ÅBO–PARGAS Sidan 3 Otrygga bussar får kritik Sidan 6–7 Många kära återseenden och glada miner då gymnasieutbildningen i Pargas firade sin 70-åriga historia. TLO: Säkerhetsbälten är uteslutna. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Sidan 4 www.cash-in.fi Ring nu 0207 701 501 E?ekt iv Inhem sk Inkass obyrå ¥ 020 760 0880 www.ska-plan.com • Byggnadsarbeten • Byggnadsplanering • Ansvarig arbetsledare Ett lokalt bolag med personlig betjäning. PARGAS Skumma skorstensaffärer Bussresan känns inte alltid så trygg, säger pendlare. Nummer 44. SDP i Åbo vill grunda en skandinavisk skola och utvidga Katedralskolan till en tvåspråkig läroinrättning. 4 mars 2017 Vecka Lösnummer 2,20 euro. PSG Sidan 24 70 år av studenter Sidan 16–17 Pustar ut i Pargas. På söndag hoppas de på tungt före i Vasaloppet. 9. JOHAN BACKAS Dyra reparationer säljs med tvivelaktiga metoder. Årgång 194. SDP till val med tvåspråkig skola Vill skida in Kimitoön på kartan Sidan 8–9 IVRIG DALSBRUKSDUO. SFP:are: Håll tassarna från ”Kattan”. Bristen på snö avskräcker inte Matias Nylunds och Jan Uggeldals satsning på längdskidåkning i den nygrundade klubben Ski Team Kimitoön
ROSALA. Svar väntas till hösten. Finska elever är välkomna men på svensk basis. På Vestlax Kummelberget med många jättegrytor skulle det bli en led med info om geologi, tillandning, torvströmossar och istiden. Håll i det här nu! BARBRO NYBOM: Den Taxellska paradoxen håller streck – tvåspråkig skola blir finskspråkig skola! SUSSI BJÖRKMAN: Sossarna har ingen skam i kroppen som vanligt. DE handlar för Kimitoöns del om en budget på 310 000 euro för Open Islands och 390 000 euro för Baltic Gate. I dagarna har Sagalunds museistiftelse sänt in ansökan om pengar för två stycken treåriga projekt, tillsammans med Söderlångviks gård och Kimitoöns kommun, utvecklingsavdelningen. En digital bit skulle bli gemensam, men den fysiska delen skulle behöva lokala utrymmen och då kunde Dalsbruks Gamla verkstan eller Tackjärnsgjuteriet vara lämpliga för de här utställningarna. Det är bara ett exempel på sådant som annanstans presenteras som sevärdheter men här hittas av få. Museum om geologi och gruvor en av idéerna. Vilka är idékläckarna. Monica Sandberg 040-582?8276/ monica.sandberg@aumedia.fi » » Kimitoön siktar på två stora projekt. MARIANNE ROSVALL: Kan dom bara drömma om! LÄS MER PÅ ÅU.FI!. Kring 18 utgrävda jättegrytor skulle stora malmblock finnas utplacerade i samband med presentation av öns alla gruvor. Den är en av Finlands största jättegrytor. De står invid väggen till en stor men söndervittrad jättegryta. Gruvor och dagbrott med tillgänglighet skulle få skyltar. DESSUTOM skulle det bli ”Geologi Naturell” som skulle ge ön ett efterlängtat geologioch gruvmuseum, i form av ett utomhusmuseum. OCKSÅ Rosalas 17 jättegrytor skulle putsas och förses med skyltar, liksom den vid Jungfrusund, som är en av Finlands största jättegrytor. – Vi är många som har samarbetat. Ta kontakt! Nu ska det sevärda tas fram Kimitoön har säkert 50 jättegrytor att bonga. – Vi har skrivit ihop de här projektansökningarna under de senaste månaderna, säger museistiftelsens ordförande Kristian Lindroos som undertecknade ansökningarna till EU:s Interreg och Central Baltic. Det kanske det blir ändring på. Fullt med jättegrytor som är väl värda att se, säger Kristian Lindroos t.v. DET andra projektet, Baltic Gate, handlar om att på ett modernt sätt presentera vårt maritima arv, tillsammans med Nynäshamn och Dagö. Här skulle man ta med Söderlångviks gård med Krögarudden och ryska flygflottiljens område, i Dalsbruk en vandringsled med info om byggnader, kultur, natur i brukssamhället och på TappoKobböle kvarnområde en naturoch kulturstig om folktro kring älvor, näcken, troll med mera. Li Näse, Hans Ginlund, Mikael Jensen, Sven Ivars, Gilla Granberg och jag har tillhört den lokala arbetsgruppen, säger Lindroos. Många av dem bildades under istiden då stenblock kilades fast i en bergsspricka och sedan snurrades runt av smältvattnet. KRISTIAN LINDROOS KRISTIAN LINDROOS KRISTIAN LINDROOS JÄTTEGRYTA VID JUNGFRUSUND. Flera andra samarbetspartners finns, också i Sverige och Estland. Här jättegrytorna som kallas ”Vattenfallet”. ”Ingen skam i kroppen!” SDP:s förslag att Katedralskolan i Åbo ska bli tvåspråkig skjuts ner på ÅU:s Facebooksida. KUMMELBERGET. ÅU NYHETER LÖRDAG 4 MARS 2017 2 på nätet Åbo Private Banking • Köpmansgatan 11 C 20100 Åbo • privatbanken.abo@aktia.fi Tfn 010 247 5828 • FO-nummer 2181702-8 www.aktia.fi Christian Holmqvist privatbankir tfn 010 247 5861 christian.holmqvist@aktia.fi Kenneth Winberg privatbankir tfn 010 247 5812 kenneth.winberg@aktia.fi Samtalspriser till nummer som börjar på 0102: 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min. Ledsamt. Här några kommentarer: PETER PETTERSON: Rena dödsstöten för ren svenskspråkig gymnasieutbildning på sikt, förlorar man sin profil, sin själ, så är förvandlingen oundviklig. och markägaren Kasper Lindroos. DET ena projektet, Open Islands, skulle handla om att ta fram naturoch kulturstigar, appar och molntjänster för att på ett hållbart sätt göra det sevärda till turistmål
– Att åka buss är förmånligt med månadskort, det är miljövänligt och egentligen kan man sitta i vilken plåtlåda som helst den där färden, men den måste vara trygg, poängterar Eriksson. DÄREMOT HAR han inget emot att förklara vilka slags bussar som används på rutten; det vill säga bussar lämpade för stadstrafik. Men för mig blev händelsen en varning, och jag hoppas andra också tänker på säkerheten, eftersom vi inte har säkerhetsbälten. EFTER DEN situationen började tankarna snurra och Eriksson grubblade på hur otryggt det egentligen är att sitta i en buss som kör i lika hög hastighet som landsvägstrafiken på Skärgårdsvägen – trots att bussen är anpassad för stadstrafik. – Om användningen av säkerhetsbälten heter det att sådana måste användas i de bussar där de finns. 7.30-avgången kallar hon för ”FÄhuset och Novia”-bussen, det vill säga med den pendlar många anställda vid Åbo Akademi och Novia. Det skulle bli alldeles omöjligt. Att det höll på att gå så tokigt för mig berodde också på att jag var så försjunken i ÅU. » » Anne Eriksson hör till de regelbundna Åbo–Pargas-busspendlarna och hon är orolig för trafiksäkerheten. Då blev det dubbelt upp med gnäll, för då fanns inte lågtröskelingången som till exempel folk med barnvagn använder, säger Lehmus. SKULLE SÄKERHETSBÄLTEN finnas skulle Eriksson definitivt använda dem. Då är säkerheten viktig. Bussarnas skick är något av ett evigt samtalsämne, åtminstone i Facebookgruppen. Hon satt i sätet strax bakom mittendörren i Pargas–Åbo-bussen en morgon och läste tidningen. Regeln är nämligen den att om bälten finns ska de användas, och chauffören får inte starta fordonet innan passagerarna har bältet på. ÅU PARGAS–ÅBO NYHETER 3 LÖRDAG 4 MARS 2017 ”Resan är inte alltid trygg” Det var en nära ögat-situation som fick Anne Eriksson att reagera. LINJE 801. Men även om det inte är tätort hela vägen handlar det om stadstrafik; detsamma är fallet i Helsingforsregionen där vissa busslinjer emellanåt kör på sträckor med begränsningen 70 eller 80 km/h och emellanåt i tätort. ANJA KUUSISTO. Men Lehmus följer inte med sociala medier, han hänvisar dem som vill ge bolaget feedback till företagets webbsida. Vi jobbar hela tiden på det, och vi vet att det har blivit förseningar som blir kumulativa då bussen inte ens kunnat starta i tid. . Jag blev ordentligt skrämd. Sådana bussar har vi inte på den här rutten, den klassas som stadstrafik. HON TAR NÅGON bussavgång mellan 7.15 och 8.30 på morgnarna från Pargas och beskriver 7.15 som ”studerande-bussen”, sprängfull med unga Pargasbor på väg till skolor och universitet i Åbo. . Anne Eriksson hör till dem som regelbundet pendar Pargas–Åbo. När nästa tidtabell trycks ska vi ha 50 minuter och inte 45 som körtid för en buss innan den ska avgå igen. – I Skärgårdsbussen (som går från Åbo till Korpo/Houtskär) är bussarna annorlunda, de har höga säten och de känns tryggare, säger Eriksson. Det har hänt att jag sett domkyrkan fara förbi, och jag borde stiga av vid Nylands tull... Det är Närings-, trafikoch miljöcentralen som är upphandlare av regiontrafiken. Rutten Pargas–Åbo anses numera vara stadstrafik och reglerna är därefter. ANJA KUUSISTO TLO: Lagen styr vilka fordon som används Det är inte första gången TLO:s trafikchef Hannu Lehmus blir uppringd för att svara på frågor som ställs i den stundvis livliga debatten på Facebooksidan Åbo–Pargasbussen. EGENTLIG tätortstrafik kan inte busstrafiken mellan Åbo och Pargas kallas, eftersom den också kör på landsväg med begränsningen 70 km/h. NÄR TRAFIKANTEN bytte var tidtabellerna det heta samtalsämnet bland pendlarna, senare har flytten av ändhållplats i Åbo till Salutorget upprört en del, prisats av andra. – I sådan ruttrafik används vanligen bussar som tar uppemot 100 passagerare och där ståplatser också är tillåtna. I VÄNTAN PÅ BUSSEN. – Redan vägtrafiklagen talar om vilken slags fordon som ska användas för olika slags trafik. Men nu har vi de här bussarna för Pargas–Åbo, så jag hoppas att Pargas i nästa offertrunda tänker mer på säkerheten och bussarnas nivå. Anja Kuusisto 050 400 2352/anja.kuusisto@aumedia.fi Då bussen är full med folk, hållplatserna ligger tätt och det blir mycket bromsande och gasande, då är säkerheten viktig. Att vi följer lagen är alltså självfallet. När vi övertog rutten till Lundo, det var före Pargas, blev det först en del gnäll om bussarnas skick och vi satte in halvturistbussar på vissa avgångar. Det säger sig självt att de inte kan säkerhetsbälten. Hon skrev om sina funderingar i Facebookgruppen för Åbo–Pargasbussen, där diskussionen om bussarnas säkerhet har varit livlig. –?PÅ PARGASRUTTEN är det att tidtabellerna inte håller som vi har fått mest feedback om. – De här tiderna är bussen full med folk, hållplatserna ligger tätt, det blir mycket bromsande och gasande. Det skulle ta mycket längre tid. Det handlar därför om ett trepartssamarbete, i det här fallet Pargas stad, NTM-centralen och bussbolaget som sköter trafiken, TLO. Men sådana krävs inte i bussar som kör stadstrafik. När upphandlingen av trafiken görs är det alltså omöjligt att gå under lagens krav, däremot kan upphandlaren kräva mer än vad lagen kräver. Skulle vi ha säkerhetsbälten i Pargas–Åbo-trafiken skulle vi verkligen få glömma allt vad dagens tidtabeller heter. – När bussen tvärnitade höll jag på att flyga handlöst över räcket, det var en av de bussar där räcket framför det sätet är lågt. Anja Kuusisto anja.kuusisto@aumedia.fi » » TLO:s trafikchef säger att säkerhetsbälten är en omöjlig tanke på rutter som Åbo–Pargas. –?VI HAR OCKSÅ sådana bussar som är lite som halv-turistklass med högre bänkar. Det var när TLO tog över Åbo–Pargas-linjen (sommaren 2016) som definitionen på ”stadstrafik” blev aktuell också för den här ruttens del, medan linjen under bolaget Vainios tid hade skötts med ”långfärdsbussar”, även om säkerhetsbälten inte fanns
