17.30 (på Tiljan) to 10.9 kl. Behöver din förening pengar. FOTO:KALLEGRÖNROOS Nya studenter tog plats i nyrenoverade lokaler 16 Nyheter Missionsboden i Pargas firar 40 år med stor fest Kommunerna kan få ännu mindre pengar 8-9 Reportage 2 Nyheter Pedofiljägare döms för misshandel 17 Nyheter Faktafel när Varha släppte sin rapport 20-21 Nyheter MUSIKALEN DEN LILLA SKRÄCKAFFÄREN on 9.9 kl. llaahhiittaappiioollaa..ffii//llookkaallddoonnaattiioonn. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 6,50 € Nummer: 36 Vecka 36 Fredag 4 september 2026 29 Sport. 18.30 förhandsvisning Publiksamtal med regissör Emilia Nyman kl. 18.30 premiär lö 12.9 kl. ETK har vuxit och föryngrats Högst upp i Axelia finns en studentlounge, där gulisarna redan under sin första dag som studerande fick prova på vilken storleks studenthalare de vill ha. Ansök då genast om LokalDonation. 16.00 föreställning på Stora scenen En hobby hör till alla barn
På området finns sammanlagt 13 byggnader, varav tre byggnader är tidigare internat. Enligt nuvarande prognoser borde Kimitoöns kommun nästa år få lite mera än nio miljoner euro i statsandelar, men summan kan sjunka till drygt 8,8 miljoner om regeringens föreslagna nedskärning fördelas jämnt mellan kommunerna enligt invånarantal. I ett pressmeddelande beskyller förbundets vice vd Timo Reima regeringen bland annat för att inte ha lyckats minska på kommunernas byråkrati och reglering och för uteblivna kommunreformer efter socialoch hälsovården flyttades till välfärdsområdena. FOTO:EMILIAÖRNMARK Pargas stads ekonomioch förvaltningschef Petra Palmroos säger att det är upp till politikerna att välja hur man ska hantera den minskade statliga finansieringen. På Kimitoön säger kommundirektör Erika Strandberg att nedskärningen är väldigt beklaglig, men att den inte kommer som en överraskning. Två radhus uppe på berget ovanför skolan, ursprungligen byggda som läraroch personalbostäder, har också varit till salu ännu längre utan att de hittat en köpare. Regelbundna nedskärningar i statsandelarna har helt enkelt blivit det nya normala. Bara för två år sen var våra statsandelar uppe i 10,7 miljoner och skillnaden har en väsentlig betydelse för hur den grundläggande basservicen ska fungera i framtiden, säger stadens ekonomioch förvaltningsdirektör Petra Palmroos. Med tanke på det, är de ungefär 250 000 eurona som vi kan gå miste om en betydande summa. En stor del av byggnaderna har varit till salu redan i flera år. – Hela området har varit till salu länge och vi valde att lämna in rivningsanmälan för att snabba på det hela. Enligt prognoser från i somras, innan regeringen var överens om nedskärningen på 110 miljoner euro, skulle staden nästa år få 8,7 miljoner euro i statsandelar. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Kalldusch för kommunerna när hundra miljoner försvinner Erika Strandberg tycker att det är synd att kommunernas situation hela tiden verkar försvagas. – Det är en dramatisk minskning. Också på kommunernas intressebevakarorganisation Kommunförbundet är man missnöjd med regeringens behandling av kommunerna. Arkivbild från 2023. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Livia har lämnat in rivningsanmälan för alla 13 byggnader på ”Fiskisområdet” Största delen av byggnadsbeståndet på det tidigare fiskerioch miljöinstitutets område är från mitten av 1980-talet. Staden har godkänt anmälningarna. Ingen köpare är klar, säger samkommuns direktören. Så sent som i mars öppnade Pemarns samkommun för utbildning (Livia) upp för att sälja samtliga 13 byggnader som tidigare använts av fiskerioch miljöutbildningarna. Regeringens aktuella förslag om nedskärningar skulle också drabba Åbo hårt, och enligt ekonomidirektör Valtteri Mikkola kan staden nästa år gå miste om upp till fyra miljoner euro. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas Sammanlagt 13 rivningsanmäl ningar för byggnader på tidiga re fiskeriläroanstaltens tomt har godkänts. Pargas stad är minoritetsägare (4,9 procent) i samkommunen som till största del ägs av S:t Karins stad (49,97 procent) och Pemar stad (45,13 procent). ”Vi lever i en mycket utmanande verksamhetsmiljö när det gäller ekonomin och under de senaste åren har vi vant oss vid osäkerhet. På Pargas stad har man varit missnöjd med hur statsandelarna har fördelats ända sedan socialoch hälsovården flyttades över till välfärdsområdena, något som ÅU rapporterade om tidigare i somras. Detaljerna kring den här nedskärningen återstår ännu att se, men om de fördelas jämnt bland kommunerna enligt invånarantal innebär det en minskad statlig finansiering på 250 000 euro för Kimitoön och 280 000 euro för Pargas. Nu kan summan sjunka till ungefär 8,5 miljoner euro. Nu har Livia lämnat in rivningsanmälningar för alla 13 byggnader, också de två radhuslängorna uppe på berget ovanför skolkomplexet. – Vi har gjort en budgetram som utgår från ett nollresultat. Om man räknar om det i personalkostnader så handlar det om flera årslöner, säger hon. Han skriver per e-post att staden försätts i en ännu svårare situation på grund av nedskärningen, och att möjligheterna att använda skattepengar för att främja stadens tillväxt försvagas. Ett positivt tecken för Kimitoöns ekonomi är att det finns skatteprognoser som förutspår ökade skatteintäkter i kommunen nästa år, men Strandberg konstaterar att de inte är slutgiltiga och att det ännu återstår att se hur det går i verkligheten. I Pargas säger ekonomichef Petra Palmroos att nedskär ningen är dramatisk. Samkommunsdirektör Ilkka Harkkila säger till ÅU att Livia själva inte har för avsikt att riva byggnaderna, men att anmälningarna lämnats in för att underlätta försäljningsprocessen. Livia flyttade fiskeriutbildningen till Tuorla i augusti 2024 och lämnade då kvar endast en fältstation. FOTO:MALINJOHANSSON Egentliga Finland Regeringen föreslår att kom munerna nästa år ska få 110 miljoner euro mindre av staten. Det tog bara en dag för regeringen att enas om sitt förslag till statens budget för nästa år. I huvudbyggnaden finns förutom undervisningsutrymmen en matsal och en gymnastiksal. I förslaget ingår en nedskärning på 110 miljoner euro i statsandelarna för kommunal basservice, alltså de pengar som staten ger åt kommuner för att de ska kunna sköta om sina lagstadgade uppgifter som exempelvis utbildning. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 2 Nyheter. Har ni alltså hittat en köpare för området. Det har blivit svårare att förutspå framtiden och vi måste istället fokusera på saker som vi själva kan påverka”, skriver han. – Vi har ingen köpare klar ännu, men ärendet är under beredning. Största delen av byggnaderna är från 1985, endast en lagerbyggnad (1989) och fiskkläckningsanläggningen (1997) är nyare
Projektet ”here with you” är en del av Stiftelsen för Åbo Akademis satsning på konst i det offentliga rummet. Det har också förekommit situationer där undervisningen behövt flyttas när äldre elever avlägsnats från ett klassrum och det aggressiva beteendet fortsatt i korridoren. I skolcentret finns finskspråkiga elever ändå upp till årskurs 9, liksom svenskspråkiga årskurs 7–9 och gymnasiet. – I princip nog om det är viktigt för dig. Enligt personalen får flytten inte försämra verksamhetsförutsättningarna för någondera skolan, och flytten får inte genomföras i alltför stor brådska. Det finns inget färdigt koncept för vad Rönkkö ska göra. Det går också bra att be Rönkkö göra något mer vardagligt, som till exempel ta en kaffe med henne. – Jag har tidigare jobbat främst med konststuderande, så det här ska bli intressant och utmanande. – Konst finns inte förrän den skapas och här är det främst slumpen som avgör vad det blir. Enligt utlåtandet har en del elever i årskurs 7–9 använt mycket grovt språk och skadegörelse har varit ett återkommande problem i hela skolcentret. Saken går vidare till styrelsen och fullmäktige. Välfärdsutskottet godkände för sin del planen på att flytta de finska eleverna (åk 1–4) till Amosparkens skola. I utlåtandet lyfts bland annat fram att Amosparkens skolgård, lekplatser, skolmiljö och möjligheter till utomhusidrott är bättre och tryggare än vid skolcentret i Kimito centrum. Personalen anser att flytten är till de yngre elevernas fördel. Jag hoppas att studenterna deltar med låg tröskel. Personalen skriver också att de yngre eleverna har fått se beteendet på nära håll, att en del har varit rädda och att vissa har börjat ta efter dessa äldre elevers beteende. – Jag är ingen terapeut men man kan komma och prata med mig om det är något som tynger en. Det framgår av ett utlåtande som personalen lämnat inför välfärdsutskottets möte på tisdagen. FOTO:KIMLUND s Man kan be mig göra nästan vad som helst, men inget olagligt. Åbo Underrättelser Fredag 4 september 2026 Nyheter 3. Ett par uppdrag hade hon i alla fall hunnit med under förmiddagen. I sitt utlåtande skriver KSKKpersonalen att samma beteendemönster kan ses bland både de svenskoch finskspråkiga eleverna i årskurs 7–9. Personalen vid finskspråkiga Kemiönsaaren keskuskoulu (KSKK) i skolcentret i Kimito vill att skolans finskspråkiga elever i årskurs 1–4 flyttar till Amosparkens skola från hösten 2027. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kimitoön Personalen i Kimito skolcenter beskriver en skolmiljö där vissa äldre elevers beteende har blivit allt mer aggressivt och där de yngsta eleverna vid flera tillfällen har behövt skyddas inomhus. I onsdags inledde konstnären Nastja Säde Rönkkö sitt tvååriga konstprojekt i Astra i Åbo. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Lärare vill flytta rädda elever I finskspråkiga Kemiönsaaren keskuskoulu går årskurserna 1–9. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Nastja gör konst på beställning i Astra Konstnären Nastja Säde Rönkkö vill möta människor och göra konst som är viktig för dem. Det här ingår i en större helhet där kommunen vill överge hela skolcentret för ett nybygge i Amosparken. Den första dagen gick närmast åt till att bekanta sig med byggnaden, och de studerande verkade omedvetna om hennes närvaro. Åbo Performancekonstnären Nastja Säde Rönkkö är på plats i Astra i akademikvarteren i Åbo en gång i månaden under två års tid. En konstupplevelse behöver inte handla om att man ser ett fysiskt verk, konst kan uppstå också i ett möte mellan människor, säger hon. Flytten ingår i utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen, som fullmäktige godkände i juni 2024. – Man kan be mig göra nästan vad som helst, men inget olagligt. ÅU har tidigare rapporterat om problem med stökiga elever i Kimitonejdens skola (åk 7–9), som alltså finns i samma byggnad. Idén att bjuda på något ovanligt och se en konstnär i arbete. ”Även om största delen av högstadieeleverna uppför sig väl och är sakliga, vill vi också lyfta fram det ökade rastlösa, aggressiva och våldsamma beteendet hos vissa elever.” står det i utlåtandet. Skolan delar hus med Kimitonejdens skola (åk 7–9) och Kimitoöns gymnasium. Om jag ber dig måla ett porträtt av mig eller dansa till en låt av Michael Jackson, gör du det då. Nastja Säde Rönkkö är i Astrahuset den första onsdagen i månaden mellan klockan 8 och 18 i två års tid. Ulrika Grägg, intendent på Stiftelsen för Åbo Akademi är ivrig över att projektet har kommit igång. Rönkkö har tidigare utfört sin performance bland annat i operahuset i Sydney, i Kiasma i Helsingfors och i en konstakademi London. Enligt utlåtandet från Amosparkens skola förhåller sig även personalen där positivt till flytten, förutsatt att man kan säkerställa att lokalerna är tillräckliga för båda skolorna. – Jag spådde en studerande som hade med sig tarotkort och jag var med i en podcast. För henne är den akademiska världen i Åbo en ny bekantskap. Dessutom skulle de vänskapsband som knutits i det tvåspråkiga daghemmet kunna fortsätta. Det viktigaste är att uppdraget känns viktigt för individen. Just nu anser personalen att kommunens mål om att varje barn ska ha en vän är svårt att uppnå eftersom årskullarna kan vara smycket små. Men personalen pekar också på problem med skolmiljön i skolcentret. Vid flera tillfällen ska de yngsta eleverna enligt utlåtandet ha behövt skyddas inomhus genom att låsa skolcentrets ytterdörrar. Personalen skriver dessutom att klassrumsdörrarna under flera läsår har hållits låsta under lektionerna för att garantera arbetsro
