10 000 exemplar. Inneiden ena hallen jobbas det som bäst med att färdigställa en Penguin 38:a. Han medger att marknaden för traditionella båtar sist och slutligen är rätt begränsad, men det gäller att hålla sig framme. FOTO:MIKAELHEINRICHS Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 16 Reportage. Det är också det som alltid varit idén, att tillverka båtar som inte kräver stora motorer. Han började jobba med båttillverkning i Vikom år 2006. Här är det handarbete från början till slut som gäller. Alla båtar lamineras för hand med glasfibermatta blandat med harts, lager för lager. – Det är många som vuxit upp med den klassiska Lill-Flippern och känner till den. Flippermodellens första inkarnation, som fick sitt namn efter delfinen i den då populära tvserien, var den så kallade ”LillFlippern”. Penguin45:anär, precis som siffran skvallrar om, litet större än 42:an, och har aningen mer utrymme med tanke på målgruppen som främst är sportfiskare. – Idén var dels att tillverka båtarna så förmånligt som möjligt, men också för att alla exemplar ska ha likadana egenskaper. Nagu Ortensstoltabåtbyggartraditionerärfortfarandevidliv,i daggenomglasfiberbåtstillverkarenFibresin. Just den modellen lever också kvar i Fibresins sortiment, då Penguin 38:n baserar sig på den. I dagens läge tillverkar Fibresin båtar av den egna modellen Penguin (i tre olika storlekar), den klassiska Nagufiskaren och lillasystern Nagujollen. Gjutformenhörtill en helt ny modell som är på kommande. Där kommer han att vara igen nästa år. Där produceras både nybyggen och äldre båtar restaureras. Vi får se om det finns en marknad för den här modellen, säger Aalto. Där ligger två båtar och en svart gjutform och väntar. – Det här är en gammal goding från 1970-talet som restaureras helt och hållet både på insidan och utsidan, berättar Aalto om en iögonenfallande grön glasfiberbåt, där kölen ska förstärkas. Livslängden på en glasfiberbåt är lång, upp till 100 år i bästa fall. Litetlängreåt sidan finns en träbåt som väntar på att få glasfiberfodring. Glasfiberärenligt Aalto ett tacksamt material, eftersom det alltid går att reparera förutsatt att det inte är vattenskadat. Verksamheten drivs sedan 2017 i före detta Ingströms hall i Simonby i Nagu. För Aalto är båtmässan i Helsingfors i februari det enskilt viktigaste evenemanget att delta i. Det här är stadiga båtar som är lätta att hantera i ur och skur. Katamaranskrovet som kännetecknar Penguin-modellen gör båtarna stadiga och stabila – och ekonomiska i drift. – Formen här hör till en helt ny modell, Penguin 45, som baserar sig på klassiska Flipper 450. Man behöver inte heller en 100-hästare i aktern. Triangelbåten var en tävlingssegelbåt som byggdes enligt ett noggrant recept gällande virke och ända ner till vilken typs skruvar som användes. Skalan är ändå något helt annat än under Na-Boats och Flipper Boats storhetstid på 1970och 1980-talen
Här tillverkas ett femtiotal båtar om året. Förutom båttillverkning har han hand om Simonby outlet med loppis och är aktiv i flertalet föreningar i Nagu – bland dem Nagu hembygdsförening, där han är ordförande. Butiken och loppisen är enligt honom ett bra komplement till båttillverkandet, då det en gång fanns utrymme. – Kläder är egentligen i nuläget det enda vi inte har till försäljning här på plats, vilket främst beror på att styrenlukten från båttillverkningen skulle fastna i dem. – Outleten och loppisen är ju i princip en del av samma komplex här ute. Vi sprutmålar inte heller, eftersom det också