Hon konstaterar att i Helsingfors utreder man en nordisk skola och en sådan kunde också finnas i Åbo – förutsatt att den inte inkräktar på den svenska skolsektorn. Det här vill SDP genomföra för att garantera en jämlik dagvård. I det valprogram som presenterades i går kallas modellen för Åbos skandinaviska skola. Garantera vård dygnet runt för äldre som behöver det. •. HUR mycket skulle en gratis dagvård kosta staden och Åboborna. –?SÅ ILLA trängd som den svenska utbildningen är i Åbo måste det svenska hållas svenskt, säger Schauman och tillägger att finskan trots allt är starkt närvarande på de svenska skolgårdarna. –?GYMNASIET har redan en hel del internationella kontakter. SDP:s ordförande Toni Eklund motiverar vallöftet med Åbos starka nordiska band, stadens internationalisering och arbetsmarknadens krav. Barbro Schauman Plock i programmet •. – Just nu är intäkterna från dagvården kring 13 miljoner euro årligen. DAN LOLAX Barndagvården ska bli avgiftsfri SDP i Åbo går till kommunalval med en jämlik och bred kandidatlista, säger ordförande Toni Eklund. – Vi har inga kändisar på våra listor men jag sörjer inte för det. SDP i Åbo vill att staden gradvis går över till en dagvård som delvis är gratis för föräldrarna – Eklund säger att 20 timmar i veckan kunde vara gratis. Därför är tanken på att utvidga Katedralskolan till ett tvåspråkigt gymnasium inget som hon gillar. •. REDO FÖR VALKAMPANJ. UTREDNINGEN är i dagsläget på idéstadiet och har inte diskuterats mera ingående, säger Eklund. I stället har vi människor som länge jobbat inom samhällets olika sektorer, säger Eklund. •. Ett tvåspråkigt gymnasium vore en naturlig fortsättning på en tvåspråkig grundskola. På så sätt skulle gymnasiet bli en läroinrättning som stärker det tvåspråkiga kunnandet, motiverar partiet. Den bilfria delen av Åbo centrum ska utvidgas. Men ”Kattans” kursutbud måste hållas intakt för att gymnasiet ska kunna fortsätta i den nationella toppen, säger Schauman och understryker Katedralskolans symboliska värde. SDP TÄNKER sig att Katedralskolan kunde utvidgas så, att undervisningen skulle ske på både svenska och finska – och eventuellt ytterligare språk. En delvis avgiftsfri dagvård skulle halvera intäkterna.. KATEDRALSKOLANS elever kan redan nu ta kurser på finska gymnasier om de så vill och finska elever kan i sin tur ta kurser på svenska i Katedralskolan. SDP i Åbos ordförande Toni Eklund, t.v., tillsammans med förstagångskandidaterna Christian Alari, Sari Grönroos, Neriman Al Take och Piia Noronen. » » SFP:s Barbro Schauman ratar idén, men har inget mot en tvåspråkig grundskola. SDP, SOM också vill att det andra inhemska språket, eller ett främmande språk, introduceras redan i dagvården, inkluderar gymnasiet Katedralskolan i planerna. Borgmästarmodellen ska tas i bruk. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 4 MARS 2017 4 SDP:s valprogram i Åbo: Gör Katedralskolan tvåspråkig SDP i Åbo vill att staden utreder möjligheten att grunda en tvåspråkig skola. Det är inte Katedralskolan som ska breddas. Schauman uppmuntrar i stället de finska gymnasierna att knyta fler nordiska och internationella kontakter. Fler daghem ska få språkbad. En delvis avgiftsfri dagvård skulle också gynna arbetsmarknaden, säger Eklund. – Men för att dagvården skulle bli helt gratis krävs att staten kommer emot. Det kan också handla om att integrera de skolor som redan finns. ETT AV valprogrammets mer centrala teman är avgiftsfri barndagvård. BARBRO SCHAUMAN, som är kandidat för SFP i Åbo och har lång erfarenhet av stadens bildningsfrågor, säger att SFP inte har något emot tvåspråkiga skolor i sig. Könsfördelningen på den 100 kandidater starka listan är 51–49 till männens fördel och det finns kandidater i alla åldrar. Det handlar om att tillgodose arbetsmarknadens behov, säger Eklund. – Av det skälet vill vi att frågan utreds ordentligt. Dan Lolax 050-589 2592/dan.lolax@aumedia.fi Så illa trängd som den svenska utbildningen är i Åbo måste det svenska hållas svensk. –?DET HANDLAR inte om skolor för språkintresserade. SDP:s plan innebär inte nödvändigtvis att en ny skola grundas
Framgång tillsammans. En kommitté vid Åbonejdens Andelsbank väljer vilka föreningar som får bidraget. I FÖRSLAGET till finansiering av landskapen nämns inte förbindelsebåtstrafiken. – Mycket är oklart ännu. Det säger Nina Söderlund (V), styrelsemedlem i Egentliga Finlands förbund, om förbundets färska utlåtande om vem som ska ansvara förbindelsebåtstrafiken i fortsättningen. Utredningen presenteras på måndag för stadsstyrelsen och pressen. – Den sittande styrelsen och fullmäktige är bäst insatt i saken och vi behöver ett beslut i den här frågan, oberoende av hur det ser ut, säger Nygrén. Kim Lund » » Frågan om Arkea ska ta över kosthållet kan avgöras på det sittande fullmäktiges sista möte. 11 24.3 kl. OP Åbonejden donerar lön för sommarjobb för 50 unga till föreningar inom sitt verksamhetsområde (Åbo, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Pargas, Reso, Rusko och Vemo). Bakom utlåtandet står också Skärgårdsdelegationen och landskapsförbuden i Nyland och Kymmenedalen. Som en följd av utredningen har stadsdirektör Aleksi Randell gett skriftliga varningar till tre tjänstemän. – Vårt arbete försvåras när det inte finns klara riktlinjer att gå efter, säger Virtanen. INTRESSEbevakningsdirektör Janne Virtanen vid landskapsförbundet är oroad över den strama tidtabellen och att så många frågor ännu är öppna i landskapsreformen. Det är meningen att de anställda i Pargas flyttar till Arkea. STADSDIREKTÖR Patrik Nygrén räknar med att frågan ska avgöras innan det nya fullmäktige tillträder i juni. Men det slutliga beslutet om stadens kosthåll ska tas över av Arkea eller inte har ännu inte fattats. Stadens interna utredning om vanvården på äldrepsykiatriska avdelningen G1 på Kuppis sjukhus är klar. Detaljerna i avtalet ska finslipas i samband med styrelsemötet den 10 april och två veckor senare ska frågan upp till ett avgörande i styrelsen. Dessa fall har gått vidare till åtalsprövning. Vi betalar föreningen den ungas lön, 400 €/ung. Företagen intervjuar och väljer ut sina sommarjobbare senast 3.5. Ifall ansvaret trots allt överförs till landskapen måste man se till att anslag hänvisas enkom för förbindelsebåtstrafiken och att finansieringen är tillräcklig. Föreningen sköter den praktiska löneutbetalningen och de lagstadgade kostnaderna. SDP och De gröna i stadsstyrelsen har motsatt sig förslaget. Men hur trafiken ska finansieras är ännu öppet. 9-13 Telma-linjen och Yrkeschansen i Pargas: Handledande utbildning för arbete och självständigt liv Adress: Strandvägen 1 Vi bjuder på kaff e med tilltugg. 18 25.3 kl. – Det här är ingen bra lösning. . EFTERSOM processen att slå ihop Pargas kosthåll med Arkea inleddes under den pågående mandatperioden är det naturligt att frågan också avgörs av innan det nya fullmäktige inleder sitt arbete, säger Nygrén. I EGENTLIGA Finland lobbar man nu hårt för att finansieringen inte ska falla i famnen på landskapet. 16 1 LANDETS BÄSTA YRKESUTBILDARE bjuder in alla intresserade till ÖPPET HUS i Pargas lördag 11.3 kl. Tanken är att en del av den klumpsumma som staten delar ut till lanskapet också ska täcka utgifterna för skärgårdstrafiken. /turku. Arkea ägs av Åbo stad, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och samkommunen för Egentliga Finlands specialomsorgsdistrikt. De ungas ansökningstid 31.3-17.4 De sommarjobb som föreningarna erbjuder publiceras 31.3 på nätet på adressen uusi.op.. Föreningarna underrättas om valet 17.3. Polisen har gjort en förundersökning om tre vårdare vid avdelningen. Tjänstemännen har inte sett till att den interna övervakningens direktiv och metoder förverkligas, lyder formuleringen i stadens pressmeddelande. I årets statsbudget har 18 miljoner euro reserverats för förbindelsebåtstrafiken. Det betyder att nuvarande fullmäktige tar ställning till förslaget vid sitt sista möte den 9 maj. LANDSKAPSförbundet föreslår att statliga Trafikverket ansvarar för trafiken. Åbo stad har bett polisen utreda ytterligare ett fjärde fall av misstänkt misshandel. Närmare information per e-post från turun.seudun.henkilostoosasto@op.. Mera info om utbildningen: www.optimaedu.fi /special VÄLKOMMEN Förening, ge unga sommarjobb med bidrag från OP Åbonejden! I sommar kan allmännyttiga föreningar anställa unga i åldern 15–17 år för sommarjobb i två veckor på OP Åbonejdens bekostnad. ARKEA HAR 1 200 anställda, Pargas stads kosthåll 43. Föreningen kan anställa unga till exempel som hjälpledare för en klubb eller ett läger, som nätsideuppdaterare, biljettförsäljare vid ett sommarevenemang eller för serviceeller underhållsuppgifter. Ansökningstiden för sommarjobben slutar 17.4. Landskapet lobbar hårt för trafiken i skärgården – Det gäller att smida medan järnet är varmt. Frågan bereds som bäst i finansministeriet. I ansökan ställs frågor om föreningens verksamhetsprincip, uppgiftsbeskrivning och tidpunkten för det sommarjobb som erbjuds (2 veckor i juni–augusti, max 30 timmar/vecka). ÅU NYHETER 5 LÖRDAG 4 MARS 2017 16.3 kl. Tre varnas för vanvård i Kuppis ÅBO. Jan-Ole Edberg 050-434 2457/ jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Landskapsförbundet föreslår att staten ansvarar för förbindelsebåtstrafiken i stället för landskapen.. Det betyder att man kan tvingas att ta pengarna från annan verksamhet som till exempel socialoch hälsovården, säger Söderlund. 18 23.3 kl. Föreningarnas ansökningstid pågår till 15.3 Föreningarna kan ansöka på nätet senast 15.3 på adressen lyyti.in/OPkesa2017. Man är också orolig över att pengarna inte ska räcka till ifall ansvaret faller på landskapet. I REGERINGENS förslag till landskapsreform som nyligen gavs till riksdagen står det att förbindelsebåtstrafiken kan skötas av landskapen. De som varnas är chefen för välfärdssektorn Riitta Liuksa, resultatenhetsdirektör Jyrki Heikkilä och läkaren Hilkka Virtanen. Vi vill vara ute i god tid och påverka innan besluten fattas, säger Söderlund. Föreningarnas ansökningstid pågår till 15.3 Beslut om Pargas kosthåll dröjer Pargas stadsstyrelse har redan beslutat utarbeta ett köpebrev och ett serviceavtal med Arkea
