kl. Festligt kyrkkaffe med julgemenskap och allsång. Annandag jul 26.12 kl. kl. 12 Gudstjänst i Domkyrkan. Andra söndagen efter jul 4.1 kl. 10.30 Gudstjänst i Nådendals kyrka. 8.30 Julotta i Kustö kyrka. kl. 11 Tvåspråkig musikandakt i Domkyrkan. Menlösa barns dag 28.12 kl. 12 Högmässa i Domkyrkan. Lördagen 3.1 kl. 12 Högmässa i Domkyrkan. Grundad 1824 · Lösnummer: 4,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 52 · Nummer: 222 · Onsdag 24 december 2025 ÅBO DOMKYRKA: LINNEA EKSTRAND VÄLKOMMEN ATT FIRA JUL MED ÅBO SVENSKA FÖRSAMLING Julaftonen 24.12 kl. 17.30 Julbön i Domkyrkan. 12 Högmässa i Aurelia. De vackraste julsångerna vid kyrkkaffet. 12 Högmässa i Aurelia. 13.30 Ljuset lyser i mörkret – musik och poesi i Uppståndelsekapellet. kl. kl. 12 Konfirmationsmässa i Domkyrkan. 23 Musik i juldagsnatten i Domkyrkan. abosvenskaforsamling.fi/julen. 12.15 Familjens julbön i Domkyrkan. Nyårsdagen 1.1 kl. Juldagen 25.12 kl. Strömmas via virtuaalikirkko.fi. Trettondagen 6.1 kl
Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 2 FÖLJ OSS PÅ SOME! @abounderrattelser
ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 222 Vecka 52 Onsdag 24 december 2025 Kvällen innan julafton samlades 800 personer i Logomo för de mindre bemedlades julfest. Marjo och Mari var med och förberedde festen. FOTO:LINNSCHÖNBERG Julfesten i Logomo lockade 800 Å bobor 4 Nyheter Mari Hantula, vd för Mylly, är inte rädd för näthandeln Nästan alla elever i Kimito äter skolmaten Anna och hennes familj har bott 14 år i Senegal och Botswana 3 Nyheter 27 Nyheter 18-19 Reportage Päivi hjälper idrottare att orientera sig i mental hälsa 29 Sport
– Det har krävts ett hårt lobbande och processen har varit lång med många inblandade, säger hon. För många är de festliga förberedelserna ett tydligt tecken på att julen är runt hörnet. Sammanlagt deltog cirka 250 barn. Understödet höjs från och med 2030 med 4 miljoner euro om året för att trygga förbindelser som är kritiska för bland annat näringslivet och försörjningsberedskapen samt tillgängligheten i hela landet. I ett hörn sitter några frivilligarbetare och pysslar julblommor, och på andra sidan salen förbereder man servetter som viks och ställs upp snyggt. Mikael Heinrichs Väglagsfärjorna får minst 80 procents stöd också i framtiden Haveröfärjan är en av de tre privata väglagsfärjorna i Nagu. Den här festen räddar julen för 800 mindre bemedlade Åbobor Åbo Kvälleninnanjulaftonsamlades800personerpådemindre bemedladesjulfestiLogomoi Åbo.Behovetavhjälpharökat rejält. Det skulle göra det möjligt att säkra finansieringen för väglagsfärjorna genom ett separat beslut. Staten (Transportoch kommunikationsverket , Trafikledsverket och Livskraftscentralen i Sydvästra Finland) kommer att göra en utredning om landsvägsfärjor och färjor på enskilda vägar framför allt ur jämlikhetsperspektiv. Samtidigt minskar donationerna och mängden mat, vilket gjorde att alla som ville inte kunde komma på festen. En annan nyhet är att möjligheten att skilja åt de privata väglagsfärjornas stöd från det allmänna understödet till enskilda vägar ska utredas. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas Enskildavägarfårfyramiljoner meraomåretfrån2030.Väglagsfärjornasunderstödpå minst80procentavkostnadernaspikasitrafiksystemplanenframtill2037. Långa bord står uppradade från vägg till vägg i en av Logomos stora salar i Åbo. Linn Schönberg Julia Lastunen och Maarit Helin ser fram emot årets julfest. En tid hette det att understödet kan vara maximalt 80 procent av kostnaderna, utan någon nedre gräns. Dessutom besökte presidentparet festen och pratade med gästerna. Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Statsrådet godkände i torsdags den riksomfattande trafiksystemplanen för åren 2026–2037, också kallad Trafik 12-planen. Ur den framgår bland annat att miniminivån för understöd till privata väglagsfärjor fortsättningsvis ligger på 80 procent av de verkliga driftsoch underhållskostnaderna. När ÅU besöker Logomo dit 800 gäster väntas för gemensamt julfirande är förberedelserna i full gång på olika håll i salen. Stämningen i salen är förväntansfull. Många frivilliga deltar i festförberedelserna. – Alla förstår att staten behöver spara pengar, men här ser man verkligen på nära håll hur svårt många människor har det nuförtiden. Lastunenharjobbatmed det här i över tre år. Trots det svåra ekonomiska läget fick man en relativt god mängd donationer för att finansiera festen. Alla gäster under 18 år fick varsin julklapp som donerats av andra människor. I år arrangerades festen för 28:e gången och det var Operation matkasse som höll i trådarna. Oron för formuleringen kring hur mycket statligt understöd de privata väglagsfärjorna får från och med nästa år är över. FOTO:LINNSCHÖNBERG Det är dags att lägga borddukarna på borden. Kvällen innan julafton samlades 800 personer i Logomo för en stor julfest. Under den korta perioden har intresset för festen och behovet av hjälp ökat explosionsartat. Sammanlagt hjälpte cirka 150 frivilligarbetare till att styra ihop julfesten. Här tuffar servettverkstaden på. Under arbetets gång har formuleringen kring understödet levt. Vadbetyderfestenförgästerna. Programmet bestod bland annat av en pjäs, köruppträdande, allsång och lotteri. Devuxnafick varsin matkasse och Åbo djurskyddsförening delade ut djurmat. De privata väglagsfärjorna i Finland är i dag tjugo till antalet. Av de privata färjorna i Egentliga Finland finns tre i Nagu, en i Pargas och en i Finby (Salo). – Vi har inte hunnit dekorera borden än, men snart kommer de att prydas av vitt, svart och guldfärgat julpynt. –De flesta säger att det gör hela deras jul och att det är det enda julfirandet de har. Det betyder också mycket för oss arrangörer och frivilligarbetare. Festen ordnades för mindre bemedlade personer och dem som annars firar jul ensamma. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) från Nagu är mer än nöjd med att finansieringens miniminivå nu garanteras för väglagsfärjorna för de kommande åren. I statsrådets redogörelse sägs också att anslagsnivån på statsunderstöden till enskilda vägar åren 2026–2029 i genomsnitt är 6,7 miljoner euro per år. Det är nytt för i år, tidigare har vi haft rött, säger Julia Lastunen , verksamhetsledare för Operation matkasse, när ÅU besöker lokalen ett par dagar innan jul. Tack vare det bjöds gästerna på traditionellt finskt julbord bestående av alla klassiska komponenter
Det handlar också om etiskt versus ansvarsfullt handlande. Vd Mari Hantula har all orsak att vara nöjd, och hon tror inte att näthandeln med de kinesiska snabbmodekedjorna i spetsen slår ut de traditionella klädaffärerna. Enligt ett dokument som presenterades på bolagets höstmöte ska utbetalningarna ha skett under ett och ett halvt år. Men människan är en social varelse som vill träffa och prata med andra. Det är köpcencentrenas trumfkort. I en butik får du en bättre känsla för kläderna, du kan känna på kvaliteten och pröva olika storlekar utan oro för att det blir en returneringskarusell. Köpkraften minskar, priskonkurrensen hårdnar och internetaffärerna blir fler. Julhandeln är full gång i köpcentret Mylly i Reso. Tröttnar man på att shoppa kan man på bio eller ta en kaffe eller matbit på någon av många kaféerna och restaurangerna. De övriga köpcentrena och stormarknaderna i regionen är däremot inga konkurrenter till Mylly. Styrelseordföranden försäkrar att han inte har någon roll i pappans företag, vare sig som delägare, arbetstagare eller som konsult. Till exempel klädoch modeaffäerna är koncentrerade till andra våningen. Men allt är inte en dans på rosor. Ju bättre det går för dem, desto bättre för oss och hela regionen. ÅU har inte fått kontakt med styrelseordföranden. Alla affärslokaler är uthyrda, för några veckor sedan öppnade Ekotori en secondhand-butik och i mars slår en ny modeaffär upp sina dörrar. Enligt uppgifter till ÅU ska räkningarna ha godkänts av styrelseordföranden, disponenten och disponentfirmans tekniska chef. – Det handlar inte om vad du säljer, utan om hur kunden känner då hen går ut ur butiken. Vi känner våra hyresgäster och det beställs större partier på en gång i stället för att miljontals enskilda småpaket skickas till Finland. För att uppfylla kundernas sociala behov har Mylly satsat på ett mångsidigt utbud av service. Men hon säger att hon ska vända på varje sten för att reda ut vad som egentligen har hänt och hur det har gått till. – Snabbmodet är oetiskt producerat och vi känner inte dess ursprung. Ett köpcentrum har ett mer ansvarsfullt koncept. ÅU har bett disponenten om en kommentar, men hen har inte svarat. Köpcentret har också ett eget mentorprogram för butikscheferna och det ordnas regelbundna utbildningar i bland annat kundservice för personalen. Disponenten har fått sparken och höstmötet gav inte styrelsen fortsatt förtroende. Hon kan inte kommentera fallet, eftersom hon inte har hunnit sätta sig in i alla detaljer. Folk har så många alternativ, ska man åka till stugan, gå ut i naturen, göra en resa eller se på Netflix. FOTO:KIMLUND Åbo Disponent fick sparken efter misstankar om oegentligheter i samband med uthyrningen av en grävmaskin. När styrelsen för Asunto oy Hurttivuori i Svalberga gick igenom räkenskaperna upptäckte man att några räkningar fattades. Till ny ordförande valdes Katri Fältberg. Det är ändå en helt annan faktor som påverkar köpcentrets resultat. – Det är klart att det är lätt att att köpa en svart t-skjorta på nätet. Det finns lekplatser för barn, familjerum och ett musiklekis för de allra minsta. Husbolaget har anlitat en jurist för att få hjälp med att ansöka om ersättningar för den ekonomiska skada som grävmaskinsaffären har förorsakat. Sedan april har både försäljningen och besökarantalet i Mylly ökat med några procent. Räkningen gick på 135 000 euro, trots att arbetet enligt uppgift ska ha varit värt knappt 30 000 euro. När styrelsen till slut fick se dem, visade det sig att disponenten via sitt företag hade fakturerat husbolaget för en grävmaskin som hans företag hade hyrt ut. Han säger sig inte ha deltagit i företagets operativa verksamhet och han ska inte ha fått någon ekonomisk ersättning av företaget. Enligt honom har han inte heller någonting med disponentens företag som hyrde ut grävmaskinen att göra. Styrelsen bad disponenten skicka räkningarna, men trots flera påminnelser kom de aldrig fram. Kim Lund Disponent misstänks ha lurat till sig 100 000 euro Husbolaget Asunto oy Hurttivuori på Näktergalsgatan i Åbo utreder en grävmaskinsaffär där den förra disponentens företag misstänks ha fakturerat husbolaget för arbete som aldrig gjordes. – Skanssi, Hansa och affärerna i Åbo centrum är våra bästa vänner. Åbo Försäljningen ökar och besökarantalet stiger i köpcentret Mylly. Kunder strosar omkring affärerna, och i korridorerna har tiotals mindre pop upföretagare ställt upp sina stånd. ”I en butik får du en bättre känsla för kläderna, du kan känna på kvaliteten och pröva olika storlekar utan oro för att det blir en returneringskarusell.” FOTO:KIMLUND I köpcentret Mylly är affärerna placerade enligt kategori. Åbo Underrättelser Onsdag 24 december 2025 Nyheter 5. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Myllys vd tror inte att handeln på nätet knäcker businessen Köpcentret Myllys vd Mari Hantula tror inte att näthandeln slår ut de fysiska klädbutikerna. – Vi för en kamp om kundernas tid. Ytterligare en faktor som har väckt misstankar om att allt inte har gått rätt till, är att den tidigare styrelseordförandens far äger det företag som har utfört vissa arbeten för husbolaget
