Ett brett utbud av specialaffärer, kaféer och restauranger. ÖPPEN SOM VANLIGT: MÅN-FRE 8-18, LÖR 8-16, SÖNDAG STÄNGD. Vi betjänar från måndag till lördag på adressen Eriksgatan 16. Grundad 1824 · Lösnummer: 6,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 30 · Nummer: 30 · Fredag 24 juli 2026 Plocka med dig de bästa godbitarna för såväl vardag som fest ur Saluhallens mångsidiga utbud. ADRESSEN ERIKSGATAN 16.. Varmt välkommen
Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 2 Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!
”Väldigt glad över att jag åkte hit” Norska Ida Aarestrup Haugland har kommit för att säsongsarbeta i Kimitoöns skärgård – närmare bestämt på Farmors café på Högsåra. De deltar för första gången i VM för brandkåren Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!. På grund av en stubbdyna hade trädet ruttnat. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 6,50 € Nummer: 30 Vecka 30 Fredag 24 juli 2026 Liten risk att Åbo drabbas av storbrand De farligaste korsningarna i regionen 5 Pargas 4 Åbo Stort träd föll ned över gångbana i Åbo 6 Åbo. Vittnen beskrev det som ett fruktansvärt brak när en parklind sprack och sedan föll ned över gångoch cykelbanan på Västra strandgatan i Åbo. FOTO:SORAYARUIZ-FOURCADE 30 Pargas. 12–13 Kimitoön
Arkivbild från 2023. De närmaste jämförbara bränderna som han kommer att tänka på sträcker sig tillbaka till bombningarna av Åbo under fortsättningskriget. Utöver gamla trähus har räddningsverket också identifierat att radhus som byggdes på 1980och 90-talen har en förhöjd brandrisk, särskilt om deras tak har omvandlats från plantak till sadeltak. Räddningschef Marko Hottinen vid Egentliga Finlands räddningsverk säger att risken för en brand i Åbo som liknar den förödande branden i Drammen i Norge är väldigt liten, men att räddningsverket har identifierat stadsdelar där risken är som störst. Det måste ta länge före branden upptäcks, det ska blåsa hårt och i en riktning där det finns mycket av något som kan brinna, räddningsverkets resurser ska vara bundna på något annat ställe och släckningsvattnet ska vara begränsat eller otillräckligt. – Vid det här laget har ändå också de mest riskabla stadsdelarna hållit i långt över hundra år, så de är nog säkra. Det här beror på att dåtida lagstiftning inte ställde lika höga krav på takens brandsäkerhet och brandsektionering. – De här ställena är ändå väldigt annorlunda än Drammen. Att finländska städer på 1800-talet planerades och byggdes relativt glest är ingen slump, utan ett medvetet val av dåtidens stadsplanerare efter våldsamma bränder under första halvan av 1800-talet i bland annat Helsingfors, Vasa och inte minst Åbo. Äldre stadsdelar med många trähus är särskilt utsatta. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Efter storbranden i Norge: Så stor är risken att det ska ske i Åbo Räddningschef Marko Hottinen vid Egentliga Finlands räddningsverk säger att Drammenbranden innebär att norska räddningsmyndigheter antagligen kommer att kunna bidra med värdefull information åt sina finländska kollegor. FOTO:KALLEGRÖNROOS Höga temperaturer gör i sig inte att bränder sprider sig lättare, men många varma dagar efter varandra gör att terrängen blir både torr och lättantändlig. FOTO:RÄDDNINGSVERKET Arbetet som brandkårerna gör är bara en liten del av den totala brandsäkerheten, fast den är synligast. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Hottinen nämner Åbostadsdelar som Martins, Port Arthur och vissa gator i Raunistula, men säger också att vissa delar av Nådendal och Nystad hör till den här kategorin. Hottinen säger ändå att det finns planer för alla stadsdelar där räddningsmyndigheter har identifierat att brandrisken är högre än vanligt. De börjar ju inte brinna av sig själva, utan oftast är det mänsklig aktivitet eller elapparater som ligger bakom, säger han. Hottinen kommer inte att tänka på någon brand i regionen under modern tid som kan jämföras med den i Drammen, något som han bedömer att beror på det förebyggande arbetet som räddningsmyndigheterna gör när man planerar städer och byggnader. Det finns stadsdelar och områden i Åbo och Egentliga Finland där stora bränder skulle kunna bryta ut, men också de hus där brandrisken är som störst skyddas av både brandsäker stadsplanering och relativt platta städer. Husen ligger inte så tätt inpå varandra och de ligger inte i en sluttning, vilket är bra eftersom elden rör sig snabbare uppåt än sidlänges, säger han. FOTO:KALLEGRÖNROOS Åbo Det är osannolikt att en lika stor brand som i norska Drammen skulle bryta ut i Åbo, men inte omöjligt. För att en liknande brand som den i Drammen ska kunna bryta ut i Åbo eller Egentliga Finland krävs att flera saker händer samtidigt
Livskraftscentralen tycker nämligen inte att korsningen hör till regionens mest brådskande vägförbättringsprojekt. Korsningen mellan Skärgårdsvägen, Kyrkoesplanden och Norrby strandväg är särskilt besvärlig för dem som ska svänga till vänster från Kyrkoesplanaden. Raumo: Huittistentie – Metallitie – Äyhönjärventie 8. Det här skulle både göra det lättare för den tunga trafiken att köra upp för Norrbybacken och göra vägavsnittet säkrare för alla trafikanter. I de tio farligaste korsningarna har det skett flera trafikolyckor under de senaste fem åren men ingen av olyckorna har krävt dödsoffer. FOTO:MONICAFORSSELL Ett problem i korsningen mellan Nylandsvägen, Rakentajantie och Koristovägen i S:t Karins är att korsningen är så stor. Hit hör till exempel korsningen mellan Nylandsvägen, Piispanristintie och Kairiskulmantie i S:t Karins. – Inkereentie – Salonkatu (ny) 9. En ny rondell då kanske. Skulle det inte vara rättvist att staden betalar för en del av ert förslag, med tanke på den nytta som ni tror att det kommer att föra med sig för staden. Vi vet inte vad som händer med den gamla lokalen, och dessutom planerar staden att bygga flera nya bostäder i området som gör att korsningen också i framtiden hålls livlig, säger Pahlman. Livskraftscentralen i Sydvästra Finland identifierade nyligen korsningen som en av de farligaste i regionen. – I komplexa korsningar krävs full uppmärksamhet eftersom föraren måste behandla mycket information samtidigt. Reso: Rauman valtatie-rampen 10. – Absolut inte. – Då är det lätt hänt att man gasar på utan att titta efter ordentligt, säger Klang. FOTO:MONICAFORSSELL Riskfyllda korsningar (2021–2025) 1. Dessutom är det inte särskilt troligt att någotdera alternativ blir av, åtminstone inom en snar framtid. Pargasföreningen Pro Kyrksundet tycker att korsningen mellan Skärgårdsvägen, Kyrkoesplanaden och Norrby strandväg ska bli en rondell, och att det ska byggas en viadukt ovanför rondellen för trafikanter som inte viker av åt någotdera håll i korsningen. – Det här är en svår korsning, det vet alla som bor i Pargas, säger Klang. – Vår plan är klart mer långsiktig, den skulle innebära ett uppsving för Pargas stads ekonomi, det skulle locka människor att bo här och göra hela sundet mer attraktivt. Han är säker på att det kostsamma ombygget skulle betala sig över tid. Björneborg: Vaasantie – Lounatuulentie – Pohjoisväylä (ny) 4. Men det finns också områden där åtgärder som vidtagits har burit frukt och trafiksäkerheten har blivit bättre. Korsningar utan markeringen ny betecknades som riskfyllda också tidigare. FOTO:JOHANFRÖBERG Åbo Underrättelser Fredag 24 juli 2026 Nyheter 5. Utöver att föreningen vill bygga både en rondell och en viadukt, vill de att vägavsnittet från Segelrondellen till Norrbybacken görs till en lätt stigande vägbank. Staden ska inte finansiera statens vägar, för då blir det ett prejudikat och då kommer staten inte längre att vilja betala för några vägar alls här. Det handlar inte bara om en väg, säger han. S:t Karins: Nylandsvägen – Rakentajantie – Koristontie (ny) 2. Att svänga in på Skärgårdsvägen mot Naguhållet, till exempel efter ett besök i Reimari kräver tålamod. Enligt livskraftscentralens färska analysen är risknivån i regionens korsningar genomsnitt lägre än tidigare. Att bygga den är ändå ett stort och ganska avancerat projekt, säger Klang. Till exempel har Åbo ringväg mellan Reso och Åbo blivit tryggare tack vare förbättringar på ringvägen. Ouppmärksamhet och olika former av distraktion utgör en betydande riskfaktor i trafiken, säger Klang. Pargas: Skärgårdsvägen – Kyrkoesplanaden – Norrby strandväg (ny) 6. Analysen omfattar korsningar där minst en anslutande väg är en statlig landsväg. Den nuvarande planen, som går ut på att man skulle ersätta korsningen med en rondell som skulle ligga klart närmare Sundsbron, kostar uppskattningsvis 3,5 miljoner euro. Så här ser Pro Kyrksundets vision av en ny rondell ut. Salo: Omfartsvägen Ohikulkutie. Han uppskattar att en viadukt som går ovanför en rondell skulle kunna kosta mellan fem och sex miljoner euro. Kalle Grönroos Pro Kyrksundet har en ambitiös vision för den farliga korsningen Pargas Pargas skulle kunna ta inspiration från Spanien för att förbättra säkerheten i korsningen mellan Skärgårdsvägen, Kyrkoesplanaden och Norrby strandväg, men prislappen ligger på miljoner. Pahlman tycker å sin sida att kommunal vägfinansiering inte ska komma på fråga, utan att eventuella tilläggspengar för att förverkliga Pro Kyrksundets vision skulle kunna komma från EU. Enligt Jaakko Klang, trafiksäkerhetsingenjör vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, är det mycket som är på tok i korsningen: Den är stor, man får köra 70 km i timmen på Nylandsvägen, det finns cyklister och fotgängare året runt, bilister som kommer från Koristovägen eller Rakentajantie och ska svänga in på Nylandsvägen måste väja för dem som kör rakt och när man från Nylandsvägen ska svänga in till Rakentajantie eller Koristontie, räknar Klang upp. Analysen visar att det finns en del korsningar som år efter år kvalar in på topp 20-listan för regionens riskfylldaste trafikkorsningar, oberoende av åtgärder som vidtagits. – Den statliga vägfinansieringen är väldigt begränsad, och under de kommande åren kommer man att skära i beläggningsutgifter med hälften. I S:t Karins finns inte planer på en rondell. På båda sidor om Nylandsvägen löper livligt trafikerade cykelvägar. Möjliga åtgärder som enligt Klang kan utredas vidare är bland annat tydligare trafikarrangemang för gångoch cykeltrafik, utveckling av signalstyrningen, det vill säga trafikljusen, samt en bedömning av lämplig hastighetsnivå. Den här sortens projekt skulle behöva kommunal eller annan extern finansiering, säger Klang. S:t Karinskorsningen är stor och Nylandsvägen består av två körfiler som korsas av trafik till och från Rakentajantie och Koristontie. S:t Karins: Kaarinantie – Laasmäenkatu – Krossinkatu 3. – Ja, det finns planer på en ny rondell på Skärgårdsvägen men tanken är att den skulle placeras närmare sundet. – Vissa tror att korsningen blir lugnare när Reimari flyttar, men jag tror inte det. Pro Kyrksundets ordförande Folke Pahlman säger att föreningen utvecklade idén i samarbete med stadens tidigare stadsutvecklare Pilar Meseguer, som berättade för föreningen att den här sortens lösningar är vanliga i Spanien. Björneborg: Tikkulantie – Vähäraumantie – Maantiekatu-rampen (ny) 7. Trafikljus i korsningen har diskuterats men enligt Klang skulle trafikljus sannolikt försämra framkomligheten på Skärgårdsvägen, särskilt för den tunga trafiken. Monica Forssell monica.forssell@aumedia.fi Analys: Korsningen i Pargas är en av regionens farligaste Den som försökt svänga till vänster från Kyrkoesplanaden, där bland annat Reimari är belägen, en sommardag med mycket trafik vet att det inte är lätt. Hit hör korsningen mellan Skärgårdsvägen, Kyrkoesplanaden och Norrbystrandväg i Pargas samt korsningen mellan Nylandsvägen, Rakentajantie och Koristovägen i S:t Karins. Pargas En färsk analys från Livskraftscentralen i Sydvästra Finland visar att hela tre korsningar i S:t Karins och en i Pargas hör till regionens farligaste. I nämnda S:t Karinskorsning har det enligt livskraftscentralens statistik inträffat 9 olyckor under den senaste fem års perioden. I Pargas knepigaste korsning har det inträffat 6 olyckor under åren 2021–2025. Att många cyklister inte verkar känna till vilka väjningsregler som gäller när man cyklar över vägen vid den här platsen gör inte saken lättare. Vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland välkomnar trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang Pro Kyrksundets initiativ, men han är inte helt såld på föreningens vision. Livskraftscentralen har jämfört olycksfallsstatistik i olika korsningar i sydvästra Finland under två femårsperioder, åren 2021– 2025 och åren 2016–2020. Att man får köra 70 km/h på Nylandsvägen innebär också en säkerhetsrisk. Kommunala gatukorsningar som inte ansluter till det statliga vägnätet ingår inte i granskningen. Oripää: Kantatie – Yläneentie 5. S:t Karins: Nylandsvägen – Piispanristintie – Kairiskulmantie Korsningar som i listan markerats som nya är sådana korsningar som inte fanns med på listan över de tio farligaste korsningarna under åren 2016–2020. Trafiken längs Skärgårdsvägen är livlig och det finns inga trafikljus i korsningen. Under de senaste fem åren har det ändå dykt upp nya riskfyllda korsningar på listan över farliga korsningar och anslutningar
