Drivbatteriets lagringskapacitet 80-112 kWh, räckvidd 620-810 km, genomsnittsförbrukning 14,7-16,0 kWh/100 km, CO 2 g/km (WLTP). 875 €/mån. Frihet att röra sig. 815 €/mån, fri bilförmån fr. Uppgifter om räckvidd och förbrukning är i första hand avsedda för jämförelse mellan bilmodeller. Räckvidd upp till 810 km med en enda laddning. Grundad 1824 · Lösnummer: 6,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 10 · Nummer: 10 · Fredag 6 mars 2026 VolvoEX60 Volvo EX60-modellserien från: bilskattefritt pris 62 700 €, bilskatt €, leveranskostnader 600 €, totalt 63 300 €. Med el. 020 721 8133 Begagnade bilar Lukas Blomstedt tel. 020 721 8137 Personlig servicetekniker Mikael Korin tel. 020 721 8124 Begagnade bilar Henrik Hasselblatt tel. Bilens förbrukning och räckvidd påverkas bland annat av förarens körsätt, körhastigheten, temperaturen, väglaget och körförhållandena samt lastningen av bilen. 020 721 8164 Vi betjänar också på svenska Boka tid för service via keskusautohalli.fi Rieskalähdevägen 75, Åbo | Volvo försäljning 0207 218 120 | Försäljning av begagnade Volvo bilar 0207 218 130 Tuotekatu 8a, Reso | Försäljning av begagnade Volvo bilar 0207 218 130. Bilen på bilden är tilläggsutrustad. En bil som tar dig längre. Volvo försäljning Sini Kasula tel. Bruksförmån fr
Läs varför en ansvarsfull annonsör väljer inhemska nyhetsmedier. KOTIMAINENMEDIA.FI. Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 2 DU KAN ALLTID LITA PÅ EN VÄN. Inhemska nyhetsmedier är som en god vän: de berättar saker rakt och ärligt. I inhemska nyhetsmedier syns din annons i en miljö där läsaren vet att hen får tillförlitlig information. Därför tas även marknadsföringsbudskap bättre emot
Serviceboendet Almahemmet gick i måndags över från välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha, till det privata vårdbolaget Esperi Care. Inför överföringen har 8 av 25 anställda sagt upp sig. FOTO:NATALIESKOGMAN 22-23 Reportage. Österbottniska Nationen firar 100 år Oro över boende i Esperi Cares regi 4-5 Nyheter. Martin har också varit med och gjort en jubileumslåt vid namn ”Vi trivs bäst i Österbotten” som finns på Spotify och Youtube. Ökat intresse för curling I årsfestkommittén finns bland annat nationens förra ordförande Elin Södergård, nuvarande ordförande Wilma Karv och Hanna Martin, styrelsens infosekreterare 2023. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 6,50 € Nummer: 10 Vecka 10 Fredag 6 mars 2026 31 Sport. Skadegörelse och otrygghet oroar ÅIFK Ali tror på ett regimskifte i hemlandet Fullt upp för Sagalunds nya chef 5 Nyheter 13 Nyheter 27 Kultur Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!
Bland personalen finns oro för att lönen och särskilt tilläggen ska försämras när verksamheten övergår från offentlig till privat regi. Alla överväger saken utgående från sin egen situation. FOTO:KATARINAPADA/ADRIENNEWESTERBACK Kimitoön Almahemmet i Kimito drivs sedan i måndags av Esperi Care. Att flytta klienter är inte aktuellt, enligt Kaunisto. – Jag är nu fruktansvärt orolig för hur det ska gå. Enligt lagstiftningen kring överlåtelse av rörelse har personalen rätt att säga upp sig utan uppsägningstid fram till själva överlåtelsen. Inför övergången sade en tredjedel av de 25 anställda upp sig. Som anhörig till en demenssjuk är oron nu överväldigande och den goda och trygga vården i Varhas regi beskriver den anhöriga som gången tid. Enligt personen har det inte reserverats tillräckligt med tid för frågor under informationsmötena med personalen. Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Esperi Care om Almahemmet: ”Det var inte en optimal start” Esperi Care har sedan i måndags hand om Almahemmet i Kimito. s Inget av det som utlovats med privatiseringen uppfylls nu Anhörig. Innan uppsägningen har Varha skickat ut infobrev enligt vilka Tötterman fortsätter som chef. Jag har många frågor, och jag upplever att varenda en i Varha som varit med och berett och beslutat om den här privatiseringen bör ställas mot väggen. Info om det här fick personalen den 20 februari, enligt en anställd ÅU kontaktat. Situationen på Almahemmet beskriver den tidigare anställda som ett krisläge. 8 av 25 anställda sade upp sig inför överlåtelsen från välfärdsområdet Varha. Patrik Ekström, enhetschef på Esperi Care, säger att personalläget kommer med utmaningar och att det här inte är en optimal start för bolaget. En tidigare anställd, som ÅU har talat med, anser att processen inför överlåtelsen har skötts dåligt, både från Varhas och Esperis håll. Enligt en tidigare anställd fanns det i början av veckan 58 obemannade arbetspass på arbetslistan för de kommande fyra veckorna. säger den anhöriga. En rädsla finns för att arbetsbeskrivningarna ändras så att det blir omöjligt att upprätthålla samma vårdkvalitet. Serviceboendet Almahemmet gick i måndags över från välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha, till det privata vårdbolaget Esperi Care. Också vikten av kunskaper i svenska lyfter den anhöriga fram. Helt så blev det bevisligen inte. Det här dock utan att peka ut dem ur personalen som sagt upp sig som syndabockar. Hur ser ni på att en så stor del av personalen har valt att sluta. Det är respektlöst. Inte heller frågor som skickats in på förhand ska ha besvarats utförligt. Hen anser att tillräckligt många måste klara svenskan, liksom det fungerat hittills med både svenskoch finskspråkiga i personalen. Inhoppare anlitas så länge, så att verksamheten ska kunna fortsätta på lagliga grunder. Det motsvarar drygt 30 procent av personalen – däribland enhetschefen. Den anhöriga värdesätter att bli bemött av kunnig personal, som även kan familjen och sjukdomsutvecklingen. För dem som arbetat kortare än fem år är uppsägningstiden därefter två veckor. Esperi har inte visat något intresse för personalen, säger en av dem som har sagt upp sig. ÅU tillåter den anhöriga att vara anonym, eftersom hen är rädd för att offentlig kritik kan få negativa konsekvenser för den boende på Almahemmet. Serviceboendet gick i måndags över från välfärdsområdet Varha till privata Esperi Care. I den ursprungliga annonsen på Duunitori var språkkraven medelnivå i finska, medan kunskaper i svenska sågs som en fördel. – Det är tråkigt. Efter personalflykten från Almahemmet är utgångspunkten en annan. Hur ska vi som anhöriga kunna lita på att våra kära sköts väl om i sådant här kaos. Esperi har inlett rekrytering av närvårdare till Almahemmet. Esperi Care har uppdaterat sin jobbannons för Almahemmet, så att medelnivå nu krävs även i svenska. Men infon har inte nått de anhöriga, varken från Esperi Care eller Varha. – Inget av det som utlovats med privatiseringen uppfylls nu. Som exempel nämner den anställda utryckningspengen på 100 euro för hastiga inhopp, som enligt uppgift efter våren sjunker till 7 euro. Personalen fick dock information om överlåtelsen i god tid. I det senare brevet står att nuvarande personal överförs vid övergången och att kundernas service fortsätter som tidigare. Emilia Örnmark Anhörig: ”Hur ska vi kunna lita på att våra kära sköts väl?” Kimitoön En anhörig beskriver vikten av att sjuka gamla människor omges av bekanta och vänliga ansikten. Susanna Kaunisto, direktör för boendetjänster på Varha, sade inför övergången att Esperi Care har inlett rekrytering, och att även Varha rekryterade till Almahemmet innan det. Inför överlåtelsen från välfärdsområdet sade 8 av 25 anställda upp sig. ÅU har sett bägge infobreven. Hen lyfter fram vikten av att sjuka gamla människor omges av bekanta och vänliga ansikten. Samtidigt jobbar vi med att hitta ordinarie personal till enheten, både enhetschef och övrig vårdpersonal, svarar Ekström ÅU i ett mejl i början av veckan. – Det här går stick i stäv med vad som lovats oss, säger den anhöriga. Att enhetschefen Pia Tötterman sagt upp sig fick den anhöriga läsa i ÅU fyra dygn innan övergången. Samtliga 27 klientplatser på Almahemmet är fyllda. 8 av de 25 anställda sade upp sig inför överföringen. Kaos och skandal – i de ordalagen beskriver en anhörig privatiseringen av Almahemmet i Kimito. – Vi har fått de flesta av de öppna arbetsskiften ordnade, och de som ännu är öppna jobbar vi med för tillfället. – Vårt mål är att även i framtiden ha personal som kan betjäna kunderna på båda språken. Sjukskötaren som familjen haft mest kontakt med lämnar Esperi Cares Almahemmet för en enhet inom Varha. I detta ”akuta” skede kan det dock finnas situationer där inte alla inhoppare kan svenska så bra som vi önskar, säger Ekström. – Vi har blivit totalt nonchalerade och överkörda. Men jag förstår att man tänker så här vid en förändring, det är inte ovanligt. Han säger vidare att Esperi Care nu jobbar på bred front för att lösa personalfrågan och håller Varha uppdaterad. Kaunisto hoppas att rekryteringen ska bära frukt. Enligt den tidigare anställda är 25 av Almahemmets 27 klienter svenskspråkiga. Den tidigare vårdanställda säger att det välfungerande Almahemmet som personalen byggt upp nu monteras ned
– Vi såg det inte som rimligt att upprätthålla Varhas verksamhet i två boendeenheter på så kort avstånd från varandra, säger Pöyhönen. Han nämner ytterligare ett bekymmer. FOTO:EMILIAÖRNMARK Eeva-Sirkku Pöyhönen, Varhas resultatområdesdirektör för tjänster för äldre. FOTO:KIMLUND ÅIFK:s verksamhetsledare Lena Hindström-Pesu och handbollstränaren Aku Kuusisto hoppas att Åbo stad gör något för att snygga upp bollhallens omgivning. Samppalinna bollhall och skola ska rivas och ny bollhall byggas vid Puropelto skola. Ungefär 1,7 miljoner euro per år räknar Varha med att betala för verksamheten i Almahemmet framöver. Ett av målen med överlåtelsen var att säkerställa att det finns tillräckligt många serviceplatser för äldre på Kimitoön. Det slutgiltiga beslutet om överlåtelsen av Almahemmet från välfärdsområdet Varha till Esperi Care fattades av nämnden för tjänster för äldre i mitten av december ifjol. Ytterligare en faktor som fick Varha att börja undersöka möjligheten till en verksamhetsöverlåtelse var faktumet att vårdbyggnaden hyrdes av en privat serviceproducent. Jag brukar säga att de ska försvinna, men de är tillbaka efter ett par dagar. – Almahemmets fastighet är relativt ny och har ett centralt läge. FOTO:MIKAELSOININEN Kimitoön Egen vårdproduktion plus lokalhyra kostar Varha mer än att köpa vårdtjänsterna i Almahemmet av Esperi Care. Innan överlåtelsen hyrde Varha byggnaden av Esperi Care – den hyran på 220 000 euro i året faller nu bort. Mindre grupper ungdomar brukar också hänga på gården. Senast i dag, tisdag, var jag i kontakt med dem. Nu har man bytt ut låsen. Innan överlåtelsen hade Varha 84 egna serviceplatser för äldre på Kimitoön: 45 i Hannahemmet, 12 i Silverbacken och 27 i Almahemmet. Varha har också granskat befolkningsprognoser för den äldre befolkningen och prognoser för servicebehovet. Man har enligt Pöyhönen kommit fram till att den egna produktionen enligt nuvarande plan för nybygget är tillräcklig. Därför valde vi att föreslå att nybygget endast skulle ersätta Hannahemmet och Silverbacken, säger hon. – Vi kommer att be väktare kontrollera området med jämna mellanrum och kanske låta dem vara kvar där en längre tid, på samma sätt som vi gjorde i S:t Olofsskolan. Att bedriva idrottsverksamhet för barn och unga i en miljö som ser ut som en slum går inte riktigt ihop. Siffrorna bekräftas av Varhas resultatområdesdirektör EevaSirkku Pöyhönen. Hallen är i flitig användning från morgon till kväll. Efter att skolan är slut kommer det barn så unga som i tioårsåldern hit. Hon svarar att ärendet föranledde diskussion, liksom alla ärenden gör. Skillnaden mellan Varhas egen produktion och de köpta tjänsterna räknas uppgå till 210 000 euro, förutsatt att Almahemmet har full beläggning av Varhas klienter. – Det hör till deras dagliga jobb, men nu har de kanske lite försummat sina uppgifter. Samtidigt vill Varha stödja att tjänster produceras av flera aktörer. ÅU har kontaktat nämndens ordförande Sirpa Hagsberg (SDP) för tilläggsuppgifter om nämndens arbete med frågan. Staden har också fått respons av ungdomar som är rädda för att gå till bollhallen. Obehöriga har också tagit sig in i bollhallen, men hittills har ingenting stulits eller söndrats. Hallen rivs inte förrän den nya hallen är färdig, alternativt att det finns en ersättande hall som tryggar att idrottsverksamheten kan fortsätta utan avbrott. Under två möten innan det (1 oktober och 19 november) har saken berörts, men då som delgivningsärende. De två förstnämnda ska ersättas med ett nybygge i Kimito med 60 platser, vilket ger totalt 87 platser plus de platser som andra privata vårdproducenter på området erbjuder. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Varha sparar 430 000 euro per år på Almahemmet Välfärdsområdet Varha sparar pengar genom att köpa tjänster på Almahemmet av Esperi Care i stället för att hyra byggnaden och producera servicen själv. Men för mera information i det här specifika ärendet hänvisar hon till Pöyhönen. Tidtabellen för nybygget är ännu öppen. Då kan det vara svårt att hålla koll på vem som är på väg in, säger Aku Kuusisto, tränare för herrlaget och A-juniorerna. Varha räknar med att spara 430 000 euro per år på det nya arrangemanget. Så illa har det inget gått i Samppalinnan koulu och nu gör Åbo stad sitt bästa för att så inte ska ske, säger Viiri. En gång försvann nycklarna till omklädningsrummen. Det betyder att inga beslut fattas och att det heller inte finns någon beredning att läsa i möteshandlingarna. FOTO:KIMLUND Åbo Skadegörelse, snusk och störande beteende är vardag för barn och unga som tränar i Samppalinna bollhall i Åbo. Området bakom bollhallen är ett populärt gömställe för folk som vill röka en joint. Viiri säger också att staden ska se till att belysningen fungerar och att stadens fastighetsskötare ser till att området snyggas upp. På Åbo stad är underhållschef Soile Viiri medveten om problematiken. Sönderslagna fönster, ett hakkors på en vägg, avföring och massvis med cigarettfimpar. Enligt Pöyhönen har planerna för Almahemmet förändrats under beredningens gång och många olika alternativ har övervägts. – Det känns inte bra att skicka hem barnen över den mörka skolgården. Problemet är att platsen ligger direkt under ventilationstrumman. Hon intervjuades av ÅU också i samband med den omfattande skadegörelsen i den gamla S:t Olofsskolan i fjol. – En gång luktade det cannabis i hela hallen. Det är en bedrövlig syn som möter den som är på väg till Samppalinna bollhall över gårdsplanen till Samppalinnan koulu. – Jag brukar ha min hjälptränare vid dörren för att fråga vem personen är, och vad den gör här. Men innan träningarna börjar är dörrarna öppna en liten stund. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Omgivningen runt bollhallen oroar: ”Ser ut som slum” ÅIFK-tränarna James Mashiri och Aku Kuusisto är bekymrade över skadegörelsen och den otrygga omgivningen utanför Samppalinna bollhall. Åbo Underrättelser Fredag 6 mars 2026 Nyheter 5. Från början var det dock tänkt att nybygget skulle ersätta alla de tre äldreboendena, men någonstans på vägen föll Almahemmet ur ekvationen. Här är de utanför ingången till den före detta Samppalinna skolan mittemot bollhallen. Hem går de efter mörkrets inbrott, och eftersom belysningen inte har fungerat, känns det otryggt, säger Kuusisto. Ifall Almahemmet tog plats i nybygget måste det byggas större, men det här ses alltså inte som vettigt med hänsyn till befolkningsutvecklingen, enligt möteshandlingarna. – Jag är inte rädd för några snorungar, men det känns inte så trevligt att röra sig här. Skolan stänges för fem år sedan och har stått tom sedan dess. Den tomma byggnaden har lockat till sig det som handbollstränaren James Mashiri kallar för ”skumma typer”
Det har framkommit att de misstänkta personerna har samlat på sig en betydande förmögenhet. – Framtiden är viktig. På programmet stod bland annat en diskussion med entreprenören Peter Sarlin. De misstänkta har bland annat skaffat bostäder som baser för sina kriminella operationer, valt ut brottsoffer genom informationssökning på internet, spanat på objekten i förväg – även med hjälp av teknisk utrustning. s AI kan hjälpa oss, men det kommer inte att ersätta människans roll. Efter Sarlins diskussion fick studerandena även lyssna på ett inspirationstal av AI-forskaren och biträdande professorn Linda Mannila. Därför har man försökt säkra framtida skadeståndsanspråk genom kvarstad på de misstänktas egendom. – Peter visar att man inte behöver ha toppbetyg för att ha en ljus framtid. – Det var nog ganska få som förväntade sig att jag skulle göra akademisk karriär och bli entreprenör. Rummet fylls av en förväntansfull stämning. Han berättar att han som ung inte var någon toppelev, varken i grundskolan eller gymnasiet. Hittills har AI egentligen inte förbrukat så mycket energi, men blickar man framåt så pratar vi stora siffror. – AI kan hjälpa oss, men det kommer inte att ersätta människans roll, säger Sarlin. FOTO:LINNSCHÖNBERG Peter Sarlin diskuterade bland annat gymnasiestudier och hur AI kommer att utvecklas i framtiden. Det är åttonde gången Kattan firar framtidsdagen men första gången det görs så här stort. Enligt honom måste man fundera på hur mycket mervärde AI bidrar med i förhållande till energiförbrukningen. Brandbilar ryckte ut till Dalsbruks skola i onsdags. Det kommer att blir ett problem om vi inte gör något åt saken. Sarlin är medgrundare av Europas största privata AI-labb, Silo AI. Gruppens verksamhet misstänks ha varit organiserad och välplanerad. En av de första punkterna på dagens program är en diskussion med Kattanalumnen och entreprenören Peter Sarlin. Dalsbruk. Hundratals förstaoch andraårsstuderande från Åbos gymnasier tar plats i en stor, mörk sal i Logomo. Eleverna i slöjdsalen höll på att tillverka knivar och stålet skulle härdas. Det här förhållandet förändras hela tiden till det bättre, menar han. I samband med förundersökningen har även ett misstänkt grovt narkotikabrott avslöjats. Den här dagen ska svenskoch finskspråkiga gymnasiestuderande tillsammans reflektera över framtiden, särskilt ur perspektivet AI och mänsklighet som är det huvudsakliga temat. Det här får en att fundera på kommande studier och vad man kan jobba med i framtiden, säger Lahti. Dagen avslutades med verkstäder där studerandena fick testa metoder och verktyg som används inom framtidsstudier. Då det doppades i olja uppstod rökbildning. Kasper Lahti och Lisette Schaper inspireras mycket av Sarlin. De litauiska medborgare som misstänks för brotten är fortfarande häktade. De misstänkta greps den 5 november 2025 på bar gärning vid en brottsplats i Valkeakoski. En studerande frågar hur han ser på förhållandet mellan AI och dess miljöpåverkan. Kristoffer Nöjd Litauisk liga misstänks för utstuderade stölder Raseborg Inre Finlands polisinrättning har avslöjat en kriminell grupp från Litauen som stulit bland annat båtmotorer i Raseborg och Reso under åren 2024– 2025. Den kriminella gruppen misstänks vara delaktig i att ha tagit in kokain i landet tidigare. – En bra fråga. Enligt Lahti känner många ungdomar press över att prestera bra i gymnasiet för att ta sig vidare till fortsatta studier eller få arbetsmöjligheter. Marianne Pärnänen, Peter Sarlin och Johanna Ollila, forskningsledare vid centret för framtidsstudier, diskuterar allt från hur AI-algoritmer fungerar till hur AI kommer att fortsätta växa. Evenemanget ordnas som en del av Katedralskolans 750-årsjubileum. Ingen skadades och röken vädras ut ur slöjdsalen efteråt. De har också använt särskild utrustning för att flytta de tunga motorerna och delvis försökt dölja sina spår på brottsplatserna. Den stulna egendomen har inte återfåtts. Förstaårsstuderandena Kasper Lahti, 16, och Lisette Schaper, 17, tycker att det är bra att uppmärksamma framtiden med en sådan här dag. De har använt vilseledande namn och oregistrerade telefonabonnemang och använt både tunga och lättare fordon registrerade i olika länder som brottsverktyg. Katedralskolans rektor Marianne Pärnänen hälsar alla välkomna till dagens evenemang – framtidsdagen. Peter Sarlin Logomosalen var nästintill fullsatt. – Om jag som företagare funderar på om det är AI eller en grupp människor som bygger nästa miljardföretag i Finland, så är det en grupp människor som kan samarbeta. Han inleder samtalet med att blicka tillbaka på sin egen studietid. Efter samtalet svarar Sarlin på några av publikens frågor. FOTO:LINNSCHÖNBERG Åbo I onsdags fick studerande från alla Åbos daggymnasier tillsammans reflektera över AI och framtiden. Värdet på den stulna egendomen uppgår till cirka 500 000 euro. Förutom i Valkeakoski misstänks den kriminella gruppen ha stulit värdefull egendom i Borgå, Sibbo, Raseborg och Reso. De tror att hans bakgrund kan hjälpa unga som har det svårt i skolan. – Det är intressant att höra att en framgångsrik företagare som han inte har haft så bra betyg i skolan, säger Schaper. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi ”Peter Sarlin visar att man inte behöver ha toppbetyg” Kattanstuderandena Kasper Lahti och Lisette Schaper tar med sig ny inspiration från framtidsdagen. Förundersökningen inleddes den 17 september 2025 efter att båtmotorer till ett värde av cirka 200 000 euro stulits i Valkeakoski. – Många använder AI i skolan och vardagen, så det är intressant att höra hur det kan påverka en, fortsätter Schaper. Utryckning till Dalsbruks skola efter rökbildning i slöjdsal Fredag6mars2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Larmet tjöt och eleverna evakuerades, bekräftar vice rektor Gabriella Byman för ÅU. Förundersökningen är avslutad och har överlämnats till åklagare för åtalsprövning. Orsaken var att det hade börjat ryka i slöjdsalen i husdelen där de äldre eleverna finns
● Linje 5 får ändrad rutt. Nu görs justeringar i busslin jerna, efter att en styrgrupp gått igenom respons och linjernas an vändningsgrad. Linjerna togs i testanvändning i början av året för underlätta för de över belastade linjerna 3 och 4. I bostaden hittades en död per son. Fallet undersöks som miss tänkt dråp. Polisen utreder ett misstänkt dråp i Åbo. Respons och användningsgrad har styrt då justeringarna planerats. Ändringarna börjar gälla i augusti. Busslinjerna 27 och 27A mellan Kråkkärret, Hertigshörnet och Kirstiparken, fortsätter köras efter sommarsäsongen. Summan utgörs nästan helt och hållet av linjerna 27 och 27A, en ligt styrgruppen. – En del ändringar har redan gjorts och nu har vi samman ställt ett paket av lösningar som träder i kraft i höst, säger biträ dande borgmästare Sini Ruohonen i ett pressmeddelande. ● Linjerna 52 och 53 förenas. En person greps i närheten, misstänkt för dådet. En person hittades död i Åbo – utreds som dråp Åbo Underrättelser Fredag 6 mars 2026 Nyheter 7. I Studentbyns ände körs linjen genom hela om rådet. Ändringarna börjar gälla i augus ti 2026. Katarina Pada Busstrafiken i Åbo ses över – ändringar från augusti Ändringar i Fölitrafiken för perioden 2026–2027 ● Linjerna 27 och 27A fortsätter. Ändhållplatsen för linje 10A flyttas från Uittamo till Kråk kärret. Förändringen underlättar rusningarna i Kråkkärret, sam tidigt som turerna glesnar mel lan Skansen och Uittamo. Offret och den misstänkta gärningspersonen kände var andra. Linjen körs från ändhållplat sen turvis via Harlax och Kuko la mot centrum. En stor stomlinjereform trädde i kraft för Fölis busstrafik i fjol somras. ● Linjerna 51, 51A, 70 och 71 slås ihop. Kostnaderna för ändring arna blir för i år 535 000 euro och för nästa år 1,03 miljoner euro. ● Linje 220 får en ny rutt, liksom linje 26. Åbo Rutterna för flera busslinjer i Åbo ändras. På tisdagsförmiddagen larma des polisen till en privat bostad på Savolaxgatan i Harittu. Utomstå ende personer befann sig inte i fara under polisens uppdrag. Åbo. ● Linje 10A får ändrad rutt. ● Servicelinjerna 41 och 45 får kvällstrafik. Linje 5 förgrenas på Hirvensa lo. Ett försök med kvällstrafik påbör jas på ärendelinjerna 41 och 45 (tidigare servicelinjer) i oktober, då renoveringen av Impivaara simhall blivit klar. Stadsstyrelsen i Åbo godkän de styrgruppens förslag på änd ringar