– Alla som är antagna till ÅA har rätt att slutföra sina studier enligt gällande studieplan. Han vill betona att det är viktigt att inte hålla på med hemlighetsmakeri utan att öppenhet är viktigt nu. – Vi kommer att ha små utbildningar i fortsättningen också. Man utgår ju naturligt alltid från den egna verksamheten. Det här måste göras steg för steg. Förslaget är att skapa breda kandidatprogram som är framtidsrelevanta, effektiva och attraktiva. Kan besluten som fattas i de här förhandlingarna leda till personalminskningar på sikt. Enligt Widén finns det inte direkt ett specifikt problem man vill komma åt. – Det är det väsentliga här, hur reformen genomförs och att det går i rätt ordningsföljd. – Många frågor handlade om att det är ganska utmanande att förstå sig på omställningsförhandlingar som gäller verksamheten och inte personalminskningar. De som inleder sina studier nästa höst inleder dem enligt de nya kandidatprogrammen. Och det kommer ni att svara på. Hon påpekar att det fortsättningsvis ska finnas valfrihet men genom att läsa ämnen utanför programgränserna. Förhandlingarna ska vara avslutade under första halvan av oktober. När det gäller stora saker som påverkar allas vardag är det viktigt att det finns utrymme att diskutera och fråga. Förhandlingarna handlar om ämnessammanslagningar som enligt Helander främst berör humanistiska ämnen men också naturvetenskaperna. Det måste vi säkerställa. Efter tisdagens informationsmöte fanns det möjlighet att ställa frågor. Förslaget är mera förankrat i organisationen än under fjolårets reformarbete, enligt honom. Resultatet av de här förhandlingarna ska nog inte ändra på väsentliga arbetsvillkor. Och det här är långa bågar. – Samtidigt måste vi se till att utbildningarna fyller det kompetensbehov som finns i samhället, att det finns sådana kombinationer av ämnen inne i programmet, säger Widén. – Som följd kan det bli konsekvenser. GunillaWidén Åbo Åbo Akademi inleder omställningsförhandlingar för att i framtiden kunna erbjuda utbildningar som är relevanta för både studerande och arbetslivet. På tisdagen informerade rektorn Gunilla Widén studerande och personal om omställningsförhandlingarna vid Åbo Akademi. – Vi omorganiserar vårt breda ansvar som är viktigt att vi bär. Men det uttrycktes också en viss oro och osäkerhet. Förhandlingarna rör den kommande utbildningsreformen vars mål är att införa breda kandidatprogram från och med läsåret 2027–2028. I praktiken betyder det här att man har ett tillräckligt studerandeunderlag, att efterfrågan från studerandehåll och samhällets behov möts. Utbildningsreformarbetet är en stor helhet i sig men också en del av en större helhet att enligt strategin för 2030 få ÅA:s ekonomi i balans. Nu är det betydelsefullt hur man jobbar vidare och kommer med förslag. Vi måste prioritera kommunikation på alla nivåer. Enligt Widén tyckte en del att det var bra att det arbete som gjorts under förra läsåret nu kommer vidare till nästa steg. Därför krävs det omställningsförhandlingar. Då ska man ta reda på i vilken mån man kan göra det med naturliga avgångar och var det eventuellt finns behov för aktiva personalåtgärder, till exempel uppsägningar. – Det handlar i första hand om att se till att vi har tydliga utbildningsprogram och utbildningsstigar. FOTO:KIMLUND Åbo Mika Helander, huvudförtroendeman för forskare och lärare vid Åbo Akademi, säger att det är viktigt att poängtera att de kommande omställningsförhandlingarna inte leder till personalnedskärningar. FOTO:KALLEGRÖNROOS s Vi kommer att ha små utbildningar i fortsättningen också. Finns det en risk för att man inskränker den akademiska friheten. Det bådar bättre än senast. Vi måste alla hjälpas åt att förstå helheten. Det ska inte finnas så mycket överlappningar. Dock nämner Widén ekonomin som man behöver ”se i relation till olika kvantitativa ramar”. Men det måste finnas en gräns för hur smått någonting kan bli. De största förändringsbehoven gäller institutionen för humanvetenskap. Vi har ett rektorsinfo varje månad. Men vi bör organisera det på ett bättre sätt som ser till den ekonomiska hållbarheten. – Det uppstod viss oro på personalmötet, men det handlade mera om att folk inte i allmänhet känner till hur omställningsförhandlingar fungerar, säger Helander. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Huvudförtroendeman: Bådar bättre än sist Mika Helander. Samtidigt ska de vila på en ekonomiskt hållbar grund. Följande skede i processen är att se hur reformen ser ut sett till konkreta personalresurser. Man efterlyste också tydlighet och öppen kommunikation. – Det kräver sedan en ny omställningsförhandling. Men det måste finnas en gräns för hur smått någonting kan bli. Widén säger att hennes budskap till fältet är att arbetet med utbildningsreformen går vidare. Institutionernas prefekter har arbetat fram förslagen tillsammans. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi ÅA omställningsförhandlar: ”Vi ska säkerställa kvalitet” Åbo Akademis rektor Gunilla Widén lovar tydlighet och öppenhet i reformarbetet. Vi ska säkerställa kvalitet och relevans genom att skapa dynamiska utbildningar och strukturer som bättre svarar på samhällets förändringar. Det ska dessutom ske på ett ekonomiskt effektivt sätt. – Det finns möjlighet att ställa och skicka in frågor. Nu har man på övergripande nivå presenterat för studerande och personal vad processen handlar om inom olika områden. Inget förändras väldigt radikalt. Men förnyelsen gäller hela utbildningsfältet och man ser över alla ÅA:s kandidatprogram
Inga förhandsbeställningar, ej för återförsäljare. Färgtemperatur 4 000 K. Räfshuvudets bredd 40 cm. 500835193 2 99 Reflexsele Safemate gul Godkänd enligt CE EN 13356. 502187938 Lägsta pris på 30 dagar 269,00/Normalpris 269,00 26 % SPARA Plussa-erbjudande -19 % STORLEKAR FÖR BARN OCH VUXNA 25 % SPARA Utan Plussa-kort 7,95 4 95 Plussa-erbjudande -37 % Lövräfsa Tarmo grön 170 cm Lövräfsa med metallpinnaroch färdigmonterat träskaft. Åbo Underrättelser Fredag 4 september 2026 5 ERBJUDANDEN MED RYKANDE ÅTGÅNG! TA PÅ DIG RENOVERINGSHANDSKARNA! HÄR KOMMER 2–15.9.2026 Erbjudandena gäller i alla K-Rauta-butiker och i webbutiken: K-Rauta.fi Utbudet varierar mellan butikerna, en del av produkterna är beställningsprodukter. 9 95 Plafond TRIO Spica LED För takmontering i torra och våta inomhusutrymmen. BEGRÄN SAT PARTI Bastuaggregat Harvia Cilindro PC70XE 6,8 kW Steel Digital styrning. 6 90 Betongplatta grå 30 x 30 cm Slät och räfflad. Lämplig för gångar, som kantsten för sockeln och för patior. 10.4 ST. Storlekar 37–48 502648099. 90 kg 502276815 Utan Plussa-kort 469,00 379.Stövlar Cerva Ginocchio långskaftade svarta Högskaftad stövel 38 cm med textilfoder. 500672254 Normalpris 1,69/st. Bredd 4 cm, reflekterande yta 1,5 cm. Bastuns storlek 6–10 m³, stenmängd max. 18 W, 2000 lm, diam. Batteri och laddare säljs separat. 502674992 Lägsta pris på 30 dagar 20,19/Normalpris 20,19 50 % SPARA 199.Mutterdragare Makita DTW301Z 18 V LXT-kropp En kraftfull maskin med ett vridmoment på upp till 330 Nm. 270 mm. Fyra olika effektinställningar. NU ÄR DET STOR RAB ATT HA ND EN PÅ HJÄRTAT,. Spindel 1/2", hylsfäste med låskula. 502362474 Lägsta pris på 30 dagar 3,99/Normalpris 3,99 Ljung Calluna Beauty ladies 12 cm kruka Finns i vitt, rött och olika nyanser av rosa. 5 st. Kapslingsklass IP44. Färger: gul, svart och rosa. Lägsta pris på 30 dagar 17,50/Normalpris 17,50 9 95 43 % SPARA 5 ST. 11,10 st./m². Greppsäker och oljeavvisande skobotten. 4 st. 501072781 Normalpris 3,50/st
Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Han är ny direktör för strategi och planering vid Åbo Akademi Åbo Styrelsen utsåg på sitt möte 28 augusti medicine doktor i geriatrik Tony Pellfolk till Åbo Akademis direktör för strategi och planering. Det var det huvudsakliga budskapet när Åbos läkemedelsindustri var på tapeten under en paneldiskussion på förra veckans Europaforum. Pellfolk har förutom en doktorsexamen inom området geriatrik vid Umeå universitet även en magisterexamen i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi. Han är för tillfället verksamhetsområdesdirektör vid Österbottens välfärdsområde. Två exempel på det här är Orions medicin för att behandla prostatacancer och Bayers hormonspiral som är utvecklad och tillverkad i Finland. Utöver utmaningar med att hitta tillräckligt med människor som vill och kan jobba för att främja finländska läkemedelsbolag, skulle de som redan finns må bra av att få större investeringar. FOTO:KALLEGRÖNROOS Åbo Innovation och produktion av nya mediciner är inte bara business, utan också en säkerhetsfråga. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Mediciner från Åbo säljs för över en miljard euro per år Arbetslivsprofessor Timo Veromaa säger att det finns goda förutsättningar för att läkemedelsbranschen i Åbo ska utvecklas. Direktören har en central roll i universitetets administrativa ledning och arbetar nära rektor, ledningsgruppen och övriga direktörer. Pekka Simula som jobbar med företag inom livsvetenskaper på investeringsbolaget Innovestor säger att det finns tillräckligt med kapital både i Europa och Finland, men att den helt enkelt skulle kunna riktas om. Det betyder ofta att de som försöker skapa framtidens läkemedelsinnovationer själva måste sköta om företagaraspekten av det hela, snarare än att fullt ut kunna fokusera på sitt kärnkunnande. Läkemedelsbranschen i Åbo skulle kunna vara ännu mer betydelsefull för Finlands ekonomi, men det kräver mera kapital, människor och politisk vilja både på nationell nivå och på EU-nivå. – Pensionsförsäkringsbolagen har ett kapital på trehundra miljarder euro, och jag tror att många finländare skulle vara positiva till att använda en del av de här pengarna på finländska innovationer, säger Simula. Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen (Saml, EPP) tog upp att Europa är för beroende av Kina och Indien när det gäller både råvaror och nya innovationer när det gäller läkemedel. Om vi hamnar i en kris, kan man fråga sig hur sannolikt det är att vi är högst upp på listan av ställen som får hjälp av de här länderna, säger hon. Han nämner specifikt det enorma kapital som pensionsförsäkringsbolag har, och säger att Finland skulle kunna vinna på en modell som liknar Danmark, där människor själva får välja om de vill att deras pensionavgifter ska användas på högeller lågriskinvesteringar. Enligt ett pressmeddelande från universitetet inleder han sitt uppdrag i november 2026. Det här är enligt rektor Gunilla Widén en ny befattning sedan akademins nya organisationsmodell. Hur det går för den finländska läkemedelsbranschen är ändå inte bara en näringslivsfråga, utan den berör också både Finlands och hela Europas försörjningsberedskap. Direktören för strategi och planering leder och utvecklar Åbo Akademis strategiska planering, verksamhetsplanering och övergripande verksamhetsstyrning samt har helhetsansvar för HRoch kommunikationsfunktionerna. På europeisk nivå når man ändå inte upp till de främsta klustren, varav de närmaste är StockholmUppsala-klustret och Medicon Valley, som syftar på danska huvudstadsregionen, Sjælland och Skåne. Tony Pellfolk. FOTO:KASPERDALKARL Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. FOTO:KALLEGRÖNROOS Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml, EPP) säger att man först nyligen har märkt hur beroende EU-länder är av Kina och Indien när det gäller medicin. – Då går det ofta så att man mister en bra forskare och får en dålig vd, säger Veromaa. Åbo är den finländska läkemedelsbranschens främsta centrum, och läkemedel som har sitt ursprung här säljer årligen för över en miljard euro. – Vi tappar konkurrenskraft när EU-länder jobbar med läkemedelsfrågor på var sitt håll. Trots två universitet och två yrkeshögskolor i staden, är det färre människor och företag i Åbo som jobbar med de här områdena än i till exempel Stockholm-Uppsalaklustret eller Medicon valley. Ett problem som arbetslivsprofessor Timo Veromaa vid Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma forskningsflaggskepp inFlames tar upp är mängden människor inom de så kallade livsvetenskaperna, som oftast syftar på områden som farmaci, bioteknologi och medicinsk teknologi
