02 42 3242 sales@venekeskus.com venekeskus.com Öppet vardagar 9-16 & enligt överenskommelse. Nära dig! Boat Week Kännbara rabatter på Buster, Yamarin & Cross just nu! Ses på BÅTMÄSSAN! Avd. 6D48 6-15.2 KIMITOÖNS BÅTCENTER Fabriksvägen 1 25860 Björkboda Tel. Grundad 1824 · Lösnummer: 4,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 6 · Nummer: 6 · Fredag 6 februari 2026 Finlands populäraste båtar
Fredag 6 februari 2026 Åbo Underrättelser 2
Bland de som fyllde i enkäten gick åsikterna i sär. Nu tackar Kenneth för sig Spårvagnsfrågan delar Åbos politiker 4-5 Nyheter. FOTO:MIKAELHEINRICHS 28-29 Reportage. ÅU skickade ut en enkät till Åbos politiker med frågan om Åbo ska välja superbuss eller spårvagn. Upprörda känslor hos Pargasaktiva Stor brist på män som vill donera sperma Sista gången som Jokerit mötte Tuto. 6 Nyheter 15 Nyheter 33 Sport Efter 40 år – nu lämnar Elise sitt livsverk 24-25 Reportage Finlands äldsta dagstidning. Bara 24 av 67 ledamöter svarade, från två partier svarade ingen alls. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 6 Vecka 6 Fredag 6 februari 2026 För en vecka sedan körde Nagubon Kenneth Eriksson sin sista tur, med start klockan 16.10 från Åbo mot Korpo
Om det inte finns spårväg kommer det inte nödvändigtvis att finnas något annat. Spårvägen har varit en succé i så gott som alla andra liknande stä der – varför skulle Åbo vara det enda undantaget?” Riina Lumme ”En superbuss möter inte de långsiktiga transportbehoven för stadens tillväxt, och vi skulle snart ställas inför samma fråga igen. Pro jektet minskar också underhålls skulden och renoverar gatorna för att möta nuvarande behov. Rutten är lätt att ändra vid behov om befolkningen som använder den förändras. FOTO:JUSSIVIERIMAA/ÅBOSPÅRVÄGSALLIANS Åbo Endast 24 av 67 fullmäktigeledamöter i Åbo svarar på ÅU:s enkät om staden ska välja spårvagn eller superbuss. Andra in vesteringar och renoveringar finns det inte utrymme för om spårvä gen byggs. Det är dåligt med en rutt som inte går att ändra snabbt om/när något händer (olyckor, spruckna rör, byggprojekt med mera). Det är för dyrt att bygga spårväg. Spårvägen gynnar till största delen endast dem som bor vid rutten, till skillnad från su perbussen. Tillräcklig kollektivtrafik främjar tillväxt och utveckling av tjänster. Det är det enda valet vi kan göra efter att ha sett prognoserna för den ökande befolkningen och trafiken i fram tiden. Spårvägen planeras dessutom inte ens att dras förbi det nya (plane rade) resecentret.” Konsta Weber ”Åbo växer snabbt nu och inom den närmaste framtiden. Superbussen är betydligt billigare och dess effekt på smidig framkomlighet är i stort sett lika dan som spårvagnens. Åbo behöver mer pengar till äldreomsorg under de kommande tio åren. Vi behö ver ett kollektivtrafiksystem som Åboborna kan använda i framti den. Jag motsätter mig spårvägen på grund av priset och tekniska utmaningar (lerjord, trånga gator). Inom utsatt tid svarade endast 24 av 67 fullmäktigeledamöter. Jag är nöjd med projektets precisa bud get, vilket förhindrar kostnads överskridning.” Spårvagn eller superbuss – frågan delar Åbopolitikerna Så här kan det se ut på Hertig Johans parkgata nära Åbo hamn i framtiden. Stadsfullmäktige tar ställning till det uppdaterade underlaget för spårvägsbeslutet senast i juni. En växande stad behöver en storskalig kollektivtrafiklösning som gör kollektivtrafiken mera att raktiv och sätter trenden för rikt ningen som den urbana mobilite ten kommer att byggas upp mot i framtiden. Kollektiv trafiken måste utvecklas jämlikt för att nå alla invånare. Spårvägen utmanar Åbos ohållbara ekonomi och ökar skuld sättningen och räntorna. Spårvagnens inverkan på Åbos stadsutveckling är inte tillräcklig för att täcka kost naderna som investeringen inne bär. Fast infrastruktur ökar markvärdena, vilket återspeglas i Åbos markanvändning och kon kurrenskraft.” Elina Ruohonen ”Superbuss, eftersom priset på spårvagnen är för högt i jämförel se med dess fördelar. En halv mil jard av invånarnas skattepengar borde inte användas till att endast polera stadens image och varu märke. Det är inte värt att lägga 250 miljoner på en tillfällig lösning, det är bättre att göra det ordentligt från början.” Terhi Vörlund-Wallenius ”Superbuss. Spårvagnen gynnar bara en mycket liten del av Åboborna.” Kaija Hartiala ”Det dyra spårvägssystemet som skulle byggas tvärs över sta den är stelt och betjänar bara en bråkdel av invånarna. Visionsbild. Fakta och utredningar argumenterar för investeringen. I andra städer har byggandet av spårvagnen ökat tillväxten, pri vata investeringar och stärkt skat tebasen. Åbo har inte ekono miska resurser. Byggan det undergräver klimatmålen då en enorm mängd stål och betong krävs. Spårvagnen har också mer betydande effekter på stadsut vecklingen, som markvärde, före byggande av regional segregation och livskraft.” Saara Ilvessalo ”Jag stöder spårvägsinveste ringen. Det viktiga är att beslutet om kollek tivtrafik fattas i vår och att det som väljs uppfyller den växande sta dens behov och får statligt stöd.” Matti Aalto-Setälä ”Baserat på den aktuella infor mationen skulle jag säga att spår vagnen är en långsiktig investe ring. Fredag 6 februari 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Det finns inget alternativ till spår vägens kapacitet och inverkan. Jag fattar mitt be slut för Åbos framtid. Kristdemokraternas enda leda mot svarade inte heller. En enda linje betjänar bara en bråkdel av Åbo, så massiv buss trafik skulle fortfarande behövas. En su perbuss är inte ett alternativ till spårväg, snarare till en stomlinje. Jag vill påpeka att vi inte väljer mellan superbuss och spårväg, utan snarare avgör om vi ska bygga en spårväg. ● De Gröna (7/11 ledamöter svarade) Sofia Engblom ”Spårväg. I verkligheten står valet mellan att stödja Åbos tillväxt eller att börja begränsa den.” Aliisa Wahlsten ”Spårvagn. Följden blir nedskärningar i driftsekono min, vilket i slutändan drabbar skolor och daghem.” Ulla-Maija Vierimaa ”Superbuss. Definitio nen av en superbuss är inte enty dig. ÅU frågade de 67 ledamöterna vilket alternativ de föredrar och varför. Spårvägen kommer att ut veckla staden, minska behovet av privatbilar och skapa förutsätt ningar för hållbar tillväxt.” Niina Ratilainen ”Jag kommer att rösta för byg gandet av spårvägen. ● Samlingspartiet (5/15 ledamöter svarade) Janika Takatalo ”Spårvagn verkar vara mer för nuftigt nu, eftersom planerna för den redan är långt gångna och dess effekter på Åbos stadsutveckling mer gynnsamma på lång sikt. Äldre och barn kan få mindre service. Ingen i den största gruppen i Åbo fullmäktige, SDP med 16 ledamö ter, svarar på ÅU:s fråga om staden ska gå in för spårvagn eller satsa på superbussar. Borgmästarkvartetten Piia Elo (SDP) samt biträdande borgmäs tarna Elina Rantanen (De Gröna), Sini Ruohonen (Saml) och Mirka Muukkonen (VF) understöder spårvägen
Den är överlägsen då det gäller kapacitet, tillgänglighet och stadsutvecklingsvärde. Superbussens tidtabeller och rutter kan justeras enligt behov. Åbos kollektivtrafik planeras för framtidens Åbo och enligt prognoserna växer staden i rask takt. Spårvagnar garanterar att den växande stadens kollektivtrafikförbindelser räcker till mellan alla av de mest trafikerade områdena.” Mirka Muukkonen ”Åbo växer. Matti Aalto-Setälä, Samlingspartiet s Åbo ska välja super bussen. Åbos skuldsättning är redan över en miljard och spår vagnen utökar den med minst 400 miljoner euro. Den politiska diskussionen pågår förvisso ännu och det finns ännu många öppna frågor om superbussarna.” ● Asukkaiden Turku (1 ledamot) Johannes Yrttiaho ”Spårvägen är för dyr och betjänar bara en liten del av Åboborna. s I andra städer har byg gandet av spårvagnen ökat tillväxten, privata investeringar och stärkt skattebasen. Den anpassas till nya rutter och teknik och tvingar inte fram en alltför tät stadsstruktur.” ● SFP (2/3 ledamöter) Nicke Wulff ”Nej till spårväg men vi måste utveckla kollektivtrafiken och då behövs superbussen. Det måste också noteras att automatiserade taxibilar kommer att dyka upp i Åbos gatubild förr eller senare. Åbos skuldsättning är redan över en miljard och spårvagnen utökar den med minst 400 miljoner euro. s Spårvägen möjliggör stadsutveckling, och på så sätt kan vi styra och hantera stadens tillväxt systematiskt. Om allt beaktas är prisskillnaden stor.” Seppo Muurinen ”Superbussen. Därför är en superbussen inte heller en förnuftig lösning. Spårvägen är dyr och oflexibel. Behovet att lösa kollektivtrafiksproblemet är centralt för mig. Superbussen ger i stort sett samma funktionella nytta som spårvägen med egna körfält, hög turtäthet och tillförlitlighet men till mindre än halva investeringskostnaden. Den möjliggör kontrollerad tillväxt av staden.” Saimi Herlevi ”Åbo borde välja spårvagnar. Flexiblare alternativ. Det finns exempel på välfungerande spårvägar i hela Europa – som i Tammerfors. Spårvägen förbinder flera nya och gamla bostadsområden mellan hamnen och Kråkkärret.” ● Sannfinländarna (2/6 ledamöter) Riku-Mikael Leppänen ”Superbuss. Spårvägen behövs särskilt i Kuppisområdet som redan har den tätaste koncentrationen av arbetsplatser i Finland. Åbo ligger ekonomiskt i en