Projektlasterna är ofta unika och jobben kräver stor planering. Det nya fartyget som byggs i Kina får tre huvudmotorer, två av dem tillverkade i Finland. Det är 120 meter långt och 21,6 meter brett, och planerat i samarbete med Deltamarin. Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 8 Reportage. Samtidigt har rederiet beställt ett större projektfartyg för tunga speciallaster – och för uppdrag i ett potentiellt krisläge. Och trots att projektfartygen är över 100 meter långa måste de vara smidiga och kunna ta sig in i små och grunda hamnar där an dra tunglyftfartyg inte kommer in. Med två propelleranordningar som kan snurra 360 grader och tre bogpropellrar kan fartyget hållas exakt på plats trots strömmar och sjögång, så kallad dynamisk posi tionering. Pumparna måste vara snabba för att anpassa far tygets vikt till de tunga lasterna. – Nej, inte så. I hamnar med kraftigt tidvat ten är lastningsfönstren korta och fartyget måste kunna anpassa sig till vattenståndet. Komponenterna blir större och bladen längre. Utbudet av den här typen av fartyg är enligt Rosin begränsat, särskilt med isklass 1A som klarar åretrunttrafik även under hårda vintrar. Under däck finns inget lastut rymme utan endast ballastvatten som pumpas in eller ut för att ge stabilitet och justera fartygets djupgående. FOTO:MERIAURA s Större däcksyta och lastförmåga skapar även nya möjligheter för oss. Det är 15 meter längre än de befintliga fartygen. – Om du snabbt lastar 1 500 ton från en kaj måste motsvarande mängd vatten samtidigt pumpas ut. Det krävs vid avance rade installationsarbeten, till ex empel då man lägger ut sjökablar. Under våren får vi också de två nya tidsbefraktade fartygen som ersätter äldre tonnage. BeppeRosin Åbo Meriauras flotta får fyra nya fartyg inom ett år. – Det vi transporterar blir också större eftersom man bygger stör re i dag, förklarar Rosin. Rederiet har redan två liknande fartyg. Ett finskflaggat fartyg kan vid behov beordras att i kristid delta i tryggande av landets försörjning och för transport av materiel. Men det nya, som levereras om ett par år, blir större: 120 meter långt. – Den första ”holländaren” får vi i april. Vid årsskiftet borde den andra egna torrlastaren levereras, säger Meri auras vd Beppe Rosin på kontoret på Eriksgatan 26 i Åbo centrum. Ta vind kraftverken. Det har ett dieselelektriskt system där dieselmotorer driver generatorer som alstrar el till framdriften. Större däcks yta och lastförmåga skapar även nya möjligheter för oss. Men jag har nog diskuterat med Försörjningsbe Åborederi satsar stort – nytt projektfartyg ska klara både is och kris Projektfartyget som byggs vid kinesiska Jiangsu Zhenjiang Shipyard leveras om ett par år. Till de mer återkommande upp dragen hör att frakta skrovsek tioner från exempelvis Polen el ler Baltikum till våra skeppsvarv, bland annat till Åbo. Om allt går väl får fraktrederiet Meriaura fyra nya fartyg i år. Han beskriver årets flottförny else som rätt unik för rederiet. Samma sak med offshoreriggarna som norrmännen bygger. Fartyget med öppet däck ska transportera tunga spe ciallaster som till exempel vind kraftverk och moduler för off shoreindustrin. När Meriaura i januari offentlig gjorde fartygsbeställningen beto nade man att det finskflaggade fartyget också är värdefullt med tanke på Finlands försörjnings trygghet. Två av dem är egna torrlastare som byggs vid varvet Royal Bodewes i Nederländerna. Samtidigt har Meriaura tagit nästa steg i satsningen genom att beställa ett nytt projektfartyg som byggs i Kina. Huvudmarknaden finns i norra Europa, främst i Nord och Östersjön. De två andra är tidsbefraktade (hyrda) torrlastare som Meriaura opererar. Enligt Rosin finns inga direkta krav från staten när det gäller hur fartygen flaggas. Men uppdragen kan också sträcka sig söderut, ända ner i Medelhavet
I slutet av 2022 fusionerades bolaget med solvärmeföretaget Savosolar och börslistades under namnet Meriaura Group. Det är 120 meter långt och 21,6 meter brett, och planerat i samarbete med Deltamarin. Utifall det blir ett skärpt läge finns det skäl att oroa sig för hur utländska rederier och operatörer skulle agera. Meriaura har också uppmuntrat sina befälhavare att skaffa lotsdispens. FOTO:MERIAURA Ett finskflaggat fartyg kan vid behov beordras att i kristid delta i tryggande av landets försörjning och för transport av materiel. Åbo Underrättelser Fredag 6 mars 2026 Reportage 9. De kan vår skärgård och alternativa farleder, vilket är värdefullt om det blir störningar eller blockeringar. Med tanke på Finlands geografiska läge är tillgången till isklassade fartyg särskilt viktig. Beppe Rosin konstaterar att vårt finskägda tonnage inte räcker för att sköta all utrikeshandel. Men dispensen ger också operativa fördelar, som tidsbesparingar, säger Beppe Rosin. – Över 95 procent av volymen i Finlands utrikeshandel transporteras sjövägen. – Med tanke på att vårt samhälle är helt beroende av fungerande sjötransporter är andelen finskägda och -flaggade fartyg ganska liten. De sa att de inte kan bestämma det, men att de tycker att det är bra om det blir finsk flagg – och det blir det även för de fartygen. Meriaura har dotterbolaget VG-Ecofuel, som tillverkar avfallsbaserat biobränsle för användning i de egna fartygen. De kan också enkelt mobiliseras för att lägga ut eller reparera kablar eller annan undervattensinfrastruktur, säger Rosin. FOTO:MERIAURA Åborederiet Meriauras vd Beppe Rosin säger att rederiet nu är inne i en ovanligt aktiv förnyelse av flottan. Rederiet ägs helt av bolaget Meriaura Invest, med Jussi Mälkiä som största ägare. Målet är att nå koldioxidneutralitet i slutet av 2030-talet, bland annat via biobränslet och nya, mer bränsleekonomiska fartyg. – Den här typen av fartyg lämpar sig bland annat till att transportera kritisk infrastruktur. FOTO:JEANLINDÉN Meriaura har redan två projektfartyg: Aura och Meri. FOTO:MERIAURA Fakta Meriaura Fraktrederi i Åbo, grundat 1986 av Jussi Mälkiä. Opererar i dag 15 fartyg: 13 torrlastare och 2 projektfartyg. Tre fartyg använder redan delvis biobränsle, och de tre egna nybyggena kommer också att göra det. Sjöfarten fungerar i nuläget väl och de finländska rederierna är engagerade i att utveckla försörjningsberedskapen i samarbete med statliga aktörer. Projektfartyget kan lastas på flera sätt, bland annat via skenor. Sedan i fjol är rederiet åter ett familjeägt bolag, efter att övrig verksamhet överförts till koncernen Summa Defence. Fartygen, med öppet däck, är gjorda för speciallaster och skräddarsydda uppdrag. Open deck-fartyg kan dessutom användas vid byggande och reparation av maritim infrastruktur, konstaterar äldre beredskapsexpert Jukka Etelävuori vid Försörjningsberedskapscentralen. redskapscentralen. Hur skulle du allmänt be skriva läget för Finlands sjö fart med tanke på försörjnings beredskapen. Det ger också fördelar i den dagliga driften. För försörjningsberedskapen är det avgörande att tillräcklig kompetens finns kvar i landet. Vi frågar äldre beredskapsexpert Jukka Etelävuori vid Försörj ningsberedskapscentralen. Men det är ytterst viktigt att vi har eget tonnage som i kristid kan användas för de mest kritiska transporterna. Det kan också anlöpa mindre trafikerade hamnar och operera i isiga förhållanden. Jean Lindén ”Viktigt med isklassade fartyg” Åbo Hur viktiga är Meriauras ny beställningar i eventuella undantagsförhållanden. Fartygen är isklassade och lämpar sig bra för finländska förhållanden. – Att bevara den inhemska sjöfartsnäringen är mycket viktigt ur beredskapssynpunkt, men man måste man även förlita sig på fartyg under andra flaggor för att säkerställa tillräcklig transportkapacitet i alla situationer, sammanfattar Jukka Etelävuori. Han säger också att en stor del av godset till och från Finland transporteras med fartyg under andra länders flagg. Jean Lindén nyheter@aumedia.fi Projektfartyget som byggs vid kinesiska Jiangsu Zhenjiang Shipyard leveras om ett par år. – Lotsningssträckorna är ofta långa och därmed också dyra för rederierna. – Meriauras nya fartyg kan utföra mångsidiga transportuppdrag i sin storleksklass. – De flesta av dem har nu behörigheten och kan anlöpa finska hamnar utan utomstående lots. Även då vi beställde de två torrlastarna från Nederländerna frågade jag centralen om det är någon skillnad för dem hur vi flaggar dem
I det intilliggande höghuset byggs hyreslägenheter och på tomten bredvid byggs ett nytt seniorhus som går under namnet Kaskia tryggt boende. ● Laboratorium och medicinsk avbildning. Hälsocentralen kommer främst att vara till för invånare i Åbo och närliggande områden. Organiseringen kräver flexibilitet, säger Miia Lindström. ● Socialt arbete med vuxna och kundhandledning. ● Öppen pediatrik inom den specialiserade sjukvården som förs ut till kunder. ● Tjänster inom mentalvård och missbrukarvård: öppenvård och rehabilitering. Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 10 Nyheter. – Förståelsen för det tvåspråkiga finns inte alltid inom Varha, sade Sandra Bergqvist, SFP:s ledamot i välfärdsområdesfullmäktige. Seniorhuset planeras stå klart 2028. – I nuläget finns det inte en helhet för tvåspråkiga tjänster i Åbo, så det är det vi vill skapa. Cheferna ansvarar för personalplaneringen enligt målet för tvåspråkig service. Socialoch hälsocentralen byggs på Kaskisgatan 13. – Det finns intresse men det är en utmanande situation. Man kommer alltså inte vara tvungen att åka till Åbo för att få vård om man till exempel bor i Pargas eller på Kimitoön. – Vi lovar i vår strategi att vi ska trygga service jämlikt på finska och svenska, säger Miia Lindström, specialsakkunnig inom Varha. ● Tjänster som stöder funktionsförmågan: fysioterapi, talterapi, näringsterapi och minnescenter. Varha kartlägger för tillfället personalens intresse för att börja arbeta på den nya hälsocentralen. – Tanken är att patienterna inte ska behöva röra sig så mycket utan effektivt få olika typer av service under samma tak, säger Mikko Pakarinen, resultatområdesdirektör för socialoch hälsotjänster. Enligt Lindström innebär den nya hälsocentralen inte att den tvåspråkiga närservicen minskar på andra orter. Åbo Kaskisbacken socialoch hälso central ska erbjuda service till hela den svenskspråkiga befolkningen i Egentliga Finland. Även sådana som bor längre bort men arbetar i Åbo kan ha nytta av den. Vårdcentralen ska erbjuda heltäckande service på både finska och svenska. Den kommer att bestå av en gammal byggnad samt en ny del som byggs ut. Rekryteringen utgör en utmanande situation. Nästa år öppnar välfärdsområdet Varha den nya socialoch hälsocentralen som för tillfället byggs på Kaskisgatan i Åbo. Socialoch hälsocentralens gamla del genomgår en omfattande renovering. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Nya vårdcentralen växer fram – med service på båda språken Så här ser det ut på Kaskisbacken i Åbo där bland annat den nya socialoch hälsocentralen byggs. I oktober uttryckte SFP oro för att hälsocentralens tvåspråkighet inte kommer att fungera så bra som det utlovas. FOTO:LINNSCHÖNBERG Det här ska socialoch hälsocentralen erbjuda: ● Öppenvård: icke-brådskande och brådskande läkaroch skötarmottagningar. I mars samlar Varha in information om huruvida svenskspråkiga i Åboregionen är intresserade av att välja vårdcentralen till sitt serviceställe. Hyreslägenheterna väntas vara inflyttningsklara hösten 2027 efter att hälsocentralen tagits i bruk. Servicen kommer att finnas till för alla svenskspråkiga invånare i hela Egentliga Finland, samt finskspråkiga i Åbo centrum. Det görs via en enkät som är riktad till invånare i välfärdsområdets alla kommuner. Hälsocentralen är en del av ett större välfärdskvarter. ● Servicehandledning för äldre. Varha kommer inte att inrätta några nya tjänster på hälsocentralen, utan existerande personal ska flyttas till Kaskisbacken. En förutsättning för att verksamheten ska fungera är att rekryteringen sköts på rätt sätt. Kaskisbackens vårdcentral blir Varhas första socialoch hälsocentral som samlar sektorsövergripande tjänster på samma ställe. Sammanlagt riktar den sig till 50 000 personer. FOTO:LINNSCHÖNBERG Miia Lindström är specialsakkunnig och språkambassadör för socialoch hälsotjänsterna inom Varha. ● Tjänster för barn, unga och familjer: preventiv-, mödra-, barnoch familjerådgivning samt socialt arbete med barnfamiljer och barnskydd