AKTIVERA MOBILFÖRMÅN COSTA RICA MALET KAFFE 400-500 g (6,67-8,33/kg) Ej Premium Blend Atria GARANTERAT MÖR ROSTBIFF ELLER INNANLÅR AV NÖT i bit ca. Tornet kommer att bli lägre än det nuvarande som är cirka tre meter högre än vad det ursprungliga bygglovet tillät. Åbo Underrättelser Fredag4september2026 Nyheter 7 Plussa-förman -17 % Styckevis 5,29-5,69 ask (11,38-17,63/kg) Utan Plussa-kort 1,29-1,35 burk (8,60-9,00/kg) 6 brk 5.Valio LAKTOSFRI GREKISK YOGHURT och FAST YOGHURT 150 g (5,56/kg) ej A+ Begr. 4 49 st. Enligt Yle vill ortodoxa församlingens församlingsråd att man väcker talan mot Åbo stad. Tvisten om sprickorna i ortodoxa kyrkan ser ut att få ett rättsligt efterspel. FOTO:CARINAHOLM Åbo Byggnadsoch tillståndsnämnden i Åbo har beviljat ett nytt bygglov för strandbastun och hisstornet på Hirvensalo. I en intervju för ÅU i vintras uppskattade Lampropulus att kostnaderna för att stabilisera grunden och reparera sprickorna kan uppgå till fyra miljoner euro. 1 kg 16 90 kg 6 99 ask Atria MINUTFILÉER AV KYCKLING 570-780 g (8,96-12,26/kg) Utan Plussa-kort 8,49 ask (10,88-14,89/kg) Atria BASTURÖKT SKINKA, SKIVAD KOKT SKINKA eller RÖKT KYCKLINGPÅLÄGG 300-350 g (8,54-9,97/kg) 2 99 pkt Utan Plussa-kort 3,95 pkt (11,29-13,17/kg) Taffel BIG TIME PÅSAR 180-270 g (7,37-11,06/kg) 1 99 påse Utan Plussa-kort 2,78 påse (10,30-15,44/kg) 10.3 pkt Mobilförmån -52-57 % 3 pkt 6 99 kg FÄRSK HEL LAX Odlad, Norge, i lösvikt eller förpackad beroende på butikens urval Begr. Utan aktivering och Plussa-kort 6,99-7,85 pkt (13,98-19,63/kg) Begr. Dessutom ska glasen på tornet bytas ut till färglösa, dock inte klara, eftersom det då skulle finnas en större risk för fåglar att flyga in i glasrutorna. Enligt kyrkoherde Ioannis Lampropoulos är skadorna resultatet av alla de byggnadsarbeten som har gjorts i närmiljön, bland annat torgparkeringen, och den underjordiska parkeringen Louhi. Mobilförmån gäller 31.8-6.9.2026 Förmånen endast via appen. Kim Lund Yle: Ortodoxa församlingen vill stämma Åbo stad Ortodoxa församlingens kyrkoherde Ioannis Lampropoulos visade sprickorna på kyrkans fasad för ÅU i februari. Att tornet flyttas närmare berget kommer göra det mindre synligt från havet, dock kommer det att kräva mer schaktningsarbete. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Hisstornet i Hirvensalo flyttas Det omdiskuterade hisstornet på Hirvensalo ska enligt ett nytt bygglov flyttas inåt land, liksom strandbastun. 3–6.9.2026 IFALL INGET ANNAT NÄMNS. Efter att på sitt senaste möte ha bordlagt ärendet om bastun och hisstornet på Hirvensalo gjorde nämnden på torsdagen ett besök på platsen. 1 sats/kund. Församlingen har tidigare yrkat på skadestånd av Åbo stad, men fått kalla handen. 2 st./kund Utan aktivering och Plussa-kort 6,79-7,29 st. Det här kommer också att medföra att bastun kan flyttas längre bort från strandlinjen. Det kom som en överraskning för mig, säger han. Begränsat parti produkter KOLLA OCKSÅ IN DE SMARRIGT FINA ERBJUDANDENA i webbutiken K-Ruoka! Plussa-förman -24 % Plussa-förman -28 % Plussa-förman -35-38 % ETT PARTI ETT PARTI Mobilförmån -33-38 %. Nu står den enligt ett gammalt undantagslov en meter från strandlinjen, eller som Ekroth säger ”mer eller mindre på vattnet”. Ekroth tror dock att modifieringarna görs på plats. Det innebär att tornet flyttas närmare fastlandet, tätare intill berget. FOTO:KIMLUND Åbo Församlingsrådet föreslår för fullmäktige att församlingen väcker talan mot Åbo stad. När nämnden möttes senare på dagen beviljade man det nya bygglovet. Förslaget går vidare till församlingsfullmäktige. 2 satser/hushåll JORDGUBBE 500 g, Nederländerna, Belgien samt BUSKBLÅBÄR 300 g (8,00-13,33/kg) Tyskland, Nederländerna, Peru, Polen, Zimbabwe 8.AKTIVERA MOBILFÖRMÅNEN FÖR SUPERDAGARNA! Endast på K-Supermarket 31.8-6.9.2026 Arla GRÄDDOSTAR 1 kg Begr. Enligt nämndens ordförande Hans Ekroth (SDP) blir tornet knappt 1,5 meter högre än vad det från början hade fått vara. – Sluttningen är verkligen brant och svårtillgänglig. 2 fiskar/hushåll 2 askar PRISERNA GÄLLER TORS.–SÖN. Både bastun och tornet har byggts på annan ort och transporterats till tomten med pråm
Dessutom finns en inhopparlista då någon av de ordinarie har förhinder. Det var diakonissan Maikki Stenroos som lade grunden för verksamheten efter att Emmaus som då hade sin depå i Skräbböle flyttade till en höghuslokal i Parsby och inte längre hade utrymme för alla grejer. Förutom kaffe och kaka blir det också program, bland annat en modevisning med kläder från Missionsboden och en hel del gamla fotografier och rekvisita från årens lopp. På tal om rekvisita har Missionsboden varit en ovärderlig guldgruva till exempel för olika teaterproduktioner och tematillställningar. Grupperna är namngivna enligt de tre öppethållningsdagarna i veckan: tisdagsgruppen, torsdagsgruppen och lördagsgruppen. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas ”Lilla Stockmann” på Fredrikaplan bidrar med betydande summor till hjälpinsatser världen över och lokalt, men mycket av verksam hetens värde kan inte mätas i pengar. Det som framför allt skiljer den från mängden är att den når ut till de allra flesta Pargasbor. Vem har inte åtminstone någon gång tittat in i Missionsboden på jakt efter ett klädesplagg eller en pryl eller hämtat in en låda med saker man inte längre behöver. Varje vecka är det ett tjugotal frivilliga som ser till att verksamheten rullar på. – Då hakade Maikki på och startade verksamheten i samarbete Missionsboden i Pargas fyller 40 – firas ordentligt Tisdagsgruppen tillsammans med Jeannethe Enkvist (i blått). I tisdagsgruppen ingår MayLen Järnström, Maj-Len Helin, Brita Holmström, Pirkko Mattsson, Käthe Rehnström och Birgitta Sjöblom. Sjöblom har varit med ända sedan 1986 och minns hur det hela startade. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 8 Reportage. Tidigare jubileer har oftast passerat i arbetets tecken, men nu ska de gångna 40 åren firas under församlingsveckan. Tillställningen avslutas som sig bör med en gemensam andakt. Längst fram sitter Gitta Sjöblom. I bakrummet finns också vissa lådor som är vigda för retroplagg från olika årtionden. I år fyller Missionsboden i Pargas 40 år och jubileet ska firas ordentligt, säger Jeanetthe Enkvist som är tf diakoniarbetare i församlingen. Jubileumsfesten ordnas i församlingshemmet onsdagen den 21 oktober klockan 18 och då är alla som på något vis varit med i Missionsbodens verksamhet under årens lopp välkomna: både frivilliga, kunder och donatorer. Konceptet med ett lopptorg där intäkterna oavkortat går till ett välgörande ändamål är i sig inte unikt. Bland Väståbolands svenska församlings många verksamhetsformer finns en som utan tvekan sticker ut. Bakom från vänster Brita Holmström, Maj-Len Helin, Pirkko Mattsson, Käthe Rehnström och May-Len Järnström. Men engagemanget är det
● 2003 flyttade verksamheten till tidigare Stigus Järn, nuvarande Garden Center, på Runebergsgatan. ● Flyttade i juli 1991 till prästgården (byggd 1870) i Parsby, där Missionsboden verkade fram till den förödande eldsvådan i juli 1996. Om jag ska vara helt ärlig, trodde jag inte på idén då och får nog skämmas i efterhand, skrattar Sjöblom. Stora mängder böcker tar man heller inte emot. I fjol donerade Missionsboden 25 000 euro till missionssällskapet, varav 20 000 riktas till katastrofoch krisarbete och 5 000 euro till allmänt stöd. Klädesplaggen byts ut i sin helhet två gånger om året och det som inte sålts då doneras vidare. På den tiden hade boden halva nedre våningen till sitt förfogande. Man tar inte emot smutsiga eller söndriga kläder, möbler, elektronik, mattrasor, säkerhetsutrustning som hjälmar, bilstolar eller flytvästar, tidningar eller rullskridskor. De här ”fynden” har alla platsat i Brita Holmström låda för avskräckande exempel. Missionsboden har i praktiken två ”kollektioner” per år, sommar och vinter. Missionsboden fungerar också som diakonilager, vilket betyder att en del av varorna doneras till hjälpbehövande också lokalt. – Det här är ett helt unikt ställe i Pargas och då man handlar här vet man samtidigt att pengarna går till ett gott ändamål. ● Sedan två år tillbaka har Missionsboden också en liten filial i Houtskär. ● I januari 2010 öppnade man igen på Fredrikaplan, nu med hela nedre våningen av huset till sitt förfogande. Olika säsongsprylar som juloch påskpynt finns det också skilda lådor för. ● Flyttade senare under samma höst till Kyrkoesplanaden, där man tog över Walter Johanssons affärslokal. Allt som kommer in sorteras och återvinns. Kläder, leksaker, smycken och husgeråd hör till de varor som går bäst åt. Den sociala biten i verksamheten är minst lika viktig. med Finska Missionssällskapet. – Som det ser ut nu kommer omkring 50–60 säckar att åka vidare ner till Bulgarien med vår samarbetspartner Svetoslav Popov i höst. Jag har hittat kläder åt mig själv, barnbarnen och mina kunder, säger hon. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Tisdagsgruppen tillsammans med Jeannethe Enkvist (i blått). Missionsboden lever och mår bra också 40 år senare – och de yngre kunderna har också börjat hitta tillbaka. Första gången från hösten 1996 till slutet av 2009 och nu sedan januari 2010. Där verkade man fram till december 2009. Här sorteras alla kläder enligt kön, storlek, och typ i omkring 80 olika papplådor. Längst fram sitter Gitta Sjöblom. Man har under åren samarbetat med många olika aktörer, bland annat Kalle Augustsson och Hoppets Stjärna. Höstoch vinterkollektionen väntar på sin tur i bakrummet. – Vi samarbetar med flyktingkoordinatorerna, hemvården, Röda korset, socialtjänsterna och sockenförsamlingarna och kan på det sättet hjälpa till om någon drabbas av en kris, påminner Enkvist. Ibland sparar jag vissa grejer i min låda för avskräckande exempel, men det kan bli upp till tio säckar med textilavfall i veckan, säger Brita Holmström. Holmström tipsar därför också om att endast hämta in varor som man också själv skulle kunna tänka sig att köpa. För många är Missionsboden ett ställe där man träffar andra, medan verksamheten för de frivilliga erbjuder ett socialt sammanhang och känslan av att hjälpa till. Det betyder också att allt som klassas som skräp innebär en kostnad för församlingen. Några undantag finns ändå. Söndriga sockor, kantstötta kärl eller spruckna skor blir ingen särskilt glad av. Just nu väntar vinterkollektionen i bakrummet på att plockas fram i september. Bakom från vänster Brita Holmström, Maj-Len Helin, Pirkko Mattsson, Käthe Rehnström och May-Len Järnström. Brita Holmström balanserar på en pall för att nå upp till en av lådorna i bakrummet. FOTO:MIKAELHEINRICHS Missionsboden har i två etapper funnits på adressen Fredrikaplan 3. Missionsbodens adresser ● Grundades i december 1986, verkade till en början i källarvåningen till pastorskansliet på innergården. – Intäkterna går oavkortat till välgörenhet, alla omkostnader finansieras av församlingens medel, säger Enkvist. Missionsboden i Pargas håller öppet tisdagar och torsdagar klockan 15–19 samt lördagar klockan 10–13. På Missionsboden tar man emot, sorterar, donerar, återvinner och lägger ut till försäljning det mesta man kan tänka sig. Dessutom donerades 20 000 euro till Kyrkans utlandshjälp. Sirkka Hakula är stamkund i Missionboden i Pargas. – Vi har ju knappt höjt priserna på 40 år heller, säger hon. Sirkka Hakula som arbetar inom hemtjänsten hör till stamkunderna. – Det kommer in en hel del sådant som vi trots allt måste kassera. I ett huj är det 20–30 personer inne i butiken och fyndar bland föremålen. – Man hittar precis allt här och dessutom är Missionsboden en ypperlig plats att bara koppla av och varva ner. Hon uppskattar framför allt den goda stämningen och att personalen är trevlig och alltid har tid att prata. Åbo Underrättelser Fredag 4 september 2026 Reportage 9. På Missionsboden råder det mer eller mindre ständig utrymmesbrist. Där delas de vidare ut till hemlösa samt till sjukhus, barnhem och andra behövande verksamheter. Då klockan börjar närma sig 15 gör tisdagsgruppen sig redo för att slå upp dörrarna – och visst har det hunnit bildas en kö utanför