skulle kräva mer avancerade utrymmen, säger Aalto. Den här gamla triangelbåten ska få glasfiberförstärkning under vattenlinjen. Butiksdelen har omkring 300 kvadratmeter plus ett lager, som egentligen borde vara det utrymme där båtar som väntar på leverans lagras, skrattar han. Reparationer och restaureringar av båtar utförs också. FOTO:MIKAELHEINRICHS Fibresins hall och Simonby outlet delar samma plåthall på Harjulavägen i Nagu. Mikael Aalto har alltid tyckt om gamla saker och har särskilt fattat tycke för glasprodukter av olika slag. s Det här är en äkta, gammal Lill-Flipper som jag fått i utbyte och den ska bli till en reklamskylt vid Skärgårdsvägen i något skede. Dessutom skulle det krävas en betydligt större produktionsvolym för att det skulle vara lönsamt. Hos Fibresin görs det också annat än båtar. pas igen och efter det målas den för hand med pensel. Men eventuellt blir det att sommartid också ha kläder i containern ute på gården. Här slipas en Penguin 38:a innan den ska målas. Formen ska ännu bearbetas och är inte helt färdig. Att kalla Aalto för en mångsysslare är nästan en underdrift. MikaelAalto Åbo Underrättelser Fredag 7 november 2025 Reportage 17. Hos Fibresin tillverkas både nytt och gammalt restaureras. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Här visar Mikael Aalto upp gjutformen för den kommande Penguin 45-modellen. Aalto medger också att han alltid haft en viss svaghet för gamla saker, inte minst glas. Folk frågar ofta om det finns kläder, så vi får se. – Andra tillverkare gör också båtar som sprutlamineras, men de blir inte lika hållbara då fibrerna är kortare. Posankan, den kännspaka rosa skulpturen som välkomnar de som kör in till Åbo längs Helsingforsgatan, ”föddes” här. En Penguin 38:a i sitt rätta element. Tidigare i vår renoverades ”lökbastun” Sounding Dome hos Fibresin, som också ursprungligen tillverkat den
Öborna känner säkert till Cilla från tidigare uppdrag, till exempel från Portside i Dalsbruk som hon ägde fram till 2014. Kimitoön FörtvåårsedanbytteCillaHuldénjobbfrånsekreteraretill fastighetsförmedlare.Hon trivsblandfolkochmeddet detektivarbetesomkommer medjobbet. Kvarstående byggrätter och använda sådana behöver redas ut. . Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 18 Reportage. Tidigarejobb:företagare på restaurangen Portside, försäljare på Annonsbladet, sekreterare på Kimitoöns bildningskansli. Ofta får Cilla bevittna kramkalas mellan försäljare och köpare då affären genomförs. Cilla Huldén trivs bland folk, därför passar jobbet som fastighetsförmedlare henne bra. . Jag bryr mig inte om saker som färgen på väggarna eller tapeten, säger Cilla. Sen blev det inkörning i arbetet och efter det att skaffa ytterligare kunskaper, säger Cilla. Det visar sig att innan intervjun med ÅU vid lunchtid har Cilla gjort en värdering, haft en palaver med sin förman och fått utbildning av Lantmäteriverket. . Cillalämnadejobbet som sekreterare på Kimitoöns bildningskansli för fastighetsförmedlingen. Därifrån startade det. . Här bor man i sitt hus hela livet, medan man i stan har lite annat tankesätt och kan byta hem upp till fem gånger eller mera. Det händer att hon åker ut till objekt på helger för att utnyttja dagsljuset. – Det sägs att det dröjer ett år innan man lärt sig hur jobbet går till och det stämmer nog ganska bra, säger Cilla. – Jag fastnar lite i det här detektivarbetet ibland, det är så intressant! säger Cilla. – Jag såg en annons från OP i mitt flöde på Facebook. Bor:I Västanfjärd. Cillabrukarhaungefär