Åbo Underrättelser Fredag 6 mars 2026 Annons 11 PREMIÄR 30.10 PREMIÄR 4.11
Det betydde att Ekenäsfamiljens turkiska flygbolag inte kunde flyga över Israel för att landa i Istanbul som planerat. På semesterorten märks oroligheterna inte alls, förutom i nyheterna. FOTO:MIKAELAWESTERLUND-LAINE s Risken att råka ut för en bilolycka i Finland är ändå större än att bli träffad. Man får göra allting själv. Han har bekanta som taggats i bilder som föreställer flygande missiler i Dubai. Och det kunde ha blivit Dubai som hade varit betydligt värre. – Flyg och turister kommer och far hela tiden. Produktionen i Naficons anläggning med drygt 30 anställda har fortsatt som normalt. Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Men klockan 18 i lördags fick Sundqvist e-post om att flyget var inställt. Skolorna har distansundervisning och de företag som har möjlighet till distansarbete gör det. Vi var glada att få fara på semester. Jussi Laine är vd för Naguföretaget Naficon som för elva år sedan grundade ett dotterbolag i Dubai i Förenade arabemiraten. – Det är betydligt värre på den sidan av viken. För familjen var det de facto ett alternativ att åka till Dubai i stället. Israels luftrum var stängdes. På morgonen den 28 februari hade USA och Israel inlett sitt anfall mot Iran. Det är närmare 1 500 kilometer fågelvägen till den iranska gränsen. Nagu /Dubai Läget i början av veckan beskrevs som relativt lugnt i Dubai där Naguföretaget Naficon har ett dotterbolag. Men de lider ingen nöd. Kaféerna har öppet och vi har varit ute och promenerat och grillat. Där gavs vi möjlighet att söka oss till hotellets bombskydd, men vi bedömde att läget var så lugnt att vi gick tillbaka till rummet. I morse har det hörts ett par explosioner. Dubai är ett av Förenade arabemiratens sju emirat och eftersom landet är allierat med USA har Iran riktat in sig på amerikanska mål i landet. Det var meningen att de skulle flyga hem klockan 3.20 på natten till söndagen. Den enda skillnaden är att det är väldigt lite biltrafik på vägarna, men så är det alltid då det är ramadan som det är nu. Också hotellövernattningar och mat bekostas av staten. – Det är solsäkert. Det har varit jäkligt bra nu också. Vi har ingen panik eller nöd alls. Det hade varit kaos. Samma flygbolag har dock fortsatt flyga från huvudstaden Kairo till Istanbul. Om flygplatsen inte hinner öppna tills nästa vecka då Laine borde vara hemma, har han visum till grannlandet Oman därifrån flygplanen fortfarande lyfter. Och det är stängningen av det israeliska luftrummet som ställer till det för de turkiska flygen från Hurghada. De har varit i Egypten en gång tidigare. FOTO:VIJUGEORG Livet i Dubai fortsätter som normalt trots iranska attacker. Hurghada ligger på Afrikas nordöstra kust vid Suezviken och Röda havet. Det är svårare att tilllåta sig själv att njuta av de extra dagarna när man egentligen borde vara hemma på jobb. Här är både Persiska viken och mycket land mellan oss, säger Sundqvist. Här finns inga moln. – Här är ingen panik. I stället fick vi en normal natt, säger Jens Sundqvist. Nackdelen just nu är att vi inte har ett nordiskt charterbolag bakom oss som berättar vad som sker och vad vi ska göra. – Vi hade tur att vi kunde bli kvar på samma hotell i samma rum. Flygplatsen i Dubai har stängt och många resenärer är osäkra på hur de kommer ut ur landet. – Ibland kan det falla ner splitter då missilerna och drönarna exploderar i luften, men risken att råka ut för en bilolycka i Finland är ändå större än att bli träffad. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Stängt luftrum höll Ekenäsfamilj kvar i Egypten Jens Sundqvist och Cecilia Rönnblad med sönerna Aston, Aiden och Aaron i Hurghada i Egypten. Jens Sundqvist och Cecilia Rönnblad och deras tre barn på 3, 6 och 8 år landade i Hurghada i Egypten den 17 februari. Och tur att jag såg mejlet i tid så att vi inte hann checka ut och åka med hela familjen till flygplatsen. JussiLaine. – Men nu är det annat. Men de var slutsålt som sista minuten-resa. FOTO:PRIVAT Ekenäs /Egypten Ekenäsbon Jens Sundqvist och hans familj sitter fast i Egypten på grund av oroligheterna i Mellanöstern. Enligt Laine betalar Förenade arabemiraten för alla biljetter som måste bokas om. När intervjun görs är familjen inbokad på ett flyg som går klockan 3.20 på onsdag morgon. – I lördags kom ett par flyglarm till våra telefoner och vi gick ner till hotellets aula. – Nu blir det att strida med turkisk kundservice när vi kommer hem i stället, säger Sundqvist. Företaget har sin produktion i ämbetshuset på Kyrkbacken där det jobbar drygt 30 personer. Nu vill vi bara hem. Laine reser till Dubai ungefär varannan månad och har god kontakt med både lokalbefolkningen och finländare som har bott länge i landet. Man kan inte gå omkring och vara rädd eller oroa sig var det kan bli krig varje gång man ska boka en resa. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Naguföretagare är på plats i Dubai: ”Här är ingen panik” Jussi Laine är i Dubai där han är vd för Naguföretaget Naficon som tillverkar fiberoptiska kablar. – De vet att de bor i ett oroligt område och är medvetna om någonting sådan här kan hända. Vi är närmare ett krig hemma än vad vi är här. Vi sitter vid poolen och är på stranden. Hotellet är också bra. Men till Israel är det under 300 kilometer. De missiler och drönare som närmar sig skjuts ner av luftvärnet, säger Laine. Därför kom attacken inte som någon överraskning. Till vänster den lokala arbetstagaren Biju. Sundqvist är glad att han sitter med sin familj i Hurghada och inte i Dubai. Naficon som grundades år 1994 tillverkar optiska fiberkablar för den inhemska telekommarknaden. Laine säger att Dubai absolut inte är någon krigszon och att vardagen rullar på ganska långt som vanligt. På måndagsmorgonen är han på ett hotell i staden som sedan i lördags har utsatts för iranska missiloch drönarattacker. – Absolut inte. Hotet om ett amerikanskt anfall mot Iran var inget som familjen funderade på innan de reste i väg
Han fick arbetstillstånd och flyttade till Finland i december 2022. Ali deltog i regimkritiska demonstrationer och inledde sina sjöfartsstudier på Kharg Island Maritime University på en ö i Persiska viken. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Ali från Iran prisar USA och Israel för attacken mot landets ledning Iraniern Ali studerar till sjökapten på Yrkeshögskolan Novia i Åbo. I 18-årsåldern insåg Ali att någonting var fel. Han lyckades få jobb på ett mindre rederi där han jobbade som andra och tredje styrman på oceangående fartyg. Jag skulle räkna upp namnet på imamer och mullor och intyga att jag bad tre gånger om dagen. De kommer aldrig att godkänna en ny religiös ledare. Trots att Ali följde sin fars råd att spara pengar för att senare kunna köpa en bil och ett hus, insåg han att det aldrig skulle lyckas. Islam är inte en fredlig religion. Jag gick ut för att dricka, festa och dansa. – Det ställdes frågor om islam och min tro. Han hade fått rådet att läsa Koranen som en vanlig bok och inte som Guds ord och sanning. Han hoppas och tror att den islamska regimen i Iran faller och att folket får leva i frihet. Alis iranska examen godkändes inte av Traficom och han började söka sjöfartsutbildningar i Finland. Folket ger inte heller upp sin kamp före regimen har fallit. – Till exempel att kvinnan inte har några rättigheter och att det är tillåtet för en man att slå sin fru. Ali gav inte upp sin dröm. Jag fattade det svåra beslutet att lämna mitt hemland för att få ett bättre liv. 36-åriga Ali växte upp under ett stenhårt islamskt styre. Han älskade havet och drömde om att få ett jobb inom sjöfarten. – Äntligen är han död. I dag är Ali ateist. – På grund av den dåliga ekonomin och den politiska situationen såg jag ingen framtid under ett islamskt styre. – USA och Israel strider inte mot folket utan mot regimen. Han städade och längtade tillbaka till sjön. Umgänge mellan flickor och pojkar var otänkbart, och om ett par ertappades på stan kunde de bli stoppade av polisen. Det var skrämmande. När nyheten att Irans religiösa ledare ayatollah Ali Khamenei dödats i en amerikansk-israelisk attack nådde Ali Bahoo i Åbo släppte alla spärrar. ÅIFK SIF. Pahlavi lever i landsflykt i USA sedan år 1979 då hans far störtades och den islamska regimen tog över makten. – Vi levde i en totalitär stat där regimen hjärntvättade oss och försökte ändra på våra tankar. Då gick det upp ett ljus för honom, och han upptäckte flera punkter som stred mot hans värderingar. I de tidiga tonåren var Ali också troende, det fanns inga andra alternativ. Åbo Underrättelser Fredag6mars2026 Nyheter 13 ONSDAG 1 1 M A R S 19.00 SAMPPALINNA Herrarnas Aktialiga i handboll Vuxna 10 €. Lycklig är han också över att Ali Khamenei är död och att det finns hopp om ett regimskifte i Iran. Tyvärr låg internet nere i Iran så jag kunde inte dela min glädje med mina föräldrar. s Vi levde i en totalitär stat där regimen hjärntvättade oss. På arbetsintervjun gick hans dröm i kras. Ali Bahoo. – Jag är lycklig. Det är obegripligt och omänskligt. Han ställer sitt hopp till Reza Pahlavi, son till Irans sista shah. Som tur var hade Ali en kompis som kände en iranier som hade en städfirma i Helsingfors. I vår får han sin examen. Han tror på ett regimskifte i Iran och att folket får leva i frihet efter att det islamska styret har rasat. FOTO:KIMLUND Åbo Ali Bahoo studerar sjöfart på Novia. Jag hade läst på, men de genomskådade mig och jag fick inget jobb. Det här är den sista striden och det iranska folket kommer att få leva i frihet. Han fick sin examen och sökte jobb på det statliga rederiet Islamic Republic of Iran Shipping Lines. Ali säger att det iranska folket är lika glada och att majoriteten av iranierna inte är troende muslimer. Den islamska läran påtvingades skoleleverna och om någon ifrågasatte den blev det problem för både eleven och hens familj. Nu studerar han till sjökapten på Yrkeshögskolan Novia i Åbo och jobbar heltid på städföretaget Sol. Studerande, pensionärer och barn 12–17 år 5 €. Under tiden började internationella sanktioner försätta Irans ekonomi i gungning samtidigt som regimens styre blev allt hårdare