Ofta har jobbet dessutom gjorts helt i onödan. Det kan finnas sprickor i skorstenen och det kan uppstå soteldar om man inte sotar pipan, men det är sällsynt att det uppstår större eldsvådor på grund av fel i skorstenen, säger Lehtinen. KAN BLI DYRT. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Företag gör dyra skorstensreparationer helt i onödan. Företaget gör hembesök och erbjuder en gratis granskning av skorstenen. – Metoden som företaget använder är det inget fel på och visst kan man få en bättre skorsten, men alla gånger är det inte nödvändigt att göra något. Att erbjuda dyra tjänster är inte brottsligt och den som känner sig lurad uppmanas ta kontakt med Konkurrensoch konsumentverket. Jag har sett tiotals skorstenar som jag anser inte skulle ha behövt repareras.. Oftas görs arbetet helt i onödan och dessutom till ett kraftigt överpris. Redan i fjol konstaterade Sotningsbranschens centralförbund att tjänsterna säljs med tvivelaktiga metoder. BRANDINSPEKTÖR Knut Lehtinen vid Egentliga Finlands räddningsverk säger att det endast är en myndighet som kan utfärda eldningsförbud. Vid kontrollen hittas fel som måste åtgärdas omedelbart och i vissa fall har eldstaden till och med försatts i eldningsförbud. Flera hushåll i Pargas har haft besök av företag som vill granska och reparera skorstenen. Det är ofta bråttom och kunden har övertalats att reparera skorstenen till ett kraftigt överpris. Nu har också flera hushåll i Pargas haft besök av företag som erbjuder sina tjänster. ÅU NYHETER PARGAS LÖRDAG 4 MARS 2017 6 Skorstenar repareras till överpris i Pargas Fenomenet med företag som reser runt i Finland och granskar skorstenar och gör dyra reparationer är ingalunda nytt. Jag har sett tiotals skorstenar som jag anser inte skulle ha behövt repareras. – Jag har årligen sotat skorstenarna och inte hittat några fel. Är man orolig för sin skorsten ska man i första hand kontakta sotaren, och be honom granska pipan i samband med den årliga sotningen, säger Lehtinen. Räddningsverket manar kunderna till eftertanke. ATT BELÄGGA en pipa ska kosta mellan 1 000 och 2 000 euro, men företaget har debiterat upp till 5 000 euro, säger distriktssotare Johan Gestranius i Pargas. OM DET visar sig att skorstenen måste lagas uppmanar Sotningsbranschens centralförbund kunden att begära offert på jobbet av minst tre entreprenörer. MÖNSTRET ÄR alltid det samma. Många av kunderna har varit äldre personer
i eller per telefon 0600 157 00*. Erbjudande till Åbo Underrättelsers läsare: 23 h-kryssning från Åbo Tavolàta Ristorante Italiano har öppet benvenuti! KIM LUND. Gör en smakresa till Italien i den nya Tavolàta-restaurangen. Begränsat antal platser. Rätten till ändringar förbehålles. 15 €/E A-hytt 50 €/A Premium-hytt med specialfrukost Förmånen gäller lör–tors-avgångar 1.3 12.4. Det är däremot delikata rätter tillagade av proffskockar. Skulle det smaka med en artesanpizza med havsutsikt. Boka din resa senast 20.3 med rabattko den TS114703 silja. Högre hyttklasserna mot tilläggsavgift. MED FÖREN MOT SMAKUPPLEVELSER På Silja Lines kryssning är vardagen utom räckhåll. ÅU 7 LÖRDAG 4 MARS 2017 PARGAS NYHETER *(1,75 €/mottaget samtal + alltid lna/msa)
I fjol var han ytterst nära att knipa en plats bland de hundra bästa, men sju kilometer från mål kom en annan åkares stav åt hans bindning så att skidan åkte av och Nylund föll och bröt staven. Överlag är Uggeldal mycket nöjd med hur skidsatsningen börjat. Som tur är gör det inte ont men det känns “som sandpapper”. Matias Nylund (på bilden) och Jan Uggeldal har turvis dragit sönder både snören och handtag i stakmaskinen i Brukshallens gym. Uggeldal skidade bara under några år i lågstadiet, och deltog inte ens i en handfull tävlingar. SKIDTUNNELN i Paippi och konstsnö i Ekenäs har också gett en del kilometrar, men om de 90 kilometrarna löper fint på söndag är det nog främst stakmaskinen i gymmet som tacket ska riktas till. UGGELDAL är polis i Ekenäs. – Pulsen sjunker inte. TOBIAS Nylund och Micke Johansson är de två övriga åkarna som tävlar för Ski Team Kimitoön. – Det är ofta blodsmak i munnen när vi tränar, och det är lättare att pressa sig när man är två idioter som kör på. Kollegan i Ski Team Kimitoön, Jan Uggeldal, har druckit ingefärashottar hela vintern men ändå var han sjuk större delen av december. ÅU SPORT LÖRDAG 4 MARS 2017 8 Nu ska den grisiga träningen ge resultat En ömmande hals oroar Matias Nylund. Det passar oss inte då vi inte alls har samma toppfart som de andra åkarna. – Efter loppet går det några veckor eller en månad som man inte orkar se på skidorna, sedan tänker man att det skulle vara kul igen, och kör igång den hårda träningen. – Men det är inte sagt att resultaten skulle vara bättre om vi tränade 100 timmar mer. Oss passar det bäst när det är tungt och jävligt före, säger Uggeldal. Vi vågar vila också, det är viktigt, säger Nylund. När han kör dagens pass vid stakmaskinen på gymmet i Brukshallen blir han ännu mer orolig. Dessutom kommer en del åkare med anknytning till Kimitoön att skida i klubbens dräkter även om de inte tävlar för den. Jan Uggeldal startar på söndag sitt sjunde Vasalopp, för första gången i nygrundande Ski Team Kimitoöns tävlingsdräkt. HELA VINTERN har han fått vara frisk. TROTS ATT han har en bra träningsvinter bakom sig vågar han inte sikta lika högt i år, och orsaken är inte enbart den ömmande halsen. Trots att starten sker gruppvis, där Nylund startar i elitledet och Uggeldal i ledet direkt efter, är det trångt när femtiotvå skidåkare trängs i bredd och de bakom puffar på. » » Jan Uggeldal och Matias Nylund från Ski Team Kimitoön är ändå bekymrade över de fina väderprognoserna för Vasaloppet: Oss passar det bäst när det är tungt och jäkligt före. Jag tror jag skidat 50 kilometer på bana på Kimitoön, och en del på Dragsfjärden, säger Nylund. Att hitta tid för gemensamma träningar är inte det lättaste för Uggedal och Nylund då arbetet och familj kräver sin del. Varje träningspass görs med sikte på nästa Vasalopp. TOTALT har de ungefär 300 träningstimmar i bagaget sedan förra Vasaloppet. De är överens om att det är betydligt lättare att träna tillsammans. Därför nöjer sig Nylund med en placering kring 150. Vi vågar vila också, det är viktigt.. Uggeldal, som tidigare varit strax efter 200:e, sätter inte ens upp något konkret mål. FÖR UGGELDAL blir det sjunde Vasaloppet medan Nylund ställer sig på startsträcket för tredje gången. Något måste jag ha i kroppen. Nylund tröstar ändå sin kollega med att Vasaloppsbanan är ganska simpel, med få snäva kurvor. OCH ALLT kan förstöras under de två första minuterna. – Nog är det svårt att inte dra på sig något då man varje dag rör sig kring över 100 barn, säger Nylund som är klasslärare vid Amosparkens skola i Kimito. Många andra skidåkare tror att de skämtar när de berättar om sin träning. Resultatet efter att ha skidat en halv kilometer med en stav och de sista sju med en juniorstav som en vänlig åskådare räckt honom blev 114:e plats. Uggeldal tycker ändå skillnaden syns mellan duon ännu i dag. – Den är otroligt effektiv, det ser så lätt ut men är allt annat, säger Uggeldal. Delvis för att de tränar mera styrka än många andra skidåkare, delvis för att de inte skidat sedan de var unga. JOHAN BACKAS Men det är inte sagt att resultaten skulle vara bättre om vi tränade 100 timmar mer. Passen på till exempel 10x500 meter eller 8x1000 meter i full fart beskriver de som ”jäkligt grisiga”. Nylund skidade aktivt till slutet av högstadiet, och blev ”kanske 70:e” i Silvertrissan som är inofficiella FM-mästerskapen för juniorer. Sponsorerna har varit intresserade, rent av så att några själva ringde upp efter att ÅU skrev om Ski Team Kimitoön i december. EFTERSOM de här två skidåkarna inte kommer upp i samma längder och mängder träning som sina närmaste konkurrenter, som ofta har tränat dubbelt mer, gäller det att sköta träningen effektivt. STACKARS STAKMASKIN. SJÄLV HAR han inte gjort något extra för att inte bli sjuk. Nylund har skidat 850 kilometer den här vintern medan två veckor i Lappland bidrog till att Uggeldal kommer upp i 1 500 kilometer. HOS DE här skidåkarna är styrkan bättre än tekniken. Duon tränar tillsammans alltid när det är möjligt, oberoende om det är löpning eller rullskidning på sommaren eller stakmaskin eller riktig åkning på snö på vintern. Nivån i toppen blir allt hårdare då långloppsteamen blir flera och mera professionella. TANKEN på Vasaloppet lever de två skidåkarna med så gott som varje dag under året. – Matte har ju ändå lite teknik och balans, jag skidar som en kratta. – Jag har försökt vara noga med att både jag och barnen tvättar händerna, men nog får man med sig allt möjligt från dagis. En ännu större utmaning för två ambitiösa skidåkare på Kimitoön är ändå bristen på snö. SJUNDE GÅNGEN. Men nu, med endast några dagar kvar till årets höjdpunkt, Vasaloppet, ser det inte lika bra ut. Den brukar ligga på under 120 efter pausen, men nu sjunker den inte. – Det ser ut att bli fint före. – Vintern har ju varit katastrofal igen. Och nog är det lättare att trotsa ösregnet om man kommit överens med någon om en löptur, säger Uggeldal. Dessutom verkar väderprognoserna inte lovande för Kimitoöåkarna
– Sedan tar det flera dagar innan man återhämtat sig. Damer och D16 skidade som en sammanslagen klass. Nylund och Uggeldal har en dryg liter sportdricka i bältet som de kan dricka av. . I damklassens final var det Anni Lindroos som drog det vassaste strået och segrade över Åsa Lindberg som tog silver och Anna Rask brons. Passen på till exempel 10x500 meter eller 8x1000 meter i full fart beskriver de som ”jäkligt grisiga”. En grundregel är att aldrig släppa en bra rygg, säger Nylund. MALIN JOHANSSON Skicross i Pargas blev succé. Drar man själv blir vindmotståndet för stort. – Den blir starkare ju längre loppet lider. Han säger att det värker i varje muskel och till och med bussresan till duscharna känns jobbig. Det är ju bara elva månader till nästa Vasalopp. – Genom att ta rygg på någon. Man är rejält trött, säger Uggeldal. Ronja Westerlund råkade ut för tilläggstid och slutade som fjärde i finalen. Träningschefen Niklas Westerlund uppskattar att minst lika många Pargasbor som inte är tävlingsskidare deltar. Rebecca Nyberg tävlade. GENOM att gå ut och köa klockan fyra på morgonen tills grindarna till startfållan öppnar klockan sex kunde man vinna några placeringar, men Dalsbruksduon sover hellre några timmar extra. Oskari Kalliokoski blev fjärde. Den är två kilometer lång och stiger 200 meter. Tävlingen samlade över 60 skidåkare som alla först inledde med en kvalomgång, därefter blev det semifinal och final. I D13 tog Andrea Nyberg hem segern och Matilda Åberg vara andra. – Det händer något hela tiden som man måste ta ställning till, så mycket annat än skidning hinner man inte tänka på. Den yngsta klassen H/D10 skidade en 700 meter lång bana, medan de övriga klasserna skidade en kilometer. 