Då fick de veta att de inte får plats. Nu svarar överläkare Aydin Tekay på HUS på ÅU:s frågor om läget på förlossningsavdelningarna i Nyland. Om det finns risker förknippade med resan hänvisas patienten till vårt närmaste sjukhus. Men paret beslutade att åka till ÅUCS oberoende eftersom de dessutom befann sig i Tenala och man måste uppsöka sjukhus inom en viss tid efter att vattnet har gått. Där skulle man välja språk och ärende. Det var fullt både på Jorv, Kvinnokliniken och i Hyvinge. Att komma utan remiss medför dock att ÅUCS inte får några uppgifter om föderskan på förhand. Kristoffer Nöjd HUS om att inte få föda i Nyland: ”Risken mycket liten” HUS svarar på kritiken från föderskor som fått söka sig till Åbo för sina förlossningar. Klockan 7 på fredagsmorgonen 21 augusti åkte de i väg mot Åbo. Under hemska värkar och stress vill man inte chansa. Det är bara 0,2 procent av alla, påpekar en överläkare. I stället ringde han till ÅUCS. Det gläds de åt i efterhand. På HUS säger man att det nya sjukhuset i Jorv som öppnade den 1 september avsevärt förbättrar situationen ur perspektivet för födande i Västnyland. Får vi ett barn till ber vi om remiss till ÅUCS och åker vi raka vägen dit. Hon ser dock ingen pik just nu. Därefter hamnade han i en kö. Det är fortfarande fråga om enstaka föderskor från andra områden än Egentliga Finland. Gabrielsson säger att det kom som en chock att det inte fanns plats på någon av förlossningsavdelningarna i HUS. För att kunna uppfylla sitt servicelöfte – det vill säga att varje födande ska få en plats på något av HUS tre förlossningssjukhus (det så kallade ”ett HUS”) – behöver man jämna ut tillfälliga toppar i efterfrågan genom att hänvisa patienter till det förlossningssjukhus där det för tillfället finns kapacitet. Vilket de inte heller gjorde. FOTO:PRIVAT Åbo Trots att det finns tre förlossningsavdelningar inom HUS har flera föderskor från Raseborg hamnat till Åbo på sistone. Då hänvisade man klienter att vid behov komma direkt till förlossningssjukhuset. Under samma period har HUS förlossningssjukhus haft 11 324 förlossningar. Hur ska gravida i Västnyland tänka om detta. – Om jag ska ge ett råd till föräldrar är det att ha siktet inställt på ÅUCS från början. I fredags ringde Oskar Grönman två gånger till det växelnummer till HUS han och hans gravida sambo hade tilldelats. Bara en del av samtalen gick fram. Vi är ett extremt nöjda med vården vi fått, säger Grönman. Efter några minuter kastades han ut från linjen. Gabrielsson är jättenöjd med det mottagande och den vård de fick på ÅUCS. Tertti kan inte säga hur många som kommer med remiss eller hur många som anländer akut till förlossningsavdelningen. – Ibland är kapaciteten på alla våra förlossningssjukhus samtidigt fullt utnyttjad. På ÅUCS säger biträdande överläkare Kristiiina Tertti som vikarierar Eeva Ekholm som chef för ansvarsområdet graviditet och förlossning att antalet föderskor utifrån varierar lite från år till år. ÅU väntar på information om läget på själva förlossningsavdelningarna i HUS. – Det är enligt lag fritt fram att välja var man föder. FOTO:PRIVAT Förlossningsavdelningen på Fyrsjukhuset får beröm av västnyländska klienter. De fick rådet att avvakta hemma och återkomma 12 timmar senare. Även om det skulle vara exceptionellt hög belastning på våra sjukhus tar vi alltid emot patienter när situationen kräver det – ingen avvisas vid dörren, säger Tekay. – De sade att ÅUCS och HUS inte kommunicerar. Av dessa 29 patienter hänvisades tre till Åbo via vår telefontjänst. Nyland Sedan augusti har HUS hänvisat 29 föderskor till sjukhus utanför Nyland. HUS informerade på torsdagen 27 augusti om en störning i telefontjänsterna för bland annat förlossningar. – Det var helt otroligt bra. Min sambo frågade om de kan kolla om det finns plats. Då kan patienter hänvisas till sjukhus utanför Nyland för att säkerställa patientsäkerheten, meddelar Tekay per e-post. Det här skedde två gånger på raken. Överlag ser antalet förlossningar ut att ha ökat på ÅUCS men exakta siffror får man först vid årsskiftet. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Mammor glada över att föda i Åbo istället för Nyland Flera föderskor från Västnyland har fött på Fyrsjukhuset i Åbo i stället för på HUS förlossningsavdelningar på sistone. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 10 Nyheter. – I motsvarande situationer bedömer man alltid noggrant om den födande kan resa på ett säkert sätt. Vi siktade på Jorv om det var möjligt. När värkarna blev så kraftiga att Gabrielsson kände att hon inte klarade av dem längre ringde de på nytt till HUS. – De sade att man alltid får plats i Åbo. Jag fick panik. Men är chockade över situationen. I och med samtalet till ÅUCS visste man också vart man skulle. Hemma i Västnyland hade det blivit i första hand Jorv men det kunde också ha blivit Kvinnokliniken eller Hyvinge. Då frågade de om vi kan tänka oss fara till Åbo. – Man hade ju tänkt sig att man åtminstone får plats på någon av de tre avdelningarna. I det västliga Västnyland har man haft en oro för hur det ska gå efter att HUS stängde Lojo BB hösten 2024. Då vet man vart man kommer. Under januari–augusti i år har sådana situationer uppstått för 29 patienter. Där fick han direkt beskedet att de är välkomna om de inte hör någonting från HUS. HUS kollade upp saken och meddelade att paret var välkommet till ÅUCS. De berättade om den möjligheten på rådgivningen men då tyckte jag att det kändes långt borta. Så det fanns vissa svårigheter att få min information dit. Trots att det var ganska fullt på ÅUCS när de anlände fick de det att fungera. AydinTekay,överläkare,HUS. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Med facit på hand är Marie-Helene Gabrielsson glad att ha fått föda på ÅUCS. Då kan patien ter hänvisas till sjukhus utanför Nyland för att säkerställa patient säkerheten. ÅU rapporterade i onsdags om föderskor från Raseborg som hänvisats eller sökt sig på eget bevåg till ÅUCS för att föda. Det var fint sagt tycker jag. När vattnet gick den 20 augusti ringde Ekenäsbon Marie-Helene Gabrielsson och hennes sambo HUS några gånger. Överskötaren Satu Polkko på HUS tror att också Grönmans situation på fredagen beror på tett tekniskt fel som pågick ”beklagligt länge”. – Risken att hamna i en sådan situation är alltså mycket liten, cirka 0,2 procent eller 2 promille, framhåller Tekay. FOTO:KRISTOFFERNÖJD s Ibland är kapaciteten på alla våra förlossnings sjukhus samtidigt fullt utnyttjad. Vi tar emot alla som vill föda här
– Det skulle antagligen kräva en tillräckligt stark offentlig aktör eller någon från tredje sektorn. – Om vi ser på Logomo, så var det tidigare ett område där väldigt få rörde sig och som man inte alls såg som ett offentligt utrymme. Källa: Arkitektupproret.se Åbo VR ska sälja den gamla stationsbyggnaden på Bangårdsgatan, som stått nästan tom i några år. Huruvida hans vision om ett gemensamt urbant utrymme kommer att förverkligas är däremot en annan fråga. Eftersom han är intresserad av gamla byggnader och att hitta nya syften för dem, blev det naturligt för honom att skriva sitt diplomarbete om stationsbyggnaden. FOTO:KALLEGRÖNROOS Tredje platser ● Ställen, platser och rum som finns ”mellan” hemmet och jobbet. Järveläinen är född och uppvuxen i Åbo, och den gamla järnvägsstationen blev väldigt bekant för honom under studietidens resor till och från Tammerfors. Kommersiella aktörer har kanske inte ett intresse att driva den sortens tredje platser som jag har skapat en vision för. Enligt Järveläinen är det värsta som skulle kunna hända den gamla järnvägsstationen att den förblir tom. – Jag tycker att byggnaden skulle kunna bli ett fint gemensamt stadsutrymme, men jag ville inte gå in på noggranna detaljer om vad man kan göra med den eftersom det ännu finns så mycket man inte vet om dess framtid, säger Järveläinen. Det är alltså fortfarande oklart vad den gamla stationsbyggnaden kommer att användas till, men arkitekten Olli Järveläinen hade redan i februari ifjol några idéer. Han har inte gjort någon kostnadsanalys för hur dyrt det skulle vara att renovera och upprätthålla järnvägsstationsbyggnaden, men han säger att det ofta finns felaktiga uppfattningar av hur dyrt det är att upprätthålla gamla byggnader. I båda utkasten skulle stationen i framtiden rymma en restaurang och ett kafé på bottenvåningen, även om storleken på dem varierar mellan visionerna. – Byggnaden är inte i dåligt skick, utan den är bara väldigt underutnyttjad. Med ganska lite möda skulle man kunna ta den i bruk igen. Särskilt be aktas populärvetenskapligt skrivande, redaktörsarbete, illustrationer och gra�skt utförande. Den gamla väntehallen har varit tom i några år nu. Att området just nu inte kryllar av liv och rörelse ska enligt Järveläinen inte tolkas som att det inte är någon poäng i att satsa på verksamhet i området. Beroende på hur man använder resten av byggnaden skulle man också kunna ha till exempel undervisningsutrymmen, kontorslokaler, en bokaffär och en dansstudio i andra delar av huset. Det är helt naturligt att stationsflytten lämnade ett tomrum efter sig, och man behöver bara se till andra sidan av järnvägen för att se hur ett lugnt och oanvänt område kan väckas till liv. Bästa pincetten för hösten! www.skargardsdoktorn.fi Endast från apoteket!. Den gamla järnvägsstationen ligger knappt utanför centrum, men den är lätt att ta sig till och kommer i framtiden att ligga precis invid en spårvagnshållplats. ● Exempelvis kaféer, bibliotek, parker och pubar kan fungera som tredje platser för människor som besöker dem. Arkitekten Olli Järveläinen skrev sitt diplomarbete om vad den i framtiden skulle kunna användas till. Som sitt diplomarbete vid Tammerfors universitet skapade han två visioner för hur de olika utrymmena i den tre våningar höga stationsbyggnaden skulle kunna användas i framtiden. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Byggnadsforskaren har idéer för Å bos gamla järnvägsstation Olli Järveläinen tycker att Åbos gamla järnvägsstation är en av de mest intressanta och värdefulla byggnaderna av Åbos modern byggnadsarv. I nuläget jobbar han som byggnadsforskare och teamledare på Borgå museum. Det visar att man med stadsplanering kan åstadkomma mycket, säger Järveläinen. Ansökan görs digitalt på www.bokkultur.� senast 30.9.2026. Med tanke på byggnadens relativt centrala läge bedömer han ändå att det är osannolikt att ingen hittar på något att göra med den. ● Kännetecknande egenskaper för tredje platser är att människor ska kunna mötas spontant på dem utan prestationskrav. VR kommer högst sannolikt att sälja Åbo gamla järnvägsstation, men ingen har ännu offentligt sagt att de är intresserade av att köpa den. Åbo Underrättelser Fredag4september2026 Nyheter 11 Stiftelsen Bokkultur lediganslår STIPENDIER för utarbetandet av svenskspråkiga fackböcker, pedagogiskt material samt litteratur för barn, som utkommer tidigast 2027. ● Begreppet myntades av den amerikanska sociologen Ray Oldenburg år 1989. – Jag ville utforska hur flexibla utrymmena i byggnaden är och jag kom fram till att man med relativt små förändringar kan göra byggnaden passande för många olika saker, säger han. Om du har frågor kan du vända dig till stiftelsens ombud Jonna Boldt, jonna.boldt@sets.fi