Tack och lov för butiker som skänker av sitt matsvinn. Men samtidigt kan vi se det amerikanska miljonbidraget som ett tecken på att vi misslyckats totalt i vår nordiska välfärd. Vid två tillfällen har man försvagat den personaldimensionering inom heldygnsomsorgen för äldre som den föregående regeringen lagstiftade om. Först från 0,7 till 0,65 och därefter vidare till 0,6. Det är både sorgligt och bisarrt att vi accepterar att människor i dagens Finland inte har råd att köpa mat. Ett mått på ett civiliserat samhälle är hur det tar hand om sina mest svaga. Tack och lov för församlingar och hjälporganisationer. Eeva-Johanna Eloranta Riksdagsledamot, SDP Är de äldres trygghet hotad. Det var efter 1990-talets recession som förändringen skedde. I antal vårdare innebär detta 5 000 färre anställda. Enligt personalens erfarenheter har risksituationerna ökat. Prispengarna beviljades för att utveckla mathjälpen i Åbo via en digital plattform. Kolumn Man kan bara föreställa sig den press under vilken personalen inom omsorgstjänsterna arbetar efter dessa nedskärningar. Något har gått sönder i samhället när amerikansk filantropi fyller luckor i vårt socialskydd. Samtidigt flyttas ansvar och omsorg i allt högre grad över på de anhöriga, och alla har inte ens någon som kan stöda dem. Många upplever otillräcklighet i sitt arbete på grund av en ständig brådska. Samtidigt känner de många vårdanställda som har sagts upp och blivit arbetslösa oro för sin egen och familjens försörjning. F örra veckan stod det klart att Åbo stad vunnit över en miljon euro i en amerikansk välgörenhetstävling för städer (ÅU 24.2). Man kan bara föreställa sig den press under vilken personalen inom omsorgstjänsterna arbetar efter dessa nedskärningar. s Regeringen har drivit igenom nedskärningar på närmare 140 miljoner euro i finansieringen av äldreomsorgen och i riksdagen behandlas dessutom en tilläggsnedskärning på 50 miljoner euro. Tjänsterna för äldre minskar samtidigt som antalet äldre ökar. Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. Den bästa innovationen skulle ju vara att få slut på behovet av mathjälp, men sådana övergripande politiska ambitioner saknas tydligen. Till och med företrädare för vårdföretag har konstaterat att det har sparats för mycket på äldreomsorgen under denna regeringsperiod. Socialskyddet stramades åt, kommunala tjänster skalades bort och frivilligorganisationer och församlingar tog över ett socialt ansvar som den offentliga sektorn slutade bära. Gemenskapsmåltider är ett bra sätt att minska på ensamheten, och för många är mathjälpen det sista skyddsnätet när allt annat har brustit. Säkerheten måste tryggas både inom hemvården och på vårdhemmen. Mathjälpen, som först sågs som en akut och tillfällig åtgärd, började fungera som ett slags tyst parallellt system och blev permanent eftersom det var ett billigt sätt att täppa till luckor. I dag ser vi en ny form av fattigdom som inkluderar allt fler förvärvsarbetare och familjer. Samtidigt kan mathjälpen erbjuda inkludering, socialt stöd och värdefulla möten med andra. Under regeringen Orpo–Purra har finansieringen och personalresurserna inom tjänsterna för äldre skurits ned betydligt. Det är hedervärt att staden vill hjälpa människor i nöd, och smart att använda mathjälpen som en ingång till mer omfattande stöd. Också antalet personer som får hemvård har minskat i vårt land, trots att antalet äldre ökar. Har det faktum att antalet vårdare har minskats i förhållande till vårdbehovet bidragit till dessa sorgliga händelser. Om mathjälpen fungerar, är det lättare för beslutsfattarna att låta bli att försöka lösa orsakerna till fattigdom. Gnurf U nder de senaste månaderna har vi tagit del av nyheter om omskakande och upprörande dödsfall, som hade kunnat förebyggas, inom äldreomsorgen. Majoriteten av dem har klivit över en hög tröskel av skam och skuld innan de sökt hjälp. Regeringen har drivit igenom nedskärningar på närmare 140 miljoner euro i finansieringen av äldreomsorgen och i riksdagen behandlas dessutom en tilläggsnedskärning på 50 miljoner euro. Det ger dem som kämpar mot allehanda svårigheter en bättre möjlighet att bygga en stadigare grund för sin vardag. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Grattis Åbo – men vi borde inte hurra över mathjälpen s Mathjälpen hjälper konkret hungriga människor, men den stora paradoxen ligger i att den samtidigt bidrar till att upprätthålla problemet. Den avlägsnar inte orsakerna till fattigdomen, utan flyttar bort fokus från nödvändiga reformer och kompenserar för politiska prioriteringar. Det borde ju vara en nationell skam för oss. Det leder till att äldre i allt sämre skick nu bor kvar hemma. Ledare När Åbo stad vinner ett miljonbidrag för att utveckla mathjälpen är det inte bara en framgång. Det senaste sparkravet på 50 miljoner euro inom hemvård och omsorg för äldre sker under förevändningen att användning av teknik utökas. I brödköerna står deltidsanställda, lågavlönade, ensamförsörjare, studerande och pensionärer. Det är uppenbart att tiden per klient minskar när antalet vårdanställda blir färre, vilket leder till en försämrad vårdkvalitet. EU:s överskottsmat och -finansiering gjorde mathjälpen ännu mer organiserad och normaliserad, och när ett system väl finns på plats är det svårt att avveckla. Både stadens nuvarande och tidigare ledning jublade offentligt över jackpotten i Bloomberg Mayors Challenge. En sänkning av minimidimensioneringen märks i det dagliga vårdarbetet. Alltför många äldre försöker klara sig hemma medan de väntar på att få hemservice eller en plats inom äldreomsorgen. En del välfärdsområden har på grund av sparkrav tvingats minska antalet platser inom serviceboende med heldygnsomsorg. I stället godtar vi att brödköerna är här för att stanna och gläds över en extra miljon till mathjälpen i Åbo. Genom det vinnande konceptet kan staden bättre para ihop mathjälp och gemenskapsmåltider med hjälpbehövande, och samtidigt erbjuda invånarna en möjlighet att träffa en expert som ger vägledning om stödtjänster inom sysselsättning, boende och psykiskt välmående. Utöver försämringen av personaldimensioneringen görs även andra sparåtgärder inom tjänsterna för äldre. Varje äldre person ska ha rätt att åldras värdigt och känna trygghet i att få den omsorg som behövs. Mathjälpen hjälper konkret hungriga människor, men den stora paradoxen ligger i att den samtidigt bidrar till att upprätthålla problemet. Nedskärningarna inom äldreomsorgen, både inom hemvården och inom serviceboende med omsorg, äventyrar inte bara de äldres säkerhet utan urholkar också människors tillit till välfärdssamhällets tjänster. I stället har mathjälpen rotat sig i vårt land och visar att välfärdsstatens penningstöd ligger under existensminimum
De flesta av oss accepterar numera dessa villkor. I årtionden har vi lärt oss att ”googla” när vi vill veta något. För små språk och lokala kontexter blir det här extra problematiskt. Du kommer sannolikt betala mer för din el än den som väljer rörligt pris, men man kan se det som en form av försäkring. Varför ska den variera, varför kan det inte vara samma varje månad. Vi har vant oss vid att samma produkt kan ha olika pris. Johan Werkelin Äldre lektor i oorganisk kemi vid Åbo Akademi. Det finns också en möjlighet att få lägre pris för en resa om du är ute i god tid och bokar och betalar långt i förväg. Och just där ligger problemet: AI-modellen producerar ett svar som låter rimligt, men som bygger på statistik och sannolikhet – inte lokal kunskap. Utbyggnaden av soloch vindenergi ökar samtidigt och vi kan inte planera när solen ska skina eller vinden ska blåsa. Vi behöver inte nödvändigtvis mindre AI. Det är naturligt att betala mer för energin under den tiden av året när vi använder mera av den. Att läsa, jämföra, värdera. Som konsument kan du garantera dig emot plötsliga prishöjningar på elbörsen genom att välja fast pris per kWh el. Det gör att både köpare och säljare kan planera produktion och konsumtion efter hur priserna (spotpriset) kommer att vara följande dag. EU-rapporten ”Search engines in times of Artificial Intelligence” konstaterar att många sökningar redan i dag avslutas utan att användaren klickar på en enda länk. Problemet är bara att sammanfattningarna ofta innehåller fel. Att lagra elenergi är en lönande affär idag när elpriset varierar. Det kan vara lönsamt nu att investera i sådana företag eller i egna batterier hemma eller på jobbet. Andra tider måste ny dyrare elkraft sättas in för att möta en ökad användning av el, då stiger priserna. Du kan också bli en del av lösningen genom att investera i teknik för elenergilagring. Då handlar det om förtroende och trygghet. Det som återstår är fler sammanfattningar, som ligger ännu längre bort från källorna. Många väljer fast pris för att slippa otrevliga överraskningar, men om man värmer huset med el kommer nog överraskningar ändå, för priset varierar med förbrukningen. EU varnar också för att det här kan leda till att vi användare blir allt mer beroende av AI-genererade svar, samtidigt som det kritiska tänkandet riskerar att försvagas. Om Googles AI-modell inte vet var KAJ hör hemma, borde vi vara försiktiga med att låta den sammanfatta hur världen ser ut. För alla andra är det osynligt. Tidigare var intervallet varje timme. När klicken uteblir försvinner intäkterna, vilket kan leda till försvagad journalistik. För den som känner till KAJ är felet uppenbart. På elbörsen tillåts priset på elektricitet variera för varje kvarts timme under dygnet. Det här gör el till en färskvara som gärna borde konsumeras genast när den tillverkats. Ofta är de ”nästan rätt” och just därför svårare att genomskåda. Ett självsäkert, välformulerat stycke som ser ut att veta exakt vad det talar om. Webben är full med exempel på ”Google AI summaries gone wrong”, det ena lustigare än det andra. Samma råd ger jag gärna också er. Är inte elräkningen i samma kategori som andra levnadskostnader, t.ex. Räkningarna vi skickade till kunderna var ofta beräknade utifrån en manuell avläsning av en elmätare en gång om året. Orsakerna till varierande spotpriser är att utbudet på el inte alltid möter efterfrågan. Googles AI-sammanfattningar placerar numera ett färdigt svar överst i sökresultaten. Sedan mer än 30 år tillbaka har vi en Nordisk elbörs, Nord Pol, som startade som ett samarbete mellan Norge och Sverige. Våra elräkningar är högre på vintern eftersom vi förbrukar mer el då. Men sist i listan dök musikgruppen KAJ upp. Men elpriset då. J ag trodde att vi hade ett rörligt pris på el i vårt avtal med Åbo Energi. Vissa tider på dygnet produceras mer el än vad som förbrukas och då sjunker spotpriset. Inte för att Google gav oss de rätta svaren, utan för att sökresultaten gav en väg framåt: länkar, källor, alternativ. Men även lokalt kan det bli galet. Jag sommarjobbade på debiteringsavdelningen på det lokala energibolaget i början av 90-talet. Det här visar hur dåligt avfallsbolaget sköter sina uppgifter. Och just där ligger problemet: AI-modellen producerar ett svar som låter rimligt, men som bygger på statistik och sannolikhet – inte lokal kunskap. Det här är mer än ett exempel på att AI kan göra fel. Det som är speciellt ur ett konsumentperspektiv är att elpriset sätts och meddelas redan föregående dag. En tågbiljett till huvudstaden är dyrare på morgonen än mitt på dagen. Men jag hade fel, vi har ett fast pris per kilowattimme. För det andra borde LSJH först koordinera tömningarna så att entreprenören tömmer brunnarna byavis eller i närliggande byar under samma körning. Kolumn Elpriset varierar i olika länder men handeln sker fritt mellan dessa. Men vi behöver AIverktyg som visar osäkerhet, redovisar källor och lämnar utrymme för människans eget omdöme. I väntan på utbyggnad av storskalig energilagringskapacitet måste vi leva med varierande priser på börsen. Linda Mannila Företagare och forskare i gränslandet mellan människa och teknik. Kolumn Problemet är bara att sammanfattningarna ofta innehåller fel. Resten var upp till oss. Nu kan en brunn tömmas på västra Storlandet och följande brunn vara ute på Kirjais. Rörigt med rörligt elpris – du kan bli en del av lösningen s Att lagra elenergi är en lönande affär idag när elpriset varierar. Det ska finnas fördelar med att välja en tur mitt på dagen för att morgonturerna inte ska bli överfulla. Tyvärr släpar utbyggnaden av batterilagring och andra lagringsformer efter. När Google slutar peka och börjar påstå s För den som känner till KAJ är felet uppenbart. Insändare Nu har då Åbonejdens avfallsservice (LSJH) kommit på den befängda idén att höja avgifterna för oss. Åbo Underrättelser Fredag 6 mars 2026 Debatt 15. Mitt råd till tonåringarna hemma är att aldrig tro på sammanfattningarna utan alltid kolla minst en källa. Med AI-sammanfattningarna riskerar företagen i stället att ge sig själva tolkningsföreträde. För alla andra är det osynligt. Så vi är vana vid varierande elkostnader sedan långt tillbaka. För det första, här i Nagu anlitar man en lokal entreprenör, vilket betyder att avstånden inte är långa. Tidigare var intervallet varje timme. Följande dag kommer entreprenören igen till västra Storlandet och sen kanske till Hangslax. När finlandssvenska förhållanden blandas ihop med rikssvenska eller när vårdoch samhällsinformation tappar det lokala, blir konsekvenserna större än irriterande faktafel. Det visar hur Google har