Grundad 1824 · Lösnummer: 6,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 35 · Nummer: 35 · Fredag 28 augusti 2026
Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 2 Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!
02 5210 100 Tel. FOTO:JOHANBACKAS 30-31 Sport. 02 5210 100 Tel. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 6,50 € Nummer: 35 Vecka 35 Fredag 28 augusti 2026 8-9 Reportage. Trots sjukdomen – springer långa lopp Fortsatt stopp för klienter till boende 5 Nyheter. Häng med oss in i domkyrkan Att löpa i skog med rötter och stenar är betydligt mera krävande, men också mer givande, än att löpa på asfalt tycker Michaela Lindström. ”Vi ber om ursäkt för att det är så här”, säger Märta Marjamäki, styrelseordförande. Dan Eskil riskerar bli fånge hemma Försäljning av gästhamn väcker känslor Bageri måste baka utan det lokala mjölet 6 Nyheter 18-19 Nyheter 22 Nyheter Sommarnatt i Kasnäs Sommarnatt i Kasnäs Sommarnatt i Kasnäs kasnas.com kasnas.com kasnas.com H Hotell från 168 € / natt otell från 168 € / natt Gästhamn från 34 € / natt Gästhamn från 34 € / natt Caravan 38 € / natt Caravan 38 € / natt Hotell från 168 € / natt Gästhamn från 34 € / natt Caravan 38 € / natt Tel. Det finns fortfarande åtgärder som måste vidtas. Därför förlängs klientstoppet på Barkbackens servicehus. 02 5210 100 1.6 31.8 1.6 31.8 1.6 31.8 Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!
– Direkta osakligheter publicerar vi inte och vi stoppar också kommentarer där enskilda personer, till exempel busschaufförer, kan identifieras. Några av de kommentarer som har lämnats den senaste veckan gäller bland annat överfulla sopkärl vid busshållplatser, trasiga digitala tidtabellsskyltar och vegetation som skymmer sikten vid gångoch cykelleder. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Nytt Varhaförslag: En del av Aftonro i Iniö blir kvar Tjänstemännen föreslår att gemenskapsboendet vid Aftonro i Iniö läggs ner. Varhas strategioch integrationsdirektör Antti Parpo säger att det är beklagligt när enheter måste läggas ner. Varhas ledande tjänstemän hänvisar till svårigheterna att få personal. Innehållet i responsen varierar och handlar om allt mellan himmel och jord, säger, Johanna Ritvanen, kundservicechef på Åbo stad. Av dem var 40 procent någon form av kritik eller missnöje, och endast i 802 av kommentarerna fick stadens tjänster ett tack. I allmänhet är responsen saklig och de allra flesta kommentarer publiceras på stadens webbplats, men det finns undantag. Fram till den 13 augusti i år har staden tagit emot 15 983 kommentarer på sin responskanal. Om det inte går måste vi reagera, säger Parpo. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Bussar och gator – det här klagar Åboborna mest på Busstrafiken och vinterunderhållet av stadens gator är det som Åbo stad får mest respons på. En annan klagar på att bussen är försenad. – Vi förstår att det lokalt får stora effekter om vi lägger ner verksamhet. JohannaRitvanen. Åbo Åbo stad tar emot nästan 30 000 åsikter och synpunkter per år på sin responskanal. – Däremot skulle dygnetruntvården på Aftonro bli kvar, säger välfärdsområdesdirektören Tarmo Martikainen. Om vi inte kan göra det måste servicen erbjudas annanstans så att vi inte hamnar i en situation där vi inte följer lagen. I samband med fjolårets stora bussreform då de nya stomlinjerna togs i bruk exploderade antalet kommentarer om förnyelsen – från knappt 10 000 år 2024 till 14 000 år 2025. För Iniö handlar Aftonro också om att hålla skärgården levande. FOTO:KIMLUND/STEFANHOLMSTRÖM s Vi har testat AI och erfarenheterna har varit goda. Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Dygnetruntvården har åtta platser i Aftonro. Kommunerna och skärgården ser också Varhas enheter som en livskraftsfråga, har de sagt i sina utlåtanden. Responskanalen fyller sin funktion och staden försöker åtgärda de fel som framkommer så snabbt som möjligt. – Det är svårt att upprätthålla service utan personal. Vilken hälsning har ni till Iniö borna. Skribenten ska få svar på sin respons inom 3–7 dagar. AI kan till exempel läsa responsen och skicka den direkt till rätt avdelning. Äldreboendet Aftonro i Iniö har varit nedläggningshotat. AI kan till exempel läsa responsen och skicka den direkt till rätt avdelning. Men det finns utrymme för förbättringar. – Vi har testat AI och erfarenheterna har varit goda. FOTO:MONICAFORSSELL Iniö Tjänstemännen föreslår att gemenskapsboendet på äldreboendet Aftonro i Iniö läggs ner inom de närmaste två åren. – Vi utvecklar en modell där kunden kan följa hur hens ärende framskrider och i vilket skede av behandlingen det är. Vår prioritering är att ordna service på ett hållbart sätt. Också äldreboendet Fridhem i Houtskär har varit nedläggningshotat. – Någon vill anmäla en grop på vägen eller att gatubelysningen är tänd mitt på dagen. Alla kommentarer gås igenom och skickas vidare till den avdelning som responsen gäller. Fridhem finns inte nämnt i det preliminära material om kommande förändringar som tjänstemännen föreslår för politikerna i Varhastyrelsen. Han säger att Varha har ansvaret för att ordna servicen. Nästa steg kan vara att AI svarar kunden efter att en människa har kontrollerat texten. För att minska arbetsbördan hos stadens anställda är också AI till stor hjälp, förklarar Ritvanen. I fjol uppgick antalet kommentarer till 28 730. Åbo stads responstjänst på nätet fungerar som en slags klagomur för invånarna. Det skulle också vara bra med en funktion där kunden kan se om ett fel redan har anmälts. Nu är tjänstemännens förslag till välfärdsområdesstyrelsen i Egentliga Finland att gemenskapsboendet vid Aftonro läggs ner. På måndag ska välfärdsområdet Varhas styrelse ta ställning till ett uppdaterat förslag som gäller det så kallade servicenätet. I en kommentar sägs det kort och gott att Veteranparken i Runosbacken är i ett förskräckligt skick. Men som tjänsteinnehavare är vi tvungna att ordna servicen på ett lagstadgat sätt. Men vi har haft svårt att få personal till Iniö. Under vintrarnas snöstormar får vi många kommentarer om vägunderhållet. Det handlar om tio servicebostäder. – Det här är beklagligt. Ibland ger invånarna också konkreta förslag på vad som kunde göras bättre
Då kan vi omedelbart åtgärda dem innan de blir för omfattande. Sedan den 20 april har Barkbacken inte tillåtits ta emot nya klienter efter att det under våren kommit fram allvarliga brister i servicen som har äventyrat patientsäkerheten. På grund av klientstoppet har det också tärt på ekonomin och för tillfället är tretton platser av 138 lediga. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Klientstoppet fortsätter på Barkbacken: ”Vi ber om ursäkt” Barkbackens servicehus vd Susanne Karlsson och styrelseordförande Märta Marjamäki har jobbat hårt för att åtgärda de brister som välfärdsområdet Varha har upptäckt. Nu ska den saken bli bättre, säger Karlsson. Klienternas självbestämmanderätt kan begränsas till exempel genom att lyfta upp sängkanten för att klienten inte ska falla i golvet. s Vi har fortfarande en uppförsbacke framför oss, men den är inte lika brant som tidigare. Men dokumentationen måste ännu sättas i skick innan hon är nöjd. Kanske det är därför som en handfull av de anställda på Barkbacken den senaste tiden har slutat och bytt bransch. Målet är att erbjuda god service och uppfylla Varhas krav. Byråkratin och regelverket kring äldreomsorgen har blivit betydligt strängare än tidigare, säger Marjamäki som fick sin sjukskötarexamen år 1969. FOTO:KIMLUND Styrelseordförande Märta Marjamäki ber om ursäkt för de olägenheter som har uppdagats på Barkbackens servicehus. På Varha säger Karolina Olin, partnerskapschef på Varhas övervakningscentral att Barkbacken har jobbat hårt för att rätta till avvikelserna och att de allvarligaste är åtgärdade. Men vi måste erkänna att det finns saker som vi kunde ha gjort bättre, säger Marjamäki. – Det är klart att det måste finnas regler som ska följas, men juridiken har fått en allt större betydelse. Man har också tagit hjälp av utomstående experter som har kostat pengar. Någon entydig förklaring till varför situationen på Barkbacken eskalerade finns inte, men det är ingenting som hände över en natt, säger Marjamäki. I vissa fall har det till och med gått för långt. Efter det har de flesta av de här bristerna åtgärdats. Den 22 juni har nattpersonalen utökats från fyra till sju personer, och fem av dessa är alltid behöriga närvårdare. Det är en ödmjuk Märta Marjamäki, styrelseordförande för Barkbackens servicehus som möter mig i ett mötesrum på tredje våningen. – Vi ber om ursäkt för att det är så här trots att vi har jobbat jättehårt med våra processer. – Vi har lärt oss mycket och nu kavlar vi upp ärmarna för att få tillbaka vårt anseende och vårt förtroende gentemot Varha, klienter, anhöriga, media och samarbetspartners. Några allvarliga avvikelser är det ändå inte frågan om, säger Barkbackens vd Susanne Karlsson. – Det har inte alltid funnits den kompetens som behövs för att leda vårdarbetet. Det kan också vara mer glamouröst att jobba på ÅUCS än på ett äldreboende. Med sig har hon Barkbackens vd Susanne Karlsson. – Vi har fortfarande en uppförsbacke framför oss, men den är inte lika brant som tidigare. Åbo Underrättelser Fredag 28 augusti 2026 Nyheter 5. Tidigare var utbildningen av närvårdare också mer jordnära och praktisk, nu kan man bli närvårdare på distans, och de unga närvårdarna är inte förberedda på jobbet. Då var det också endast närvårdarstuderande som hade ansvar för gruppboendet. Välfärdsområdet Varha har därför förlängt klientstoppet. I våras visade det sig bland annat att drygt 90 procent av de boende i Wilén, det före detta Gubbhemmet, var undernärda eller riskerade bli det. – Tröskeln ska vara låg för personalen och de anhöriga att internt och anonymt anmäla avvikelser. Svårigheterna att hitta personal är inget unikt för Barkbacken, utan gäller äldreomsorgen generellt. Åbo Det finns fortfarande smärre avvikelser som måste åtgärdas på Barkbackens servicehus. Det har också tagit tid innan bristerna har uppdagats. Det ordnades inte heller tillräckligt med aktiviteter för de boende och de tillbringade största delen av tiden ensamma på sina rum. Barkbacken har trots allt 0.65 vårdare per klient, lagen förutsätter 0,60 och enligt Karlsson har man nu tillräckligt med personal. Detta enligt Varhas inspektioner den 25 februari och 4 mars. Välfärdsområdet Varha är ändå inte nöjt med åtgärderna och klientstoppet förlängdes i onsdags till den 8 september. Samtidigt tycker hon att det är bra att problemen har uppmärksammats. En sådan åtgärd kräver läkartillstånd och måste dokumenteras noggrant. För Barkbackens ledning och personal har de senaste månadernas turbulens varit tung och påfrestande. Dessutom får inte nattfastan vara längre än elva timmar. Det finns också tre aktivitetsledare som ska vara med klienterna och det ska anställas två nya närförmän. – Det gäller dokumentationen av hur klienternas självbestämmanderätt begränsas, och den systematiska uppföljningen av trygghetslarmen. Jobbet är tungt och många av dem som kommer till ett servicehem är i så dåligt skick att det närmast handlar om sjukvård, i stället för omsorg av de äldre. Marjamäki medger att förtroendet för Barkbacken har fått en törn