Hesburger har två restauranger i S:t Karins. Företaget erbjuder redan restaurangtjänster, bränsleförsäljning och tömning av septiktankar i närheten, vilket stöder hamnverksamheten. Just nu har vi inga planer på att öppna flera restauranger här, skriver Ieva Salmela, chef för Hesburgers kommunikation och internationella marknadsföring, till ÅU. – Denna lösning säkerställer service tills detaljplanen och långsiktiga planer har preciserats, skriver staden i sitt meddelande. Från höger Hesburger, Sepen Grilli och i rött nya Mc Donald’s. Ni har tidigare funnits i Åbo centrum, kommer ni att återvända dit. Herrgården på Kommunalhemsvägen såldes för 67 000 euro Snabbmatsutbudet utvidgas i livliga Krossi i S:t Karins. ÅU har inte nått Sepen Grilli för en kommentar. FOTO:MAPCREATOR/ÅU Hesburger ligger inte många hundra meter bort från nyöppnade Mc Donald’s, samma gäller Sepen Grilli. – Konkurrens hör till branschen och vi tror att vi klarar oss riktigt bra. Försäljningspriset för byggnaden från 1926 landade till slut på 67 000 euro. Kedjan har nu fem restauranger i regionen: tre i Åbo och en i Reso. Hyresavtalet för gästhamnen löper ut vid årsskiftet. Vi har satsat hårt på att det ska gå smidigt att beställa. ÅU nyheter@aumedia.fi Gästhamnsbyggnaden i Pargas rivs när området ska utvecklas Hamnterrassen Skål i gästhamnen i Pargas beslöt tidigare i år att inte fortsätta verksamheten. Många har önskat att vi kommer hit också. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Hamburgerkampen tätnar i S:t Karins: ”Konkurrensen hör till” Olli Johansson är vd för Mc Donald’s i Finland. Köparen förbinder sig att renovera byggnaden inom loppet av tre år. Köparen förbinder sig också att arrendera tomten. Ni öppnar nära Hesburger och Sepen Grilli och vågar satsa här trots att det finns ett utbud. Krossi i S:t Karins känns som rätt satsning för den amerikanska hamburgerkedjan, säger Johansson som är bekant med regionen eftersom han har sommarstuga i Pargas. – Drive in-körfältet är öppet dygnet runt, säger Johansson. – Vi har öppnat många restauranger med drive in, men vi utesluter inte centrum. I villkoren för försäljningen nämndes att stadsstyrelsen i sista hand ska välsigna en försäljning, vilket man också gjorde förra veckan. Planläggningsarbetet startar redan i början av året. FOTO:JOHANBACKAS Pargas Pargas stad vill nu utveckla området på längre sikt. I fredags slog en ny snabbmatsrestaurang upp dörrarna i handelstäta Krossi i S:t Karins. – Vi har sett att det finns kunder och potential här där det finns många butiker. På menyn finns också den speciella Finlandsburgaren med rågbröd, samt bland annat wraps, sallader, glass, milkshake och drycker. Målet är att skapa ett livskraftigt och året runt-område som betjänar både invånare och besökare. Jag tror att vi klarar oss fint här med våra styrkor, säger Olli Johansson, vd för Mc Donald’s i Finland. Den nuvarande hamnbyggnaden rivs under vintern 2026. Pargas. Pargas stad ska nu utveckla området kring gästhamnen. Fastigheten Herrgården i Pargas som nyligen låg ute för budgivning lockade sammanlagt 13 olika budgivare och hittade sin köpare. I fredags öppnade en splitterny Mc Donald’s-restaurang bara några hundra meter från Hesburger och Sepen Grilli. Han bor i huvudstadsregionen men känner området bra eftersom sommarstugan finns i Pargas. – Vi är troligen också den enda kedjan som serverar helt veganska nuggets. Det är den tionde restaurangen som Mc Donald’s öppnar i Finland i år. FOTO:MIKAELHEINRICHS Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. ÅU frågade Hesburger hur kedjan ser på den ökade konkurrensen. För sommaren 2026 har staden förhandlat med Café Kajutan om gästhamnsverksamheten. Rivningsarbetet upphandlas inom kort. En stor del av kedjans restauranger är öppna dygnet runt med möjlighet att beställa medan man sitter i bilen. Inget nytt avtal tecknas för den nuvarande byggnaden som konstaterats vara i dåligt skick. Vilka är era styrkor. Utvecklingen av området sker i nära dialog med intresserade företagare och aktörer inom byggbranschen. FOTO:ANNINASUOMINEN S:t Karins Hamburgerutbudet ökar i Krossi i S:t Karins. Staden bjuder in samarbetsparter att vara med och bygga Pargas maritima identitet och skapa nya möjligheter för invånare och besökare. Utöver att gå in i restaurangen, där man till exempel kan beställa maten via en app direkt till bordet, kan man komma med bil till drive in eller beställa hämtmat. FOTO:ANNINASUOMINEN Huset är byggt är 1926 och såldes i befintligt skick. Restaurangen i S:t Karins har 62 anställda och i hela Finland 4 300. Pargas stad har fått rivningslov för byggnaden. – Folk är i rörelse dygnet runt och vi erbjuder service dygnet runt. En Big Mac-måltid är kedjans mest sålda produkt. ÅU besökte restaurangen inför öppningen. De flesta produkterna går också att få glutenfria, säger Johansson. – Förenklat kan man säga att vi har bra mat och bra mat i vår prisklass. Båda två ligger på bra platser och är favoriter i centrala S:t Karins. ÅU kunde redan i höstas berätta att företaget som drivit restaurang Skål inte kommer att fortsätta göra det. Nu ska byggnaden rivas. De nio restaurangerna som öppnat i Finland hittills i år finns i Karleby, Esbo, Nummela, Busholmen i Helsingfors, Kangasala, Nyslott, Uleåborg, Lempäälä och Joensuu
Katarina Pada Spårvägsbolaget i Åbo får två extra miljoner Åbo Bolaget Turun Raitiotie får finansiering för en övergångsperiod, bestämde Åbo stadsstyrelse. I augusti beslöt stadsstyrelsen att utredningen om superbussar ska uppdateras. Polisen fastställer dödsorsaken och ger inte ut mera information eftersom ärendet är sekretessbelagt. Många barn passade också på att krama Förri-maskoten. Vi ser gärna att karusellen återvänder nästa år, säger Kirsi Eronen från Åbos centrumförening. Letandet koncentrerades bland annat till området mellan Vikom och Käldö. Karusellen har varit önskad länge. – Det stora antalet besökare och den positiva feedbacken visar att det fanns ett behov av karusellen. Där hittade också polisen med hjälp av en hund mannen senare på söndagen. Stadsstyrelsen beslöt förra veckan att finansiera bolaget med två miljoner euro. Bolaget ska rapportera om hur pengarna används senast i slutet av februari. Annina Suominen 25 000 åkte julkarusellen i Åbo I regn som dimma: den juliga hästkarusellen blev en succé på gågatan i Åbo. Den försvunna mannen som söktes i Nagu under veckoslutet har hittats död, meddelar polisen. Merparten av investeringen kommer att riktas till Forcits befintliga produktionsanläggning i Hangö, där expansionen ska öka kapaciteten och förbättra flexibiliteten och snabbheten i responsen på den växande europeiska efterfrågan. ÅU Forcit investerar 70 miljoner –merparten i Hangö Åbo Underrättelser Onsdag24december2025 Nyheter 7 God jul! Hela ÅU:s gäng önskar dig en varm och fridfull julhelg.. Det var gratis att åka i den. I ett pressmeddelande från bolaget kommenterar vd:n Joakim Westerlund så här: – Europa behöver skyndsamt ett starkare försvar och en betydligt mer trovärdig avskräckning mot aggression. Linjerna ska sättas i trafik så fort som möjligt, för att underlätta för de överbelastade linjerna 3 och 4. Såväl barn som vuxna har trivts i den, i regn som dimma. Polisen misstänker inget brott i fallet. Den europeiska försvarsindustrin spelar en avgörande roll i detta. Huruvida linjerna 27 och 27A fortsätter på hösten bestäms under våren 2026. Stadsstyrelsen föreslår för kollektivtrafiknämnden att två nya busslinjer, 27 och 27A, läggs till på sträckan Kråkkärret–Hertigshörnet, via Kirstiparken och 27A via Trädgårdsgatan. Beslutet om hur kollektivtrafiken ska lösas i framtidens Åbo har redan tidigare skjutits upp till våren 2026. Eftersom uppdraget för spårvägsbolaget Turun Raitioties planeringsallians var planlagt till slutet av 2025 måste bolaget få tilläggsfinansiering fram till juni 2026. På Forcit har vi varit en tydlig föregångare i att ta detta ansvar, och denna investering är ytterligare ett bevis på hur allvarligt vi ser på vår roll. Även polisen ryckte senare ut för att leta. De nya linjerna är planerade att köra vardagar klockan 7.30– 10.30 och 11.30–17.30 under vårterminen 7.1–31.5.2026. Julkarusellen på gågatan i Åbo överträffade förväntningarna trots det grådaskiga decembervädret. Föreningen samarbetade med Hansakvarteret, parkeringsföretaget Aimo Park Louhi och säkerhetsföretaget X-Sec Group Oy kring karusellen. Många har också passat på att krama maskoten Förri. Nagu. FOTO:PRESSBILD Åbo Karusellen på gågatan lockade barn men även vuxna tog sig en åktur på hästarna. Det var natten mellan lördag och söndag som sjöbevakningens patrullbåt från Nagu och Gränsbevakningens helikopter sökte efter en försvunnen man. Också busslinjerna ska justeras efter den stora stomlinjereformen. Mannens båt hittades på en liten holme. Summan är två miljoner euro. Mannen var död. Den försvunna mannen i Nagu hittades död Hangö Sprängmedelstillverkaren Forcit satsar 70 miljoner euro för att öka produktionskapaciteten på fabriken i Hangö. 25 000 tog en åktur på de färgglada hästarna mellan den 1 och 21 december, meddelar Åbo stadscentrumförening. Den juliga upplevelsen ökade säkert centrumtrivseln och lockade invånarna att tillbringa tid i centrum
Till puben vill de locka fler vuxna och äldre, bland annat med program. – Det är ju de som har störst köpkraft i dag, säger han. – Jag trodde att det skulle bli en kritikstorm kring det. Men ofta blir responsen: ”Okej, bra!”. Däremot kommer skillnaden mellan klubbsidan, eller discot, och pubsidan att göras större. – Nu har vi ställt om siktet från att tänka framåt några månader till att tänka tio år framåt, säger Ölander. På pubsidan är målet att de olika rummen lättare ska kunna användas för privata fester, det ska vara lättare att skapa ett dansgolv för danskvällar och bordsgrupper ska utformas som båtar. Nattklubben kommer fortfarande finnas. Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 8 Nyheter. När unga inte spenderar lika mycket pengar på nattlivet är det ett naturligt val för Sumelius att ställa om siktet på lite äldre. De brukar locka många pensionärer, säger Sumelius. Att alkoholfria alternativ säljer bättre än före pandemin är ändå ett faktum. Skärgårdsbaren har under det gångna året funderat på hur framtiden ska se ut. – I januari kommer Sommarorkestern hit. Eftersom ingen nappat har de nu bestämt sig att själva satsa. De olika rummen ska bli lättare att hyra ut till privata fester eller företagsfester. Bland annat den nyöppnade baren Bänk på Auragatan har samma inriktning. Är det ekonomin, eller är unga mera nyktra. Nu vill ägarna, Nikolai Sumelius och Emil Ölander, rikta in sig på en mer vuxen kundgrupp. Skärgårdsbaren är inte ensamma om att tänka så. I början skämdes jag nästan när jag svarade kunder att alkoholhalten i shoten är sexton procent. Ägarna till Skärgårdsbaren i Åbo tänker om och satsar nu på att förändra upplägget anpassat till den förändrade marknaden. – När vi startade trodde jag aldrig att vi skulle ha en så lång mocktaillista som vi nu har. Inredningen kommer att förnyas för att tydligare markera skillnaden mellan de olika målgrupperna för de olika områdena. Men baren måste förändras för att kunna leva vidare. Vad är orsaken till de ungas ändrade dryckesvanor. Det är vår vision, säger han. Men försäljningen var under hälften av vad den var innan pandemin, säger Nikolai Sumelius. De har bland annat försökt hyra ut lokalen till andra aktörer och funderat på om de helt borde ändra koncept. Att beställa shots är fortfarande populärt, men kanske av andra skäl än tidigare. Men den tanken har de övergett. Vi vill att det skulle vara som en bar på en mindre ort i skärgården där både unga och äldre samlas. Det blir mer evenemangsbaserat. En tanke var att göra de två avdelningarna till olika verksamheter med olika namn. För att få ner priset på en del shots har de ändrat om receptet för att minska på alkoholhalten. Tio personer på en företagsfest spenderar ju betydligt mera än hundra unga på nattklubb. – Egentligen går vi tillbaka till ursprungstanken vi hade när vi startade för nästan tio år sedan. FOTO:JACOBHJORTMAN Åbo Från att de sökt hyresgäster för lokalen har krögarna bakom Skärgårdsbaren nu gått in för att själva satsa. – Man ska kunna boka stuga eller båtplats, säger Sumelius. Vi måste marknadsföra det på ett annat sätt, säger Sumelius. De som blivit myndiga nu efter pandemin har vuxit upp i en annan social miljö där man inte uppmuntras att bli väldigt full på samma sätt. Det är en mer lönsam grupp än unga i dag. Men krögarna tror inte att de kan hålla i gång discot alla helger, utan bara vid särskilda evenemang. – Många vill ha den billigaste shoten vi har, sedan riggar de upp telefonen framför gruppen och filmar sig själva när de dricker den, säger han. – De stora kvällarna som Glöggrundan, valborg och Pikkulaskiainen drar ändå in så mycket att det lönar sig att hålla kvar den även om det inte är disco här varje helg. Under årets glöggrunda, som lockar tusentals studerande från hela Svenskfinland, sålde vi fler biljetter än vanligt. Konceptet med skärgårdstema ska hållas kvar. Men ingen har klagat, tvärtom. – Det är svårt att säga, lite av båda. – Unga spenderar mycket mindre pengar på alkohol än förut. Det är även ofattbart att vi har fyra sorters alkoholfria öl. – Vi har redan sett en ökning med privata bokningar och födelsedagsfester. FOTO:JACOBHJORTMAN Pubsidan ska förändras så att fler rum kan bokas privat och det ska finnas möjlighet till dansgolv. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Trots nedgången lägger Skärgårdsbaren i Åbo inte ner Emil Ölander och Nikolai Sumelius startade Skärgårdsbaren för snart tio år sedan. Även alkoholfria shots säljer, säger han. – Få vet att det går väldigt bra att komma hit på mat eller öl i puben samtidigt som dansgolvet på klubbsidan är fullt. På discosidan ska det finnas ett karaokerum som kan bokas för privata fester, arkadspel och privata bord som byggs in som små stugor