knepig situation och vissa val måste göras. Mirka Muukkonen, Vänsterförbundet. Kollektivtrafiken bör utvecklas genom att förbättra det nuvarande bussnätet i hela staden: fler linjer och kortare turintervall. s Som det nu ser ut verkar superbussarna vara ett vettigt ekonomiskt alternativ. Åbofullmäktige fattar sitt beslut den 15 juni. Spårvägen skapar en trovärdig kollektivtrafikkorridor ur ett planeringsoch investeringsperspektiv. För min del är spårvägen ingen känslofråga. Fordon med gummihjul är mer flexibla om en rutt måste ändra.” Mimmi Ruusunen ”Åbo ska välja superbussen. Flexibla elbussar erbjuder bättre lösningar utan åratal av byggande.” ● Centern (3/4 ledamöter) Perttu Helin ”Superbussen är det överlägsna alternativet. Johannes Yrttiaho, Asukkaiden Turku. Den är instabil och mindre tillgänglig.” Timo Furuholm ”Spårvagn. Mimmi Ruusunen, Centern. Lättare att utvidga systemet till en grannkommun. Spårvägen möjliggör stadsutveckling, och på så sätt kan vi styra och hantera stadens tillväxt systematiskt. s Superbuss. Jag vill påpeka att vi inte väljer mellan superbuss och spårväg, utan snarare avgör om vi ska bygga en spårväg. Vesa Hanski, SFP. Spårvagnen förbinder Åbo till en miljardinvestering som bara gynnar en liten del av staden. Spårvägen är för dyr och oflexibel. Investeringen är dyr, men den kommer att betala sig själv med åren. ● Vänsterförbundet (4/10 ledamöter) Mervi Uusitalo-Heikkinen ”Spårvagn. Lägre risk, större flexibilitet och mer pengar kvar för övriga investeringar som behövs.” Vesa Hanski ”Som det nu ser ut verkar superbussarna vara ett vettigt ekonomiskt alternativ. s Kollektivtrafiken bör ut vecklas genom att för bättra det nuvarande bussnätet i hela staden: fler linjer och kortare turintervall. Motståndskraftig, rutter kan köras med dieselbuss vid korteller långvariga elavbrott. Utgående från utredningarna som vi har fått uppnår superbussarna så gott som alla behov vi har i vår utveckling av kollektivtrafiken. s Spårväg. Gamla stan har mycket historia under jorden, vilket ökar kostnaderna på ett oförutsägbart sätt. Den 28 februari ordnas en medborgarpanel och ett sammandrag offentliggörs senast i april. Spårvägen är för dyr och oflexibel. Det finns inga pengar! Varje Åboprojekt tar mer skattemedel än beräknat. Samtidigt tas pengar och uppmärksamhet bort från skolor, hälsovård och lokalservice. Motiveringen är Åbos nuvarande ekonomiska situation och den verkliga kostnaden för att investera i spår vägen. Riku-Mikael Leppänen, Sannfinländarna Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 5. Det skulle vara en klart mer prisvärd lösning än de större projekten.” ÅU har översatt en del av svaren till svenska och förkortat några av svaren. Superbussalternativet kräver omfattande markarbeten och infrastruktur, och den har inte samma dragningskraft som en spårvagn. Där finns universitet och det framtida Taito-centret för 3 000 studerande, samt ett sjukhusområde som kommer att utvecklas avsevärt, inklusive den andra delen av det psykiatriska sjukhuset och nybygget som troligen ska ersätta U-sjukhuset. Superbussen är en dyr kompromiss som inte ger samma ekonomiska eller trafikmässiga fördelar. Spårvägen är dyr och oflexibel. Sofia Engblom, De gröna. Stadsstrukturen gynnar inte en enda stark linjemodell. Innan dess har en webbenkät varit tillgänglig och utlåtanden kan lämnas in fram till den 2 mars. Vi måste också prata ärligt om helheten och följande rutt som skulle gå till det kommande resecentret och genom Hepokultas, Nättinummis och Runosbackens rekreationsområden. Spårvagnen betjänar inte en tillräckligt stor andel av Åboborna och de flesta motsätter sig den. Centraliserar inte lika tydligt som spårvägen som fastighetsspekulanter eftertraktar. Hur många använder spårvagnen om en automatiserad taxi kostar tre euro per resa?” Miina Kankaanranta ”Superbuss. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Tidtabell Måndagen den 26 januari publicerades de slutgiltiga utredningarna om bland annat kostnaderna och effekterna av alternativen för kollektivtrafiken. Superbussen har ett mindre koldioxidavtryck och stör stadskärnans livskraft mindre. På grund av markanvändningsintäkterna från den bestående utvecklingen är investeringen mer lönsam på sikt. Frågan är hur vi ska lösa det på ett ekonomiskt hållbart sätt med beaktande av de mål som investeringen har. Super bussen har ett mindre koldioxidavtryck och stör stadskärnans livs kraft mindre
Dagtid är båda hallarna i användning hela tiden av de svenskoch finskspråkiga högstadierna och gymnasierna. Jukka Nurmi och Essi Hiltunen är gymnastiklärare på finska sidan men uttalar sig för alla sju gymnastiklärare i skolcentret Brava. Det innebär att det är dags att bygga isbron och ta färjan ur bruk. Det sker sannolikt under eftermiddagen. – Eleverna har ändå rätt till mångsidig motion. Så inte är den här lösningen gratis för staden heller, säger Bernqvist. Visst går det att vara ute på gymnastiken, men om det är svinkallt eller snöslask de tre veckorna lär det vara svårt att motivera eleverna. Essi Hiltunen och Jukka Nurmi säger att det blir utmanande att ordna gymnastiklektionerna då båda PIUG-hallarna är stängda. Han tillägger att han nyss fått ett samtal av innebandyklubben FBC Turku som erbjöd att hjälpa till med hallturer i Åbo. Enberg säger i sin tur att han inte uttalar sig om studentskrivningarna och vilka eventuella alternativa platser som utretts. Hon förstår att skrivningarna är viktiga och att frågan inte har någon lätt lösning. De ser gärna att staden hittar någon annan lösning. – Då den hallen i fjol var stängd för studentskrivningarna kunde vi tillsammans pussla ihop ett schema i PIUG 1 som idrottsgrenarna kunde leva med, men nu är ju det omöjligt då båda hallarna är stängda. I vattenskadade PIUG 2 som ligger bredvid har handbollen också några timmar i veckan tillsammans med bland annat badminton och innebandy. – Men det känns nog som om staden fattat beslutet som är enklast för dem själv, utan att bry sig om konsekvenserna för till exempel idrottsföreningarna, säger Bernqvist. Den kontrolleras regelbundet liksom istjockleken. Att få reda på hur beslutsgången i saken gått är ändå inte det enklaste. – Den expertisen har inte jag för att veta var skrivningarna kan utföras. Snart kan isbron över Aura å invigas Åbo Helgen spikad för vinterglada Åbobor. – Vi är vana att vara flexibla när en av hallarna plötsligt ska användas för nån fest eller annat, men nu blir det nog svårt då ingen av hallarna kan användas, säger Hiltunen. Däremot ser Åbo stad till att isbron är trygg att röra sig på. – Vi har läst det i medierna bara. Hon säger att hon sitter i möten hela dagen och inte kan kommentera saken och hänvisar till stadens fritidschef Mikael Enberg . Den håller dock bra för flera personer samtidigt, då det är frågan om kärnis på platsen där den byggs. De har ännu inte fått officiell information om att PIUG 1 tas ur bruk i tre veckor. Antti Aalto, ansvarig byggherre på Åbo stad, säger till ÅU att man önskar att folk ger arbetsro åt byggarna under fredagen. På måndag har vi lovats mera information, säger Nurmi. Isen är inte lika tjock överallt. Aalto påminner om att den som eventuellt ger sig ut på isen på Aura å på egen risk. FOTO:ANNINASUOMINEN Föreningsaktiva i uppror i Pargas efter stängning av hall Pargas Upprörda känslor i Pargas efter att studentskrivningarna stänger också den andra bollhallen, då PIUG2 drabbats av ett stort vattenläckage. Den är till för fotgängare. Annina Suominen En isbro byggs nära Förin som tas ur bruk. Johan Backas Kajsa Bernqvist är uppgiven över situationen då handbollen och andra inomhussporter i Pargas måste klara sig utan båda PIUG-hallarna i tre veckor. ÅU försökte nå stadsdirektör Tom Simola men lyckades inte under torsdagsförmiddagen. Cykla ska man inte heller göra på den. Tyvärr är det här ingenting vi kan påverka utan får finna oss i vad staden bestämmer. Det är nog bildningssidan som måste säga det. Vinterglada Åbobor har alltså helgens program spikat. – Staden, mer kan jag inte säga, säger Enberg. Att hitta tider i hallar i till exempel Åbo är inte det lättaste, särskilt inte då de äldre juniorerna och seniorerna använder klibba som bara får användas i fullbokade Samppalinna bollhall. Bristen på omklädningsrum blir också ett faktum då sådana inte finns i skolan. Bilden är från 2024. De tycker det är synd att ungdomarnas motion lider. Byggandet av isbron, som alltså egentligen byggs av trä, inleds på fredag morgon. Förin åker av och an som vanligt över ån men har dagligen behövt hjälp av en bogserare för att komma loss och för att leden ska hållas öppen. Hon är ordförande för Pargas IF:s handbollssektion och beskedet att bollhallen PIUG 1 är stängd i tre veckor för studentskrivningar tar hårt. Hon hade hoppats att kontakten från staden hade varit bättre och att de hade kunnat diskutera andra lösningar. Den börjar byggas på fredag morgon. Isbron, som egentligen är en bred spång av trä, tillgängliganpassas inte för exempelvis rullstolsburna personer. Nu är isen nära Förin lämpligt tjock, kring 30 centimeter enligt den senaste mätningen. Kajsa Bernqvist är uppgiven. Snart fungerar det inte längre och isbron blir en ersättare. Vem har fattat beslutet att studentskrivningarna hålls i gamla PIUG. ÅU når utbildningsdirektör Ulrika Lundberg mitt i ett möte. – Det är ändå en rejäl hyra vi betalar, 42 euro i timmen, det faller bort nu då vi inte kan använda hallen. Åbo stad ger inga riktlinjer för hur stort avstånd det ska vara mellan folk på isbron. – Den öppnas för allmänheten då den är helt klar. FOTO:JOHANBACKAS Fredag6februari2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. En namninsamling har nu startats för att få staden att ändra sitt beslut och hitta ett annat ställe för studentskrivningarna. Isdubbar är ett måste. Handbollen fyller PIUG 1 varje vardagskväll från klockan 16 och framåt