16.00 Inträde: vuxna 10 €, pensionärer 5 €, studerande gratis med studerandekort. handboll.aifk.fi ÅIFK– Atlas Damerna möter Atlas på vägen mot slutspel Tiotals Pargasskidåkare deltar också Kring tio av Pargas IF:s tävlingsskidåkare deltar i helgens Vasalopp. Men sen får man ny energi igen, det kan vara av drickan eller av att man åker förbi nån, det går i vågor, säger Uggeldal. I samma klass slutade Theresia Johansson på en fjärde plats. I H16 fick Piffen brons genom Emil Rosin och klubbkamraten Viktor Johansson kom in på en fjärde plats. . . Den följande natten blir ofta kort på grund av resan hem, men de få sömntimmarna är djupa. Med fanns också hinder och fartfyllda kurvor. För de skidåkare som inte åkte banan på rätt sätt utdelades ett 10 sekunders tillägg för varje fel. Det är inte så roligt med mjölksyra efter tre kilometer då man ska skida 90, man måste göra sig av med den, säger Uggeldal. Högra sidan ger innerkurva och kortare väg, men samtidigt är det fler som väljer den. – Starten avgör allt. Olli Tyrväinen förväntas vara snabbast av Pargasåkarna, medan Mikael Ramstedt kan ha chans till seger i klassen H60. – Du lovar dig själv att det här var sista gången, åtminstone några gånger per lopp tänker jag så. Efter de dagarna tar det någon vecka, sedan åker löparskorna på igen. VAD TÄNKER man på under de kring fyra timmarna loppet tar. I de yngsta klasserna var det Rebecca Nyberg som tog hem segern i D10 med en knapp sekund tillgodo på Kalannin Vankkas Anni Saarinen. Juniorerna åkte först en kvalomgång och sedan final, medan de äldre skidåkarna också körde semifinaler. Det är som lotto, om någon framför faller i ens spår kan man tappa några hundra placeringar. Amos Korin tog en klar seger i H10 och klubbkamraterna Anton Lindfors och Jonathan Virta tog hand om tredje och fjärde platsen. I slutet smakar det nästan kaffe av all koffein, säger Uggeldal. Johan Backas 050-562 1258/johan.backas@aumedia.fi STACKARS STAKMASKIN. Det kommer en kurva eller nerförsbacke eller så byter någon spår, säger Nylund. Någon taktik om de ska starta till höger eller vänster i startfältet är inte heller avgjord. – Den första kilometern gäller det att satsa allt, och likaså i första backen. Matias Nylund (på bilden) och Jan Uggeldal har turvis dragit sönder både snören och handtag i stakmaskinen i Brukshallens gym. I H13 gick segern till Kalannin Vankkas Lauri Saarinen. I herrklassen knep Niklas Westerlund silver. EFTER LOPPET är den kalla mjölken som erbjuds det bästa tycker Nylund, medan Uggeldal aldrig råkat på den. JOHAN BACKAS I onsdags arrangerade Piffen sin första distriktstävling i skicross någonsin. DET BETYDER att många dryckesstationer blir förbiåkta, om inte ryggen framför stannar är det bara att fortsätta utan den legendariska blåbärssoppan. Publiken fick njuta av spännande och fartfyllda duster och Piffen erhöll mycket beröm för sin satsning på skicross. ÅU 9 LÖRDAG 4 MARS 2017 SPORT Söndag 5.3 kl. Skicross banans första moment bestod av baklänges skidning, sedan följde slalom, parstakning och hopp. Hur gör man det. . Yle sänder Vasaloppet med start 8.55 på söndag på Arenan, inte i någon tv-kanal. Segern togs av Lassi Vuorinen från Skiteam105 som i finalen lyckades få ett försprång på 13 sekunder till Westerlund. Serviceteamet på plats erbjuder också dryck på några ställen längs spåret, men det kan vara svårt att tajma in spårbytena som krävs. Resultaten i sin helhet finns på: http://pargasifskiteam.idrott.fi Malin Johansson PÅ SKICROSS I PARGAS
Att sannfinländska politiska viljor kommer åt att peta i Yles grunduppgifter är en mycket större sak än att bara omformulera ordet mångkulturellt. Eller håller regeringen helt enkelt på och sumpar bort hela Yle. ATT Yles finansiering förmodligen flyttas ut ur budgetramen kan betyda allt möjligt. ATT man fortsättningsvis tänker sig att Yle ska finnas på alla medideytor, förvrider fortfarande all digital konkurrens. DET var alltså inga isolerade incidenter vi har sett under de senaste månaderna. HÄR går regeringen nu och tummar på det som är en av de klaraste grundbultarna för Yles verksamhet. Samtidigt visar detta att om regeringen inte kan förändra världen, så tror den sig åtminstone kunna förändra den bild som av världen som förmedlas. Det är naturligtvis inte sant. Människan lever sitt liv lokalt och i det goda lokal samhället är beslutsvägarna korta och de folkvaldas insikt om förhållandena goda. Folktinget påpekar att regeringen inte har skrivit om bestämmelserna om det som mycket klumpigt kalllas ”påverkansorgan för minoriteters språk”. De kommersiella medierna ska tävla med en statlig jätte som ger sitt material gratis. Henrik Othman i en ledare i Österbottens Tidning Yle-attack av regeringen DEN politiska påtryckning Yles journalistik har utsatts för under den senaste tiden, skulle alltså bara vara en vägvisare för i vilken riktning regeringen vill föra bolaget. Argumentet att man inte kan bära upp en Yleskatt och samtidigt ta användaravgifter håller ju inte. Vi har haft stark tilltro till den journalistiska kvaliteten och bredden i Yle – tidigare. Yle sitter djupare än någonsin i regeringens famn. ÅU LEDARE LÖRDAG 4 MARS 2017 10 4.3.2017 GNURF PLOCKAT NU HAR regeringen avgett totalt 34 olika lagar som riksdagen alltså får ta itu med. MÖJLIGEN inget alls – de sannfinländska attackerna mot Yle började före Trump blev president. De blir tolv stycken och Vasa hör inte till dem. Men riksdagen kommer att behandla frågan på nytt eftersom ett medborgarinitiativ om att även Vasa centralsjukhus bör få rätt till omfattande jour har samlat tilläckligt med underskrifter. Det innebär att kommunala förtroendeuppdrag, och inte minst fullmäktigearbetet är viktiga. Landskapen ska formellt styras av folkvalda fullmäktigen, som väljs i januari 2018. Regeringen attackerar nu Yle genom att försöka göra styrningen av bolaget mer aktivt politisk än den någonsin har varit. Public service ska idka oberoende journalistik och kommer därigenom automatiskt att kritiskt granska politikerna, det vill säga sina egna ägare. Vi betalar skatt och hälsovårdsavgifter också. Det regeringen nu håller på att göra är att klä av Yle public servicerollen, vilket naturligtvis väcker frågan vad det är man vill att Yle ska bli och vad Yle över huvudtaget kan bli. Det här skapat osäkerhet. Uppräkningen visar att de omfattande re formerna visserligen naggar det kommunala själv bestämmandet i kanterna men att mängder av viktiga uppdrag fortfarande består. Det intressanta är ju förstås att statsminister tycks trivas med allt detta. Det är ändå viktiga frågor som kvarstår. Den nuvarande regeringen högaktar inte de principer som tidigare gällt Yle, vilket naturligtvis direkt förändrar Yles ställning. Nu är flipprisken överhängande. Regeringen befäster nu strukturen för sjukhusen med omfattande jour. Och hur mycket av allt detta är inspirerat av en global tendens att populistiskt skjuta på och skjuta ner medierna. ENLIGT det nya lagförslaget om Yle vill man förstärka Yles förvaltningsråds ställning på Ylestyrelsens bekostnad. De här organen har ännu mindre makt än minoritetsspråksnämnderna som nu finns i samband med universitetssjukhusen. Nu gäller det medieinnehåll. Det gäller hur vården på svenska ska tryggas, men också huruvida vårdreformens mål uppnås. En annan faktor är kommunens beslutskultur. Susanna Ginman i en ledare i HBL ÅRETS kommunalval ordnas under exceptionella omständigheter. ATT det tydligen också verkar gå så att ord som mångkulturell, eller liknande formuleringar, inte längre ska få stå i Yles uppgiftsbeskrivning är naturligtvis att direkt gå sannfinländska krav till mötes. Här kommer nu regeringen med sin motattack. Lagarna handlar om att grunda 18 landskap och att överföra ordnandet av socialoch hälsovården från nästan 200 kommuner till dem. Pär Landor par.landor@aumedia.fi. Kommer vi att ha olika Ylelinjer beroende på vilka politiska konstellationer som regerar i landet. Yles förtroendekurva går ner ytterligare. MEN om man kan skruva till en finansieringsmodell där Yle till exempel tvingas skaffa en del av sin finansiering själv, till exempel som användaravgifter digitalt, då vore situationen en annan. Omstruktureringen kan ge en uppfattning om att kommunalpolitiken skulle ha förlorat sin betydelse. I praktiken är det ändå i hög grad staten som styr eftersom landskapen inte får beskattningsrätt. Å andra sidan kan detta vara ett steg i den riktning där Yle tvingas stå för en del av sin finansiering själv. Yles ägare har styrt den journalistiska produktionen och vill nu styra sitt företag på ett sätt vi verkligen inte varit vana vid – vi, som bor i det land som är global mönsterelev då det gäller yttrandefriheten. PUBLIC service är exakt det namnet anger – offentlig service. Kommun förbundet räknar upp kom munens framtida roller på sin webbplats: bildnings-, välfärds-, delaktighetsoch gemenskapsrollen och närings-, sysselsättnings-, livsmiljöoch självstyrelse rollen samt utvecklingsoch partnerskapsrollen. Vi vet att den granskningen inte har kunnat tas på rätt sätt av en del av vår regering. DET allra flera public serviceföretagen i världen lever med någon form av gentlemanna-agreement med sin politiska ägare. Det är helt fel väg, som kan leda till att det Yle vi tidigare kunnat lita på blir regeringens propagandabyrå. Kommunalvalet är fortfarande viktigt. Hela det här ingreppet visar att det går att styra Yle på politisk detaljnivå på ett sätt som är direkt farligt. Syftet är gott, men förverkligandet är mycket problematiskt. Yle ska uttryckligen se till det kulturella utbudet, betjäna olika minoriteter och uttryckligen så att säga sköta om den mediepublik som de kommersiella medierna aldrig kommer att sköta om eftersom det inte finns någon företagsekonomisk lönsamhet i den verksamheten. YLE ska vara ett hus som aldrig flippar ur – helt oberoende av vad som händer i omgivningen. Eller håller regeringen helt enkelt på och sumpar bort hela Yle. Åtminstone blir det lättare att koppla ihop finansieringen av Yle med så gott som vad som helst. Men också vårdoch landskapsreformen syns bland orsakerna i enkäten, det här påverkar enligt undersökningen intresset främst i kommuner med under 10 000 invånare. TJA, fortsätter man så här, kan Yle införlivas med statsrådets informationsbyrå. Möjligen är det så att slopad mångkulturalitet inte heller stör breda Centerlager så speciellt mycket. Det är ett direkt sätt att öka det politiska inflytandet och den politiska makten då det gäller styrningen av Yle. ELLER rättare sagt: I och med att dessa planer har getts offentlighet har Yles ställning redan förändrats. De fullmäktige man nu tillsätter kommer sannolikt att avsluta valperioden under helt andra omständigheter än då de nyvalda för första gången bänkar sig i fullmäktigesalen. Möjligen är det så att regeringen måste ge sannfinländarna någonting, eftersom sannfinländarna är det parti som svikit sina väljare allra mest. Propaganda är inte journalistik. Detta i det land som är hyperallergiskt mot all form av snedvridning av konkurrens. Den planerade förvaltningsreformen fråntar kommunen beslutsrätten i tidigare centrala frågor inom vård och omsorg och tar samtidigt med sig en betydande del av den kommunala finansieringen. Pengarna kommer från staten, som också övervakar landskapen