Den argentinska jätten producerar viner i bra kvalitet från lågprisnivå till uppemot 30-eurosklassen. Med hela tre versioner dessutom, en vanlig Valpolicella, en Ripasso och en Amarone. Här har tillverkaren valt en annan väg. Valpolicella-vinet är ett ganska stiltypiskt vin. ● Piedemonte Blanc de Noir White 2024 Navarra, Spanien 19,99 € 3,5/5 Ett blanc de noir (”vitt från mörkt”) är ett vitt vin gjort på druvor som normalt används till rödvin. Här har de ändå satsat lite högre och gett sig in i regionen Valpolicella i Veneto. Garnacha har inte samma djup som Pinot Noir och har dessutom mörkare skal. Det är medelfylligt och med medelhöga tanniner och alltså väldigt drickvänligt. Möjligheterna är oändliga, men det är alltid roligt att försöka lyxa till maten och dessutom hitta drycker som lyfter maten till ännu högre höjder. Det är en blandning som sällan dyker upp i Bordeaux, men har rönt framgång i andra delar av vinvärlden, bland annat i Toscana och Kalifornien. Vanligen används uttrycket främst i Champagne och då om Pinot Noir. Här finns framför allt en stor körsbärighet, men också de typiska hallonen, pepprigheten och en gnutta örter. Korken är naturkork och dessutom stilrent vaxad. Sockermängden på ”ynka” 21 g/l skvallrar också om andra mål än sötslisk. ● De Chanceny Cremant de Loire Brut Loire, Frankrike 13,98 € 4/5 Den som söker efter ett prisvärt bubbel till nyåret behöver inte leta längre än den här. Här hittar du också en gnutta rostbröd. Oftast försöker man med socker och resultatet blir dålig, söt, saft. Det här fylliga vinet är ganska kraftigt ekat, med toner av choklad, lakrits, en ganska kall örtig kryddighet och tydlig rök. Eller varför inte vid tolvslaget! ● Pasqua Black Label Valpolicella 2024 Veneto, Italien 14,98 € 3,5/5 Pasqua är en italiensk tillverkare som främst håller till i lågprishyllorna. I doften känns eklagringen i vinet tydligt, med rostade toner och vanillin. Åtminstone kan vi njuta av goda drycker på vägen! ● Alta Alella Petit Mirgin Rose Cava Brut 2023 DO Cava, Spanien 17,90 € 3,5/5 Ett rosa mousserande vin känns ibland nästan lite lyxigare än den vita varianten. Chanceny är just det – en lightversion av Champagne på knappa 14 euro. Robin Sjöstrand ÅU:s vinkännare Robin Sjöstrand tipsar om goda viner till nyårsmaten. I smaken anar man också en lätt rökighet från fatlagringen. Alkohol bidrar med en fyllighet som inte går att kompensera med något annat i smakväg. Smaken är trevligt syrlig, men ändå ganska rund. Är kassan skral är det bra som huvudbubbel till nyåret. Här finns en liten gnutta tanniner, men inte så att det stör, och helheten är balanserad och fin. Eftersmaken är något kort, men i övrigt angenäm. Annars kan du hoppa ett steg upp till Pasquas Ripasso eller Amarone, som lär ha mer att erbjuda rent smakmässigt. Som allroundvin på nyårsfesten är det här ett utmärkt vin, men vill du servera det med något specifikt, så funkar innerfilé eller någon mustig gryta bra. Visserligen är PNR Reserve det bästa alkoholfria rödvin jag har druckit, och det med råge. Det är ett vin som kan användas på många sätt. Den här laxrosa cavan är gjord på den blåa druvan Monastrell (eller Mourvédre i Frankrike) och det brukar generellt betyda en ganska mjuk fruktighet, oberoende om det är mousserande vin eller rödvin det handlar om. Men kanske inte så mycket mer. ● Norton Libre Cabernet Sauvignon Cabernet Franc 2023 Mendoza, Argentina 16,59 € 4/5 Norton är ännu en tillverkare att lita på när det gäller vin. Men: Det är tillverkningsmässigt intressant och dessutom riktigt gott ändå, så servera det för all del till nyårskycklingen eller laxen om ni vill testa något lite annorlunda. Den här funkar bra till förrätter med kall lax eller som välkomstdrink. Vinet känns med sin pigga syra ganska ungt, men ändå kraftigt och robust. Där finns också Pinot Noirens sura körsbär och tranbär. Här hittar du sex viner att testa när vi tar oss in i ett 2026 som vi får hoppas blir bättre än 2025 på alla sätt och vis. Vill man ha något lyxigare att börja med funkar det till tolvslaget istället, när smaklökarna ändå kanske är trötta av en middag och några glas vin. Vinet är fyllt av gula aromer: äpplen, äppelskal och lite omogna gula plommon. Eftersmaken är tydligt äpplig. ● Leitz Pinot Noir Reserve Dealcoholized Baden, Tyskland 23,49 € 2,5/5 I vinets alkoholfria värld är rödvin absolut svårast att lyckas med. Nja. Här finns (nästan vattniga) jordgubbar, rabarber, smultron, vita vinbär och ängsgräs. Smaken är syrlig och halvfyllig, men känslan blir ändå den av en osockrad svartvinsbärssaft med en liten gnutta tanniner och ek. Här finns sommarens smultron blandat med röda vinteräpplen och ett stänk av blodgrape. Här finns Sauvignonens svartvinbär, peppar och rundhet, och Francens körsbär, syra och höga tanniner. Och visst är vinet en blandning av de två druvorna. Inget för den som älskar fylliga rödvin, men kan möjligen funka tillsammans med en tartar eller motsvarande – eller bara för omväxlings skull. Här finns samma aromer som i doften, men också vildhallon, ett uns av en kanelig kryddighet och en spännande mineralighet. Syran är hög, och också bubblorna väger upp det ganska fruktiga vinet på ett bra sätt. Men Piedemonte, en pålitlig tillverkare i lägre mellanprisklassen, har testat att göra samma sak med Garnacha (eller Grenache). Själv gillar jag mousserande rosé speciellt under den kallare tiden av året. Sex viner att testa till nyårsmaten Vinspalten När det kommer till julmat har jag alltid föredragit öl. Har du valt entrecote, flank steak eller motsvarande smakrik styckdetalj till varmrätt på nyårsfesten är det här vinet för dig. Produkten finns i Alkos beställningssortiment. Valpolicellan tycks vara en tillfällig bekantskap i hyllorna, och vill du testa den, se till att lägga rabarber på den nu, i skrivande stund finns den i två butiker i Åbo. Vinet är syrligt och torrt, men ändå kännbart fruktigt. Håller det ända ut i glaset då. I doften finns dessutom den ton av grön paprika som båda druvorna kan uppvisa om man plockar dem relativt tidigt. Den doftar härligt av både sommar och vinter. Det funkar också tillsammans med någon lättare förrätt, till exempel kammusslor och sallad med citrusvinägrett. FOTO:FREEPIK Åbo Underrättelser Onsdag 24 december 2025 Mat&Vin 9. Crémant görs med samma tillverkningsmetod och minimikrav som Champagne, men har sällan samma djup. Vinet är ganska återhållsamt, men bärigt och friskt. Är det här vinet lite på dyrare sidan för sin kvalitet. Ja, det är det nog. Det gör att det ”vita” vinet skiftar svagt i rosa och uppvisar egenskaper som ligger någonstans mellan vitoch rosévin. I den här versionen har man valt att blanda de två klassiska Bordeauxdruvorna Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon. Däremot är det en bra produktgrupp att hitta prisvärda viner i. Men för 23 euro flaskan är priset ändå onödigt högt. Men direkt julmaten är undanstökad börjar jag fundera på nyårsmeny och tillhörande drycker
Tack för alla fina bidrag! Det var ett nöje att kolla på alla bidrag. Grattis Helena Lindberg, Sara Rusi och barnbarnen! Ni vinner en ÅU Digitalt-prenumeration för tre månader. Huset föreställer Korpo gård”, skriver Stina Keinonen. ÅU fick in totalt 10 bidrag i pepparkakshustävlingen med temat ”Livet är lokalt”. Snön ligger tjock och mjuk, som den ska göra en riktig finsk jul. Flaggan i topp – det tycks blåsa bra ute i skärgården också. Snart är den gula färgen ett minne blott. Då pepparkaksjuryn bestående av Annina Suominen, Katarina Pada, Kim Lund och Jacob Hjortman satte sig ner steg spänningen direkt. ”Färjan mellan Pargas och Nagu är en symbol för Pargas stad, kolla bara in turistbroschyrerna”, skriver Långbacka om bidraget. FOTO:LENALÅNGBACKA ”Här är tio-åriga Helmis bidrag, ett hus med uppvärmd utomhuspool för delfiner och alltid grön gräsmatta. Arkitekturen är enkel men elegant. Att den speglar sig i brickan passar också fint.” Grattis, Lena Långbacka! Du får ett presentkort värt 50 euro till K-kedjan. Kanske blir verklighet om 20 år”, skriver Mikael Lindholm i Kirjala i Pargas. 1 Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 10 Reportage. ● Vinnaren blev Lena Långbacka (och maken som hjälpte till med kristyren). Två bidrag fick samma antal poäng och juryn kunde inte enas om segern. Efter en lång diskussion poängsattes bidragen. Själv åker jag ofta med färjan (ibland med bussen som också nu finns på pepparkaksfärjan), på väg till sommarstugan i Korpo. Den gamla hederliga metoden att singla slant avgjorde. Myntet svängde sig i luften och landade. God jul! Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Tajt omröstning i ÅU:s tävling om finaste pepparkakshuset ”Färjan mellan Pargas och Nagu är en symbol för Pargas stad, kolla bara in turistbroschyrerna. Tidigare år har det blivit bland annat kyrkor och växthus, men i år tog jag inspiration av Klosterbacken som jag ser varje dag från jobbet, förstås i julig tomteversion.” Grattis Söderholm, du vinner en ÅU Digitalt+-prenumeration för tre månader! ● På tredje plats hittar vi en riktig pärla, ett sommarhus byggt år 1839 i Barösunds skärgård. FOTO:ADELINA,KIRA,EDITH Åbo ÅU:s pepparkaksjury hade minsann svårt att välja en vinnare. Lite hjälp med bygget (framförallt kristyren) fick jag av min man”, skriver Lena Långbacka. Så här skriver Söderholm, som jobbar i Stiftelsen Hemmets kök: ”Jag gör varje år ett pepparkakshus som får stå framme i pensionärernas matsal. ● På andra plats: Klosterbacken Elin Söderholms version av ett juligt Klosterbacken fyller definitivt kriterierna om det lokala och kända i Åbo. Kriterierna var hur lokalt tolkas, hur arkitekturen ser ut och hur fantasifulla verken var. Färjan är en lokal symbol och den gula färgen är karakteristisk för passagerarna. Prismotiveringen lyder så här: ”Bidraget fyller kriterierna. FOTO:MARIKAVONSCHOULTZ ”Här är ett hus som tre ungdomar på ungdomsgården Gluggen i Korpo gjort, Adelina, Kira och Edith. FOTO:MIKAELLINDHOLM ”Kusinerna Wilhelmina och Alice fixade de traditionella chokladhusen till julen och vill delta i pepparkakshustävlingen”, skriver Marika von Schoultz i Pargas. Utformningen är enkel men stilig, med bussen som pricken över i:et. Hon använder fantasi och finess med gröt, paket och julgran. Ja, tillsvidare alltså – är bidraget månne ett ställningstagande för Finferries val att måla om färjorna i blåvitt. Dessutom är bidraget lite annorlunda. Färsk rosmarin till granarna är en spännande lösning. Stämningen känner vi bara genom att titta på bilden! Huset har byggts av Helena Lindberg och garneringen är gjord tillsammans med barnbarnen, hälsar Sara Rusi som skickat in bidraget. Arkitekturen är snygg och tomtarna som klättrar på taket har förhoppningsvis julklappar med sig