0400 513 234 Kontakta oss! 13.2 och 23.2 HUGO 14.2 Goldielocks 15.2 och 24.2 AHTI 16.2 Ares 17.2 Elias Kaskinen 18.2 och 25.2 Bee 20.2 Evelina 21.2 Mouhous 22.2 ANI 26–27.2 Stepa & good boys Favoritartistens konsert till priset av en båtbiljett. I4-hytt, 2 pers./hytt och ETS-avsgift 7 €/pers.. *Inkl. 0400 214 288 Nils Fagerström p. 0600 41577 (2 €/besvarat samtal + lna). Ota yhteyttä! Niklas Linna p. Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 7 Varaa kattoremonttisi ajoissa – nauti keväästä huoletta! Ajoissa suunniteltu kattoremontti ehkäisee vauriot ja varmistaa huolettoman kevään. Dygnskryssning med Viking Grace 31 € /pers.* Boka på vikingline.fi/sv-fi ring tel
Man blir genast intresserad av att se hur den ser ut inuti. Ett år gjorde Karvinen också ett eget fastlagsbulletest med bullar från bagerier och kaféer i Åbo. Hos mormor och morfar hade vi alltid ”pikkukahvit” vid lunchtid, vilket är en stund för bakelser och kaffe istället för en varm lunch. Och på en tidigare arbetsplats hittade hon likasinnade bullentusiaster. Bullen är godare än munken men grädden smakar fejk. Vi bad en riktig bullentusiast bedöma några. Men om det är florsocker på, som på den här bullen, är det ett stort plus om sockret inte flyger runt. Elonens veganska bulle ● Pösig, är intrycket efter första tuggan. Den ser hembakad ut och har socker och mandel på sig. Elonens kinuski-fastlagsbulle får 3 i betyg. Pistagen smakar som den ska men pistage är inte min favorit. ÅU ber bullentusiasten Jemina Karvinen testa sex alternativ som kan köpas i butiker i Åbo centrum. Jag får ingen fastlagskänsla av den här. Grädden känns inte så gräddig och fräsch som den ska vara i en fastlagsbulle. Om jag jämför den här med Elonens veganska bulle, så smakar den veganska grädden i den bullen mycket bättre. Man märker att grädden inte är gjord av komjölk, men den smakar riktigt bra. – I min familj har vi alltid firat till exempel högtider och namnsdagar, oberoende av hur stora de är. Jokioisten leipäs fastlagsbulle med pistage får 4i betyg. Om jag väljer mellan fastlagsbulle med sylt eller mandelmassa tar jag mandelmassa om det inte är hallonsylt. ● 5/5 i betyg Jokioisten leipäs fastlagsbulle med pistage ● Att de har satt locket lite snett så att man ska se dekorationerna tror jag säljer bra, speciellt om man gillar pistage. ● 2,5 /5 i betyg Trubes fastlagsbulle med pistage ● Grädden är så fyllig att jag vill ta bort locket och skopa grädden med det, fast jag annars själv alltid äter fastlagsbullar utan att ta av locket. Det är en bulle man gärna kunde dela med en vän. Men trots att den är för söt för att vara en fastlagsbulle är den riktigt god då man tar lite i gången. Bullen i sig själv är väldigt god och fluffig. Kinuskientusiaster skulle gilla bullen i sin helhet. Den här skulle jag inte köpa i första hand. En trend som hon inte vill se i framtiden. Hjortron är gott. Om kinuskin skulle vara utbredd över hela bottnen skulle det vara bättre och inte för sött. Jag tycker om munkar men den här kombinationen är inte så bra. Karvinen testar gärna olika sorters fastlagsbullar, och har ätit bullar med bland annat nutellaoch browniesmak tidigare. Vilken överraskning, väldigt god fastlagsbulle! Denna äter jag gärna flera gånger. Den här har mera innehåll än munken och känns mycket kompakt. Jokioisten leipäs fastlagsmunk får 2,5 i betyg. Det betyder att det är mycket sylt som har spridits ut ordentligt. – De ska vara söta. Florsockret flyger omkring, det tycker jag inte om. Här är locket i samma storlek som underdelen. ● 4/5 i betyg Jokioisten leipäs fastlagsmunk ● De första tuggorna får jag känslan av att jag äter en munk med grädde då det är ganska lite sylt. Om det ska vara en mindre traditionell fyllning föredrar jag oreo, brownie eller nutella. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Entusiasten: Hallonsylt är bäst i fastlagsbullar Inte bara sylt eller mandelmassa. Bageriet Tannisets fastlagsbulle med hjortronsylt får full pott. Oftast är balansen bättre då och grädden inte överdimensionerad. ÅU bad fastlagsbulleentusiasten Jemina Karvinen testa sex lite ovanligare fastlagsbullar som går att köpa i Åbo centrum. Men hur bra är ”specialalternativen”. Här märker man att grädden är väldigt stabbig och inte äkta. Jag gillar kinuskismak i till exempel glass, men här fungerar det inte för mig. ● 3/5 i betyg Högst betyg Fredag 6 februari 2026 Åbo Underrättelser 8 Reportage. Redan efter andra tuggan skymtar sylt, vilket är jättebra. Det här är Jokioisten leipäs fastlagsbulle med pistage. På fastlagssöndagaroch tisdagar bakade familjen bullar tillsammans oberoende av var man befann sig. FOTO:ANNINASUOMINEN Elonens veganska bulle får en 4:a i testet. FOTO:ANNINASUOMINEN En grön överraskning inuti. Salta fastlagsbullar. Det viktigaste för mig är att grädden ska smaka gott, inte om det är komjölksgrädde eller vegansk grädde. Hon har också testat croissanter med fastlagsbullefyllning. – Att åka skridskor och pulka, ha med sig varm saft och njuta av fastlagsbullar var en rolig aktivitet tillsammans med familjen. Den här är också mindre bitter, vilket säkert är en orsak till att jag gillar den här bättre. Grädden ser lite beige ut, det kan hända att den färgats för att passa med kinuskin. Att baka bullar och pepparkakor med farmor hör också till hennes favoritminnen från barndomen. Jag gillar pärlsocker mer än florsocker. Pistagesmulorna gör att den här är godare än Trubes pistagebulle. – Det är väldigt sällan jag inte har bullar framdukade då vänner kommer på besök. Väldigt fräsch och fluffig bulle, inte för söt, och grädden är god. Jag har inte testat hjortronsylt i fastlagsbulle tidigare. Poängskalan är 1–5 där 1 är lägst betyg och 5 är högst. Fastlagsbullarna bedömdes enligt smak, konsistens och utseende. Tillsammans hade de en tradition att börja jobbdagen med att äta bullar med morgonkaffet varje onsdag. Trubes fastlagsbulle med pistage får 2 i betyg. Jordgubbssylt passar inte i fastlagsbullar. I butikerna säljs också annat än traditionella fastlagsbullar. Fastlagstisdagen närmar sig. De traditionella fyllningarna mandelmassa och sylt är långt ifrån de enda som säljs. Mormors hallonsylt var bäst i fastlagsbullar och ännu i dag vill jag ha hallonsylt i stället för jordgubbssylt. Det ger mig lite känsla av att äta våfflor med sylt på sommaren, troligen eftersom den är friterad. Karvinen, som är uppvuxen i Hangö men som har bott i Åbo över tio år, har älskat bullar ända sedan hon var liten. Wow, det var mycket kinuski, en stor och tjock klick i mitten! Det smakar mäktigt och lite för sött i min smak. ● 2/5 i betyg Bageriet Tannisets fastlagsbulle med hjortronsylt ● Den här ser bäst ut av alla. Det är en orsak att duka fram kaffe och bullar. Man måste ta ganska många tuggor innan man kommer till pistagefyllningen. Åbo Pistage, ”fastlagsmunk”, hjortron och kinuski. Fastlagsbullebakandet höll i sig under studietiden i Åbo. Det här är första gången som jag ville ta en klunk vatten direkt efter första tuggan. ● 4-/5 i betyg Elonens kinuskifastlagsbulle ● Bullen ser lite ut som en munk och den är ganska smaklös
Bullar har varit Åbobon Jemina Karvinens passion sedan barndomen. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 Reportage 9. ÅU bad henne testa. Traditionen med att baka fastlagsbullar upprätthöll hon också under studietiden och gör det fortfarande på jobbet. Men hur smakar dagens bullar med specialfyllning
FOTO:MONICAFORSSELL Samuel Granqvist och Linus Airosto i PSG ser fram emot att lämna gymna sielivet bakom sig. Gruppbokningar: info.jungsborg@gmail.com SÖ 1.3.2026 KL. Kort sagt, en oemotståndlig läsfest!” aftonbladet P A P P I L A D E S I G N Ab Pappila Design Oy SMÅHUSPLANERING SKISSER / LOV / KONSTRUKTIONER Nybyggnader, tillbyggnader, renoveringar SKÄRGÅRDSPROJEKT 040 564 0427 www.pappiladesign.fi mikaela@pappiladesign.fi Biljetter från netticket.fi och vid dörren. FOTO:JOHANBACKAS ”Skönt och magni fikt!” säger penkis firarna Ahti Nikkari och Theo Koivisto från Kimitoön om dagens känsla. I går firades penkis, eller bänkskuddardag i bitande kyla i bland annat Åbo, Pargas, Kimitoön och Karis. 15 I SIGYNSALEN, ÅBO KARLEBY UF PRESENTERAR NYÅRSREVYN Beställ gratis nyhetsbrev! Färska nyheter varje vardag per e-post. FOTO:EMILIAÖRNMARK I Karis firade abiturienterna med James Bondtema. FOTO:BENJAMINLUNDIN Fredag6februari2026 Åbo Underrättelser 10 Nyheter Handelsmansvägen 1, KORPO Bordsreserveringar/ pöytävaraukset 0400 800 307 Fler suveräna böcker hittar du på forlaget.com Våren börjar här! PIRKKO SAISIO Motljus FÖ R LA G E T PIRKKO SAISIO Motljus forlagetm Förlaget Förlaget ‡ Michel Ekman Andra världar Essäer om död och liv HANNELE MIKAELA TAIVASSALO MICHEL EKMAN InSanatorium Andra världar ”En innerlighet som är svår att värja sig mot” hufvudstadsbladet ”Taivassalo är en mästare på att skildra allt som rör sig hud mot hud” hufvudstadsbladet ”Motljus är drastisk, kärleksfull, klarsynt och rolig. Monica Forssell Johan Backas Emilia Örnmark Elsa Vahtola, Stella Aspelin, Nea Dahlqvist och Tilda Laine på Katedralsko lans gård. Fullt ös när penkis firades God stämning, glada abi-rop, högljudd musik och förstås godisregn. Beställ nu! åu.fi/nyhetsbrev. 29€ vuxna, 12€ barn/studerande
