Åbo Underrättelser 27.01.2014

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

4?5 LIVET ÄR LOKALT Jubileumstidning. 6 Läs också vad president Sauli Niinistö anser om den ekonomiska tidsandan. Sid. ÅU på Talludden Vad säger presidenten till ÅU:s chefredaktör? Sid
Beläget vid parken. våningen 3 rum + kök + bastu 71 m2 7. 383 400 ? 229 792 . lauttasaarenmetalli.? Kaartin Unioni, Unionsgatan 8, Helsingfors Förnämliga bostäder mitt i Helsingfors. INFO Auratum Asunnot i Helsingfors, Marjut Välipakka, tfn 040 514 7866, asunnothelsinki@auratum.com. 798 000 ? IÄR PREM KIVITASKU, Tahkogränden 1 F, Åbo Byggstart våren 2014, ?yttfärdig 2015. Kivitasku är Auratums femte och sista byggnad i Kupittaanpuisto. Exempel: 7. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Auratum gratulerar 190-åriga Åbo Underrättelser! Hitta hem i ett nytt, grönskande kvarter! VISNING PÅ SÖNDAG 2.2 KL. våningen 3 rum + kök + bastu 117,5 m2 158 625 . våningen 5 rum + kök + bastu 149,5 m2 379 400 . våningen 3 rum + kök + bastu 83,5 m2 (2 balkonger, hörnlägenhet) fp sfp 195 392 . Stora fönster med utsikt mot både innergården och den vackra Kuppisparken. Endast en lägenhet ledig! 8. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 2 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Rymliga, attraktiva lägenheter med förstklassiga materialval och eleganta planlösningar. Alla lägenheter har balkong mot parken, de större dessutom ytterligare en balkong med vy mot gården. Exempel: fp sfp 2. 13?14 I FLYTTFÄRDIG LÄGENHET I PÄÄSKY, INGÅNG FRÅN LEMMINKÄINENGATAN. Mer info även om hela utbudet. PÄÄSKY, Länkstigen 1 H , Åbo Flyttfärdig! Ljus och stilren takvåning med 4 rum + kök + bastu samt stor, 70 m2 inglasad terrass med strålvärmare. 487 625 ? 7. 450 900 ? www.kupittaanpuisto.? Alla tre hus i energiklass C2007 INFORMATION Auratum Asunnot Oy, Merja Österman, tfn 050 377 4656, asuntomyynti@auratum.com HITTA DIN DRÖMBOSTAD I HELSINGFORS Bostäderna färdigställs i början av 2015. Lauttasaaren Metalli, Heikkilävägen 6, Helsingfors Personliga och högklassiga hem mitt i Drumsö. 671 000 ? HAIKARA, Kuppisgränden 2 C, Åbo Klar i november 2014. våningen 4 rum + kök + bastu 122 m2 fp sfp 367 194
den öppna argumentationen. Hur demokratin än utvecklas tack vare det elektroniska kommer vi aldrig att komma ifrån att det demokratiska samtalets styrka är att man kan nå en gemensam nämnare. Dagstidningsjournalister är också nätfreakar. Löftet ger oss en bas att jobba på. Läsaren ger sig in i överenskommelsen med attityden att han/hon låter sig överraskas. Inte bättre. Bättre rustad. Vi gör ÅU med passion . och samtidigt hela branschen i sin nuvarande form ?har blivit 190 år. Kommunala föredragningslistor ?nns inom räckhåll för den som vill läsa. De traditionella medierna. Vi förbinder oss att göra det bästa vi kan för att med våra resurser ta fram ett varierande material ? naturligtvis också underhållning . Men hur samhället än moderniseras ?nns det kvaliteter som inte förändras. nar i ett visst röstningsbeteende är en investering i en tankeprocess. Demokratin har stor hjälp av nätet när det gäller teknisk informationsinhämtning. och ?antielitistiska. Dagstidningarna har kallats för gammelmedier. eller ?omdömes?ltret saknas. Unga läsare prenumererar i avtagande grad. Annonsmarknaden riktas om. Itella och staten lägger sten på börda. Till detta kommer ett mentalt underläge. Den är dekorerad med färska bär och alltid lika god. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 3 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. har chanser att bli en bättre läsare. I sekler har därför dagstidningen i överenskommelsen med prenumeranten bidragit till att öppna samhället. Nätet . Där ?nns inte många karat demokrati . Snabbheten. Bättre rustad. Vad har nätet som en dagstidning saknar. Ändå är den debattens mest centrala bit . Men vi gör dem inte avsiktligt och vi hatar att göra dem. Det heter att anonymiteten ger dem som är rädda för sina jobb etc en chans att uttrycka sig. Den gränslösa räckvidden. Jurisprofessorn Mårten Schultz säger i SvD (16.12.2013) att nätet är i behov av en etisk justering. kan i längden urholka den här utvecklingen. . Attityden ?nns i våra 190 år gamla väggar av redaktionell strävan, etik och pliktkänsla. Ålderdomliga ord. Hon har så pass ovanliga husdjur som två australiska spökskräckor, som hon sköter om. Mitten FRAMTIDEN. Inte bättre. och för vägarna till åsikterna. Den som sluter en överenskommelse med en dagstidning sätter sig i ett bättre läge när det gäller att förstå världen. Man blir en bättre rustad medborgare. Den föds inte om man inte utsätter sig för andra åsikter . utan den skulle inte våra resurser räcka till. Vi besjälas av tanken att den som vill bli en bättre medborgare kan få stöd i den processen av dagstidningen. Vi gör inte allt rätt, vi gör ibland fel. Teaterbron, utsmyckad med konst, har också blivit en kärlekens bro med kärlekslås ditfästa av par som funnit varandra. Sidan 8?9 ÅU-FAMILJEN. Rebecka Nygård är dottern i familjen som vi följer med under jubileumsåret. Det inbjuder till superlativer, men det är lätt att hålla tillbaka. Men vad och vilka står för den substans som nätet debatterar. inte 140. Torbjörn Kevin Chefredaktör. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Överenskommelsen ÅBOS BROAR. ? nymedierna och de gamla bakåtsträvande dagstidningarna. Nätet är en fantastisk arena. Vem är gossen i ÅU-hatten. ?stäm varandra. Man blir en bättre rustad medborgare. Vi har klumpats ihop med samhällets elit. Jag känner inte igen mig. Det ?nns inte en kvadratmillimeter information som inte en van nätbrukare kan ta sig in på. Men nätmoral, nej vi får inte se den utvecklas eftersom det är en omöjlighet. Nätet ?nns där som en del av samhällsdebatten. inte minst det anonyma . Alla tar för sig med respekt, och ser till att var och en får sin bit. 190 LÄSARE OM DET LOKALA LIVET Åbo Underrättelser . Låt vara att den ibland är liten. I långsamheten. Överenskommelsen är en kraft i en annan riktning än den som ser ut att vara dominerande: Den som ger medborgarna den självklara möjligheten att i så liten grad som möjligt utsätta sig för det man inte känner för. Det selektiva samhälle som via nätet genererar allt smalare intressepro?ler är i förlängningen ett samhälle som kan hota det demokratiska samtalet. Inte nu. Men som en droppe som urholkar stenen. Det här är som alla förstår en partsinlaga. Den ?nns i samhällsdebattens alla arenor. I det mänskliga, fysiska mötet, i läsandet, i lyssnandet, i författandet etc. På 5 809 tecken . Det bildar ÅU:s innehåll. trots det skenbart demokratiska i att den uppkopplade har en röst. Se inte nu den motsättning som inte ?nns. Den som utsätter sig för en överenskommelse . Ett lokalt liv är som mormors gräddtårta. Traditionella medier ger tanken möjlighet att vara långsam där det är nödvändigt. Nätinlägg droppar i regel motiveringarna till förmån för formuleringen. som ett sätt att skapa bättre moral på nätet. Det är troligtvis en dödfödd idé. Varje väg till en åsikt som utmyn- EN PARTSINLAGA Det är här dagstidningen vill ?n- nas. Han efterlyser juridiska processer . Så här ser jag det utifrån Åbo Underrättelsers horisont. Vi erbjuder en årsprenumeration. Också vi är beroende av nätet. Det var inte heller dagstidningarna som i början av näteran skapade en motsättning mellan de snabba . i en lämplig mix med det demokratiskt nödvändiga. Vi sluter en outtalad men existerande överenskommelse. prenumeration . Över tid klarar vi oss inte utan syntesen. Jag brukar tala om en överenskommelse. Läsaren utsätter sig för ett slags påverkan. Inte en docerande, undervisande opinionsbildning, utan en journalistik där ÅU med långsamhetens omdöme försöker ta fram element som är viktiga när vi försöker förstå vårt samhälle. Den som sluter en överenskommelse med en dagstidning sätter sig i ett bättre läge när det gäller att förstå världen. När vi kommunicerar online verkar vi sakna det omdömes?lter som vi har i vanliga fall. För 20 år sedan, då ÅU ?rade 170 år, spådde professor Krister Ståhlberg Åbolands och Finlands framtid. Nu dammar han av spåkulan igen . Det är fortfarande här substansen växer fram, och det är ingen slump. Den är snabb och har stor räckvidd. Men nätet ger inte samhällsdebatten självklar relevans. Vad gör han i dag? Sidan 14 LIVET ÄR LOKALT. den här gången med facit på hand. Sidan 12?13 BOKEN ELLER SMARTTELEFONEN? Lärare, forskare och studerande diskuterar hur läsandet har förändrats. Sidan 26?27 REKLAM. Motsättningen mellan sociala medier och traditionella massmedier känns överhuvudtaget främmande. Den skapades av högljudda nätpionjärer som utropade sig till spjutspetsar i den riktiga demokratin. Men långsamt kryper det fram en kritik också mot ?nätet?. Forskare och debattörer talar allt oftare om nätet i termer av ?mediet snabbt, eftertanken långsam. (nätforskaren Marcin de Kaminski i SvD 9.12.2013). de Kaminski säger att vi använder internet på ett oeftertänksamt och ore?ekterat sätt. Men det kräver en vana att läsa. De saknar i regel vägen till åsikten. Prenumeranten köper löftet. Prenumeranten accepterar den. Teaterbron, Kvarnbron och Martinsbron (skymd) är viktiga för fotgängare, cyklister och bilar. Det saknar inte relevans. Men delar av nätet har vuxit ut till ett ogräs som i sin sanslösa tillspetsning försvårar det demokratiska samtalet