Ingen av oss hade mycket erfarenhet av hur man borde bygga pepparkakshuset, men i samarbete blev den jättevacker! Vi önskar alla deltagare och läsare en fridfull och ljus jul!” FOTO:WERNERLINDELL 2 3 Åbo Underrättelser Onsdag 24 december 2025 Reportage 11. Julen är en tid för gemenskap, och därför kunde detta projekt genomföras i varmt samarbete i vår klubb. ”Bidraget föreställer kvarnen som finns på Pargas hembygdsmuseums gårdsområde och som är en viktig del av miljön på området. ”Här en framtidsvision som visar att Pargas Marthaförening går en lysande framtid till mötes. ”Jag gör varje år ett pepparkakshus som får stå framme i pensionärernas matsal. Tidigare år har det blivit bland annat kyrkor och växthus, men i år tog jag inspiration av Klosterbacken som jag ser varje dag från jobbet, förstås i julig tomteversion. Långbacka är ordförande för Pargas hembygdsförening och bor granne med museibacken. Just nu försöker vi hitta finansiering för att kunna restaurera kvarnen”, skriver Lena Långbacka. FOTO:LENALÅNGBACKA ”Pepparkakshuset föreställer vårt sommarhus från år 1839 i Barösunds skärgård. Huset är lagat av Helena Lindberg och garneringen är gjord tillsammans med barnbarnen”, skriver Sara Rusi som skickat in skapelsen. FOTO:SARARUSI ”Varhas enhet Kikaren som erbjuder rehabiliterande arbetsverksamhet i Pargas deltar i pepparkakstävlingen med verket Utö fyr. I verkligheten har kvarnens vingar dessvärre blåst ner i en storm. Fyren har planerats och genomförts av kunderna inom den rehabiliterande arbetsverksamheten tillsammans med verkstadens handledare”, skriver Hanne Saarinen, socionom och praktikant på Kikaren. Kvarnen är från 1800-talet, flyttad till området från Vidkulla och en av få bevarade sytningskvarnar där maskineriet är i ursprungligt skick. Under jubileumsåret 2059 då föreningen fyller 150 år står Marthakvarteret vid Ullasbrink klart, med egna stugor för kafé, välgörenhet, stickstuga, bageri och loppis. Med finns Lucia med kör, julgranen som kläs, gröten som kokas och paketen som fixas inför jul. Jag har jobbat med pepparkaka, marsipan och färsk rosmarin för granarna.” FOTO:ELINSÖDERHOLM Werner Lindells bidrag: ”Inspirationen till det fick jag från den lokala pärlan från Pargas: Hotel Kalkstrand! Hotel Kalkstrand innehåller en av de bästa restaurangerna i sydvästra Finland, Hunger & Törst, där vår klubb RT62 Pargas-Parainen tillbringar mycket tid. FOTO:KARINSJÖBERG Livet är lokalt i Pargas och marthorna är med i det mesta som händer, skriver Ingeborg Hermansson. Redan nu kan man reservera hyreslokaler i de tre tornen som reser sig på kvarterets innergård.” FOTO:INGEBORGHERMANSSON Elin Söderholm jobbar i Stiftelsen Hemmets kök. FOTO:HANNESAARINEN ”Våra 11 studerande vid Optima Pargas, handledande utbildning med krävande särskilt stöd, har planerat, bakat och lagt ihop tillsammans. Huset är vår skola, vår del av det stora Brava-lärcentret i Pargas (samt parkeringen och skolgården)”, skriver Karin Sjöberg, handledande lärare på Optima
Kanske man vill lära sig om färgteori eller metallurgi som stöd för sin nya arbetsuppgift eller nästa steg i karriären. Snällhet är ingen svaghet utan mod, och ska inte misstas för mesighet, martyrskap, undfallenhet eller konfliktskygghet. Den romerska kejsaren och filosofen Marcus Aurelius beskrev snällhet som ”människans största glädje”. Kolumn Vi borde öppna universiteten helt och hållet så att vem som helst kan anmäla sig till kurser och göra examen ett certifikat som man kan anhålla om. Därtill har politiker skurit i högskolornas grundfinansiering betydligt under de senaste åren. Heureka! När indisk-amerikanska ledaren Satya Nadella tog över Microsoft, en annan techjätte, var bolaget känt för strikta hierarkier och en arbetskultur av vassa armbågar. Också inom modernt näringsliv är snällhet växande hårdvaluta. A tt hjälpa andra och bidra till det gemensamma goda är en framgångsrik året omstrategi. Redan de gamla romarna visste detta. Enligt Einhorn är snällhet en form av intelligens. Att behandla andra väl visar på styrka och självkännedom. Därtill kan högskolornas personal ansöka om externa medel för forskningsoch utvecklingsfinansiering t.ex. Vi behöver inte 50 procent högskoleutexaminerade, vi behöver folk med kompetenser. Med tanke på den senaste ögonvridningsskandalen finns det fortfarande ett stort behov av bildning speciellt bland just dem. Det är givetvis svårt att utveckla ett rättvist system för att finansiera högskolor. Så tänk om alla, från riksdagsledamöter och företagsledare till kommundirektörer och samtliga finländare, skulle investera i ett bättre liv och samhälle genom större snällhet. Tänk om. Johnny Långstedt FD Högskolornas finansieringsmodell styr åt fel håll s Examen utesluter inte kompetens, men kompetens kräver inte en examen. Snällhet är en underskattad superkraft – året om Ledare Tänker du att snällhet är förbehållet julen. Fokuset skulle skifta från att ”producera” kandidater och magistrar till att bilda och utbilda intresserade med kunskap och kompetens som det finns ett behov och intresse för. Även publicering av forskningsresultat bidrar till högskolornas grundfinansiering. Det offentliga samtalet domineras allt oftare av hårda personangrepp, upprörda känslor och uselt underbyggt tyckande, inte av forskning, fakta och framåtanda. ÅU:s läsare önskas en fridfull jul! Susanna Landor s Varför känns det som att elakheterna vinner terräng, om nu snällhet leder till större framgång. Vad kunde gå snett. De team som lät alla medarbetare komma till tals och som respekterade varandras känslor, nådde den största produktiviteten och framgången. Man ville att hälften av befolkningen skulle ha en högskoleutbildning och detta har statsminister Petteri Orpo uttalat sig om. Någon gång finansierades högskolorna på basis av hur många studieplatser där fanns, i stället för mängden utexaminerade. Den måste öka i förhållande till andra högskolors produktivitet. I en värld där allt fler skriker allt högre och fulare, blir den som lyssnar, stöttar och samarbetar inte svagare, utan tvärtom oersättlig. Om en högskola vill öka sin andel grundfinansiering (det som staten betalar) så räcker det inte att produktiviteten ökar. Trots de beundransvärda målen har jag under min karriär i högskolesektorn fått bevittna nedskärningar efter nedskärningar sedan Sipiläs regering. Den stora frågan blir förstås hur man allokerar finansiering till högskolorna om man inte gör det på basis av examina. Det räcker alltså inte att man springer snabbare än tidigare utan man ska springa ännu lite snabbare än sin kompis som ständigt ökar takten. Vårt forna flaggskepp Nokia tycks däremot gå i motsatt riktning. Det gör det nuvarande högskolesystemet stelt och om man endast vill uppdatera sitt kunnande så finns bara ett fåtal kurser tillgängliga via olika former av öppna universitet. Men knappast större än de vi ser idag. Algoritmerna älskar konflikter, och vi människor klickar, delar och eldar frejdigt på. Nokia kräver numera att förmännen delar in arbetstagarna i bra och dåliga. Nu är vi alltså i en situation där högskolorna ska utexaminera fler med färre resurser och därtill behöver man göra det snabbare än grannhögskolan. I Finland har framgångssagan Supercell byggt sin arbetskultur på tillit och ansvar. Snällheten kräver mer, men i längden är det just den som bygger välbefinnande, relationer, team, företag och samhällen. Finansieringen av högskolor fungerar ungefär så här: det finns en pott för universitet eller yrkeshögskolor allokerad av regeringen. I sociala medier premieras det hätska och det sarkastiska. Men potten för högskolorna växer inte trots att fler utexamineras eller mer forskning publiceras. från Finlands Akademi, EU och Business Finland. Vi borde öppna universiteten helt och hållet så att vem som helst kan anmäla sig till kurser och göra examen ett certifikat som man kan anhålla om. Vårt eget välbefinnande ökar när vi är snälla mot andra, och när vi hjälper andra, hjälper vi samtidigt oss själva. Då behöver ingen stressa över intagning. Detta i ett system som bygger på egenkontroll. Vi tjänar alltså på det. Till dessa bidrag hör en viss motfinansieringsandel som varierar. Det är en fin tanke och det är beundransvärt att politiker åtminstone försöker ge ett sken av att uppskatta bildning. Snällhet är en långsiktig investering i välbefinnande, bättre relationer och större framgångar i arbetslivet. De blir sedan finansierade på basis av olika mätare, hur många kandidater, magistrar och doktorer (universiteten) utexaminerar. Teamen får stor frihet, och ledningen betonar ödmjukhet och samarbete. Under hans ledning har Microsoft gått från stagnation till att bli ett av världens mest värdefulla företag som betonar inkluderande teknologier. För snart tio år sedan upptäckte techjätten Google, efter åratal av forskning, hemligheten bakom framgångsrika arbetsteam. På sitt sätt klokt – det är ju trots allt inte examen som borde vara det värdefulla, utan den kunskap och kompetens man får i sina studier. Examen utesluter inte kompetens, men kompetens kräver inte en examen. Fördelen var att det inte blev en fixering på examination. Varför känns det som att elakheterna vinner terräng, om nu snällhet leder till större framgång. Man erbjöd kurser till studenterna och ifall de inte utexaminerades var det inget större problem för högskolan eftersom dess finansiering inte var beroende av det. Också kvalitetsmedier misslyckas genom en ibland oproportionerligt massiv och ensidig rapportering, trots att vass journalistik måste kunna gå att kombinera med ett sakligt bemötande av människor. Men eftersom högskolorna finansieras på basis av examen är det examen man satsar på. En häpnadsväckande korkad evalueringsmodell som förstör gruppdynamiken, enligt filosofen Esa Saarinen (HS 19.12). Det skulle stöda näringslivet med kompetent personal. Rasistiska utspel av politiker, kontraproduktivt korridorsnack och illvilliga rykten sprids som löpeldar. Gnurf S anna Marins regering satte ett högt mål för att öka andelen högskoleutbildade i Finland. Det har knappast någon skillnad om man har en examen eller inte ifall man kan uppvisa den kunskap och kompetens man behöver i sin roll. Men Nadella tror på empati för att skapa innovationsförmåga och driva förändring. Systemet hade helt säkert sina brister. Den svenska läkaren och författaren Stefan Einhorn har i tiotals år talat för att snällhet lönar sig. Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 12 Ledare. Alla kan uppdatera sitt kunnande genom utbudet av kurser på universiteten. För att elakheten är enkel, högljudd och kräver mindre av oss