12–18) 25.2–13.5 PÅ STORA SCENEN 13.2–24.4 PÅ STORA SCENEN ★ ★ ★ ★ ★ HELSINGIN SANOMAT ”ett så läckert kostymdrama att man tappar hakan” SVENSKA YLE w w ASTRID LINDGREN • ANNINA ENCKELL • BJÖRN ISFÄLT • DAVID SANDQVIST Ronja Rövardotter GUNILLA HEMMING • KARI HEISKANEN Amos A Sista chansen! Vårens komedi 6.2–6.5 på Stora scenen. Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 11 ANDREAS T OLSSON • ADDE MALMBERG Kulturbärarna En festlig föreställning med Dennis Nylund i alla roller Köp biljetter svenskateatern.fi Tfn 09 6162 1411 (ti–fr kl
Kim Lund Markus Mustelin från föreningen Karavanen till Ukraina tog emot Åbolands sjukhus reservgenerator på onsdagen. Med hjälp av donationer köper föreningen allt från små externa laddare till flyttbara generatorer, gasvärmare och större reservkraftverk. Hur kommer skillnaden mellan målsättningen och slutsumman att användas. Markus Mustelin, Jukka Sjösten, vd för Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet och C.G. Ursprungligen var det meningen att avfärden skulle ske inom kort, men Karavanen till Ukrainas flakbil visade sig vara för klen för att transportera den över 1 000 kilo tunga generatorn. Också Jukka Sjösten , vd för Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet, tycker det är fint att generatorn kommer till användning i det krigsdrabbade och kalla Ukraina. Karavanen till Ukraina söker nu ett alernativt transportsätt. Generatorn kan ocks å ge ström till kraftstationer och batterier som används som portabla laddare för till exempel telefoner. – Behovet är enormt. Generator från Åbolands sjukhus ger värme i Ukraina Åbo Stiftelsedonation ger hopp om värme för frysande ukrainare. Köparen betalade en valfri summa och kunde skicka en julhälsning samtidigt som man bidrog till att samla in pengar. Stödet hjälper familjer att hålla sig varma, och också sjukhus, skolor och larmcentraler kan fortsätta fungera trots återkommande strömavbrott. I sjukhuset finns också annat som ska skickas till Ukraina, bland annat sjukhussängar och ultraljudsapparatur. Tony Jäntti , ombudsman på C.G. Björkgren hoppas nu att till exempel föreningar och sammanslutningar följer församlingens exempel. Stora delar av elförsörjningen är utslagen till följd av Rysslands hänsynslösa bombningar av kraftverk och annan infrastruktur. – Det är jättefint och roligt att folk har engagerat sig och velat vara med och samla pengar för något konkret. Församlingen samlade in över 6 000 euro. Åbo Välkommet tillskott i Karavanen Ukrainas kassa. På onsdagseftermiddagen var det minus tio grader kallt i Ukrainas huvudstad Kiev. När intäkterna räknades den sista januari stod saldot på 6 400 euro, säger kaplan Malena Björkgren . Information om församlingens insamling spreds bland annat på dess webbplats, man berättade om den i samband med olika tillställningar, på gudstjänster och pensionärsklubben hjälpte till att sprida budskapet. Huvudentreprenören Lujatalo har ansvarat för de tekniska och logistiska arrangemangen som krävdes för att lyfta ut generatorn utan att den skadades. Han har redan rattat åtta försändelser till landet. – Jag insåg att den är överflödig och tänkte att det är en bra idé att donera den till Karavanen till Ukraina. Generatorn är så gott som ny, den har endast använts i knappt 40 timmar då sjukhuset med jämna mellanrum har provkört den. Markus Mustelin. – Vi är mycket glada övar att reservkraftverket som annars skulle ha blivit stående oanvänt nu är till konkret nytta där behovet är störst. Åbo svenska församling startade i november en insamling för föreningen Karavanen Ukraina som köper ett evakueringsfordon för pengarna. Karavanen till Ukraina överväger nu att köpa en ny bil eller hitta någon annan som kan frakta den tunga lasten. Sundellss stiftelsens ombudsman, Tony Jäntti är alla glada över att generatorn får ett nytt liv i Ukraina. Generatorns slutdestination är ännu oklar, men klart är att den tas i användning omedelbart, säger Mustelin. Sundells stiftelse. Tiodygnsprognosen utlovar fortsatt kyla med temperaturer närmare minus 20 grader. När strömmen inte fungerar, fungerar inte heller hissarna och åldringarna kommer inte ut. s Nu kan vi minska det mänskliga lidandet. – Resten går till Karavanen Ukrainas kampanj, ”Power to Ukraine” där man samlar in pengar för generatorer och annat som underlättar livet i privata hem, skolor och sjukhus. FOTO:LILIANFINCH Åbo svenska församlings insamling för krigsdrabbade i Ukraina blev en stor succé Fredag6februari2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Med den får vi värmepumparna att fungera och den räcker för att ge elektricitet till flera höghus. Donationen gjordes inom ramen för kampanjen ”Power to Ukraine” som initierats av Ukrainas ambassad och Karavanen till Ukraina. – Den är enormt viktig. – Kanske det här kan inspirera andra att göra något liknande, förhoppningsvis ger det ringar på vattnet. Markus Mustelin från frivilligorganisationen Karavanen till Ukraina tog i onsdags emot generatorn av Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet och C.G. FOTO:KIMLUND Markus Mustelin är van vid att köra förnödenheter och fordon till Ukraina. Nu kan vi minska det mänskliga lidandet. När generatorn väl var ombord på flakbilen visade det sig att den var för tung för att transporeras ända till Ukraina. På konfirmationsmässan gick kollekten till Karavanen Ukraina och lagom till jul sålde församlingen också julkort. Sundells stiftelse, är glad över att reservgeneratorn nu får ett fortsatt liv i Ukraina. ”Det är jättefint och roligt att folk har engagerat sig”. Målsättningen var att få ihop 5 650 euro. Karavanen till Ukraina tog emot Åbolands sjukhus reservgenerator. Kim Lund Kaplan Malena Björkgren är nöjd med insamlingens slutresultat. Åbolands sjukhus byggs just nu om, och totalrenoveras för att år 2027 invigas som den tvåspråkiga vårdcentralen Kaskia. Därför kommer den generator som tidigare har fungerat som reservgenerator i Åbolands sjukhus att ha stor betydelse för de frysande ukrainarna
(7,95-8,83/kg) 2 pkt kg 2 askar MÖRKA DRUVOR 500 g (4,50/kg) Sydafrika/Namibia påse 1 99 Taffel BIG TIME PÅSAR 175-270 g (7,37-11,37/kg) Utan Plussa-kort 2,78 påse (10,30-15,89/kg) Plussa-förmån -24 % st. 10.4 st. 2 fiskar/hushåll Utan Plussa-kort 7,95 ask (13,03-13,95/kg) Styckevis 3,49 ask (6,98/kg) Utan Plussa-kort 7,95 st. 3 49 Valio NORMALSALTAT MEJERISMÖR 500 g (6,98/kg) Begr. Begränsat antal produkter. Plussa-förmån -37 % Plussa-förmån -28 %. 5-8.2.2026 OM INGET ANNAT ANGES. 4 pkt/hushåll 1 99 pkt Utan Plussa-kort 3,57 pkt (6,16-7,14/kg) Plussa-förmån -44 % COSTA RICA, även PREMIUM BLEND MALET KAFFE och BÖNOR 400-500 g (9,00-11,25/kg) Ej espressobönor Begr. (9,34/kg) Plussa-förmån -25 % Atria GARANTERAT MÖR ROSTBIFF eller INNANLÅR AV NÖT I BIT Ca 1kg 16 90 kg 9.2 pkt HK SININEN LÄNKKORV 500-580 g (3,43-3,98/kg) Begr. Plussa-förmån -37–48 % Savuhovi TUNNTUNNA HELKÖTTSPÅLÄGG 120-150 g (16,67-20,83/kg), ej nötstek 5.Utan Plussa-kort 2,98 pkt (19,87-24,83/kg) Plussa-förmån -16 % 3 pkt Utan Plussa-kort 6,12 pkt (6,80-7,20/l) Aino GLASS 850-900 ml (3,70-3,92/l) Begr. (22,06-26,83/kg) 4 st. 1 sats/hushåll 10.Plussa-förmån -45 % Gäller TORS.-LÖR. 1 sats/kund Utan aktivering och Plussa-kort 7,59-7,99 pkt (15,18-19,98/kg) Karl Fazer BLÅ MJÖLKCHOKLADPLATTOR SAMT SMAKSATTA och MÖRKA CHOKLADPLATTOR 180-200 g (12,50-13,89/kg) Utan Plussa-kort 3,97-4,83 st. ETT PARTI i webbutiken K-Ruoka! Naapurin Maalaiskana TUNNA FILÉBIFFAR AV KYCKLING 570-610 (9,82-10,51/kg) 5 99 ask 7 99 4 50 FÄRSK REGNBÅGSLAX Odlad i lösvikt eller förpackad enligt butikens sortiment Begr. 1 st./hushåll 4 99 ETT PARTI st. 5-7.2.2026 3 pkt 2 pkt AKTIVERA MOBILFÖRMÅNEN FÖR SUPERDAGARNA I APPEN K-RUOKA! 2 askar KOLLA OCKSÅ IN DE SMARRIGT FINA ERBJUDANDENA ETT PARTI FINLAND Mobilförmånen -40–43 % Förmånen endast på K-Supermarket 2 pkt PRISERNA GÄLLER TORS.-SÖN. 2 st./hushåll Utan Plussa-kort 4,67 st. Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 13 v Valio OLTERMANNI OSTBITAR 1 kg eller 900 g 17 % (4,99-5,54/kg), inte vegetabilisk olja Begr