Man blir mer medveten om att något faktiskt kan hända. Det hon oroar sig mest för är att trädfallen skulle leda till att fler gamla träd fälls i förebyggande syfte. Det trädet visade sig vara rejält ruttet. Enligt Åbo stads chef för grönområden, Mari Helin, behöver stadsborna ändå inte vara rädda. Själv har Lehtinen tänkt på det inträffade, men ser det inte som något som förändrar hennes vardag. Hur stor anser du att risken är för att det här sker på andra ställen. Behöver stadsborna vara rädda för att bli träffade av träd eller kan man röra sig ute tryggt. Åbobon Leena Kostamo uppskattar de gamla träden längs Aura å och blev chockad när ett rasade. Trädet brakade sönder intill Lilltorget strax efter klockan 11.30. Trädet föll på cykelställningen som finns intill huvudbiblioteket. För en knapp månad sedan brast en stor trädgren från en ask på Domkyrkoparkens uteservering, ett stenkast från den aktuella platsen. – Hon både såg och hörde trädet falla. – Jag tycker väldigt mycket om den här delen av Åbo och de här träden. MariHelin,chefförgrönområdenpå Åbostad Åbo En lind brast på Västra strandgatan i Åbo på tisdagen och rasade över gångoch cykelbanan. Hon var på väg att byta av ett arbetspass när trädet rasade. Leena Kostamo, som bor på Köpmansgatan bara några hundra meter från platsen, gick för att se på det fallna trädet tisdag kväll efter att ha hört nyheten på radion. – Man kan röra sig tryggt på stan och man behöver inte vara rädd. – I den här åldern behöver man nog inte gå omkring och vara så rädd mera. En kvinna satt i närheten och en man sprang åt sidan. FOTO:LINNEAÖFVERSTRÖM Heidi Grönman och Elisa Hiidensalo säger att det hördes ett stort brak då trädet föll. Den här ån och träden gör Åbo till vad det är, säger Kostamo. Man har ju sett det mesta. Mari Helin, chef för grönområden på Åbo stad, säger att det är fråga om ett gammalt träd. Svampen bryter ner trädet, gör det svagt och kan orsaka plötsligt stambrott i stambasen. – Men jag tror att jag är lite mer uppmärksam nu. – Som tur var det ingen vid cyklarna då trädet föll, säger Hiidensalo. Det här är inte första gången ett träd plötsligt brister i Åbo. – Hon lekte med barnen medan jag var och hämtade maten. – Tvärtom känns det som att fler människor har kommit hit för att titta på platsen där trädet föll, säger Lehtinen. På tisdagen brast ett stort träd på Västra strandgatan i Åbo. – Åbo har några av Finlands äldsta träd. Staden följer aktivt med de gamla trädens tillstånd för att undvika att sådant här sker. Enligt Helin har trädet haft en så kallad stubbdyna, som är en svamp som angriper olika lövträd. Orsaken var en stubbdyna som fått trädet att ruttna. Säkerheten är det viktigaste och därför kommer staden nu att diskutera hur man går vidare med övervakningen av stadens träd, säger Helin. FOTO:NATALIESKOGMAN Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Därför känner jag mig fortfarande trygg med att jobba här. Det var tredje gången på drygt ett år som ett gammalt träd eller en stor gren rasat i området kring Domkyrkoparken och Aura å. – Det är förstås något jag tänker på. Stambrott förebyggs genom att man regelbundet undersöker trädens skick. Räddningsverket ryckte snabbt ut och kunde konstatera att ingen hade skadats. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Linnea Öfverström linnea.ofverstrom@aumedia.fi ”Ett fruktansvärt brak” – de såg stort träd rasa mitt i Åbo Nyfikna förbipasserande fotograferade det stora trädet. Man kan aldrig veta med säkerhet och olyckor kan ske. Om jag hör konstiga ljud kommer jag nog att reagera mera. Hon promenerar ofta längs Aura å och säger att miljön betyder mycket för henne. FOTO:LINNEAÖFVERSTRÖM s Man kan aldrig veta med säkerhet och olyckor kan ske. Natalie Skogman natalie.skogman@aumedia.fi Åbobor efter trädfallet: ”Jag blev alldeles förskräckt” s Om jag hör konstiga ljud kommer jag nog att reagera mera. Heidi Grönman och Elisa Hiidensalo satt och åt vid en av restaurangerna på Lilltorget och såg då trädet föll. FOTO:LINNEAÖFVERSTRÖM Det spruckna trädet är en parklind. Jag tycker det är fruktansvärt om de börjar falla. Det brast i två större bitar, varav den ena föll mot bibliotekets håll och den andra mot ån. Även Ella Lehtinen, som arbetar vid Låna intill platsen där trädet föll, känner sig fortsatt trygg. När hon kom fram ungefär en halvtimme senare hade hennes kollega redan upplevt händelsen. Hon tror inte heller att trädfallet kommer att hålla besökare borta från området. Den grenen hade skadats i en storm tidigare under våren. Åbo Tre uppmärksammade trädfall på ett år har fått många att höja blicken mot trädkronorna. Trots det tänker hon inte undvika området. Det är knappast så att trädet faller just på mig, säger Jansson. När jag kom tillbaka hörde vi ett fruktansvärt brak, säger Hiidensalo. Hon sa att det var ganska skrämmande. – Jag blev alldeles förskräckt när jag såg hur det såg ut. – Man kan röra sig tryggt på stan och man behöver inte vara rädd. När en gammal parklind rasade över gångoch cykelbanan vid Västra strandgatan intill Lilltorget och huvudbiblioteket i Åbo på tisdagen väckte händelsen stor uppmärksamhet. Staden satte igång röjningsarbetet snabbt efter att trädet föll, och enligt Helin kommer det inte att ta länge innan vägen är städad. Bo Jansson, som bor vid Vårdberget, hör inte till dem som oroar sig. De är väldigt gamla och väldigt vackra. Det såg så konstigt ut, säger Kostamo. I juni i fjol rasade en gammal ek plötsligt omkull, även den i Domkyrkoparken. Hur ser Åboborna på tryggheten när de rör sig i staden. Men de här träden har stått här i över hundra år, och jag tror att det mest var otur att just det här trädet föll. En bra tumregel är ändå att aldrig röra sig under gamla träd när det är storm ute, sade Helin till ÅU efter händelsen. – Bara tanken på att vakna en morgon och upptäcka att de tagit bort alla träden känns hemsk. Ingen skadades, men många Åbobor stannade upp för att titta på platsen där trädet stått. ÅU frågade några Åbobor om de senaste trädincidenterna gjort dem mer försiktiga när de rör sig i staden. En bra tumregel är ändå att aldrig röra sig under gamla träd när det är storm ute. Det kan hända att träden ruttnar snabbare än väntat, till exempel på grund av väderförhållanden som spelar en stor roll. Enligt dem föll den ena sidan av trädet först och sedan den andra
Bussbolaget Onnibus förtydligar linjenumren på rutten Helsingfors–Åbo. Därmed blir restiden också kortare. Parkeringsövervakningsföretaget listar några höjdpunkter från sommaren hittills: ”Hela skärmen var suddig, så något i betalningsprocessen blev ogjort.” ”Solen sken så starkt på automatens skärm, och utan mina glasögon hade jag svårt att se om betalningen lyckades.” ”Ungefär klockan 8 åskade och regnade det kraftigt i Mårtensdal. Det är bättre att tala om våld i nära relationer eftersom det begreppet också omfattar relationer till personer som inte är direkta familjemedlemmar, – Då det handlar om våld i nära relationer tänker många ofta bara på fysiskt våld, men det handlar även om psykiskt, ekonomiskt och digitalt våld. Vädret är en ständig favorit, men vissa skyller också på långsamma kunder i matbutiken. ● Det finns även tio familjeplatser för första boende. ● Hemmets krisnummer: 040 923 3888. Man kan också skriva ner sin ankomsttid på en papperslapp. ● Tack vare utvidgningen har färre personer hänvisats till andra skyddshem. – Det kan vara svårt att avgöra vad som är acceptabelt, och vad som faktiskt inte är okej. – Att bli bländad av solen är en plåga, men det tar inte bort ansvaret från föraren. ● Åbo mödraoch skyddshem erbjuder även samtalsstöd för personer som upplever eller hotas med våld i nära relationer: 046 875 3296. – Vi vet att modersmålet för många är känslospråket, därför försöker vi ordna stöd på klienternas egna språk. FOTO:LINNEAÖFVERSTRÖM Åbo mödraoch skyddshem ● Från och med april utökades skyddshemmets krisboende från en enhet med tio familjeplatser till två enheter med nio platser var. Antal våld i nära relationer 2025 ● Omkring 15 500 offer kom till myndigheternas kännedom år 2025, det är en ökning på 20,2 procent från året innan. ● Ungefär 12 200 av offren var vuxna, cirka 3 400 var minderåriga. Jag antar att åskan fick min parkeringsmätare att strula.” ”Jag köpte mjölk i Sale, det tog tre minuter. – När de offentliga tjänsterna försämras märker vi att flera söker sig till oss. Skyddshemmet strävar efter att kunna erbjuda hjälp på båda nationalspråken, men finska är det dominerande arbetsspråket. Åbo Mot slutet av sommaren är det vanligt att våld i nära relationer ökar. Paasio berättar att nedskärningarna inte direkt påverkar skyddshemmet, men att de påverkar deras klienter. Finansieringen för organisationen kommer bland annat från staten, välfärdsområdet eller andra bidrag. Under sommaren får Parkkipate många reklamationer på parkeringsböter med kreativa bortförklaringar. I fjol fick myndigheterna vetskap om totalt 15 500 offer. Paasio säger att det delvis finns service också på svenska. Åbo mödraoch skyddshem erbjuder olika tjänster och boende för dem som är utsatta för våld. Samtidigt läggs fler avgångar in på linjen OB12 mellan Helsingfors och Salo. Källa: Statistikcentralen Här kan du få hjälp Om du är utsatt för våld eller hotas med våld i en nära relation: ● Ring 112 i nödsituationer. Man måste alltid se till att betalningen lyckats innan man lämnar bilen, säger han i ett pressmeddelande. ● Statistiken berör endast det våld som har kommit till myndigheternas kännedom, långtifrån allt våld som sker inom familjen eller i nära relationer anmäls till myndigheter. Verksamheten började för ungefär 80 år sen och har utvecklats till flera olika tjänster och fastigheter med platser för klienter. Detta kunde ske med hjälp av finansiering från Institutet för hälsa och välfärd (THL). Bussens destination och rutt syns alltid på linjeskylten och i resesökningen, berättar bolaget i ett pressmeddelande. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo Underrättelser Fredag24juli2026 Nyheter 7 FÖLJ OSS PÅ SOME! @abounderrattelser. Katarina Pada Onnibus gör ändringar på rutten Helsingfors–Åbo Det här ändras på OB12-linjen Följande hållplatser slopas: ● Vichtis (Lojoåsen) ● Lojo (Hiidenvesi) ● Lojo (Saukkola) ● Lojo (Oinola) ● Lojo (Sammatti th) ● Salo (Lahnajärvi) ● Suomusjärvi (keskusta) ● Salo (Kruusila) ● Salo (Salora) ● Salo (Pajula) ● Salo (Prestkullantie) Ersättande hållplatser: ● Lojo (Muijala) ● Saukkola avfart (ramp) ● Suomusjärvi (ramp) Åbo Linjenumreringen blir tydligare och restiden blir kortare. ● Målet är att hemmet aldrig ska vara så fullt att personer i akut behov av hjälp inte får plats. ● Det finns även sju platser för familjer med missbruksproblematik som inte direkt ingår i skyddshemmet. I april 2026 utökade Åbo mödraoch skyddshem antalet platser för familjer i kris från 10 till 18. Under år 2025 ökade antalet offer parrelationer eller nära relationer med ungefär 20 procent från året innan. Hon säger att verksamheten de driver är väldigt bred. En del av OB1och OB11-avgångarna fortsätter från Åbo till exempel till Raumo, Säkylä, Björneborg, Vasa eller Uleåborg. Man kommer köra fyra avgångar dagligen i bägge riktningar, och rutten körs framöver längs riksväg 1. – Om den elektroniska parkeringsskivan visar fel tid ska föraren täcka över den och använda en traditionell skiva i stället. Linnea Öfverström linnea.ofverstrom@aumedia.fi Skyddshemmet i Åbo växer: ”Mer våld i hemmen än många tror” Åbo mödraoch skyddshem erbjuder flera platser för personer som är utsatta eller hotas av våld. Heli Paasio fungerar som verksamhetsledare vid mödraoch skyddshemmet i Åbo. I fortsättningen stannar OB12 i stället i Lojo (Muijala), vid Saukkola-avfarten och vid Suomusjärvi-rampen. – Vårt namn berättar delvis vad vi gör, vi är bland annat en skyddshemsverksamhet, säger Paasio. Linjen OB12 körs via Salo. ● Under juni 2026 var ungefär 80 procent av platserna fyllda. – En del brukar säga att familjer håller ut till efter semestern, men när vardagen återvänder syns problemen tydligare. Att folk skyller på teknikstrul är också vanligt, men det är inte heller en giltig orsak att inte betala. Många som sedan söker sig till mödraoch skyddshemmet upplever att de äntligen blir bemötta och förstådda. ● Verksamheten är mångsidig och skyddshemmet erbjuder till exempel stöd för personer i våldsamma situationer, stöd för föräldrar eller gravida med missbruksproblem och stöd vid separationer. – Vi är en lågtröskelorganisation, det ska vara lätt att söka hjälp hos oss. Vid vissa rekryteringar finns ett språkkrav att man ska kunna svenska. I och med ruttändringen slopas elva tidigare hållplatser från OB12-linjen. Hon berättar också att det förekommer betydligt mera våld i hem än vad många tror, men att det är svårt att känna igen det. Inom hälsooch sjukvården har det skett flera nedskärningar på sistone. Linn Schönberg Bländande sol och långsamma pantare – kreativa klagomål på parkeringsböter Åbo Hur starkt solen än skiner ligger betalningsansvaret alltid på bilföraren. Det är vanligt att efterfrågan på skyddshemmets tjänster ökar vid slutet av sommaren, speciellt för personer som genomgår separationer eller våld i nära relationer. ● Kom ihåg: våld är inte bara fysiskt, det kan även vara psykiskt, ekonomiskt och digitalt. Från och med den 10 augusti är det tre olika linjer som kör mellan orterna: OB1, OB11 och OB12. Ändringarna träder i kraft i augusti. ● Åbo mödraoch skyddshem har öppet 24/7 året runt. Oftast används familjevåld och våld i nära relationer som synonyma begrepp, men Paasio påpekar att de inte ska användas så. ● Av de vuxna offren var 74 procent kvinnor. I juni var ungefär 80 procent av alla platser upptagna. De här platserna är avsedda för föräldrar eller gravida som är missbrukare. Linjen OB1 kör direkta turer mellan Helsingfors och Åbo utan mellanstopp, medan OB11 stannar längs rutten enligt behov. Restiden ska kortas. ● För mer information läs på Åbo mödraoch skyddshems webbplats tuentu.fi/sv. Ser man inte skärmen går det ofta bra att skymma solen med handen, använda en annan automat eller betala i en parkeringsapp, menar han. Flera klienter berättar att de sökt hjälp hos offentliga tjänster, men att de inte fått den hjälp de behövt. Det skulle ha tagit en minut men kunden framför mig i kassakön använde pantkvitton.” Parkkipates vd Christian Metsäranta påminner om att betalningsansvaret alltid ligger hos bilföraren