trettio objekt, inklusive tomter, till försäljning samtidigt. FaktaCillaHuldén . – Nej, så tänker jag inte! Inte vet man vad morgondagen kommer med! Jag har alltid dörrarna öppna, det är viktigt att inte vara närsynt. Jag behöver veta om kommunalteknik ska byggas ut här eller inte. . Från Lantmäteriverket får Cilla fakta om fastigheter som till exempel tomtgränser och lagfarter. . Vad tar du fasta på då du bedömer värdet. Man flyttar till en trea då familjen växer, byter sedan ner sig till en tvåa då barnen flyttar ut och så vidare. FavoritställepåKimitoön:Vår sommarstuga vid havet. Hobbyer:Handarbete och trädgård – låter sig gärna inspireras av andras trädgårdar. . – Jag går inte på som en bilförsäljare. Har du hittat din grej nu: Ska du göra det här fram till pensionen. – Dessutom behöver jag kartor över vattenanslutningar. Tankarna surrar konstant kring objekten hon har till försäljning. Men för att få en liten uppfattning frågar jag om hur dagens schema ser ut. . . Enovälkommenextra kostnad kan det bli för köparen om det visar sig att huset ligger på Kimitoöns vattens verksamhetsområde, men av någon orsak inte ännu är inkopplat. Cilla tycker att grädde på moset med jobbet är att se någon få ett nytt hem. Majoriteten av Cillas kunder är bosatta utanför Kimitoön, såväl säljare som köpare. Men vi måste kunna ge så noggranna uppgifter som möjligt. Emilia Örnmark Livsstil i stället för jobb – Cilla hjälper folk hitta sina drömhem Cilla Huldén, här i ett av de bostadshus i Kimito som hon sköter försäljningen av. Sådana frågor är väsentliga för barnfamiljer i flyttankar och info en förmedlare förväntas ha. Jag gör inte det här för provisionslönen, jag gör det här för att hitta hem åt folk. Jag gör inte det här för provisionslönen, jag gör det här för att hitta hem åt folk. Håller du med. – Det här är något helt annat. – Om det finns renoveringsbehov av badrummet, i vilket skick tak och fönster är, om eldragningen är gammal eller ny och hurdant golvmaterialet är. Baksidan med jobbet tycker Cilla är byråkratin. Ettvisstantaltimmar per vardag ska Cilla jobba, men hon erkänner att det ofta blir mer. Några inrutade arbetsdagar finns inte på det här jobbet. Museiverketsuppgifterkan ge svar på ungefärlig byggtid. Hur halkade du in på den här banan. – Att få reda på byggåret är inte alltid lätt. Även om försäljningsannonserna på webben brukar vara fullspäckade med information får intresserade köpare ytterligare en broschyr med all tänkbar information om objektet som Cilla tagit fram. Att träffa folk, upptäcka nya platser och se hus från insidan – det är det bästa med Kimitoöbon Cilla Huldéns jobb. – Då jag har något på gång så kör jag på. Lite på två år har hon nu jobbat som fastighetsförmedlare på Kimitoön på OP Hem. Hon ser det här mera som en livsstilsförändring än ett jobb. Priset brukar sättas efter en diskussion mellan Cilla och försäljaren. . Men ytterligare en drös information behöver grävas fram för de potentiella köparna. Familj:Man, barn och en senil katt. Från kommunen får Cilla hjälp med om fastigheten ligger på detaljplaneområde eller inte. Cilla har många samarbetspartners, till exempel Lantmäteriverket, kommunen, museiverket och banken. Byråkratin har skärpts åt också för bankerna och därför lönar det sig för köparna att vara i kontakt med banken redan i ett tidigt skede. – Ja, det kan ta tid att få lån. Det är många papper som ska fyllas i och granskas i många steg innan ett köp har rotts i land. FOTO:EMILIAÖRNMARK s Jag går inte