Använde alla sina krafter Alexander Nyberg har varit en återkommande gäst på tidigare Portti och vill se hur den nya Onni-baren tar form. För en vanlig Sandels eller Karhu känns sju euro rimligt. Kauppinen säger att studerande är en viktig målgrupp och att baren kommer att erbjuda studentrabatt. – Det är roligt att det öppnar något nytt i stället för att det bara håller stängt, säger Jensen. Det är redan en bekant adress för många, så vi börjar inte från noll med kundkretsen. När Bar Portti stängde försvann ett bekant tillhåll för många studerande. Nyberg säger att han planerar att besöka baren så fort den öppnar. Ett billigt pris för en öl ligger kanske runt sex euro. Bakom satsningen står Samu Kauppinen och hans pappa Timo Kauppinen. Det handlar om krogen i hörnet av Tavastgatan och Gertrudsgatan i Åbo. Fokus ligger på umgänge, små evenemang och musik. Kauppinen beskriver lokalen som ett ställe med stor utvecklingspotential. Efter åtta minuter ringde Jansén till larmcentralen igen. Han använde nog alla sina krafter. Tove Jansén bor på Kylliäisentie i S:t Karins och ser ut över sundet mot Rauhalinnansaari. – De var ganska många. FOTO:PRIVAT S:t Karin S:t Karinsbon Tove Jansén bor bara hundra meter från sundet där två fyrhjulingar körde genom isen i söndags. – Det räcker att det finns alkoholdrycker, säger han och skrattar. Öppningen är planerad till inom kort, men exakt datum är ännu inte fastslaget. Under studietiden kunde man alltid fara dit på after work efter en lång dag. Några i räddningspersonalen blev kvar på isen och markerade fyrhjulingarna med bojar. – Den här platsen är full av möjligheter. Så tunn var isen. Jansén säger att olyckan var en tankeställare. Efter en kvart kom räddningspersonal till undsättning. Då hade den ena föraren tagit sig upp på en grynna. FOTO:NORAHANSÉN Dennis Jensen och Elias Lindroos hoppas att den nya baren blir ett naturligt tillhåll för studerande. – Vi ville hedra platsens historia genom att behålla “Hämeen” i namnet, säger Kauppinen. Den ena syntes delvis ovanför isen. Enligt Kauppinen väntar man på att tekniska justeringar i lokalen ska bli klara. Jansén tycker det såg ut som att förarna som körde genom isen klarade sig utan att drabbas av panik. Jansén såg att den ena föraren kom upp ganska fort medan den andra kämpade en längre tid. Hans pappa Timo har varit verksam i branschen sedan 1980-talet, och företagandet går i familjen. Vi kunde inte rusa ut på den tunna isen och vi hade ingen räddningsutrustning. Det gick på ett par sekunder. Han hoppas att den nya baren ska kännas fräschare än tidigare. – Jag hoppas på billiga priser för studerande. Åbo Den tidigare Bar Portti-lokalen får nytt liv när baren Hämeen Onni tar över i hörnet av Tavastgatan och Gertrudsgatan i Åbo. Därifrån hade Jansén tidigare ropat att hjälp är på väg. – Vi blev nervösa. Alexander Nyberg beskriver stängningen av Portti som ett avbrott i studielivet. I lokalen där Anniskeluliike Portti, eller Bar Portti tidigare låg förbereds öppningen av en ny verksamhet. – Det var tråkigt. Det är helt säkert. Det var 14 grader kallt och iskallt i vattnet. Jensen har färre krav. – Jag tänker fara dit och se hur det ser ut och vad känslan är. Lokalen har fått en lätt uppfräschning och kompletteras med darttavlor, fler tv-skärmar och ett bredare dryckesutbud. Allmänheten borde förstå att isen mellan Kustöbron och Rauhalinnansaari är opålitlig. Fredag 6 februari 2026 Åbo Underrättelser 14 Nyheter. De civila som kom hjälpte, varav en själv hamnade i vattnet, såg Jansén inte på grund av vinkeln från sin balkong. Samu har arbetat i restaurangbranschen sedan 2013 och grundade Bar Into 2018. – Vi vet att man inte kan lita på isen just där fast det skulle se ut så. I söndags strax före klockan 13 satt hon vid matbordet med sin man. Elias Lindroos och Dennis Jensen, båda studerande vid Åbo Akademi, säger att de är glada att någon tog över verksamheten. Det nya namnet är Seurusteluravintola Hämeen Onni, men i vardagligt tal ska den kallas Hämeen Onni, eller bara Onni. – Vi hoppas att allt är klart så fort som möjligt, säger Kauppinen. Han som låg kvar i vattnet försökte trycka sig upp men isen brast an efter. Målet är att skapa ett stamställe för studerande och unga vuxna, men också locka besökare från centrum under helgerna. – Bra stämning och gärna ett bredare utbud av öl på kran. – Den ena försökte komma så nära han kunde sin vän men isen var för tunn. Hon ringde 112. Vi har konstaterat att det är konstigt att det inte har hänt någonting tidigare. – Jag hann knappt säga ”hoppas det inte händer någonting” när först den ena och sedan den andra fyrhjulingen körde genom isen. Hon har bott vid sundet i 11 år och vet att där är strömt och aldrig blir ordentlig is. Nora Hansén nora.hansen@aumedia.fi Studerande hoppas på nystart – när Hämeen Onni tar över Samu Kauppinen säger att han vill bygga vidare på platsens tradition och skapa ett ställe dit folk vill återvända när han öppnar en ny krog i Åbo. På frågan vad de har för förväntningar på det nya stället lyfter Lindroos främst prisnivån. Konceptet är en social bar med låg tröskel. Kristoffer Nöjd Tove larmade – fyrhjulingar genom isen Här ser man den ena föraren på isen och den andra som fortfarande kämpar för att ta sig upp. Förväntningarna bland unga i området är höga
Det är här som spermierna förvaras i avlånga glasrör i en temperatur på minus 196 grader. Proceduren föregås av en intervju med donatorn där läkaren ställer frågor om kandidatens levnadsvanor. Det oroar inte bara Klami. Biolog Sanni Palomäki är en av dem som jobbar på spermabanken på Åbo universitetscentralsjukhus spermabank. Utvecklingen ser ut att fortsätta och kvaliteten försämras för varje år som går. Det råder ingen tvekan om jag att har kommit till rätt ställe för att skriva om bristen på spermadonatorer. Men vill mannen göra en god gärning och känna att han gör skillnad är han mer än välkommen. År 2007 ändrades lagstiftningen så att barn som har fötts genom assisterad befruktning som fullvuxna har rätt att få veta vem hens biologiska pappa är. En överväldigande majoritet är ensamstående kvinnor eller lesbiska par som önskar bli föräldrar. FOTO:KIMLUND Rauni Klami som är ansvarig läkare på ÅUCS spermabank välkomnar nya donatorer. Mottagaren kan ställa önskemål på bland annat hårfärg, ögonfärg och längd. ● Kvaliteten på sperman uppfyller kriterierna. Inga beslut behöver fattas i förväg och det finns inga förpliktelser. En del av dem kan behöva fertilitetsbehandling, men det är inte lätt att hitta vare sig spermaeller äggcellsdonatorer, säger Klami. Det här kan skrämma bort en del donatorer, även om det inte är så vanligt, säger Rauni Klami, ansvarig läkare på spermabanken. Före reformen gjordes cirka 20 fertilitetsbehandlingar med donerade spermier, nu är antalet uppe i 300. Den som är intresserad av att bli donator kan ta kontakt för att få mer information. Rökare och storkonsumenter av alkohol gallras bort. Endast tio procent är par där barnlösheten beror på att mannen inte har egna spermier. Måttlig alkoholkonsumtion. ● Blodprovet visar att kromosomerna är normala. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Stor brist på spermadonatorer – många barnlösa väntar på hjälp Bioanalytiker Petri Valtonen i frysrymmet där spermierna förvaras i avlånga glasrör. – Har kvinnan eller paret inga särskilda preferenser kan allt klaras av på några månader, men om donatorn ska vara över 190 centimeter lång och ha bruna ögon tar det betydligt längre. – Den största gåvan man kan ge är att hjälpa någon att få barn. Mannens familjehistoria gås också igenom för att utesluta att det finns ärftliga sjukdomar i släkten. Antalet män som vill donera sperma är alldeles för litet i relation till behovet. Spermakvaliteten har blivit sämre de senaste 20 åren i Finland och andra i-länder. För tillfället väntar över 30 kvinnor och par på att inleda en fertilitetsbehandling med donerade spermier. ● Inga sexuellt överförbara sjukdomar eller hepatit (B och C), mäts med urinoch blodprov. Antalet andra generationens invandrare ökar och allt fler utlandsfödda flyttar till Finland. Innan donationen tas urinoch blodprov för att säkerställa att mannen inte har sexuellt överförbara sjukdomar, hepatit B eller C eller hiv. År 2020 blev det möjligt för andra än heterosexuella par att inom den offentliga sektorn genomgå fertilitetsbehandlingar med donerade spermier. FOTO:KIMLUND Krav på en spermadonator ● Ålder mellan 18 och 45 år. En lämplig donator är en frisk man mellan 18 och 45 år, vars spermier överlever bra efter frysning och upptining. Åbo Det råder stor brist på män som vill donera sin sperma och hjälpa barnlösa par eller ensamstående kvinnor att bli gravida. Enligt Klami skjuter också många par upp barnafödandet eller väljer att inte alls försöka få barn. RauniKlami Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 Nyheter 15. – Det är ett samhälleligt problem som alla borde vara oroliga för. Det handlar om levnadsvanor, men också hormonskador förorsakade av miljögifter och industriutsläpp har blivit vanligare. Om allt är i skick är prognosen att befruktningen lyckas god. Efter det sköt behovet av donatorer i höjden. På fertilitetskliniken saknas också donatorer med annat etniskt ursprung än majoritetsbefolkningens. Hur lång väntetiden på en lämplig donator blir varierar. Spermierna förvaras i minus 196 grader för att vara funktionsdugliga när de tinas upp. FOTO:KIMLUND s Den största gåvan man kan ge är att hjälpa någon att få ett barn. ● Donatorn har inga rättsliga skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet. Nativiteten sjunker och det är något som politikerna borde reagera på och se över vilka kemikalier som till exempel jordbruket och industrin använder. – Inom många kulturer och religioner är det förbjudet att genomgå en assisterad befruktning och vi har endast haft några donatorer av nordafrikanskt eller asiatiskt ursprung. Över 80 procent blir gravida, säger Klami. För att få en ändring på det, behövs mer omfattande reformer, som till exempel att stärka den ekonomiska tryggheten för barnfamiljer. Det skulle gärna få finnas betydligt flera rör i frysrummet. ● Ingen rökare eller droganvändare. Det görs också ett kromosomtest. – Alla är kanske inte redo att 20 år senare få veta att han har ett barn. Det är inte bara bristen på donatorer som bekymrar Klami. Orsakerna är många. Klami hoppas nu se flera män på fertilitetskliniken. ● Barn som har sitt ursprung i en donerad könscell och som har fyllt 18 år kan få reda på sin biologiska fars identitet. Ett rör innehåller mellan fem och tio miljoner spermier. ● Inga underliggande sjukdomar eller några allvarliga ärftliga sjukdomar i släkten. På en av dörrarna på ÅUCS fertilitetsklinik står det ”spermalaboratorium”, på en annan ”pakastus”, nedfrysning. I ett annat rum sitter biologen Sanni Pinomäki med ögonen klistrade i ett mikroskop och i rummet finns analysinstrument och laboratoriemateriel av olika slag