Till sin hjälp har han en personlig assistent som hjälper honom att ta sig till läkare, fysioterapeut eller matbutiken. Dessutom måste han betala hyran för den stadigvarande lägenheten, 930 euro i månaden. Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Dan Eskil lider av en mycket sällsynt, obotlig och framåtskridande sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Ett icke vinstdrivande husbolag eller en hyresvärd borde kunna ordna en ersättande lägenhet. Därtill kommer kostnaderna för el, vatten och flyttbil. – Jag kan inte ta ett trappsteg och är helt beroende av hjälpmedel för att ta mig ut. I huset finns äldre personer som sitter i rullstol eller går med rullator. I höst blir huset utan hiss. För att minska risken för att falla omkull saknar lägenheten mattor och trösklar. – Jag kan förstås ansöka om bidrag och hoppas på det bästa. FOTO:KIMLUND Dan Eskil Jansson bor på sjätte våningen i ett höghus på Sjömansgatan 7 i Åbo. – Det har tagit lång tid och tärt på krafterna att hela tiden slå huvudet i nya väggar. – I fall en rörelsehindrad person riskerar bli inlåst i sin lägenhet kan det vara frågan om diskriminering enligt diskrimineringslagen. En hissrenovering görs av anledningar som hyresgästen inte kan påverka, och därför ska inte hen heller behöva bli ekonomiskt lidande, säger Gustafsson. När han frågat dem hur de ska klara sig är svaret ”jag vet inte”. Summa summarum: en tilläggskostnad på närmare 2 000 euro. Det är oskäligt att betala för två. Bland annat Helsingin Sanomat skrev i somras om en rullstolsburen man som satt fast i lägenheten under hissrenoveringen. Den är inte optimal, men den får duga, säger han. Hyran är 500 euro i månaden. Dan Eskil är inte den enda som lider. Nu står Dan Eskil inför ett stort problem som har stressat honom sedan våren då husbolaget meddelade att hissen byts ut med start den 7 september. Lätt har det inte varit och motgångarna har tärt på psyket. Någon hjälp av FPA lär han inte heller få. Jag får nog sympatier men ingen hjälp. Arbetet beräknas pågå till den 30 oktober. Förutom de viktigaste husgeråden och möblerna som soffan och köksbordet måste han ta med sig alla hjälpmedel och sjukhussängen med elektronik och sladdar, vilket gör att inte vem som helst kan slänga in den i vilken skåpbil som helst. Det är inget alternativ att bli instängd här i ett par månader. Åbo Dan Eskil Jansson i Åbo lider av en sällsynt muskelsjukdom och kan inte gå i trappor. Det är inget alternativ att bli instängd här i ett par månader. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Dan Eskil i Åbo vill inte bli fånge i sitt hem när hissen byts ut Dan Eskil Jansson var långvarig musikredaktör på Svenska Yle och gjorde bland annat de populära musikfrågesporterna innan han sjukpensionerades för ett par år sedan. s Jag tänker inte ge upp. På Invalidförbundet säger jurist Henrik Gustafsson att Dan Eskils fall inte är unikt. Nu har hyresvärden Kodisto erbjudit honom en tillfällig bostad på andra våningen i ett hus ett par kvarter från den nuvarande. – Invalidpensionen räcker inte långt. Han stöder sig på en käpp och sätter sig mödosamt ner i en lyxigare kontorsstol med hjul. Men det känns som att medmänskligheten har satts på undantag. Även då han ska luncha med kompisar följer assistenten med. Men tack och lov har jag lite besparingar så att jag inte går i konkurs. – Det vore rättvist att den som blir tvungen att flytta betalar hyra endast för den ena lägenheten. Det tar en stund innan Dan Eskil Jansson öppnar dörren till sin lägenhet på sjätte våningen i ett höghus på Sjömansgatan i Åbo. För att inte bli fånge i sitt eget hem har Dan Eskil i flera månader kämpat med att hitta en ersättande lägenhet. Då gick allt smidigt och hyresvärden stod för alla kostnader. Hissen renoverades också för knappt tio år sedan. Nu är det nya tider och Dan Eskil måste betala allt ur egen ficka. Faller jag kan jag inte ta mig upp, och då är det bara att kalla på ambulans. Men jag tänker inte ge upp. Men han måste ha två bilplatser för att ta sig till bilen med rullstolen vilket innebär en extra kostnad på 90 euro i månaden
10.Valio OSTSKIVOR 270-300 g (11,11-12,35/kg) Utan Plussa-kort 4,19-4,29 pkt (13,97-15,89/kg) 3 pkt 7 99 Kariniemen FILÉBIFFAR AV KYCKLING 1 kg Begr. Begränsat parti produkter KOLLA OCKSÅ IN DE SMARRIGT FINA ERBJUDANDENA i webbutiken K-Ruoka! ETT PARTI Plussa-förman -20-22 % 3 pkt Mobilförmån -32-36 % Plussa-förman -16-22 % ETT PARTI. 2 filéer/hushåll Utan Plussa-kort 4,09-4,35 pkt 7,39 pkt (15,89-17,31/l) 3 pkt 10.Ben&Jerry’s GLASS 427-465 ml (7,17-7,81/l) Begr. Åbo Underrättelser Fredag28augusti2026 Nyheter 7 Plussa-förman -7-39 % 12 95 kg Hätälä FÄRSK LAXFILÉ C-skuren, vakuumförpackad, odlad, Norge Begr. 5 50 Valio OIVARIINI 350-400 g (6,88-7,68/kg, 6,88/l) Även mjuka oljor och flytande Ej växtbaserad Begr. De grövsta är sex fall av grov våldtäkt mot barn och nio fall av grovt sexuellt övergrepp mot barn. Utan Plussa-kort 3,29-4,15 st. 2 askar/hushåll ask Utan Plussa-kort 14,79 ask Plussa-förman -45 % PRISERNA GÄLLER TORS.–SÖN. (8,88-10,14/kg, 10,38/l) 2 st. Förutom sexbrotten döms han för skjutvapenbrott och skjutvapenförseelse. Till det ena barnet ska han betala 20 000 euro för lidande. 1 sats/hushåll 2 st. Kim Lund Våldtäktsman dömd för 15 grova sexbrott mot barn Tingsrätten i Åbo förkunnade domen på fredagen. Summan som han ska betala till det andra barnet uppgår till drygt 48 000 euro. 27-30.8.2026 IFALL INGET ANNAT NÄMNS. FOTO:KIMLUND Åbo En man i 40-årsåldern har dömts till över tio års fängelse för flera grova våldtäkter mot barn. Mannen ska häktas omedelbart. 2 pkt/kund Utan aktivering och Plussa-kort 3,69-3,95 pkt (30,75-32,92/kg) 2 49 pkt Endast på K-Supermarket 27-30.8.2026 5 80 Kivikylän UTVALDA PRODUKTER 250-400 g (7,25-11,60/kg) 2 st. 1 sats/hushåll BANANER Ecuador 1.kg BENFRI Plussa-förman -54 % AKTIVERA MOBILFÖRMÅNEN FÖR SUPERDAGARNA I APPEN K-RUOKA! Kotivara MEDVURST 120 g (20,75/kg) Begr. Utan Plussa-kort 3,15-4,79 st. Den år 1988 födda mannen har gjort sig skyldig till en lång rad grova sexbrott mot barn. Dessutom döms han för sex fall av sexuellt övergrepp av barn, två fall av erbjudande av ersättning för sexuell handling mot ung person och två fall av sexuellt utnyttjande av barn. Det sammanlagda straffet för Mikko Jalmari Kuisma är 12,5 års fängelse, skriver Egentliga Finlands tingsrätt i en färsk dom. (8,48-14,25/kg) 2 st. Domen kan överklagas
Tillgängligheten blir också bättre i och med nya ramper och hissar. – På väggarna kan jag använda en lite större svamp, men i mellanrummen måste jag använda en betydligt mindre. Åbo Den omfattande renoveringen av Åbo domkyrka är i full gång. – Att det inte finns några färdiga modeller för hur man ska gå till väga. – Ett så här stort projekt går inte att planera enbart på ritbordet, utan det behövs flera synpunkter i takt med att arbetet framskrider, säger Kalle Luoma, fastighetschef på Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet. ÅU tittade in i kyrkan för att se hur arbetet framskrider. Den ansvariga arbetsledaren heter Jussi Hernberg. Renoveringen har en budget på 24 miljoner euro. Fredag28augusti2026 Åbo Underrättelser 8 Reportage. Vilka är de största utmaningarna. Entreprenör är byggföretaget NCC. FOTO:KIMLUND Jussi Hernberg är ansvarig arbetsledare på byggföretaget NCC som är huvudentreprenör för renoveringen. Inomhusluften blir bättre och temperaturskillnaderna mindre. Synen som möter mig då jag stiger in i Åbo domkyrka är väldigt annorlunda än vad jag är van vid. Man kan alltid stöta på överraskningar och man måste vara noga med att inte orsaka några skador. Men hittills har allt gått som planerat. Experter på kulturhistoria och fornminnen övervakar arbetet tillsammans med Åbo svenska församlings kyrkoherde Mia Bäck och Åbo domkyrkoförsamlings domprost Aulikki Mäkinen. Renoveringen är ett lagspel där flera aktörer deltar. Den omfattande renoveringen inleddes i våras och beräknas vara klar till advent 2028. Ett verkligt precisionsarbete är att rengöra väggarna i Skarpskyttekapellet, där Jussi Hämäläinen torrputsar murbruket mellan tegelstenarna. – Alla ytor har rengjorts och det blir betydligt fräschare och ljusare när tiotals år av damm är borta. Det är ett ganska noggrant jobb. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Arbetsledaren som renoverar domkyrkan fick ”wow-känsla” Renoveringen av Åbo domkyrka är ett gigantiskt projekt som beräknas bli klart om drygt två år. Hur kommer kyrkbesökarna att märka att kyrkan har renoverats. Gulklädda och hjälmförsedda byggarbetare borrar och sågar, och framför altaret står en tiotals meter hög byggställning. Predikstolen är inlindad i en stor plastrulle, kyrkbänkarna är också täckta i plast och väggar, tak och golv är belagda med fanerskivor. – Jag fick lite av en ”wow-känsla” då det blev klart att vi får förverkliga ett så här stort och unikt projekt
Ansök om bidrag 1–30 september. Egentliga Finlands museidag söndag den 30 augusti Egentliga Finlands museer rf Regionalt ansvarsmuseum för Egentliga Finland FRITT INTRÄDE PÅ MUSEIDAGEN! KIMITOÖ Dalsbruk Bruksmuseum öppet kl. 11–16 Utställningar av finländsk sjöfart och Hur tog man sig fram i Nagu förr. 11–16 Utställningar, där man granskar somrar förr i tiden och hur växter har använts i vardagen. 11–18 Guidning på svenska kl. Läs mer på www.bmr.fi . Tullbacksvägen 7, Dalsbruk, bruksmuseum.fi Sagalunds museum öppet kl. Frivillig avgift. 11–16 Kl. 11–17 Målningar, skulpturer och grafik av framstående finländska konstnärer. Mannerheiminkatu 21, Nådendal, naantali.fi/museo (på finska) PARGAS Korpo hembygdsmuseum öppet kl 10–16 Gamla foton från Korpo. Jussi Hämäläinen torrputsar murbruket mellan tegelstenarna på väggen. 11.30-13 Följande torsdagar: 3.9, 1.10, 5.11 och 3.12. Pop up café. Biskopsgatan 17, Åbo, sibeliusmuseum.fi Finlands Scoutmuseum öppet kl. Luostarinkatu 3, Nådendal, casahaartman.fi Nådendals museum öppet kl. Västra Långgatan 13, Åbo, scout.fi/nu/scoutmuseum/ SE HELA PROGRAMMET turku.fi/varsinaissuomenmuseopäivä Brunch för alla Kom och ät Aurelia, Auragatan 18 1:a våningen kl. Åbo Underrättelser Fredag28augusti2026 Reportage 9 Jobbar ni för eller med barn och unga. Storgårdsgatan 13, Pargas Sjöfartshuset i Nagu öppet kl. Utställningar av dräkter och accessoarer och Black kaffinobox XXXVII. 11–18 Utställningen När larmet går. Renoveringen av Åbo domkyrka är ett gigantiskt projekt som beräknas bli klart om drygt två år. Kalle Luoma, fastighetschef på Åbo och St:t Karins kyrkliga samfällighet och Jussi Hernberg beskriver renoveringen av domkyrkan som ett unikt projekt. Brandskydd och polis i Nådendal. 13 till utställningen av Jean Sibelius liv och verk. Kyrkostigen 3, Nagu ÅBO Museet Ett Hem öppet kl. 11–16 Konsul Alfred Jacobsson och hans fru Hélènes borgarhem från sekelskiftet 1900. 11–17 Metallindustrins historia och arbetarnas trähusbostäder. FOTO:KIMLUND Kyrbänkarna är skyddade med stora plastskynken. Museivägen 7, Kimito, sagalund.fi Söderlångviks museum öppet kl. 12–18 Guidade turer till scoutingens historia och nutid. Biskopsgatan 14, Åbo, etthem.fi/ Sibeliusmuseum öppet kl. 12–17 Konstnärparet Axel och Hedvig Haartmans hus fyller i år 100 år. Här är Domkaféet som får mera utrymme då en liten dörr öppnas på den högra sidan till ett annat rum. Strömmavägen 39, Korpo, korpo.hembygd.fi/sv/ Pargas hembygdsmuseum öppet kl. Amos Anderson vägen 2, Dragsfjärd, soderlangvik.fi NÅDENDAL Casa Haartman öppet kl. 13–15 repslagning, tipsvandring, boktorg