Förbudet mot ”jämlikhet genom försämring” gäller särskilt inom socialoch hälsovården, men även annan offentlig service. Ett sätt att göra det är att fokusera på det som fungerar och inse att vi alla varje dag möter sådant som vi ännu inte kan. Petra Boman Neuropsykolog och enhetschef för Folkhälsans mottagningar för barn, unga och familjer i Åboland och Helsingfors. Meningen är att varje skjuten varg ska DNA-testas för att hitta hybriderna i efterskott, men då svaren från DNA-analyserna kan komma efter jakttidens slut finns det inte så mycket vett i målsättningen. Motiveringen är att Varha måste följa principen om likabehandling och därför slopa julklappsutdelningen. Om vi vill vidga vår förståelse för olika hjärnors behov kan vi utgå från de faktorer som stärker livskvaliteten och funktionsförmågan. Debatt På senare tid har vi sett hur små men betydelsefulla inslag av trivsel och mänsklig värme försvinner inom den offentliga servicen. I grunden berättar vår inställning till neurodiversitet och vårt sätt att bemöta individer med olika behov något om hur vi värderar varandra, vad vi tänker om psykisk hälsa och vem vi tänker att ska få plats i vårt samhälle. Det talas också om att sitta på vakt och pass. Vi Seniorer anser att jämlikhet ska uppnås genom att höja nivån där det behövs – inte genom att ta bort det lilla extra som ger guldkant åt vardagen för barnfamiljer och äldre. Fokus borde därför vara på det som kommer efter diagnosen – de insatser som möjliggör rätt stöd, rätt vård, ökad självinsikt och ett stödjande bemötande i närmiljön. Om diagnoserna ökar, ökar också vårt strukturbehov av tydliga vårdkedjor, kortare väntetider och i slutrakan mera resurser. Och var finns den varg som springer undan för hunden. Neurodiversitet handlar om att vi människor inte är skapade i samma form och om att våra hjärnor kommer i olika naturliga varianter. Vad är dessa. Jägaren kan inte veta vilka vargar i flocken som är alfavargar. Behovet av en beteendediagnos uppstår ofta i individens möte med sin närmiljö. Jordoch skogsbruksministeriet hävdar att jakten är motiverad på grund av socioekonomiska orsaker. Åbo Underrättelser Onsdag 24 december 2025 Debatt 13. Debatt Lagen om vargjakt får skarp kritik av rådet för bedömning av lagstiftningen. Nyfikenhet och intresse för olika sätt att tänka kan skapa ett skifte från problemfokus till lösningsfokus, från begränsningar till olika lösningar där flera kan trivas och må bra. Kolumn Neurodiversitet en naturlig del av vår biologiska mångfald – något som alltid har funnits och som vi borde förvänta oss i varje mänsklig gemenskap. Här är nog ministeriet ute på sju famnars vatten. Som om rädslan för vargen skulle minska genom att skjuta den. Att hänvisa till att ”alla har ju inte tillgång till detta” är i sig inte ett godtagbart skäl. Därför behöver vi fortsätta att arbeta medvetet med vad olika hjärnor – neurodiversitet – betyder och möjliggör, för individen såväl som för gruppen, arbetsplatsen, skolan och familjen. Jägaren kan inte veta vilken varg som är en hybrid när han avlossar skottet. Jordoch skogsbruksministeriets kanslichef skyller på att det var bråttom att få igång jakten. Skjuter han en i alfaparet mister flocken en av sina ledare vilket kan leda till att den sociala vargflocken spittras med den påföljd att vargarna inte mera håller sig till reviret och målsättningen att döda hela flocken inom vargreviret går om intet. Det möjliggör flera olika sätt att lyckas. Välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha, har beslutat att upphöra med verksamheten ”Julgubbens hjälpreda” på orter som Kimitoön och Pargas. Med samma logik får man inte heller bjuda de äldre på kaffe och tårta när någon fyller jämt, eftersom detta inte sker överallt. En tjänst kan avslutas om det finns lagstöd, objektiva skäl och proportionalitet – om åtgärden inte leder till indirekt diskriminering. Studier visar att det skett en skarp ökning i vårdkontakter speciellt gällande neuropsykiatriska diagnoser hos barn och unga. Idag får flera individer hjälp först när läget är akut, vilket är speciellt ledsamt då vi med mindre insatser i ett tidigt skede kunde undvika svårare psykisk problematik och utanförskap. En annan betänklighet är att man tillåter hagelgevär vid jakten. I år hade en av våra medarbetare skapat en stämningsfull julkalender som spred glädje – varje dag fick en av oss ett litet paket och en aforism. Det ökar sannolikheten för större engagemang och också tillgången till kunskap och kreativitet. Ingen av oss är perfekt – men vi kan ändå vara fantastiska, speciellt tillsammans. Våra hjärnor har stor nytta av att vi känner oss accepterade och delaktiga och att vi upplever att vi har möjlighet att påverka vår tillvaro. Och var finns den varg som springer undan för hunden. Vi är trots våra hjärnors särdrag troligen ändå mer lika än olika. Enligt direktiven i lagen ska man försöka döda hela flockar inom specifika vargrevir. Om diagnosen i sig blir målet finns ändå risken att diagnosen får en motsatt effekt. Neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism är exempel på diagnoser som ofta lyfts fram i diskussionen om neurodiversitet. Det vi gör av varje möte – och den mening vi ger det – väger tyngre än planerna som spricker, detaljerna som inte hinns med och förväntningarna på hur allt borde se ut. Lagförslaget saknar motiveringar och konsekvensbedömningar. Det samma gäller oss människor – ingen av oss är perfekt, men vi kan ändå vara fantastiska. En aforism påminde om att julen inte behöver vara perfekt för att vara meningsfull. Svenska Seniorer i Åboland Kjell Wennström ordförande Guldkanten försvann – är detta verkligen likabehandling. Personalbrist och köer kan leda till att vården blir otillgänglig, vilket inte är enigt med våra ideal om tidiga insatser och om förebyggande vård som sist och slutligen skulle kosta oss betydligt mindre. En skadad varg har svårt att jaga föda och risken är då större att den försöker ta tamboskap. Tvärtom är neurodiversitet en naturlig del av vår biologiska mångfald – något som alltid har funnits och som vi borde förvänta oss i varje mänsklig gemenskap. Här finns en stor risk för skadskjutning. Statsministern hänvisar till människornas oro. Låter diffust! Ska vi lösa socioekonomiska problem med vapen i hand. Till slut vill jag dra en lans för föreningen Finlands djurrättsjurister som har gjort ett medborgarinitiativ om att få djurens rättigheter garanterade i grundlagen, vilket bl.a skulle betyda att djuren mera betraktas som subjekt än objekt. Av den önskade jaktkvoten på 100 vargar ska 26 vara så kallade hybrider, alltså korsningar mellan hund och varg. Diagnoserna finns förstås för att beskriva och ge stöd – inte för att säga att någon är mindre värd eller mindre normal. Principen är inte till för att försämra någons ställning i jämlikhetens namn. När omtanke och mänsklighet försvinner bakom byråkratiska tolkningar av ”likabehandling” är det skäl att stanna upp och fråga: Vem tjänar egentligen på detta. Man har bl.a. Grundlagens likabehandlingsprincip innebär att lika fall ska behandlas lika – men också att olika fall får behandlas olika, om det finns ett godtagbart och proportionerligt skäl. Fredrik Koivusalo Överby Vargjakten väcker många frågor s Var finns den jakthund som vill jaga varg och inte övergå till att jaga hare eller hjortdjur i stället. tänkt sig att använda hund vid jakten. I informationen finns betänkligheter. Rådets ordförande Eeva-Liisa Inkeroinen säger att hon sällan sett ett så här dåligt berett lagförslag. Motiveringen som ofta ges är ”likabehandling”. Att andra inte har samma service uppfyller inte dessa kriterier. En annan framförd motivering är biologiska och ekologiska orsaker. Var finns den jakthund som vill jaga varg och inte övergå till att jaga hare eller hjortdjur i stället. Men enligt Finlands rättssystem är det i regel inte förenligt med jämlikhetsprincipen att ”jämka nedåt” genom att ta bort eller avsluta en tjänst enbart för att andra saknar tillgång till den. Finlands viltcentral har börjat förbereda jägarna inför vargjakten och ger ut information om hur jakten ska genomföras. Enligt Varhas ledning hör utdelning av fysiska julklappar inte längre till socialtjänstens uppgifter. I mars i år fattades ett liknande beslut i Pargas: bastun vid servicehuset Björkebo får inte längre användas. Jägarna sitter utspridda i terrängen och är i allmänhet ensamma på sina pass. Flera sätt att tänka är flera sätt att lyckas s Om diagnoserna ökar, ökar också vårt strukturbehov av tydliga vårdkedjor, kortare väntetider och i slutrakan mera resurser. När en flock kommer inom skotthåll är det i praktiken helt omöjligt för jägaren att skjuta hela flocken. Populistiskt fjäsk och valfläsk. Olikt fungerande hjärnor är alltså inget nytt eller onormalt. Även diskrimineringslagen lyfter fram att det är problematiskt att ta bort en förmån, tjänst eller service utan sakliga och proportionerliga skäl, särskilt om åtgärden drabbar vissa grupper hårdare än andra. Då får inte bytet vara längre bort än 30 meter från skytten för att skottet ska vara dödande. Skälet uppges vara att alla Varhas äldreboenden inte har bastuservice – och därför ska ingen annan heller ha det. Vår biologiska mångfald och våra fantastiska olika hjärnor ger oss flera möjligheter att anta dagens utmaningar och lösa dem. Men är det verkligen vad som sker – eller handlar det snarare om jämlikhet genom försämring. En rapport från Sverige visade att var tredje varg skadsköts under licensjakten i Örebro län. Några kanske minns publiciteten kring den trebenta vargen på Kimitoön som visade sig ha blivit skadskjuten
Samtidigt är jag vit, kristen och firar jul på borgerligt vis med min familj. Men den rösten låter också som en hycklare. Sträcka ut en hand mot alla jag kan nå, göra mitt bästa för att ingen ska lämnas utanför värmen jag har fått till skänks. Minnas att jag inte bär ansvar för alla de brott som begås i Guds namn, så länge jag inte understöder de församlingar som begår dem. Ändå är jag delaktig, och älskar det. Så frågan om vad man tror på, vad man tycker är viktigast, blir central under den här tiden. Det är en tid för värme och kärlek, samtidigt bottenlös ensamhet för dem som lämnas utan. Det är bara god tur som ger mig möjlighet att leva som queer och kristen. Vad gör det mig till för människa, när jag väljer att förbise det. Jag har haft privilegiet att växa upp i en församling som gjort identiteten och tron förenliga, men jag vet också att jag hör till undantagen i det fallet. Vem är jag att låtsas stå upp för de uteslutna, när jag själv inte är en av dem. Julfirandet som det ser ut idag är centrerat kring kärnfamiljen, ett fundamentalt exkluderande fenomen. För jag har en stor och kärleksfull familj och firar jul omgiven av dem i ett prydligt medelklasshem med ljusslingor och julklappar. Likväl märker jag, allt eftersom jag blir äldre, hur motsägelsefull min position i frågan är. Det är nu vi talar om gemenskap och fred mest, samtidigt som det är nu konsumtionssamhället blottar sitt fula tryne. Det förväntade är att man firar jul med sina föräldrar, syskon, äkta hälft, barn. Det återstår trots allt kyrkan att ens medge att samkönat äktenskap kunde vara ett alternativ i hela landet, för att inte tala om ett likvärdigt sådant. Den frågan har besvarats många gånger om, och jag tvivlar på att jag har något banbrytande att säga om saken. Jag känner mig som en hycklare i kyrkbänken vid julbönen. Det är en tid med motsättningar och maktspel, samtidigt en tid för försoning och förening. Jultiden är väl en lika god tid som någon att reflektera över vad man tror på. I slutändan tror jag faktiskt att det är det som är det viktigaste med julen. Kan man leva så. Men krimskramset har ju ändå en märklig magi. Vi lever i en djupt oetisk värld, det enda som finns att göra när julen närmar sig är att fundera på vad man kan leva med. Och precis som vem som helst känner jag av den ruttna stanken från konsumtionshetsen inför säsongen. Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 14 Debatt. Esra Lillhannus Studerande, Åbo Esra Lillhannus: Jul, jul, motsägelsefulla jul FOTO:CARINAHOLM s Intellektuellt ser jag allt det som är fel med julfirandet, överkonsumtionen, exkluderingen och ytligheten. Vad är en god jul. Hur kan jag påstå att jag förstår problemet. Slutligen är julen en djupt orättvis högtid. Kan man leva så. En god jul är en jul man kan leva med, trygg i vetskapen om att man försökt göra det rätta. En annan motsägelse finns i konsumtionskulturen som omger julen. Regnbågspersonen inom mig skriker att det inte kan vara det enda sättet, för då är alla som saknar dessa personer, eller inte är trygga runt dem, uteslutna. Och jag försöker minnas att vara tacksam för det jag har. Ändå är jag delaktig, och älskar det. Låt oss börja med den uppenbara motsättningen: Att vara queer och troende lutheran är inte nödvändigtvis en enkel kombination. Samvetet svider oberoende vad man väljer, köpa många julklappar och orsaka många ton koldioxid i atmosfären, köpa färre julklappar och vara en sämre vän. Det är en tid för värme och kärlek, samtidigt bottenlös ensamhet för dem som lämnas utan. Hur kan jag tillåta mig att beröras, rentav njuta av denna massproducerade julglädje. Intellektuellt ser jag allt det som är fel med julfirandet, överkonsumtionen, exkluderingen och ytligheten. För att inte tala om alla dessa julkalendrar, pynt och annat säsongsbetonat krimskrams som formligen kastas i ansiktet på en. Jag njuter av att få och ge gåvor lika mycket som vem som helst. Hur kan jag lovsjunga den Gud i vars namn min nästa utsätts för övergrepp. Hur gör man för att fira en god jul, med alla de saker man älskar, och samtidigt hålla sin moral intakt. Jag vore en lögnare om jag påstod att jag lider några svåra kval av julens orättvisor. Min tro ger mig styrka och riktning, men lika lätt hade den kunnat förstöra mig. Själv försöker jag ta reda på det väsentliga, fokusera på det och inte skämmas för att jag gör det. En god jul är en där man minns att tacka för det man fått, samtidigt som man förstår att varken ta det för givet eller låta det förbli endast ens eget. Strunta i dyra julkalendrar och extravaganta julklappar till exakt alla jag känner (och sedan hoppas att de förstår att det inte är av känslokyla). Det vore oärligt att påstå att alla dessa konsumtionsvaror saknar betydelse, och det är kanske det som äcklar mig mest. Ljusslingan förgyller nattmörkret, kalendern bygger upp förväntan, julklapparna förmedlar värme och omtanke som annars kanske hade förblivit outtryckta. Kolumn Det är nu vi talar om gemenskap och fred mest, samtidigt som det är nu konsumtionssamhället blottar sitt fula tryne. Ja, julen är motsägelsefull, och ändå vill jag tacka för den varje år. Dels är det en av de mest uppmärksammade religiösa högtiderna, dels är det en tid då samhället på många sätt ställs på sin spets. Mina medsyskon i regnbågsminoriteten är till stor del irreligiösa, i alldeles för många fall på grund av religiösa trauman. Jag är queer, trans och vänsterliberal. Det finns ett obehag i den vetskapen. Betyder mina principer så lite
Allt ändrade med den internationella fascismens uppkomst som politisk rörelse för hundra år sedan. Rysslands tilltag var så klart av den kalibern att det hade varit befogat med ekonomiska stryptag som svider djupare än djupt. Det är aldrig för sent att be om ursäkt, göra om och göra rätt. Också om Varhas nämnder numera har mera att besluta om så kan vi erbjuda lokalkännedom i styrelsen, särskilt om skärgårdsförhållandena och service på svenska som tyvärr är obekanta för de allra flesta andra. Visserligen kommer det att gå som det går, men vi får trots det inte acceptera att Ryssland kan fortsätta på sina mördaroch rövarstråt. De har ersatts av känslor och identitet som bygger på konspirationsteorier om den egna kulturens förfall. Upprördhet och indignation kan lätt fabriceras för medieskådespelet. Den pågående kompromisspolitiken kommer att ihågkommas för sina grimaser och skådespeleri. Först nu i november har vår högerregering hörsammat våra återkommande krav på tilläggstid för att kunna utveckla servicen och inte avveckla den. Och det ska även framöver vara möjligt att kunna tala i telefon med sin egenläkare eller -vårdare. Personligen är jag djupt besviken. Vi vill inte centralisera annat än mera avancerad vård till Åbo. Slutresultatet blir tyvärr en kompromiss om demokratins innersta väsen. Kompromisser var för de svaga och korrupta. Sannfinländarna är mästare på rädslornas politik, men även på en alternativ kompromisspolitik. Ryssland ska inte få komma undan så där bara, Putin och hans medlöpare måste tvingas inse vad de gjort åt ukrainarna – och omvärlden (inklusive egna soldater och deras anhöriga). Tyvärr har regeringens prioriteringar redan hunnit skada servicen. Från första början borde bojkotterna ha laddats upp på bred front. Polariseringen är inte mer mellan höger och vänster, utan mellan de som diskuterar om den verkliga världen och de som agerar inom en illusionsbubbla som hålls ihop av skummet från konspirationsteorierna. Vänsterns princip är att vi betonar närservice (inklusive provtagning) på patientens eller klientens modersmål i alla områden. Vi ska verkligen inte förbereda oss på orättvisa, kasta ukrainarna rakt i gapet på Putins Ryssland. Äldreboendet Aftonros framtid på Iniö fortsätter vi att kämpa för. Nu lutar det betänkligt mot värsta fallet. Det är allt jag önskar inför 2026. Tvärtom ser det ut som jag befarat, avtalet är möjligen i värsta fall inte mer värt än papper ur Finlands skogar, eller Förenta staternas. Varken det italienska fascistpartiet eller Hitlers nazister deltog i politiska val för att göra kompromisser. Då kan vi lika väl räkna med att vi eller andra medmänniskor i olika länder står i tur förr eller senare. ”Viljan till makt” kunde aldrig översättas till en ”vilja till kompromiss”. Finlands Svenska Scouter Laura Nieminen-Eriksson Scoutchef Petra Lapela Vice scoutchef Emil af Björkesten Vice scoutchef Åbo Underrättelser Onsdag 24 december 2025 Debatt 15. Med ett annat scoutideal – att känna sitt ansvar och vara aktiv – sätter vi därför ner foten: rasism är aldrig okej. Ytterhögerns politiska anhängare känner till att Sannfinländarna i offentligheten är tvungna att ta sig an olika roller i sitt politiska skådespel för att undgå kompromisser som verkligen spelar roll för dem. Kolumn I högerpopulismens politiska skådespel spelar argument och fakta allt mindre roll. Flera riksdagsledamöter har på sociala medier publicerat bilder som av många uppfattats som hånfulla mot personer med asiatiskt ursprung. Medan det i Ukraina självklart handlar om dylikt rent konkret, i omänskliga dimensioner. De ville utnyttja demokratin för att bagatellisera systemet och skada dess trovärdighet. Respekt för andra är ett av våra scoutideal, och vi arbetar aktivt för inkludering och allas lika värde. Vi fördömer all form av rasism i vår verksamhet, och tycker inte att rasism kan få förekomma ostraffat på samhällets högsta nivåer. Också på svenska, givetvis. Vi vill också ha en skärgårdsstrategi, vilket Vänsterns grupp föreslagit i en fullmäktigemotion redan för ett par år sedan. Budgeten 2026 innehåller satsningar på bashälsovården, egenläkarmodellen, hemsjukhusverksamheten, mentalvården med betoning på barn och unga, bättre personalpolitik och ledarskap med mera. Går de med på att förvandla demokratins kärna – kompromisspolitiken –till en politisk teater. Fascismen bidrog till att den moderna demokratin blev ett politiskt skådespel som endast tillfälligt kunde återställas under mitten av 1900-talet. De skriver under högerns ekonomiska önskelista för att få mer spelutrymme i frågor som gäller invandring och reglerna för att få ”medlemskap” i den exklusiva klubben Finland Ab. I Åboland har flera för Vänsterns grupp viktiga projekt redan gått vidare och inför 2026 finns det mycket positivt på agendan som vi jobbat för som partigrupp. Ingen pardon med andra ord! Gunnar Högnäs Åbo Resiliensens förutsättningar... Det är viktigt att Åboland via Vänsterförbundet har två helt tvåspråkiga representanter i Varhas styrelse. I vilket fall som helst är det enda rättvisa, förutom en dito fred, att bojkotterna fortsätter under oöverskådlig framtid och att kontakter till Ryssland hålls i törnedvala under den tiden. En del av dagens allmänna demokratikompetens borde handla om att lära sig skåda igenom kompromisskulisserna och ytterhögerns politiska teater. De har ersatts av känslor och identitet som bygger på konspirationsteorier om den egna kulturens förfall. Men nu kan vi äntligen börja blicka framåt och sakta men säkert korrigera det som fungerar dåligt. Den moderna högerpopulismens frammarsch förde oss tillbaka till ett tidigare skede i demokratins utveckling. En kompromisspolitik som slår fast kompromissfria zoner kring mänskliga rättigheter, universella friheter och strävan efter ett mer jämlikt och rättvist samhälle. I högerpopulismens politiska skådespel spelar argument och fakta allt mindre roll. I en allt mer polariserad värld är det många som glömmer att alla som förespråkar demokrati, även per automatik bejakar kompromisspolitik. De har skrivit in sig som skådespelare i Oskar Spenglers teori om den västerländska civilisationens undergång, och de tvekar inte att ta ut svängarna i dramat. Men visst gör Sannfinnländarna även kompromisser. Då Finland anslöt sig till Nato ingöt det inte värst mycket känsla av trygghet i mig. Debatt Nu när året går mot sitt slut är det dags att summera hur vår trygghet inom socialoch hälsovård samt räddningsväsendet utvecklats under detta år i Varha, välfärdsområdet i Egentliga Finland. Hur kan detta förekomma bland dem som leder vårt land och förväntas vara förebilder, särskilt för barn och unga. De strävade att använda demokratin för att forma samhället via en rationell, faktabaserad diskussion och förhandla fram kompromisser mellan de olika samhällsvisionerna. Denna kompetens behövs speciellt när vi talar om heta frågor som invandring och rasism. En cynisk läsning kommer fram till att dagens politik enbart är en rad Potemkinkulisser – putsade fasader som gömmer undan den fula insidan. Service på distans är bra och behövs, men möjlighet till fysisk kontakt med vårdpersonal får inte heller försvinna. Man bör kunna få kontakt samma dag. Och på den fronten har jag inte kunnat omvärdera mina tankar. Vi i scoutingen följer med oro ett allt hårdare språkbruk i samhället, ibland med rasistiska undertoner. Fascisterna, helt som högerpopulisterna, undergräver förtroendet för demokratin genom att förvandla den till en politisk fars. Ett helt nytt initiativ som Vänstern föreslog att ska ingå i budgeten är att pröva den så kallade egenföretagarmodellen, som fungerar utmärkt exempelvis i Danmark. Den återkommande rasismdebatten visar på en svart-blå balansgång mellan kompromisser och skådespel. En kompromisspolitik som rehabiliterar tron på sakfrågor, fakta och verkliga politiska argument. Ni är varmt välkomna att delta i scoutingens många utbildningar om hur man möter andra människor med respekt. De villkoren kommer förmodligen inte att uppfyllas.” (Citat från Svenska Yles sidor 3.12 och det baserar sig på en intervju i MTV.) Det är sålunda, bildligt sagt, bara blod, svett och tårar som serveras oss. Det intressanta blir då hur partierna till vänster om ytterhögern förhåller sig till skådespelet. Vi har tydliga riktlinjer och konsekvenser, och vår verksamhet genomsyras av att alla är välkomna. Laboratorietjänsterna ska utvidgas i Dalsbruk senast i februari nästa år. God jul och gott nytt år till alla invånare i Åboland! Otto Bruun Dalsbruk Medlem i Varhas styrelse och ordförande för Vänsterns fullmäktigegrupp Vänsterförbundets vice ordförande Nina Söderlund Nagu Medlem i Varhas styrelse och fullmäktige Gryningsljus i Varhas tunnel Debatt President Alexander Stubb levererade lagom inför självständighetsdagen sin version av kämpaglöd i detta nu: ”Vi finländare måste förbereda oss för det ögonblick då freden kommer, och de villkor för en rättvis fred som vi har pratat så mycket om under de senaste fyra åren. Tumskruvarna har dessutom skruvats åt alltför slapphänt och förstrött, emellanåt nästan öppet motvilligt. Då den moderna parlamentariska demokratin skapades, leddes de flesta partierna av tydligt formulerade ”-ismer”, så som socialism, liberalism, eller konservatism. Denna vår kommer det att fattas mycket viktiga beslut om hela landskapets långsiktiga sevicestruktur. I synnerhet ska vi inte göra det på förhand; det är som att signalera: ta för er bara, vi böjer oss för er, se här är våra nackar. Regeringen måste sätta ner foten mot rasism Debatt Finland skakas återigen av en skandal kring rasism i regeringen. Förslaget godkändes enhälligt och vi hoppas nu att detta sätt att lösa den svåra läkarbristen kunde prövas först på Kimitoön och i skärgården. I scoutingen accepterar vi inte rasism. Kasper Braskén, Akademiforskare i politisk historia Kompromisspolitik med ett mänskligt ansikte önskas s Hur gör du kompromisser med någon som lever i en alternativ världsbild. Redan tidigare har en ny räddningsstation och ett nytt äldreboende i Pargas fått grönt ljus, likaså en ny FBK-station i Västanfjärd, samt förstås Kaskisbackens tvåspråkiga vårdcentral. Är det för mycket att önska sig en kompromisspolitik med ett mänskligt ansikte. Till regeringen vill vi avslutningsvis lyfta ett sista scoutideal – att utveckla sig själv som människa. Hur gör du kompromisser med någon som lever i en alternativ världsbild. Vi fortsätter arbeta för att personalens arbetsvillkor och -förhållanden ska bli bättre. Ursäkter och ånger kan presenteras ifall det hjälper en att hålla fast vid makten. Som alla vet har tiden hittills inom nästan alla välfärdsområden varit tung och osäker, och ännu värre förstås för många invånare. Kompromisser mellan verklighet och konspiration brukar få elakartade konsekvenser i den verkliga världen