Vi har sett hur de över?ödsrika köper fastigheter på några platser i världen. Men tänker man framåt så ja, jag tror man har vaknat upp under det senaste året. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 4 Jubileumsnummer Fåtalets över?öd passar inte in i det nordiska samhället. Jag ser det här som något som vi aldrig kan förstå. ÅU: Man kan vi göra något åt det? P: Det är svårt att göra någonting globalt. Jag minns efter 11 september då USA ville att också Europa är mera med i kriget mot terrorism. Jag var då medlem i Internationella valutafondens så kallade landsgrupp och förslog att om USA vill ha mera information om banking i Europa kan vi kanske göra en överenskommelse som går ut på att USA är villigt att vara med i vad EU hade talat mycket om, det vill säga att skatteparadisen skulle avskaffas med globala beslut. Men jag lyckades inte (skratt). Det är en global fråga, förstås, men man måste också fråga om det är rätt. Vi hade några sådana på 90-talet och allt gick åt helvete... men också inom banksektorn i västvärlden? Och ännu mera undrar jag om det överhuvudtaget passar Finland. Jag har en stark känsla att man inte accepterar det eller förstår det. Det är inte en känsla utan ett faktum. ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Hur går det ihop? P: Vi måste se lite djupare på det. Presidentämbetet har länge försvarat exporten, också jag, men är det riktig export om ?nländska stora bolag grundar en ?lial i Kina. Jag undrar, accepterar man det i de länder där det händer, mest i utvecklade länder . Har man en känsla av trygghet hjälper det en att nå vad man vill nå. Text: Torbjörn Kevin Foto: Susanna Vainioranta ÅU: I nyårstalet 2013 betonade ni orden rättskänsla och sammanhållning. Kan ni utveckla detta? P: Det betyder stabilitet, lagstiftning, trygghet för vanliga människor. Har man en känsla av trygghet hjälper det en att nå vad man vill nå. ÅU: Men så kommer Finnwatch med sin rapport som berättar att de 20 största ?nländska företagen har 225 dotterbolag i skatteparadisländer. Jag har sagt det här många gånger och också sett att man nu pratar mera om investeringsimport, som är kanske ännu viktigare. ÅU: Men bör man och kan man göra något åt skatteparadisproblematiken? P: Man har försökt många gånger, globalt. Att man har en äkta känsla av att vara tillsammans. ÅU: Ni sade i nyårstalet 2013 också att den samhälleliga sammanhållningen är vårt starkaste element när det gäller konkurrenskraften. Är dagens ökande inkomstklyftor oundvikliga och hur passar de ihop med en modell som bygger på rättskänsla och sammanhållning? P: Jag kan tänka mig att det är svårt att undvika att klyftorna blir större. Låt oss då kalla det visioner. Vi ska inte acceptera fåtalets över?öd President Sauli Niinistö ser en fara i att det ?nns människor som lever i en helt annan värld än andra. . Och egentligen är det inte en känsla utan ett faktum att det inte passar in i det nordiska samhället. Exporten är viktig, men jag har också klart sagt att man också måste tala om importen, dvs. att få utländska bolag att investera i Finland, för det betyder alltid arbetsplatser hos oss. I mitt nyårstal i år nämnde jag att fåtalets över?öd har nått helt nya dimensioner. Vi kan upprätthålla våra tankegångar och våra sociala system, men allt har att göra med den sociala sammanhållningen och det igen är kanske den viktigaste kraften i våra nordiska samhällen också ekonomisk sett. Jag ser en fara i att vi skapar människor som lever i en helt annan värld än andra. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Jag tycker inte om ordet visionär. Den sociala sammanhållningen är kanske den viktigaste kraften i våra nordiska samhällen också ekonomisk sett, säger presidenten. . Jag förstår att det är viktigt att vara med globalt om man vill främja sin industri och att man måste ha sina bolag ute i värl- den, men jag har alltid tänkt att det hjälper att hålla huvudkontoren och de viktigaste aktiviteterna för bolaget här hemma
Där ?nns helt klart en vision av samarbete mellan nordiska länder, samarbete med Sverige och med EU och partnerskapet i Nato. Framtiden ser bra ut, man kanske glömmer, vi hade många år en sådan attityd. Men jag har nu märkt att man har börjat mena allvar. ÅU: Och då menar ni uttryckligen regeringens åtgärder? P: Regeringens åtgärder, ja och också den allmänna opinionen. ÅU: Upplever ni att presidenten har en aktiv roll här, när det gäller att bearbeta det mentala landskapet? P: Presidenten kan förstås försöka påverka attityder. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 5 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Har vi en diskussion som på något sätt bidrar till en lösning av samhälleliga problem? P: Låt mig först gå lite tillbaka i tiden. Och på det sättet kan man säga att den politiska nivån förlorade sin kraft. Början av årtusendet var ganska lätta tider och under sådana tider är det vanligt att man börjar lita på att allt går bra. Jag tror att marknadskrafterna inte alls trodde på eurogruppens no bail out-regel. Jag tycker det är en bra vision. Jag har sett att bara några ord hjälper att påminna folk om vad jag tänker. ÅU: Ni har alltså blivit försiktig på grund av ert tidigare rykte? P: Jag har det ryktet och har inte behov att stärka det. ÅU: I detta ekonomiska läge, upplever ni att samhällsdebatten har några visioner kvar? P: Nu måste jag först upprepa vad jag sade på 90-talet: Jag tycker inte om ordet visionär. på nästa sida ?. Marknadskrafterna spelade på detta, och de spelade helt rätt! Man måste fråga sig om det är rätt att ett ?nländskt bolag använder skatteparadis för att undvika skatten. ÅU: Det är alltså där politiken har en styrka: att få marknadskrafterna att vara äkta marknadskrafter? P: Just det. ÅU: Är ni optimist på den punkten? P: Ju mera man diskuterar marknadens ansvar, desto mera kommer den att komma tillbaka till den ursprungliga roll den borde ha. ÅU: Via diskussion snarare än lagstiftning? P: Inte bara diskussion utan också lagstiftning, både och. Det är den viktigaste frågan. Men förstås, det är inte bara fråga om pengar utan också om attityder och acceptans. Man ser i dag mycket av den andan i Aaltouniversitetet. Marknadskrafterna har möjlighet att övervaka att man följer avtal. Visionen är att inte vara enbart ensam utan att ha så många kontakter som möjligt. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Regeringen har beslutat lindra bolagsskatten ganska mycket. Och som vi lite har sett i Sydeuropa, så har marknaderna också förlorat lite. Men min åsikt var från början att de borde ha tagit ännu mera ansvar. ÅU: Tycker ni att den ?nländska politiken i dag diskuterar rätt saker. Hade de under början av 2000-talet gjort det som vi är vana att se som marknadskrafternas styrka, då hade de inte lånat så mycket till Sydeuropa. Det är inte alls bra för vår sociala sammanhållning att någon undviker sitt ansvar. ÅU: När vi är inne på en sektor där ekonomi och politik möts, anser ni att politiken mera har blivit en anpassare till ekonomiska realiteter eller har politiken fortfarande medel att till i de här frågorna? P: Det låter kanske litet överraskande, men jag tänker just nu att det nu handlar om att marknadskrafterna nu inte gör vad de ska göra, och nu talar jag inte bara om eurokrisen utan om hela den västra världen. Jag vet inte om själva början har skett där, men man ser den. Meningen var att det ska vara en signal till bolagen att det nu är billigare att göra vinst och redovisa den. Nu har vi en vision med ett helt nytt företagarskap. Forts. Låt oss då kalla det visioner. Säkerhetspolitiken är ett gott exempel. Vi hade några sådana på 90-talet och allt gick åt helvete...Men tänker man framåt så ja, jag tror man har vaknat upp under det senaste året. Jag tycker det är en vision. Gällande ekonomin och näringslivet avser jag inte så mycket Angry birds eller liknande, utan vi har en vision av unga människor som har hög utbildning och som är ivriga att börja som företagare. Men jag har beroende på mitt gamla rykte varit lite försiktig (skratt). Så jag hoppas att de förstår signalen. ÅU: Men om det misslyckas på europeisk nivå, tror ni då att den nordiska modellen överlever på mellanlång sikt? P: Jag ser inte de här skatteparadisen som den största ?enden. Förstås, om det går vidare kan man tänka så, att det är den största faran. Men det är löntagare som upprätthåller vårt samhälle och det betyder att den största faran är hur ekonomin utvecklas vidare, det vill säga hur vi kan hålla våra arbetsplatser. Jag hoppas företagen förstår signalen. att ett ?nskt bolag använder sådana medel att undvika skatten. ÅU: Och vilket är ert svar på den frågan? P: Regeringen har beslutat att lindra bolagsskatten ganska mycket. Jag vill alltså kalla tillbaka de här krafterna, och vill att de ska agera som marknadskrafter bör göra. Men här ?nns en paradox. Under senaste decennierna har vi, till exempel min generation, inte varit villiga att ta risker, man har prefererat statliga tjänster eller Nokia under 90-talet
De är lite olika dessa nationalister, men man hör opinioner i Frankrike och Holland som låter farliga. Och Sailas förstås. och ett rykte från ?nansministertiden han gärna nämner i intervjun. * Arkitektoniskt är presidentresidenset Talludden ett långt steg från Kekkonens Ekudden som ligger ett längre stenkast ifrån. Förstås också via Gullranda, lägger presidenten till min uppräkning. . Kanske vi inte ser så tydligt att någon har något att säga. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 6 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det blev lite väl mycket övermod och överlägsenhet. ?Ni är vana i Åbo att ha eget vin...? blommade med Nokia kunde man ha förstått att helt mekaniskt arbete vid linjer inte stannar länge till i Finland, men man förstod det inte. Saken är viktigast.. Ett slags uppmaning: Gå fram där, men stanna inom den sektorn. ÅU: Ännu om samhällsklimatet, håller ni med om att det är tyst bland intelligentian, det vill säga forskare, konstnärer, författare, osv? P: Jag har inte tänkt på det, men då ni säger det. Man förändrade inte så mycket i början av min period, det största beslutet gällde inte ens grundlagen utan var regeringen Vanhanens beslut 2009 att presidenten inte mera åker på EUmöten, om inte regeringen beslutar. ÅU: Är ni bekväm med den rollfördelningen? P: Ni får tro mig eller inte, men jag minns att jag redan under min tid som ?nansminister sade att det inte är ställningen utan saken som är viktig. Nu går jag igen tillbaka till början av årtusendet. Det blev lite väl mycket övermod och överlägsenhet. Vi hade tillväxt, men det räckte inte till, man ville ha mera för vi har alltid varit bra och vi trodde att vi var bäst i världen. De tiderna kommer inte tillbaka, så statens möjligheter att påverka är mycket mindre. Men, jag har ofta sagt att staten inte ska sätta hinder för näringslivet utan man borde försöka förändra attityder, uppmuntra människor. Det behövs beslut som berättar var gränserna går och visar den sektor där man är fri att göra vad man vill direkt möjligheter att påverka ekonomin i Finland, det var under Sovjethandeln som faktiskt inte var normal ekonomi, det var en politisk ekonomi. FB-chef, avliden . Och går vi tillbaka till Ryssland har jag märkt att där ?nns en ganska stor nationalistisk opposition, det låter inte så bra. ÅU: Er företrädare hade problem med offentligheten kring presidentens makt. Född och uppvuxen i Salo och med en fru som leder bokmässan i Åbo är kontakterna livliga. . och nya också. ÅU: Hur sker den diskussionen? P: Man träffas, man skriver och man ringer. ÅU: Vilken uppfattning får ni en exteriör som ter sig vackrare ? mer klassisk . Under goda tider ser framtiden ljus ut. Klarar Salo krisen? . Den ekonomiska utvecklingen påverkar den allmänna samhällsutvecklingen och indirekt presidentens konstitutionella inmutning, utrikespolitiken. Som före detta partiordförande och ?nansminister har Sauli Niinistö ett långt perspektiv på sam- fortsättning ? ÅU: Så ni svarar egentligen att man ska titta utanför politiken? P: Den politik där man hade direkt möjligheter att påverka ekonomin i Finland, det var under Sovjethandeln som faktiskt inte var normal ekonomi, det var en politisk ekonomi. än Talluddens, men Talludden präglas inte av 70-talsinredningens ångestskapande element. Ekudden ter sig tungsint, Talludden är ljus. Jag tänkte så då. Min mor lever fortfarande i Salo och jag besöker henne ofta. De har mycket erfarenhet och är nu alla fria att säga sina åsikter, jag följer noggrant med dem. Det är bara en sida, men ett exempel. Men förstås har jag andra källor också. Med mina europeiska vänner diskuterar jag den ursprungliga identi?eringen i Europa, alltså den hårda kärna som inte är en fråga om eurogruppen utan en fråga om det gemensamma intresset i Europa. ÅU: Vänner, alltså europeiska ledare? P: Jo, från gamla tider . Jag har också människor jag kan ringa till och fråga vad man tycker. ÅU: Vilka är de? P: När det gäller ekonomi till exempel de gamla kloka männen från Vasa lyceum som jag lärde känna under 90-talet och som alla är mycket berömda också europeiskt sett, Korkman, Åkerholm och tidigare Vanhala (f.d. Niinistö utvecklar inte sitt nyckelresonemang så långt att det bränner till politiskt. Det är kanske där man hamnar när gränserna går och visar den sektor där man är fri att göra vad man vill göra. Ekudden har anser det viktigt att jag känner till lite om de attityder och den anda som råder i Ryssland. ja till och med dominerar . Man är ärlig. Jag citerar en europeisk statsman som helt enkelt sade att EU måste vara ärligt. Har ni några ?gurur?, böcker, eller samtalsparter mot vilka ni pejlar era åsikter? P: Jag tycker inte heller om ordet guru. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Presidenten kan förstås försöka påverka attityder. Jag läser det på det sättet att vi måste fråga oss om vi har ett gemensant intresse av stabilitet och trygghet i Europa. säger han glatt. Han har ett gott minne. Dåvarande partikollegan, stadsdirektör Juhani Leppä lät på 90-talet för stadens räkning föra in ett eget vin under smått uppseendeväckande former. Presidenten ?ck också ett exemplar av Aarno Magnussons färska vinbok. Trygga budskap Ekonomisk politik är inte presidentens område, sedan riksdagen i slutet av 1990-talet de?nitivt kapade ämbetets band till inrikespolitiken. Men statsorganen överlappar delvis varandra. Jag har läst i den lokala tidningen att Salo är på väg uppåt igen. De tiderna kommer inte tillbaka, så statens möjligheter att påverka är mycket mindre. Men, jag har ofta sagt att staten inte ska sätta hinder för näringslivet utan man borde försöka förändra attityder, uppmuntra människor. Det behövs beslut som berättar var KOMMENTAREN hälle, ekonomi och politik. Han är kritisk till vad han kalllar fåtalets över?öd och tar ställning för den nordiska modell där fåtalets över?öd inte har en plats. Man är visst lite van i Åbo att ha sitt eget vin, om jag minns rätt... och Timo Vihavainens ?Ryssäviha?, därför att jag man är och vill vara allas president. Med noll inrikespolitiska befogenheter . båda byggnaderna inifrån. Väl så, den ?nländska utrikespolitikens ledare ska ha utsikt. Torbjörn Kevin via de här kontakterna, är Europa pessimistiskt? P: Var och en tror of?ciellt att man klarar sig. Det är inte lika tydligt längre eftersom vi har så mycket information. ÅU: Herr president, några mer personliga frågor. Jag tänker så nu. Jag har alltså inga särskilda som jag absolut tror på. Har ni hittat ett annat sätt att anpassa er? P: Det är mera fråga om att det nu inte ?nns initiativ att förändra något. Det är mycket uppfriskande, jag hoppas att det ska gå så. Under slutminuterna av intervjun med presidenten överlämnar jag en ?aska specialimporterat spanskt vin, med en ÅU-etikett designad av Tarja Kivelä i ÅU-huset. Presidenten reagerar snabbt: . De präglar . Men jag försöker få fram så mycket information och åsikter som möjligt. Till exempel under julen har jag läst Leena Liukkonens ?Venäläiset tulevat. och många vill . Möjligen är det fråga om det att numera ?nns så mycket information att konstnärers och andras åsikter drunknar i mängden. Statsministern talade om att vi inte ska ha så många auktoriteter. Det har varit rätt tyst under era år. inte bara en känsla. Han de?nierar individuell trygghet som en ekonomisk tillgång. Jag är säker på att alla svarar att vi har ett gemensamt intresse, och jag märker att också Sann?nländarna säger att Europa är vår väg. ÅU: Men vad ska Europa göra åt nationalistiska rörelser med 20?30 procent av opinionsstödet i vissa kärnländer i Europa? P: Under historien har det alltid i svåra tider funnits en stärkt nationalism. Jag tror att de mestadels inte är superpositiva, man ser att något har hänt som gör att vi helt enkelt måste bygga upp ekonomin på nytt. Det är lätt att vara efterklok men när Salo Vi hade tillväxt, men det räckte inte till, man ville ha mera för vi har alltid varit bra och vi trodde att vi var bäst i världen. Han till och med formulerar det som ett faktum . Att vi återvänder till basen och bygger på därifrån. ÅU), Nars. Men det blir trots allt rätt tryggt. kan läsa in en symbolik. Ett har uddarna gemensamt, den nuvarande presidentens Talludden och Kekkonens Ekudden: fönstren mot vattnet, mot världen. Men jag har beroende på mitt gamla rykte varit lite försiktig. Besöker Salo regelbundet Sauli Niinistö är inte den första presidenten som har kopplingar till Egentliga Finland. Och i dag ringde jag till min tandläkare i Salo som jag fortfarande går hos. Och hur ser ni på Salo efter Nokia? . Den som vill . Nu har jag märkt att man igen försöker se sig i spegeln, man förstår att det inte gäller längre, och det lovar ju gott
VÄLKOMMEN ATT BLI EN SKÄRGÅRDSBO!. Tel. 0204 293 150 www.alandsbanken.fi Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 7,02 cent/minut, från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/minut. GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN! PARGAS STAD GRATULERAR 190-ÅRIGA ÅBO UNDERRÄTTELSER! DALI-UTSTÄLLNING I GALLERIET ART BANK, ÖPPET TIS?SÖN GILLA OSS Våra varmaste gratulationer! VÄLKOMMEN SOMMAREN OCH BÅTFOLKET! DEN NYA GÄSTHAMNEN I INIÖ STÅR TILL TJÄNST! DU HITTAR OSS PÅ BYGGA & BO MÄSSAN I ÅBO MÄSSCENTRUM (MONTER B75) 31.1?2.2! B O V I D H AV E T. I S K Ä R GÅ R D S S TA D E N . I SKÄRGÅRDSSTADEN PARGAS, 23 KM FRÅN ÅBO, KAN DU BO VID HAVET, PÅ LANDET ELLER I EN TRIVSAM SMÅSTADSMILJÖ. Tel. NJUT AV DET NATURSKÖNA LANDSKAPET OCH DET FUNGERANDE SERVICEUTBUDET. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 7 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Från Österbotten ett stort GRATTIS vi sänder. Med tabloiden även vi ett nytt blad i historien vänder. Grattis Åbo Underrättelser på 190-årsdagen. Från en pigg 95-åring som arbetar för långa relationer Vi går vår egen väg ÅBO, Hansakvarteret, Eriksgatan 17. FRITIDSAKTIVITETERNA ÄR MÅNGA, ALLT FRÅN STUGLIV TILL GOLF OCH FRÅN FISKE TILL MUSIKKONSERTER. 0204 293 100 PARGAS, Köpmansgatan 24
Näsby i Houtskär är cirkelns medelpunkt men också Åbo är ganska centralt för mig därför att jag är född och uppvuxen där, men det är i Houtskär jag har mitt hem.. (1997) 67 meter lång, 7 meter bred. Tomasbron. Livet är lokalt, men lokalt i denna bemärkelse skall inte utgöra motsatsen till regionalt eller globalt. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Biblioteksbron. Det som är här och nu. (2013) 60 meter lång, 5 meter bred. Järnvägsbron. (1983) 143 meter lång, 14 meter bred. Aurabron. (1898) 168 meter lång, 7 meter bred. Nya Hallisbron, i bakgrunden. Lokalt betyder nära mig. Och det är vad ÅU är för mig. VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? NICKE WULFF ÅBO CHRISTJAN BRANDER INIÖ JOHAN BROOS NAGU MAGNUS GRÄSBECK ÅBO . Det jag hör och ser, det som berör. (1907) 47 meter lång, 12 meter bred. Teaterbron. Just nu är det mesta kopplat till min roll som småbarnspappa och rektor. (1899) (1956) LIVET ÄR LOKALT . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 8 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Att leva och arbeta lokalt betyder allt för mej! Medan årstiderna ändrar, byts denna lugna vinter-ö ut till ett sommarparadis! Vi kan hitta allt vi behöver här. ROSITA BACKMAN HOUTSKÄR . i stället för, såsom hittills, mest anglosaxiska, rikssvenska eller ?nskspråkiga. ANNIKA JÄRVINENWIKSTRÖM KIMITO . (1940) 95 meter lång, 16 meter bred. Domkyrkobron. (1999) Kvarnbron. Begreppet lokalt är för mig litet ?ytande beroende på frågans art, i sin snävaste form kan det innebära Nagu socken och därifrån utvidgas det som ringar på vattnet att omfatta hela Åboland. ?Recensioner av skivor och musik av åboländska, ?nlandssvenska och i Åbo bosatta artister . (2012) 93 meter lång, 20 meter bred. Martinsbron. I framtiden kan det vara något helt annat.