Erbjudandet gäller inte i Silmäasemas design-butiker. Det har överlag blivit dyrare att parkera och parkera fel de senaste åren. – Vi har också fått feedback att det finns en del som inte använder bankkort ännu. Det låter som ganska få för en stad i Åbos storleksklass. Det händer också att man betalat för fel bil eller enligt fel zon. – Största orsakerna till fjolårets ökning är troligen de nya områden som blev avgiftsbelagda i fjol, som Gertrudsbacken och Vårdberget. Fredag6februari2026 Åbo Underrättelser 16 Nyheter Erbjudandet är personligt och gäller nya beställningar av glasögon och solglasögon och kan inte kombineras med andra erbjudanden, paketprissatta produkter eller avtalspriser. Åbo Staden håvade in mer än väntat på avgifter i fjol. I zon 1, stans mest centrala delar, är de flesta parkeringsplatserna avgiftsbelagda. I det här skedet är 15 en lämplig mängd, säger Hietanen. En annan betydande orsak är att den avgiftsbelagda tiden förlängdes, säger övervakningschef Tommi Hietanen. Mer information finns på: bonustuplana.fi. Parkeringsautomater slopas troligen på flera håll i framtiden, enligt Hietanen. Just nu rekryteras ytterligare två. Ett annat område där det blir dyrare framöver är området kring det nya musikhuset Fuga. Erbjudandet gäller t.o.m. Privatparkering och parkeringshus hör inte till stadens övervakningsområde. 40 procent av parkeringsböterna betalas på grund av att föraren inte har betalat avgiften. December blev den livligaste månaden, troligen på grund av julruschen. Övervakarna scannar registreringsnummer och ser om förarna har en app i bruk på de områden där appar används. Till exempel om det finns brist på parkeringsplatser används avgifter för att öka på rörligheten. Nu kostar det att parkera till klockan 20 på vardagar och 17 på lördagar. – De har ökat i antal stadigt sedan 2020. Med S-Förmånskortet får du Bonus dubbelt upp på produktinköp, upp till 10 %, under kampanjperioden. Apparna är smidiga att använda, tycker Hietanen. Stadens anställda betonar centrum i sin övervakning. 13 procent av parkeringsavgifterna i Åbo betalas dock ännu med bankeller kreditkort. I fjol fick man in 5,9 miljoner euro, vilket är över en och en halv miljon euro mera än den beräknade summan. Åbo stad har 13 anställda som övervakar parkeringsplatserna. Det finns inga parkeringsautomater nära de nya avgiftsbelagda platserna på Vårdberget och Gertrudsbacken. 2020 fick staden in 4,08 miljoner euro i parkeringsavgifter och 2021 var summan 4,31 miljoner euro. FOTO:ANNINASUOMINEN 13 anställda jobbar som parkeringsövervakare i Åbo. Snart är de 15. Utan begränsningar! När du köper ett par glasögon får du glasögon, märkessolglasögon eller kontaktlinser i samma eller lägre pris på köpet till dig själv!. – Man kan lägga till tid eller avsluta och behöver inte söka efter bilen. Åbo stad får in allt större summor på parkeringsavgifter. – Att avgiftsbelägga områden kräver en motivering. Våren 2024 slopades möjligheten att betala med mynt eller sedlar. Parkeringsavgifterna är 60 cent, 1,80 euro eller 3,60 euro per timme i zonerna 3, 2 respektive 1. € Boka tid silmäasema.fi eller 010 190 200 (msa/lna) Gratis synundersökning hos optiker för den som köper glasögon DUBBELT UPP TVÅ PAR GLASÖGON, ETT PRIS. 19.4.2026. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Parkeringsavgifter en allt mer lukrativ affär för Åbo stad Åbo stad får in allt större summor i parkeringsavgifter, säger övervakningschef Tommi Hietanen. Erbjudandet gäller inte smarta glasögon/solglasögon. Samtidigt finns det gator i närheten som har gratis parkering. Parkeringsföretagen som staden samarbetar med – Parkman, Easypark, Moovy, Eparking och Aimo – tar ut en serviceavgift av dem som använder deras mobilapplikationer
Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 17 Döda trakten / Kvinnor i revolt Monika Fagerholm 30,90 € Maktens triangel – Om maktbalansen i den nya världsordningen Alexander Stubb, Manne Svensson (övers.) 32,90 € Börja det nya året med nya berättelser Stencirkeln Ken Follett, Jens Ahlberg (övers.), Lena Karlin (övers.) 34,90 € Få dem att lyda Nina De Geer 32,90 € Om kriget Carl von Clausewitz, Hjalmar Mårtenson (övers.) 32,90 € Tinna Satu Rämö, Ann-Christine Relander (övers.) 31,90 €
Elmarknaden avreglerades och staten drog sig tillbaka, från aktiv byggare till distanserad regelgivare. Men räcker det. Personligen tror jag att framtidens Åbo kommer att bli mer sammanhållet och ekonomiskt starkare med en spårväg än utan. Det är som att lansera en digital revolution utan internet. Det krävs en ny modell för hur kritisk infrastruktur byggs, styrs och förvaltas i en elektrifierad ekonomi. Osäkerheten i den aktuella politiska situationen, ekonomin och sysselsättningen väcker förståeligt nog frågor om huruvida detta är rätt tidpunkt. Efterkrigstidens energipolitik präglades av långsiktighet och ett ingenjörsmässigt robust system. Denna modell användes också i spårvagnsprojektet i Tammerfors. Men omställningen har drivits i en takt som förutsätter ett elsystem som ännu inte existerar. Kärnkraften byggdes för att säkra industrins konkurrenskraft och inte för kortsiktig avkastning. I ett land som länge sett stabilitet som en självklar naturresurs framträder nu ett annat facit. Viktiga beslut om utbildning, fortbildning och fysisk aktivitet fattas årligen i budgetförhandlingarna – oavsett om spårvagnsspåren ska byggas i staden eller inte. Projektet genomförs för att trygga framtidens behov och driften skulle inte komma igång förrän 2033. Mitt svar är att Åbo har lärt sig av sina misstag och broar. Kolumn Det är okej att vara lite skeptisk, men politiken måste baseras på tron på en bättre framtid och på våra egna handlingar. Det gör också problemet svårare, för lösningen är inte att välja nya beslutsfattare vart fjärde år. Staten borde återta sitt aktiva ansvar. Oron över bostadspolitiken är dock befogad och beror på den nuvarande regeringens åtgärder för att förstöra prisvärda bostäder – inte på spårvagnslinjen i Åbo. Energipolitiken måste bli blocköverskridande och långsiktig. Dramatiken har ibland varit intensiv, med retorik som använts för att måla upp en hotfull bild. Vi behöver ett nytt samhällskontrakt som garanterar att el finns, att den är stabil och rimligt prissatt. Hur kunde Finland – av alla länder– tappa greppet om elsystemet som kritisk infrastruktur. Med en årlig budget på över 800 miljoner euro kommer projektet inte att ruinera Åbo eller sänka oss i något träsk, men det kommer inte heller att lösa alla stadens utmaningar på egen hand. Framtiden och bättre tider för Åbos invånare skapas genom handling, inte genom att vänta. s I slutändan är spårvägen bara en investering bland många andra. Projektet genomförs med hjälp av en alliansmodell, där planering och risker delas med utvecklaren. Ingen kan hävda att den beräknade kostnaden för spårvägen (465 miljoner euro, varav statens andel uppskattas till 127 miljoner euro) inte är mycket pengar. Att inte göra något är inte ett alternativ. Modellen fungerade så länge efterfrågan ökade långsamt, produktionen var stabil och elektrifieringen höll måttlig takt. Politikerna måste å sin sida kunna föra en faktabaserad diskussion om huruvida spårvägen är den bäst fungerande lösningen för Åbo i framtiden. Samtidigt underlättar spårvagnsspår bostadsbyggandet och endast tillräcklig bostadsproduktion bidrar till att hålla bostadspriserna nere. Syftet är att förhindra felaktiga kostnadsberäkningar och att skattebetalarna i slutändan får stå för notan för eventuella misstag. Och om staten inte längre uppfattas som garant för stabilitet och kritisk infrastruktur uppstår en existentiell fråga: vilken är då statens roll. Spårvagnar spelar också en viktig roll i bostadsbyggandet. Ett pristak för el är också under beredning (HS 3.2) och väl så. Det är okej att vara