på som en bilförsäljare. . Ofta brukar det nämnas att möjligheten till banklån just nu är en flaskhals i fastighetsaffärer. CillaHuldén. . . Utbildning:Flera, men den senaste är merkonom. – Jag kan inte ha för många, för jag vill ha kontakt till försäljarna. – Lite roligt är det ju att inga nya hus finns till försäljning på Kimitoön. Beskrivdigsjälvmedtreord: Pratsam, social, tankspridd. Det kan vara känslomässigt för bägge parter. Men en fördel från mitt tidigare jobb är kunskaper om till exempel skolor och skolskjutsar, säger Cilla. Cilla berättar om en gång då hon hittade en inristning av åratal i grunden på öppna spisen – den uppgiften gav en bra fingervisning. Om huset är byggt på 1800-talet vet vi vanligen inte byggåret. På eftermiddagen blir det en visning, några telefonsamtal och så lite forskningsarbete om ett hus
Du kan också beställa ditt eget exemplar på webbsidan. Prenumerera senast 9.11.. (ord. 68,85 €, tidsbestämd) Startdatum för prenumerationen tidigast 7.11. Vi önskar dig läsglädje! www.bokkatalogen.fi För pappor som vill ha koll! ÅU Digi+ 35 €/3 mån. Åbo Underrättelser Fredag 7 november 2025 19 BOKKATALOGEN BOKKATALOGEN 2025 2025 Bokkatalogen 2025_omslag.indd 1 Bokkatalogen 2025_omslag.indd 1 20.8.2025 09:46:13 20.8.2025 09:46:13 Läs BOKKATALOGEN 2025 på www.bokkatalogen.fi Den tryckta katalogen hittar du på bibliotek och i medborgarinstitut, på Luckan och i bokhandlar
I Stockholm hade han varit med om att bygga Sveriges första ångmaskiner. Parallellt med utvecklingen av skeppsvarvet grundades Åbo Mekaniska Verkstad Ab år 1874 som specialiserade sig på att bygga och reparera fartyg, tillverka ångmaskiner, ångpannor och andra verkstadsprodukter. De nya Vetehinen-klassens ubåtar som finska flottan beställde tre av var också mycket potenta fartyg. Varven Crichton och Vulcan fusionerades 1924 och inledningen hotade att bli en period med magra orderböcker. Genom arbetshallarnas fönsterbeklädda tak sken elektriska lampor. Till stor hjälp var också Nils von Knorrings läsvärda bok ”Från Crichton till Åbovarven”. Varvet började med tiden kalllas det Gamla skeppsvarvet i Åbo och genomgick många olika ägarstrukturer innan A.T. FOTO:ÅBOAKADEMISSJÖHISTORISKAINSTITUTSSAMLINGAR. Fregatten, som döptes till Rurik sjösattes 1853. Fredag 7 november 2025 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Ubåtarna hade ritats av holländska IvS (Ingenieurskantoor voor Scheepsbouw) som befolkades av ingenjörer från den tyska industrigiganten Krupp. Sjösättningen av pansarskeppet Ilmarinen. Cowie kom via Fiskars och Stockholm till Åbo. Ur ett konsortium som fortsatte verksamheten under namnet Aktiebolaget Vulcan, för att låta mera internationellt, hade man under tidiga 1900-talet fått tillräckligt stora beställningar för att 1910 utöka personalen till 900 arbetstagare. Särskilt nitningarna av fartygsplåtarna dundrade på genom skiftena och hördes vida över staden. Det världspolitiska läget och upprustningen spelade varvet i händerna. Förutom ritningarna hade Crichton också en gedigen förvärvad kunskap att erbjuda. Men i och med att marinens stora beställningar äntligen förverkligades i och med flottlagen 1926, även om storleken på flottan var hårt nedbantade från det planerade antalet på 95 skrov, var man kring decennieskiftet i färd med att bygga ubåtar och pansarskepp. Om höstoch vinterkvällarna avtecknades ett stadigt regn av gnistor, vassa svetslågor blixtrade i mörkret och reflekterades mot ån, eldarna som värmde gjutugnarna dånade. Eriksson och