Enligt de nya kriterierna för Steaunderstöd klassas FDUV som en centralorganisation. Sist men inte minst flyttar saluhallsföretagarna till Wiklundhuset för en tre år lång period på grund av renovering i saluhallen. – Vi har optimerat utbudet i Prisma och Sokos så att det inte finns överlappningar, säger Hakulinen. Bidragen till familjeverksamheten och medlemsföreningen Steg för Steg lär inte sväva i fara, men i och med nedskärningens storlek skulle hela förbundets verksamhet vara hotad. Då är det invigning. Dessutom finns det flera snabbkassor än tidigare. På gatunivå finns bruksföremål. Kunderna fortsätter att strömma in mellan träskivor, avspärrningar och tillfälliga skyltar. Restaurangerna Trattoria, Coffee House, Hesburger och Walo Rooftop Bar finns fortfarande kvar i huset. Efterfrågan på vissa produkter, som tejp och verktyg, har varit tydlig redan från början. Var hittar man kassan. I praktiken innebär det att understöd främst ska gå till verksamhet som ”kompletterar de offentliga tjänsterna och möter människor”, enligt statsrådet. – Vi vädjar till regeringen att mildra de drastiska konsekvenserna för organisationerna och sårbara grupper genom att dra tillbaka de senaste nedskärningarna, säger verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i pressmeddelandet. Det ersätter den tidigare rulltrappan och är vänt åt andra hållet. Fokus då bidragen beviljas ska framöver i högre grad ligga på konkret, mötande verksamhet. Katarina Pada FDUV larmar om nedskärningar: ”Regeringen måste backa” FDUV:s förbundsordförande Mikaela Björklund (t.v.) och verksamhets ledare Annette TallbergHaahtela är oroliga över förbundets framtid. Förslaget hade inte diskuterats av regeringen och mötte motstånd hos bland andra regeringspartierna SFP och Samlingspartiet. Wiklundhuset i Åbo tar form på nytt. S-bankens kontor har flyttat till tredje våningen. ● S-bankens kontor finns nu på tredje våningen. På godisavdelningen har man till exempel installerat lutande hängare. ”För att undvika en rejäl nedmontering av civilsamhället, måste regeringen backa kring de enorma nedskärningarna i Steabidragen”, anser förbundet. Det innebär större utbud av varor. Bruksföremål säljs numera på gatunivå i Prisma. En del kunder är tydligt irriterade över förändringarna. Åbo Nya Prisma, förändrade rutter och en hel del byggstök. När en godispåse tas bort glider nästa framåt och hamnar längst fram. Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 10 Nyheter. Livsmedel säljs i källarvåningen som tidigare. FDUV är en intresseorganisation för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras familjer. FDUV riskerar förlora närmare 70 procent av sin statliga Steafinansiering. Var finns en viss produkt. Det motsvarar 67 procent av förbundets Steafinansiering. Även verksamhet som är viktig för att andra organisationer ska kunna ordna sådan verksamhet kan få stöd. Regeringen bestämde sig för att omförhandla kriterierna och en arbetsgrupp med tjänstemän gjorde ett nytt förslag som regeringen godkände. – Vi har under decennier uppmanats samarbeta och ha gemensamma centralorganisationer, för att kunna sköta till exempel kommunikation till medlemmarna, intressebevakning och stöd till lokalföreningarna på ett professionellt sätt. FDUV:s allmänna verksamhetsbidrag är i år cirka 336 000 euro och för LL-Center, som arbetar med och för lätt svenska, är bidraget 156 000 euro. Livsmedel hit tas som tidigare (i SMarket) i käl larvåningen medan bruksföremål är på gatuplan. Ungefär 45 procent av FDUV:s verksamhet finansieras med Steabidrag, resten av bland annat andra aktörer, som stiftelser och fonder. Den historien vill Turun Osuuskauppa, TOK, också lyfta fram i det förnyade varumärket. Också många små detaljer har setts över. Förnyelsen handlar inte bara om stora förändringar. Prismas chef Tanja Korhonen och resten av personalen i Åbos nya sto ra centrumbutik får svara på många frågor medan renoveringen och för nyelsearbetet pågår. Skyltar visar vägen, men alla vägar är inte helt självklara. Här finns allt från tvättmedel till köksartiklar och djurfoder. Nere har kyloch frysskåpen förnyats och lokalen har planerats om för att bli öppnare och mer lättillgänglig. – Det är en trend som fortsatt, speciellt kunder som bara köper något smått vill gärna avklara besöket snabbt, säger Korhonen. Cirka 70 procent av understödet riktar sig redan till den här sortens verksamhet. De flesta verkar nyfikna. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Snart är renoveringen klar Rulltrappan som går mellan första, andra och tredje våningen kan lysa i olika färger enligt tema. Livsmedel hittas som tidigare i husets källarvåning. Som kriterierna nu tillämpas, ska sådan verksamhet inte finnas alls. Då Wiklundhuset renoveras ändrar en del av rutterna och medan arbetet pågår gör TOK:s personal nya guider och skyltar varje dag, säger Meri Hakulinen, utvecklingschef för Wiklundhuset. Att hålla stängt under renoveringen var aldrig aktuellt. FOTO:SOFIAJERNSTRÖM Det här handlar det om Reglerna för understöd till för föreningar och stiftelser inom socialoch hälsovård ändrar. Om nedskärningarna förverkligas på det här sätter är det inte bara ett dråpslag mot FDUV och de människor vi jobbar för utan mot hela civilsamhället, säger förbundsordförande Mikaela Björklund i utskicket. Socialoch hälsovårdsminister Wille Rydman (Sannf) bestämde nya kriterier för Steabidragen i somras. ● Sokos modeavdelning finns på andra våningen, medan smink, parfym och hårvård blir kvar på gatunivå. Att det är en Prisma innebär bland annat större utbud. Vår personal har orkat fint med renoveringen och kunderna likaså, säger Meri Hakulinen, utvecklingschef för Wiklundhuset. På andra våningen finns numera hela Sokos modeavdelning medan smink, parfym och hårvård hålls kvar på gatuplan. Finland De förnyade kriterierna på statliga Steaunderstöd kan bli ödesdiger för bland annat FDUV. När ÅU går runt i huset tillsammans med Hakulinen och Prismas chef Tanja Korhonen ställer många frågor. Utbudet breddas även med barnoch idrottskläder samt idrottsredskap. Målet är att hela förnyelsen ska vara klar i oktober. Verksamheten kring lätt svenska är också i vågskålen. Rutterna har förändrats och förändras under arbetets gång. – Något vi fick frågor om direkt var stekpannor, säger Korhonen. Understöden som betalas ut av Socialoch hälsoorganisationernas understödscentral Stea minskar med en tredjedel från och med 2027, enligt ett tidigare beslut av regeringen. Vilken väg ska man ta. – Vi gör nya guider och skyltar varje dag. Det är långt ifrån tomt i Wiklundhuset trots att renoveringsarbetet pågår. Det betyder att förbundet inte längre kan få bidrag för påverkansarbete, kommunikation och stora delar av administrationen. Numera går ett slätt rullband mellan gatuplan och källarvåningen. Planeringen och ombygget av deras lokal pågår. Det skriver organisationen i ett pressmeddelande på torsdagen. FOTO:ANNINASUOMINEN Några konkreta förändringar i Wiklundhuset ● Prisma har ersatt S-Market. Wiklundhuset har en lång historia och har stått på platsen sedan 1895. Ingångarna förnyas också – mot salutorget byggs en stor karuselldörr. – Vi ville hålla öppet eftersom det finns stora mängder kunder här, säger Hakulinen. ● Rullbandet till livsmedelsavdelningen har bytt riktning och ersätter den tidigare rulltrappan
Många kvinnor berättar att torrheten påverkar närhet och sexliv, självkänsla och hela livskvaliteten – vardagen känns inte längre som vanligt. Vagisan fuktkräm kombinerar återfuktande ingredienser med lugnande lipider (fetter), som i kliniska studier har visat sig minska de negativa effekterna av vaginal torrhet på kvinnors liv. Läs mer: vagisan.com/fi Vad gör Vagisan annorlunda. Vad innebär torrhet i praktiken. Vagisan fuktgivande vaginalkräm har utvecklats för att behandla torrhet: den lindrar ofta besvären redan vid de första användningstillfällena. Det handlar om en naturlig förändring – och det är inte länge sedan som tidningar till och med vägrade skriva om det. Eftersom krämen är hormonfri kan den också passa kvinnor som samtidigt använder hormonbehandling.. I fullmäktige får du en utsiktsplats och möjlighet att delta i beslut som gäller oss ägarkunder. Ungefär varannan kvinna upplever vaginal torrhet under eller efter klimakteriet. Gör ett viktigt val. Mjölksyran i krämen stödjer slidans naturliga pH-balans. ”Vissa kvinnor beskriver det som sveda när de kissar, klåda eller en brännande känsla, och andra upplever smärta vid samlag”, berättar Pia, som använder Vagisan fuktgivande vaginalkräm. Tiderna förändras, nu pratar vi om vaginal torrhet Vallningar känner många till, men ett vanligt symtom hamnar ofta i skymundan: vaginal torrhet. 08.00 och 15.9 kl. Hormonfri hjälp mot vaginal torrhet Den goda nyheten är att det finns hjälp att få. 16.00. Många vattenbaserade geler återfuktar bara tillfälligt. Åbo Underrättelser Fredag 28 augusti 2026 11 Gör ett viktigt val i Egentliga Finland Ägarkund, ställ upp som kandidat i fullmäktigevalet i din egen andelsbank. Förutom behandlingar som ordineras av läkare kan också hormonfria produkter lindra symtomen. op.fi/egentligafinland/val PREMIÄR 10.9.2026 TEXTAS OCH SYNTOLKAS PÅ SVENSKA ABOSVENSKATEATER.FI 02-227 7377 MANUSKRIPT OCH SÅNGTEXTER: HOWARD ASHMAN MUSIK: ALAN MENKEN UPPFÖRANDERÄTTIGHETER BEVAKAS AV/ ESITYSOIKEUKSIEN VALVOJA/ PERFORMANCE RIGHTS NORDIC DRAMA CORNER OY Vagisan Fuktkräm från apoteket. Ställ upp som kandidat mellan 25.8 kl. Forskaren Maike Becker: ”Slidans slemhinna är beroende av östrogen, och när hormonnivåerna sjunker minskar också den naturliga fukten”. OP Egentliga Finlands nya fullmäktige väljs i år
Från maj till juli var antalet förare under 25 år som misstänks för grovt äventyrande av trafiksäkerheten nästan 17 procent fler än under motsvarande tid i fjol. I samband med körkortsreformen 2018 minskade antalet obligatoriska körtimmar i bilskolan från aderton till tio. Man måste ta andra i beaktande och inte bara tänka på sig själv. När det gäller ämnena i sig är det ingen stor nedskärning, säger Widén. – Man hade bråttom till jobbet eller till Hesburger som snart skulle stänga. – Jag tror att jag har lite liknande känslor nu som jag hade då. Utbildningsreformen kan ses som en profilförlust för ett universitet med en traditionellt hög ämnesbredd. – Utan att skuldbelägga vare sig bilskolorna eller politikerna så tror jag att det säkert haft en inverkan. Enligt ett förslag från i vintras kan reformen bland annat leda till att några utbildningsprogram läggs ner på kandidateller magisternivå, att små humanistiska ämnen samarbetar mera och att vissa språkutbildningar bara tar in nya studerande vartannat år. Det nya läsåret är också slutet på en annan slags era, i och med att det här är det sista läsåret före ÅA:s utbildningsreform träder i kraft. – Vi gör utbildningsreformen med respekt för vårt ansvar för universitetsutbildning på svenska. Widén säger ändå att ämnesutbudet minskar mindre än vad man kanske tror, även om mängden huvudämnen blir färre. Det finns hur många historier som helst. I nuläget är 70 procent av ÅA:s studerande svenskspråkiga. Mängden studerande som årligen tar emot en studieplats vid ÅA har visserligen ökat under det senaste årtiondet, men tillväxten består i huvudsak av utländska studerande. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Ungas grova trafikbrott skjuter i höjden Pasi Pihlava, chef för trafikpolissektorn på Polisinrättningen i Sydvästra Finland bekymrar sig för det ökade antalet grova trafikbrott i regionen. Men vi måste fundera på vilka branscher vi utbildar utländska studerande i och hur de ska lära sig språket så att de kan stanna, säger Widén. Över 40 procent av olyckorna sker mellan klockan 00 och 07. Ökad övervakning är ett sätt att komma åt fortkörarna, det viktigaste är ändå att alla som rör sig i trafiken förstår att det egna trafikbeteendet berör alla som är ute på vägarna, säger Pihlava. – Flera gånger i veckan möter vi förare, både bilister och motorcyklister, som kör över 200 kilometer i timmen. – När jag förberedde mig för inskriptionen och läste tidigare rektorers inskriptionstal, märkte jag att samma utmaningar i viss mån upprepar sig under historiens lopp, som just ekonomin och den akademiska friheten, säger Widén. Det var viktigt då och det är lika viktigt i dag, men det får inte begränsa oss. Widén säger att de ekonomiska anpassningarna fortfarande pågår. Eftersom hen är död går fallet inte vidare för åtalsprövning. Utbildningsreformen är bara en del av ÅA:s enorma projekt att balansera universitetets ekonomi. En glädjande nyhet är ändå att ÅA gjorde ett bra resultat år 2025 när det gäller flera aspekter som avgör hur mycket pengar universiteten får från staten. Också det kan ha haft en negativ effekt på ungdomarnas trafikbeteende. Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Hon kände redan till universitetet eftersom hennes föräldrar jobbade där. – Vårt grunduppdrag ända sedan Åbo Akademi grundades år 1918 är att garantera svenskspråkig universitetsutbildning i Finland. Socialoch hälsovårdsminister Wille Rydman (Sannf) gick i somras i bräschen för den här utvecklingen när han ändrade sitt eget ministeriums förslag om vilka forskningsprojekt inom socialt arbete som skulle få statlig finansiering. FOTO:KIMLUND s Flera gånger i veckan möter vi förare, både bilister och motorcyklister, som kör över 200 kilometer i timmen. FOTO:KALLEGRÖNROOS s Om vi vill att universiteten och Finland ska utvecklas och växa, sker det genom att fler människor kommer hit från andra länder. PasiPihlava Egentliga Finland Antalet unga fartdårar som åker fast för fortkörning har ökat kraftigt i sommar i Egentliga Finland. Bortom alla politiska beslut kommer både ÅA och andra finländska högskolor att påverkas av ett av Finlands till synes mest svårlösliga fenomen, nämligen den låga nativiteten i Finland. För Åbo Akademis rektor Gunilla Widén är början på det nya läsåret speciellt på två sätt. Enligt Pihlava löper unga under 25 år en dubbelt så stor risk att dö i trafiken jämfört med den övriga befolkningen. Och det är inte några lindriga fortkörningar, säger överkommissarie Pasi Pihlava, chef för trafikpolissektorn på Polisinrättningen i Sydvästra Finland. Nu börjar nämligen hennes första läsår som stadigvarande rektor, efter att hon mellan april i fjol och augusti i år fungerat som tillförordnad rektor efter Mikael Lindfelts avgång. Utöver att ÅA och andra universitet måste finna sig i minskad statlig finansiering, har också politiker under de senaste åren visat ett allt större intresse för att på detaljnivå bestämma om vilka forskningsprojekt som får pengar. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi ÅA:s nya rektor: Det svenska uppdraget får inte begränsa oss Åbo Akademis rektor Gunilla Widén leder akademin genom turbulenta tider. Vi är mitt inne i tuffa år, men vi har framtidstro, säger hon. GunillaWidén Åbo Åbo Akademis ekonomi fortsätter att vara universitetets största utmaning, men också politiker och demografin vållar huvudbry. Enligt akademins strategi ska 60 procent av ÅA-studerande år 2030 ha svenska som modersmål, medan 20 procent ska vara finskspråkiga och 20 procent ha något annat modersmål än nationalspråken. – Det handlar om attityder. Ett flagrant fall var när en motorcyklist körde 180 kilometer i timmen på motorvägen med en person som saknade hjälm bakom sig. – Att förbättra ekonomin är ett långsamt och stort projekt som också påverkas av statens svaga ekonomi. I år är det också 40 år sedan Widén själv började studera vid ÅA. Dessutom blir det antagligen aktuellt med mera åtstramningar de kommande åren. Den 18-åriga föraren misstänks för grovt äventyrande av trafiksäkerheten och grovt dödsvållande. – Om vi vill att universiteten och Finland ska utvecklas och växa, sker det genom att fler människor kommer hit från andra länder. Vi ska kunna bevara bredden, men den kommer att synas på ett annat sätt. Förklaringarna till fortkörningarna varierar, säger Pihlava. Vi pratade med ÅA:s rektor inför läsårets början. Men kanske handlar det om en allmän nonchalans och att man inte bryr sig om trafikreglerna. Någon förklaring på varför utvecklingen i Egentliga Finland går i motsatt riktning än i övriga Finland, där hastighetsöverskridningarna inte är lika grova, har Pihlava inte. Det är bekant, men ändå inte, roligt och spännande men också lite skrämmande, säger hon. Hon säger att ÅA inte påverkades av Rydmans beslut, men att det på ett principiellt plan inte är acceptabelt att politiker styr forskningsfinansiering på mikronivå. Samtidigt är hon mån om att betona att ÅA ska kunna kombinera sin unika uppgift som Finlands svenskspråkiga universitet med att driva internationell forskning av hög standard. Senast den sista juli omkom en 15-åring och en 18-åring i en trafikolycka i Pikis då en bil i hög hastighet körde mot en bropelare på Makarlavägen
Säljs som auktion på huutokaupat.com, sista anbud 20.9. Stallet informerar på sin Facebooksida att misstanken om smittan konstaterades förra torsdagen och under den 25 augusti bekräftades smittan efter provtagning. Pargas. I praktiken står all verksamhet i stallet stilla just nu och inga utomstående besökare tillåts i stallet. Viruset smittar inte till människor eller andra djur än hästdjur. Jordvärme. Stor potential! Charmigt välrenoverat hus, byggt 1948, 4r+k+b= 130m . Turun Sanomat var först med nyheten. Polisen misstänker inte brott. 128m , 4r,k,hjälpkök,badr/wc,wc,b. Säljs som auktion på huutokaupat.com, sista anbud 20.9. Charmigt stockhus, 140m , byggt kring 1920. FOTO:ÅU Åbo Underrättelser Fredag28augusti2026 Nyheter 13 Vi hjälper dig att fi nna din favoritplats i skärgården! PROFFS INOM SKÄRGÅRDSBOENDE Alldeles vid havet, nästan ny, full möblerad infl yttningsklar villa. De nominerade kandidaterna är: ● Reijo Grönfors ● Helen Honkasaari (Svenska Kvinnoförbundet) ● Emilie Jäntti (Svensk Ungdom) ● Adrian Liljeström (Svensk Ungdom) ● Nils Torvalds SFP-kretsen har sedan tidigare nominerat sittande riksdagsledamot Sandra Bergqvist. Tomt 8 759m . Det är frågan om den man som anmäldes försvunnen i Åbo den 30 juli. 0,14ha tomt, garage 60m . Borrbrunn och solpaneler. För året-runt-boende. Död person i Pargas har identifierats Helen Honkasaari. Polisen tackar allmänheten för de tips som har skickats in samt alla frivilliga som var med och sökte efter mannen. En häst i Pargas ridstall på Norrgårdsvägen har smittats av hästherpesviruset EHV1, som i värsta fall kan leda till neurologiska symptom och döden. 33,35m +20m loft + 31m terrass. nya fönster, tak och fasad. Den döda person som hittades i terrängen i Pargas i början av augusti har identifierats, meddelar polisen. Virusinfektioner diagnostiseras tidvis, oftast under vårvintern. Öppen spis, vedspis, kakelugn och många fi na originaldetaljer. Tomt ca 2,2ha. Bl.a. Mannen hittades med hjälp av myndigheterna och frivilliga räddningstjänsten. Bl.a. I tisdags var alla hästar i stallet fortfarande symtomfria. Nybyggd stuga, 50m , 3r+k+b. Allvarlig virusinfektion på Pargas ridstall Pargas ridstall har infört självkarantän i åtminstone tre veckors tid. RA-1 byggrätt 200m . 350m (236/114). Stor tomt med skog, garage, förråd, lekstuga och växthus. Egen 2,071ha ö + 8,55ha vattenområde. 4r+öppet kök+2wc+bastu+förråd. Rivningsobjekt. Två bryggor, skyddad hamn. 2018. ÅU har under onsdagen försökt nå Pargas ridstall utan att lyckas. 2 radhus med 24 bostäder + 1 parhus + 1 servicebyggnad = 900m . 0,28ha sydsluttande tomt. Ljust radhushem på 88 m i lugnt område nära centrum och naturen. Polisen fortsätter utreda dödsorsaken och informerar inte mera om fallet. Lugnt läge nära all service. Tot. Dragsfjärd Pensionatvägen Pensionatvägen Bp 219 000 € | Anneli Viljanen Bp 219 000 € | Anneli Viljanen Kimito Fullmäktigevägen 14 Fullmäktigevägen 14 Sp 122 000 € | Sebastian Lindberg Sp 122 000 € | Sebastian Lindberg Houtskär Saverkeitvägen 1 Saverkeitvägen 1 Bp 79 000 € | Rabbe Holmberg Bp 79 000 € | Rabbe Holmberg Dragsfjärd Malmbergsvägen 5 Malmbergsvägen 5 Bp 130 000 € | Anneli Viljanen Bp 130 000 € | Anneli Viljanen Pargas Jaktvägen 2 Jaktvägen 2 Startpris 80 000 € | Peter Ekblad Startpris 80 000 € | Peter Ekblad Houtskär Vidbastholmen Bp 298 000 € | Sebastian Lindberg Bp 298 000 € | Sebastian Lindberg Pargas Muddaisvägen 25 Muddaisvägen 25 Startpris 80 000 € | Peter Ekblad Startpris 80 000 € | Peter Ekblad Korpo Eriksgränd 3 Eriksgränd 3 Bp 165 000 € | Rabbe Holmberg Bp 165 000 € | Rabbe Holmberg Anneli Viljanen 044 706 7012 Rabbe Holmberg 040 557 4024 Peter Ekblad 040 581 1894 Sebastian Lindberg 040 753 6770 Sverker Karlsson 040 626 5108 Ab Åbolands Fastigheter AFM Strandvägen 24, Pargas Dalsbruksvägen 709, Dalsbruk Redaktörsstigen 2, Kimito www.abolandsfastigheter.fi. Välskött egh i centrum, byggt 1982 och ren. SFP i Egentliga Finlands kretsstyrelse har på sitt styrelsemöte den 24 augusti nominerat fem kandidater till riksdagsvalet 2027. renoverat kök 2022. Pargas gamla prästgård, byggt 1770. Kristoffer Nöjd Här är kandidaterna för SFP i Egentliga Finland Egentliga Finland SFP i Egentliga Finland har nominerat kandidater till riksdagsvalet. FOTO:PIXABAY Pargas
Om verksamheten behöver utvecklas kan man teckna långa arrendeavtal med investeringskrav. Årets Svenska folkskolans vänners tryckta årsbok, som utkommit sedan 1886, blev den sista. Projektet ”Från hamn till hamn” är en del av Pargas strategi 2030, där Nagu hamnområde beskrivs som centralt för samhällsplaneringen och skärgårdens livskraft. Pargas stad borde förstå att det finns värden som är för viktiga för att säljas. Samtidigt tickar klockan eftersom de nuvarande hyresavtalen för hamnen och försäljningsbodarna löper ut vid årsskiftet. Läsförmåga och mediekonsumtion går hand i hand. Susanna Landor s Om gästhamnen är en viktig motor i stadens tillväxtplan, varför överväger staden då att sälja ut den. Eller kanske staden kan bilda ett turismbolag med lokala aktörer så att ansvaret för att behålla kontrollen över sådant som formar ortens framtid kvarstår. I Sverige har man lagstiftat om användning av tryckta läroböcker. Semesterfilosofen i mig undrar i stillhet vilka följder utvecklingen ska få för vår finlandssvenska identitet. Det är en motsägelse som kräver svar. Senast rustades området upp för omkring en miljon euro med stöd från EU och staten. Just sådana sammanhållande faktorer – liksom musikfestivaler eller Stafettkarnevalen – är så viktiga för en minoritet. Utveckling och utförsäljning är inte samma sak, och försäljning är inte den enda vägen framåt när det finns mindre riskfyllda alternativ. I framtiden hittas nekrologerna på en webbplats. Att sälja Nagu gästhamn rimmar illa med stadens strategi Ledare Samtidigt som Pargas stad ser Nagu hamnområde som centralt för skärgårdens utveckling överväger man att sälja gästhamnen. Men jag undrar om det inte vittnar om en övertro på webbens genomslagskraft om man räknar med att de förtjänstfulla artiklarna i flödet av tusentals andra ska nå en väsentlig del av den tilltänkta publiken. Påståendet att det saknar betydelse vem som äger gästhamnen kan nämligen ifrågasättas av flera orsaker. Förutom olika folkbildande artiklar har dess minnesrunor över kända profiler utgjort en “kavalkad över finlandssvenskheten”. I semesterhängmattan hoppas jag bara att jag inte läst inledningen av ännu en minnesruna över en central finlandssvensk identitetsbildare. Här finns en diskrepans i stadens budskap. Skulle någon läsa den, om den bara fanns någonstans på nätet. Vi visar väl inte solidaritet med Ukraina genom att apa efter deras västliga system att fira sommarlov i augusti. Nu har turen kommit till Nagu gästhamn. SFV har också lanserat en webbplats om lärande och pedagogik. Kommuner ska däremot skapa samhällsnytta, och kommunalt ägande innebär demokratisk kontroll eftersom ägaren avgör vad som prioriteras när ekonomiska intressen kolliderar med allmänintresset. Skulle någon läsa den, om den bara fanns någonstans på nätet. Att skattebetalarna först finansierar utvecklingen av en samhällsviktig anläggning för att den sedan kan övergå i privat ägo är också en fråga som förtjänar att diskuteras. Sture Lindholm Lektor i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium, författare och forskare Ett slag mot finlandssvenskheten. Men kanske webbnekrologerna kan servera AI med relevant material. Många andra samhällsaktörer har sagt sig utveckla, när de i själva verket avvecklat. I årtionden har gästhamnen i Nagu byggts upp genom lokalt engagemang, talkoarbete och offentliga investeringar. Till fackanslutna lärare dimper tidningen Läraren ner i postlådan varannan vecka under läsåret. Argumentet från stadens sida är enkelt. s Dess viktigaste funktion är att utgöra en sammanhållande länk i det finlandssvenska skoloch utbildningsfältet. Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. En såld hamn är oåterkalleligt såld. I årsboken påstår sig SFV “förvalta sitt bildningsuppdrag genom att förnya”. Samtidigt säger tekniska direktören Matias Jensén att det inte är avgörande vem som äger hamnen, utan hur den drivs (ÅU 20.8). Det kunde behövas också i Finland, där vi fokuserat på mobiltelefonerna och helt låtsas vara omedvetande om hur mycket annat än skolarbete som kan göras på datorerna under lektionstid. Så fostras läsarna till önskvärd skärmläsning. Minskar det inte på möjligheterna att styra utvecklingen i önskad riktning. Om gästhamnen är en viktig motor i stadens tillväxtplan, varför överväger staden då att sälja ut den. En privat företagare anses ha bättre möjligheter än kommunen att investera, utveckla och hålla gästhamnen konkurrenskraftig. Politiker från flera partier verkar vara tagna på sängen och efterlyser mer information. Processen har stötts av ett vinstjagande börsbolags höjda distributionskostnader och -problem. Stämplingen av vårt sommarlov i juni som ett ryskt eller vitryskt system får man hoppas att var en rötmånadshistoria. Andra har blivit veckotidningar eller vill ha betalt för ett urvattnat innehåll där hälften av sidutrymmet upptas av till exempel en intetsägande bild på ett vinglas istället för av text. Nu är det slut med det. På läromedelssidan har det nu varit tyst – en digi-språngarnas uppehållande strid. Lika anmärkningsvärt är hur lite det talas om den lokala demokratin. Dess viktigaste funktion är att utgöra en sammanhållande länk i det finlandssvenska skoloch utbildningsfältet. Därför var det med sorg i hjärtat jag i sommar läste hur en av finlandssvenskhetens centrala stöttepelare nu också tycks ta digisprånget. Tusentals besökare anländer varje år via hamnen, vilket gynnar turismen i hela Pargas. Privatföretag ska skapa avkastning. Lyckligtvis finns det sådana på finska. A llt offentligt som går att sälja borde inte säljas. Men ägande handlar om makt att påverka. Om nuvarande hyresavtal inte ger Pargas tillräckliga inkomster kan de förhandlas om. Sommarens snackis har varit undervisningsministerns provballong om sommarlovets tidpunkt. Att papperstidningen gjorts till en lyxvara för rika är väl i grund och botten samma i-landsfenomen som i vinter ger oss importerade frysta blåbär, eftersom det i brist på utländska slavarbetare blivit för dyrt att plocka bären i våra egna skogar. Jo, möjligen om man vill söka upp en vän eller anhörig, men det sammanhängande breda finlandssvenska läspaketet finns inte mer. Den årliga samlingen av nekrologer har erbjudit ett enastående brett perspektiv på finlandssvenskheten genom presentationen av livsverk och kulturliv över hela regionen från Karleby till Kotka. Insikten om vart digitaliserings ivern fört den uppväxande generationens läsförmåga fick under fjolåret pendeln att svänga från skärm till tryckta böcker också i Finland. Många tidningar har i praktiken försvunnit från det finlandssvenska medielandskapet när de övergått till digitalt format. Personligen har jag nog i sommar saknat en daglig innehållsrik finlandssvensk tidning med nyhetsmaterial i handen till morgonkaffet. Gästhamnen är Nagus vardagsrum, navet för det lokala näringslivet och ortens skyltfönster. Gnurf Kolumn S kolåret har kört igång. Pargas stad har rätt i att gästhamnen måste utvecklas för att behålla sin attraktionskraft, men en kommun som tror på sin framtid borde vara försiktig med att avyttra gemensamma tillgångar och strategiska resurser. Ändå verkar säljreflexen allt oftare styra kommunala beslut när ekonomin är pressad och framtidsutsikterna osäkra. Men hur länge till. Föreningar, företagare och invånare uttrycker oro och upplever att processen drivs ovanifrån i alltför snabb takt (ÅU 24.8). Pargas stad utreder möjligheten att sälja gästhamnen till en privat aktör, även om stadens ledning betonar att inget beslut är fattat. Papperstidningarnas och de tryckta böckernas dödsmarsch har länge orkestrerats av olika samhällsaktörers digitaliseringsiver. En tryckt dagstidning som delas ut först flera dagar efter utgivningen uppfattas knappast som så värst attraktiv. Kulturgärningen att ge ut biografier över finlandssvenska personer fortsätter lyckligtvis ännu i tryckt form. Vem tror man ska hitta till den. Tyvärr har lovtiderna överskuggat diskussionen om läsning och skolans läromedel. Det kan låta logiskt, men är nödvändigtvis inte klokt. Minskar det inte på möjligheterna att styra utvecklingen i önskad riktning
För om vi visste exakt hur många gånger som återstod av allt skulle livet lätt förvandlas till en nedräkning. Ännu ett presidentval. Av livet. Det finns en grupp politiker som ställt upp i riksdagsval efter riksdagsval och alltid fått ett stort antal röster, men ändå aldrig tillräckligt många för att bli invalda. Spontana utflykter, filmkvällar och brädspelsmaraton. I det tredje scenariot har artificiell intelligens skapat nya yrken, men karriärerna är mer fragmenterade än tidigare. Som det ska vara. Över 90 procent. De här frågorna skulle jag gärna höra humanister resonera om när valkampanjerna drar i gång i vinter. Den artificiella intelligensens omvälvning borde också återuppliva diskussionen om basinkomst. Fast Urban börjar inte med relationer, utan med helt konkreta saker. Livet skulle bli outhärdligt om vi hela tiden visste vad som var sista gången. Politisk erfarenhet är ett plus, och många väljare uppskattar att kandidaterna är välutbildade och att de bor i samma kommun som väljaren. Finns det skillnader i tid och rum när det gäller vilka egenskaper väljarna premierar hos sina politiska företrädare. Jag har tänkt på Urbans text extra mycket i sommar. Framtidens arbete kan vara en kombination av deltidsanställning, uppdrag, studier, entreprenörskap och perioder då man uppdaterar sin kompetens. Det skulle kunna vara ett sätt att skapa trygghet i en värld där arbetslivet befinner sig i ständig förändring. Ingen liten ruta dyker upp på skärmen: Det här är den sista gången. Vi får ingen notis. När de en dag flyttar hemifrån kommer det vi idag tar för givet – middagen, soffan, småpratet, någon som ropar från övervåningen – att behöva planeras in. Vemodigt. I det andra scenariot ökar produktiviteten lika kraftigt, men fördelarna tilldelas främst till företagens ägare. När de själva kan ta sig fram behövs jag inte längre som chaufför. Kolumn F ör flera år sedan läste jag Tim Urbans bloggtext ”The Tail End” för första gången och har återkommit till den många gånger sedan dess. Samma fråga gäller vår socialförsäkring. När de får allt fler egna planer fylls kalendern av annat än familjens aktiviteter. Varför har det inte blivit så?” På frågan om varför humanisterna inte ännu tagit över näringslivet hade jag inget bra svar. Vad som blir kvar är chattar, telefonsamtal, en helg här och där. Tio bokslut kvar till pensionen. Människor växlar mellan lönearbete, entreprenörskap, studier och arbetslöshet, och det gamla socialförsäkringssystemet hänger inte med i förändringen. Linda Mannila Företagare och forskare i gränslandet mellan människa och teknik 26 pizzor kvar – ett obehagligt sätt att räkna tiden Kolumn J ag bad AI att skissa upp tre möjliga scenarier för Finland om tio år. Om artificiell i ntelligens gör det möjligt att vi i framtiden behöver mindre mänskligt arbete för att uppnå samma välfärd, borde det vara goda nyheter. Vi tänker ofta på tiden i termer av år, månader och veckor. Kan det ha något med personlighetsdrag att göra och vad är det som avgör att väljarna lättare identifierar sig med vissa kandidater än med andra. Ja. Det säger sig självt att man skulle bli galen om man började tänka i de banorna. När det gäller artificiell intelligens skulle det vara ett misstag. För Finland, som länge har lidit av en svag produktivitetsutveckling, kan artificiell intelligens och automatisering vara en möjlighet som det inte lönar sig att låta gå förbi. Den sista rockkonserten eller båtturen med alla ombord. Det är dock inte artificiell intelligens som avgör vilken av dem som blir verklighet. Fem jular medan alla ännu bor hemma. Det finns till och med forskning om att ett efternamn på A eller Ö kan vara en konkurrensfördel när väljaren står i valbåset och läser alla namn på kandidatlistorna. Kanske för att det var sista sommaren innan dottern fyller 18. Vår sittande president är till exempel en politiker som från första stund dragit till sig röster som ett mycket klibbigt flugpapper. Samtidigt måste vi lösa frågan om hur välfärdsstaten ska finansieras om en allt större del av det ekonomiska värdet skapas genom teknik och automatisering. Det är lättare att bli invald från ett stort parti än från ett litet, och i riksdagsval brukar det gå bättre för oppositionen än för den sittande regeringen. Att vi just nu befinner oss i den sista delen av tiden då vi fortfarande automatiskt delar så mycket av vardagen. Men varje gång blir de omkörda av kandidater med bättre lim på flugpapperet. Förkortas arbetsdagen, höjs lönerna, minskar antalet anställda eller ökar vinsten för ägarna. I Finlands kandidatcentrerade valsystem där väljaren inte kan rösta utan att skriva numret på en enskild kandidat, vet vi dessutom att påkostade valkampanjer ibland kan öka kandidatens synlighet och röstetal. Den sista träffen med en äldre släkting. Alla dessa framtidsscenarier är möjliga. Jaha. I Finland bör artificiell intelligens ses som ett verktyg. Man kan inte ens beskylla dem för att ha utstrålning som ett knäckebröd, många är både trevliga och charmiga. Det finns få samhälleliga fenomen som är så grundligt genomlysta och utforskade som de allmänna valen. Det finns färre arbetsplatser, vinsterna är större och inkomstskillnaderna ökar. Om man med hjälp av artificiell intelligens kan utföra åtta timmars arbete på sex timmar, vad händer då med de två timmarna som frigörs. Jag är 47. Snart är det riksdagsval igen och partierna har kommit i gång med kandidatnomineringen. Åren därefter kallar han ”the tail end”, svansen på det som en gång var det vanliga. Men om vi istället börjar räkna på hur många gånger något kommer att hända ser tiden plötsligt väldigt annorlunda ut. Ta vara på den. Den sista gången någon ropar från övervåningen och frågar om den vita skjortan är tvättad. Urban har räknat ut att han hade tillbringat den absoluta merparten av all tid han kommer att spendera med sina föräldrar när han flyttade hemifrån. Det är nog inte meningen att vi ska använda en ”ohi on”-mentalitet