Det finns flera olika nätverk av större och mindre cykelrutter i Europa, bland annat inom Eurovelonätverket som just nu består av 17 olika rutter. Under cykelresan skötte Fredenberg också jobbärenden, oftast under förmiddagarna. – Efter att ha cyklat ner till Barcelona kan jag med gott samvete säga att Europa aldrig har känts lika mycket som mitt hem som nu. Det absolut jobbigaste med resan var ändå att jaga inkvartering. Trots att det fanns en tidtabellsram, hade han inte bråttom längs vägen. – Tävlingscyklister stötte jag däremot på både här och där, ofta i större klungor. Trots att den var synkad med klockan, missade man ibland notifikationer om när man borde ha svängt om man talade i telefonen samtidigt. Jag upplever att det är farligare att cykla längs Sydmovägen i Pargas i mörkret än längs livligt trafikerade vägar i Europa. – Om det var smalare, saktade bilisterna in och körde förbi först då det var tryggt. Efter resan ner till Barcelona och dagsetapper på telefonen och klockan, vilket inte alltid fungerade helt optimalt, investerade Fredenberg i en cykeldator med karta som han nu kör in. Cykelresan som var en tidig 50-årspresent till honom själv gav definitivt mersmak, eftersom cykeln blev kvar i Katalonien och nästa resa redan är planerad. Stigningen blir i runda tag 2 400 meter. Det hann bli vardag för mig att cykla och gav mig stora lyckokänslor. Beslutet att fortsätta i februari och då ta sikte på Teneriffa hänger ihop med både arbete och fritid. – Då kan jag hålla telefonen i fickan. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Kim cyklade från Pargas till Barcelona – planerar redan nästa cykelresa Kim Fredenberg beslöt att ge cykelturen som en tidig 50-årspresent till sig själv. – Mathushållningen var också ibland knepig, särskilt de dagar man själv lagade mat. Kim Fredenberg från Pargas cyklade nyligen från Pargas till Barcelona. FOTO:KIMFREDENBERG Pargas En enda innerslang behövde Kim Fredenberg byta på sin cykel under de 3 580 kilometrarna från Pargas till Barcelona. Benen kändes som sirap och det kändes som att man inte kom någonstans. Tältet dumpade han redan i Danmark. – Idén att fortsätta kom egentligen under resan ner. I Frankrike spenderade han en hel månad. Särskilt många andra bikepackers stötte han inte på längs vägen, eftersom tidpunkten från september till november inte precis är högsäsong. Där han ändå rörde sig längs landsvägar, fanns det ofta trafikmärken som signalerade om att bilisterna ska hålla 1,5 meters avstånd till cyklister. – Innan jag åkte i väg hade jag uppskattat att jag cyklar i snitt 60 kilometer per dag och att resan skulle ta tio veckor. – Jag testade också Warm Showers-konceptet, ett slags nätverk av frivilliga som erbjuder cyklister möjligheten att övernatta hemma hos, men märkte att det kanske inte var min grej i längden. Cykelresan nästa år kombineras dels med ISEmässan i Barcelona och dels med traditionen av att sparka i gång det kommande året för företaget Elda Interactive med att distansjobba från Teneriffa. En kvalitetscykel med bra växlar, bra däck, rätt justerad cykel, bra bromsar – och rätt lufttryck i däcken (i Fredenbergs fall 3,5 bar framme och 4 bar bak) är måsten för att resan ska vara angenäm. I Tyskland och ända till södra Frankrike var det mest cykelvägar som gällde. Snarast handlade det om att cykla i takt med att höstglöden spred sig. I Holland är cykelinfrastrukturen enorm, till och med cykelvägarna hade egna väjningsmärken där de korsade varandra. Det långsamma i att sitta på cykelsadeln och sakta lägga märke till hur miljöer, arkitektur och språk ändrar då man tar sig ner från Finland mot Medelhavet blev ändå en ögonöppnare. På det stora hela höll Fredenberg sig den här gången till mera platt mark och undvek bergskedjorna. Det betyder ungefär 1 200 kilometer ner till Andalusien, färja i nästan två dygn och efter det omkring 70 kilometer mestadels uppför. Dessutom sov jag bättre än någonsin kändes det som. Märkte man skillnader i attityden mot cyklister längre söderut. I februari blir det fortsättning då han tänker ta cykeln till Teideplatån på Teneriffa. Förpackningsstorlekarna är inte precis anpassade för en person och det gick ju inte att ta med sig mat för följande dag. – Det var egentligen främst i Luxemburg det var mer kuperat och då jag korsade Pyrenéerna, men annars höll jag mig till dalar och följde kanaler och floder på den franska sidan. Det jobbigaste var ändå att cykla i hård motvind just där. – För att värma upp litet inför Teidebestigningen tänkte jag att det kunde vara en bra idé att testa bergscykling i Sierra Nevada. Det blev 72 dagar, 49 dagar blev cykeldagar. Finland är nog inget cykelland. Nästa längre cykelresa är redan i planerna. Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 16 Reportage. Han har också tidigare rest mycket, både med flyg och med tåg. Det blev fem dagar i Lyon och tre dagar hos en kompis i Avignon under färden ner. – Absolut! Bilisterna är mycket mer respektfulla. Men med mistralvinden i ryggen blev det sedan något helt annat, skrattar han. Det var inte alltid helt lätt att hitta lämpliga boenden och att boka flera dagar på förhand var sällan ett alternativ, eftersom det inte var självklart hur långt man hinner på en dag. Då jag var framme i Barcelona, kände jag nämligen att jag gärna hade fortsatt cykla. – Rhônedalen och trakterna kring Avignon visade sig vara ett bra val
FOTO:KIMFREDENBERG Vyer från Rhônedalen (Viviers, t.v.) och Leucate på den franska sidan samt Sant Antoni de Calogne i Katalonien på den spanska sidan. FOTO:KRISTOFFERNÖJD I bryggeriet doftar starkt av stjärnanis, ingefära, farinsocker och kanel som här ångar efter att ha baddats i glöggkoncentratet. Sedan dess har volymerna ökat, ölet har blivit en viktig del av sortimentet och numera hittar man bryggeriet och dess populära gastropub i Arkaden mitt i Ekenäs centrum. På kartan den ungefärliga rutten som Kim Fredenberg tog från Pargas till Barcelona (rött) och fortsättningen till Teide på Teneriffa (blått). Nu har Ekta Bryggeris julglögg en given plats på mångas julbord. Därför finns den kvar. Resultatet blir en ganska söt dryck som balanseras upp av äppelmustens syrlighet och ingefärans hetta, detta i kombination med anisen förstås, som ger glöggen en speciell karaktär. Allt började när man hade öppet hus på Bryggerigården 2017. En av produkterna som varit med nästan från början är Ektas julglögg. FOTO:PRIVAT Mycket har hänt sedan Ekta Bryggeri började göra äppelmust och brygga cider på Bryggerigården i Ekenäs 2016. s Jag tycker att glögg är mer än en juldryck. Det är också en höstoch vinterdryck. Och i dag är det många som handlar hos Ekta inför varje jul bara för att få sin glögg. Vi skulle kanske kunna sälja mer om vi hade tid. FOTO:MAPCREATOR/ÅU Bryggaren Jim Toivola blandar glöggkoncentrat med äppelmust. Nu för tiden tillverkar de mellan 500 och 1 000 liter glögg per år. Det är också en höstoch vinterdryck. Men responsen var bra och redan nästa år, 2018, kokade man glögg för att sälja på flaska som produkt. Vi har kanske justerat mängderna lite under årens lopp, säger Salminen. För att göra glöggen kokas först ett koncentrat av färsk ingefära, stjärnanis, kanel och farinsocker. Till vänster ett trafikmärke nära byn Vanne i Frankrike som meddelar om ”delad väg”. Raseborg Det började som en varm dryck till besökarna på Bryggerigården 2017. – En varm dryck för kalla nätter, säger han. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Från en kastrull till tusen liter – Ektas besöksglögg blev en del av julsortimentet Jonas Salminen och Ekta Bryggeri har tillverkat glögg i Ekenäs sedan 2018. – Vi har en kundkrets som vill ha sin glögg varje år, säger Salminen. Vi kokade bara en kastrull som vi bjöd från till våra besökare, säger Jonas Salminen som driver Ekta Bryggeri och Gastropub. Jag tycker att det är mer än en juldryck. FOTO:KIMFREDENBERG Väl framme i Barcelona blev det en bild framför Sagrada Familia. De börjar tillverka glöggen i oktober och kokar den sista satsen i december då de i huvudsak också säljer drycken. Det går tre liter koncentrat på 12 liter must. – Då kokade vi en glögg på vår egen äppelmust. Åbo Underrättelser Onsdag 24 december 2025 Reportage 17. Glöggen säljs både både på flaska och på glas i restaurangen. Efter ett koncentratet har kokats upp blandas det med äppelmust. Den är riktigt god kall också. Till höger ett spanskt märke som påminner om att hålla avståndet till cyklister. – Det har varit samma recept från början. Den är riktigt god kall också. – Folk vill ha den till jul. När vi bara hade bryggeri och ingen restaurang så började vi sälja av den tidigare. Bryggaren Jim Toivola tycker att glöggen är bra att blanda med till exempel mörk rom eller calvados. Salminen tipsar också om att blanda den med det som i folkmun kallas ”Likör 43” och göra den som en dryck i Irish coffee stil toppad med grädde och kanel