Efter det är allt öppet för Heinonen. FOTO:KATARINAPADA Åbo Nedläggning blev det enda rimliga alternativet för företagaren Marko Heinonen och hans mer än 90 år gamla köttaffär i Åbo saluhall. Utrymmet som vi erbjöd köttaffären var större än alla andras, men den här företagaren ville ha ännu mer och det var inte möjligt, säger Sjöbring. Ungefär hälften av verksamheten utgörs av försäljning över disk, den andra hälften är partiförsäljning till företag. För Åbo stad är det viktigt att det finns en köttaffär i saluhallen, säger Hanna Sjöbring. Men om man inte deltar i mötena, om man inte kan diskutera eller kan se helheten och om man bara tänker på sitt eget, så då är det omöjligt. Kontakten med staden har inte heller varit problemfri. Hanna Sjöbring delar inte Heinonens beskrivning av stämningen. Jag är inte på något sätt tvungen att fortsätta verksamheten, jag kan gott sluta nu om det inte löser sig. Du handlar inga stora mängder kött om du rör dig med buss. Så är det bara. Jag kan inte driva lönsam affärsverksamhet med så litet utrymme. Varför just hans företag erbjöds en mindre lokal har staden inte kunnat förklara, säger Heinonen. I lördags var den sista dagen som Lihaliike Reino Jokinen i Åbo saluhall var öppen för kunder. Under intervjun stannar en äldre man upp bredvid Heinonen och säger ”nog är det synd, jag skulle ha tagit med mig ett gravljus”. I och med affärens sorti finns det inte många köttdiskar kvar i Åbo, bortsett från Koch S-kedjans större matbutiker. – Jag vet inte vad den här fördelningen grundar sig på, och jag har försökt fråga staden. – Om företaget är aktivt i saluhallens förening, då har man haft fler chanser att samarbeta och planera tillsammans. Men vi har samarbetat bra med föreningen. Efter köttaffärens sista öppethållningsdag fortsätter partiförsäljningen i några veckor. – På det stora hela är de ersättande lokalerna mindre än de som finns i saluhallen i dag. Varje dag träffar Heinonen kunder som kommer till disken och beklagar sig över nedläggningen. Några motsvarande problem har inte uppstått med andra företagare, enligt Sjöbring. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Har du satt upp någon tidsgräns för hur länge du söker ny lokal. – Kommer det finnas kvar några färskvarudiskar över huvud taget, eller är allt bara restauranger och kaféer. – Jag har varit här mer eller mindre i 50 år, och visst har det alltid förekommit konflikter och groll. Jag hoppas vi hittar en ersättare snabbt, säger hon. Samtidigt har andra företag tilldelats tillfälliga lokaler i motsvarande storlek som de verkar i just nu, men vi kunde inte få något större. Beslutet om att lämna saluhallen fattades på basis av många faktorer. Lördagen den 29 augusti var sista dagen för köttaffären i saluhallen. Inför saluhallens massiva renovering, som inleds nästa år, erbjöds Heinonen ersättande lokaler av Åbo stad. – Förhandlingar om en eventuell ny lokal förs hela tiden, men inget är fastslaget. Två saker är i alla fall säkra, vi kommer inte att stanna i Åbo centrum och vi kommer inte att vara hyresgäst hos Åbo stad, säger Heinonen. Renoveringen av saluhallen försenas från den ursprungliga tidtabellen: företagen kommer flytta någon gång under våren 2027, inte efter julsäsongen som det var tänkt. – Medelsumman som kunderna köper för har minskat stadigt i takt med att parkeringsplatserna ovan jord har minskat. 19 av de nuvarande 30 företagarna som verkar i saluhallen kommer att flytta till de tillfälliga lokalerna, i ljusgården på Köpmansgatan 9. Den erbjudna lokalen var enligt honom cirka 70 procent mindre än den nuvarande köttdisken i saluhallen. Men så här illa har det inte varit förut. – Det är inte stadens önskemål att den här företagaren slutar. De senaste 3–4 åren har andan mellan företagarna i saluhallen förändrats, samtidigt som kunderna blivit färre, inte bara vid köttdisken, säger Marko Heinonen. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Saluhallens anrika köttaffär stängde – söker nya lokaler Marko Heinonen har bestämt sig för att lämna saluhallen i Åbo för gott. Renoveringen beräknas pågå i tre år. Heinonen frågar sig också hur den nyrenoverade saluhallen kommer se ut. Den anrika affären med över 90 år på nacken kan mycket väl läggas ned helt och hållet, vilket företagaren Marko Heinonen påtalat redan tidigare i sommar. Enligt stadens handelsplatschef Hanna Sjöbring erbjöds köttaffären den största möjliga lokalen. Det är jätteviktigt att det finns en köttaffär i hallen, men det är en svår bransch. I dag sysselsätter företaget närmare 15 personer, för drygt tio år sedan var antalet 20. Hyresavtalet med staden gäller till slutet av september. – Nej, åtminstone inte ännu. Han upplever en stark kultur av avundsjuka och att vissa företag favoriseras framom andra
9 K L . Sjukdomen förekommer klart mindre i Egentliga Finland än klamydia, men antalet fall har ökat under de senaste åren. 1 1 K L . Allt fler testar sig, något som Hieta säger att är mycket viktigt för att kunna hindra och förebygga smittkedjor. Kvinnan var hela tiden i underlägsen ställning, mannen var våldsam och utnyttjade henne sexuellt genast efter äktenskapet. 1 9 , A g r i c o l a k a p e l l e t Duo Tuomas Kourula & Katriina Rainio Den mystiska trädgården. Polisen utfärdade en europeisk arresteringsorder på mannen som greps i Grekland år 2024. Minskningen i antalet könssjukdomar i regionen är nämligen kopplad till ett minskat antal klamydiafall, som är den klart vanligaste könssjukdomen både i regionen och nationellt. En 25-årig man gifte sig i Grekland år 2008 med en 13-årig flicka från iranska Kurdistan. – Könssjukdomar kan drabba alla, särskilt om man har nya sexpartners. Till skillnad från förr, när finländare främst fick gonorré efter att ha haft sex utomlands, får många nu smittan också i Finland. 1 9 , N a g u k y r k a Martin Granström, Sofia Fernholm & Instrumentensemble Skördefest med Vivaldi F R E 2 5 . Hon bedömer att det är osannolikt att dosen som behövs för att behandla gonorré i framtiden skulle behöva höjas så mycket att den inte längre skulle kunna ges åt patienter. Symptomen har på sistone blivit mildare och ibland kan sjukdomen vara helt symptomfri. Många ser det som en del av att ta hand om både sig själv och andra. Dessutom blir det allt vanligare att människor i 20-årsåldern får gonorré, medan det förr främst var människor i 30och 40-årsåldern som drabbades. FOTO:RFSU Åbo Allt färre i Egentliga Finland får klamydia, som ändå behåller förstaplatsen som regionens vanligaste könssjukdom. Tingsrätten i Åbo dömde mannen till 6 år och 6 månaders fängelse för grov människohandel, egenmäktigt omhändertagande av barn och grovt frihetsberövande. 1 9 , P a r g a s k y r k a Vocalensemble Cantus Alaudae dir. Enligt åtalet i tingsrätten våldtog han henne dagligen eller i alla fall varje vecka. FOTO:JEANLINDÉN Åbo Åbo hovrätt har dömt en irakisk man född år 1983 till över 7 års fängelse. Barnen kunde då återförenas med sin mor. Hieta berättar ändå att det också finns goda nyheter när det gäller behandlingen och förebyggandet av könssjukdomar. Han dömdes också att betala kvinnan 42 000 euro för lidande och 16 000 euro till varje barn. Dessutom ökar antibiotikaresistensen, säger Hieta. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Skärpt straff för man som gifte sig med 13-åring och förde bort hennes barn Åbo hovrätt har skärpt domen i ett tragiskt familjedrama. – Tidigare gav gonorré tydliga symptom, främst kraftig sveda vid urinering. 1 K L . Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Klamydia klart vanligast, men inte det största orosmomentet Att använda kondom eller slicklapp är och förblir det säkraste sättet att skydda sig mot könssjukdomar. År 2017 lämnade kvinnan in en skilsmässoansökan och paret fick gemensam vårdnad av de tre barnen. Det första barnet föddes när flickan var 15 år, det andra år 2012 då paret flyttade från Irak till Åbo. 1 9 , Pargas församlingshem Ensemble Nylandia Från senränassans till tidig barock F R E 2 3 . Risken är snarare större att gonorrébakterien muterar sig på ett sätt som gör den nuvarande antibiotikan helt ineffektiv, oavsett hur stor dosen är. Hieta berättar att man utomlands har stött på gonorré som är så antibiotikaresistent att den vanliga antibiotikabehandlingen inte längre fungerar. Här födde hon ytterligare ett barn som 19-åring. Mannen tog då barnen med sig till Irak där de tillbringade flera år hos sina farföräldrar där de utsattes för fysiskt och psykiskt våld. Åbo Underrättelser Fredag4september2026 Nyheter 13 PREMIÄR 10.9.2026 TEXTAS OCH SYNTOLKAS PÅ SVENSKA ABOSVENSKATEATER.FI 02-227 7377 MANUSKRIPT OCH SÅNGTEXTER: HOWARD ASHMAN MUSIK: ALAN MENKEN UPPFÖRANDERÄTTIGHETER BEVAKAS AV/ ESITYSOIKEUKSIEN VALVOJA/ PERFORMANCE RIGHTS NORDIC DRAMA CORNER OY S Ö N D A G 6 S E P T E M B E R 14.00 SAMPPALINNA ÅIFK SIF www.parbarock.fi I barockens labyrinter @parbarock Biljetter 25€ / Studerande 10€ Under 18 gratis F R E 1 1 . – Nuförtiden är det mer naturligt för människor att söka sig till test. Debra Gomez-Tapio Spansk dödmässa och virtuos orgel F R E 1 3 . I en färsk dom dömer Åbo hovrätt nu mannen också för våldtäkter begångna i Finland under åren 2012–2017. Straffet är 7 år och 2 månaders fängelse. Den totala mängden könssjukdomar i Egentliga Finland minskar, men specialläkaren Niina Hieta vid ÅUCS hurrar ändå inte. I Finland har man ännu inte upptäckt en så antibiotikaresistent gonorré, även om Hieta säger att den rekommenderade dosen antibiotika för att behandla sjukdomen är större än förut. Vid ÅUCS är man däremot oroad för antibiotikaresistent gonorré. 9 K L . Den klart mer problematiska könssjukdomen är däremot gonorré. Samtidigt påminner Hieta om att ingen automatiskt är immun. I genomsnitt är risken högre att yngre människor och män som har sex med män drabbas av könssjukdomar, i och med att de här grupperna oftare tenderar att byta sexpartners