på livet. Vårt system bygger fortfarande i hög grad på tanken om en ganska tydlig gräns mellan arbete och arbetslöshet. Teknologin är redan här. Ännu en jul. Samma mönster gäller förstås även syskon och barndomsvänner: efter att i många år ha setts nästan dagligen, återstår i de flesta fall bara en bråkdel av den gemensamma tiden. Konserter, resor, och – på grund av Suomen suvi – alldeles för få dagar ute till havs. I politiken är det lätt att skjuta upp svåra frågor till nästa årtionde. Talar och skriver röstmagneterna på ett annat sätt än de eviga tvåorna. Den artificiella intelligensen ger inte svar på den frågan. Bara 26 pizzor kvar. En båttur. Att han kommer hinna uppleva 15 presidentval. Men efter att vi betat av alla de här förklaringarna, och de var ju inte så få, kvarstår saker som inte är helt lätta att förklara när det gäller hur röster fördelas mellan kandidaterna på samma lista. Urban skriver om tid på ett sätt som jag tycker är både fascinerande och rätt obehagligt. En pizza. Men nog så värdefull. Det är här jag ofta undrar om psykologer, historiker, språkvetare och kulturvetare kanske sitter inne på bättre kalibrerad kunskap än politologer gör. En jul. Och tur är det. När vi bockat av de vanliga förklaringarna återstår mänskliga faktorn Kolumn E n gång åkte jag taxi från ett möte tillsammans med en företagsledare av den gamla stammen. Ännu en sommar. Vi behöver inte veta att det är den sista. Vi har god koll på vilka faktorer som bidrar till att en kandidat blir invald i riksdagen. Enligt ETLA använde redan nästan 40 procent av de sysselsatta finländarna generativ artificiell intelligens i sitt arbete under hösten 2025. Det räcker att vi just då får uppleva det en gång till. Målet bör vara ett samhälle där tekniken förbättrar livet för så många som möjligt. Diskussionen kommer inte att bli politiskt enkel, eftersom den i slutändan handlar om pengar och makt: vem som äger, vem som drar nytta och vem som bär riskerna med förändringen. När vi bockat av alla punkter på listan över vanliga förklaringar till samhälleliga fenomen – institutioner, organisering, pengar, tid och demografiska egenskaper – kvarstår många saker som bara kan förstås genom att se på människorna och samspelet mellan dem. Ett skolår delas in i terminer och perioder. Om jag optimistiskt tänker att jag kommer leva tills jag är 90, får jag ännu rösta i sju presidentval, fira minst 43 jular och äta sushi drygt 1000 gånger, om jag fortsätter med mitt nuvarande snitt på två sushistunder i månaden. Kan flugpapperseffekten ha med utseende och klädsel att göra. Det sista telefonsamtalet eller partiet Hitster. Arbetstiden har förkortats, lönerna har hållit sig på samma nivå och människor har mer tid över till resten av livet. Siv Sandberg ÅA-forskare i offentlig förvaltning Åbo Underrättelser Fredag 28 augusti 2026 Debatt 15. Vi vet heller sällan vilka stunder som kommer att vara de sista. Han har räknat ut att han har ungefär 700 tillfällen kvar att äta pizza, om han äter en i månaden och lever tills han är 90. En sommar. Politiska journalister brukar omtala fenomenet som att röster lättare verkar fastna på vissa personer. Under den kommande regeringsperioden bör vi förbereda oss inte bara på att utnyttja artificiell intelligens inom utbildning, näringsliv och offentlig sektor, utan vi måste också förbereda oss på den omvälvning den kommer att medföra för arbetslivet. Vi behöver en vision för social trygghet, beskattning, livslångt lärande och även fördelningen av arbetstiden. Det avgörs av människor och politiken. ”Siv”, sa han, ”för tjugo år sedan trodde jag att humanisterna skulle bli de nya ekonomerna, att näringslivet skulle skrika efter deras kompetens. En dag i timmar, minuter och sekunder. I det första scenariet har AI ökat produktiviteten så mycket att en arbetsvecka utförs på fyra dagar. Men jag vet att jag själv hela tiden stöter på frågor jag gärna skulle resonera om med några humanister. Absolut! Under sommaren har vi försökt få in familjetid alltid när det varit möjligt och alla varit med på noterna. Som ett litet, högutbildat land kan vår framtid inte bygga på att undvika den tekniska omvälvningen, däremot kan vi dra nytta av att lära oss att använda de nya verktygen skickligt, effektivt och framför allt hållbart. Vårt mål bör inte vara att skydda varje nuvarande arbetsuppgift från tekniken. De klarar sig bra i debatter, gör påkostade kampanjer och i ur och skur står de på gator och torg och delar ut flygblad, kaffe och disktrasor. Vi behöver inte längre diskutera om AI är här för att stanna. En ganska vanlig sommar, egentligen. Det blir allt tydligare att vår gemensamma vardag som familj närmar sig sin egen ”tail end”. Hur produktivitetsvinsterna ska fördelas är ett samhällsval. Kanske för att sonen fyllt 15, fått körkort och därigenom en helt ny nivå av frihet. Timo Furuholm Riksdagsledamot, Vänsterförbundet Vem drar nytta av AI:s fördelar. Tre sommarlov kvar i lågstadiet, fyra provveckor i gymnasiet. Men just denna möjlighet är utgångspunkten för en svårare politisk diskussion. De flesta i den här gruppen är erfarna, flitiga och välutbildade. Men bara om det välstånd som skapas och den tid som frigörs också tillfaller andra än dem som äger tekniken
Att man via fattigdom på familjenivå ska tvinga folk till arbete representerar en samhällelig cynism som jag i sig länge har sett vara en av huvudfårorna i dagens statsministerparti. Men att se motiven så avklädda var trots allt en överraskning, för att inte säga en mindre chock. Han är – i min bedömning – ärlig, aldrig cynisk. Juhana Vartiainen är en av få som ser politiken som ett intellektuellt äventyr. Jag kan placera mig i båda lägren, även om jag helst skulle se en social trygghet som faktiskt belönar aktivitet på arbetsmarknaden. Men om den sociala tryggheten radar upp alternativ som gör det lönsammare att lyfta bidrag, måste man lägga det kirurgiska snittet här. De upprepar gång på gång att detta inte är skadligt eftersom Finland i internationell jämförelse har låga inkomstskillnader. Det är den bakomliggande människosynen som skaver. HS lät Saml-ledamoten i riksdagen Tere Sammallahti och debattglade Juhana Vartiainen förklara regeringens politik. En uppriktighet som väljarna kan tacka för – eller beklaga. En rapport från Labore nyligen nämner att vi i april hade nästan 100 000 fler personer med lägre inkomster än vad hade varit fallet utan regeringen Orpos åtgärder. Samma konfliktmönster – höger mot vänster – har lamslagit varje försök till rensning i träsket. Så här lät det i HS-reportaget. s Att man via fattigdom på familjenivå ska tvinga folk till arbete representerar en samhällelig cynism som jag i sig länge har sett vara en av huvudfårorna i dagens statsministerparti. Att i allmänna ordalag förklara att vägen till lönearbete måste gå via ökad fattigdom – det bara blir för magstarkt. Försämrade inkomstöverföringar – för enkelhetens skull de sociala bidragen – är det pris vi betalar för att få mera folk i arbete. Sammallahti noterar lakoniskt att det här med inkomstöverföringar inte är en central del av Samlingspartiets idévärld. På ett allmänt plan håller väl alla med om det. Vi har sett politiken och dess följder i form av regeringen Orpos val av profilen på nedskärningspolitiken – den som i första hand har drabbat de redan utsatta. Valet av duo är intressant. Men vad har våra politiker gjort åt det under några decennier. HS-reportaget blottade en samlingspartistisk idévärld som jag länge har anat mig till. Det verkar inte bekomma alla samlingspartister. Men i övergången förlorar barn i fattigare familjer fotfästet med potentiellt fatala följder. I drömvärlden – och i teorin – rör man sig från abstraktionens sämre nivå till en nivå där alla har det bättre. Att inget av kriterierna uppfylls bekymrar självfallet inte en yttrandefrihetsabsolutist. Det finns alltid hantlangarjobb, i synnerhet i en växande ekonomi. Vartiainen säger explicit att en ökning av folk med mindre inkomster är försvarbar om vi ska öka attraktionen av arbete och, omvänt, minska på lockelsen att leva på bidrag. Högertänkande tenderar förstora ”lättjan” hos folk som lyfter bidrag, vänstertänkande ser problemet som en följd av att det inte finns tillräckligt med jobb. Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 16 Debatt. Det handlar alltid om vad man är beredd att ta emot.” En växande ekonomi med målet att öka inkomstskillnaderna – låter inte det som en passning på SDP:s klubblad. Konflikten är den klassiska. Sammallahti har närmast utmärkt sig som riksdagsgruppens mesta sannfinländare. Sammallahti och Vartiainen driver tesen att ökande inkomstskillnader inte bara är nödvändiga utan acceptabla följder av en politik som har som främsta mål att få folk i arbete och, som en följd därav, generera minskade inkomstöverföringar. chefredaktör Torbjörn Kevin: Och var ryms människan. Dagens modell skapar dokumenterade fällor som drabbar den aktiva. Han sade sig till exempel godkänna att Elon Musk blandar sig i andra länders politik såframt logiken i algoritmerna är öppen och ståndpunktstagandena på plattformen är transparenta. FOTO:JACOBHJORTMAN Kolumn Ökad fattigdom som ett medel att få folk i arbete, en samhällelig cynism, nu en uttalad Saml-politik. Säger allt på raden. Blotta rubriken fick mig att spärra upp ögonen: ”Samlingspartister berättar varför inkomstskillnaderna får växa”. Torbjörn Kevin Publicist, f.d. ”Blotta rubriken fick mig att spärra upp ögonen: ”Samlingspartister berättar varför inkomstskillnaderna får växa”, skriver Torbjörn Kevin. För något år sedan utnämnde han sig till ”yttrandefrihetsabsolutist” – ett epitet som får mig att osäkra min intellektuella revolver. Som sagt är behållningen av HS-reportaget inte tankarna i sig, snarare då att två samlingspartister så naket medger det önskvärda i att vi får fler personer med lägre inkomster, låt vara att de ser det som ett medel för ett bättre liv. Tyvärr missade HS-redaktören att ta upp den mänskliga aspekt som alltid kommer bort när politiker tillåts röra sig på en makronivå där människan försvinner. Jag tror helt enkelt inte att mängder av arbetslösa inte vill arbeta. Personligen ligger min människosyn närmare vänstern än högern. Det förstärks av Vartiainen svar när HS ställer den relevanta frågan vad som händer om det inte finns jobb: ”Det finns alltid jobb. Här gäller kungstanken att det ska löna sig att arbeta. S ällan har en fullt synlig – men hittills inte redovisad – politik fått en så uttömmande förklaring som i ett reportage i i måndagens Helsingin Sanomat (24.8.2026). Han provocerar och spetsar till med samma entusiasm