Också den planerades av baron Rosenkampff, bron stod klar 1831. Den ersattes på 1890-talet med en stålbro som senare byggts om i ?era repriser. I september 1851 skriver Åbo Underrättelser om brons illuminering till 25:e årsdagen av kejsarens och kejsarinnans kröning. På första sidan kan man läsa om hur bron, som på den tiden kallades nedre bron, utmärkte sig med sina färgade lampor. Den händelsen glömmer jag aldrig, säger Heikki Virtanen, planeringsingenjör på Åbo stad. I maj 1830 började östra landfästet, den så kallades landkistan, plötsligt ge vika och bron hann sjunka över en halv meter innan man lyckades stoppa processen genom pålning. Källor: Svante Dahlström ?Åbos broar? 1912, Oscar Nikula ?Åbo stads historia 1721?1809?, Nationalbiblioteket, Åbo stads fastighetsaffärsverk. Biblioteksbron som skulle bli Åbos nya pennibro väckte motstånd. I Åbo har jag min familj, mina vänner och mitt arbete. Det är här som jag lever min vardag. Och det är nyheterna från detta område som intresserar mig mest. Det blev ingen semesterstart den dagen. En ny Kvarnbro byggdes i rekordfart. Den stod klar 2012, året innan den länge planerade och omstridda Biblioteksbron invigdes. Ludvig Engel in tre nya broar i stadsplanen. De planerades på de platser där Domkyrkobron, Aurabron och Martinsbron nu är byggda. För Domkyrkobron har man använt namnen kyrkobron, översta bron och norra bron. Lokalt innebär för mig närhet till natur och vatten och god service. . Men ?livet är lokalt. Jag kommer att tänka på när vi bodde i Stockholm när barnen var små. När de närmade sig skolåldern beslöt vi att ?ytta till Åbo. Den var stundom illuminerad vid festligheter. Brons placering delade Åbobornas åsikter och besvär lämnades in. . De övriga är Teaterbron, Biblioteksbron, Hallis gamla bro och den nybyggda pontonbron mellan Hallis och Kurala. Virtanen var ledig från jobbet och på väg på skidsemester när telefonen ringde. . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 9 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Närmiljön är ju den miljö som vi lever i. torget ersattes 1830 av en ny på samma plats som nuvarande Aurabron. Bron planerades av baron Carl Rosenkampff och byggdes i trä, brokistorna var av sten. Bron var en ståtlig syn. Benämningen pennibron har uppstått senare. E-POST: NYHETER@FABSY.FI 600 år sedan Åbos första bro byggdes Gamla Hallisbron, i förgrunden. Man kan vidga det lokala i viss mån. Pontonbron togs i bruk den 3 december 2013, samma dag som Biblioteksbron invigdes. . Cirkeln växer ju längre bort jag är. (1945) 65 meter lång, 6 meter bred. Pontonbron. Den nuvarande bron är byggd 1956 enligt ritningar av Ossian Hannelius och Erik Bryggman. Nuvarande Aurabron är byggd 1907, pla- nerad av arkitekt H. (2013) 47 meter lång, 3 meter bred. I dag rinner Aura ås vatten under elva broar. Jan-Ole Edberg | 274 9934/jan-ole.edberg@fabsy.? 110 meter, 22 meter bred Det är i år 600 år sedan den första bron över Aura å byggdes. I dag korsas Aura å av elva broar på stadens område. Aurabron har kallats nedre bron, stenbron och mellersta bron medan Martinsbron har kallats för södra bron. Också andra namn förekom, säger guiden Airi Forssell. 1612 var vår?oden och islossningen så kraftig av bron spolades bort. Bron totalförstördes i två bränder, 1681 och i Åbo brand 1827. Den nedbrunna bron vid Gamla stor- Efter Åbo brand ritade arkitekt Carl Kvarnbrons kollaps tog staden på sängen och man blev tvungen att planera en ny bro illa kvickt. . Åbos broar har alltid engagerat Läs mera på nästa sida ? TRYGGVE FORSSELL ÅBO JOHAN HELLSTEN ÅBO . Men centrum är alltid i Näsby i Houtskär. . Jag och min fru hade båda upplevt en ?n barndom i Åbo och vi ville ge barnen samma upplevelse. Men redan 1940 byggdes Martinsbron, fem år senare byggdes Hallis bro och 1975 Kvarnbron. Sedan 1980-talet har antalet broar nästan fördubblats. Hon påpekar att pennibron inte är det of?ciella namnet på Åbos första bro. . Det lokala är det som berör en i den omedelbara närheten. Må det sedan gälla kommunalpolitik eller vad som helst. Är jag inom Pargas stad är det Houtskär, utanför vår stad är det den väståboländska skärgården och i ett större perspektiv Åboland. Staden var vid detta tillfälle prydligare illuminerad än vanligt. Grattis 190-åriga ÅU.. Lokalt beror på var jag be?nner mig. Oftast var det borgarna som klagade över att broarnas placering påverkade värdet på deras tomter, säger Forssell. Domkyrkobron byggdes ungefär samtidigt som Aurabron och blev stadens andra bro. Bron byggdes i trä mellan Gamla stortorget och den plats på västra åstranden som i dag heter Lilltorget. Den så kallade pennibron byggdes 1414, nästan 200 år efter att Åbo grundades. Redan då Aurabron och Domkyrkobron byggdes klagade man till magistraten. Den klassas som en kulturhistoriskt värdefull bro. Då den byggdes räknade man med att Åbos båda broar skulle klara av stadens växande tra?k i 60 år framåt. Innan bron byggdes tog sig invånarna över ån med båt. Mycket vatten har runnit i ån, nya broar har byggts och många dramatiska händelser har passerat sedan staden ?ck sin första bro. Så sent som för fyra år sedan kollapsade Kvarnbron byggd 1975 och måste ersättas med en ny. Kvarnbrons öde väger lätt jämfört med de olyckor stadens första bro drabbades av. Fyra av dem är gångbroar. Bron kunde tas i bruk först i slutet av året. Forssell tänker på gamla Kvarnbron som också den höll på att sjunka i ån efter kollapsen 2010. invånarna. C:son Armfelt i jugendstil. Ingen vet med säkerhet varifrån namnet kommer. 40 meter lång, 27 meter bred. Källa: Åbo fastighetsaffärsverk Gra?k: Paul Söderholm BENGT BACKMAN HOUTSKÄR MARGIT FORSSELL S:T KARINS GUN HERRANEN ÅBO . Det är hälsosamt att bredda perspektivet, men det är en oerhört stark känsla att uppleva att livet är lokalt. . betyder nog vardag för mig. Egentligen är de fem, järnvägsbron har också ett broavsnitt för fotgängare och cyklister. Jag följer gärna med vad som händer runt om i världen och tycker att resa runt är intressant. Den försågs med höga valv och en bastant brokista förstärkt med järnrygg för att den skulle stå emot vår?oden. Trots det skadades bron ?era gånger. Vid några tillfällen så illa att man blev tvungen att bygga en ny. Den kallades kort och gott stadens bro eftersom den var enda bron på den tiden. I synnerhet den med färgade lampor smakfullt ornerade nedre bron, skriver ÅU. Men det höll på att gå illa. Det andra alternativet var att ?ytta till Oslo
Akvarell av Gavril Sergejev 1811. Foto: Timo Syrjänen/ Museiverket Plats för slaktare och salut Jan-Ole Edberg | 274 9934/jan-ole.edberg@fabsy.? där handelsmän kunde umgås. Det fungerade också som ett hamnkontor. Senare öppnades en bokhandel i börshuset. Sexton kanoner var placerade på bron. ÖSTERBOT TEN . ÅL AND City & Archipelag TURUNMAA . Men köttförsäljningen förbjöds i mitten på 1770-talet och ?yttades till torget. UUSIMAA . Den har också ett symboliskt värde, den förenar de historiska kvarteren i gamla Åbo med den moderna stadskärnan. . och Köpmansgatan på västra åstranden där stadsbiblioteket ligger. Gångbron förenar Rettigbrinken t.h. AHVENANMAA GUIDE News OPAS. I bokboden kunde de första ÅU-läsarna hämta sin tidning. Bron användes också som en plats för saluteringar. Källor: Svante Dahlström ?Åbos broar. Foto: Stefan Crämer NAGU ANDELSBANK endast 90 år Åbo Akademi gratulerar den pigga 190-åringen! www.abo.fi ÅBOL AND . Bilden visar Åbo centrum och bron över ån i början av 1800-talet. Åbos nyaste bro Biblioteksbron invigdes i december i fjol. Området var på den tiden Åbos handelscentrum. NYL AND . Den uppfördes mellan Stortorget på östra sidan om ån och den plats på västra åstranden som i dag heter Lilltorget. De förenar också stadens invånare och gör det möjligt för fotgängare och cyklister att ta sig fram snabbare över ån, säger hon. Många Åbobor hade gärna sett att den nya bron byggts på samma plats som pennibron. Näätsaari är väl medveten om att bron delar Åbobornas åsikter. Orsaken var att träbron tog skada av yxorna då köttet styckades direkt på bron. På bron fanns också ett börshus Åbos första bro. POHJANMAA . Bron är vacker och passar bra in i miljön. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 10 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Själv är hon glad över Biblioteksbron och att den placerades mellan Köpmansgatan och Rettigbrinken. . Midsommaren 1785 när Gustav III besökte Åbo sköts kanonskott från bron, berättar guiden Airi Forssell. . Man sköt 128 skott när kungen anlände och lika många skott när han reste, säger hon. Eld och rök förekom också när Åbos nyaste bro Biblioteksbron invigdes i fjol, nästan 600 år efter att den så kallade pennibron byggdes. Inkeri Näätsaari, direktör för Åbo stadsbibliotek, ser nära kopplingar mellan broarna. Båda förenar åns stränder. Fartygen kunde köra upp längs ån ända till hamnen invid bron. I brons omedelbara närhet verkade krukmakare, handskmakare bleckslagare, bagare, skomakare och kötthandlare. Också på bron idkades handel. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Åbos första bro var en livlig handelsplats. Här hämtade ÅU-läsare sin tidning. Många hantverkare och köpmän förtjänade sitt levebröd i kvarteren runt Åbos första bro. Bron byggdes på direktiv av kung Erik av Pommern. I den mittersta delen av brobyggnaden fanns en slaktarbod där man sålde kött. 1912, Oscar Nikula ?Åbo stads historia 1721?1809?. Aura å i dag
Mest är det folks attityd till staden som borde förändras. PROFILEN Hajat Husain Under de senaste åren har ?era självmord bland unga kastat en mörk skugga över staden. Hajat säger att hon och hennes vänner aldrig riktigt känt av det på nära håll eftersom det drabbat äldre årskullar. Men överlag anser hon att klimatet är mycket bättre i dag. . som nyligen hade premiär. Tidigare har Hajat stått på scenen i sommarteaterpjäserna ?Det susar i säven. Här ?nns så många musiker i staden, banden i föreningen Pargas Hardcore City skulle säkert ställa upp. I övrigt tycker hon egentligen inte att Partyc gas saknar något. . Den senaste, och också största, produktionen var ungdomsmusikalen ?Riskzon?. Men hennes scenbakgrund sträcker sig längre än så. . Många säger att det inte ?nns något att göra här. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 11 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. För mig är Pargas mysigt. Man måste själv göra något åt saken. Hon nämner ungdomsgården i Pargas. Ungdomarna klagade över att inte ha någonstans att samlas men när det nu ?nns en plats är det få som besöker den. . Självförtroende! Jag vågar göra mera och blir inspirerad och vill ha mer av den positiva energin. Man märker att folk har börjat ta hand om varandra ännu mer. I min vänkrets håller vi kontakt och tillbringar mycket tid med varandra. Jag älskade det! Det skulle ?nnas potential att starta ett liknande i Pargas, det är hon övertygad om. . Skolan och musikalhobbyn håller henne fullt sysselsatt. Hon medverkar för tillfället i den tvåspråkiga ?Show Seven. E-POST: NYHETER@FABSY.FI UNG OCH AKTIV I ÅBOLAND Hajat Husain Pargas Inget kommer serverat på silverfat. Man måste själv göra något åt saken. Maria Thölix | 274 9937/maria.tholix@fabsy.? Hajat Husain sitter på ett café och blickar ut över hemstaden genom ett dagsljus som aldrig riktigt in?nner sig. Det spelar kanske inte så stor roll, hon hinner inte låta sig påverkas av tristessen som en grå vardag kan medföra. Jag har alltid trivts på scenen. Vad har det gett dig? . Ingen plats är perfekt. Ålder: 16 år. Familj: Mamma, styvpappa och två äldre bröder. Bor:I Pargas. Gör: Går i gymnasiet. Favoritmusik: Ändras hela tiden. Dit åker Hajat för att kolla i butiker, träffa kompisar och gå på café. Men få caféer slår det hon nyss besökte. . För att kanske i slutändan inse att Pargas är helt bra, vem vet. . och ?Vill du slejkas....?. Redan som liten var jag med i sångtävlingen Stjärnskottet. Men hon vet att det ?nns folk i hennes ålder i Pargas som inte är nöjda. . Jag har också fått fantastiska minnen och kontakter och nya vänner. Hajat Husain har inga problem att fylla sin fritid. Det är litet och bra, men självklart längtar jag ut i världen. Hon vill gärna bo på ?era orter och utforska världen. I Jakobstad ?nns musikcaféet After Eight som är supermysigt och ordnar en massa evenemang. Hårdrock och klassisk musik hör inte till favoriterna. Vi borde lära oss att uppskatta det som ?nns. En fördel med Pargas är det korta avståndet till Åbo. Föredrar det mesta helt enkelt! Tittar helst på: Tv-serien ?Glee?. Ointresserad av: Flugfiske. Vill göra om 10 år: Ha någon form av utbildning. Skulle vilja äta middag med: Ingen aning, några bra vänner kanske! Folktinget arbetar för att stöda och stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska i Finland. Opolitiskt arbete för det svenska i Finland sedan 1882 www.folktinget.fi. Men inget kommer serverat på ett silverfat. Vi ser till att alla har någon att vända sig till. Som de ?esta små städer är Pargas en trygg stad att växa upp i, anser Hajat Husain.