Trots flera års diskussioner har Folkhälsan och Pargas stad ännu inte hittat en bestående lösning för strandens skötsel. – Bilen måste tas till verkstaden mitt under rundan, och två platser hann då inte tömmas. För invånare och deltidsboende kostar det att ha tillgång till avfallskärlen. Linnea Öfverström linnea.ofverstrom@aumedia.fi Frustration i Nagu då sopkärl svämmade över Sopkärlen i Nagu södra hamn svämmade över i söndags. Elproduktionen vid OL2 har hållits på en lägre nivå, 725 MW, för att minska risken för skador, eftersom Industrins Kraft inte har haft några reservrotorer i lager. Tidigare har bolaget meddelat att den lägre effektnivån skulle fortsätta fram till det årliga underhållet 2027. Soptömningen sköts av Sydvästra Finlands avfallsservice (LSJH). Den lägre effekten – max är 890 MW – ska upprätthållas till slutet av 2027. Utedasset stod till förfogande under de två veckorna som det ordnades simskola vid Vitteludds badstrand. Under högsäsongen fylls det på mindre än en vecka. Ifall det är mycket skräp på sidan av avfallskärlen kan det fördröja förarens arbete då föraren måste städa upp det. Föreningen består av frivilliga och har varken personal eller resurser att sköta toaletten under hela sommaren. De avled trots återupplivningsförsök. Nora Hansén nora.hansen@aumedia.fi Folkhälsan tvekar om Vitteludds framtid Houtskär Trots flera år av diskussioner har Folkhälsan och Pargas stad inte hittat en bestående lösning för hur badstranden i Houtskär ska skötas. Mannen och pojken åkte båda på fyrhjulingen. I bland annat Nagu södra hamn hade sopor lämnats i högar runt sopkärlen. Många har reagerat på att de inte kan slänga sina sopor under helgerna då sopkärlen är så fulla. Under sommaren är det ett annat tömningsschema än vanligt, med flera tömningsdagar. Jaakko Salminen, servicechef på LSJH, säger att sopkärlen nu har tömts. Det är så många kostnader för hela badstranden i det stora hela, säger Tengström. Avvikande händelser kan vara sjukfall eller tekniska problem med fordonet. Under helgen förra veckan hann sopkärlen i Nagu södra hamn bli så fulla att soppåsarna bildade stora högar kring kärlen. Badstranden i Vitteludd sköts av Folkhälsan i Houtskär, som säger att det blir allt svårare att upprätthålla stranden med de resurser som föreningen har. Reaktor OL2 vid kärnkraftverket i Euraåminne drivs med lägre effekt en längre tid, meddelar Industrins Kraft. – Vi vet inte om vi klarar av en sommar till. Under sommaren då flera befinner sig i Nagu blir det mera skräp och sopkärlen måste tömmas oftare. Just nu undersöks fallet som äventyrande av trafiksäkerheten samt dödsvållande, men rubriceringarna kan ändras under förundersökningens gång. – Det finns även en parkering för husbilar alldeles intill stranden, och även husbilsgästerna använder utedasset, vilket leder till problem för oss, säger Tengström. Senare ersattes bajamajan med ett komposterande utedass, men enligt föreningen är utedasset för litet för sommarens besökstryck. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 8 Nyheter. Enligt Tengström har Folkhälsan under flera års tid försökt hitta en lösning tillsammans med Pargas stad för att trygga skötseln av Vitteludds badstrand. Enligt Tengström har kontaktförsöken inte lett till några konkreta åtgärder alls. – Till exempel i södra hamnen i Nagu är det två tömningar i veckan, måndag och fredag, säger han. – Enligt de preliminära uppgifterna har fyrhjulingen åkt av en skogsväg och fallit ner i en bredvidliggande bäck, där den hittades, säger undersökningsledaren kriminalkommissarie Mats Sjöholm i ett pressmeddelande. ÅU sökte upprepade gånger tjänsteinnehavare vid Pargas stad för en kommentar om Vitteludd och de frågor som Folkhälsan lyfter, men ingen ville kommentera ärendet. – Först tömmer föraren sopkärlet som är fullt, sedan städar hen upp skräpet och lägger det i kärlet och tömmer det igen. Katarina Pada En vuxen och ett barn dog i fyrhjulingsolycka i Raseborg Euraåminne. Enligt Salminen har man fått en del klagomål från avfallskärlens användare om att sopkärlen var överfulla under helgen. Olkiluoto 2 drivs med lägre effekt till slutet av 2027 725 megawatt hålls kärnreaktorn OL2:s effekt på. Det ledde till att södra hamnens och Högsars avfallskärl inte tömdes som de skulle i fredags förra veckan. Tidigare betalade Pargas stad hyran för en bajamaja vid stranden medan Folkhälsan stod för tömningen. Anläggningens maxeffekt är 890 MW. Är det ett återkommande problem att avfallskärl blir för fulla i skärgården under sommaren. – Jag skulle inte säga att det är ett återkommande problem, men händer det något avvikande ökar risken. Nödcentralen fick anmälan om olyckan vid 23-tiden. – Kostnaden för att tömma bajamajan var klart större än hyreskostnaden som staden stod för, säger Johanna Tengström, ordförande för Folkhälsan i Houtskär. Pargas stad har officiella badstränder i Pargas, Nagu, Korpo och Iniö. FOTO:SUSANNALANDOR Nagu Sopkärl i Nagu svämmade över under helgen. En reservrotor till anläggningens generator anlände till kraftverket i Euraåminne onsdagen den 15 juli. Tengström förklarar att Folkhälsans verksamhet helt och hållet drivs av ideella krafter. Orsaken till att avfallskärlen blev så fulla var att sopbilen gick sönder under fredagens runda. Avfallskärlen har lås, och endast de som betalar en avgift har nyckel och rätt att använda dem. Folkhälsan i Houtskär arrenderar strandområdet av församlingen. Det här på grund av det ökade tömningsbehovet. Raseborg. En helt ny och tekniskt bättre rotor levereras till Euraåminne i slutet av 2027. Hon berättar att föreningen har försökt föra flera diskussioner med staden och även bett Folkhälsan i Åbo att ta kontakt med staden i hopp om att ärendet skulle få mer uppmärksamhet. Houtskär saknar i dag en officiell badstrand. Två personer omkom i en fyrhjulingsolycka i Grabbskog i Raseborg på tisdagskvällen. De omkomna är en man född på 1950-talet och en pojke i högstadieåldern. I polisens utredning kommer man bland annat att försöka reda ut vad som förorsakade att fyrhjulingen åkte av vägen
I videon säger hon att hon bland annat fått hatkommentarer av andra poliser samt att kollegor pratat elakt om henne bakom hennes rygg. Att resultaten kunde hittas på webben var det ändå flera som missade, eftersom det vid undersökningstillfället endast sades att man skulle få svar per post. Jag visste inte om det betydde att undersökningen var gjord eller att de går igenom resultaten, det kan ju betyda vad som helst. Förra veckan rapporterade ÅU att justitieombudsmannen prickar Varha för bristande service på svenska, men i kommentarsfältet under ÅU:s Facebookinlägg uppstod diskussion om ett helt annat problem. Ormen togs fast och släpptes ut i naturen. Radiologikeskus hör sedan 2025 till Terveystalo och screeningarna görs även nu i ett motsvarande lastbilssläp. Nu är anklagelserna allvarliga och därför har jag överlämnat dem till en åklagare för bedömning, säger Lammi. ÅU har valt att inte publicera Annas riktiga namn eftersom hon jobbar inom vården och inte vill riskera sin anställning. FOTO:MIKAELHEINRICHS Marika Laaksonen är nöjd med hur undersökningen gick till, men missnöjd med hur länge hon behövde vänta på resultat. Den Mercedes-Benz som polisen letat efter i sommar har hittats tack vare tips från allmänheten. Polisen misstänker att två personer ligger bakom stölden. Anna visste att undersökningarna hade utförts av privata aktörer tidigare, men eftersom aktören har bytts ut visste hon inte att det nu är Terveystalo. Fallet utreds som grov stöld. ÅU har pratat med två av dem. I stället kom svaren efter två respektive tre månader. Hon nämner också att hon har försökt kolla upp statusen för sitt ärende, men att det varje gång stått att ärendet är under behandling. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Pargasbor väntade flera månader på mammografisvar Arkivbild från 2024 när Radiologikeskus utförde mammografiscreeningar i centrala Pargas. Polisen uttalar sig om situationen i ett pressmeddelande och säger att man har nolltolerans mot mobbning, osakligt bemötande och trakasserier mot kollegor. Då försökte hon ringa telefonnumret som fanns i Marikas brev, men samtalet gick till telefonsvararen och hon kom inte fram. Enligt Marika stod det inte i kallelsebrevet att Terveystalo sköter mammografierna, och därför trodde hon, liksom många andra, att det skulle vara Varha. Mammografierna utförs i ett lastbilssläp som är inrett som en läkarstation med väntrum, och står utanför Ankarhuset i Pargas. – Det har aldrig blivit klart för mig vem som i slutändan har hand om det, säger hon. Tidigare äldre konstapel Ella Varis, som gjort sig känd som så kalllad some-polis och skapat digitalt innehåll riktat till unga, har sagt upp sig från Polisinrättningen i Sydvästra Finland. Enligt en Facebookkommentar finns resultaten trots det inte där. Det är en tre månader lång väntan. – Jag upplever att informationen inte har förmedlats tillräckligt bra till kunderna, säger hon. Första samtalet kom vid 10-tiden, men den gången lyckades räddningsverket inte hitta ormen trots att man tillsammans med personalen monterade loss delar av inredningen. Marika berättar dessutom att en bekant till henne inte fick någon kallelse överhuvudtaget. Det skapar en onödig oro när de inte hör av sig som de lovat, säger hon. Pemar. Polisen tackar för alla tips som hjälpte den att hitta bilen i Kervo, cirka 80 kilometer från Lojo. – Det är oacceptabelt och polisen har klara riktlinjer när det kommer osakligt bemötande, säger Risto Lammi, polischef på området i pressmeddelandet. Enligt Mitt Kanta ska alla screeninguppgifter även registreras på de egna Mitt Kanta-sidorna. Det eftersom hon upplever att hon blivit mobbad på arbetsplatsen. Däremot stod Terveystalo som avsändare på svarsbrevet när hon väl fick det. Tjuvar hann inte långt med stulen Mercedes Åbo Underrättelser Fredag 24 juli 2026 Nyheter 9. Räddningsverket fick i lördags göra två utryckningar till en rastplats vid motorvägen i Pemar då personalen hade sett en orm slingra sig in under serveringslinjen. ÅU har även försökt nå Varha för en kommentar om den långa väntan, men med samma resultat. MarikaLaaksonen Pargas Två Pargasbor skulle få sina mammografiresultat inom två veckor. Vid 11.30-tiden observerades ormen igen och strax innan klockan 12 fick räddningsverket tag på ormen som visade sig vara en ung huggorm. Polisen kommer att utveckla sin verksamhet för att göra tröskeln för anmälningar av osakligt beteende så låg och trygg som möjligt. Marika Laaksonen gjorde sin mammografiscreening i mitten av maj och fick svar den här veckan, alltså två månader senare. – Polisen tar alltid anmälningar om mobbning och osakligt bemötande på allvar och utreder dem. Bilen stals i samband med en provkörning i Lojo den 30 juni. De kunde enkelt boka om sina tilldelade tider för att hitta en tid som passade, och upplevde inga problem under besöket. Orm hittades på kafé i Pemar Lojo. Det är ett bra arrangemang, tycker båda. FOTO:PIXABAY/ELÍASALARCÓN s Det skapar en onödig oro när de inte hör av sig. Både Annas och Marikas mammografier utfördes i Pargas. Det är läkarföretaget Terveystalo som gör mammografierna i Pargas, eftersom Varha köper deras tjänster. Man börjar ju fundera på om det är något fel, men samtidigt antar man att de skulle ringa om det var något akut, säger hon. Hon säger ändå att den långa väntan har skapat oro, eftersom hon har bekanta som har insjuknat i bröstcancer. – Jag undrade om det var mitt brev som hade blivit liggande någonstans och inte kommit fram, men det verkar ju vara andra som har råkat ut för samma sak. Både Anna och Marika poängterar att själva mammografibesöket gick smidigt och bra. Varis berättar om sina erfarenheter i en Youtubevideo. Eftersom hon vid intervjutillfället befinner sig på sitt sommarställe visste hon inte om hon nu har fått sitt resultat. ÅU har försökt nå Terveystalo för att bekräfta att resultaten laddas upp tidigare digitalt, men på grund av semestrar kan ingen uttala sig nu. – Tre månader är en onödigt lång tid. FOTO:PRIVAT Terveystalo är serviceproducent för bröstcancerscreeningen i Pargas och på Kimitoön till slutet av 2027, då den nuvarande avtalsperioden upphör. Flera personer vittnade om att de behövt vänta flera månader på resultat från sina mammografier, trots att de vid undersökningstillfällena blivit utlovade svar inom två veckor. Linn Schönberg ”Some-polis” i sydvästra Finland sade upp sig på grund av mobbning Sydvästra Finland Ärendet ska behandlas av en åklagare. Enligt vissa som kommenterat på ÅU:s Facebook laddades resultaten upp digitalt på Terveystalos webbplats mycket tidigare än man fick hem brevet. – Inte blev jag klokare av det svaret. Anna, som egentligen heter något annat, gjorde sin mammografi i mitten av april och hade för en vecka sedan fortfarande inte fått något svar. Polisen säger att man har vidtagit de åtgärder som krävs, men av sekretesskäl kan man inte gå djupare in på vad som gjorts. Utöver Anna och Marika kommenterade fem personer i ÅU:s Facebooktråd att de behövt vänta flera veckor eller månader på sina resultat