Disputationens opponent är docent, doktor Olivia Wesula Lwande (Umeå universitet, Sverige) och kustos är professor, doktor Jon Brommer (Åbo universitet). Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Färsk Åboforskning: Fästingar bär också på okända virus I doktorsavhandlingen ingår en sammanställning från 1960-talet till 2024, som visar att antalet fall av fästingburen hjärninflammation har ökat betydligt i Finland. Jag tror att konkurrensbeskedet kommer från tingsrätten nästa vecka och vi följer instruktionerna enligt det. Åbo Underrättelser Fredag 28 augusti 2026 Nyheter 17. I juni meddelade Panini som funnits i Åbo sedan 1997 att de stänger. Klassificeringen av virusen är utmanande och kräver ytterligare arbete. Snart är den stängd för gott. Han har undersökt de virus som bärs av olika fästingarter, genetiska skillnader mellan arterna samt förekomsten av virus i Finland under de senaste 60 åren. Detaljkunskap om sjukdomsframkallande organismer hjälper oss att bedöma eventuella framtida hälsorisker, säger han. Arterna skiljer sig tydligt genetiskt, men bland proverna identifierades även hybrider mellan taigafästing och vanlig fästing. FOTO:JOHANBACKAS Fästingforskaren Theophilus Yaw Alale disputerar i biologi på fredag vid Åbo universitet. TBE-fall rapporteras också från ett allt större geografiskt område. Bolaget driver bland annat Morrison’s, som har funnits i Åbo sedan 2012 och i dag ligger på Kristinegatan. En sammanställning från 1960-talet till 2024 visar att antalet fall av fästingburen hjärninflammation, TBE, har ökat betydligt i Finland. – Båda arterna är betydande bärare av sjukdomsframkallande organismer och bär på flera virus. Morrison’s på Kristinegatan håller öppet ännu en tid. Avhandlingens handledare Eero Vesterinen säger i pressmeddelandet att de nyupptäckta virusen inte behöver betyda någon risk för människor. Utöver virusförekomsten undersökte Alale också de genetiska skillnaderna mellan taigafästingen och den vanliga fästingen. Minst ett virus hittades i samtliga undersökta prover, och vissa virus förekom i nästan alla fästingar. RNA-analyser av enskilda fästingar som samlades in sommaren 2024 avslöjade ett stort antal olika virus, av vilka många verkar vara nya och tidigare okända. Han försvarar sin doktorsavhandling i biologi vid Åbo universitet på fredag den 28 augusti. Betydande skillnader observerades mellan fästingarternas virusförekomst. Jag känner vemod just nu och vill göra det bästa jag kan för personalen. Parkeringsavgifter på allt flera gator i centrum och trenden med distansjobb påverkar också hans verksamhet. Båda fästingarterna bär på egna karakteristiska virus, vilket tyder på att själva fästingarten spelar en viktig roll i virusens livscykel. Om de är sjukdomsframkallande eller inte vet forskarna inte ännu. Krigen och minskad köpkraft i Finland är de främsta orsakerna till att det gått dåligt, men även sviterna av coronapandemin, tycker han. En del av dem verkar vara tidigare okända. Den 63-åriga Åbobon har också en del andra sysslor på gång. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Åborestaurang stänger efter 14 år: ”Tungt beslut” Morrison’s har funnits i Åbo sedan 2012. FOTO:PRESSBILD Åbo En ny doktorsavhandling identifierade ett stort antal virus som bärs av fästingar. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo Krögaren Henri Klimscheffskij är en av flera som lagt lapp på luckan i Åbo på sistone. Vad Klimscheffskij själv gör hädanefter är oklart. – I Helsingfors betalade jag nyligen 42 euro för att parkera i centrum från morgon till kväll i en av de stora parkeringshallarna, säger Klimscheffskij. – Totalt identifierades omkring 50 olika virus i studien, och nästan alla var vanligare hos den ena eller den andra fästingarten, säger han. – Även om endast ett fåtal av de virus som fästingar bär på orsakar sjukdom hos människor är det viktigt att förstå helhetsbilden. – Det gick lite bättre för restaurangen ett tag efter pandemiåren, men sedan sämre igen. I Theophilus Yaw Alales doktorsavhandling identifierade ett stort antal virus som bärs av fästingar. Han understöder ändå förbättringar som gjorts för fotgängare och cyklister i Åbo under årens lopp. I ett pressmeddelande säger Alale att TBE-viruset, som orsakar fästingburen hjärninflammation, endast bärs av några få procent av alla fästingar. Hybridisering kan påverka fästingarnas utbredning och hur olika sjukdomsframkallande organismer sprids inom fästingpopulationer, säger Alale. Alale konstaterar att virusets spridning verkar återspegla förändringar i fästingarnas och taigafästingarnas utbredning och antal. Puben Pikku-Torre som funnits på Universitetsgatan i Åbo sedan 2002 har också stängt, liksom Brahen Kellari på Slottsgatan i Åbo. Samtidigt är det nödvändigt, eftersom ekonomin inte håller. Före konkursansökan försökte bolaget genomföra en företagssanering. – Det var ett tungt beslut, säger krögaren Henri Klimscheffskij. Klimscheffskij säger att färre rör sig i centrum där och flera söker sig till de stora köpcentren utanför stan, en utveckling som också märks i Åbo. I avhandlingen såg han också på hur fästingburna virussjukdomar i Finland har utvecklats. – Restaurangerna håller öppet så länge det är möjligt. Studien fokuserar på två fästingarter, den vanliga fästingen och taigafästingen. I Helsingfors har man haft restaurangen Santa Fé i årtionden. Bolaget Ravintola Santa Fé Oy har ansökt om konkurs
Dessutom krävde man att kommunen skulle betala tillbaka EU-stöd för en annan del av projektet. Nu säger staden att det bara görs en utredning, men ingen rök utan eld. Det handlade sig om cirka 26 000 euro eller 75 procent av den totala summan på drygt 34 000 euro. ”Jag är förfärad”, säger Richard Smeds. Smeds säger sig vara förfärad och säger att det vore förskräckligt ifall hamnen säljs. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Pyttis sålde sin gästhamn och fick problem med EU Pyttis En gästhamn i Pyttis rustades upp med EU-medel. Enligt Taronen är det mycket ovanligt med återkrav på EU-pengar. Det inkluderar hamnbassängen från förbindelsebåtsbryggan till sandstranden. Försäljningen skedde mindre än tio år efter projektets slut, som var 30 november 2022. Arrendeavtal ingicks ursprungligen med dåvarande Nagu församling. Därför borde staden tänka långsiktigt och absolut behålla den i egen regi och hyra ut den för en längre tid. – Arrenderätten kan transporteras till tredje part. Fördelen med att hyra ut hamnen är att staden kan säga upp avtalet eller ta in en ny företagare när kontraktet går ut ifall man är missnöjd med verksamheten. Jim Karlsson är fastighetschef på Pargas kyrkliga samfällighet. Han frågar sig vad som händer om köparen plötsligt märker att det inte var en bra affär eller går i konkurs. Det uppstod problem när hamnen såldes till en privatperson. Enligt Niitepõld beror på återbetalningskrav på flera faktorer, inte minst finansiärens regler men det är bra att vara på sin vakt. Men det är klart, nu är det också något vi måste ta ställning till. Vi frågade Antti Taronen som är specialkunnig i EU-projektfinansiering på Nylands förbund vad han tror om fallet Nagu gästhamn och en eventuell försäljning. Nagu Upprörda känslor i Nagu inför eventuell försäljning av gästhamnen. Helst skulle Smeds ändå fokusera på sina restauranger och se att det är någon som verkligen kan det här med båtar, bryggor och bastur som har hand om hamnen. – Då kan företaget säljas vidare till vem som helst, till exempel ett investeringsbolag i Luxemburg och hamnen är plötsligt tom. För stadens del gällde det först och främst en båtramp som den nya ägaren stängde för allmänheten genom att blockera den med betonghinder. Under hans tid har frågan om en försäljning av gästhamnen inte dykt upp tidigare. Det är lätt att sitta i stadshuset och bestämma, men Pargas spelar rysk roulett om man säljer hamnen. – Processerna går vanligtvis så att en finsk myndighet lyfter upp ett ärende med hänvisning till just varaktighetsbestämmelserna. FOTO:MIKAELHEINRICHS Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 18 Nyheter. – Jag hoppas att jag snart får läsa i ÅU att staden har kommit på andra tankar. – Jag hörde rykten om en försäljning i början av sommaren, men jag kunde inte ta det på allvar. Det fick konsekvenser också för ett projekt som hade fått EUfinansiering. När det nuvarande hyresavtalet mellan Pargas stad och gästhamnsföretagaren löper ut vid årsskiftet och staden utreder alternativen för framtiden får markägaren Pargas kyrkliga samfällighet se på från sidan. Han har själv svaret på sin fråga. FOTO:PATRICIATORVALDS Fastighetschef Jim Karlsson säger att det inte finns några hinder för Pargas stad att överlåta arrende rätten till tredje part. – Nu följer vi upp situationen för att se till att läget inte förändras, säger Merike Niitepõld, som är chef för Central Baltic-programmet på Egentliga Finlands förbund som var den övervakande myndigheten i en del av projektet i Pyttis. En av dem vars känslor kokar är företagaren Richard Smeds vars företag driver restaurangerna L’ Escale, Najaden och Söder. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Företagare om gästhamnen: ”Pargas spelar rysk roulett” Den eventuella försäljningen av Nagu gästhamn väcker känslor bland Naguborna. FOTO:MIKAELHEINRICHS s Jag hoppas att jag snart får läsa i ÅU att staden har kommit på andra tankar. Hamnen är också central för turismen i hela Pargas, och därför är det galenskap att sälja ut den, menar Smeds. Karlsson säger att staden tog kontakt i början av augusti och att man gått igenom arrendeavtalet tillsammans. Det handlade bland annat om att området öppnades för allmänheten igen. I fjol krävde Egentliga Finlands förbund att Sydöstra Finlands yrkeshögskola, som stod som sökande part för projektet, skulle betala tillbaka de EU-medel som hade beviljats för projektet. Pyttis kommun hade sålt hamnen till privatpersonen Eero Lehti. Där var stadens andel 30 procent och resten kom från dåvarande NTM-centralen och landsbygdsprogrammet, som finansieras delvis av EU och delvis av finska staten. Samfälligheten äger marken som är utarrenderad till staden fram till 2046. Vad den bästa lösningen är vet jag inte. – Egentligen inte, men det är någonting vi måste fundera på om det går så långt. Enligt Pyttis kommundirektör Terhi Lindholm rörde det sig sammanlagt om cirka 60 000 euro. Ifall den hyrs ut, är ni då intresserade. Jag skulle tro att de typiska fallen där stöd måste betalas tillbaka handlar om företagsstöd och inte så ofta om kommuners eller andra offentliga organisationers projektfinansiering. – Och fast vi skulle ha en åsikt så skulle det inte har någon betydelse eftersom staden har rätt att ge arrendet till tredje part. – Vi var ju intresserade förra gången den hyrdes ut, men jag har tackat min lyckliga stjärna att vi inte fick den då. – Vi hoppas förstås på en bra verksamhet som gagnar hela byn och Pargas. Det finns olika modeller och det är bra att det utreds. Kravet på återbetalning drogs dog tillbaka efter att man hade fått en tillfredsställande förklaring. Efter ägarbytet ansåg man att hamnen inte längre fungerade som gästhamn enligt den ursprungliga projektansökan. Enligt det som presenterats för mig är det möjligt att genomföra utan att höra oss. Nyheten om att Pargas stad planerar sälja Nagu gästhamn har satt blodet i svallning bland Naguborna. För Naguborna är gästhamnen en pärla som man är stolt över, och en viktig del av ortens identitet. De förbättrade anläggningarna, bland annat bastu och servicebyggnad, var enligt myndigheten inte längre tillgängliga för båtförare, båtturister eller allmänheten. – Typiskt sett sträcker sig varaktighetsbestämmelserna fem år efter att projektet har avslutats, så i det avseendet verkar det som att detta inte längre skulle utgöra något problem, säger Taronen. Företagaren Richard Smeds driver restaurangerna L’ Escale, Najaden och Söder i Nagu. Åtminstone i Finland. – Säljer gör man bara en gång. Bäst skulle det ändå vara om Pargas helt och hållet skrinlägger försäljningsplanerna. Om man väljer att hålla anläggningarna eller lösa den frågan på något annat vis är stadens sak, säger Karlsson. – Den är en central del av Nagus image och ett skyltfönster mot Norden och Europa. När en gästhamn i Pyttis i Kymmenedalen såldes av kommunen till en privatperson förändrades förutsättningarna för hamnen. Det handlar om priset och villkoren, men helst vill vi koncentrera oss på vår nuvarande verksamhet, det är alldeles tillräckligt. När Pargas stad nu utreder en eventuell försäljning av gästhamnen i Nagu, har de beviljade EUmedlen lyfts upp som ett eventuellt hinder. Den nya ägaren begränsade tillgången till hamnen. Om det blir aktuellt med en försäljning, är ni intresserade av att köpa. Eriksson tycker ändå det är bra att saken utreds. Jan ”Bambu” Eriksson som är gemensamma kyrkofullmäktiges ordförande, säger att samfälligheten inte har någon åsikt i frågan. Situationen löste sig men hamnen är fortfarande under lupp. År 2019–2020 förbättrades Nagu gästhamns bryggor, kaj och djup för en miljon euro. Kristoffer Nöjd Markägaren: ”Bra att det utreds” Nagu Från Pargas kyrkliga samfällighets sida finns inga hinder för att staden säljer arrenderätten till gästhamnen i Nagu till en tredje part