Det var en besvikelse, men nu får han rätt. Tanken om stora enheter fanns redan i 90-talets början. och ger sig i kast med nya. . Säkrast för svenskans skull vore om de svenskspråkiga kommunerna i sydväst bildade en storkommun. Efter den förra reformen lovade regeringen att återkomma om de önskade resultaten inte uppnåddes. Så har skett, säger Ståhlberg. . Liksom en offentlig sektor med marknadsmekanismer, som jag stödde. Professorn till och med förvånas heller fått rätt. Att all service är nära. de är hur många procent som helst. . Det kan fortfarande bli sanning, säger han men erkänner att utvecklingen är en annan. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Så sa han då . Pargas är orten där jag har mitt hem och dit jag alltid återvänder. I Åboland tillbringar jag en stor del av min arbetstid och fritid. Att kommunerna spelar yrvakna hjälper inte. Hur ser det kommunala fältet ut om tio år om saker och ting gått på tok? . Bilden jag målade var inte alls tokig, säger han. Med god vilja kan man nu göra det lika bra som det hade blivit då. Men med dålig vilja kan man skapa motsättningar, säger Ståhlberg. Vi lever nu i en motreaktion som uppstod då de djupa folklagren konfronterades med Europa. Finlandssvenskarna är inte bara sex procent . VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? BERTIL ÅKERFELT INIÖ . Med stor sannolikhet blir det en åboländsk kommun. . Den offentliga servicens andel minskar inte, utan ökar. Livet i Iniö, förstås. REA ÅKERFELT INIÖ STEFAN STRÖMBORG PARGAS YRSA NEUMAN ÅBO . Vad gäller ÅU så är den lokala information jag söker där familjenyheterna och prosterirutan. Det lokala omfattar hela Åboland för mig. . Och att det globala livet är möjligt om det råder jämlikhet och samförstånd mellan samtliga lokala liv. och moderklubben Piffen är i högsta grad lokalt för mig! . Å andra sidan har 1970-talets domedagsprofeter inte anno 1993. År 2006 utredde Krister Ståhlberg de åboländska kommunernas alternativ inför 00-talets kommunoch strukturreform. Skärgården har inte utarmats. av sin egen träffsäkerhet. . Då hade han reviderat sin syn på sammanslagningar och i rapporten tog Ståhlberg ställning för en enkommunslösning. Att det blev två kommuner förvånade. Ett offentligt monopol är att föredra framför ett privat. Men allt slog inte in. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 12 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Tänk att jag pratade om stora hälsoföretag redan då, säger Krister Ståhlberg och minns det varningens ?nger han höjde. I december 1993 tänkte professor Krister Ståhlberg högt om Åbolands, Finlands och Europas framtid. TPS, ÅIFK . Mycket beror på hur nästa regering ser ut och om SFP är med i den. Men internationaliseringen kommer att fortsätta. ländsk kommun vara ett billigt pris att betala när SFP köpslår om hur språkfrågan bevakas. Sann?nländarna vill inte särbehandla någon, snarare vill de klämma till svenskan. Ståhlberg för- utspådde att Åboland 2024, då ÅU ?rar tvåhundraårskalas, skulle vara en högborg för högutbildade som jobbar på distans. Åboland får dels skylla sig självt, dels har man inte haft resurser att förverkliga det här. Det betyder att befolkningsökningen som Ståhlberg trodde på då inte har inträffat. Lokalt för mig är min stads förändring. Nu spår Krister Ståhlberg Finlands och Åbolands framtid igen. Vi lämnar för tillfället spådomarna Dan Lolax | 274 9939/dan.lolax@fabsy.? Samtiden är alltid närvarande i framtiden. Då professor Krister Ståhlberg för hundrasjuttioårsjubilaren ÅU spådde Åbolands och Finlands tillstånd 2024 in?uerades han av landets nyss inlämnade EU-ansökan, av de nyliberala tankar som strömmade in i Finland och av en marknad som avreglerades. Tjugo år senare synar Ståhlberg, nu pensionär, sina gamla spådomar . Men om SFP inte är med i en regering som utgörs av, säg, SDP, Sann?nländarna och Centern, då blir frågan vilket deras intresse är av att tillåta en åboländsk självständighet. Att jag har en åldrande kropp att ta hand om. Det kan resultera i sjukvårdsområden som är som utgiftsautomater som riksdagen inte kan styra. Eller enderas historia. GUNNAR HÖGNÄS ÅBO . uppstår kanske, liksom helikopterskytteltra?k hit från Mellaneuropa. . En version av Voltaires citat: att vi måste odla vår trädgård med grannarnas väl i åtanke. MARJALEENA BERGMAN S:T KARINS . Tio- Är en åboländsk kommun tillräck- lig för statsmakten eller kommer Åboland att vara en del av storÅbo 2024? . Om så är fallet kan en självständig åbo- LIVET ÄR LOKALT . Ett stort problem för Åboland kan bli ett för stort intresse att skydda regionen. Spådde framtiden. ÅU-foto ?Om tio år kan Finland vara Det är tjugo år sedan senast. Det kan vara allt från en stenfot till ett vårdsystem. Livet är lokalt betyder för mig att jag försöker leva i stunden, omväxlande också eller främst. Trots att jag som forskare var skeptisk till dem förutspådde jag deras allt starkare fotfäste. Här i S:t Karins har jag den på gångavstånd.. Om besluten uteblir får vi halvmesyrer. En Östersjösegelrutt ? i vilken Åboland är ett typiskt etappmål
Om tio år kan Finland vara i Greklands situation. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 13 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Livet är lokalt också internationellt sett, i varje storpolitisk kris är det någon på en konkret ort vars liv påverkas. Den djupa underströmmen är fortfarande internationalism, integration och ökande språkkunskaper. Dialogen är alltid en del av demokratin. Ståhlberg säger att han inte längre vet om det ?nns politisk vilja nog i Finland att genomföra de stora lösningarna. Han ondgör sig över att regeringen Katainen suttit och drällt för länge. Ett ministeruttalande ena dagen kan följande dag motsägas av ett annat. . Men nationalstaten består. . en sanning för oss alla fast vi kanske glömmer bort den. Tesen var att ?glokaliseringen. Jag har gett upp tanken på att våra politiker ska tänka ur ett europeiskt perspektiv på lokal nivå. Vi håller oss kvar vid intervjun från 1993. Problemet har blivit större och kommer antagligen att bli ännu större. Pargas kommer att bli referenspunkten för var besluten fattas. En utveckling som jag förresten inte alls kunde förutse 1993. De sociala medierna har skapat en illusion av direktdemokrati, är Krister Ståhlbergs poäng. För mig betyder lokalt nära . Men demokrati är inte att oupplysta människor uttrycker sin vilja, säger han. . Minns hur vi mästrat sydeuropéerna med vår AAA-kreditvärdighet. Det lokala livet förstår jag på en ganska mikroskopisk nivå; Uittamo först, sedan resten av Åbo. Känslan av att på tre minuter cykla till festivalen Ilmiö och höra spännande ny musik under unika omständigheter eller köpa skivor av den lokala vinylhandlaren är precis vad det lokala handlar om för mig; att man inte behöver gå över någon annan å än Aura för att hämta vatten. . När jag läser ÅU vill jag veta vad som vad som har hänt i Åboland, det lokala är viktigt. Det kan vara små positiva nyheter som den om cykeltillverkaren i Korpo. CLAUDE LAMOUREUX ÅBO . Förhoppningsvis börjar regeringen och Finlands folk SEBASTIAN BERGHOLM ÅBO OLLI LAGERSPETZ ÅBO CHRISTER FRIIS HOUTSKÄR . Men vid sidan av det har också intoleransen och konservatismen växt sig starka. . Igelkottstaggarna har troligen lagt sig år 2024. . vi måste få färre kommuner och billigare förvaltningar, inte ?er och dyrare, säger Ståhlberg och hänvisar till kommundelsnämnden i Yläkemijoki i Rovaniemi. . Vad vi just nu upplever är ett av det påträngande främmande förorsakat bakslag. ?Livet är lokalt? är en fantastisk och viktig slogan. Alla människor i världen läser inte ÅU, men jag tror alla människor delar samma behov av förankring i det lokala.. Det är i första hand det som händer och sker i näromgivningen. Men motreaktionerna måste påverkas av vetskapen om att inget land längre är en isolerad ö, säger Ståhlberg. Och varje stort uppslagen strukturförändring slår ut på mikronivån. Om du vill påverka globalt ska du börja lokalt; där börjar och slutar det. inse det här. På tal om direktdemokrati . Vi lever nu i en motreaktion som uppstod då de djupa folklagren konfronterades med Europa. För övrigt anser jag att skarven borde skjutas! Med facit på hand. Med en större och starkare kommun Åboland eller ännu hellre kommun Sydvästkusten hade en aktiv lokal näringspolitik redan stärkt besöksnäringarna på ett hållbart sätt. . Krister Ståhlberg säger att den internationalisering som han väntade sig då, i och med Finlands EUmedlemskap, har gått snabbare än han själv trodde. Det han definitivt förutspådde var solidaritet, tolerans och en större förståelse för andra kulturer. Jag bor i Åbo och följer med ÅU:s nyhetsbevakning här, men mest blir jag påmind om reklamskylten på Kimitoön efter Pungböle bro. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Så säger han nu . Det vi har nu är gallupar där folk tar ställning utan att diskutera problemet. Känslan Ståhlberg har är att allt detta tyckande påverkar politiken i Finland. stärker det lokala och det globala medan nationalstaten blir mindre viktig. Det blev inte riktigt så, konstaterar Ståhlberg. Ja, det regionala har förstärkts och, ja, Finland är i dag ett mera internationellt land. Men det lilla behöver inte komma i kon?ikt med det stora och under en övergångsperiod kan det mentala motståndet mot en storkommun minska om det ?nns en reell närdemokrati. Men det får inte bli en mini-kommun inom kommunen . ?Livet är lokalt. Men internationaliseringen kommer att fortsätta. Solidaritet, tolerans och förståelse, Sociala medier har skapat en illusion av direktdemokrati. Det saknas ett ledarskap som förklarar, tar ansvar och driver en stark politik. Det är värt att testa ett kommundelsfullmäktige med budgetoch beslutanderätt. Men demokrati är inte att oupplysta människor uttrycker sin vilja. ja. Byarna där har insett att de inte ska tävla med varandra utan samarbeta. ANDREAS VON BERGMANN PARGAS . . Pensionären Krister Ståhlberg tycker att bilden han målade då inte alls var så tokig. Om vi tappar ett A och får sämre lånevillkor är tio år en tillräckligt lång period för att situationen ska bli verkligt dålig. Tio år in i framtiden vill Krister Ståhlberg se kommuner med betydligt ?er invånare än nu . Foto: Stefan Crämer Grekland? årsperspektivet är relevant. Livet, mitt liv, är här och nu. hur ska närdemokratin fungera i den åboländska kommunen år 2024? . stora nog att vara självförsörjande, starka nog att ordna specialistvården och samhällsplaneringen. Det här är en förhoppning, men inte mera än så. Samhällsklimatet be?nner sig i en dyster fas och han har svårt att se hur trenden ska vända. Mycket beror enligt honom på mediernas utveckling. . Och med tanke på att den starka regionen fanns i Ståhlbergs kristallkula redan 1993 kan man verkligen tala om en utdragen process. Han medger att han var färgad av den egna forskningen i intervjun för tjugo år sedan. nära människan, nära hemmet, nära hjärtat
Det här är jag! säger han om läkarrollen. Förväntar man sig kvalitet ska man vara redo att betala. ÅU:s slogan är som bekant ?Livet är lokalt?. Nyheterna gillar jag att få i en papperstidning. Vården, inte minst i Pargas där ?era enheter bytt lokaler, har de senaste åren varit föremål för stor mediebevakning. Hur mycket diskuterar ni på jobbet det som skrivs i tidningen och sägs i radion? . Jag var en glad pojke. Björkqvist vet in inte exakt hur det kom sig att han blev ÅU:s mannekäng. g . Nivån är hög och det fanns inga ?ummare. Ger musiken istället utlopp för ?ummandet? . Jag prenumererar på ÅU till dottern, som inte bor i samma hushåll. Ha, du har hittat den! säger läkaren Birger Björkqvist vid hälsostationen i Pargas medan han tittar på en reklambild från sent 1970-tal 1970-tal. Birger själv, i dagisåldern, med en papPå bilden poserar pose p pershatt gjord av ett exemplar av Åbo Underrättelser. . Som ?nlandssvensk känner man en plikt att prenumerera så att de lokala tidningarna hålls vid liv. 5?6 år, så det är ganska exakt 35 år sedan. Fotograferingen var hemma hos oss i HamF marbacka i Åbo. De försöker försö har fyra spe spelat tillsammans ända sedan 16-årsåldern. Uppträder du d också med musiken du gav ut på ski- van? . Jag hade en id idé om att musiken skulle ge extra inkomster, och jag hade ha kunnat spela hur mycket som helst men kom fram till att det inte var lönsamt. Och skivan var trots allt ett lågbudgetprojekt som ski Björkqvist Björkqvis inte tog på så stort allvar. Trots att han bara ?ck 5 studieveckor till godo från kemist-åren vid ÅA är han otroligt nöjd med sitt beslut att byta linje.. . Tunturi Sport. Färg? . Det jag minns bäst från mina första år ti är so somrarna på stugan i Pargas. Nätet använder jag mest till underhållning, genom att kika på Youtubeklipp. Men rock är ju inte ?um! Om vi går tillbaks till dagstidningar och tid- ningsläsande: hur mycket läser du? . Då jag började studera var det 1 000 som sökte in till linjen och 100 kom in. Man n har studerat länge och jobbet är förknippat med förpliktelser.. Samtidigt ?nns väl risken att patienter kan bli besvikna. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Pojken i pappershatten . Visst, och en av de största rädslorna är att göra ett all-varligt vårdfel. ÅU hade en gång en rubrik som var någonting i stil med ?Rostig spann hittad på åker i Kimito?. Det är jätte?nt att det ?nns tidningar som snappar upp det som intresserar på gräsrotsnivå.. Att hans yrke är läkarens är inte så konstigt; redan som bar barn tänkte han sig att antingen bli lärare eller läkare. Men efter gymnasiet studerade han faktiskt först kemi vid Åbo Akademi i fyra år innan han sökte in till Å Åbo universitets läkarlinje. PROFILEN Birger Björkqvist Född: 19.1.1973. Bor: Hos sambon i Skräbböle i Pargas, men söker också för tillfället ett eget hus för att kunna erbjuda barnen mer. Barn: Fem stycken. Hobbyer: Att vara ute i naturen och fotografera. Dagstidningen ger de lokala nyheterna så att man kan hänga med i ens kommun och lokalsamhället. Är du överlag en stor konsument av medier till exempel på nätet? . Man kan ligga vaken på natten och grubbla på vissa fall. Har man som läkare bra stöd av varandra? . Klart att det kräver mera, säger Björkqvist. . En lågstadietid då han var skötsam. lå . Hemma prenumererar min sambo på Hbl. . Man har inte så mycket tid att tänka på politiska beslut då man jobbar. Det var en speciell känsla då man visste att alla andra är minst lika ?itiga. Mopeden var min Harley Davidson. Märke? . Vi har ?er åldringar samtidigt som vården blir dyrare. Vad betyder ?lokalt. Själv burkar jag bläddra i ÅU på jobbet. Nej, jag minns inte mycket från den tiden. Jag förstår att de valde bilden, konstaterar han. Då förstod jag vad ?Livet är lokalt. Jag var väl ett glatt barn, och på det sättet vild. Det är tacksamt att få å hjälpa människor och det är ett väldigt socialt yrke och dett passar mig. . Men jag är väldigt glad gl att jag fått vara ett glatt ansikte i ÅU. Det vvar nog i lågstadieåldern i Sirkkala skola som Bjö Björkqvist själv började läsa i ÅU, säger han. Dessutom är det förstås ett ganska respekterat yrke. betyder. Mamma har berättat att jag var full av iver, och vi har bilder hemma som hon tog vid fotosessionen. Minns du hur det kändes att se sig själv i tidningen? . Metallic grön, självmålad! FFör ett par år sedan gav Björkqvist, under arti artistnamnet Birger Rouhe, ut en rockplatta på ?nsk nska. Musicerandet kom in i hans liv i de tidiga tonåren. Musicera . klassisk rock.. Men jag tror jag var snäll i skolan, satt längre fram i klassen och hade bra vitsord. . 35 Hur läkaren Birger Björkqvist i Pargas i dagisåldern blev ÅU:s reklampojke. Jean Lindén | 274 9926/jean.linden@fabsy.? . Jag vet inte exakt vad andra läkare har för hobbyer, men det är nog ganska många som sysslar med musik. för dig? . Men klart man blir ledsen om man ser att resurserna inte räcker till. Medicinerna har i och för sig blivit billigare överlag, men undersökningarna blir ?er och dyrare samtidigt som det ?nns krav på höjd nivå i vården. Förut hade man i åldringsvården dubbelrum med badrum i korridoren, nu ska man ha eget rum med WC. Kör MC på somrarna. Och så musiken förstås. Böcker: Just nu en medicinsk bok på franska, som jag hållit på med länge. Det är roligt att lära sig språk samtidigt som man lär sig annat. I ett skede ske spelade jag många gånger, och bakgrunden är ett för f stort bostadslån som vi tog i tiderna. Jag tror att det kom någon från ÅU till Rätiälägadaghem, där jag gick, för att hitta lämpliga kantans dag didater. didate Hur gammal är du på bilden? H . Senare, i tonåren, blev det lite annorlunda. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 14 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Möjligen på gott och ont, för annars hade jag kanske sysslat med idrott. Den senaste vanliga boken en biografi om AC/DC-sångaren Bon Scott. Favoritmusik: Black Sabbath, Rainbow, Deep Purple och Queen . Jag gillade att spela ishockey, men blev försikti försiktig efter att ha fått en innebandyklubba i ögat. konstaterar Björkqvist, spelar han fortfaOtroligt nog, n regelbundet musik med samma killar som i tonårrande regelb spela varje måndag, och av fem i gänget en. Kollegialiteten är nog stark läkare emellan. Jag har ett intres-se för sjukdomar och det görs en massa forskning som jag g försöker hålla mig up-to-date med
med ÅU på huvudet . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 15 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. 075 3030 3200 (0,0835 ?/samtal + 0,1209 ?/min). E-POST: NYHETER@FABSY.FI år senare Nordea Pankki Suomi Oyj 152-åriga Nordea gratulerar 190-åriga Åbo Underrättelser Gör det möjligt nordea.? S-RAUTA KIMITO GRATULERAR 190-ÅRINGEN PÅ DEN STORA DAGEN KAMIN FALUN FALUN 599,- ISLAND KAMIN ISLAND 999,- Som vikt för hans huvud. Birger Björkqvist, läkare i Pargas, återupplivar gamla minnen från slutet av 70-talet, då han . var tidningens mannekäng i en reklam. Foto: Stefan Crämer FR AKTEN ! BESTÄLL NU SÅ BJUDER VI PÅ YYY UUQ TOR ? SINUN LÄHIRAUTAKAUPPASI! ÖPPET må-fre kl 8-17 lö kl 9-14 S-RAUTA KIMITO, Engelsbyvägen 10, 25700 Kimito tfn