Eller hur vill vi själva dö. Rätten att dö är att besparas vårdåtgärder som förlänger lidandet. Men jag är säker på samarbetet kommer att fortsätta utvecklas i olika former. Och egentligen är det bara början på den väg som bär vidare efteråt då bara sorgen finns kvar. har startat Åbolands naturskola som lär skolbarn och –ungdomar om skärgårdsnaturen. Många goda saker händer alldeles nära oss alla. När timglaset rinner ur kan tiden vara värdefull. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. VI BORDE UTVECKLA den palliativa (lindrande vården), hospicehemmen, vården i livets slutskede istället för att diskutera ”dödskliniker” – en dröm för den privata marknaden. Naturvärdena och närmiljön hör till vad SFP och jag vill arbeta för i framtidens Pargas. Ingen annanstans finns en likadan myriad av öar där både den senaste istiden och mänskans verksamhet gett upphov till en natur som ny skyddas och bevaras med skötselåtgärder som återspeglar det gamla naturbrukets inverkan. Många kan vara upprörda över att den döende inte får ”dropp”. SFP:s Maj Björk, Conny Granqvist och Andreas von Bergmann föreslår (ÅU 21.2) bland annat a miljö och skärgårdskultur som möjliga teman för utvecklandet av gymnasiesamarbetet i Pargas. T.ex. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Men det är inte det samma som eutanasi. Därför har vi inte dödsstraff. FÖR DET ANDRA – initiativet och debatten om eutanasi är ett typiskt exempel på hur man för bort fokus från annat som skulle kräva mera än ett ja eller nej, frågor som är brännande aktuella hela tiden. I täten går en hop politiker och av nån anledning också andra kändisar. Livet har ett värde också när det håller på att ta slut, också när man inte orkar springa upp för trappor, när man vet att dagarna är räknade. Det behövs – som vanligt – tid. Vårt ansvar som ledamöter i bildningsnämndens svenska sektion är att se över hela bildningen där alla är med och där vi har gemensamma resurser. Danne Henriksson & Jani Karlsson Ledamöter i bildningsnämndens svenska sektion och kommunalvalskandidater för SDP Miljön är på vårt ansvar SFP VILL uppmärksamma oss alla på att värna om naturvärdena i vår näromgivning. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Och det är lätt för kreti och pleti att säga ”visst kan vi vårda döende” – så länge man inte ställer de rätta frågorna: hur ser den goda döden ut på riktigt. På detta sätt skulle vi få ett mer attraktivt gymnasium med större kursutbud med samma resurser. Åbo Akademi och Åbo Universitet bedriver forskning och kartlägger naturen också under vattenytan. samarbetar åk 4 i Skräbböle skola och åk 5 i Koivuhaan koulu. Och för att få tid behövs pengar. Tomas Björkroth FM, biolog kommunalvalskandidat, SFP, Pargas Den goda döden Medborgarinitiativet om att legalisera aktiv dödshjälp har samlat över 50 000 namn och lämnats till riksdagen. Sebastian Ducander Kommunalvalskandidat SFP, Pargas Vår syn på samarbete TYDLIGEN har vi, SDP och SFP, överraskande olika syner på en del saker. Livet har inte ett värde bara då när människor är lyckliga och friska, när det är vackert väder och vi har pengar på banken. SYNVINKELN. Alla dessa kurser finns för våra studerande, på Gnet finns mer än 14 fysikkurser som ett konkret exempel. Gymnasierna i staden erbjuder sina elever frivilliga kurser som de kan studera på det andra inhemska i sin grannskola. Genom att besöka varandra med jämna mellanrum för att lära sig det andra inhemska, genom lek, sång och samtal. Pargas stad är delaktig i utvecklandet av konceptet Gäddan och gänget där miljöfrågorna tas till daghemmen. De exakta siffrorna för hur det ser ut i de finska skolorna har jag inte. TVÅ SAKER gör mig betänksam (arg). För det första – bara i förbifarten tar man upp frågan om vem som ska utföra den aktiva dödshjälpen. Men gör det på ett civiliserat sätt. För att kommunens skolor ska hänga med i svängarna krävs en medveten, långsiktig och insiktsfull politik. Om man tummar på det kan det gå illa. Men att vätska intravenöst tar inte bort känslan av törst, det frestar hårt på kroppen och alla organ som jobbar på sparlåga, som är trötta. Kliniker drivna av privata vårdbolag: inga oförutsedda långa vårdtider, strikt tidtabell, hållbar budget, goda vinster. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Många verkar tvärsäkra. Under hösten har Malms skolas lärare och Koivuhakas dito tillsammans med biblioteket utvecklat ett tvåspråkigt material till ett läsprojekt för åk 1-6 som gäller i hela kommunen. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. I de svenska skolorna har alla barn i åk 1-6 tillgång till en egen Chromebook. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Men den är lättare att ha som sällskap om döden får en god och värdig inramning. Och här har vi faktiskt hunnit ganska långt. Om man vill svara konkret, när det gäller gymnasiet, så är vår vision den att vi skulle i de teoretiska ämnena digitalt samarbeta med gymnasier utanför staden, detta ger ett större kursutbud. Du skriver också att SDP vill nedmontera gymnasierna, var hittar du stöd för ditt anklagande. Patricia Bruun Livet har ett värde också när det håller på att ta slut, också när man inte orkar springa upp för trappor, när man vet att dagarna är räknade. Snälla politiker, kan ni inte göra en riksdagsmotion och ett medborgarinitiativ om allas rätt till ”den goda döden”. Vi har otaliga gånger presenterat plattformen Gnet, en av de större plattformerna, som en möjlighet. Natur och Miljö r.f. Däremot hjälper det att fukta munnen med citronolja eller kompresser doppade i vatten. Bland annat undervisas Iniö elever via Hangout från Sarlinska skolan i omgivningslära. Till att börja med, så vill jag konstatera att man förstår vad man vill förstå när det kommer till läsning. Den går inte att lagstifta bort. När det gäller samarbete och specifikt samarbetet över språkgränser, så vill vi inte gömma oss bakom en paragraf, utan vi vill försöka hitta en möjlighet att använda oss av gemensamma tvåspråkiga lärare i de praktiska ämnena som skulle ge både kvalitativa och ekonomiska effekter. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Samtidigt hoppas jag att det är ett tema som hela nya kommunfullmäktige ställer sig enhetligt bakom. Östersjön är ett enastående brackvattenhav vi övergöder och förändrar fortare än forskarna hinner få klarhet i de ekologiska sambanden. Det krävs dessutom utmärkta kunskaper också i det språket i tal och i skrift. Som om det enbart var en ”teknikalitet”. En diskussion om den goda döden innefattar förstås också rätten att dö. Samhället omkring oss utvecklas i snabb takt. Och glädjande nog finns redan en lärare som kombinerar Äidinkieli i Ulkosaariston koulu samt Finska i Skärgårdshavets skola. Om vi inte tar det här på allvar kommer vi att skrota det goda vi har. Debatten har gått het. Vår välfärdsstat bygger på tanken om jämlikhet och att livet är okränkbart. Men vi ska komma ihåg att ingen som genomgått lärarutbildning på svenska eller finska är automatiskt behörig att undervisa på det andra inhemska. Idag hotas verksamheten vid de få, fina hospicehemmen som finns. Som om det var så enkelt. Och för att få pengar behövs politiska beslut, och för det krävs diskussion: en hurudan värld vill vi ha. Också de behöver hjälp, samtal, tid. Vår alldeles unika Skärgårdshavets nationalpark utgör kärnan i biosfärområdet. En del kurser kan produceras i Pargas, som vi erbjuder samarbetsgymnasierna medan andra kurser produceras av våra samarbetsgymnasier. Bara man får en lag är allt klappat och klart. Det finns det nog inte i bilagan du hänvisar till. Tvärtom handlar förslaget om att kunna försäkra den grundläggande utbildningen som dessutom är lagstadgad. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. ÅU 11 LÖRDAG 4 MARS 2017 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Det är svårt att skapa utrymme för den goda döden på en överfull avdelning där folk springer om varandra. Det är vår skyldighet att se till att också våra barn kan simma i havsvikarna och fiska gädda bland blåstången. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Vi vill också få våra skolor digitalt utrustade så att ett djupt digitalt samarbete mellan våra egna skolor är möjligt, men även med skolor utanför kommunen. I Sarlinska skolan har två tredjedelar tillgång till en Chromebook. Jag vet, det skulle kräva handling och beslut på ett helt annat sätt. Insändaren jag redan nämnde lyfter också upp behovet av att investera i teknik för att möjliggöra brett digitalt samarbete. I en insändare (ÅU den 28.2) anser några SDP-politiker att det skulle vara en enkel sak att ha gemensamt tvåspråkiga lärare som undervisar i skolorna. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Också den verksamheten ska konkurrensutsättas. Det är inte nån annan människa, stat eller domstol som ska avgöra när ett liv avslutas. En dag, en timme kan inte mätas. Men det är nån som ska veta att man gör så, nån som är där. Trots att jag redan flera gånger läst bilagan med kritiska ögon hittar jag inte ett ord om att lägga ner gymnasierna så som du skriver. Om nu sedan en del SFP kandidater i Pargas anser att detta är en nedmontering så hoppas vi det är ett missförstånd men för vår del anser vi denna diskussion avslutad. Läkare och sjukskötare som först utbildar sig för att vårda, läka och lindra tar sen en tillläggskurs i hur man släcker liv. Det är tungt för den som följer en nära anhörig eller vän under de sista veckorna, dagarna, timmarna. På ett dylikt sätt skulle skolornas plats vara mindre viktig men igen skulle den gemensamma plattformen ge alla våra skolor ett lika utbud och kvalitet i undervisningen. Naturen är nära, ibland så nära att man måste ta ett steg tillbaka för att se den. Hur vill vi att våra närmaste och mest älskade människor ska dö. Vi lever mitt i, eller alldeles vid gränsen av ett internationellt modellområde för hållbar utveckling – Skärgårdshavets biosfärområde. Förslaget handlar samtidigt om att utveckla och digitalisera undervisningen i gymnasiet. Rätten att dö handlar om att inte förlänga dödsprocessen eller lidandet. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Fortsättningsvis är jag av den åsikten att det är lågt att komma med osanna anklaganden där man ”svartmålar” hela partiet. Dessa medvetna satsningar som gjorts på teknik de senaste 4-5 åren har tyvärr inte uppmärksammats i media. De av UNESCO initierade biosfärområdena fokuserar på hur människan på ett hållbart sätt kan leva i samspel med naturen. Allt för mycket är svart-vitt och till synes enkelt. Högstadierna har inlett samarbete via elevkårerna och gemensam lärarkonferens. Skolorna i Nagu och skolorna i Korpo delar utrymmen och en del utrustning. JAG ÖNSKAR ATT man skulle diskutera hur man lindrar smärta, ångest, hur man skapar värdiga och fina yttre omständigheter hemma eller på anstalt där folk får dö, där man också beaktar de anhörigas behov, deras lott är att gå bredvid. Svar till Maj Björk DU HÄNVISAR i ditt svar till svenska sektionens protokoll den 21.9.2016 och till bilagan under paragraf 63. Maria Lindell-Luukkonen Bildningsnämndens ordförande kommunalvalskandidat för SDP Skolsamarbete över språkgränserna JAG VILL gärna lyfta fram och konkretisera en del av det samarbete som redan görs i kommunens skolor, som också Maj Björk hänvisar till i sin insändare (ÅU 2.3). Man behöver inte jaga efter en diagnos hos en döende människa som ändå inte klarar av behandlingar, man kan undvika smärtsamma och besvärliga undersökningar. I barmhärtighetens namn
ÅU KULTUR 12 I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA UR ÅU 1917 B es ök H åk an s ca fé oc h in re dn in gs aff är Av eli a på Ru ns ala va rv .