Orsaken är att hon inte vet tillräckligt mycket om Åbo eller vad man kan göra där. FOTO:LINNSCHÖNBERG Inger Olsson och Olof Ångström kan tänka sig åka till Åbo med båten någon gång. Åbolands skärgård heter den visst. Både han och Olsson har hört att den ska vara fin på sommaren. Finländare kanske ser mer upp till hur svenskar har det och är mer intresserade av Sverige, medan svenskar inte är lika intresserade av Finland, säger Ünsal. – Jag vet inte, jag vet för lite om staden, säger Lannebo. Målet med den är att göra Åbo mer känt och lyfta upp staden som en plats värd att resa till. Lannebo är däremot ingen kyssningsperson och tycker inte att båtarna känns så lockande, mest på grund av att det kan gå höga vågor. s Finländare kanske ser mer upp till hur svenskar har det och är mer intresserade av Sverige, medan svenskar inte är lika intresserade av Finland. Det går faktiskt direktflyg till Åbo från Arlanda! Tror ni att Åbo skulle kunna vara ett möjligt resmål i framtiden. FOTO:LINNSCHÖNBERG Anna Lannebo och Mevlüt Ünsal är skeptiska till Åbo som resmål. Kampanjens första fas avslutades i juni och den andra fasen ska genomföras i augusti och september. fortsätter Ünsal. Ett exempel är ”Ta det Turku”kampanjen som inleddes i fjol, och som då kritiserades en del på grund av det finska namnet. Då kommer man att lyfta fram musikhuset Fuga, museet för nutidskonst WAM samt stadens matupplevelser. svarar Lannebo på frågan om vad de vet om Åbo. – Samma här. De bor nära Vikingterminalen och berättar att de ser båtarna komma och gå från sitt fönster varje dag. Tillsammans har de tänkt att det vore mysigt att åka till Åbo, speciellt sedan nya Viking Glory börjat röra sig utanför deras fönster. Ünsal har åkt båt till Helsingfors några gånger och är bekant med kryssningslivet. – Jag vet att där finns mycket skärgård. Hon har aldrig hört talas om Åbo. – I fjol gjorde vi utomhusreklam men i år är kampanjen digital. säger Ångström. År 2025 inledde man en ny marknadsföringskampanj för det ändamålet, och hittills ser statistiken bra ut. På Biblioteksgatan är Inger Olsson, 78, och Olof Ångström, 85, ute och går. – Båtarna går ju dit! Och Muminvärlden ligger väl där någonstans. Tyvärr har de inte ännu kommit längre än de muntliga reseplanerna. – Det kan ha med folks synsätt att göra. Kampanjen görs i samarbete med Turun Osuuskauppa, Scandic och Viking Line. Alla som ÅU pratat med är medvetna om att det talas svenska i Finland. Hon tror också att bristen på kunskap är orsaken till att svenskar inte reser till Finland lika mycket som finländare reser till Sverige. – Jag har varit i Åbo, men det var många år sen så jag minns inte så mycket. Trots det verkar flera tycka att finskan skapar en för hög språkbarriär för att Finland ska kännas som ett lockande resmål. Det var i februari och jag åkte bara runt med någon buss, så det var kanske inte den bästa tiden att åka dit, säger Olsson. FOTO:LINNSCHÖNBERG Stockholm Trots en stor ökning av svenskar som övernattar i Åbo, verkar Åbo inte vara ett lockande resmål bland de stockholmare som ÅU pratat med. – Jag skulle hellre flyga, säger hon. FOTO:LINNSCHÖNBERG Enligt Aino-Maija Muuri, marknadsföringschef på Visit Turku Archipelago, är det utmanande att locka svenska turister till Åbo. Svenskar utgör, och har alltid varit den största turistgruppen i Åbo. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 10 Reportage. Enligt Aino-Maija Muuri, marknadsföringschef på Visit Turku Archipelago, är det ändå utmanande att locka svenska turister till staden. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Stockholmare inte intresserade av Åbo: ”Vet för lite om staden” Hanna Söderlind har aldrig hört om Åbo och tycker inte att det låter som ett intressant resmål. Ångström har aldrig varit i Åbo, men är lite nyfiken på staden. Men det går ju flyg till Gotland, så varför inte åka till Åbo. – Finska är ju helt obegripligt, säger Ångström och skrattar. I år fokuserar vi särskilt på Åbos avslappnade stämning. Hon tycker att Åbo borde marknadsföra sig mer på sociala medier, och satsa på att berätta om restauranger, sevärdheter och andra turistmål för att locka till sig fler svenska turister. Hon vet bara att man kan åka båt till Helsingfors då hon själv gjort det en gång med sin klass i skolan. Låter det lockande att åka till andra städer i Finland än Helsingfors, till exempel Åbo. Varför tror ni att fler finländare reser till Sverige än svenskar reser till Finland. Geografiskt ligger Åbo nära Stockholm och det finns goda förbindelser mellan städerna, men det finns många andra resmål som lockar svenskarna mer. – Nej, jag tror inte det, säger hon. MevlütÜnsal. De känner båda till Åbo, men har aldrig besökt staden. Enligt Muuri har kampanjen gått bra, och den fortsätter även i år men i lite annan form. Först träffar vi Hanna Söderlind, 20, som sitter och njuter av det varma vädret i en park nära Strandvägen. ÅU tog en tur på stan i Stockholm för att ta reda på hur mycket stockholmarna vet om Åbo, och huruvida de kan tänka sig att åka hit på semester. Antalet svenskar som övernattar i Åbo har ökat med 30 procent sedan i fjol. Inte långt ifrån Sergels torg sitter Anna Lannebo, 54, och Mevlüt Ünsal, 37, och äter lunch på en bänk. Därför gör man ofta olika satsningar inom marknadsföringen som är riktade specifikt till svenskar. Visit Turku Archipelagos AinoMaija Muuri säger att de svenska turisterna är en viktig målgrupp för Åbo
De betalar gärna för högre klass och har bott på femstjärniga hotell. – Det har nog betydelse. Invid finns Åbo stadsteater, musikhuset Fuga som står klart i höst och museet WAM som renoveras. Paret från Florida i USA har rest genom Finland och tvekar inte att betala extra för rätt hotellupplevelse. Vi skulle absolut betala för femstjärnigt hotell och har även gjort det. Staden har kartlagt marknaden tillsammans med Ramboll. Han har tiotals år i branschen bakom sig och har aldrig upplevt att ett hotell i Finland försökt lura kunder om sin klass. 5-stjärniga: ● receptionsservice 24 timmar i dygnet ● bar eller loungeområde med service varje dag, frukostbuffé med servitörer eller en motsvarande frukostmeny ● restaurang som är öppen varje dag ● stryknings-, skoputsningsoch sömnadsservice ● madrasserna i enkelrummens sängar ska vara minst 90 centimeter breda, i dubbelsängar minst 180 centimeter breda 4-stjärniga: ● receptionsservice 14 timmar i dygnet ● frukostbuffé eller en motsvarande frukostmeny ● bar eller lounge-område med service åtminstone fem dagar i veckan ● möjlighet att få lakanen bytta vid behov och ett urval av olika sorters kuddar ● bekväm sittplats, till exempel fåtölj eller soffa samt tillhörande sidobord Källa: hotelstars.eu (17.7.2026) Premiumhotell till Åbo. – Och olika sorters kuddar, säger Neil. Arkivbild. Åbo vill locka premiumhotell. Staden och Visit Turku satsar på att få minst två internationella premiumhotell till i Åbo före 800-jubileumsåret 2029. FOTO:ANNINASUOMINEN Neil och Carolyn Hewitt reser världen runt. Och hur hänger begreppet ihop med femstjärniga hotell – en hotellklass som inte finns i Åbo. Åbos livskraftschef Vesa Palander är på semester men svarar på ÅU:s frågor per mejl. FOTO:JOHANBACKAS 4och 5-stjärniga hotell Några exempel på krav enligt Hotelstars Union, som är den europeiska klassificeringen. Något som överraskade dem var att det fanns tvål och schampo på hotellen i Finland. Hur viktig är hotellens klass för er. E nligt en utredning från 2025 har Accor, Hilton, IHG och Hyatt intresse av att etablera sig i Åbo. På den här resan, som görs med en arrangör, har paret valt ”medium nice”. Vad klassar ni som lyx. De reser ofta långt och anländer sent på kvällen. Hotellägare som ljuger om sin standard skulle snabbt pekas ut och få dåligt rykte, säger han. Då vi reste till Bora Bora i Stilla Havet bodde vi i en liten bungalow på vattnet med privat brygga. – Kundernas feedback är viktigare. De hotell i Finland som marknadsför sig själva som femstjärniga beskriver Aittoniemi som mycket högkvalitativa. Neil jobbade inom sjöfartsbranschen i Åbo för 26 år sedan. Det jämför de med ett betyg på 4/5. På sociala medier kommer det nog snabbt fram om något har gått fel eller om hotellet har brister, säger Veli-Matti Aittoniemi, jurist på Turismoch restaurangförbundet Mara. Ett så kallat femstjärnigt hotell skulle vara i en klass för sig i Åbo och motsvara det behov som vi har identifierat bland internationella turister och affärsresenärer, skriver han. Utredningen ger en god bild av bland annat hur stort hotellet borde vara för att det ska löna sig ekonomiskt. Men i praktiken kan vilket hotell som helst kalla sig femstjärnigt. Däremot använder många hotell kriterier som bygger på den europeiska standarden Hotelstars Union. FOTO:LINNSCHÖNBERG Åbo Underrättelser Fredag 24 juli 2026 Reportage 11. Aittoniemi var med då den europeiska paraplyorganisationen för besöksoch hotellnäringen HOTREC grundade klassificeringssystemet Hotelstars Union. Finland hör inte till de kring 20 länder som har anslutit sig hit men många hotell använder dessa kriterier. Premium kan beskrivas som ett hotell som erbjuder en servicenivå och en helhetsupplevelse som gäster är beredda att betala extra för. – Jag vet mycket väl att Finland inte har någon officiell stjärnklassificering, men den är ändå den enklaste referensramen när man talar om hotellens standard. På ett femstjärnigt hotell förväntar de sig också concierge som ger goda råd. Den kommer Åbo stad att presentera närmare i augusti. Åbo Concierge, spa eller sköna sängar. Vad är ni beredda att betala extra för. Vad vill resenärer som är beredda att betala mer för sitt boende ha. De väljer gärna en lite bättre kvalitet på hotellen de bor på och har bott på hotell som klassas som femstjärniga. Utanför ett av hotellen vid salutorget sitter Neil och Carolyn Hewitt. Vad klassar ni som lyx. Palander förutspår att ett hotell i premiumklass kan ge ett ekonomiskt lyft på 15–20 miljoner årligen för regionen. För utvecklingen och överlåtelsen av Spindeltomten inleds en projektutvecklingsoch tomtöverlåtelsetävling. Privata områden. Resenärer som är beredda att betala för hög kvalitet och upplevelser är en målgrupp som Åbo vill se fler av. En bra nischgrupp skulle sannolikt vara den inhemska kulturturismen – mat, teater och det nya musikhuset Fuga – i kombination med övernattning, enligt Palander. Bekväma sängar, säger Carolyn. Men vad är ett premiumhotell. De hade gärna betalat extra för tvättservice på hotell för att slippa packa ner så mycket kläder. Då vill de ogärna leta efter en restaurang. De skulle eventuellt betala extra för det, men organiserar största delen av sina utflykter själva. Sköna sängar, restaurang och bar är viktigt för dem på ett hotell. Bra utsikt. Varför det är så har Aittoniemi inget entydigt svar på. – Kanske badrockar, hygienprodukter av hög kvalitet, stora och välinredda rum och områden på hotellet där man kan koppla av. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Det här är hotellturisterna beredda att betala extra för Ett av de lyxigare hotellen som Åbo stad hoppas locka kan byggas på Spindeltomten vid åstranden, den tomma tomten med blåa baracker på bilden. Han säger att intresset inte verkar vara tillräckligt stort. På hotellet i Rovaniemi fanns det en varm bubbelpool. I Finland finns ingen officiell hotellklassificering. Det är den marknaden Åbo nu vill erövra. – Conciergeservice som hjälper till med att hitta restauranger och ordna utflykter och upplevelser. Hotellgästerna Suzanne och Mike Muenter betalar gärna extra för privata områden, som exempelvis bubbelpool eller brygga. De nyblivna pensionärerna bor i Adelaide i Australien och reser nu runt i världen. FOTO:ANNINASUOMINEN En bra nischgrupp för hotellgäster i Åbo skulle sannolikt vara den inhemska kulturturismen – mat, teater och det nya musikhuset Fuga – i kombination med övernattning, enligt livskraftschef Vesa Palander. Turister berättar vad de betalar extra för på hotell. Mara är med i HOTREC men Finland hör inte till de kring 20 europeiska länder, däribland Sverige och Danmark, som är med i Hotelstars Union. Solen skiner när Suzanne och Mike Muenter anländer till sitt hotell vid åstranden. Om tre år kan Åbo ha två nya lyxhotell. En gång bodde vi i en privat jurta vid Kaliforniens kust. Kanske spa. Samppalinna utebad ligger på berget ovanför