lite skeptisk, men politiken måste baseras på tron på en bättre framtid och på våra egna handlingar. Statens stora misstag var tron på att marknaden kunde ersätta en långsiktig samhällelig planering. Energifrågan känns som en kris utan politisk adressat. Men systemet var aldrig byggt för en verklighet där vindkraft dominerar nyproduktionen, samhället elektrifieras i rekordfart, datahallar och vätgasprojekt kräver terawattimmar och klimatpolitiken pressar fram en förändring snabbare än elnät, lagring och baskraft hinner byggas. Timo Furuholm Riksdagsledamot, VF Åbo – med eller utan räls. Det är dock inte en engångssumma som kommer att försvinna från stadens driftsbudget, utan en långsiktig investering. Det behövs beslut om kärnkraft, små reaktorer, elnät, lagring och industriella elkontrakt. El är inte längre en självklar nyttighet utan snudd på lyxvara. Energisystemets förfall är en långsam erosion. I slutändan är spårvägen bara en investering bland många andra. Vattenkraften reglerades med nationellt ansvar, och stamnätet planerades som en helhet. Elförsörjningen kan inte lämnas vind för våg av staten Ledare Skyhöga elpriser prövar många hushåll i den ihållande kölden. När elpriset är högt och dessutom ändras var femtonde minut är det inte längre en abstrakt marknadsfråga utan ett konkret stressmoment (ÅU 3.3). Medborgarna har rätt att kräva svar på sina frågor och farhågor. Elektrifieringen i sig är rationell. Finland har ren el, teknisk kompetens och industriella fördelar. D en gångna veckans vindstilla och kallla dagar har fått det rörliga elpriset att rusa iväg, tidvis över 80 cent per kilowattimme. Vi har dock inte råd att försumma stadsutvecklingen, eftersom stora och nödvändiga beslut inte kan undvikas i all evighet. Då kommer Finland att ha hållit två riksdagsval, den globala situationen kan ha lugnat sig något och Åbos befolkning kommer att ha vuxit betydligt. För den politiska blindheten bär alla regeringar och partier ansvar. För den tredjedel av hushållen som har börsel har pristopparna slagit rakt in i vardagen. Susanna Landor s När hushållen tvingas följa elpriser som om de vore instabila valutakurser uppstår en berättigad känsla av att staten tappat kontrollen över elförsörjningen. Det är en fråga om grundläggande investeringslogik: målet är att använda pengar för att uppnå bredare fördelar – smidigare trafik, tillräcklig bostadsproduktion, ökad komfort, avveckling av segregation samt arbetstillfällen och vitalitet. Det är förståeligt att stora projekt väcker betydande oro – så har det alltid varit. En ny järnvägsbaserad kollektivtrafikkorridor skulle styra stadens tillväxt både kvantitativt och geografiskt på ett sätt som ingen annan transportreform kan. Gnurf D ebatten om byggandet av en spårväg i Åbo låter tidvis som en existentiell fråga. Allt det här förbättrar Åbobornas vardag och stärker stadens ekonomi. Vårt elsystem är osäkert, svårförutsägbart och periodvis orimligt dyrt för användarna. Enligt statsminister Petteri Orpo pushar regeringen visserligen på mer väderoberoende energiproduktion och kärnkraft. När hushållen tvingas följa elpriser som om de vore instabila valutakurser uppstår en berättigad känsla av att staten tappat kontrollen över elförsörjningen. Fredag 6 februari 2026 Åbo Underrättelser 18 Ledare. Marknaden skulle bära både risker, investeringar och kapacitet. På 1990-talet skedde en ideologisk förskjutning och kursen ändrades. Mark intill spårvagnsspår ökar i värde. Jag har också stött på förståeliga farhågor om att projektet i slutändan kommer att kosta mycket mer än vad som utlovats. I slutändan måste staden uppgradera sitt transportsystem för att möta befolkningstillväxten och säkerställa ekonomisk vitalitet. Den viktigaste frågan när det gäller projektet är just storleken på vinsterna i förhållande till investeringen
Sparargumentet utgår ofta från en sammanblandning av hushållsekonomi och kommunal ekonomi. Därtill kan en individs livssituation eller funktionsförmåga förändras, vilket gör att tidigare fungerande digitala lösningar blir otillgängliga. Nu är det redan februari och då ska frö till purjolök, kryddgrönt och kapkrusbär i jorden. Rälsen ligger kvar – och det gör också investeringarna. Att förlita sig på ett förvisso förbättrat bussystem, som även det kostar, innebär lägre initiala kostnader – men också lägre långsiktig avkastning i form av investeringar, arbetsplatser och skatteintäkter. Personer med bristande digital kompetens eller begränsad tillgång till digitala verktyg riskerar därmed att inte ens få kännedom om förändringen före den sker. När det kommer e-post från suomi.fi, kan det kanske vara ”fake” oärliga bedragare gör inte livet lättare för alla med sämre digital kompetens. Det gör alla andra här. Erfarenheter från andra städer visar att spårtrafik lockar både invånare och företag, just därför att den signalerar långsiktighet och stabilitet. I tider av osäkerhet krävs långsiktiga beslut. Problemet är alltså inte potatisskalandet utan årstiden. Är jag bortskämd och otacksam om jag tycker att livet är för kort för att uthärda ett tiotal oxveckor om året. Spårvägen är ett uttryck för ekonomiskt och miljömässigt ansvarstagande – inte motsatsen. Check, jag genomlever oxveckorna enligt AI:s råd. Det är som om hela idén att genomleva en tråkig årstid är fel. Perioden mellan jul och påsk är en ganska lång och tråkig tid för många. Som hobbyodlare har jag hittat en sak som får mig att trivas lite bättre under oxveckorna. Problemet är alltså inte potatisskalandet utan årstiden. Åbo är inte först, utan följer en utveckling som redan prövats i jämförbara städer i Finland och Europa. Om viktiga meddelanden från myndigheter eller välfärdsområden inte når mottagaren kan följderna bli allvarliga, till exempel obetalda räkningar, påminnelseavgifter eller indrivningsåtgärder. Men just detta resonemang riskerar att låsa fast staden i en nedåtgående spiral. Biträdande justitieombudsman Sakslin har konstaterat att det kan äventyra rättssäkerheten för en betydande del av befolkningen och strida mot principen om likabehandling. Debatt I juni står Åbo inför ett vägval som handlar om hur man tar ansvar i en ekonomiskt svår tid. Men en stad fungerar inte som ett hushåll. Förvånansvärt få finländare klagar ändå. Myndigheterna har ett ansvar att säkerställa att kommunikationen når alla medborgare genom tydlig förhandsinformation, flera parallella kommunikationskanaler och verkliga, långsiktiga alternativ till digital kommunikation. Jag känner också några personer som älskar vintern och som njuter som allra mest den här tiden på året. kronärtskocka, paprika och selleri ska planteras tidigt på året, redan gärna i januari. Johan Ekman Ordförande för Vänstern i Åbo, ersättare i stadsfullmäktige, medlem av stadsmiljönämnden Därför är spårvägen rätt väg för Åbo Åbo Underrättelser Fredag 6 februari 2026 Debatt 19. Samtidigt kräver centrala myndigheter, såsom FPA, Skatteförvaltningen och polisen, stark autentisering för åtkomst till sina tjänster, något som inte alla har möjlighet att använda. Oxveckor och framtidshopp s Men det är som om det vore roligare att skala potatis på sommaren än vad det är på vintern. Det gör inte jag. Spårvägen är inte ensamt saliggörande, men den är ett strategiskt svar på strukturella problem: Svag ekonomisk tillväxt, utspridd stadsstruktur, bilberoende och ökande segregation. Jag håller helt med. I regnskogen finns visserligen inga årstider, men jag kunde motivera det av arbetsmiljöskäl här hemma. Nej, skrattade han, den här månaden är nog en enda lång måndagsmorgon. Svenska Seniorer i Finland Kjell Wennström ordförande Björn Fant vice ordförande Gunilla Jusslin vice ordförande Digital myndighetskommunikation måste vara tillgänglig för alla medborgare s Antagandet att information alltid är tillgänglig via internet motsvarar inte verkligheten för alla. Mitt liv nu är på inget sätt tråkigt eller händelselöst, men jag är nog mindre uppslukad av det jag gör. Men att resa bort några veckor är det många som gör. Det är faktiskt väldigt hoppingivande. Digitala tjänster förändras kontinuerligt, länkar upphör att fungera och personlig kundservice ersätts ofta av automatiserade system. Att avstå från produktiva investeringar i lågkonjunktur är inte försiktighet – det är att skjuta problemen framför sig. Numer syftar det på en flera månader lång helgfri period med grått vinterväder som för de flesta av oss betyder vardag och jobb. Vissa grödor, t.ex. Visste ni att de flesta arbetsplatsolyckor i Finland sker på vägen till eller från jobbet och att det stora flertalet incidenter är halkolyckor på vintern. Då är oxveckorna äntligen över. H änder det nåt skoj i januari, frågade jag kollegan vid kaffeautomaten ganska tidigt en morgon innan gryningsljuset övergått i grå halvdager. vädret. Och möjligheten att återgå till papperspost aktualiseras först efter att reformen trätt i kraft och dessutom gälla endast för sex månader i taget, vilket ytterligare försvårar situationen. Av någon orsak hade jag inga problem med oxveckorna när jag var yngre. Se till att få dagsljus genom att gå ut varje dag och undvik att pressa dig för hårt och belöna dig med trevliga saker. Tvärtom