gått från att vara ett verktyg för informationssökning till att bli en aktör som presenterar påstådda fakta. Studier pekar på att en stor del av mediernas trafik från sökmotorer riskerar att försvinna, i vissa uppskattningar upp till hälften inom tre år. Vi är tre hushåll på synavstånd från varandra och det har ännu aldrig hänt att våra brunnar tömts samtidigt. Samtidigt väcker sökmotorernas AI-sammanfattningar oro i mediebranschen. Det är egentligen inte så märkligt: när svaret redan står överst klickar vi inte vidare. Ofta är de ”nästan rätt” och just därför svårare att genomskåda. Men vad är då spotpris eller börspris på el. Då jag googlade ”Vem är mest känd i Pargas?” såg AI-sammanfattningen vid första anblicken trovärdig ut: politiker, kulturpersonligheter och historiska namn med koppling till orten. Från ”här är vad andra har skrivit” till ”så här är det”. De bygger ofta på journalistik som någon annan har producerat, faktagranskat och tagit ansvar för. Elpriset varierar i olika länder men handeln sker fritt mellan dessa. Sökmotorer har länge förknippats med idén om att information blir bättre när vi får tillgång till många perspektiv. Varje månad kunde då ha haft samma elkostnad men ofta årstidskorrigerades räkningarna så att man betalade högre elräkningar på vintern än på sommaren, enligt den förväntade månadsförbrukningen. För det tredje skulle det räcka med att tömma ett egnahemshus brunn vartannat år, vilket vi gjorde innan LSJH kom och beslutade att slambrunnarna ska tömmas en gång per år. Jag tror inte Vöråborna skulle gilla om Pargas började göra anspråk på humortrion. Den är numer en gemensam marknadsplats för elförsäljning i 15 stater i norra halvan av Europa ända ned till Österrike, inklusive stora länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Polen. När svaren presenteras med auktoritet minskar både viljan och möjligheten att kontrollera källorna, särskilt när källorna knappt syns. Nu håller det på att förändras. Men AI-sammanfattningarna uppstår inte ur tomma intet. ett bostadsvederlag eller en lägenhetshyra. På elbörsen tillåts priset på elektricitet variera för varje kvarts timme under dygnet. LSJH bör genast dra tillbaka förslaget om att höja taxorna och först städa i sina egna rutiner! Yngve Lindqvist Nagu Slamtömningarna i skärgården borde effektiveras och inte bli dyrare s Vi är tre hushåll på synavstånd från varandra och det har ännu aldrig hänt att våra brunnar tömts samtidigt
Men det kräver mod att gå längre än miniminivån. Vi tror att framtidens livskraftiga byar lyckas med det här, att integrera traditioner och djup kännedom av det lokala med nya människor och nya aktiviteter. Gamla, stora byggnader kostar att värma upp och underhålla. Kommissionen är dock inte redo att föreslå ny lagstiftning eller ytterligare finansiering. Målet är att stärka och skapa nya nätverk inom och mellan de deltagande byarna, kommunerna och den tredje sektorn. Vi hävdar att en mer spridd integration främjar förnyelse och stärker nationens motståndskraft. Jämför man med läget för 30 eller 100 år sedan står det klart att vi som globalt samfund gjort stora och viktiga framsteg vad gäller både den allmänna sociala utvecklingen och kvinnors rättigheter. Principen om lika lön i direktivet är enkel: alla ska ha samma lön för samma eller likvärdigt arbete. För närvarande tar vi två steg bakåt på många områden, men genom att samarbeta och trycka på kan vi också ta steg framåt. Samtidigt väcker tvåspråkigheten berättigade frågor. Initiativet föreslog en EU-omfattande mekanism för att säkerställa och finansiera abort i en annan medlemsstat om det inte är möjligt eller tillgängligt i det egna landet. Ett positivt exempel är medborgarinitiativet My Voice, My Choice, som inom EU kräver en förstärkning av rätten till säker abort. Och dessa osäkra tider väger verkligen tungt. Kaskisbacken kan bli mer än en ny adress. En central orsak är det ökade understödet för olika högerextrema och högerpopulistiska rörelser. Ambitionen är god. Alla är inte medvetna om möjligheten till integration genom det svenska språket, som kan gå mycket snabbare än finska på grund av de gemensamma språkliga rötterna mellan svenska och engelska. Direktivet om lönetransparens är en viktig reform för att förbättra kvinnors ställning i arbetslivet och åtgärda omotiverade löneskillnader, och dess genomförande i medlemsstaterna ska vara klart sommaren 2026. Som tur finns det många som har tagit upp kampen mot denna negativa utveckling. Kolumn I år firar vi igen kvinnodagen i en tid då jämställdhet och främjandet av mänskliga rättigheter inte på något sätt kan tas för givet. Kolumn Befolkningsminskning, nedskärningar i tjänster och centralisering tillsammans med förändrade levnadsvanor leder till att användbara lokaler på landsbygden, till exempel föreningshus, står tomma största delen av tiden. Därför sägs det ofta att kvinnors rättigheter och ställning är en av de viktigaste indikatorerna på mänsklig och social utveckling. När vårdnivåerna arbetar tillsammans – inte parallellt – förbättras både kvalitet och ekonomi. Kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter och social utveckling är en helhet och går hand i hand. Befolkningstillväxten i Finland sker i dag genom inflyttning från andra länder, medan den så kalllade naturliga befolkningstillväxten, födda minus döda, är negativ. För närvarande har mer än 20 miljoner kvinnor i Europa inte rätt till säker abort. Att bygga nytt utan att samtidigt utveckla arbetssätten vore att tänka för smått. När specialistkompetensen finns nära patienten – och när språklig jämlikhet tas på allvar – vinner både invånarna och hela välfärdsområdet. Den kan bli en modell för hur integrerad, tillgänglig och verkligt tvåspråkig vård byggs i praktiken. Om inga nya tjänster inrättas, om ingen tydlig vårdkoordinerande ledningsfunktion finns på plats och om kraven på personalens språkkunskaper inte är tillräckligt tydliga, hur säkerställs då den faktiska jämlikheten i vardagen. Det är en början – men varför stanna där. Målgrupperna är vuxna invandrare och inflyttade från andra orter, samt personer som är aktiva i byföreningar eller är lokala företagare. Samtligt blir områden på landsbygden utanför denna utveckling och många av möjligheterna på landsbygden blir okända för de nyinflyttade. Inkluderande byar är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och samarbetsforumet Svenskfinlands Byar vid Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF). Modellen – ofta kallad Primary Care Plus – har visat särskilt goda resultat inom invärtesmedicin, geriatrik, psykiatri och sjukdomar i rörelseorganen. Tvåspråkighet förverkligas inte genom strategidokument utan genom ledarskap, struktur och tydliga kompetenskrav. Kan de tomma lokalerna användas för nya typer av fritidsverksamhet, möten eller företagsverksamhet. Den för med sig både utmaningar och positiv utveckling som nya kulturella influenser och ökad tillgång till arbetskraft. Internationella erfarenheter från bland annat Nederländerna och de nordiska länderna visar att när specialistläkare arbetar integrerat i primärvården minskar behovet av sjukhusremisser, väntetiderna kortas och patienterna får snabbare och mer sammanhållen vård. Ungdomar samlas inte längre på ungdomsgårdar som de brukade göra, utan väljer istället att träffas online. Detta är inte en teoretisk vision. Det handlar framför allt om patienter med kroniska och komplexa behov, som gynnas av kontinuitet snarare än upprepade sjukhusbesök. Därför vore Kaskisbacken en naturlig pilot för en bredare integration. Tvärtom har kommissionen redan föreslagit betydande nedskärningar i ESF+-fondens finansiering i EU:s kommande fleråriga budget. I sitt svar bekräftar kommissionen vikten av kvinnors rätt till abort, och konstaterar att finansiering finns tillgänglig genom EU:s nuvarande socialfond ESF+ för att skydda denna rättighet i medlemsstaterna. I slutet av februari gav kommissionen för sin del försiktigt grönt ljus. Det tog till exempel flera år för medförfattaren till denna artikel att bo i Finland innan han fann denna väg. ”Jag kan inte förstå att jag fortfarande måste protestera mot den här skiten.” Den här texten syns ofta på demonstrationer för kvinnors rättigheter runt om i världen. Ulrika Dahlberg Benjamin Hammond Projektledare vid Yrkeshögskolan Novia Små samhällen står starkare tillsammans s Precis som på den internationella arenan gäller det även inom nationen: små samhällen står starkare tillsammans. Precis som på den internationella arenan gäller det även inom nationen: små samhällen står starkare tillsammans. Reijo Grönfors Medicinalråd Specialist i invärtesmedicin Fullmäktigeledamot i Varha välfärdsområde SFP Kaskisbacken kan bli ett föredöme – men då krävs mod Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 16 Debatt. Ett hållbart system är lokalt förankrat och bygger på respekt för allt levande, men det är inte slutet. I år firar vi igen kvinnodagen i en tid då jämställdhet och främjandet av mänskliga rättigheter inte på något sätt kan tas för givet. En bebodd och aktiv landsbygd är viktig också för beredskapen. Att lära sig svenska ledde till bättre anställningsmöjligheter, bosättning i finlandssvenska Raseborg och bildandet av en trespråkig familj (svenska, finska och engelska). När det finns människor som producerar mat och andra biobaserade material, vet hur man använder naturresurser på ett hållbart sätt och klarar sig i extrema väderförhållanden, förstärks befolkningens förmåga att klara av krissituationer. Det är trots allt nätverken som kan bära en tyngre börda. Nu lobbar näringslivet bland annat för att urvattna direktivet om lönetransparens, antingen genom att sänka kraven eller skjuta upp ikraftträdandet. Men under de senaste ca 15 åren har den goda utvecklingen avstannat, stagnerat eller till och med blivit negativ. Li Andersson Europaparlamentariker, VF Två steg tillbaka och ett steg framåt för jämställdheten s För närvarande har mer än 20 miljoner kvinnor i Europa inte rätt till säker abort. Fastän dessa aktörer utgör ett brett och spretigt ekosystem av olika typer av organisationer, förenas de av en konservativ syn ifråga om könsroller och en stark motsättning mot mångfald, som även tar sig uttryck i deras sätt att kritisera politik och strukturer som syftar att stärka inklusion och mångfald. Forskning, även finländsk, visar att specialistkonsultationer i primärvården är kostnadseffektiva och stärker kompetensen i hela organisationen. Inflyttningen är störst i Nyland och i större städer som Åbo. Tvärtom, kräver det öppenhet och samarbete, samt en förmåga att anpassa sig till förändringar. Projektet finansieras av EU:s initiativ Smarta byar och Svenska Kulturfonden och stöder anordnandet av en serie attraktiva evenemang och workshops i sex byar i Raseborg, Pargas och Närpes. Detta var insikterna som ledde till att projektet Inkluderande byar skapades. Men om vi nöjer oss med nuvarande plan riskerar vi att missa en historisk möjlighet. Detta har lett till ett tydligt bakslag mot såväl kvinnors som hbtqi-rättigheter, med inskränkningar i aborträtten, lagstiftning som förbjuder spridande av ”homopropaganda” och ändringar i skolornas läroplaner i många länder runtom i världen. Insändare Kaskisbackens nya vårdcentral marknadsförs som en tvåspråkig helhet för hela den svenskspråkiga befolkningen i Egentliga Finland (ÅU 3.3.2026). Kvinnor drabbas ofta hårdast av fattigdom, effekterna av klimatförändringen, krig samt brist på utbildning, hälsooch sjukvård och näring. Business Europe och andra stora näringslivsorganisationer har bedrivit intensiv lobbyverksamhet, men lyckligtvis har kommissionen hittills sagt att den kommer att hålla fast vid sina ursprungliga planer. Medborgarinitiativet fick en miljon underskrifter och Europaparlamentet har gett sitt stöd åt förslaget. Detta speglar vår tid i allmänhet: den mest högerorienterade kommissionen i EU:s historia har under denna mandatperiod systematiskt försvagat EU:s klimatoch miljöpolitik i synnerhet men även den sociala agendan, och lyssnat uppmärksamt på lobbyister från stora företag. Befolkningsminskning, nedskärningar i tjänster och centralisering tillsammans med förändrade levnadsvanor leder till att användbara lokaler på landsbygden, till exempel föreningshus, står tomma största delen av tiden. Varha har en strukturell fördel: primärvård och specialiserad vård finns redan inom samma organisation. Att samla många tjänster under samma tak är klokt. Den specialiserade sjukvården syns i nuläget endast genom öppen pediatrik