ÅU KULTUR I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA UR ÅU 1917
Burman stoppar kinderna fulla av prylar som binder honom till den älskade Glitterina, även fast de skaver och försämrar hans talförmåga. Att gilla sig själv blir istället inkörsporten till en inte speciellt invecklad, men ändå rätt omfattande presentation om mänskligt tankeoch känsloliv och en genomgång av olika strategier som kan hjälpa en att hantera, bearbeta och komma över negativa tankar och svåra känslor. Boken blir kanske många barns första möte med kottar och mossa och utgör därmed ett utmärkt underlag för kommande utflykter i skogen. HÄRMÄLÄS berättelse liknar på många sätt de tidigare böckerna med hundar som huvudpersoner: ”Du hör inte hit, Beiron” (2011) och ”Du bestämmer själv, Jori” (2013). Kanske är den bästa sortens minnen inte sådana som man ensam bär med sig, utan dem man delar med vänner. ”Gosa mossan”, ”tugga kotten” och ”lyssna humlan”. När någon försvinner kan det vara svårt att släppa taget och i Anna Härmäläs senaste bilderbok har hamstern Burmans gammelmormor Glitterina just dött. I ”Titta skogen” är det vår och bokens lilla barn upplever flora och fauna med alla sina sinnen. Det här är en bok som konkret tar tag i känslor och tankar många tonåringar kämpar med. ”Ta makten” är inte en bok med enkla lösningar för någon med allvarliga psykiska problem. KANSKE KUNDE författarna till ”Ta makten” ha skrivit mera om den kontext vi rör oss i, men boken har ändå mycket som talar för den. 295 sidor Hamster som möter sorg BARNBOKEN. Milton, Tomicic och Svensson stannar emellertid inte här, även om de ofta kommer tillbaka till temat att vara snäll mot sig själv och ofta påpekar vikten av att uppskatta alla sina olika sidor för att må bra. SAMTIDIGT som skogsmiljön är en njutbar bildmiljö att kliva in i, lär sig barnet att känna igen arter som humla och myra och gran och björk. Den är en av fyra böcker i en ny serie på Olika förlag och en ny årstid får ta vid i varje del. Och på sätt och vis är det kanske det man gör. Helhetsmässigt ger boken ett oerhört positivt intryck och ”Titta skogen” kan rentav bli en inspirerande friluftsguide för alla slags personer som inte ännu fyllt tre år. av Åsa Mendel-Hartvig & Maija Hurme •. Lite förenklat är det här en självhjälpsbok med fokus på problematiska känslor och tankar. Burman sörjer, men söker tröst i hennes kvarlämnade saker som behöver ordnas upp. Jo hamstrar förstås. Till sin utformning är detta inte en bok som omskapar pekboksgenren, men den har alla förutsättningar att väcka ett naturvetenskapligt intresse. Men det är en bok som kan erbjuda redskap för personer som ibland brottas med känslor och tankar kring att inte duga, inte räcka till, inte vara vacker, smart eller intressant nog. ”Ta makten” erbjuder redskap för den som ibland brottas med känslor och tankar kring att inte duga, inte räcka till, inte vara vacker, smart eller intressant nog. Blanka Henriksson Burman •. Det är samma djurvärld med invånare som beter sig dels djuriskt, dels precis som vilka människor som helst. I sin sorgevandring hittar Burman en cirkus i nöd, och insikten att hans saker kan vara andra till glädje hjälper honom vidare i bearbetningen av gammelmormorns död. Trots att Burman handlar om något så stort och överväldigande som sorgen över en närståendes bortgång känns berättelsen enklare och mer flyktig än de tidigare som med enkla medel målade upp starka känslor av att höra till eller stå utanför, samt att stå för sig själv och sina egna idéer. ÅU KULTUR BÖCKER LÖRDAG 4 MARS 2017 14 Barnets första möte med skogen BARNBOKEN. Texten består oftast av ett ord så som ”blomma” till vänster på uppslaget och en tvåordsmening till höger, så som ”lukta blomman”. Berättelsen kan fortsätta utanför bokens pärmar, då redan en promenad till den närmaste parken kan innebära att den lilla läsaren får uppleva mjuk mossa och doftande blommor i verkligheten. Upplägget gör att det är lätt för högläsaren att fördjupa berättelsen enligt egna önskemål med ljud eller ytterligare aspekter ur naturen i skogen. När våren är på väg kan familjens minsta förbereda sig med den nyutkomna pekboken ”Titta skogen” av Åsa Mendel-Hartvig och Maija Hurme. Det är snarare just det att vi idag lever i en värld rätt fylld med höga krav och orealistiska ideal som enligt dem gör boken extra viktig. Schildts & Söderströms 2016 ATT SAMLA PÅ MINNEN. Janina Öberg FÖRSTA MÖTET MED SKOGEN. Att det som skapar osäkerhet och ångest kan ha att göra med ett samhälle som tvingar en att eftersträva ideal ingen kan uppnå blir lätt en bisak. DEN TERAPIFORM som inspirerat ”Ta makten” är ACT, Acceptance and Commitment Therapy, en terapiform som författarna konstaterar utgår från tanken att vi kan må bra även om livet är tungt ibland om vi accepterar att både roliga och tråkiga saker hör till livet. Författarna sätter ibland också uttryckligen blicken på vuxenvärlden och ber den vuxna läsaren att fundera över hur hen hanterar sina tankar och känslor. av Anna Härmälä •. Författarna till ”Ta makten – för att det funkar!” ger som svar på frågan varför de skrivit boken att det här är en bok de själva hade velat läsa när de växte upp. ”Burman” handlar om att bearbeta sorgen efter att en närstående dött.. I boken får läsaren följa ett litet barn på hens utflykt i skogen, precis som titeln antyder. Titta skogen •. av Leone Milton, Marie Tomicic och Emili Svensson •. Har man bara läst bokens rubrik och försökt tolka den svarta pärmen med en grön knytnäve kan man tro att man håller en bok om inspiration till uppror i handen. Olika förlag 2016 •. Målgruppen är tonåringar och deras föräldrar. Vad gör en hamster som behöver gömma undan något. Barnspråket har sin givna plats i boken och även handlingen är på det lilla barnets nivå, utan att sakna kärlek och dramatik. Även om fokus i ”Ta makten” inte ligger på strukturer är det här ändå inget författarna ignorerar. Sofia Sjö EN SLAGS SJÄLVHJÄLP. Samtidigt menar de att boken behövs ännu mera idag än tidigare. Men där Beiron och Jori lever i en färgsprakande skog full av vilda djur, befinner sig hamstern Burman i ett pastellfärgat mera drömlikt landskap. ”Titta skogen” kan rentav bli en inspirerande friluftsguide för riktigt små barn. Berättelsen om Burman är en finstämd liten historia som visar att Anna Härmälä har mer att ge både när det gäller form och innehåll. UTGÅNGSPUNKTEN i ”Ta makten” är att det är viktigt att tycka om sig själv. Olika förlag 2017 UNGDOMSBOKEN. Boken är dessutom en bra påminnelse för vuxna om hur det är att växa upp. Men ”Ta makten” handlar inte om att ta kontrollen över andra, utan att ta makt i sitt eget liv. Lösningen är inte att kämpa emot, skriver de, utan att träna sig på att leva med det jobbiga. Men när gammelmormors gamla lägenhet ska bebos av en ny hamsterfamilj finns det inte längre plats för de materiella minnena av Glitterina. Gilla dig själv-mantran är samhället fullt av. ATT ”Titta skogen” är utgiven på Olika förlag, som strävar efter icke-stereotypa genusoch familjeskildringar, syns i berättelsen främst genom att barnet inte könsbestäms. En ”redskapsbok” för jobbiga dagar Ta makten – för att det funkar! •. Vilka strategier använder man sig som vuxen av när man har en dålig dag och hur bra förebilder är man dessa dagar. En pappa är den enda personen som förekommer förutom barnet och kärleken mellan pappa och barn skildras med ömhet. Så här långt är boken allt annat än revolutionerande. ILLUSTRATIONERNA är Maija Hurmes och de är mjuka och enkla men samtidigt tillräckligt detaljerade för att olika inslag i skogsmiljön ska vara igenkännbara och intressanta. Den här inställningen kan kritiseras för att sätta ansvaret för problem på individen: om du mår dåligt beror det på att du inte kan kontrollera dina tankar och känslor
Ibland kan de ha en aforistisk verkan, så att de liksom omges av en uppfordran att se mer, se tydligare, att vara beredd för det som komma skall. PRESSBILD SKOG OCH HAV. Men inledningsdikten antyder en annan väg. Anders, som tenderar att dricka för mycket och bli våldsam; Sanna, som ligger med vem som helst och sjuttonåriga Karoline, som lealöst lever i ett dysfunktionellt förhållande. Gilla Böcker 2015 Diktens rörelse och ytspänning BOKEN. Naturen är en viktig motivkrets i Jörgen Mattlars tredje diktsamling, där dikterna karaktäriseras av en hög ytspänning, någon gång av en mer dramatisk rörelse. Jörgen Mattlar debuterade som poet 2004 med samlingen ”mot pol”, en tunn volym med ett stort anslag. Omslag: Emma Strömberg •. Den här stora dramatiken får ingen vidare uppföljning i dikterna. DET FINNS också något språkligt ovigt i att alltför ofta fästa föremål och fenomen (ibland egenskaper) vid varandra med en genitivform (”landskapets darrande stiltje”, ”mänskotrynets tärningskast”). Var och en tar de sig fram till mamman på olika sätt, men äldsta syskonet Lea kommer inte, för Sanna och hon talar inte med varandra. Dikt kräver också alltid att man vänder sig inåt, reflekterar. Formen håller sig till sådana treradiga strofer, två på varje sida, ibland fler. Naturen i dikt i dag är inte bara den spegel eller behållare för våra känslor den en gång (kanske) varit. I DIKTERNA glimtar ett barn och ett barns perspektiv ibland fram, men vinkeln är elegiskt vuxen. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi Att vända sig bort •. Eller så sätter han minnet/minnen i rörelse, som i ett av de mest lyckade uppslagen där övergången mellan sidorna byggs mellan strofen ”läser några rader av szymborska/ röker stilla på balkong/ ingen piskar matta” och fortsättningen på följande sida: ”ljudet av någon som piskar/ så många decennier borta/ men ställningen står”. av Maja Hjertzell •. Fyra barn, en mamma, en mormor och en dag UNGDOMSBOKEN. Det klarar Mattlar bra, just när sentimentaliteten hotar sätter han sig i rörelse.. Det klarar Mattlar bra, just när sentimentaliteten hotar sätter han sig i rörelse. Jag läser den som en övning – med många undertoner – i att se proportioner. Ändå lyckas Hjertzell få in mycket i sin berättelse – finstämt gestaltade karaktärer, pricksäkra repliker och minnesvärda detaljer. Vi har alla någonting vi bär på, sade tanten i banken åt Sanna, men visst verkar vissa bära olovligt mycket mer än andra. Men det övergripande motivet är utsatthet – och den brutala förgänglighetens rent fysiska närvaro i form av veteransjukhuset nästgårds. ”Vad gör man inte” behandlar sår och konflikter i en familj. Dikterna får liv när det händer något i den gränslöst skissade miljön, havet eller skogen. Man kan tycka att det är ett effektivt sätt att komprimera, och många anser att diktens huvuduppgift är just det, men det kan också kännas statiskt registrerande, ibland kryptiskt. Efter debutboken ”Ett lingon i en hiss” har Maja Hjertzell (f. 1971) skrivit en rad av kritikerrosade barnoch ungdomsböcker, alla kännetecknade av ett kristallklart, träffsäkert språk och huvudpersoner med stor igenkänningsfaktor. Var och en av dem kan avläsas som en egen bild. Det kan kräva ett visst balanssinne för att inte tippa över i gråtmildhet. Det personliga livet och de stora existentiella tankarna samsades smidigare i ”någon viskar ditt namn” (2011), där de starkaste var knutna till en miljö. Det gör också Mattlars dikt. Ibland känns den till och med inåtvänd. Samlingen innehåller fem olika avdelningar där den längsta går över ett tjugotal sidor och kallas ”Skikt”. Men de kan också vara stillastående avfotograferingar som ger en glimt som kan vara vacker, men inte mer. SÅ FÅR MAN dikten att gripa efter stunden och historien, framhålla ett jag och hävda själva genren. Den utgår från isläggning över havet och hittar sin konkretion där. ELLER SÅ är det offret som flyr – eller diktaren. I ”Vad gör man inte” riktar sig Hjertzell till läsare i de övre tonåren och varför inte också vuxna, för det här är en mångbottnad, stark berättelse, där redan titeln kan förstås på många olika vis. I DEN ANDRA diktsamlingen fanns en angiven adress som spikade den i Grankulla, som är Mattlars födelseort; en privilegierad adress tänker det övriga Finland slentrianmässigt. ”VAD gör man inte” är en kort bok, knappt 130 luftigt ombrutna sidor, snarare en lång novell än en roman. TRE barn är på väg till sin mamma för att fira hennes födelsedag. Förlaget M, 2017 •. Det är en chans som de kunde ha vunnit på att ta, för det man saknar i dem är något som sliter upp de strikta treradingarna och vrålar något rätt upp i ansiktet på en. Det räcker inte länge innan man som läsare inser att de förenas av sin svåra uppväxt, av att de alla på sina sätt reagerar på ett gemensamt trauma som så småningom nystas upp för läsaren. DEN NYA samlingen heter ”att vända sig bort”, en titel jag hänger upp mig lite på, eftersom jag tänker att dikt aldrig är att vända sig bort utan att vända sig mot något, eller att något vänds mot en så att en kontaktyta blir tillgänglig, vill en något. Vad gör man inte är på många sätt en tuff bok, men den lämnar en inte förtvivlad, för här och där låter Hjertzell skymta en glimma av hopp, alltid antydd snarare än utsagd. Måns Broo Vad gör man inte •. Och ja, mera elände än man kanske önskat sig. I avsnittet ”I oktober” anländer en bilfärja, spyr ut passagerare och bilar, ramas till slut in av en reflektion kring världshavens oändlighet. av Jörgen Mattlar •. Kan det vara det grådaskiga vädret därute eller är det bara galen optimism, men visst känns det som att de där ljusglimtarna räcker. Där finns en gestalt som ”... 62 s. Som i en pusseldeckare håller Hjertzell inne med detaljerna (varför talar Lea inte med Sanna?) och sparar också en stor överraskning till slutet. DEN AVSKILJER också på ett handfast sätt havet som är ett av de stora motiven i dikterna: ”att havet och isen ligger/ i den ordningen/ och himmel// isens linje i ett tvärsnitt/ mellan världars/ skiktning”. ÅU 15 LÖRDAG 4 MARS 2017 BÖCKER KULTUR TUFF BERÄTTELSE. Hjertzells bok följer tre av syskonen under en varm sommardag, ibland särskilt, ibland flera åt gången. Sånt som dikt kontrollerat brukar göra: skapa en ytspänning. Det kan kräva ett visst balanssinne för att inte tippa över i gråtmildhet. hukar mörkhårig/ bland kala björkar/ som tusch”, och som griper efter en kniv och hugger, försvinner sedan springande in i skogen
MEDAN SARPILAS lät renovera sitt hem i Pargas för cirka tio år sedan bodde de ett skolår i Spanien. HAN HAR sparat sina kalendrar från de unga musikeråren och vi hamnar i en nostalgisk diskussion om tiden då tv:n hade levande musik i studion i så gott som alla här producerade program; som 20-åring fylldes hans dagar av spelningar för tv, radio och på kvällen kunde det ännu vara en spelning på någon klubb. 35-turnén börjar i Björneborg, där Sarpila är född. Jag har fortfarande dygnet lite fel svängt, kom hem från San Diego häromdagen och med åldern har resandet blivit tyngre. Sedan är vi tillbaka i jazzen. Det betyder täta kontakter till Sverige, USA och ett par Asien-resor i året, men också spelningar på lyxkryssningar på olika hav, och spelningar i i Spanien. FÖLJANDE GÅNG du kan höra honom live i den här landsändan är faktiskt först i sommar på Baltic Jazz. Anja Kuusisto 050 4002352/ anja.kuusisto@aumedia.fi » » Antti Sarpilas konserter för honom över hela världen. Efter 35 år av professionellt musicerande är namnet för många finländare liktydigt med jazz. – Det produceras en massa skickliga musiker och instrumentalister i dag, men det är inte tillräckligt att du hanterar ett instrument skickligt, du måste ha mer att komma med, säger musikern som lever och andas sin musik. Nutidens tv-publik har kanske sett honom spela på självständighetsbalen för presidenten; medan tv-kanalerna inte längre ger finländska musiker något levebröd. Han beklagar den smalspåriga inriktning som musikutbildningarna i Finland ger jazzen. – De yngsta i publiken är kring 60, de äldsta är 100. Samtidigt som du lever för och med jazz är ditt spelande också en profession, försöker jag. Det är förklaringen till den turné som nu är aktuell och som betyder att Antti Sarpila också spelar i Åbo, vilket inte är så vanligt. Att de mest proffessionella riktar blickarna utomlands är en följd. Från 17-årsåldern till i dag har det gått 35 år. NU ÄR Antti Sarpilas vistelse i Pargas bara ett par dagar – han bor i Pargas och i Helsingfors och i Fuengirola i Spanien. Hans jobb finns över hela världen. MEN USA-RESAN (han gör ett par sådana per säsong) har också gett en fingervisning om vad som håller på att hända med jazzdiggarna världen över; de föråldras. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 4 MARS 2017 16 Jazzen är livet, livet är jazz Caféet är lugnt och stilla denna morgon i Pargas. ANTTI SARPILA, själv 52 år, har vuxit upp med jazz, i en annan generation känner alla namnet Kari, hans pappa som också är känd jazzmusiker. – Men det här är riktningen, och den ger ju inga vidare framtidsutsikter, säger Sarpila. Är det inte svårt att alltid hitta känslan på scen, att aldrig låta rutinen ta över. När Antti var 17 år bildade han sitt första egna band, där alla övriga bandmedlemmar var dubbelt så gamla som han, ikoner de också: Pentti Lasanen, Ossi Runne med flera. De älskar musiken och är en förträfflig publik, de kan jazzens historia in i detaljerna, vissa av dem har som unga hört sådana som Duke Ellington och Benny Goodman. Den dagen är verkligen inte där för Antti Sarpila, har har nämligen stinget, och swinget. Från den tiden har kontakterna till landet blivit tätare och häromåret skaffade de en egen lägenhet där. – DU HAR VÄL inte väntat länge, säger han (nej, han kom punktligt). Det finns sannolikt fortfarande – efter att Sarpilas har bott 20 år i Pargas – ortsbor som inte känner igen världsstjärnan; han som laddar batterierna i hemknutarna. Fyra konserter blir det nu, sedan blir det utlandet igen. Det händer att jag ser musiker som spelar på rutin och på något sätt har tappat stinget, men det får inte hända, då är det dags att lägga av. Antti Sarpila har i över 20 år haft Pargas som hemadress, vid sidan om Helsingfors.. Mannen som kommer in gör inget väsen av sig. – Efter turnén följer en månad i Spanien med spelningar nästan varje dag. – Den dagen hoppas jag att jag inte står där mer, säger Sarpila. Namn som Harry Allen, Dan Barrett, Butch Miles flimrar förbi. – Just i USA finns folkmängden som garanterar att också jazzen har sina vänner, men de här ”ball-room”-tillställningarna som i San Diego, det är några dagar av musik från morgon och kväll dit folk kommer långväga ifrån. Det är inte helt fel tolkning. Då är det skönt att det finns ett hem där också, att inte hela tiden bo på hotell. Medelåldern är hög, och då menar jag cirka 80. RESORNA ÄR en del av hans arbetsvardag, och dem utnyttjar han till att göra arrangemang och komponera. Vid sidan av reströttheten finns här ivern, den där kicken som samvaron med de andra på scen har gett. Och även om den vardagliga kaffedrickaren kan vara anonym är namnet Sarpila det inte. Turnéer i hemlandet har det oftast handlat om i samband med någon skivutgivning eller dylikt. I PARGAS. Det visar sig att dagarna i San Diego varit intensiva med långa och många spelningar, men med världens bästa musiker i sin genre. Spanskan sitter inte ännu, beklagar Antti Sarpila, men svenska och engelska talar han flytande. I Pargas finns familjens hem och på 35-årsturnén som artist hör man honom i Åbo