engelsmannen David Cowie grundade ett företag för ångmaskintillverkning vid Östra Strandgatan 56. År 1850 har Gamla skeppsvarvet (då Gamla Varfsbolaget i Åbo) fått en krävande order på att leverera en ångfregatt åt Ryssland. Där under väsnades vinande valsar, tjutande slipar och högljudda män. På 1880-talet gick man liksom Crichton väldigt bra och hade över 400 anställda – men redan 1890 hade verksamheten avtagit betydligt och anläggningen i Åbo erbjöds till försäljning. År 1870 gick det Gamla skeppsvarvet, Cowie Eriksson och Handelshuset Julin ihop under Wm Crichton & Co. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet var Storfurstendömet Finlands relation till Ryssland som till ett vilda östern från vilket man kunde importera enorma kvantiteter råvaror och till vilket man kunde sälja i stort sett alla kvalificerade tekniska produkter man tillverkade. Även om de två pansarskeppens prestation förtalades efter krigen, trots att man egentligen borde man ha kritiserat hur de användes, var Ilmarinen och Väinämöinen det modernaste som fanns då de sjösattes. På både västra och östra stranden, där Forum Marinum och Konepaja Häkkinen nu är belägna, stod arbetarna om morgnarna vid sina cyklar väntande på fabriksvisslan och öppnandet av portarna. När Crichton på 1860-talet inledde konstruktionen av fartyg i järn drivna av kompoundångmaskiner (som gav bättre bränsleekonomi jämfört med primitivare ångmaskinsmodeller) låg han precis rätt i tiden då fartyg i trä höll sakta höll på att börja fasas ut. Ljudet från verksamheten i varvet var påtagligt – från tidig morgon till sen kväll. Crichton var en skeppsbyggare och maskinbyggare som bekantat sig med skeppsvarven och fabrikerna i Skottland och England och hade fickorna fulla med ritningar på de nyaste maskinerna och på de modernaste fartygstyperna när han anlände. Krigsfartygen man byggde var den tidens state-of-the art, toppteknologi. Åbo Varvet som sedan 1700-talet legat vid Aura ås mynning utvecklades under 1920och 1930-talet till ett industricentrum för internationellt kunnande. Under den här tiden trädde skotten William Crichton in på scenen och fick anställning hos Eriksson & Cowie. Gamla skeppsvarvet konstruerade skrovet och Eriksson och Cowie ångmaskinen. Vy över varvsområdet Crichton-Vulcan. Det som skulle bli CrichtonVulcan, och senare Wärtsilä-varvet och som i dag heter Meyer Turku, grundades på 1700-talet av den engelska skeppsbyggaren Robert Fichte och den finländska industrialisten Henric Rungeen. Industrispionage var inte på samma sätt beivrat som idag. Varvet var omodernt och blev snart en belastning. Crichtons hade varit hovleveHistoriska Åbo: Crichton-Vulcan i Åbo exporterade toppteknologi Varvsområdet i Åbo våren 1934. För den här artikeln intervjuades forskarna Mikko Meronen, Robert Louhimies och Kasper Westerlund. Kejsardömet Ryssland krävde dock att bolag som man handlade med hade ett eget bolag representerat i landet och Crichton hade därför arrenderat Ochtavarvet i Sankt Petersburg. Sjöfarten i Åbo Åbo Underrättelser skriver i samarbete med Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi om sjöfart, fartyg och händelser som har förankring eller beröring med Åbo som sjöfartsstad. Trots det byggdes det både i Sankt Petersburg och vid Crichton i Åbo tungt bestyckade torpedbåtar, eller torpedjagare för ryska örlogsflottan mellan 1904–1906. Varvet förvandlades mellan 1926 till 1935 till Finlands största varv. Under 1920och 30-talet hette det stora varvet vid Aura å CrichtonVulcan