– Spårvagnar är jättetrevliga men satsningen är allt för dyr, säger hon. – Men lokaltåg, spårväg i kombination med busstrafik, cykelvägar och infartsparkering behövs, säger Heikkonen. Åbobon Oskar Lindberg, som är ersättare i styrelsen för SFP i Åbo, tycker att det är för dyrt med spårvägssatsningen. Vi måste se trafiken som en helhet och beakta passagerarmängderna. Två andra som dök upp är Valentin Lindén från Helsingfors och Kasper Heikkonen. Bygget kostar 53 miljoner euro. – Jämfört med bussen är spårvagnen snabbare om det finns tillräckligt med hållplatser. Själva bygget genomförs som en alliansmodell, där både byggherren Senatsfastigheter och entreprenören Lujatalo delar på riskerna. Det är inte något mystiskt med det här, utan vi vill diskutera och höra åsikter. Ställer ni några frågor till personerna på plats i dag. – Jo, folk vill diskutera och ha information. Politikerna och Åbo spårvägsallians var på plats i huvudbiblioteket mellan klockan 17 och 19. Åbo stads andel av summan skulle vara cirka 338 miljoner euro. – Jag har kollat ganska noggrant på rapporterna. Men det är trevligt att ha både spårväg och busstrafik i en stad. ● Träffarna ordnas i Prisma Österås måndag 9.3 kl. Fängelset behöver flera platser eftersom antalet fångar har ökat, och gör det kraftigt också i framtiden. Och därför är vi ju här. Den nya byggnaden börjar byggas i mars och ska stå färdig i slutet av 2027 så att fångarna kan flytta in i början av 2028. Åbo Träff med politiker och spårvägsbolaget i Åbo lockade tiotals till Åbo huvudbibliotek på tisdagseftermiddagen. Tre träffar kvar ● Åbo stad, Åbo spårvägsallians och borgmästare Piia Elo samt biträdande borgmästarna Mirka Muukkonen, Elina Rantanen och Sini Ruohonen ordnar träffar där invånarna får ställa frågor om spårvägen. Han är på samma linje som de två av tre SFP-fullmäktigeledamöterna som svarade på ÅU:s enkät i februari, Nicke Wulff och Vesa Hanski. Spårvägen skulle vara att föredra, men det är för dyrt. Åbo behöver inte metro, säger Heikkonen. FOTO:ANNINASUOMINEN Arja Heinomäki bor på Biskopsgatan i akademikvarteren. Vi är mest här för att följa med läget och lyssna på andra. ● Stadsfullmäktige ska fatta beslut om huruvida Åbo bygger en spårväg eller inte i sommar. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Många ville fråga politiker och experter om spårvägen i Åbo Borgmästaren Piia Elo i samspråk med en nyfiken invånare. – Om den skulle gå via resecentret så skulle den göra större nytta för mig. Fängelser byggs ut också på andra håll i Finland. En av orsakerna är de ändringar som gjorts i lagstiftningen för bland annat sexualoch vapenbrott. Köket och fångarnas hälsovård måste också utvecklas. Hade du förväntat dig stort intresse. 17–19, K-Citymarket Västcentrum torsdag 12.3 kl. Åbobon Oskar Lindberg, som är ersättare i styrelsen för SFP i Åbo, tycker att det är för dyrt med spårvägssatsningen. – Vi anser att Åbo är i stort behov av spårvägen. Vi har tyvärr inte råd, säger han. Byggandet av spårvägen och stadens ekonomi har väckt flest frågor, säger hon. Åker den via järnvägsstationen och resecentret som byggs vid Logomobron i framtiden, har staden råd och ändrar skattesatsen. Hon understöder inte spårvägen. Det betyder att fängelset i Starrbacka blir det största i Finland med sina omkring 400 platser. Det undrar Arja Heinomäki som bor på Biskopsgatan i akademikvarteren. Trafiken kan starta år 2033. Spårvägen beräknas kosta 465,2 miljoner euro. 17–19 och Kråkkärrets köpcentrum måndag 16.3 kl. Spårvägsruttens första skede innebär inte att spårvägen dras vid Logomobron, men den kan göra det i framtiden. Projektchef Petri Kiuru vid Brottspåföljdsmyndigheten säger i ett pressmeddelande att nybygget också förbättrar hur fångarna kan delas in i avdelningar vilket höjer fångarnas säkerhet. Heikkonen bor i Kastu och spårvägen är inte planerad att gå där. Johan Backas Allt fler sexualbrott gör att Åbo fängelse måste byggas ut Åbo Åbo fängelse ska få plats för 143 fångar till. De beskriver sig som spårvägsaktivister. Åbo Underrättelser Fredag 6 mars 2026 Nyheter 17. För att flera fångar ska rymmas in måste Åbo fängelse också förändra hur fångarna tas emot. 17–19. – Inte ännu. Borgmästarna är inte på plats vid alla tidpunkter. Cellbyggnaden blir ungefär 9 400 kvadratmeter stor. Han kom egentligen till biblioteket för att ställa en annan fråga. Han kom egentligen till huvudbiblioteket för att ställa frågor om en annan viktig politisk fråga, men har nog åsikter om spårvägen. Ungefär en halvtimme in fångar vi in borgmästaren Piia Elo (SDP). Arto Numminen bor inte där spårvägen skulle gå, men ser positivt på satsningen. FOTO:ANNINASUOMINEN Valentin Lindén och Kasper Heikkonen är stora vänner av spårväg, och undrar varför det drar ut på tiden för Åbo att fatta beslut om att bygga den
De får information per brev, enligt Cati Huhta, servicedirektör på LSJH. En liten höjning tycker Löfberg att hade varit okej, men inte en på mer än tjugo procent. Men vi ansåg att transportförhållandena till viss del bör beaktas. Hon tillägger att den föreslagna höjningen fortsättningsvis inte täcker alla kostnader som servicen i skärgården tillför, vilket gäller även övrig avfallsservice. Dessutom är det tänkt att de nya priserna träder i kraft om bara en månad. Den aktuella prishöjningen grundar sig på transportförhållanden, säger Cati Huhta, servicedirektör på Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab (LSJH). Nu vill samkommunen snabba på försäljningen genom att lägga ut hela området till försäljning och vid behov flytta fältstationen till Tuorla i Pikis. Arkivfoto. Priset är det enda som eventuellt ändrar, enligt ett förslag till avfallshanteringsnämnden. Berndt Löfberg drar sig till minnes ett besked för några år sedan, enligt vilket skärgården inte ska drabbas av chockhöjningar, utan att en eventuell prishöjning ska jämnas ut över alla kunder. – Nej, Iniö är inte ännu med, utan ingår i nästa steg, svarar Huhta. Höjningen som drabbar oss skärgårdsbor är oskälig, säger Berndt Löfberg på Rosala i Kimitoöns skärgård. Löfbergs dotter har dessutom ett hus på samma tomt, och även den behållaren ska tömmas. Då väntar sannolikt ytterligare en taxajustering för öar där en servicebåt behövs för tömningen. Eftersom slambehållaren töms två gånger per år landar priset på över 600 euro. – Om vi debiterar för vad det i verkligheten kostar skulle det bli mycket dyrare. Samkommunen har redan under flera års tid försökt sälja en stor del av den tidigare fiskeriskolans, senare Livias, utbildningsfastigheter på Fiskeriskolvägen i Pargas. Fiskeriutbildningen fortsätter alltså oberoende, säger Harkkila till ÅU. De öar som tidigare beställt sin tömning själva men efter 1 april får sin tömning via LSJH är Haverö, Ön, Sandö, Högsar, Käldö, Vallmo och Själö. – Det verkar finns en baktanke om att man inte ska hinna reagera, säger han. Berndt och Åsa Löfberg betalar nu 250 euro för en tömning och med ett föreslaget påslag på 55 euro är man uppe i 300 euro. Fiskförädlingshallen blev också kvar i bruk en tid efter flytten till Tuorla, men i övrigt har fastigheterna stått tomma i snart två års tid. Två radhus uppe på berget ovanför skolan, ursprungligen byggda som läraroch personalbostäder, har också varit till salu ännu längre utan att de hittat en köpare. För stora delar av skärgården, som till exempel Nagu, Korpo, Houtskär, Högsåra, Rosala och Hitis, fortsätter tömningen av slambehållare enligt samma system som förut. Men det är inte meningen att kostnaden för någon ska vara oskälig, säger Huhta. Livia flyttade fiskeriutbildningarna till Tuorla redan hösten 2024, men behöll en fältstation för fiskodlingsändamål. Mikael Heinrichs Livia kan sälja fältstationen i Pargas Största delen av byggnadsbeståndet på fiskerioch miljöinstitutets område är från mitten av 1980-talet. På området finns sammanlagt 13 byggnader, varav tre byggnader är tidigare internat. Dem har LSJH skött även tidigare. FOTO:EMILIAÖRNMARK Berndt och Åsa Löfberg, här fotade i ett annat sammanhang. Höjs inte taxan i skärgården betalar de som bor på fastlandet för skärgårdsbornas tömningar, säger Huhta. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi ”Orättvist” säger skärgårdsbor om nytt pris på slamtömning Slamtömningen blir dyrare på öar dit tömningsfordonen måste åka färja. Pargas stad är minoritetsägare (4,9 procent) i samkommunen som till största del ägs av S:t Karins stad (49,97 procent) och Pemar stad (45,13 procent). I huvudbyggnaden finns förutom undervisningsrum en matsal och en gymnastiksal. Några stora chanser att påverka den föreslagna prisförändringen ser inte Berndt Löfberg att finns för en liten minoritet som skärgårdsborna. Största delen av byggnaderna är från 1985, endast en lagerbyggnad (1989) och fiskkläckningsanläggningen (1997) är nyare. Den nya zonavgiften skulle läggas till slamtömningsavgiften när fastigheten finns bakom en färjeförbindelse. – Jo, en jämn taxa är den som nu är i bruk. – Det här känns orättvist. Cati Huhta, servicedirektör på LSJH. Förutom att resor till skärgården kan vara långa i kilometer orsakar de väntetider då chauffören måste anpassa sig till färjetrafikens tidtabeller. Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 18 Nyheter. Skärgårdsbor är upprörda över den föreslagna prishöjningen för tömningen av slambehållare i skärgården. Med det här får LSJH ungefär 200 nya kunder. Iniö finns inte med i listan över öar där det nya priset gäller, är det ett misstag. Om det säljs flyttar vi fältstationen till Tuorla. – Allting annat blir också dyrare, konstaterar Löfberg. Men bolagets verksamhetsområde och entreprenaden utvidgas nu till flera öar. – Därför har vi nu bestämt oss för att ta emot anbud på hela området. Samkommunsdirektör Ilkka Harkkila säger att försäljningen har försvårats av att fältstationen finns kvar. En annan prishöjning fick Löfberg känna av för något år sedan, då skärgårdsbor med en större behållare (fem kubikmeter) fick betala mer. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kimitoön/Pargas För Löfbergs på Rosala skulle slamtömningen uppgå till mer än 600 euro årligen, enligt det nya tarifförslaget. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas Pemarns samkommun för utbildning (Livia) är beredd att sälja rubb och stubb av fastigheterna på Kirjalaön i Pargas. Åsikter om utkastet till avfallstaxa kan lämnas in fram till den 23 mars till Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd
Vi får se hur det hela faller ut. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Kombilahuset i Pargas kan rivas i höst Kombilafastigheten kan rivas i höst om stadens planer går i lås. Grundrenoveringen av Malms skola inleddes år 2024 och ska bli klar under 2027. Så det har inte direkt med Bossetrafiken att göra. Åbo Underrättelser Fredag 6 mars 2026 Nyheter 19. Möjligheten till en utställningslokal ska också utredas. Verksamheten flyttar till nuvarande Lilla Malms skola på Vapparvägen. – Vi ser tydliga synergier mellan resebyrån och vår kärnverksamhet inom busstrafik. Efter det kunde Kombilafastigheten rivas tillsammans med den gamla rådgivningsbyggnaden invid. Vi har redan inlett arbetet med att vidareutveckla verksamheten tillsammans och ser positivt på framtiden, Lindqvist. Gymnastiksalen ska också renoveras. Vårterminen fortsätter ändå som tidigare, men från och med hösten blir det sannolikt nystart på ny adress. Vi har jobbat aktivt med det de senaste sex månaderna. Ursprungligen var tanken att man i C-delen av huset (gymnastiksalen, omklädningsrummen och nedre foajén) endast gör mindre ingrepp. Då blir fastigheten, som nyligen fått en ny adress, Stränggränden 4, ledig och kan göras om för att passa Kombis behov. Kostnaderna fördelas mellan åren 2026 och 2027. Staden planerar att flytta Kombis verksamhet till den del av den tidigare yrkesskolan, där Malms skolas åk 1–2 nu har undervisning. – Jag är mycket glad över att Johan och Ampers Busstrafik var villiga att fortsätta verksamheten i regionens enda resebyrå. Men enligt Johan Amper var satsningen på resebyrån planerad långt innan det tråkiga beskedet. I måndags beslöt stadsstyrelsen att ge klartecken för en grundsanering också av C-delen. Under projektets gång har mer detaljerade undersökningar av Cdelen bland annat visat på konstruktionsrelaterade brister som påverkar inomhusluften i gymnastiksalen. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Renoveringen av Malms skola blir dyrare Malms skolas gymnastiksal (den vitmålade delen i bild) och den nedre våningen under den ska också fixas i samband med renoveringen som pågår till nästa år. Tillsammans kan vi utveckla helhetslösningar för både gruppresor och individuella kunder samt skapa ett ännu starkare lokalt erbjudande, säger Johan Amper i ett pressmeddelande. ÅU Bussbolag i Raseborg köper resebyrå Bussföretagaren Johan Amper ger sig in i resebyråbranschen. Då ska eleverna i åk 1–2, som de senaste två läsåren hållit till i Axxells tidigare utrymmen på Vapparvägen (numera Stränggränden) flytta tillbaka till den egna skolbyggnaden igen. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Raseborg Ampers Busstrafik köper den lokala resebyrån Matkahaukka och skapar nya möjligheter till samarbete. Också den verksamheten skulle få rum på Stränggränd, där man också bättre kan ta i beaktande behoven för specialgrupper. Klassrummen i skolan ska stå klara till hösten. Orsaken till att den inte rivits tidigare hänger ihop med att fjärrvärmeanslutningen för den byggnaden och Kombila är gemensam. En budgetändring kan bli aktuell för 2026, alternativt tas summan in i budgeten för nästa år. Ampers Busstrafik Ab i Pojo har köpt samtliga aktier i Matkaikkuna Ab, en resebyrå verksam i Västnyland. Medborgarinstitutet ordnar i dag sina keramikkurser i Ankarhuset. Arkivfoto. Tillsammans med skolan, byggherren och sakkunniga hade man inför måndagens styrelsemöte gjort en ny situationsbedömning och tagit fram fyra alternativa lösningar. Staden ska under våren också inleda planeringen av stadshusets nedre våning. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas Budgeten för skolans renovering ökar med 1,45 miljoner som tas in i budgeten antingen i år eller nästa år. Matkaikkuna har under lång tid varit en etablerad aktör i regionen. Skolan är ritad av arkitekt Erik Bryggman. Kombilahuset, där medborgarinstitutet Skärgårdens Kombi verkar, har redan under en längre tid tampats med problem med inomhusluften. Eftersom skolan redan i flera år varit beroende av olika tillfälliga arrangemang, ansågs det ändamålsenligt att inte skjuta fram C-delens grundsanering. Den flytten skulle i sin tur i praktiken tömma Ankarhuset och göra det möjligt för staden att sälja den fastigheten, vilket varit planen redan under flera års tid. Genom förvärvet stärker Ampers Busstrafik sin närvaro inom reseoch turistverksamhet samt skapar nya möjligheter till samarbete mellan resebyråverksamheten och koncernens bussrörelse. Den tidigare ägaren Hilkka Lindqvist fortsätter som verkställande direktör för Matkaikkuna. Det betyder att projekthelhetens kostnad ökar med 1,45 miljoner jämfört med projektbudgeten som spikades i april i fjol. Därför måste man satsa på den marknadsmässiga trafiken i stället. Det lokala företaget Amper & Wikström förlorade nyligen upphandlingen av Raseborgs stads kollektivtrafik, Bosse, till Salon Tilausmatkat. Den har stått tom i över tio års tid. Ett beslut om renovering av simbassängsavdelningen fattas senast år 2030. Den totala kostnaden för grundsaneringen av skolan och ersättande lokaler landar därmed på omkring 11,75 miljoner euro. I april 2025 slog man fast att ett beslut om C-delen skulle fattas senast år 2030. – Tanken är att planeringen ska köra igång inom kort och vi vill förstås involvera Pargasborna där, säger välfärdsoch fritidsdirektör Fia Isaksson. I den byggnaden har ungdomsverkstaden Aktiva verkat senast i början av 2010-talet. Tanken är att skapa ett slags vardagsrum för Pargasborna där man ska kunna ordna möten och mindre evenemang. – Men det är för rått att bara leva på offentlig upphandlad verksamhet. Under projektets gång har man ändå kommit fram till att det behövs större ingrepp. Malms skola byggdes åren 1951–1954 och invigdes till höstterminen 1954–55. Amper säger dock att man inte har kastat in handduken vad gäller offentliga upphandlingar. Det ökar den tidigare godkända projektbudgeten med 1,45 miljoner euro. Så det har inte direkt med som jobbat aktivt med detta. FOTO:MIKAELHEINRICHS Stadshusets första våning ska göras om till ett slags vardagsrum för Pargasborna. Saneringen av klassrummen i Malms skola ska bli klar under våren och från hösten flyttar åk 1–2 tillbaka till det egna skolhuset. Pargas Om allt går enligt planerna kan nuvarande Kombilabyggnaden på Elmgrensvägen 11 rivas redan i höst. – Om man har gått med i leken måste man fortsätta. Personalen fortsätter i sina nuvarande roller. Den genomförs under 2026–2027. – Vi har planerat affären i cirka ett och ett halvt år. Bolaget har även använt marknadsföringsnamnet Matkahaukka Karis och är den enda lokala resebyrån i regionen
Voima håller farlederna öppna mellan Utö och Nystad. Det är ungefär en månad sedan fartyget anlände till sydvästra och västra Finland där det bryter is mellan Utö och Nystad. Blåser det sydliga eller sydvästliga börjar packisen driva och ställa till med problem för mindre grundgående lastfartyg, säger Haaslahti. – Det är länge sedan vi har haft så här mycket is utanför Utö att mindre fartyg behöver assistans. Jörgen Hermansson, jaktchef vid Finlands viltcentral, har inte fått några rapporter om varg på Aspö. De tackor som har lammat får också vara ute igen. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Rädsla för varg stänger in 139 får på Nötö: ”För säkerhets skull” Jörgen Hermansson, jaktchef vid Finlands viltcentral, förväntar sig att Åland får vargbesök i mars, då vargar från fastlandet tar sig över isarna på jakt efter nya områden. Jag förväntar mig att Åland får en rejäl vargdos om ett tag, när vargar far i väg längs med isarna. (På grund av risken för fågelinfluensa är hönorna inne hela tiden.) – Vi fick veta om en vargobservation på isen vid Aspö, där vargen skulle ha varit på väg mot Nötö. I mitten av mars splittras flockarna. – Just nu ser det ut som om det inte kommer mera is, men läget kan ändra och det hinner komma ny is ännu i mars. – Vi följer med var vi behövs. – En del kan ha gjort avstickare ut på isarna redan nu, säger Hermansson. Ha säger att unga vargar kan gå tusentals kilometer och att de gärna går på is. Den varierande vattennivån kan också sätta fart på isarna. – Jag vet inte om de här stämmer, men vi håller djuren instängda om nätterna nu för säkerhets skull. De hittar skadade djur direkt om de blir liggande, och ger sig på dem, säger Ingrid Sundbom. De tycker om snö, säger hon. Ingrid Sundbom säger att det finns en ränna mellan Aspö och Nötö, en sträcka som med förbindelsebåt tar cirka 30 minuter. Men till natten måste både små lamm och större får komma in nu, liksom de fem kaninerna och de tre ankorna. Då ger sig unga vargar i väg från de etablerade flockarna. – Nej. På Norrgrannas bruksgård på Nötö är lamningssäsongen i full gång. På Nötö har vi inte sett några spår av varg, så instängningen är mest en försiktighetsåtgärd. Men större tankoch ro-ro-fartyg som kör till Åbo och Nådendal har så starka maskiner att de klarar sig utan assistans. Om något djur skadar sig när de är ute på bete på öarna är mårdhunden ett större problem. Lamningssäsongen på Nötö pågår som intensivast i januari– februari. ”Länge sedan vi haft så här mycket is.” Fredag 6 mars 2026 Åbo Underrättelser 20 Nyheter. När vattnet stiger lossnar ismassorna från stränderna och driver utåt. SimoHaaslahti. – Också nu är ett lamm ute och hoppar på stenarna i snön. Hennes får är vanligtvis ute året om. Ingrid Sundbom på Nötö håller sina lamm och får inne om nätterna, efter misstanke om varg på Aspö. Alla observationer är av intresse. Det är ända mer vanligt mera inomskärs än på öppnare vatten, säger Haaslahti. – Men om någon har gjort iakttagelser är det inte oväntat. Lyckas man dessutom ta ett foto är det ännu bättre, säger Jörgen Hermansson. FOTO:JOHNNYSTRÖMBORG s Läget kan ändra och det hinner komma ny is ännu i mars. FOTO:TUULIMERILÄINEN Pargas Jaktchefen Jörgen Hermansson förutspår varginvasion till Åland över isarna från och med mitten av mars. Isen ger dem nya möjligheter. – Isen pressas mot fartygen så att de stiger uppåt och propellrarna når inte ner till vattnet utan fastnar i isen. På lördagsmorgonen befinner sig isbrytaren Voima cirka 10 sjömil nordost om Utö. Men det är inget exceptionellt, vi har haft sådana här vintrar också tidigare. Hur det kommer att se ut senare i vår är svårt att förutse, säger Haaslahti. Han beskriver trafikläget som normalt. – Jag har ligghallar för alla får, så att ha dem instängda är inte ett så stort problem. – Den som gör en vargobservation får jättegärna höra av sig till rovdjurskontaktpersonerna. Jag har hört om varg i området Iniö– Houtskär. Arkivbild från 2023. I bland är det utanför Nystad, men blåser det från syd är behovet större utanför Utö. Nu är det ännu några månader till maj, men är du fundersam över att föra ut dem på bete till öarna med tanke på varg. Sjöfart Isvintern har satt isbrytarna i arbete. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Isbrytaren Voima hjälper fartyg utanför Utö Isbrytaren Voima assisterar ett fartyg utanför Utö. – Om det behövs en isbrytare kommer det alltid att finnas en, och det är självklart att trafiken kan fortsätta. Det är bara de tackor som snart ska få lamm som är inne. Han förväntar sig fler vargobservationer från isarna inom de närmaste veckorna. Hur långt kan en varg gå på isen. – Revirlösa vargar är nomader som inte har någon flock att hålla sig till. Under vintern har han fått en del rapporter om varg i Pargas. Vissa dagar assisterar Voima ett par, tre fartyg, andra dagar behövs ingen hjälp. – Det verkar lugnt på Nagu-Korpolandet, men i mars väntar jag mig fler observationer om varg på isarna. Hon har också hört om vargspår efter två vargar vid Aspö. Så här mycket is är sällsynt, men inte exceptionellt, säger befälhavaren Simo Haaslahti. På Nötö bor just nu sammanlagt fyra personer. De är ju ständigt på jakt efter ett tomt område dit de kan ta vägen. – Vid påsk blir det för sent för oss, för då är det odlingssäsong för mig och jag har fullt upp med annat, säger Sundbom. – I fjol var ett bra gräsår, så då körde vi ut dem tidigt. Voima blir kvar i området så länge isläget kräver det. – 139 får har vi nu, säger Ingrid Sundbom när hon kollar i registret en eftermiddag i slutet av februari. Befälhavare Simo Haaslahti berättar för ÅU om isläget. Vanligtvis. Jag är inte antivarg, men de får ju helst vara någon annanstans än här. Men inga fartyg har fastnat, utan alla har kommit vidare och trafiken har löpt smidigt. Isläget kan ändra från dag till dag och mycket beror på vindarna, säger Haaslahti. Det finns för lite mat här ute i skärgården, för att vargar ska hålla sig här ute. – Långa sträckor. I maj körs fåren ut på sommarbete till öar som Trunsö och Sandholm. Måste hon flytta till en annan plats kommer det en annan isbrytare i stället, säger Haaslahti. Den kan försvåra för eventuella vargar att ta sig över isen ända till Nötö. De bestämmer själva när de vill vara ute och när de är inne i ligghallarna. Tills isen brister