– Någon som köper bryr sig antagligen bara om hamnen. – Vi är den största gruppen och det finns många åsikter inom den. Han säger att en eventuell försäljning av Nagu gästhamn togs upp under stadsstyrelsens möte i måndags, men att det ännu är för tidigt att säga något om gästhamnens framtida ägare. Om det kostar Pargas stad mer än det ger att driva Nagu gästhamn är det avtalet som är för dåligt skrivet, säger Söderlund. – Om staden säljer gästhamnen till ett företag utanför Pargas, går skatteintäkterna någon annanstans, och fast man skulle sälja den åt en företagare från Nagu, kan hen sälja den vidare åt någon som inte är lokal. – De inkomster som staden får av att hyra ut gästhamnen täcker inte kostnaderna, så det är bra att man funderar på om man kan göra något åt saken. Men allt hänger ihop i Nagu, vi är beroende av att hamnen funkar bra. – Alla reagerar ju på sitt sätt. Söderlund anser också att tidtabellen att lämna in en intresseanmälan om hamnen kommer att vara snäv. Pargas stads tekniska direktör Matias Jensén har sagt till ÅU att följande steg kan vara att gå ut med en öppen intresseanmälan för att kartlägga marknaden och intresset för gästhamnen. Enligt Laaksonen diskuterade gruppen inte några specifika fastigheter eller fastighetshelheter som skulle kunna säljas. FO TO :P RI VA T Åbo Underrättelser Fredag 28 augusti 2026 Nyheter 19. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Pargaspolitiker om Nagu gästhamn: ”Vad som helst kan hända” Tanken om att sälja Nagu gästhamn blev snabbt en politisk het potatis i Pargas. I nuläget är frågan ändå så hypotetisk att det är svårt att veta hurdana krav eller villkor man skulle ställa, säger hon. Hon berättar att SFP-gruppen inte har behandlat ärendet i år, men att fullmäktigegruppen diskuterade fastighetsförsäljningar på ett allmänt plan under ett budgetmöte redan i fjol. Pro Nagu har ett möte nästa vecka men ärendet har redan tidigare diskuterats i styrelsen, enligt Söderlund. Till saken hör att gästhamnen till stora delar byggdes på talko med hjälp av donationer och hårt arbete, säger hon. Jeanette Laaksonen, som är ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Pargas, säger att hon nyligen blev informerad om den nuvarande idén att sälja Nagu gästhamn. Markku Orell (Saml) är vice ordförande i stadsstyrelsen och ordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp. Det är bra att man diskuterar frågan, men ett beslut ska fattas på basis av fakta och efter en beredning, säger Orell. – Bland annat virke och sand donerades. Att sälja eller inte sälja Nagu gästhamn kommer högst sannolikt att vara på tapeten under stadens budgetseminarium, där alla stadsfullmäktigeledamöter träffas i två dagar tillsammans med stadens tjänstemän för att diskutera stadens budget inför nästa år. Jag upplever att Naguborna är väldigt kritiska med tanke på hamnens långsiktiga verksamhet. Saken måste utredas och diskuteras, säger hon. När det blir dags att fatta ett beslut om att sälja eller att inte sälja gästhamnen, kan det hända att SFP:s fullmäktigegrupp inte kommer att vara enig i frågan. Vi brukar inte fatta gruppbeslut, utan vi diskuterar ärenden och låter var och en ha sin egen åsikt om saken, säger Laaksonen. Gästhamnen är Nagus hjärta, ingen vanlig ”konstruktion”. Vänsterförbundets Lotta Laaksonen (t.v.) är skeptisk, Jeanette Laaksonen (SFP) och Markku Orell (Saml) välkomnar en diskussion om saken. Många arbetade i sina anletes svett, säger Söderlund. Man ska inte sälja den villkorslöst, i så fall kan vad som helst hända, säger hon. Till tidningen Frisk Bris har Jensén sagt att intresseförfrågan kan publiceras i slutet av augusti och att man har till slutet av september på sig att besvara den. Det säger Nina Söderlund, ordförande i föreningen Pro Nagu och långvarig bakgrund som tidigare kommunalpolitiker för VF. Det kan gå bra men också åt skogen. Hon säger att det är viktigt att höra Nagubornas perspektiv i frågan, och att det är viktigt att de känner att de har en röst i frågan. Ingen säger i nuläget att den borde säljas. – Att sälja Nagu gästhamn är bara en idé, och inget mer än det. Det var den nybildade föreningen Nagu segelsällskap, med bland annat tidigare kommundirektören Bo Lindholm, som tog initiativet i slutet av 70-talet. – Många tar kontakt och är upprörda och oroliga. Pargaspolitiker som ÅU har talat med välkomnar en diskussion om staden borde sälja Nagu gästhamn. FOTO:KALLEGRÖNROOS Nagu Fullmäktigeledamöter som ÅU pratat med tycker det är bra att man diskuterar en försäljning av Nagu gästhamn. Hamnen kunde till exempel fortsätta i en förenings, stiftelses eller till och med ett andelslags regi i framtiden, säger hon. Av de gruppordföranden som ÅU når under torsdagen är Vänsterförbundets gruppordförande Lotta Laaksonen den mest skeptiska till en försäljning av gästhamnen. FOTO:MIKAELHEINRICHS/PRIVAT/KALLEGRÖNROOS Mia Forssell säger att det är vanligt att staden ställer krav på dem man säljer mark eller byggnader åt, och att samma skulle gälla med Nagu gästhamn. Annina Suominen Söderlund: ”Kan gå åt skogen” Nagu Nina Söderlund, ordförande i föreningen Pro Nagu, är en av dem som höjt rösten efter beskedet om att Nagu gästhamn kan säljas. Man vet inte vad den som bjuder högst för hamnen gör i framtiden. Oavsett behövs en lokal förankring och helst någon som planerar för mer än 10 år framöver. Frågan om det är tillåtet att sälja infrastruktur som till största delen finansierats med bland annat EUmedel måste också utredas. Själv är jag öppen för att diskutera saken och sedan fatta ett beslut, men jag kan bra förstå att gästhamnen är en hjärtefråga för vissa. De Grönas gruppordförande Mia Forssell säger ett långtidsarrende till någon företagare skulle kunna vara bättre än att sälja gästhamnen, men hon ifrågasätter om staden faktiskt behöver äga gästhamnen. – Om man säljer gästhamnen, är det viktigt att man ställer vissa krav och villkor på en eventuell köpare. Men de väntar på mera information innan de tar ställning för eller emot en försäljning. Har du blivit överraskad över den starka reaktionen mot en eventuell försäljning. Söderlund är en av många som höjt rösten efter beskedet om att Pargas stad utreder möjligheten att eventuellt sälja gästhamnen
Av Pensionärsbostadsföreningens 16 lägenheter är bara tre tomma och en under renovering. – Hyreslägenheterna för pensionärerna är det enda som Varha inte kan ta ifrån oss, eftersom det är Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär som äger dem, säger Rune Johansson, sekreterare i föreningen. Fredag 28 augusti 2026 Åbo Underrättelser 20 Nyheter. – Att det ständigt talas om nedläggningar påverkar också inflyttningen. Hon flyttade tillbaka till Houtskär när hon var 90 år eftersom hon räknade med att livet skulle vara bättre då orten har all service en senior behöver. Hon är född i Houtskär men har bott en stor del av sitt liv i Åbo. Hemvården gör endast hembesök någon gång per dag, säger Rune Johansson. Klubblokalen ligger vägg i vägg med pensionärsbostäderna, och genom fönstret ser man Fridhem, vars service de flesta av seniorerna på plats idag redan behöver, eller kommer att behöva inom något år. Några seniorer bor i privata bostäder utan någon extra hjälp. FOTO:TUULIMERILÄINEN Houtskär Rör inte Fridhem! Det är budskapet som seniorerna vill förmedla till Varha då ÅU besöker Houtskär. Jag bidrar till samhället och jag har tagit hand om mina egna: min morfar, min mamma, min svärfar och min man. Hon nämner den synergieffekt som har uppstått genom att äldreomsorgen och hälsovården funnits på samma plats. De boende på Fridhem har knappast någon möjlighet att klara sig enbart med den service som hemvården erbjuder. Det påverkar i sin tur till exempel daghemmet och skolan. Ingen vill söka jobb och satsa på en framtid på en ort där servicen och arbetsplatserna ständigt är hotade. Man brukar till exempel spela bingo, se på Allsång på Skansen, titta på gamla bilder och filmer från skärgården, lösa gåtor och syssla med hjärngymnastik av olika slag. – Visst är det ett svek mot den äldre generationen om Fridhem läggs ner. Cecilia Rehn konstaterar att flera av dem som arbetar på Fridhem är unga och driftiga personer, och om deras arbetsplatser försvinner kan det leda till att hela familjer flyttar bort. En del av seniorerna bor på serviceboendet Fridhem med dygnetruntvård, andra i pensionärsbostäderna med någon grad av hemvård. Men hur hemvården skulle fungera efter en nedläggning av Fridhem är en fråga som ingen har svar på. – Många av seniorerna i Pensionärsbostadsföreningens bostäder behöver någon form av hemvård. Hemma stannar hon – så länge hon kan. Ännu för något år sedan besöktes Houtskär till exempel regelbundet av en tandläkare. Till höger sitter Marianne Norrgård, som bor i en egen lägenhet i byn, och Henny Nikander, som bor i en pensionärsbostad intill Fridhem. – Fridhem är den största arbetsgivaren här, och tas den bort är det slut med Houtskär! Det säger Henny Nikander, 88 år, som på måndag eftermiddag bänkade sig i klubbrummet Knuten i Houtskär tillsammans med åtta andra pigga seniorer. I Klubben är ledordet social samvaro. – Jag hade inte tänkt att en nedläggning av Fridhem ens skulle kunna diskuteras! Trots sin ålder bor hon ännu i en egen lägenhet och säger att hon klarar av att sköta både sitt hem och sin trädgård. Antagligen måste det ändå finnas någon form av hemvård på orten, men den kan inte ersätta vården på Fridhem. – Om Fridhem läggs ner kan alternativet bli en flytt till en annan ort, något som alla bävar för. Två gånger i veckan möts ett varierande antal seniorer i ”Klubben”, det vill säga den verksamhet som Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär ordnar för alla seniorer. Det är med andra ord många Houtskärsbor som inom några år kan komma att behöva dygnetruntvården på Fridhem. Att man kan tänka sig att lägga ner något som fungerar och som det investerats så mycket pengar i genom åren är för henne obegripligt. – Men efter att tandläkarstolen togs bort är det inte många av seniorerna här som får sina tänder skötta, eftersom det tar så lång tid att åka till Nagu för att träffa Houtskärsborna vädjar till Varha: ”Ett svek mot de äldre” Från vänster Else Franzén, som bor på Fridhem, Rune Johansson, Karl-Johan Palmu, Susanne Björkman och Cecilia Rehn, som representerar Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär. Vi har varit med och byggt upp landet och försökt göra vårt yttersta i arbetslivet. De har inte varit på samhällets ansvar, säger Norrgård. En av de personer som på sikt skulle drabbas är Marianne Norrgård, 96 år. Skulle Fridhem läggas ner hotas hela lokalsamhället. Enligt Cecilia Rehn, som leder verksamheten och sitter i Pensionärsbostadsföreningens styrelse, brukar man också ”förbättra världen på olika sätt”, men hittills har man i viss mån undvikit att tala om hotet mot Fridhem. – Om vi skulle tala om det skulle det kännas som om det blev mer verkligt, säger hon