Det som främst överraskat henne med Finland är just språkförhållandena. Farmors Café på Högsåra i Kimitoöns skärgård har tagit emot Nordjobbare varje sommar i omkring fem år. Man kommer till helt nya omgivningar och träffar nya människor, säger Haugland och fortsätter: – Sedan har Norge gjort det väldigt bra i fotbolls-VM, så då hade det varit roligt att vara hemma och få vara med i folkfesten, särskilt inför matchen mot England. Arbetsgivaren ordnar också boende för dem i ett kollektiv tillsammans med övriga säsongsanställda, något som varit en del av upplägget sedan starten. Ida från Norge hittade sommarjobbet på Högsåra Nordjobbaren Ida Aarestrup Haugland från Norge trivs på Högsåra. Haugland har tidigare besökt Finland en gång, under ett ett besök vid Åbo Akademi tillsammans med sitt universitet. Det gör att flera språk används i det dagliga arbetet, man kan höra upp till sju olika språk talas på Farmors Café. Tre av dem har kommit till Finland genom Nordjobb, däribland 24-åriga Ida Aarestrup Haugland från Norge. Det uppskattar vi verkligen, säger Amanda Enberg. FOTO:SORAYARUIZ-FOURCADE Kimitoön På Farmors Café på Högsåra i Kimitoöns skärgård arbetar säsongsanställda från flera olika länder. Det är en liten plats, men väldigt trivsam. På fritiden blir det framför allt bad, läsning och poddar på klipporna. – Jag kom precis när högsäsongen började. – Jag är väldigt glad över att jag åkte hit och jag skulle absolut kunna göra det igen. Nordjobb hittade hon när hon sökte sommarjobb på nätet. Här kunde jag jobba fem veckor, vilket var perfekt, säger Haugland. I år arbetar tre Nordjobbare på kaféet – en från Norge, en från Sverige och en från Tyskland som studerat i Norge. 24-åriga Ida Aarestrup Haugland kommer från Bergen men studerar psykologi i Trondheim. – Vi är jätteglada över att våra Nordjobbare har kommit och att de vill testa på en sommar i den finländska skärgården. Några andra kopplingar till landet hade hon inte. Däremot består arbetslaget av personal från flera olika länder. Haugland är nöjd med sin upplevelse av Nordjobb och säger att både kontakten med organisationen och det praktiska kring arbetet fungerat bra. – Jag trodde att folk skulle vara mer bekväma med att prata svenska. Innan hon reser hem hoppas hon hinna besöka Helsingfors. Det tyckte jag var ganska speciellt. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. – Första gången jag var i Finland visste jag inte ens att det fanns människor som har svenska som modersmål här. Vi bor ungefär tolv personer tillsammans i ett stort gammalt hus, oftast två eller tre i varje rum. Jag kommer också att tipsa kompisar och andra som vill uppleva ett kulturutbyte. – Man saknar alltid dem man tycker om, men det är också det som gör det spännande att resa bort ensam. För delägarna och syskonen Amanda och Alexandra Enberg var det ett naturligt steg att registrera sig som arbetsgivare hos Nordjobb. Samtidigt upplever hon att Finland och Norge liknar varandra på många sätt, både när det gäller byråkrati, sociala normer och kultur. Men annars trivs jag väldigt bra här. Efter drygt en vecka på Högsåra känner hon sig redan hemma. Det har varit fint väder och en väldigt god atmosfär på ön. FOTO:SORAYARUIZ-FOURCADE Ida Aarestrup Haugland kände inte de två andra nordjobbarna på kaféet från innan, men de kommer redan bra överens. Hon har nyligen kommit till Högsåra via Nordjobb för att arbeta på Farmors Café. Det är väldigt trevligt, säger Haugland. – Många arbetsgivare ville att man skulle stanna från maj till september, men det passade inte med mina studier. Finlandssvenskarna talar förstås svenska, men många finskspråkiga verkar vara lite blyga över sin svenska och vill hellre prata engelska. Haugland saknar förstås familj och vänner, men ser också värdet i att resa ensam. – Jag bor gratis och får mat på kaféet. Tillsammans med de andra har hon också tittat på fotbolls-VM och plockat kantareller. – Vi har kollegor från bland annat Frankrike, Italien och Syrien, så vi pratar mycket engelska, säger Haugland
Enberg rekommenderar gärna andra arbetsgivare att ta emot nordjobbare. – Eftersom vi finns på en ö måste man vara lite äventyrslysten och vilja uppleva en annorlunda sommar. Enligt Nordjobbs projektledare i Finland, Mathilda Hagback, har både antalet ungdomar som kommer till Finland och antalet finländare som åker utomlands ökat jämfört med i fjol. Samtidigt som arbetsmarknaden i Finland varit utmanande ser Nordjobb ett växande intresse för Finland som arbetsland. När man dyker måste man kunna lita fullständigt på sina kollegor, säkerheten är A och O. Jag upplever att de som söker via Nordjobb vill komma och prova något helt annat än det de är vana vid. De jobbar inom servicebranschen, till exempel på caféer och restauranger eller med städning. Forskarna har gjort lovande upptäckter under arbetets gång. Linda-Maria Frantz linda-maria.frantz@aumedia.fi Utmanande dykningar vid Söderlångvik överraskade forskarna Anna Vesanen, Eerika Lumme och Juki Inaba förbereder sig på att dyka. Hittills har det bland annat haft bastubesök, båtturer, museibesök, och möjligheter att öva finska. ● Som arbetsgivare får man kostnadsfri rekryteringshjälp och bidrar till det nordiska samarbetet. När tidigare deltagare delar med sig av sina positiva erfarenheter väcker det dessutom intresse hos fler unga att ta steget och söka sig till Norden. En viktig anledning till att just Långviken valts ut är det nära samarbetet med Söderlångvik gård. För många blir det deras första riktiga kontakt med våra grannländer, och det tycker jag är väldigt värdefullt. Syftet är att undersöka kopplingarna mellan kustens ekosystem och klimatförändringarna. Antalen väntas ännu öka eftersom rekryteringen inför vintersäsongen fortfarande pågår. – Vi har också haft en gemensam dag i Åbo tillsammans med nordjobbarna i skärgården, säger Hagback. FOTO:FREDRIKÖBLOM Ida Aarestrup Haugland utforskade Högsåra tillsammans med en kollega under en ledig dag från jobbet på Farmors Café. Enberg beskriver Nordjobbarna som nyfikna och drivna personer som söker sig till skärgården för att uppleva något nytt. FOTO:SORAYARUIZ-FOURCADE Nordjobb ● Nordiskt program som sedan 1985 förmedlar säsongsjobb, bostad och kulturoch fritidsprogram över de nordiska gränserna för ungdomar. Natalie Skogman natalie.skogman@aumedia.fi Familjen som driver Farmors Café består av Amanda, Mats, Ylva och Alexandra Enberg. – Både jag och min syster har studerat, jobbat och bott i andra nordiska länder, så för oss har det varit en väldigt naturlig del att söka personal via våra nordiska grannländer, säger Amanda Enberg. – En faktor är att sommarjobbsmarknaden i Finland har varit mer utmanande i år, med färre lediga platser och fler sökande, vilket påverkat att flera unga har börjat söka jobb utanför Finland, säger Hagback. ● Som nordisk medborgare eller EU-medborgare mellan åldern 18– 30 år kan du söka Nordjobb i ett annat nordiskt land. – Vi har också fått väldigt bra stöd från Nordjobbs kontor i Helsingfors. Eftersom sommaren ännu fortsätter väntar fler gemensamma aktiviteter och möjligheter att träffas. Bojen ska kontinuerligt mäta vattnets temperatur, salthalt, syrehalt, pH-värde och grumlighet Mätdata ska bland annat användas för att kartlägga hur ofta marina värmeböljor förekommer i området och hur de påverkar miljön. Vi trodde att den skulle vara i sämre skick. Projektet genomförs i samarbete med Amos Andersons Fond som finansiär och Söderlångvik gård. Enligt Hagback beror det bland annat på en växande vintersäsong och att fler arbetsgivare anslutit sig till programmet. Långviken fungerar som ett utmärkt exempel för studien, eftersom det finns många liknande vikar längs den finländska kusten. Åbo Underrättelser Fredag 24 juli 2026 Nyheter 13. Dykpassen varar oftast mellan 30 minuter upp till en timme. – Viken har lerig botten, så det krävs mycket erfarna dykare, förklarar Joanna Norkko, stationschef på Tvärminne. Som en del av projektet kommer teamet även att placera ut en mätboj i viken. – Genom nya arbetsgivare och fler arbetsmöjligheter kan vi erbjuda allt fler unga möjligheten att komma till Finland för att arbeta, få nya erfarenheter och upptäcka Finland som en del av den nordiska arbetsmarknaden. Hittills i år har 26 nordjobbare kommit till Finland, varav åtta arbetar i skärgården. Hon säger att många unga också lockas av möjligheten att skaffa internationell arbetslivserfarenhet, utveckla sina språkkunskaper och lära känna en ny kultur. ● Arbetar för att öka mobiliteten på den nordiska arbetsmarknaden och för att öka kunskapen om språk och kultur i Norden. De hjälper oss att formulera vad vi söker och vad vi behöver. Det ger ungdomar en unik möjlighet att uppleva hur det är att bo och arbeta i ett annat nordiskt land, säger Hagback och fortsätter: – Samtidigt får de värdefull arbetserfarenhet, nya internationella vänner, möjlighet att utveckla sina språkkunskaper och en djupare förståelse för de nordiska länderna. – Vi har blivit positivt överraskade av hur mycket och varierad växtlighet det finns i viken, säger dykaren Juki Inaba. FOTO:LINDA-MARIAFRANTZ Anna Vesanen visar upp vilken typ av växtlighet de hittat i viken. – Det är väldigt roligt att se att intresset för Nordjobb fortsätter att växa bland unga. När man har lagt in en annons en gång finns den kvar, så det är enkelt att använda samma underlag igen, säger Amanda och fortsätter: – Det är också roligt att se hur våra anställda får vänner och kontakter i andra nordiska länder. Samtidigt har 230 finländska ungdomar fått ett Nordjobb i ett annat nordiskt land. Hon lyfter fram att Nordjobb inte bara stöttar ungdomarna med det praktiska, utan också underlättar för arbetsgivarna. I Långviken, som ligger precis vid Söderlångvik gård på Kimitoön, pågår ett forskningsprojekt. Annika Jansson, vd för Söderlångvik, och Mary Gestrin, kommunikationsdirektör på Amos Andersons fond. Arbetet under ytan är dock utmanande på grund av det grumliga vattnet och den dåliga sikten, och ställer höga krav på säkerheten. Kimitoön Ett team av dykare håller på att kartera Långviken utanför Söderlångvik på Kimitoön. ● Programmet förvaltas av Föreningen Norden och finansieras av Nordiska Ministerrådet. Under sommaren ordnar Nordjobb dessutom aktiviteter för nordjobbarna. Gården lockar många besökare som är intresserade av området, vilket ger goda möjligheter att sprida kunskap om forskningen och dess resultat. Men vi har ett fantastiskt team! – Vi har ett riktigt dreamteam här! säger Eerika Lumme, som är dykare
När jag ser mina barns värld inser jag hur mycket större den är än den värld jag själv växte upp i. Är det att man bor nära varandra, eller att man delar erfarenheter, samtal och tid tillsammans. Och var ska turisten lämna sina sopor om alla kärl är låsta. Vad är det egentligen som gör en vänskap verklig. S opkärl som svämmar över i skärgården är mer än en praktisk olägenhet. Någon som funnits med i vardagen långt innan flygbiljetterna bokades. Avstånden är långa, transporterna dyra och infrastrukturen betydligt tunnare än på fastlandet. Samtidigt har många av oss vuxna också vant oss vid att lära känna människor via sociala medier och först senare träffa dem på riktigt. Få tycks ändå vara redo att erkänna den verkliga orsaken. När de möts av låsta sopkärl lämnar de sina sopor bredvid kärlen, fyller öppna behållare för metall, glas och plast med hushållsavfall eller använder privata sopkärl utan lov. Lite mer intresserade av människorna på andra sidan skärmen än av själva skärmen. Det enda som egentligen var nytt var att de nu skulle träffas också utanför skärmen. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Fler turister kräver bättre sophantering s Det är frestande att hitta förklaringar i bristande respekt från besökarnas sida, men det är en alltför ytlig analys. Ledare Överfulla sopkärl är ett årligen återkommande problem i skärgården, liksom på många andra turistorter. Samma konflikt syns också kring parkeringar, bryggor, båtramper, toaletter och vattenposter. För mig var han någon jag aldrig tidigare hade träffat. Kommunerna borde inrätta särskilda kärl för turister på strategiska platser, märka privata kärl tydligt och placera öppna skräpkärl på rejält avstånd från låsta avfallsstationer. Fåglar och råttor sprider skräpet, matavfall lockar skadedjur och vinden kan föra skräp direkt ut i naturen eller rakt ned i havet. Att skuldbelägga turisterna löser ändå ingenting. Att jag inte åkte på det där utbytet som verkade så spännande. På ställen med återkommande problem kan kameraövervakning och sanktionsavgifter vara motiverade. De blottar en otydlig ansvarsfördelning och en konflikt mellan lokal hållbarhet och kortvarig konsumtion. Platser där man samarbetar, skrattar, löser problem tillsammans och lär känna människor. Relationerna som uppstår där är inte mindre verkliga för att de börjar med ett headset i stället för ute på skolgården. Den som står med en stinkande soppåse i handen har dessutom ett akut behov av att bli av med den. Sociala medier är inte bara tidsfördriv. Mina barn spelar spel, pratar och umgås med människor i andra länder nästan dagligen. Det betyder förstås inte att den digitala världen saknar risker eller att vuxna inte behöver bry sig om vad som händer där. Gästhamnar borde erbjuda lättillgänglig skräpinsamling för båtturister, och nya avgiftsmodeller behövs för att fördela kostnaderna mer rättvist. Linda Mannila Företagare och forskare i gränslandet mellan människa och teknik I omvänd ordning s Vad är det egentligen som gör en vänskap verklig. Någon vars humor, intressen och egenheter hon redan kände till. Men för många unga fungerar inte världen så. Deras värld är större än min någonsin var i samma ålder. Kostnaderna vältras i slutändan över på de fast bosatta, som i praktiken subventionerar en del av turismens avfall. De känner knappast till de årsavgifter som finansierar systemet, och vet inte att avfallshanteringen i skärgården är dyrare än på många andra håll. Spel är underhållning, något man gör för att koppla av eller fördriva tiden. Det skapar irritation och en berättigad känsla av orättvisa. Resultatet blir ett klassiskt allmänningens dilemma: det som framstår som rationellt för individen skapar problem för kollektivet, trots allas intresse för att hålla naturen ren och semesterorten prydlig. Tvärtom. Kolumn När jag växte upp träffade man människor först och blev sedan vänner. När vi körde hem igen hade vi en tonårskille från England med oss i bilen. När avfall lämnas i fel kärl eller bredvid dem uppstår dessutom miljöproblem. Vi kan veta vad som händer på andra sidan jorden i realtid. Någon gång kom ett brev med ett exotiskt frimärke och berättelser från en vardag som såg annorlunda ut än min egen. Kanske är det därför jag försöker uppmuntra mina barn att göra just det: att lära känna människor vars vardag ser annorlunda ut än deras egen, och att säga ja till det som känns osäkert men intressant. Problemet kräver i stället konkreta lösningar. Hur ska en tillfällig besökare veta vilka sopkärl som är privata. Men relationerna stannade där, på pappret. Frågan är vilken kommun som först visar vad det innebär att hålla skärgården ren – också under högsäsongen. En vän hon spelat med, pratat med och umgåtts med under flera år – online. Är det att man bor nära varandra, eller att man delar erfarenheter, samtal och tid tillsammans. I dag händer det ibland i omvänd ordning. Riktiga vänner träffar man i verkligheten. Tekniken har på många sätt gjort världen mindre. Men kanske behöver vi ibland vara lite mer nyfikna och lite mindre rädda. Men turister, båtfarare och dagsgäster producerar också avfall. Att jag höll mig till dem som redan fanns nära – på orten, i klassrummet, vid samma universitet – i stället för att söka upp människor som var annorlunda, längre bort, mer okända. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. Avfallshanteringen är byggd för invånarna och inte för de tusentals tillfälliga besökare som varje sommar gästar orten. Om det är något jag ångrar från min ungdom är det att jag inte skapade fler sådana kontakter. Visst hade jag brevvänner i andra länder. I grunden fungerar systemet ändå bra. Kanske är det därför frågan om huruvida onlinevänner är ”riktiga” vänner blivit allt svårare att förstå. I skärgården blir följderna särskilt kännbara när sommarturismen belastar avfallshanteringen. Språk är inte längre samma hinder som tidigare när maskinöversättningar hjälper människor att förstå varandra på några sekunder. Riktiga samtal sker ansikte mot ansikte. Kollegor, samarbetspartners och bekanta har ofta gått samma väg: först online, sedan ansikte mot ansikte. Fast boende betalar för sin avfallshantering via årsavgifter och använder kärl avsedda för ändamålet. Men när jag såg två vänner träffas för första gången på flygplatsen slog det mig att tekniken framför allt har gjort världen större. Då är det lätt hänt att man till slut dumpar sin påse nästan var som helst, framför allt om risken att bli påkommen är liten och konsekvenserna obefintliga. För dem är spel ofta inte bara spel. För min dotter var han en vän. Varje felplacerad soppåse kostar mer att hantera. Det är frestande att hitta förklaringar i bristande respekt från besökarnas sida, men det är en alltför ytlig analys. När turismen växer snabbare än infrastrukturen uppstår friktion. Gnurf F örra veckan åkte vi iväg till Åbo flygplats. Vi vuxna bär ofta med oss en tydlig gräns mellan det digitala och det ”verkliga”. De är mötesplatser. Det verkliga problemet är att vi fortsätter att förlita oss på ett avfallssystem som inte längre motsvarar verkligheten. De flesta turister uppfattar inte sopkärlen som privata
Därför att de berättar det. Jag kan naturligtvis inte tala för alla transpersoner, men min åsikt är följande: För det första skulle jag vilja bli kallad fel pronomen mer sällan. För det är vad den här människan behöver höra. Men det närmaste jag kommer ett datum är sommaren 2024, så jag har hållit på ett tag redan. Det händer vareviga vecka, det är nästan bara familj och nära vänner som genomgående får det rätt. Nästan ingen kalllar mig för mitt gamla namn och många av mina bekanta har aldrig ens hört det, men fel pronomina hör jag varje vecka. Hur vet jag det. Personer som använt fel pronomen tenderar vara så säkra på att jag kommer att vara upprörd över dem specifikt för deras felsteg, att de inte överväger hur det är för mig. På sin höjd behöver jag ett “Ursäkta”, men att rätta sig visar redan att man försöker. Jag håller inte koll på vem som säger vad och hur ofta, så jag har därmed inget otalt med dig. Vore det inte ganska mycket begärt av mig att samtidigt hålla koll på exakt vem som säger vilka pronomina och sura över det. Misstag händer, och det är en omöjlig önskan att det aldrig händer, men i mitt liv skulle skillnaden vara stor redan om folk frågade istället för att anta vad mina pronomina är. Dessa människor som känner att ett misstag ifrågasätter hela deras självbild som progressiva och stödjande av queer-rättigheter, och därför behöver ursäkta sig tills jag förlöser dem från skuldkänslorna. Jag kom ut som icke-binär för drygt två år sedan. Det är en tung mental börda att inte bli sedd som sig själv och inte ha någon makt att ändra på den saken. Kanske är det en ogin tolkning, men jag ber läsaren begrunda vad det leder till. Att bli felbenämnd suger som sagt, men som amerikanerna säger: For me it’s Tuesday. Ibland vill jag lyfta näven mot himlen och skrika: “Vad mer ska det krävas?” Ibland funderar jag allvarligt på att tatuera in “they/them” i mitt ansikte så att folk kanske skulle komma ihåg. Och det suger. Så jag pressar ut orden, ljuger om att det inte stör mig och säger ärligt att jag vet att hen försöker. Jag ber dig att hålla det i minnet. Och för det andra, om det nu måste hända, så ber jag att du rättar dig och går vidare. Och om jag istället var otrevlig mot hen kan hen i värsta fall besluta att vara otrevlig tillbaka. För plötsligt måste jag, som den person som just utsatts för psykisk stress från misstaget, trösta en osäker cisperson. Kolumn L åt oss få det undanstökat: Till alla som känner mig personligen vill jag hälsa att den här kolumnen inte handlar om dig. Så hur skulle jag vilja att folk agerar. Dessa människor som känner att ett misstag ifrågasätter hela deras självbild som progressiva och stödjande av queer-rättigheter, och därför behöver ursäkta sig tills jag förlöser dem från skuldkänslorna. Så tvinga mig inte att bära dina skuldkänslor ovanpå min egen börda. Det är svårt att sätta ett specifikt datum för det, för tvärtemot hur det ofta ser ut i populärkulturen så är processen att komma ut kontinuerlig (och fortsätter väl egentligen än idag). Den enda säkerhet vi får är i att vara harmlösa, tålmodiga och tröstande. Oberoende av hur jag ser ut, oberoende av om personen känt mig före min transition, oberoende av om jag sagt åt hen att jag är ickebinär. Ursäktande cispersoner var inte en av utmaningarna jag räknade med när jag började transitionen, men det finns väldigt många av dem. Och min observation så här dryga två år in är att det senare är betydligt svårare än det förra. Jag blir mera förvånad över att höra “hen” än något annat pronomen. Ibland undrar jag om jag bara borde ge upp, och sluta kalla mig för någonting annat än denna person som min omvärld uppenbarligen ser i mig trots att den personen inte är jag. Hen behöver höra att det var okej, att misstag händer och att jag vet att hen inte är transfob för det. Min erfarenhet är att vi transpersoner existerar så mycket på omvärldens nåder att vi inte kan vara synligt upprörda hur sårade vi än blir. Och om du läser vidare under föreställningen att den här texten är en uttrycklig kritik av dig och ditt agerande, så kommer du att missa poängen. Jag vet att du inte menar det. För ja, min uppriktiga åsikt är att en lång och överdramatisk ursäkt för ett misstag vad gäller pronomen (eller namn för den delen) tjänar den som begått misstaget mera än den som mottar ursäkten. Åbo Underrättelser Fredag 24 juli 2026 Debatt 15. osv. Samtidigt vet jag att de flesta människor inte gör det av illvilja. Hen har förstått någonting om hur jobbigt det är att bli felbenämnd, men inte hur hen ska hantera att ha begått misstaget. Du har helt säkert kallat mig för fel pronomen någon gång, men jag minns det antagligen inte eftersom det händer mig hela tiden. Esra Lillhannus studerande, Åbo Esra Lillhannus: Konsten att använda fel pronomen rätt FOTO:KALLEGRÖNROOS s Ursäktande cispersoner var inte en av utmaningarna jag räknade med när jag började transitionen, men det finns väldigt många av dem. Kärnan i osäkerheten tycks just vara att personen vill att jag ska veta att hen inte menade det. I plågsam detalj, i långa självflagellerande haranger där de förklarar att de vet att jag är en hen och de gör sitt bästa men det är så svårt osv. Jag vet att du vill väl. Och trots att det gått så länge undrar jag ibland om någon enda människa ser mig som icke-binär. När man börjar uttrycka sitt rätta kön öppet förutsätts ofta två saker: ett nytt namn och nya pronomina. Det tänker jag inte sticka under stol med
I dagens läge dokumenteras allt. ”Växer fint och utvecklas åldersenligt”, antecknar rådgivningssköterskan i mitt barns lilla häfte. Tid som kunde läggas på annat. Skillnaderna handlar fortfarande om prioriteringar och vägval, men betydligt mindre om behovet av att få de offentliga finanserna på en hållbar bana. Den AI-genererade skiss som spridits av föreningen var tydligt märkt som AI-genererad. Det är något narcissistiskt över en tid där vi plötsligt fått för oss att precis allt är så viktigt att det måste dokumenteras. Tvärtom. Det är inte nånting som uppstod under den här regeringsperioden och det är heller inget som bara försvinner av sig själv. Men också helhetsbilden måste få plats i diskussionen. I arbetslivet leder behovet av att dokumentera till en ständigt växande byråkrati som ingen egentligen vill ha, men som ingen heller verkar kunna råda bot på. Gällande detaljplanen från 2019 uttrycker den tydligt: ”Vid anpassandet av nybygget till omgivningen skall särskild uppmärksamhet fästas vid de krav som stadsbilden ställer.”. Ser man på varje enskilt dokument av den här typen är det lätt att argumentera för att just det här kunde vara bra att ha i något sammanhang. Varje besök i mataffären eller hos tandläkaren, varje googling eller promenad med påslagen stegmätare genererar sidor med information om oss som lagras på allt mer överfulla servrar. Illustrationerna i detaljplanen visade ett hus lägre än grannbyggnaderna – en bild som väsentligt skiljer sig från vad som nu reser sig i korsningen. Därför är det också värt att lyssna på dem vars uppgift är att analysera ekonomin utan partipolitiska glasögon. Ingen kan förneka att Finland har haft tuffa år. Vi ligger långt framme inom forskning och innovation och har goda möjligheter att dra nytta av den gröna omställningen och den elektrifiering som kommer av den. I Finland år 2026 ska det finnas fotografier från allas barndomar, mer än ett suddigt gruppfoto från konfirmationen. Finland har många styrkor som vi ibland tar för givet. Men samtidigt leder det till att byråkratin blir tyngre, pappershögarna tjockare, serverhallarna flera. Vi fotograferar våra barn, våra frukostar, varje vacker solnedgång. Väldigt mycket tid. Behövs den. Inflationen steg, räntorna följde efter och den ekonomiska tillväxt som många väntat på lät vänta på sig. Företag som överväger att investera, människor som funderar på att starta företag eller köpa en bostad och unga som väljer utbildning behöver kunna lita på att riktningen inte ändras vart fjärde år. Men det betyder att vi också har anledning att tala om det som faktiskt går åt rätt håll. Det betyder inte att varje enskild reform varit perfekt. Framtidstro skapas inte genom att blunda för problemen, den skapas genom att ha modet att lösa dem. Det betyder inte att arbetet är klart. Rysslands anfallskrig mot Ukraina förändrade Europas säkerhetspolitiska karta över en natt. Väldigt mycket tid. Det ser jag som en positiv signal. Henrika Simons Modersmålslärare, Åbo Allt behöver inte dokumenteras s Dokumentation tar tid. Kolumn Det finns ett gammalt talesätt som säger att fördelen med pessimism är att pessimisten antingen får rätt eller blir positivt överraskad. I den offentliga debatten kan det ibland kännas som om vi fastnat i just det förhållningssättet. Kolumn F ör ett tag sedan skulle jag sammanställa ett bildspel inför en släktings begravning. Finland behöver en ekonomisk politik som håller längre än en valperiod. Även de steg som stegmätaren inte räknar har samma hälsoeffekt. De senaste tillväxtsiffrorna har varit mer uppmuntrande än många väntade sig, samtidigt som företag åter börjar planera investeringar som tidigare lagts på is. Även det utvecklingssamtal som inte utmynnar i en ifylld blankett spelar roll. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 16 Debatt. Ekonomin förändras inte från en dag till en annan. Dokumentation tar tid. Generation efter generation före oss har njutit av vackra solnedgångar och barnleenden utan att fotografera dem. Kanske är det också därför den politiska diskussionen förändrats. För dokumentationen sker inte av sig själv vid sidan om den verkliga verksamheten även om vi gärna vill tro det. Ändå har de levt. Flera indikatorer pekar mot en försiktig återhämtning. Det konstaterades av Raseborgs byggnadstillsyn i beslutet om byggstopp och bekräftas av byggherrens egna inlämnade handlingar. Jag slås av hur mycket vi förväntas dokumentera för att kunna påvisa att vi gör vårt jobb på ett korrekt sätt, utifall att någon skulle klaga. Det vittnar om en ängslighet och orolighet, som om någon hela tiden var ute efter att sätta dit oss. I Mitt Kanta skriver hon en halv sida text. Och den bilden ser faktiskt något ljusare ut än för bara ett år sedan. Om något går fel måste jag ha ett dokument som visar att det inte är mitt fel. Husväggen mot Sjöformansgatan har dessutom vuxit från 9,3 m till 10 m jämfört med de ritningar rågrannarna fick ta del av. Syftet var att illustrera skalan – inte att utge sig för att vara en officiell ritning. I hundratusentals år har det funnits människor på jorden som levt hela liv utan att lämna efter sig ett enda spår för eftervärlden. Men också genom att våga se de framsteg som görs längs vägen. Så fungerar inte ekonomisk politik. Den bedömningen försvinner lätt i den dagliga politiska debatten, men den är viktig. Kritik är både naturlig och nödvändig. Dokument efter dokument som nedtecknas och sparas och arkiveras för att sedan aldrig tittas på igen. Jag undrar vem som egentligen ska läsa den texten. Komplexa, meningsfulla liv som bara inte dokumenterats. Även om det finns ett scenario där det kanske eventuellt mot alla odds kunde vara till nytta. Frågan gäller inte primärt utseendet utan volymen och dess inverkan på sikten mot Gamla Stan från Västvallen, havet och de mest besökta delarna av Ekenäs. Investeringar görs inte utifrån rubriker en enskild vecka eller månad, utan utifrån tilltron till att spelreglerna består. Gällande detaljplanen från 2019 uttrycker den tydligt: ”Vid anpassandet av nybygget till omgivningen skall särskild uppmärksamhet fästas vid de krav som stadsbilden ställer.”