I tv-serien ”The Wire” uttrycker en stor svart detektiv sin frustration över svårigheten att få goda signalement på förövare då han hör vita ögonvittnen – serien utspelar sig i USA. Detta är inte psykologisk hokus-pokus, utan neurovetenskap – ju oftare neuroner aktiveras, desto starkare blir de och desto lättare aktiveras de. Vi talar ju om förtroendevalda av en orsak. I skärgårdsfrågor har invånare och kommuner upprepade gånger påpekat att modeller, kalkyler och centraliserade analyser inte tillräckligt fångar de faktiska förhållandena och samhällseffekterna i bygden. Lika problematisk är Varhas beskrivning av trafikförbindelserna. Det är själva grunden för allt ansvarsfullt beslutsfattande. I båda fallen handlar det om användning av rasistiskt språk, och jo, det är illa. Och när verklighetsbilden är felaktig riskerar också slutsatserna att bli felaktiga. När invånarantalet i Iniö i praktiken halverats och Houtskärs befolkning minskats med närmare 40 procent i underlaget – vilket ÅU kunde avslöja – handlar det inte längre om olika bedömningar av framtiden utan om att beslutsfattarna får en verklighetsbild som är fel. Därför kan invanda uttryck leva kvar även när vi vet bättre – de följer gamla stigar i vårt tänkande. Orsakerna kan vara missförstånd, bristfälligt datamaterial eller otillräcklig lokalkännedom, men konsekvensen är densamma och ödesdiger: politikerna riskerar att väga servicebehov, tillgänglighet och framtidsutsikter utifrån en skev bild av skärgården. Därför är det djupt bekymmersamt att den konsekvensbedömning av servicenätet i skärgården 2027–2037 som Egentliga Finlands välfärdsområde Varha låtit ta fram innehåller uppgifter som uppenbart inte stämmer (ÅU 2.9). I grunden handlar det om kvaliteten på det offentliga beslutsfattandet och om medborgarnas förtroende. Varha har fortfarande en möjlighet att rätta till situationen. Rapporten ska fungera som beslutsunderlag när politikerna i höst fattar beslut som påverkar skärgårdsbornas vård och vardag under årtionden framåt. Den här gången via en riksdagsman (igen) och via påhoppen mot Lucia i fjol. I exemplen förknippas svarta människor med primitivitet, fara eller otur, på samma sätt som BNBG reducerar individer till en stereotyp. Poängen är att signalementet ges av en hjärna som tar genvägar. Upprepat diskriminerande rasistiskt talat och skrivet språk, bilder i vid bemärkelse – mem, återkommande motiv i filmer eller produktoch reklambilder – alla samverkar och skapar troper, ett slags kulturella helheter i våra hjärnor. Spelet har fått sin motsvarighet också bildligt – ”att bli sittande med Svarte Petter”. Sådana metoder är bland andra att stänga ut till synes oväsentlig information och att skapa genvägar, kognitiva scheman, för att underlätta tolkningsarbetet. Också på andra håll, både lokalt och nationellt, syns oroande tecken på att myndighetsberedningar och konsekvensbedömningar inte alltid håller måttet. Vi lärde våra barn att akta sig för eld och ormar genom upprepning för att skydda dem. Tvärtom stärks trovärdigheten när myndigheter öppet erkänner brister och säkerställer att besluten vilar på korrekt information. Fenomenet påverkar vårt handlande, också rätt dramatiskt; huggormar dödas för att vi är rädda för dem. En utmaning är att vi intellektuellt kan förstå att det finns historiska förklaringar för troperna, i detta fall bilderna, i Svarte Petter, i gamla Tarzan-filmer eller kanske i Afrikas Stjärna, men ändå förstärker de våra kognitiva scheman. BNBG är ett exempel på ett sådant schema och fungerar lika som den mentala bilden ”det är trädgårdseller hovmästaren som är den skyldiga”. Sedan upprepar man det ad nauseam tills vi alla ”hör det”, även om det inte ens sägs högt. Så nej, att spela Svarte Petter är inte rasistiskt, men tropen i spelet förstärker våra kognitiva scheman genom upprepning. Big Negro – Big Gun var den vanligaste beskrivningen som detektiven får. Resultatet kan – utgående från exemplet – bli misstro mot mediernas trovärdighet. Spelet, och leken, för fram att den som blir med Petter förlorar. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. Förtroendet för beslutsfattandet bygger inte bara på vilka beslut som tas utan också på hur de förbereds och förankras. Troperna är för hjärnan som upptrampade stigar i skogen, vi går hellre längs dem än genom snårskog. Särskilt allvarligt är det när det gäller äldreomsorg, boendeservice och hälsovård. Därmed trampas de gamla stigarna i vårt tänkande upp på nytt. Liknande brister gäller inte bara Varha. P rognoser kan diskuteras, framtidsbilder kan skilja sig åt och politiska prioriteringar kan vara föremål för legitim oenighet, men fakta måste vara korrekta. Demokratin kräver inte ofelbara beslutsfattare, men den kräver att de får korrekta fakta på bordet innan besluten fattas. Populismen väljer ett språk, verbalt och/eller visuellt, som man vill att allmänheten ska anamma: fake news, fake media till exempel. Och det vill ingen seriös beslutsfattare. Fel fakta leder till fel beslut i skärgården Ledare Det finns få saker som är mer allvarliga i offentlig förvaltning än när långsiktiga beslut riskerar att fattas på felaktiga grunder. Att korrigera fel är inte ett tecken på svaghet utan på ansvarstagande. Susanna Landor s Felaktiga underlag kan leda till beslut som försämrar livsvillkoren för dem som är mest beroende av samhällets stöd och som ofta har begränsade möjligheter att påverka servicen. Men samtidigt kanske leker (förhoppningsvis ”lekte”) barn ”Vem är rädd för svarte man?” och spelade Svarte Petter. Som samhälle kan vi inte acceptera att stora beslut bygger på osäkra eller direkt felaktiga uppgifter. Felaktiga underlag kan leda till beslut som försämrar livsvillkoren för dem som är mest beroende av samhällets stöd och som ofta har begränsade möjligheter att påverka servicen. Ironin framkommer av att han har ett eget akronym för beskrivningen, som ibland kanske stämde och ibland inte. I stället för att anstränga sig och försöka minnas detaljer om en förövare ger hjärnan en lösning baserad på en inlärd trop. Om sådana realiteter inte fångas upp blir analyserna bristfälliga. Den som lever i skärgården vet att färjor går enligt tidtabell och inte enligt behov, att förbindelsebåtar inte alltid ansluter smidigt till bussar, och att ett läkarbesök kan kräva en hel dags resa. Sådana metoder är bland andra att stänga ut till synes oväsentlig information och att skapa genvägar, kognitiva scheman, för att underlätta tolkningsarbetet. Våra hjärnor är lata och använder olika metoder för att förenkla tolkningen av omvärlden. Peter Björkroth Lektor vid Yrkeshögskolan Novia Är det rasism att spela ett spel. Gnurf Kolumn R asismen är aktuell igen. Genom att upprepa troperna lär vi våra neuroner hur vi ska uppfatta svarta människor. Också populismen och uppfostran utnyttjar hjärnans egenheter. Detektiven Bunk konstaterar trött och ironiskt att förövaren sägs vara en BNBG. s Våra hjärnor är lata och använder olika metoder för att förenkla tolkningen av omvärlden. I kortleken avbildas Petter på olika vis, som sotare eller som en svart katt, men i min barndom också som en svart pojke eller man, klädd i en löjlig cirkus(?) dräkt. Kulturella föreställningar kan föras vidare med samma mekanismer. Om invånarna upplever att beslutsunderlagen inte speglar verkligheten riskerar tilltron till både myndigheter och politiska processer att urholkas
Vår uppgift som vuxna är att se till att inget barn lämnas ensamt bland beroendeframkallande algoritmer och skadligt innehåll. Man betonar att ungdomsspråk, invandrarspråk och blandspråk kan vara kreativa och intressanta åtminstone i sin egen miljö. Men samtidigt finns det ett tryck på att man ska kunna uttrycka sig klart och begripligt. Det skulle vara betydligt mer ändamålsenligt än att nu enbart diskutera och fokusera frågan om Nagu gästhamn utifrån en enskild företagares utspel och släng av ett köttben på bordet. Diskussionen om att ”utreda” möjligheten är givetvis mycket välkommen och hälsosam. Ämnet är centralt. När sålt är sålt och sen är det sent att vakna tidigt! Och slutligen, till alla de politiker och beslutsfattare som är särskilt bekymrade över stadens ekonomi, kostnader och framför allt intäkter i form av hyror och möjliga villkor. Därtill är staden också minoritetsaktionär i FAB Sunnan och Korpoström. Ansvaret kan inte läggas över på barn eller föräldrar när teknikföretagen utformar sina tjänster för att vara så beroendeframkallande som möjligt. Oberoende av välvilliga språkvetare är det svårt med dialekt i radio och tv. Flera timmars daglig användning av sociala medier tar tid från sömn, motion, skolarbete, umgänge ansikte mot ansikte och en helt vanlig barndom. Eller de med läsintresse, studier och vana med olika situationer. Varför skulle den digitala världen vara ett undantag. Dessutom bygger många tjänster på algoritmer och funktioner som är utformade för att hålla kvar användaren så länge som möjligt. Oberoende av välvilliga språkvetare är det svårt med dialekt i radio och tv. Dit hör språk och social klass. Vi accepterar åldersgränser på många andra områden i livet just för att skydda barn. Ett exempel på det är situationen i år i Nagu, då både infokiosken och två försäljningsbodar har stått tomma. Samtidigt har utvecklingen gått så snabbt att vi måste fråga oss om vi har gjort tillräckligt för att skydda barn från de negativa konsekvenserna. Vad hör egentligen till Stadsutveckling, vad hör till Näringslivstjänster och vad hör till Turism. Talet ska ligga nära skrift och vara maximalt förståeligt. Det är en verklighet. Ett exempel på det är situationen i år i Nagu, då både infokiosken och två försäljningsbodar har stått tomma. Jag är duktig på mitt företag och pengarna rullar in. Vad hör egentligen till Stadsutveckling, vad hör till Näringslivstjänster och vad hör till Turism. Människan förändras och språket med henne. Språk och klass är nästan ett opassande begrepp. När de sociala medierna fungerar som bäst håller man kontakt med vänner, lär sig nya saker och hittar likasinnade via dem. Det är lätt att säga att ansvaret ligger hos föräldrarna. Det skulle vara bäst för alla att ta ett steg tillbaka och först bekanta sig med realiteterna, det lokala samhällets vilja och betydelse samt möjliga framtida konsekvenser, efter att en företagare flaggat för ett möjligt intresse att köpa gästhamnen i Nagu. Det handlar inte bara om teoretiska risker. Staden förvaltar dessutom tre andra gästhamnar, Houtskär, Iniö och Pargas, som alla har sina egna roller, identiteter och säsonger och som är mycket betydelsefulla för de lokala samhällena, speciellt på kärnöarna. Rekommenderar varmt att bekanta er med ”Marina II – projektet och Strategi för besökshamnar i Väståbolands stad”, samt med styrelsens behandling och beslut i samband med dessa frågor åren 2009–2010. Stadens (läs den operativa ledningens) möjliga vilja och öppenhet i den aktuella frågan för Nagus del kanske snarare bottnar i ett faktum, att i dag saknas entydig adress och en tjänsteman (hamnkoordinator) som har helhetsansvaret och översynen över hamnarnas företagare, hyresavtal, villkor, verksamheter och utveckling samt den tekniska delen som berör fastigheter, vattenburen infrastruktur och markanvändning. Därtill kommer förstås vissa personligheter med en gudabenådad svada frikopplad bokspråkets bojor. Den kunde samtidigt ses som en naturlig uppdatering av det arbete som gjordes i samband med sammanslagningen 2009-2010 och ”Marina II – projektet” samt ”Strategi för besökshamnar i Väståbolands stad”. Sociala medieplattformar är globala tjänster vars algoritmer, automatiska uppspelning, ständiga notiser och oändliga innehållsflöden har utvecklats för att hålla kvar användarens uppmärksamhet. Megakända undantag som bekräftar regeln är en gotländsk komiker som Babben Larsson i Sverige eller humorgruppen KAJ i Finland. Kolumn S ociala medier har på kort tid blivit en central del av barns och ungas vardag. Leif Höckerstedt Språkvetare och debattör, Ekenäs Standardspråk eller dialekt. Jag talar som jag vill … Tillsvidare, ville språkvetaren tillägga. Ett barn ska inte behöva bära ansvaret ensamt för att stå emot sådana mekanismer. En sådan engångsintäkt och slant kan med lätthet redan vara borttappad i tamburen, medan alla de långsiktiga konsekvenserna kvarstår. I dag är rollerna och de interna linjedragningarna rätt diffusa. Föräldrarna har naturligtvis en central roll i barnens vardag, men de kan inte lämnas ensamma med ansvaret. En annan verklighet är det demokratiska ideal som språkvetare och modersmålslärare försökt pränta in. När barnets bästa står mot teknikföretagens intressen borde valet vara enkelt. Frågar man en vanlig talare om detta med språk får man höra en hel samling uppfattningar och klichéer, allmänna sanningar som vi vilar oss i. Varför skulle den digitala världen vara ett undantag. Något närmare har dock inte presenterats om vad ett sådant köp verkligen skulle omfatta, vilket belopp det skulle handla om, hur den långsiktiga utvecklingen skulle se ut eller vilka villkor som skulle gälla. Eller vart