kan spårvägen bidra till att stärka den ekonomiska bas som välfärden vilar på. Då får man se skira små skott spira i köksfönstret med snödrivorna som fond bakom. I mars ska de flesta andra frön förgro samtidigt som några plantor ska skolas om och ställas ljust och svalt på balkong och veranda. Du ska fokusera på välmående med bra kost, tillräckligt med sömn och regelbunden motion. Spårvägen är en kapitalinvestering, inte en löpande utgift, och den tas inte från dagvård, skola eller äldreomsorg. Genom att binda samman stadsdelar, minska bilberoendet och göra Åbo mer attraktiv som bostadsoch företagsort, skapas förutsättningar för jobb, inflyttning och ökade skatteintäkter. Livet består också av att skala potatis. Artificiell intelligens ger inte bara fakta och bakgrund om oxveckorna utan också råd om hur man kan klara dem bättre. En klok kollega sa nyligen att allt vi gör inte behöver vara självförverkligande och identitetsbekräftande. Denna rätt bör också säkerställas i praktiken. Den bör dock genomföras på ett sätt som inte utesluter någon individ eller grupp. En god arbetsinsats för ett gemensamt åtagande i arbetsgemenskapen skänker välmående även om jobbet inte är glamoröst i sig. Jo, det lönar sig inte att försöka ändra på något som man inte kan påverka som t.ex. När man ser på tidshorisonten – 40 till 50 år – visar kalkylerna att spårvägen betalar sig tillbaka. Om jag vore regnskogsforskare skulle jag se till att vara i trakterna kring ekvatorn just i oxveckorna. För omkring två miljoner personer skulle detta innebära att papperspost upphör, utan att ett uttryckligt samtycke inhämtats i förväg. Debatt Myndigheternas planer att från början av år 2026 låta Suomi.fimeddelanden utgöra den primära kommunikationskanalen mellan myndigheter och medborgare väcker viktiga frågor om rättssäkerhet, tillgänglighet och jämlikhet. Men det är som om det vore roligare att skala potatis på sommaren än vad det är på vintern. Detta förutsätter dock att medborgarna redan är digitalt aktiva. Ett modernt samhälle måste vara inkluderande och likvärdigt trots att det är effektivt. Antagandet att information alltid är tillgänglig via internet motsvarar inte verkligheten för alla. Informationen om reformen har i huvudsak förmedlats via myndigheternas webbplatser och i begränsad utsträckning genom massmedier. Begreppet oxveckor kommer från tiden då nästan alla bodde på landet och har betydelsen att slita som en oxe. Att rösta för spårvägen är därför inte att blunda för stadens ekonomiska läge, utan att ta det på allvar. Digitalisering är ett viktigt och i många fall nödvändigt steg i samhällsutvecklingen. De uthärdar i kylan, halkan och halvdagern. Det är inte ett vågspel, utan ett informerat val. Kolumn Om jag vore regnskogsforskare skulle jag se till att vara i trakterna kring ekvatorn just i oxveckorna. Det finns många som varken har utrustning eller kunskap att söka och utnyttja sådan information. Kanske jag som fokuserad doktorand och sedan småbarnspappa inte hann att reflektera. Men det är ändå något som skaver. Det är lätt att i ett läge med hög arbetslöshet och pressade kommunfinanser reflexmässigt säga att ”nu är det inte tid att investera”. Så här långt i analysen kanske någon tycker att jag ska sluta gnälla, karpa upp mig och bita ihop bara. Längtan efter vår och sommar kan omsättas i kärleken och omvårdnaden av de små plantorna. Johan Werkelin Äldre lektor i oorganisk kemi vid Åbo Akademi. Rädsla att bli utnyttjad kan begränsa användningen. Jag skulle gärna lämna våra breddgrader den här tiden på året, men några veckor räcker inte. Säkerheten blir även en utmaning med dagens digitala bedrägerier och nätfiske. På sikt är det just detta som avgör om staden har råd med välfärd. Enligt Traficom har alla invånare rätt till grundläggande kommunikationstjänster. Alternativet till spårvägen är inte att ”spara pengar”, utan att avstå från ett betydande verktyg som faktiskt kan stärka stadens ekonomi på sikt
Skolgångshandledaren, å sin sida, kan dra en lättnadens suck. Jag skriver nu om transpersoner, men samma logik gäller även annars. Så varför blir det här min uppgift. Jag ska också försöka anknyta till mina egna erfarenheter som icke-binär för att öppna upp ämnena. Det som är fel är, med andra ord, att representation saknas. Det saknas synlighet för transpersoner, och därför blir det plötsligt en tonårings sak att förklara sin existens. Det förra är skönt att höra, och inger hopp om att barnet kommer kunna ha ett öppet sinne även i framtiden. Esra Lillhannus Studerande, Åbo Osynlighetens tyngd och ansvaret att förklara FOTO:CARINAHOLM s Jag, tonåring, oför beredd, ska förklara och representera hela den mångfald som är transbegreppet. Och i denna heltäckande beskrivning behöver jag på något sätt lyckas klämma in hur mina erfarenheter skiljer sig från andra transmänniskors. Det senare gör mig orolig, för då finns alltid risk för följdfrågan: “Hur?” När den kommer, känner jag att ett svindlande ansvar läggs på mig. Jag är dessutom trans på ett sätt av många, frågar man exempelvis en binär transkvinna så beskriver hon troligen helt andra erfarenheter än jag. Fredag 6 februari 2026 Åbo Underrättelser 20 Debatt. Även om barnen förhoppningsvis kommer att få mera nyanserade förklaringar senare i livet än vad jag lyckas haspla ur mig i farten, så vill jag ge en korrekt bild redan från början. Reaktionerna på svaret (“Ingendera, jag är bara mig själv”) har varit väldigt varierande, allt från snabb acceptans till förvirring och ifrågasättande. Det ankommer åtminstone inte denna gång på hen att framställa en korrekt, mångsidig och kortfattad förklaring på ett ämne så komplext att hen inte ens helt förstår det själv. Vägrar utesluta någon ur min förklaring, trots att transbegreppet just nu betyder “allt utom cis”. Problemet ligger i att det inte finns någonting annat att jämföra med. Och minoritetens perspektiv har en unik chans att komma fram genom berättelser som de människor som tillhör den själva får berätta. Det är inte en roll jag är särskilt väl lämpad för, som genderqueer kan jag inte ens ge en bra förklaring på vad min könsidentitet är. Jag behöver förklara hur man kan vara någonting annat än vad ens könsorgan typiskt hänger ihop med, och hur könet inte går att inordna i två lådor eller ens en skala. J ag funderar mycket på transfrågor och det är ett ämne jag också kommer att återkomma till. Men lika viktigt är att bra representation visar för människor utanför minoriteten hur det är att höra till den. Det är jag som behöver ta konversationen med barnen för att det inte funnits skäl för någon annan att göra det tidigare. Jag, tonåring, oförberedd, ska förklara och representera hela den mångfald som är transbegreppet. När de tänker på transpersoner, tänker de kanske: ”Någon som Esra”. Jag är bara en människa, men genom att förklara en identitet som jag tillhör blir jag ansiktet utåt för den identiteten. Om författaren själv är icke-binär och lyckats avbilda karaktären ärligt utan att tala ner till barnet, får barnet en chans att fundera och kanske fråga en förälder vad det betyder. Vi vet alla att berättelser kan öppna nya perspektiv. Genom att med egna ord berätta om sina erfarenheter kan en minoritet skapa förståelse, som med tiden kan föda acceptans. Kolumn Jag tappade för länge sedan räkningen på hur många gånger någon frågat om jag är pojke eller flicka. Jag har kanske inte något särskilt banbrytande att säga, men hoppas att tankarna ska nå nya människor. När man talar om representation i media, sådant som minoritetskaraktärer i böcker, serier och filmer till exempel, föreställer man sig ofta att det handlar om att få de som tar del av berättelsen att känna sig inkluderade. Jag tappade för länge sedan räkningen på hur många gånger någon frågat om jag är pojke eller flicka. Jag vägrar hemfalla åt stereotyper om att vara ”född i fel kropp”, vägrar definiera transerfarenheten utgående från könsdysfori som att lidandet är det centrala. Det här är en fråga jag framför allt får på jobbet, eftersom lågstadiebarn tenderar fråga rakt på sak när de undrar. När hen sedan möter en skolgångshandledare som är varken pojke eller flicka, kan barnet tänka: “Aha! Precis som den där karaktären!” Och eftersom hen redan vant sig vid tanken att alla inte kan sorteras i två fack, kommer hen ha lättare att ta in det när hens vänner och bekanta (kanske också hen själv) kommer ut senare i livet. Barnen har kanske aldrig stött på någon transmänniska förut (åtminstone ingen som både varit öppen och velat förklara för dem). Barnet märker att den här karaktären är människa på ett visst sätt, kanske lite annorlunda än vad barnet själv är, men ändå inte desto konstigare. Jag behöver sätta ord på vad det är att vara jag, samtidigt sätta ord på vad det är att vara trans i allmänhet, och göra detta så snabbt att barnet inte tappar intresset. För det är ju det som är problemet. Exempel: Ett barn har en favoritbokserie, där huvudpersonen är icke-binär. En transungdom som läser om andra transungdomar känner sig sedd och lever sig in i karaktärerna, hen får en bok som är riktad åt hen, helt enkelt. Åtminstone för dessa barn, som aldrig hört om någonting liknande förut