. Samtidigt har staten tvingats lägga betydligt mer pengar på både försvar och på ränteutgifter – utgifter som inte här och nu stärker välfärden, men som ändå måste betalas. På den riktiga verksamheten. Detsamma gäller godkännandet av ansvarig arbetsledare, som saknades när bygget startade i september 2025. Vi måste lära oss lita på att saker kan få vara viktiga, värdefulla och vackra även utan att vi dokumenterar dem. När ett budgetunderskott ska minskas handlar det om svåra avvägningar, där olika mål ibland står mot varandra. Det rör sig om intrång på en historisk gränd som ingår i ett av Finlands äldsta bevarade gatunät. Illustrationerna i detaljplanen visade ett hus lägre än grannbyggnaderna – en bild som väsentligt skiljer sig från vad som nu reser sig i korsningen. Rågrannarna har sedan 2021 inlämnat ett flertal skriftliga anmärkningar utan att erhålla svar. Varje litet ögonblick känns viktigt att dokumentera, varje leende, varje ny sak de lär sig, varje minne. Det visade sig att det enda fotografiet från hans barndom var ett suddigt gruppfoto från hans konfirmation. Vi har en hög kompetens, starka institutioner, ett samhälle som bygger på tillit och en energiproduktion som ger industrin goda konkurrensförutsättningar. Men om någon skulle få för sig att dra igång en rättsprocess är det bra att ha. Gränsintrånget är 7,1 m², inte ”cirka 30 cm” som byggherren antyder. När oppositionen presenterat sina egna budgetalternativ har det blivit tydligt att de stora ekonomiska realiteterna delas av betydligt fler än vad den dagliga debatten ger intryck av. ”Kom ihåg att dokumentera att du instruerat dina elever att följa trafikreglerna när de går till biblioteket.” Det är en uppmaning som yttras med bästa välmening. Tid som kunde läggas på annat. Vi skriver ner, bokför, protokollför, journalför, antecknar och registrerar. Tvärtom har många regeringar, oberoende av politisk färg, vetat att svåra beslut förr eller senare måste fattas. Vi har under lång tid levt med ett strukturellt underskott. Just därför är långsiktigheten så viktig. Kunde det räcka med det som står i det lilla häftet. Insändare Byggherrens påstående i ÅU:s artikel om ”Bunkern” i Ekenäs (13.7.2026), att byggnaden är ”ett nytt stockhus med gammalt och ärevördigt utseende”, förtjänar ett svar. Inflationen har dämpats. Det är också mot den bakgrunden regeringens ekonomiska politik ska bedömas. Intrånget berodde sannolikt på att ingen professionell gränsbestämning genomfördes – trots att det måste anses tillhöra det mest grundläggande i ett byggprojekt. Regeringens reformer av arbetsmarknaden, satsningar på forskning och utveckling och en mer konkurrenskraftig beskattning är beslut vars fulla effekter syns först om flera år. Rågrannar: Gunnar och Barbara Björkstén Joakim och Maria Nybäck Mia Gröndahl Stina Bruce-Jones ”Bunkern” i Ekenäs Gamla Stan s Frågan gäller inte primärt utseendet utan volymen och dess inverkan på sikten mot Gamla Stan från Västvallen, havet och de mest besökta delarna av Ekenäs. Företag som överväger att investera, människor som funderar på att starta företag eller köpa en bostad och unga som väljer utbildning behöver kunna lita på att riktningen inte ändras vart fjärde år. Inte ett enda fotografi eller dokument som vittnar om att de någonsin funnits. Räntorna har börjat sjunka. Men hur mycket mer. Anders Adlercreutz Åt rätt håll s Finland behöver en ekonomisk politik som håller längre än en valperiod. P roblemen beskrivs ingående, medan tecken på att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll lätt hamnar i skymundan. Samtidigt tar jag så många bilder på mina egna barn att jag lätt kunde sätta ihop ett fotoalbum för en helt vanlig tisdagsförmiddag. Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har bedömt att regeringens finanspolitik i huvudsak varit rätt dimensionerad och konstaterat att det inte är uppenbart att åtstramningen hade kunnat tajmas nämnvärt bättre. På den riktiga verksamheten. Om vi vill kunna råda bot på den ständigt växande byråkratin måste vi gå med på att något av det vi nu dokumenterar, protokollför och registrerar kanske inte behövs. Frågan har egentligen aldrig varit om anpassningar behövs, utan när man blir tvungen att göra dem. Kanske vi kunde klara av samma sak
För att inte tala om militära operationer som omintetgör år av miljövårdande arbete. Många av bedrägerisamtalen görs i videosamtalstjänsten Google Meet. FOTO:CHIRAYUTRIVEDI/UNSPLASH Åbo Underrättelser Fredag 24 juli 2026 Debatt 17. Genom att samla data om företagets påverkan på miljö, sociala frågor och styrning i en rapport kan man få en helhetsbild av var företaget ligger i sitt hållbarhetsarbete. Linn Schönberg Bedrägerier via videosamtal i polisens namn blir alltmer avancerade Kända polisers ansikten börjat förekomma i videosamtalen. Skillnaden ligger inte i hur mycket arbete som läggs ner, utan i hur resultatet används. Både gradun och hållbarhetsrapporten kan kännas som måsten som någon annan kräver. I Google Meet-appens inställningar kan man förhindra samtal från okända genom att tillåta samtal endast från sina kontakter. Precis som en graduskribent ibland börjar med att finslipa innehållsförteckningen när motivationen är låg, kan ett företag ta första steget genom att fylla i en enkel rapporteringsmall. På sistone har kända polisers ansikten börjat användas i samtalen. Men hur ska mindre företag gå till väga, och vems ansvar är hållbarheten egentligen. I en del av fallen har kriminella lyckats få offret att överlåta sina bankkoder. Nästa år kan den bli bättre, tydligare och mer djupgående. Polisen uppmanar att alltid använda sunt förnuft när en utomstående frågar efter sådana uppgifter. Ingen skriver en perfekt gradu i ett enda utkast och på samma sätt behöver inte den första hållbarhetsrapporten vara fullständig. För att få vatten på sin kvarn drar Sjövall fram udda företeelser, som fördöms av de flesta medborgare. En VSME-rapport är frivillig och behöver inte granskas av en tredje part. Polisen, banken och andra seriösa aktörer ber inte heller om bankeller identifieringsuppgifter per telefon eller genom videosamtal. Under videosamtalet försöker kriminella få tillgång till offrets betalningseller identifieringsuppgifter. Men en viktig fråga uppstår: läser någon rapporten. För många mindre företag handlar det därför inte om om man ska börja rapportera utan när. Videosamtal har gjorts bland annat med polisöverdirektör Ilkka Koskimäkis ansikte. Kontakta omedelbart din bank om du misstänker att du överlåtit personuppgifter eller överfört pengar till kriminella. Sedan klipptes diskussionen av. På samma sätt riskerar hållbarhetsrapporten att bli en produkt för arkivet i stället för ett verktyg i vardagen. För i slutändan är frågan densamma: gör ni det för att bli färdiga eller för att bli bättre. I vissa fall förekommer tecken på deepfaketeknik. Det är mot den bakgrunden man måste bedöma åtgärder som rör miljön. Gör därefter också en polisanmälan. Projektet KeSä – Företagens hållbarhetsreglering i en värld i förändring hjälper småoch medelstora företag att komma över rapporteringströskeln genom att erbjuda avgiftsfria VSME-verkstäder hösten 2026. s Det är lätt att skjuta upp arbetet när andra saker känns akutare, men faktumet är att klimatförändringen sker nu. I större företag finns ofta specialister som dagligen arbetar med hållbarhetsutmaningar. Charlotta Wendelin Projektledare på Yrkeshögskolan Novia Vem ansvarar för hållbarhet på mindre företag. Hela vår nuvarande urbana civilisation finns till tack vare en effektiv livsmedelsproduktion och resurser som hämtas från naturen. Sett i ett större perspektiv är det nog industrialiseringen och livet i städerna som utarmar miljön och belastar jordens bärkraft och är en verklig utmaning för mänskligheten. Det här är en fråga som också många graduskribenter känner igen. Det är lätt att skjuta upp arbetet när andra saker känns akutare, men faktumet är att klimatförändringen sker nu. Det som är typiskt för dessa bedrägerier är strävan att orsaka panik och brådska hos offret. Det mesta människan gör påverkar vår omgivning och i det avseendet är det urbana livet nog mera naturfientligt och konstgjort är näringarna på landsbygden. Vad händer om man i stället ser dem som något man gör för sin egen utveckling. Det är beklagligt eftersom omsorgen om vår natur och utnyttjandet av naturresurserna är en synnerligen viktig fråga för hela mänskligheten och gott kunde diskuteras mera. En gradu kallas ofta ett mognadsprov, ett bevis på vad skribenten har lärt sig under sina studieår. Men HBL censurerar vidare kommentarer från läsarna och förhindrar därmed effektivt ett fortsatt meningsutbyte. Insändare Hufvudstadsbladet har nyligen låtit en kolumnist kritisera några österbottniska SFP-politikers, Joakim Strands och Anders Norrbacks, agerande i naturvårdsfrågor och ställer med stora rubriker och bilder landsbygdens befolkning mot städernas med argument som slutligen är synnerligen svaga och inte tål vetenskaplig granskning. I juni varnade polisen om bedragare som utger sig för att vara poliser via videosamtal. Kolumnerna presenteras med samma tyngd och stora rubriker som de ledande artiklarna och uppfattas troligen av de flesta läsare som redaktionell text. Skriver man en teoretisk avhandling som samlar damm i en digital bokhylla eller ett arbete som faktiskt kan användas för att utveckla en verksamhet. Rapporten synliggör vad som redan görs bra och vad som behöver utvecklas. Och vill man åstadkomma debatt borde alla parter ges lika möjligheter att föra fram sina åsikter. Den här formen av bedrägerier har sedan dess fortsatt och blivit ännu mer avancerade. Först måste man ju besinna att utan en levande landsbygd skulle det inte finnas några städer. En pro gradu är egentligen inte bara ett slutarbete, utan en process som lär skribenten att tänka, strukturera och analysera. Till de skadligaste bedrägerierna räknas nätfiske-, investerings-, kärleks-, dokumentoch vd-bedrägerier. Kolumn S tora som små företag vet att hållbarhet är viktigt, och att vi inte kan fortsätta leva som vi hittills gjort om vi vill bevara planeten för kommande generationer. Och om er hållbarhetsrapport faktiskt används i vardagens beslut, hur skulle den då se ut. Små steg framåt är fortfarande steg framåt. Omgivningen förändras snabbt, så varför vänta tills kraven är akuta. Tröskeln att börja samla data och rapportera kan kännas hög. Efter ett bemötande av Anders Norrback kom kolumnisten Mikael Sjövall med en från kärnfrågan avledande manöver. Små brasklappar befriar inte tidningen från sitt ansvar. Enligt polisens nuvarande uppgifter är det främst utlänningar som bor i Finland som har drabbats av videosamtal där uppringaren hotar med åtgärder av ordningsmakten. Samtidigt ställer större företag, som rapporterar enligt CSRD-direktivet, allt oftare krav på hållbarhetsdata från sina underleverantörer. På samma sätt kan hållbarhetsrapportering hjälpa företaget att fatta bättre beslut: vad ska vi lägga våra begränsade resurser på, hur tryggar vi vår affärsverksamhet i en föränderlig värld. Att veta var man står är ofta en bra startpunkt. Det som en kolumnist skriver måste anses representera tidningens åsikter eftersom det inte här är fråga om en insändare utan ett honorerat alster som redaktionen och skribenten kommit överens om. Vid de allra skadligaste IT-relaterade bedrägerierna spelar bedragarna på offrets känslor. Här dras fram gamla försyndelser som dumpande av några bilvrak i havet i Pargas –något som man ännu sysslade med på riksnivå i Sverige på 50-och 60-talet innan ett vaknande miljötänk satte stopp. Kanske kan också företag se hållbarhetsrapporten som ett slags mognadsprov: en bild av hur långt man kommit i sitt arbete med miljö, socialt ansvar och styrning. I mindre företag är det ofta vd:n eller den operativa chefen som får ta ansvar för hållbarhetsfrågorna. Att komma i gång är viktigare än att få allt perfekt från början. När tekniska skyddsmetoder mot bedrägerier ökar tar kriminella allt oftare hjälp av sociala manipulationsmetoder. Nedskräpningen av naturen som kolumnisten Mikael Sjövall anklagar landsortsbefolkningen för är ett generellt problem på vår jord och ingalunda något som är typiskt för landsbygden i Finland. Jan-Erik Ingvall Helsingfors Hufvudstadsbladets kritik av landsortsbefolkningen skjuter över målet Finland Polisen i Finland ringer aldrig videosamtal till medborgare. Polisen i Finland ringer aldrig videosamtal till medborgare