försvann lastplatsen från hamnen. Man kan också se på språk och klass med lite modern respektlöshet. Jag skiter blankt i hur det låter. Det hör till de vuxnas ansvar att sätta gränser när barnet ännu inte själv kan göra det. Åbo Underrättelser Fredag 4 september 2026 Debatt 15. Dialekt/region ska ses som något vackert och bör omhuldas. Olika slags svenska har olika social status. Språkforskarna Saara Haapamäki och Sarah Wikner, Åbo Akademi, har tagit fram hur dialekt och landsbygd ger lägre social status medan ett standardspråk länkat till till exempel Helsingfors ger högre (artikel i Språkbruk 4/6 –26). En eventuell begränsning måste naturligtvis genomföras på ett noggrant avgränsat och proportionerligt sätt som respekterar skyddet för privatlivet. Av 11–13-åringarna använder 36 procent sociala medier minst tre timmar om dagen. Barn måste också få vara barn i en digital tid. s Att skydda barn innebär inte att begränsa friheten för begränsningens skull. Å ena sidan är allas språk lika mycket värt och å andra sidan uppskattas inte allt språk. Den underliggande idén är att alla har rätt att tala som dom kan och vill. Vi accepterar åldersgränser på många andra områden i livet just för att skydda barn. Syftet är inte att förbjuda den digitala världen eller ta bort det goda som sociala medier erbjuder. Att skydda barn innebär inte att begränsa friheten för begränsningens skull. Ofta nog de med bildningstradition i hemmet. Vem klarar det bäst. Eller vart försvann lastplatsen från hamnen. Barnet måste komma först. Det hör till de vuxnas ansvar att sätta gränser när barnet ännu inte själv kan göra det. Därför är Samlingspartiets mål att på ett ansvarsfullt sätt begränsa användningen av sociala medier för barn under 15 år. Klass kan uttryckas genom dialekt och regionalt språk eller så genom ett standardlikt finare språk. Detta är eventuellt viktigare att internt utreda först, innan man börjar tänka och spekulera i termer av att staden nu kanske kan få en hygglig slant, i storleksordningen någon miljon, och samtidigt bli av med det framtida ansvaret och besväret. Insändare Bästa Pargaspolitiker, fullmäktigeledamöter, gruppordförande och, inte minst, stadens tjänstemän. Det handlar ändå inte bara om hur många timmar barn tillbringar framför skärmen. När vi fattar beslut som gäller barn måste barnets bästa alltid komma först. Nästan alla unga använder sociala medier och många tillbringar flera timmar där varje dag. Bland 13–19-åringarna är motsvarande andel hela 64 procent. Här blir det ett spänningsfält. s Å ena sidan är allas språk lika mycket värt och å andra sidan uppskattas inte allt språk. Det är en stor del av ett barns eller en ung persons vakna tid. Sociala medier kan utsätta barn och unga för mobbning, trakasserier, skadligt innehåll, sexuellt våld och desinformation. Den framgångsrika företagaren/dagens tjej: Än sen att mitt språk inte visar på högre socialgrupp och en bunt examina. Herrick Ramberg Vem har helhetsansvaret för hamnarna i Pargas. Målet måste vara en tryggare uppväxtmiljö där barn får mer utrymme att växa och utvecklas. Ville Valkonen Riksdagsledamot, Samlingspartiet Vice ordförande för riksdagsgruppen Barnets bästa måste gå först också i sociala medier Kolumn M änniskan bedöms efter sitt språk. s I dag är rollerna och de interna linjedragningarna rätt diffusa
Axelia är nu den huvudsakliga byggnaden för Novias studerande inom vård och hälsa, företagsekonomi och bioekonomi, vilket betyder att nästan tusen studerande ska dela på de 3 780 kvadratmeter stora utrymmena. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 16 Nyheter. – Våra tidigare utrymmen passade bättre för matlagning, medan det här stället passar bättre för kaféverksamhet. Stämningen är pirrig på Biskopsgatan 8 när läsåret på Yrkeshögskolan Novia nyss har kommit i gång. Axelia innebär också klara förbättringar för Novias socialoch hälsovårdarstuderande. I Ekenäs kunde man springa genom korridoren och här måste man köa för att gå i trappan, men det är nog positivt att här finns andra studerande, säger hon. Störst är förändringen för bioekonomerna, alltså de som studerar jordoch skogsbruk. De i nuläget rätt kala vita väggarna ska prydas av konstverk av olika slag, och på bottenvåningen jobbar tradenomstuderandena inför nyöppningen av det studentdrivna kaféet Henrik’s bistro. I ett fortfarande oinrett litet rum vars slutliga syfte fortfarande återstår att se, sitter studerandeföreningen Skuffis väntutorer, som väntar på gulisarna medan de får info om studierna av högskolan. Juslin säger att det är ett medvetet val i syfte att alla ska kunna se hur Novias olika utbildningar ser ut i praktiken. Vårt mål är ändå att fortsätta servera likadan mat som på vårt förra ställe på Henriksgatan med samma standard som förr, säger han. Studerandena får flera sorters övningsutrymmen där de kan öva i och simulera en traditionell sjukhusmiljö, men också hemvård och socialvård. – När studielivet minskade, minskade sammanhållningen och då minskade också trivseln. Även om läsåret redan har börjat och Novias studerande på allvar har intagit det nyrenoverade Axelia, finns det ännu en del finjusteringar och slutliga installationer som återstår. När kaféet öppnar nästa vecka ska de sälja italienska mackor, matiga sallader och specialkaffe. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Nyrenoverade Axelia ska rymma nästan tusen Novia-studerande Axelias aula är relativt kompakt och omringas av mötesrum, föreläsningssalar och pausutrymmen. – Vi kan simulera en storolycka där vi kan skapa ett gemensamt scenario för alla övningsutrymmen samtidigt, säger Eva Juslin, prefekt vid Novias institution för vård och hälsa. Här säger föreningens vice ordförande Elin Flemmich att Ekenäs nog var en trivsam studiestad, men att studielivet i staden kontinuerligt krympte och att det kommer att bli kul att studera i en stad med ett mer mångsidigt studieliv. Sean Salvathura (t.v.) och Floris Dimitri säger att Henrik’s Bistro-namnet består, också fast kaféet finns på Biskopsgatan. Nästan alla undervisningsutrymmen har fönster mot aulan, trappuppgången och de olika korridorerna i byggnaden. FOTO:KALLEGRÖNROOS Åbo Den nygamla byggnaden rym mer bland annat en studeran dedriven restaurang, podd studio och stora övningsut rymmen för vårdstuderande. Det här är den första hösten då de nya jordoch skogsbruksstuderandena igen börjar studera i Åbo efter att utbildningen i tjugoett års tid funnits i Ekenäs. FOTO:KALLEGRÖNROOS Sjundeåbördiga Elin Flemmich bedömer att flytten från Ekenäs till Åbo är en positiv sak. Det är inte bara för gulisarna som mycket är nytt, utan också för äldre studerande och personalen som för första gången inleder läsåret i det nyrenoverade Axelia, som tidigare var hem för Åbo Akademis teknologer. Den främsta målgruppen är Noviastuderande som inte hinner ta sig till en studentrestaurang för att äta lunch, men kaféet erbjuder också catering. Tradenomstuderandena Sean Salvathura och Floris Dimitri hör till teamet på lite mer än tjugo personer som har drivit kaféet i ungefär ett år, och som snart säljer det vidare till nästa årskurs tradenomstuderande. Salvathura berättar att många i teamet har erfarenhet av restaurangbranschen, och att ett kafé som också erbjuder catering är ett bra sätt att på ett konkret sätt bli bekant med företagsverksamhet. FOTO:KALLEGRÖNROOS Novias nya utrymmen för sjukskötarstudier är välutrustat. Alla de olika övningsutrymmena förenas av ett gemensamt kontrollrum, där lärare kan styra dockor som ligger i sjukhussängar och projicera videor för att simulera olika situationer som kan uppstå inom socialvården
Polisen i Västra Nyland utreder ärendet som ett våldsbrott. En person dog under natten till söndag i Karis. Den ena planskötaren får 71 300 euro för inkomstbortfall för tiden 1.1.2018–31.7.2025. Åbo stads försök att i hovrätten ändra tingsrättens dom i en lönetvist gav inget resultat. Polisen hoppas kunna ge mera information senast på torsdag. Bakom en husknut rusade en av ynglingarna fram och ropade: ”nu är han här, kom hit”. Tonåringarna ingick i en grupp som kallade sig för ”Pedohunters”, pedofiljägarna. 60-åringen åtalades för försök till våldtäkt mot barn, alternativt sexuellt övergrepp mot barn eller lockande av barn i sexuella syften. För tillfället är ärendets utredning i ett sådant skede att polisen inte kan informera mera utan att äventyra utredningen, säger kriminalkommissarie Mats Sjöholm i ett pressmeddelande. Han föreslog att de skulle ta en promenad. Enligt tingsrättens dom fanns det inga bevis eller konkreta handlingar, som visade att mannen planerade att göra något sexuellt med pojken. Tre veckor efter misshandeln chattade mannen igen med en av medlemmarna i gruppen som uppgav sig vara 15 år. Karis. Diskussionerna var av sexuell karaktär och när mannen fick veta att pojken var 15 år svarade han: ”det var illa, det är en juridisk fråga.” Trots det träffades de senare på Skolgatans ABC i Åbo. Tre pojkar hoppade då fram bakom en buske och hotade 60-åringen. Misshandeln filmades och materialet publicerades i en grupp kallad ”Occupy pedophilia Turku”. Mannen säger i förhör att han var skeptisk till att pojken verkligen var 15 år och att han trodde att han var 18–20 år. En av dem var med om misshandeln i Reso. Tvisten handlar om att de två planskötarna haft ett annat kollektivavtal än deras kollegor inom staden idrottstjänster. Orsaken är hennes beteende på sociala medier. Polisen har gjort synliga undersökningsåtgärder på Kilaområdet. De fyra ungdomarna överöste mannen med slag och sparkar på kroppen och huvudet. FOTO:JACOBHJORTMAN Åbo Underrättelser Fredag 4 september 2026 Nyheter 17. Planskötarnas löner följde tjänsteoch arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal, medan deras kollegor fick lön enligt arbetskollektivavtalet för kommunsektorns timavlönade personal. Hovrätten har gett sin dom. I själva verket var det en av de 17-åriga pojkarna som deltog i misshandeln i Reso. Den andra 47 165 euro för tiden 1.1.2018–1.4.2022. I meddelandena uppgav han sig vara 15 år. – Ärendet utreds som grov misshandel samt dödsvållande. I ett kort pressmeddelande säger fullmäktigegruppens ordförande Olli A.Manni att hon är välkommen tillbaka när hon har skärpt sig och hennes agerande motsvarar Samlingspartiets värderingar. En av ungdomarna hade i februari 2024 chattat med mannen på Grindr, en populär app för homosexuella. Domen kan överklagas endast om högsta domstolen beviljar besvärsrätt. Domen kan överklagas. Mannen sprang tillbaka till ABC-macken innan något allvarligt hann hända. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Pedofiljägare misshandlade äldre man i Reso – fyra döms Tingsrätten i Åbo har dömt fyra pedofiljägare till villkorligt fängelse. En person dog i Karis – polisen utreder brott Åbo. Fyra unga män har dömts till villkorliga fängelsestraff för grov misshandel av en i dag 60-årig man. FOTO:KIMLUND Reso Tonåringar lurade homosexuell man till mötesplats i Reso och misshandlade honom grovt. I sin dom säger tingsrätten att det står klart att staden har tilllämpat skilda avtal för planskötare vars arbetsuppgifter är likvärdiga. De fyra ungdomarna som nu är mellan 19 och 20 år gamla döms till mellan 1 år och 1 år och 2 månaders villkorligt fängelse för grov misshandel begången av ung person och stöld begången av ung person för att ha stulit mannens ryggsäck. Det misstänkta brottet har inte förorsakat fara för utomstående och man kan röra sig normalt på området. Ruohonen) ur fullmäktigegruppen. Tingsrätten förkastade därför åtalet om sexualbrott. Alla var minderåriga då de misshandlade mannen. Samlingspartiet i Åbo sparkar profil på sociala medier Åbo hovrätt ändrar inte tingsrättens dom i en lönetvist mellan Åbo stad och två anställda. Så har inte skett och hovrätten ändrar således inte tingsrättens dom. Staden ska också betala männens rättegångskostnader i hovrätt och tingsrätt, sammanlagt 38 000 euro. Tingsrätten dömde i oktober i fjol staden att betala två planskötare sammanlagt 118 000 euro för förlorad inkomst. Misshandeln avbröts först då några joggare kom till platsen. De hotade också sticka honom med en kniv om han inte slutade skrika. Det har försatt dem i en ojämlik position. Där väntade en pojke som verkligen var 15 år. Ungdomarna åtalades för försök till misshandel, men åtalet förkastades eftersom mannen hann undan innan han utsattes för våld. De bestämde ändå träff på Talollisenkatu, en bit från köpcentrumet Mylly i Reso. Kim Lund Lönemiss kostar Åbo stad över 100 000 euro Åbo Åbo stad döms att betala massiva ersättningar till två män som fått för lite lön under många år. Åbo säger i sitt överklagande till hovrätten att arbetsgivaren enligt juridisk praxis har rätt att ändra villkoren i kollektivavtalen och att man försökt avlägsna löneskillnaderna inom en rimlig tid. Samlingspartiet har uteslutit Elina Hiltunen (f.d