•. ÅU REPORTAGE 17 LÖRDAG 4 MARS 2017 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Världens mest komiska manliga balettkompani ”The funniest night you’ll ever have at the ballet!” The Guardian Ons 10.5 kl 19.30 Tors 11.5 kl 19.30 Biljetterna inkl. C O M Tis 26.9 kl 19.30, Ons 27.9. Yrke: Jazzmusiker som spelar saxofon och klarinett. Mannen som besökte bankomaten märkte att han hade utsatts för ett brott först flera dagar senare, meddelar polisen.. Antti Sarpila •. När mannen lyfte pengar dök två unga män upp och distraherade honom. Hoppas de minns säga om de vill sparka mig, för jag trivs, det är en fin festival som är unik i hela Finland. Om Pargas: Det har visat sig vara rätt lösning för familjen Det har varit fint för pojkarna att få växa upp här, nästan som i någon Astrid Lindgrens Bullerbyn-värld med allting nära. Men jag har en koppling till Pargas och skärgården ända sedan jag var barn och vi var på väg till farmors systers släktställe i skärgården, vid Rävsundsbron väckte de den sovande gossen i baksätet, bron var något så häftigt. En 87-årig man stötte på skurkar då han använde sig av en bankomat i Somero på fredagen. •. ANJA KUUSISTO 35-årsturné för Antti Sarpila Swing Band Under turnén spelar Antti Sarpila (klarinett, saxofon) med musiker han länge samarbetat med: Ulf Johansson Werre (piano, trombon), Keith Hall (trummor), Johanna Iivanainen (sångsolist), Mikko Iivanainen (gitarr) och Wade Mikkola (bas). Gett ut tiotals egna skivor och medverkat på över 100 skivor. Biljetter via Lippupiste (i B:borg Lippupalvelu), mer info www.anttisarpila.com Senior lurades vid bankomat SOMERO. Konserten utlovar swing med många kryddor. När bankomaten matade ut mannens kort lyckades förövarna sno det och byta ut det mot ett annat, stulet kort. Konserter ges i Björneborg (14 mars), Konserthuset i Åbo (15 mars), Tammerfors (16 mars) och Savoy-teatern i Helsingfors (17 mars). Om Baltic Jazz: Jag har väl varit konstnärlig ledare där nu i 15–16 år. serviavgifter från 69 | 61 | 53 €, studerande och barn upp till 16 år 37 € Extra-biljett 112,50 €, inkl.: biljett på bästa plats före showen: cocktailbitar och välkomsdryck i pausen: söt cocktailbit och kaffe WWW.PATRICIAKAAS.NET Mån 15.5 kl 19.30 Biljetterna inkl. Aktuell som: Ger en turné i hemlandet med anledning av att det är 35 år sedan han bildade sitt första band. De älskar musiken och är en förträfflig publik, men det här är riktningen i USA. R I V E R D A N C E . För mig har det varit tungt ibland, en extra resa efter att jag flugit hem till Helsingfors. Familj: Fru och tre söner, nu har även den yngsta flyttat ut. Uppenbarligen hade de också lyckats kolla kortets kod då mannen matade in den, eftersom pengar försvann från kontot efteråt. •. serviceavgifter från 74,50 | 64,50 € EXTRA-biljetter: Live Nation Events Club Toppkvällar i Logomo, Åbo ÅK 30! De yngsta i publiken är kring 60, de äldsta är 100. •. •. Född i Björneborg, var nio år när familjen flyttade till Helsingfors. serviceavgifter från 72,50 / 57,50 / 52,50 € CO M P O S E D BY B I L L W H E L A N P RO D U C E D BY M O Y A D O H E R T Y D I R E C T E D BY J O H N M c C O L G A N W W W . Bor: I Pargas, i Helsingfors och en bostad i Spanien. kl 19.30, Tors 28.9 kl 19.30 Biljetterna inkl
30.3. 18 för fest för dig och din avec. Anmäl genom att betala till klubbens konto FI66 4055 8120 0029 35. 3.4 BRIDGE Kort fortsättningskurs. Skriv namn och fisk eller kött i meddelandefältet. 28.3 kl. Anm. Anmäl dig via www.aboarbis.. 16.3 FÄSTINGEN, FINLANDS FARLIGASTE DJUR Föreläsning tors. www.abo.fi Studiestart i september 2017. Anm. Ansökningstid 1–24.3.2017 via studieinfo.fi sökord ”yrkeslärare” www.abo.fi/yrkeslarare BLI BEHÖRIG YRKESLÄRARE! UTBILDNING GER FÄRDIGHET LEDIGA TJÄNSTER Kvartersklubbens veckoprogram 6.3–17.3 Folkhälsans Kvartersklubb finns på Auragatan 1 B. Arbetsmiljön är trivsam och dynamisk. Anm. Anm. senast 26.3. 28.3 I MANNERHEIMS KULINARISTISKA FOTSPÅR – recept med nyttoväxter Föreläsning tis. tors. senast 15.3. Närstudieträffar i Vasa eller södra Finland (Helsingfors/Åbo). tis. Hur kan man leva utan att producera avfall?” Efter föredraget supé. Anm. 7.4 ITALIENSK MATRESA Aprilveckoslut 7–8.4. Programkommittén Åbo Akademi är ett framgångsrikt universitet med 7 000 studerande och 1 300 anställda. Anm. 21.3 LYCKAN ÄR EN EGEN TRÄDGÅRD – konsten att odla ekonomiskt och att ta till vara frön Föreläsning tis. Sista ansökningsdag är 31.3.2017. 18.45. fre. mån. Reservera lördag 25.3.2017 från kl. Julia Degerth: ”Zero Waste – Noll avfall. Har du önskemål om bordsreservering för större sällskap, mejla info@svenskaklubbenturku.fi. 21.3 kl. 18.30: Stud. Anm. 10.00. senast. Supékortet kostar 59 euro (inkluderar ett glas skumvin, en snaps och två glas vin). Mer information 044 907 4737 AKTUELLT PÅ ARBIS TEATRAR NÖJEN www.svenskaklubben.fi Vårdagsjämningsfest 25.3.2017 Vi firar än en gång att morgnarna ljusnar och dagarna blir längre. 16.3 kl. fre. 31.3 KNYT EN BLOMAMPEL Ett vårveckoslut 31.3–1.4. Obs: De 100 första ryms med. 18.45. 23.3 KORTKURS I MODELLTECKNING Tre kvällar. ÅU ANNONSER 19 LÖRDAG 4 MARS 2017 SKOLOR OCH KURSER Läs bloggar på ÅU:s webb tors. senast 27.3. www.abo.fi Vi söker medarbetare Forskardoktor/biträdande professor i tillämpad psykologi från 1.1.2018 Till fakulteten för humaniora, psykologi och teologi Två universitetslärare i pedagogik Från 1.8.2017 Universitetslärare i musikens didaktik med spelning Från 1.8.2017 Akademilektor i modersmålets didaktik Från 1.8.2017 Till fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Akademilektor i informationssystem från 1.8.2017 Till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi Ekonomisekreterare från 10.4.2017 Till ekonomiservice Läs mera på www.abo.fi/jobb eller kontakta universitetets registratur, e-post: registrator@abo.fi, tfn: (02) 215 4106. 19.00. www.svenskaklubben.fi Damernas klubbafton Onsdagen den 8 mars kl. Mera information ger Regina Koskinen, tfn 044-739 7242. senast 23.3. senast 15.3. Anmälan (= uppringning) till 050-327 3326 senast mötesdagen kl. senast 20.3. tis. Telefonnummer 044 488 3000 Välkomna! MåndAg 11.00 Bridge 12.00 Hjärnjumppa 13.00 Korsordsgruppen 13.30 Sällskapsspel TiSdAg 10.30 Familjecafé 13.30 Karagruppen (7.3) 13.30 Stickcafé OnSdAg 11.30 Seniordans 13.30 Lättmotion 14.30 Vi uppmärksammar Kvinnodagen (8.3) 16.45 Sagojumppa (8.3, inte 15.3) 18.30 Ryggoch nackgymnastik (8.3, inte 15.3) TORSdAg 10.30 Balansövning 14.00 50+ Wäinö Aaltonens museum (9.3) 18.30 Linedance FRedAg 10.00 Babyoch knatterytmik 14.00 Bingo Mera information och anmälan på www.axxell.fi/narvardare-pargas-vuxen BLI NÄRVÅRDARE Vuxenutbildning vid Axxell i Pargas En ny närvårdarutbildning startar i Pargas! Utbildningen inleds den 14 augusti 2017
Tel. Airisto Segelsällskap i Åbo r.f. Kiitoratas mötesutrymme, numera Bowler Universitetsgatan 29, Åbo (OBS platsen !!!). 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Väl mött Styrelsen Nagu hembygdens väl ÅRSMÖTE onsdagen den 15 mars kl. 13.00 på Kommunalgården. Balkong, alkov, 4 vån. Ett stort tack till personalen på Hemmet. När dina ögon slocknat vi alla minnen har. Mangrant välkomna ! Styrelsen DÖDA ADVOKATBYRÅER UTHYRES annons@aumedia.fi Korpo pensionärer r.f. Föreningens medlemmar kallas till vårmöte på Svenska Klubben i Åbo onsdagen den 15.3.2017 kl. Tack för deltagande i vår sorg. – Stadgeenliga ärenden Styrelsen Välkomna Delägarna i Medelby fiskelag kallas till årsmöte söndag 26.3.2017 kl. Styrelsen Svenska Bildningens Vänner rf kallar sina medlemmar till årsmöte onsdagen den 15 mars kl. Tel. Som övrigt ärende behandlas ett förnyande av medlemsansöknings förfarandet. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 office@schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). På bygdegården. Anmälningar: nina.lundstrom@parnet.fi eller 0400-320 148. f. 18.00 i f.d. 040 824 2039 • Fastighetsvärderingar • Köpebrev • Bouppteckningar • Arvsskiften • Bolagsbildningar • Offentligt köpvittne • Skattefrågor Magnus Nyman VD AFM, Offentligt köpvittne 0400 535 492 magnus@nymanlkv.fi Greger Martell EM/AFM, KTM/LKV 0440 423 755 greger@nymanlkv.fi www.nymanlkv.fi Fastighetsförmedling FASTIGHETER Fastighetsförmedling AB Åbo, Universitetsgatan 15, 20100 Åbo Pargas, Kyrkoesplanaden 3, 21600 Pargas www.aktiaafm.fi Vårt svar på din hemlängtan! Fastighetsförmedling i Åbo och Pargas Petri Abrahamsson t. 040 517 6186. Håller sitt årsmöte 14.3.2017 kl. ÅU ANNONSER LÖRDAG 4 MARS 2017 20 Fin renov. sammankallas härmed till stadgeenligt årsmöte måndag 13.3.2017 kl. Österbyvägen 3 i Pargas. 0400-905 599 petri.abrahamsson@aktialkv.fi Leila Mattsson t. 17.00 på restaurang Emma. Till strandpark ca. Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Ordförande Vår kära Daga Lilian Margareta Gustafsson f. 040-300 2312 terhi.nordqvist@aktialkv.fi JURIDISKA BYRÅER Tavastg. Vår kära pappa och moffa Bo-Erik Nordström * 20.4.1928 Nådendal † 3.2.2017 Åbo När dina steg har tystnat finns ändå ekot kvar. hållplats 100 m. FÖRENINGAR Medlemmarna i Åbo Turnförening r.f. PERTTALA kb ÅBO Aningaisgatan 6 02-23 11 884 Kaskisgatan 15 02-23 11 881 RESO Kirkkoväärtinkuja 1 02-438 438 4 Efter affärstid . 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Därefter inbjudes vänligen till minnesstund i församlingshemmet. Vår Käre Karl-Oscar Koskinen Jordfästningen äger rum lördag 11.3 kl.13.00 i Houtskärs kyrka. 02-23 11 884 www. Till butik o. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Tel. Varmt tack till alla som har deltagit i vår stora sorg. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Tel. Vi spar dem i våra hjärtan tar fram dem då och då så kommer du för alltid att vara här ändå. 2.1.1938 i Houtskär d. Främre Tennby, Pargas. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Fullständig begravningstjänst www.hautaussaarinen.fi SLOTTSGATAN 9 ÅBO 114 år 02-23 23 23 5 BEGRAVNINGSBYRÅ A. Ledig från 10.3, se oikotie.fi nr 13634080. 18. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 office@juridic.net VH Lars Granfors VH Bertil Zetter ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . 800 m. Isaksson * 26.2.1938 Korpo † 13.2.2017 Borlänge I våra minnen bevarad Sven-Erik Hans, barnbarn syskon släkt och vänner Du somnade stilla när färden var slut. På mötet behandlas stadgeenliga vårmötes ärenden. Ett varmt tack för deltagandet. Djupt saknad Sabina och Lassi Ben, Päivi, Nelli och Emma Maret och Karl-Erik Mikko, Satu och León Anja Syskonen med familjer Vänner med familjer Jordfästningen har ägt rum i stillhet. 0500 827 728 leila.mattsson@aktialkv.fi Terhi Nordqvist t. 19.30. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). 9–16.30 och lö enl. hautausperttala.fi * 14.3.1928 i Korpo † 7.2.2017 i Pargas Vår kära Mor, svärmor och farmor Katri Albertina Eriksson född Henriksson I ljust minne bevarad Måns och Anne Niklas, Micaela, Matias och Andreas med familjer Ulf och Margot Petra och Linda med familjer Kim och Ulla-Maija Ida och Emma-Lina Övrig släkt och vänner Du var så trött Din bleka kind Nu smeks till ro Av Evighetens vind Jordfästningen har skett i stillhet. 28, 20700 Åbo Tel. På mötet behandlas de ärenden som nämns i stadgarnas 10a §. Plats: Finlands fiskeri och miljöinstitut, Kirjala. 17.2.2017 i Houtskär Älskad och saknad av Märtha Nina Erik och Kristina Jennica, Veronica Per Emelie, Elinne släkt och många vänner Seglatsen är slutad Hamnen är hunnen Pargas Jaktvårdsförening Kurs för jägarexamen börjar måndag 20.3 kl 18.00. ETTA 35 m². Jordfästningen har ägt rum i Torsång kyrka i närvaro av de närmaste. Efter mötet följer bowling på Bowlers bowlingbanor. 19 i Gillesgården, Auragatan 1 H. Uthyres 1 r + kv, 30 m². Vila i frid. överensk. Stadgeenliga ärenden.