Egentligen borde man ha minst fem får, men det har visat sig utmanande att hitta får, säger Riina. – Vi har funderat på saken en tid redan, eftersom vissa områden som vi har betesmarksavtal om inte riktigt lämpar sig för fåren. På Råberg finns också några får. Avskalat, men budgetvänligt. Där föddes idén, och visst är det lite tokigt, skrattar hon. – Det är många som uppskattar att kunna komma direkt till en färdigbäddad säng då de cyklar längs Skärgårdens ringväg. FOTO:MIKAELHEINRICHS På gården finns också fyra får som kommit med båt från Tövsala. – Du kan tro att han jag bor med blev galen då jag kom med det här förslaget och han trodde inte att nån skulle vilja bo där, men responsen har varit otroligt positiv och besökarna har älskat konceptet. – Det här är nog snarast en dyr hobby, åtminstone i det här skedet. De här baggarna som nu betar här är två ålandsfår och två av blandad ras. Mjölkbordet rymmer precis en våningssäng som är 190 centimeter lång, ett litet kylskåp, ett bord, en vattenkokare och en mikrovågsugn. Inga, Isla och Ina kom till gården i juni, strax innan midsommar och har visat sig minst sagt finurliga. Utedasset är byggt av Axxells byggstuderande i Pargas. Som huvudsyssla driver Sabina tillsammans med sin man Göran restaurang och B&B Sybarit i Näsby sedan 2021. Fyra kvigor – och förhoppningsvis fyra kalvar på kommande – av östfinsk lantras, också känd som ”kyyttö” på finska, har nu bott på gården i knappt två veckors tid. Rasen används både som mjölkko och diko. FOTO:MIKAELHEINRICHS Houtskär Sju kvigor fördelade på två gårdar. En helt tokig idé, medger Sabina Fagerlund om det aningen udda inkvarteringskonceptet. Tanken är att korna ska ge både lite mjölk och lite kött i längden. Det låter inte som mycket, men de här nötkreaturen är faktiskt de första i Houtskär på nästan 40 år. Nykomlingarna har krävt en del investeringar i maskinparken Då ÅU hälsar på har trion sökt sig längst ut i vattenbrynet, där de betar sly och vass. Rasen Dexter härstammar från Irland och är världens minsta köttras. – Jag hade tidigare ett självbetjäningsloppis där, men hann inte riktigt hålla det i skick och funderade på vad jag skulle hitta på. Det hela började, som Sabina Fagerlund själv säger, med en galen idé. För några veckor sedan har också de fått ett nytillskott med fyra kvigor som anlänt till gården. Och visst låter det lite udda att bygga om ett mjölkbord till en ytterst kompakt inkvarteringsstuga för två personer. Bokningen sker via Airbnb och gästerna har helt enkelt älskat konceptet. Det har varit mycket jobb med att ställa betena i ordning och finns en hel massa att göra ännu, säger Axel. FOTO:MIKAELHEINRICHS Houtskär Ett gammalt mjölkbord på Björkö i Houtskär har gjort stor succé som budgetvänligt övernattningsställe längs Skärgårdens ringväg. Djurhållningen upplever just nu en småskalig renässans i Houtskär, där jordbruket de senaste årtiondena väldigt kraftigt fokuserat på spannmål, specialgrödor – och potatis. Husbonden själv hade ingen tidigare erfarenhet av nötboskap, men önskade sig en ko då han nyligen fyllde 60 år – och det blev några fler. På Houtskärs fårfarm på Björkö föder Katja Korpioksa tillsammans med Roy Stenvall upp får och bedriver turismverksamhet. Hos Tomas och Riina Mårtensson samt sonen Axel på gården Råberg i Medelby strövar tre kvigor av rasen Dexter omkring på bete i en inhägnad vid stranden. De har inte riktigt gett önskat resultat på stränderna med vass och jag har till och med fått lov att slå ner med traktor där, säger Stenvall. FOTO:MIKAELHEINRICHS Riina Mårtensson lockar Ina med litet godsaker, men egentligen verkar vassen vara mer intressant. – Vi brukar slakta några får till vintern och skaffar några nya till våren. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Nötboskap igen i Houtskär efter många år: ”En dyr hobby” Sonen Axel Mårtensson och mor Riina visade ÅU:s reporter runt på kornas bete vid stranden. Och visst är det bättre än att bo i tält! Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Kan mjölkbordet vara Ringvägens mest udda inkvartering. – På den här gården har det inte funnits kor sedan början på 1970-talet och vi har egentligen ingen tidigare erfarenhet av nötkreatur alls med min man, berättar Riina. FOTO:MIKAELHEINRICHS Att komma till en bäddad säng efter en dag i cykelsadeln uppskattas. Ett litet fönster vetter mot väst. – Det kommer nog att ta en tid innan de vänjer sig vid sin nya miljö och med oss, säger han. Då jag mätte utrymmet, insåg jag att det precis fanns utrymme för en våningssäng. Inkvarteringen ligger ungefär en kilometer från Skärgårdens ringväg på Björkö, ungefär fyra kilometer från färjeläget i Mossala. FOTO:MIKAELHEINRICHS Inga och Isla var inte särskilt intresserade av att få besök, men ställde ändå upp på en bild efter en stunds manande. Men det här är annorlunda. Särskilt sociala är de inte ännu och håller sig helst på behörigt avstånd, trots att rasen allmänt beskrivs som social. Fyra stycken är för tillfället ute på en holme på bete och fyra på gården och sköter landskapet. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 18 Nyheter. Sonen Axel har däremot jobbat en del med köttboskap tidigare. Utedasset ligger några tiotals meter bort. Det finns el, så har man en elcykel, kan man ladda den
Från Helsingfors till Hangö finns det två företag som kokar och säljer kräftor. Man har inte marknadsfört sig aktivt i Åboland men nog levererat till stamkunder ibland. Det är den bästa tiden på året men man hinner inte med annat än stå i kokeriet. En del har frågat enligt vems recept vi kokar. Det är ungefär samma mängd varje år, säger Magnusson. Det här året blir en testperiod för att se om man klarar av ökade volymer och mer arbete med den styrka på sex till sju personer som man har i dag. När folk i trakten har haft kräftskivor är det oss eller Kräftgården de har kontaktat. Inför årets kräftsäsong fick Jannes Kräftor en förfrågan om att köpa Ingåföretaget Kräftgårdens verksamhet. Man fick börja fånga kräftor i tisdags klockan 12. Men jag vågar påstå att ingen någonsin har blivit utan sin beställning hos oss. Jannes Kräftors kunder finns i huvudsak i Västnyland och i huvudstadsregionen. Men det är inga stora affärshemligheter. – Ingen kan veta hur det kommer att se ut förrän de första fångsterna. Det minskar lite när skolorna har börjat. Det har alltid lyckats på ett eller annat sätt. Kundmässigt är det svårare att säga. – En stor del är stamkunder men det kommer också nya kunder och någon faller bort. Sedan i fjol har Kimitoföretaget Skärgårdskräftan varit till salu. – Det gäller att bli lite effektivare. Vi har medvetet valt att inte trampa på någons tår. Det är ju inte klart att alla som handlat hos Kräftgården börjar handla hos oss. – Jag tror att vi har delat på en del kunder. Dessutom får Jannes Kräftors kunder fler upphämtningsställen längs med stamväg 51 och i Helsingfors centrum. Åbo Underrättelser Fredag 24 juli 2026 Nyheter 19. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Jannes Kräftor växer till sig Simon Eklund, på Jannes Kräftor i Ekenäs, gjorde sig redo inför kräftpremiären. Vi har sett att flodkräftan minskar i mängd och den är rödflaggad i vissa delar av landet. – Till de leverantörer som har varit i kontakt med oss har vi sagt att vi gärna fortsätter samarbeta med dem. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Henrik Ekholm sköljer och sorterar kräftor före kokning. Så vi var så klart intresserade och kom överens om en affär, säger Simon Eklund som är en av delägarna i Jannes Kräftor. Sedan fortsätter vi koka dagligen i juli–augusti. Ekenäs I tisdags den 21 juli klockan 12 var det kräftpremiär. Sett till kräftvolym kommer vi att växa och det har vi kapacitet till. Kristoffer Nöjd Till salu, men trots det snart fullt upp hos Skärgårdskräftan igen Kimitoön Trots att Skärgårdskräftan är till salu fortsätter kräftkokningen som normalt åtminstone den här säsongen. – Jag är absolut beredd att sälja verksamheten. För Jannes Kräftor betyder förvärvet av Kräftgården ett välkommet tillskott i antalet kunder och en konkurrent mindre. I samband med villaavslutningar och forneldarnas natt ökar det lite igen. – Där finns andra aktörer. Så vi kommer att koka rejält norr om 100 000 kräftor i år. Vi kommer fortsätta koka enligt vårt recept. Men vi försöker att i framtiden koncentrera oss på sådana som kan leverera större mängder på en gång. – Egentligen kommer allt att fortsätta som förut. Vi har så pass många leverantörer. Men det är lite svårt mitt i säsongen. Jag tror vi ska klara oss åtminstone i år. Enligt Eklund är det svårt att sia om säsongen. Det är fortfarande fråga om samma fångstställen, det vill säga Saimen och Säkylä. Efter det är det den inkommande helgen som är höjdpunkten. Men än så länge har vi båda sorterna till salu. Magnusson säger att hon kommer att fortsätta med kräftkokeriet åtminstone den här säsongen. – Det är också rätt långa arbetsdagar. – Kräftgården har kanske kokat hälften av det. Jannes Kräftor kokar mellan 80 000 och 100 000 kräftor per säsong. Ibland kommer det mer på ett ställe och mindre på ett annat. Ibland kanske det inte finns just den storlek eller sort kunden vill ha. I dag kokar man 500 kräftor i gången i en 100 liters kastrull. Enligt företagaren Sabina Magnusson är det främst på grund av hälsoskäl. Alla använder i princip samma recept. Sedan får vi se om vi behöver hjälp framöver. Kräftorna kommer att kokas hos Jannes Kräftor i Ekenäs varifrån de levereras till både gamla och nya upphämtningsställen. Det underlättar vårt arbete och vår planering. Eklund har svårt att bedöma hur mycket verksamheten kommer att växa. – Vi funderade lite. Det är volymerna som ändrar, säger Eklund. Det brukar inte bli kris. Dessutom levererar man kräftor till olika K-supermarketar. Bilden från 2022. Inför premiärdagen fanns det redan en del beställningar. Det är dill och salt och socker som gäller. Vi har i stället samarbetat om någon av oss har haft behov av kräftor. Kräftkokarna på Jannes Kräftor i Ekenäs inleder årets säsong med större muskler än tidigare. – Premiären är viktig för många. Vi har haft många små leverantörer. Det är Kräftgården och vi. Eklund har varit i kontakt med Kräftgårdens leverantörer och upphämtningsställen och intresset att fortsätta jobba för Jannes Kräftor finns. Också inför kräftpremiären i tisdags hade man beställningar precis som normalt. Det här är sjätte säsongen för Skärgårdskräftan och man har en trogen kundkrets på Kimitoön, Finby, Matildedal och i skärgården. – Visst har man haft sömnlösa nätter
Men det finns också andra sevärdheter som berättar om kommunens historia. FOTO:NORAHANSÉN Höns och andra gårdsdjur hör fortfarande till vardagen på många gårdar i Pemar, där landsbygden lever sida vid sida med en växande stad. Mellan 2024 och 2025 ökade Pemars invånarantal från 11 221 till 11 284 invånare – en ökning med 63 personer, eller 0,56 procent. Pemar sanatorium stod färdigt 1933 efter ritningar av Alvar och Aino Aalto. Den här gången står Pemar i tur. På båda sidor om vägen breder åkrar ut sig, här och där syns hästhagar och mellan träden skymtar röda gårdar. Det är lätt att förstå varför Pemar brukar beskrivas som en livskraftig landsbygdsstad. Samtidigt ligger centrala Åbo bara drygt tjugo minuter bort, en kombination som verkar få allt fler att välja Pemar som hemort. Mitt första stopp är hemma hos Hanna Mäkinen, som driver ridverksamheten Hidasta Hevostelua. Fredag 24 juli 2026 Åbo Underrättelser 20 Sommarserie: Kommuner i medvind. Här är Mäkinens tupp Jake. Under flera hundra år var den en av Finlands viktigaste färdvägar för både handelsmän, kungligheter och andra resenärer. Än i dag är åkrarna en självklar del av landskapet och jordbruket präglar fortfarande kommunen till stor del. Museet berätLandsbygdsidyll nära Åbo – allt fler väljer att flytta till Pemar Hanna Mäkinen driver företaget Hidasta Hevostelua, där verksamheten bygger på ett lugnt och respektfullt samspel mellan häst och människa. FOTO:ARKIV/MIKAELHEINRICHS ”Landskapet är helt fantastiskt. Här finns åar, skogar, åkrar och nästan berg också. Jag har alltid upplevt att kommunen är samarbetsvillig och att saker går snabbt när man behöver hjälp eller vill ordna något. Hon flyttade till Pemar för tretton år sedan, då hade hon varken familj eller släkt i kommunen, men behövde en plats där det fanns utrymme för både ett litet barn och hästarna. Källa: Paimio.fi Pemar Bakom Pemars öppna landskap finns en växande kommun med stark gemenskap, ett aktivt föreningsliv och människor som inte kan tänka sig att bo någon annanstans. – Jag trivdes direkt. Den historiska Kungsvägen mellan Åbo och Viborg gick genom Pemar. Den första människan tros ha bosatt sig i Pemarområdet redan omkring 8400 f.Kr., kort efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det är en lagom stor kommun och det har varit väldigt lätt att lära känna människor här, säger hon. Det är naturen hon återkommer till först när jag frågar vad som gör Pemar speciellt för henne. Utöver ridlektioner ordnar hon bland annat kurser, föreläsningar och aktiviteter med fokus på hästvälfärd och kommunikation. – Landskapet är helt fantastiskt. Den lantliga miljön lockar också allt fler att bosätta sig i kommunen. Byggnaden blev ett internationellt genombrott för arkitektparet och är i dag ett av deras mest kända verk. I sommar besöker ÅU de snabbast växande kommunerna i Egentliga Finland. – Nej aldrig, jag trivs väldigt bra här. FOTO:NORAHANSÉN Visste du detta om Pemar. Skulle du någonsin vilja flytta bort. En av dem är Pemars elmuseum, som öppnade 1995. Målet är att växa i lagom takt, samtidigt som staden fortsätter vara attraktiv och invånarna trivs. Den bördiga jorden i Pemar består till stor del av gammal havsbotten, vilket har gjort området väl lämpat för jordbruk. När jag kör genom kommunen är det framför allt landskapet jag lägger märke till. Hon lyfter också fram hur smidigt kommunens verksamhet fungerar. Naturen är väldigt vacker, säger hon. Här finns åar, skogar, åkrar och nästan berg också.” Hanna Mäkinen. Hon lyfter särskilt fram det goda läget nära Åbo, den trygga vardagen med skolor och fritidsmöjligheter samt närheten till naturen som orsaker till att allt fler väljer att flytta till Pemar. Pemar är kanske mest känt för sitt sanatorium, som ritades av Alvar Aalto och räknas som ett av den moderna arkitekturens främsta verk i Finland. – Jag tycker att det är lätt att få saker gjorda här. Pemar firade sitt 700-årsjubileum år 2025 med ett omfattande jubileumsprogram runt om i staden. Enligt stadsdirektör Nina-Mari Turpela är befolkningstillväxten viktig för stadens livskraft och gör det också möjligt att utveckla servicen