Ifrågavarande lektor hade undervisat generationer av elever, och det är helt säkert att många av dem, nu vuxna, läste artikeln med intresse och självre?ektion. ALEKSI RANDELL ÅBO . Även om världen är allt mer sammanvävd är det svårt att genomföra förändringar som inte förankras lokalt. JESSICA ÅLGARS-ÅKERHOLM S:T KARINS . är en spännande slogan i en värld, där det ?nns allt ?er möjligheter att skräddarsy sitt liv. Livet är lokalt. KENNETH NYGRÉN ÅBO . utom då man drömmer sig bort en stund..Det är här vi har våra nära och kära, vår födkrok och vår fritid . Allt aktuellt som händer i distriktet. BERTEL WAHLSTRÖM ÅBO . I stor utsträckning lever man den egna vardagen där man bor. Man delar problem med varandra. E-POST: NYHETER@FABSY.FI LIVET ÄR LOKALT . betyder för mig att nyheter som att en fotbollshall i Åbo rasat, en korsning på Kustö får tra?kljus, Åbo bygger en ny cykelväg, S:t Olofsskolan startar en idrottsklass eller alger blommar i Skärgårdshavet känns viktiga. Därför är livet lokalt. RIKARD ANDERSSON PARGAS . I Moskva köpte jag alltid morgontidningarna i samma kiosk och damen, som höll kiosken plockade redan när hon såg mig komma ihop bunten av tidningar. Sen växlade vi några vänliga ord och möttes på nytt följande dag. Mest kan jag påverka det som sker i min närmiljö, medan jag inte kan påverka skeendena i till exempel Syrien eller Irak. KJELL WENNSTRÖM ÅBO . Livet är lokalt, när många gränser i världen till exempel i och med tekniken har förlorat sin betydelse. LINDA LINDBERG INIÖ . Lokalt liv för mig betyder nära, tryggt, bekant. Det är det som ligger mig närmast hjärtat. ANNA FRANZÉN NAGU . Det som berör oss mest är det som händer i vår egen vardag, där vi bor, ?nns och jobbar. Det betyder allt från att man ibland väljer bort det lokala genom att köpa exklusiva kaffekapslar från USA i stället för att köpa Juhla-Mokka i kvartersaffären till att känna större samhörighet med en internationell professionell gemenskap än med dem som bor i samma stadsdel eller till att man ibland gör val som baserar sig på att man vill bo på ett bestämt ställe. Det kan innebära distansjobb och pendling. ?Livet är lokalt. Charmen, och samtidigt nackdelen, med det lokala livet är att man tvingas stå ut med folk, natur, byggnader och organisationer som ?nns runt omkring en. Man kan alltid fråga sig vilka personer som kan intressera allmänheten i en sådan situation, men ?livet är lokalt?. Lokala nyheter är det viktiga, det som är nära mig. För dessa nyheter berör mig och min familj i vår vardag . I Åbo skulle jag bara gå förbi den och inte märka den. HENNING GRÖNROOS ÅBO . Saker som har med Pargas att göra. Skärgården, men också Åbo eftersom jag jobbar här. Jag är hemma från Kimitoön och varje gång jag kör dit ser jag den stora gula skylten med ?Livet är lokalt?. den vardag där vi lever våra liv, på riktigt. MARKKU LAMPINEN ÅBO . ?Livet är lokalt. Livet är lokalt . Det som händer i närsamhället intresserar mig. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 16 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? SIV SANDBERG ÅBO . Att närsamhället är viktigt, det är här jag lever. Åbo Underrättelser berättar om livet och vanliga människor, till exempel om vad som sker i Pargas och vad som är aktuellt där. På Tunhamn vet jag var stenarna ?nns och i matbutiken i Helsingfors vet ?skdiskens förman att jag helst gravar min sik själv. Jag brukar tänka att den skylten passar där för mig, eftersom det är där jag har mina rötter. Om jag måste välja mellan nationella och lokala nyheter väljer jag absolut de lokala. Kojo var från Ghana och serverade afrikansk mat. Vi blev goda vänner i det lilla lokala livet. Jag bor och jobbar i Åbo. För mig är det lokalt. LINDA LINDHOLM ÅBO . Det är en mycket träffande slogan, som säger mycket och betyder olika för alla människor. Jag är mindre intresserad av världen och mer av det som sker lokalt. Mitt jobb. Det är ett mycket positivt uttryck. ANITA JULIN ÅBO . Just i dag kom jag att tänka på en gymnasielektor som ÅU gjorde en intervju med inför hennes pensionering. det är här vi lever livet. STEFAN WALLIN ÅBO . Tanken går till den närmaste omgivningen och vad den kan erbjuda, till exempel närodlat. Bra blad vissnar inte när de åldras. Itella gratulerar dagens jubilar. EGENTLIGA FINLAND ÅBO ÖNSKAR LIVSKVALITET NÄRA HAVET rikets äldsta tidning som utkommit i 190 år ett gott jubileumsår. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO | EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND www.varsinais-suomi.fi | www.lounaispaikka.fi. Jag har under mitt vuxna liv bott runt om i världen, men alltid samtidigt levt ett lokalt liv. Det lokala är angeläget och intressant till och med när det är vardagligt och tråkigt. NILS TORVALDS HELSINGFORS . Jag tycker att konstaterandet betonas i en global värld med stora frågor. För att lyckas i den måste man förstå sina rötter. I Washington började jag äta på en restaurang ?runt hörnet?. Rutiner och traditioner, men också nya upplevelser. JESPER ALM ÅBO
Jag brukar titta på bilderna, när jag inte förstår texten och får veta vad som händer, till exempel när statyerna i Äventyrsparken revs. Vi bor ju bakom tre färjor så det är viktigt att allt man behöver ?nns här, som butik och bank och åldringsvård. PAOLA FRABONI PARGAS . Här ?nns allt man behöver. Livet här i Åbo är vackert. ELINA SAARI ÅBO . Konkurrenskraftiga priser, personlig service, containerfartygstur varje vecka samt den enda All Weather-terminalen i Norden är exempel på saker som håller våra kunder nöjda. Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Min pappa var lots på Lohm, så jag har tillbringat mycket tid här. Närmiljön är viktig, jag älskar mina hemtrakter. Här ?nns min studieplats och mina hobbyn. och uttrycker på ett gripande sätt ett ödmjukt tack för allt man har fått vara med om, gott och ondare. Med rötter i Östanå, Västanfjärd, stuga och barnets sommarlov i Kagsjäla på Kasnäslandet, Kimitoöns kommun, före detta Dragsfjärd, före detta Hitis, ett några års mellanspel i Pargas och ett tacksamt liv i Åbo, de senaste över 30 åren på Beckholmen, har det . Jag växte upp i Houtskär. I dag betyder orten minnen för mig. I Dalsbruk håller all service på att försvinna, men inte i Houtskär. LOTTA VASKOLA-ÅMINNE HOUTSKÄR . Jag ?yttade bort och bodde på annan ort i tio år, men valde att ?ytta tillbaka. Jag tycker att jag lever lokalt, jag kör gärna små omvägar och tittar mig omkring, lyssnar gärna på människor som berättar om det jag inte vet och diskuterar med dem som vill byta åsikter. Materialet. Till gravitationen. Livet är lokalt betyder för mig att man lever i sin nära omgivning, att man vet vad gatorna heter och vem som är släkt med vem. Jag känner att det är här jag vill bo. Man går till skolan och till butiken och så hem. För mig betyder det hemma, i mitt fall Korpo. Jag hoppas att många in?yttare kommer hit, skärgården är vacker också på vintern. TARJA SANTAVUORI-SIRKIÄ KORPO MALIN ANDERSSON KORPO . Man kan namn på de ?gamla ställena? och vet ?hur det såg ut förr i tiden?, att man träffar sina grannar och pratar med dem för man har vissa delar av vardagen gemensam, att man kallar folk vid namn eller smeknamn och när de säger ?det var bra i går. Det är viktigt. ÅU:s fyndiga och träffande slogan är för mig, svårförklarat, en synonym för ?tänk positivt. Allt ?nns här. CARL MYRBERG ÅBO . Livet är lokalt. Om det är något riktigt intressant ber jag någon översätta. E-POST: NYHETER@FABSY.FI MAJVOR SJÖHOLM DALSBRUK / HOUTSKÄR . Första tanken går till tiden, rummet, materien. Jag är Nagubo, men räknar också Korpo som min hemort. speciellt gällande styckegods 190-åriga ÅU gratuleras av ett 114-årigt företag! Vad du än har för styckegods och vart du än vill transportera det, kan du vända dig till oss i förtroende. är en attityd: lär dig leva i symbios med din närmaste omgivning och gör ditt bästa för att också, utan alltför många förutfattade meningar, sträcka dig över din egen rågräns, till och med blicka över horisonten! VI FÖRVERKLIGAR DINA DRÖMMAR ÅRLIG RÄNTA . Tidningen ska relatera, sätta i sammanhang, inte referera. . Jag är född här och har alltid bott här. ANN-CHRISTINE SNICKARS ÅBO . kan inte betyda att man bara tittar ner på sina skor. Aktuell information om depositionsräntan finns på www.aktia.fi. Välkommen till Aktia! www.kansallinenkirjakauppa.fi 4FN s&AX SATAMA KOKKOLA lsWWW PORTOFKOKKOLA l Ser en människa i varje kund.. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter. Fråga mer om våra depositionserbjudanden och boka tid för en lönsam träff på www.aktia.fi eller på tfn 0800 0 2470. Erbjudandet gäller tills vidare, depositionsräntan kan ändras enligt marknadssituationen. Det bästa med Korpo är lugnet. Det är lätt att komma in i närmiljön när man känner många på orten. SOFIA TÖRMÄ ÅBO . Det ser bra ut för tillfället, här föds många barn. LINNEA AHLGREN KORPO . vet man vad de pratar om för allt det här händer lokalt. Vad som händer här i Åbo med omnejd, norrut mot Reso och Masku och mot skärgården. Det är viktigt att hålla Korpo vid liv. Livet är lokalt . så här långt . Det är väl lokalt, det som inte är så långt utanför Åbo. JASMINA OBRADOVIC ÅBO / BELGRAD, SERBIEN . det stämmer åtminstone. Jag har läst ÅU sedan 1953. Att kommunerna och kommundelarna hålls levande, att det inte bara bor sommargäster här. Folk ?yttar bort om det inte ?nns jobb och bostäder. Jag gillar ÅU. Man kan aldrig slå sig till ro med det man redan vet. För oss som bor här ute är det viktigt att livet är lokalt. Jag tänker mest på att man lever i samma kretsar. Här ?nns allt, fungerande skolor och sjukvård, butiker, bankkontor och post och ett ?nt bibliotek. Man behöver inte fara någon annanstans. JOHAN HOLLSTEN ÅBO . Att man känner trygghet där man bor. Här känner man nästan alla och man kan lita på grannarna och att de hjälper om det behövs. Tidningsredaktionen ska vara uppmärksam på gravitationen i journalistisk mening. För min del betyder det att man som barnfamilj kan bo här. Relativt sett är allting lokalt och vi är en del av allt, så ?Livet är lokalt. Vi bor på Bockholm så för oss är det också viktigt att förbindelsebåtstra?ken fungerar. ANNE LINDROOS HOUTSKÄR . Det betyder mycket. Man rör sig ofta på samma ställen. KATARIINA LEINO ÅBO . Jag jobbar lokalt för det mesta och tycker om att lära mig om nya stadsdelar, som är nya åtminstone för mig. MARITA NYLUND NAGU / KORPO . Jag brukar titta i ÅU varje dag i vårt kafferum. Här ?nns mitt lokala liv och det mesta man behöver, det är en trygg plats. I min hemstads tidning skriver man bara om mord. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 17 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. visat sig vara självklart att ?livet är lokalt