Kustjägarkompaniet. FOTO:KRISTOFFERNÖJD s Jag är från Pargas och har åkt mycket båt i Åbolands skärgård. Lindström ryckte frivilligt in i januari och har varit i Stridsbåtskompaniet sedan mars. – Den svänger snabbt och stannar snabbt. Eftersom vi kvinnor är lite mindre kommer vi också smidigt ner i maskinutrymmet. Man ska alltid vara beredd på det värsta. Siri Lindström hemförlovas den 17 december men är redan nu många erfarenheter rikare. Men efter sin kandidatexamen ville hon ta ett mellanår. Nu har hon fått kunskaper som hon kan ta med i reserven. Efter 50 timmars övningskörning fick Lindström sina förarpapper för en dryg vecka sedan. Många vill bli båtförare men bara en del får den möjligheten. – Man ska vara ganska kvick att agera om det händer någonting. Det är väldigt många sökande till Stridsbåtskompaniet, speciellt kvinnor. Det är ganska öppet. Jag är från Pargas och har åkt mycket båt i Åbolands skärgård. Men jag tänker att jag kanske kan göra någon slags kombination. Dels för båten, dels för manskapet. Först är en allmän ansökan, sedan en intervju. Samarbetet funkar. Nu kör hon stridsbåt i Nylands brigad. Lindström har inte upplevt några problem med att vara kvinna i Försvarsmakten. Lindström tycker att båtförarutbildningen har motsvarat hennes förväntningar. Kanske för att vi är en så liten grupp och lever nära inpå varandra. Men jag kunde inte läsa sjökort och inte visste jag så mycket om motorer. SiriLindström Pargas Siri Lindström från Pargas tog ett mellanår från sina studier i teologi för att göra frivillig militärtjänst. Lindström är född 2003 så hennes kompisar gjorde värnplikten redan 2022. Undersergeant Siri Lindström från Pargas tjänstgör som båtförare i Stridsbåtskompaniet på Nylands brigad. Topphastigheten är cirka 35 knop och marschfarten 30 knop. Men jag gjorde mitt bästa, säger hon. – Några gånger var det nästan stormväder i det stora faret utanSiri från Pargas tog paus i teologin för att köra stridsbåt Siri Lindström har ansvaret för dels sin båt, dels för sina passagerare, varav 20 får plats förtill i Jurmobåten. – Jag vet inte riktigt. Något nytt nästan varje dag. Man måste vara koncentrerad. Här sitter hon i Syndalens hamn på en av de Jurmobåtar hon kör. Jag vet inte varför de valde mig. En av dem som tagit sig hela vägen och nu får ha hamnen i Syndalen som sitt högkvarter är undersergeant Siri Lindström från Pargas. Jag vill också göra min magisterexamen men i något annat ämne än teologi. – Speciellt i SBK har det aldrig varit några problem. – Jag har ingen erfarenhet från tidigare. I dag är Stridsbåts kompaniet, SBK, en egen enhet, efter att tidigare bland annat ha varit en del av 2. – Det är en tävling. Men man har också ett stort ansvar som båtförare. Men jag kunde inte läsa sjökort och inte visste jag så mycket om motorer. I början var det många timmars teoriundervisning varje dag, inte minst motorteori. Men man lär sig mycket. Stridsbåtsverksamheten är en väsentlig del av verksamheten vid Nylands brigad. Även om hon alltid varit intresserad av det militära och funderat på att bli sjöbevakare valde hon att börja studera teologi. Nu har hon rätt att fungera som båtchef på bland annat de 14 meter långa Jurmobåtarna med cirka 1 000 hästkrafter fördelade på två jetmotorer. I manskapsutrymmet förtill får 20 personer plats och inne i hytten fem. – Jag tänkte att det är nu eller aldrig. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 18 Reportage. Det bästa med att vara båtförare är förstås just att få köra Jurmobåt. SBK är bra på det sättet att du behöver inte bära alltför stora packningar. Det är mycket information man måste snappa upp och snabbt och komma ihåg. Det är i och för sig fysiskt att bära alla vapenlådor. Om det blir en militär karriär eller inom till exempel sjöbevakningen eller någonting helt annat är ännu oklart för Lindström. Men det har också varit krävande. Därefter är det en läkargranskning där det bland annat krävs perfekt syn. Hon tycker att Stridsbåtskompaniet lämpar sig väl för kvinnor. Om någon märker att man har det tufft så hjälper man varandra. Vi har väldigt bra samhörighet. – Det är bara ett faktum att vi skiljer oss rätt mycket fysiskt från pojkar. Det är häftigt, säger Lindström
Man har bara kört och åkt lite hur som helst. Eller kanske inte riktigt två meter. Åtminstone nästa sommar. – Båtarna klarar mycket. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Siri Lindström tycker att kvinnor lämpar sig bra som båtförare. Vågorna var två meter höga. Med sin nya kunskap har Lindström börjat se annorlunda på sjöfart. Och så har man börjat störa sig lite mer på fritidsbåtar som inte kan köra. Förr har jag inte fäst så mycket uppmärksamhet vid sjömärken på land och så. Vi kan köra i till exempel dimma och mörker. Kommer du att köra mer båt själv efter det här. Men det var en ny upplevelse. – Det tror jag absolut. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Åbo Underrättelser Fredag 4 september 2026 Reportage 19. för Hangö. Man är mer uppmärksam på terrängen nu. Man kan köra smidigt i vind under 15 meter i sekunden och i två meter höga vågor. – Förr har jag mest åkt båt. Men så här, säger Lindström och visar på en våg högre än hon själv är. Nu litar pappa på mig också och vågar låna båten till mig
Bedömningen har kompletterats med statistikuppgifter och sådant som tagits upp i de utlåtanden som lämnats in. Från Aftonro i Iniö ska det ta cirka en och en halv timme med bil och två färjor till Jaala-koti i Gustavs. – Det behövs inte stora justeringar för Pargas del för att prognosen ska se helt annorlunda ut. Den kanske mest förbryllande meningen lyder fritt översatt att det från Iniö sommartid ska gå att ta sig till Nådendal med förbindelsebåt via Nagu och Rimito. Det är redan i nuläget en omöjlighet för bosatta på Utö eller Jurmo. Visst, men ska man pricka in besökstiderna på de olika enheterna lyckas det men endast en, eller på sin höjd två färjeturer om dagen. De är i bästa fall väldigt optimistiska. Hon menar att befolkningsprognosen som Statistikcentralen erbjuder inte är tillräckligt tillförlitlig för Varhas ändamål med tanke på förändringar i flyttrörelsen och planläggning. Konsultbyrån MDI:s prognos som Varha hänvisar till tar i beaktande flera olika faktorer än Statistikcentralens dito. Men påståendet om att Houtskär skulle haft endast 297 invånare år 2024 medan Iniö hade 89 och Nagu 1 127 har ingenting med verkligheten att göra. Befolkningsprognosen är som namnet säger en prognos – och ingen exakt eller ofelbar sanning. Formuleringarna kring kollektivtrafikens tillgänglighet och avstånden i tid tål också att granskas. Därför har man för att beskriva kollektivtrafiken använt sig av ”allmänt tillgängliga källor”. Fredag 4 september 2026 Åbo Underrättelser 20 Nyheter. Det förblir oklart om uppgifterna avser endast huvudöarna i de olika kommundelarna eller antalet hushåll, men siffrorna stämmer i alla fall inte ens nära på överens med Statistikcentralens uppgifter. Den 17-sidiga konsekvensbedömningsrapporten med rubriken ”Varhan palveluverkkovision vaikutusten ennakkoarviointi” som var en av fem bilagor i ärendet om Egentliga Finlands välfärdsområdes vision om servicenätet 2027–2037 väcker en del frågor. Houtskär har 297 invånare och Iniö har 89 invånare. Simola konstaterar ändå att 2025 var ett ovanligt dåligt ”statistikår” för Pargas. – Vi har använt befolkningsdatasystemets öspecifika befolkningsuppgifter från år 2024, inte det postnummerspecifika, svarar Seppälä. I rapporten, som endast finns tillgänglig på finska, har sakkunniga inom serviceproduktionen på förhand bedömt konsekvenserna av de mest centrala ändringarna i servicenätet (i enlighet med visionen) ur olika perspektiv. Med kollektivtrafik förblir det önsketänkande. Att den här konsekvensbedömningen är en del av beslutsunderlaget för den långsiktiga visionen om var och hur service erbjuds i regionen i framtiden känns oroväckande. FOTO:MIKAELHEINRICHS Iniö/Houtskär Prognoser kan självklart tolkas olika, men direkta faktafel ger en felaktig uppfattning av verkligheten. I tabellen som Varha tagit fram anges avståndet från det serviceställe som man planerar dra in i framtiden (Fridhem i Houtskär, Aftonro i Iniö) till det ersättande servicestället i resetid. Själva ärendet bordlades under välfärdsområdets styrelses möte i måndags. Enligt den öspecifika statistiken som använts för rapporten var Houtskärs (Houtskarin saari) invånarantal 297 och Iniös (Iniön saari) 89. Pargas har också varit ganska passiv på tillväxtfronten de senaste 15 åren och ingen tillväxt kan skapas utan nya bostäder. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas stadsdirektör Tom Simola är inte överens med de siffror som Varha presenterar i sin konsekvensbedömning. Setälä svarar per e-post att invånarantalet bygger på befolkningsdatasystemets uppgifter. Befolkningsprognosen fram till 2040 bygger i sin tur på konsultbyrån MDI:s centraliseringsscenario från 2025. Från Fridhem i Houtskär till Regnbågen i Korpo ska det enligt rapporten ta cirka en timme med bil och färja, till Grannas i Nagu cirka en och en halv timme med bil och två färjor. Pargas stadsdirektör Tom Simola håller inte med om varken invånarantalen eller prognosen. Det är främst del 3, som handlar om servicen i skärgården nu och i framtiden, som innehåller både direkta felaktigheter och tolkningar som lockar till avvikande åsikter. Han poängterar bland annat att man redan för det här året kan skönja en förändring i befolkningssiffrorna, redan innan nya bostäder byggts. För Houtskärs del kastar det med nästan 40 procent, för Iniö med 50 procent och för Nagu med 15 procent. I Statistikcentralens prognos skulle Pargas invånarantal landa på 14 680 år 2040, vilket är ungefär 1 050 mer än i Varhas prognos. – Jag tror dessutom att vi kommer att förbättra denna prognos, säger Simola. För Korpos del är avvikelsen i sig minimal, endast 11 personer. De korrekta siffrorna är betydligt större. I rapporten sägs det också att ett besök på en hälsostation kan kräva en resa på upp till 2–4 timmar per riktning och att det inte alltid ens är möjligt att återvända under samma dag. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Varha halverade Houtskärs och Iniös invånarantal Tabellen med invånarantalen i de olika kommundelarna i Pargas får en skärgårdsbo att höja på ögonbrynen. Då ÅU frågar ledande sakkunnig Leena Setälä, ledande GISsakkunnig Laura Virtanen och projektchef Antti Kaituri som undertecknat rapporten om hur de kommit fram till de här siffrorna och slutsatserna, är svaret aningen svävande. Han skickar också ett gediget statistikpaket till ÅU som stöder hans syn på saken. Från Iniö kommer man sommartid till Nådendal med förbindelsebåt via Nagu och Rimito