LIVET ÄR LOKALT 18 Jubileumsnummer MÅNDAG 27 JANUARI 2014 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Snart 150-åriga Hbl gratulerar Åbo Underrättelser 190 år! Hbl utkommer nu två gånger varje vardag. Läs mera om HBL Kväll på hbl.?/kvall
LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 19 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Delaktighet och samhörighet har stor betydelse för ens eget liv, för medmänniskorna i ens närhet och för hemorten, i bästa fall för hela landsändan. . Att man bor här hemma och känner sig hemma här. Det är väl det enda ställe som man kan tänka sig att bo när man har bott här nästan hela sitt liv. Jag ?yttade från Österbotten någongång som barn. här är 21 unga med från öns alla väderstreck . Han bara är sådan. eller varför inte politiker. Delaktighet i det lokala ger en känsla av samhörighet. Det är mycket som går de unga förbi då de inte vet hur samhället fungerar. Jag är Åbobo och då är det också viktigt att ha en tidning som sysslar med det lokala. . Wahlroos och Barney Stinson. LIVET ÄR LOKALT . Själv tror jag mycket på turismen. Att vi har blivit Att förbereda ungdomsparlamentets arlamentets pro- gram tar många timmar per er vecka. Oscar Byman går helhjärtat in för parlamentet som han ännu det här läsåret får vara ordförande för. Det är nog få som inser hur svåra beslutsfattaruppdragen är. Byman efterlyser mycket mera samhällslära i skolan. . Det är familj, den närmaste omgivningen, hemmet. Det är också hela Åbo och skärgården, som ligger mig nära hjärtat. . Det kallas väl utstrålning, säger Bosse Ahlgren, fritidschef inom kommunen. Byman har fört ordet i parlamentet i tre år, sedan han gick i åk 9. Att ?nska och svenska högstadieelever från hela ön, plus de som går i öns svenska gymnasium, regelbundet träffas betyder mycket för sammanhållningen. Parlamentet har fått välja en representant till varje kommunal nämnd och en till kommunstyrelsen, slutna möten dit annars inga utomstående har tillträde. . Lokaltidningen är ett utmärkt forum för att synliggöra lokala och globala intressekon?ikter mellan människor. men det är långtifrån alla. Med andra ord spännande vardagsdramatik.. Att livet är lokalt är mycket viktigt. Lokalt är för mig Egentliga Finlands Hagalund, det vill säga S:t Karins där jag bor. BODIL SÖDERBLOM KIMITO NINA EKHOLM ÅBO MINNA ARVE ÅBO . Visst ?nns det sådana som säger ?bort och aldrig mera tillbaka till ön. Vi får inte rösta men vi har yttranderätt. Och ju mera vi säger desto gladare verkar de förtroendevalda vara. Vi har ju så mycket här, inte allt men ändå mycket. Född: 16.4.1996. Familj: Mamma, pappa och två yngre systrar. Bor: Hemma i Kimito. Gör: Går andra året i Kimitoöns gymnasium. Favoritmusik: Är allätare, det som råkar komma på Radio Extrem. Tittar helst på: TV-serier, Band of Brothers och How I Met Your Mother. Ointresserad av: Celldelning. Vill göra om 10 år: Dricka en god cognac på franska rivieran. Skulle vilja äta middag med: Lauri Törni, Björn ?Nalle. Men då räcker det inte med att kunna bara ekonomi, allt från juridik till miljö borde en politiker känna till. Blir det fusion med någon annan kommun hoppas jag innerligt att ungdomsparlamentet får ?nnas också i den nya kommunen, och att ungdomar får sitta med på mötena. PROFILEN Oscar Erik Byman Byman hoppas att ön får fortsätta som egen kommun, dels för att bara fem år har gått sedan senaste fusion och dels för att geogra?n talar för det, avstånden blir för långa. ?Då jag efter kanske tio år vill ?ytta tillbaka till ön . hoppas jag att kommunen inte heter Åbo. Tror du att många av dina jämnåriga också vill ?ytta tillbaka? . Alla människor borde få upptäcka att de lever lokalt, för det är precis vad varje individ gör, i högre eller lägre grad, och näromgivningen är alltid den bästa utgångspunkten för personlig aktivitet. Visst går man nästan sönder av sex timmars budgetdiskussioner men man lär sig, förstår bättre. Det handlar om var man lever någonstans, om daghem, skolor, arbetsplatser och närservice i det område där man bor. Ju mindre insikt, desto lättare att kritisera. Nästa år är han abiturient och inte längre valbar. Just nu handlar yrkesvalsfunderingarna mest om ekonomi och Hanken. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI UNG OCH AKTIV I ÅBOLAND Oscar Byman Kimitoön Han har förmågan att få andra med sig. så väl emottagna betyder mycket, säger Byman vars idé det här var. r. Monica Sandberg | 421535/monica.sandberg@fabsy.? Kimitoön har just nu något av en boom beträffande engagerade unga. Till en del är det ungdomsparlamentets förtjänst . Det är det som sker allra närmast omkring oss. det får gärna hända mycket, annars blir jag rastlös . Företagsledare skulle vara ett tillräckligt omväxlande jobb . Han har förmågan att få andra med sig, att få sina jämnåriga intresserade. Visst, men det beror på om man hittar jobb. De som i dag är unga här på ön trivs nog i stort sett. Att många saknar insikt skapar en klyfta i samhället. Själv känner han hur hans allmänbildning växer varje gång han är med på kommunstyrelsens möten. . För mig är åstranden viktig på många sätt och jag promenerar ofta längs den, också på väg till jobbet. GURLI TALLGREN ÅBO LEIF GRANIT PARGAS . VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? ANTERO NYKÄNEN S:T KARINS . och till en del Oscar Bymans förtjänst. . med studier avklarade
E-POST: NYHETER@FABSY.FI UNG OCH AKTIV I ÅBOLAND PROFILEN Robin Wideman Ålder: 12 år. Familj: Mamma, pappa och tvillingsyster. Bor: I Åbo. Gör: Går på sexan i Sirkkalaskolan. Favoritmusik: Ganska blandat, lyssnade senast till Tsunami. Tittar helst på: Simpsons. Ointresserad av: Städning och religion. Vill göra om 10 år: Har kanske ett jobb och flickvän. Singapore är ungefär lika stort som Helsingfors men där bor lika många människor som i hela Finland. rest ganska myck- et och har förutom grannlandet Sverige besökt länder som Nya Zeeland, Sri Lanka, Malesien, Thailand,Italien och Israel. Skål! Tilläggsinfo om Kårens årsfest: karen.abo.fi/arsfest. om han har ett jobb som tillåter det. . På vintern åker jag bland annat slalom, därför skulle jag vilja ha snö. Scouting och kampsporten taekwondo syssel- sätter Robin Wideman på fritiden. . Jag är ny?ken på de länderna men har aldrig varit där. Den största fördelen med att bo i Åbo är att här ?nns allt. Vid närmare eftertanke är Robin så nöjd med hemstaden att han inte kommer på några nackdelar. Vi deltar i OmaMökki 14-mässan 3?6.4.2014 i Helsingfors. Om Du har tänkt sälja ditt fritidsställe, tag kontakt! Olemme Helsingissä OmaMökki 14-messuilla 3?6.4.2014. Jos olet myymässä vapaa-ajan paikkasi, ota yhteys! PS-Bostäder Ab/PS-Asunnot Oy Köpmansgatan/Kauppiaskatu 9 21600 Pargas/Parainen har Barbro Sundell Pertti Salonen Teija Laaksonen 0400 823 353 0400 309 490 0400 827 788 Åbo är helt enkelt en bra stad att bo i. . Länge leve både ÅU och ÅAS. Taekwondon började jag med i Singapore då jag ville ha en hobby. Han spelar också spelar minecraft på datorn och läser gärna. . Jag vill i alla fall åka till Spanien och Australien. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 20 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det var helt trevligt med lite variation. Dessutom är där alltid sommar och varmt. Men stundvis också ganska trångt. . Alla är lite kompisar med varandra, vilket är viktigt. Hurdan är en bra kompis? . Då skålar vi båda jubilarerna till ära. Och så träffar jag kompisar, vi brukar övernatta hos varandra. Som mindre ville Robin Wideman bli polis. Det är inget han längre suktar efter, men inget han heller utesluter. Han har bara inte lagt ner så mycket energi på att tänka på saken. För vintern har sina fördelar, även om den hittills inte varit till så mycket glädje. . Det känns som en ganska lång tid dit. Skulle vilja äta middag med: Min familj. Gärna sushi eller thaimat. Robin Wideman Åbo Åbo är helt enkelt en bra stad att bo i. Robin Maria Thölix | 274 9937/ maria.tholix@fabsy.? Den som har möjlighet att se sig om i världen, lär sig uppskatta sina hemknutar. Det vet Robin Wideman som har bott två och ett halvt år i Singapore med sin familj. Orsaken till ?ytten var hans pappas jobb. Från Singapore var det enklare för pappan att åka på arbetsresor ut i världen. Och för sonen var det intressant att se något nytt. . Det var roligt att snorkla och thaimaten är god. Robin är övertygad om att han kommer att resa en hel del som äldre . Sirkkala är en bra skola och ligger på en kiva plats. Han beskriver en fin klassanda i 24-eleversklassen. Här ?nns mer än bara byggnader, man behöver inte röra sig långt från centrum så stöter man på skog. Även om han gillade solen och värmen i Singapore är vintern ett plus i Finland. Först ska han gå i skolan ?era år innan beslut fattas. Och i en skola han inte skulle byta mot någon annan. . Glad och snäll, och kan hålla hemligheter. Halvan skålar till Helan! Hip hip hurra! Åbo Underrättelser fyller hela 190 år! I år fyller Åbo Akademis Studentkår exakt hälften av detta, nämligen 95 år. Av dem är favoriten Thailand. . Kårens 95-årsjubileum firas på restaurang Kåren lördagen 15.2.2014. Jag tycker om spännande böcker, mysterier