Jag skrev också min bok ”Elfenbenshjärtat” om att vara ett barn som formas i ett land som inte är föräldrarnas hemland och hur det är att flytta från landet, i mitt fall till Finland. Hon säger att familjen i Afrika har en enorm betydelse, den går före allt annat. Som föräldrar med små barn i kvarteret där vi bodde var vi automatiskt under den stora familjens beskydd. Hon säger att de utlänningar som bodde på det sättet inte alls integrerades i samhället. – Den islam som finns i Senegal är unik. Nu bor familjen en tid i Finland igen. I Senegal, som klassas som ett av de mest demokratiska länderna i Afrika, bodde familjen Tikum de första fem åren integrerade bland sererfolket. Anna Tikum säger att religionen i Senegal är starkt fokuserad på fred. De senaste fjorton åren har hon bott i Senegal och Botswana. Tikums stödde arbetet i en av landets minoritetskyrkor. – Det jag upplevt i de afrikanska länder jag vistats i är ett ”vi” som har en annan innebörd än begreppet ”vi” hos oss i Finland. Bertrand fick genom Finska Missionssällskapet en tjänst som ekonomisk rådgivare i Senegals lutherska kyrka. Döttrarna gick också i en internationell amerikansk skola omgiven av murar. Nu har familjen bott 14 år i Senegal och Botswana. Det var våra arbeten som gjorde att vi trots vår flytt till huvudstaden ändå hade kontakt med verkligheten. Familjen Tikum är inne i en sex månaders boendeperiod i Finland, något som finländare i utlandstjänst behöver göra vart femte år för att vara berättigade till finländska socialförsäkringsförmåner. Redan att använda begreppet ”Afrika” är i sig en generalisering, som att prata om ”Europa”, men det är ändå samtligt klart att Afrika och Europa på många sätt är väsentligen skilda entiteter. – Det är alltså fullt möjligt att i åratal bo utomlands utan att veta något om landet och kulturen man bor i. Varför tror du det. De första åren hade jag kanske mer att säga om Afrika, men ju mer jag växt in i verkligheten där desto mer komplex framstår den. Det är den tredje största befolkningsgruppen i Västafrika. Det vill säga att de levde i en bubbla omgivna av utlänningar. Vi träffades och vi slog oss samman. Anna Tikum: ”Ju mer jag växt in i verkligheten, desto mer komplex framstår den” Anna Tikum är född i Afrika, men har växt upp i Finland. – Afrika har varit med i mitt liv alldeles från början. Till detta ”vi” i min afrikanska upplevelse hör familjen och detta ”vi” den är inte snävt avgränsad till kärnfamiljen. Under studietiden träffade hon sin man Bertrand. En del av det jag gör i mitt arbete i Afrika är ju att lära mig. När familjen Tikum flyttade till Dakar under de sex sista åren i Senegal gjorde de den vanligare versionen av att bo utomlands som yrkesverksam. Det är en version av sunni-sufism där fokus ligger på den personliga relationen till Gud. Det är betydligt mer andlighet än regler. Nu ser jag ju inte samma sak, men liknande saker som en mor i hur mina döttrar hanterar tillvaron. – Jag undrar verkligen när man kommer till en punkt där man känner att man kan säga något. I boken ger jag en röst åt ett barn som inte ännu är i skolåldern. I Senegal finns också starka drag kvar av den religion som fanns innan kristendomen och islam kom till landet. – Bertrand, som är hemma från Kamerun, studerade ekonomi vid Åbo universitet. – Samtidigt, efter 14 år i Senegal och Botswana, måste jag säga att det känns som att jag förstår allt mindre, och jag vet mindre hur jag ska beskriva något allmängiltigt. Det betydde i Senegal fattiga och marginaliserade individer. Missionssällskapets diakoni går ut på att stöda dem som har störst behov av hjälp. Anna Tikum säger att hon, efter att familjen flyttade till Botswana, där den bott de senaste två åren, märker att hon knappt vågar uttala sig om landet. FOTO:MARCUSPREST Åbo Anna Tikum levde sina första år i Afrika. Det var år 2011 som hon med sin man Bertrand Tikum flyttade till Fatick i Senegal. Vad känner du att ”hem” betyder efter 14 år. – Jag var helt och hållet beroende av våra senegalesiska grannar, vänner och kolleger. När de flyttade till Senegal var Anna Tikum nybliven mamma och hon befann sig i en situation där hon försökte lära sig hantera tillvaron på två främmande språk, franska och sererspråket. – Det beror kanske på att man i den åldern ännu inte kan sätta ord på sina upplevelser. – Det är ett mångtydigt begrepp i vår familj. Anna Tikum säger att hennes arbete långt drivs av religionsdialog. Anna Tikum säger att hon mer eller mindre föddes in det liv hon nu lever genom sin familj och sitt yrke. Senegals befolkning består till 95 procent av muslimer och 5 procent ”övriga”. Jag lärde mig ordet hem i Tanzania. Det är en del av arbetsbeskrivningen i att vara anställd som ”sakkunnig inom diakoni”. Det man har där nu är en synkretism med inslag av många olika religioner. Han reste först och jag följde efter när jag fött vårt första barn. Senegal är ett fredligt land som omges av länder som har stora problem med religiösa extremister. Att vi flyttade till Dakar berodde helt och hållet på flickornas skolgång. Det är också i Senegal och Botswana som deras två döttrar har växt upp, även om de ofta tillbringat somrarna i Finland. Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 18 Reportage. Hon var ett år gammal när hon med sin mamma och pappa, Kerstin och Erik Vikström, flyttade till Tanzania. Terenga står för gästfrihet, välkomnande och omhändertagande. Sedan flyttade hon till sina föräldrars Finland. I Senegal upplevde jag det särskilt starkt i det kvarter i den lilla stad vi bodde. – Och alla som tillhör den lutherska kyrkan har muslimer i sin stora familj. – På gott och på ont. – Det var finare kvarter och dyrare skolor. Det blev en lång paus efter att vi flyttade tillbaka till Finland men de senaste 14 åren har jag och min familj bott i Senegal och Botswana. – De har ett begrepp, ”teranga” som genomsyrar landet. Anna Tikum säger att det är svårt att prata om egna upplevelser av Afrika utan att generalisera för mycket. Min tes är att barn under skolåldern upplever saker ännu djupare än barn som blivit lite äldre. Man lever tätt tillsammans
Men jag tror också att alla behöver en annan människa eller en högre makt för att hitta bort från riktigt mörka ställen. Kanske kan man säga åt sig själv att jag kommer att se något ljus ännu i mitt liv. Monica Forssell monica.forssell@aumedia.fi Tio tankar om mörker – och några om ljuset Irene Erkko är kaplan i Nagu. FOTO:MONICAFORSSELL s Som präst tycker jag det är min uppgift att våga gå med också till de mörkaste platserna och tillsammans försöka hitta ljus. Tikums nästa land efter Botswana kommer att vara Zimbabwe. Hur känns det Irene Erkko. Så gjorde ju människor förr. – Tillsammans med Senegals lutherska kyrkas arbetare försökte vi medvetandegöra alla människors lika rättigheter. Planen är att vi ska åka tillbaka till Afrika, vi är öppna för nya äventyr. Och jag tänker att vi i Svenskfinland och Sverige har en fin tradition i lucia. Och det blev ett gemensamt ärende för oss alla. Hellre stanna upp och konstatera att nu har något stort hänt och på något sätt behöver jag ta vara på det. – Egentligen tycker jag det är ljusare här än i stan! Visst är det mörkt men när det är det, syns också en tunn strimma solljus på ett annat sätt än på platser som är upplysta av artificiellt ljus. – Den påminner mig om min hund Nunu som dog när den bara var ett år och tre månader. Sitter man bara inomhus är det mörkt, men beger man sig ut i naturen kan man få syn på hur solen sätter guldkant på molnen. Det är Annas och Bertrands arbetsgivare Finska Missionssällskapet som sänder dem dit där de bäst behövs. Hundra procent av de intervjuade svarade att det var ungdomarna. – Nej, det tycker jag inte det gör. Jag var med i tiotals rum där barn dog och jag tror inte det finns något värre än att mista sitt barn. Afrika är en enorm kontinent med fantastiska variationer. Det är inte hälsosamt att bara försöka skaka av sig det som hänt och fortsätta. – Vi kom till byar där vi först sammanträdde med byäldsten, som oftast var muslim, samt byns imam om vad vårt ärende var och för att få tillstånd att vara verksamma. – Det vi måste ta i beaktande är barnens hälsa och möjligheter. Nagu Irene Erkko skulle bli läkare, men blev restonom, vildmarksguide och präst. Borde vi tänka lite mera så i vardagen. Om till exempel ett barn dör och en utomstående säger att det finns nån större mening med det så tror jag absolut inte på det. – Jag tycker man kan säga att det här är hemskt och att det här är totalt mörker men att det går att hitta en väg ut. De hjälper oss att upprätthålla och återskapa en viktig relation. Att vara i mörkret då tillsammans med dem som drabbas handlar nog närmast om att vara närvarande. Kanske bara vara tyst. Det är en version av sunni-sufism där fokus ligger på den personliga relationen till Gud. – Kanske det var när min man hade dött och jag var tvungen att berätta för mina barn att pappa har dött. Jag tycker inte man ska underskatta betydelsen av symboler som representerar dem vi förlorat. – Jag kände att det var en stor ära att få tända Nagulucias ljus i år. Hur gör du det. – Sen tänker jag att vi inte bara behöver stöda varandra i mörka stunder utan också i ljusa stunder. För någon annan något annat. För någon kan det vara att tända ett ljus eller besöka en grav. Befolkningen ligger nu på 1,5 miljarder, den förväntas växa till 2,5 miljarder till och med år 2050 och upp till 4,5 miljarder år 2100. Tröstar det att tänka att ”allt har en mening”. Marcus Prest – Den islam som finns i Senegal är unik. Varför hänger det en liten isbjörn i din bil. – Det framstår som allt viktigare för mig att se till att det stöd vi gör verkligen rotas i afrikanernas egna perspektiv, så att vi inte kommer utifrån och förklarar hur världen fungerar för dem och vad som fungerar bäst. Kyrkan uttryckte oro över att sysslolösheten driver de unga till kriminalitet och andra destruktiva livsval, säger Anna Tikum. – Det finns stora flyktingströmmar, extremism, och mängder av svåra problem. Medianåldern på kontinenten är 19,5 år. Och klara nätter ser man stjärnorna och Vintergatan. Oberoende av var jag själv är fysiskt kommer Afrika tack vare den familj jag bildat att aldrig försvinna. Det är bara hemskt och tragiskt. Men då man står i mörker vänjer sig ens ögon och man märker att det sällan är totalt mörkt. Ljuset då – hur tänker du om ljuset. Hon säger att de får se hur det blir. – Jo, jag var rädd för mörker som barn och är fortfarande rädd för att tälta ensam i mörker, så mycket vildmarksguide jag är. De brukar hjälpa. Det är betydligt mer andlighet än regler, säger Anna Tikum. Det fanns till exempel en skamkultur som omgav individer med funktionsvariation och det var något vi försöker arbeta mot. Nästa gång det är ”feelisrunda” på jobbet och någon säger att den är glad och nöjd, kanske försöka dela den glädjen i stället för att ge efter för missunnsamhet och avundsjuka. Och faktum är att många blir irriterade av allt ljus, en hektisk livsstil, mobiltelefoner som blinkar, sociala medier som pockar på. I vår kultur har vi nästan blivit rädda för att röra vid varandra men att hålla i handen eller ge en kram när det är svårt är också ett sätt att finnas till för en annan. Beröring är också ett sätt att se tillsammans i mörkret. Kanske det går att se mer än man tror också i mörkret inombords. Som präst tycker jag det är min uppgift att våga gå med också till de mörkaste platserna och tillsammans försöka hitta ljus. Vad säger man då för att trösta när det är riktigt mörkt. Kanske vi alla, på samma sätt som lucia, kan vara ljusbärare i varandras liv. Jag tror inte att Gud vill att någons barn dör. – De är ju präglade av att ha växt upp i Afrika så en viss längtan tillbaka till solen och värmen finns nog. Och det öppnade dörrar så att folk öppet började prata om det här. – Då jag gjorde en undersökning av Botswanas lutherska kyrkas diakoni frågade jag kyrkans ledning och alla anställda vilka som enligt dem var mest utsatta i samhället. Hon var min själsfrände och det var en enorm sorg för mig att mista henne. Att stänga av och vara i mörker kan också vara helande. Mellan mörkret utomhus och det mörker man kan uppleva inombords finns många paralleller. Hon ville uppleva mörkret. Jag var själv under fyrtio då. Vad har varit den mörkaste perioden i ditt eget liv. Hon liknade lite en isbjörn och isbjörnen i bilen är en symbol för henne. Är du aldrig rädd för mörkret. Min man hade cancer och han dog när barnen var små. Det finns också likheter i hur man kan tänka kring mörkret. Jag har också vissa böner som jag gillar att upprepa i vissa stunder, till exempel om jag är rädd. Familjens flickor får nu pröva på den mörka tiden i Finland. Så om man tycker mörkret är jobbigt ska man flytta till landet. FOTO:MARCUSPREST Det är mörkt nu och solen har knappt visat sig alls på flera veckor. Inte just i dag kanske eller i morgon, men någon gång. Det är först långt senare då jag studerade till sjukhuspräst som jag förstod att man behöver stanna upp, både vid ljusa och mörka stunder. Jordbrukssamhällen och storstäder. Tikum säger att det var frågan om människor, främst barn, som gömdes bort och inte hade registrerats. De första missionärerna till Afrika kom till det som idag är Namibia 1870. Sedan samlade byäldsten och imamen byn under det stora trädet i byn och där förklarade vi att vi ville stöda blinda, döva och personer med andra funktionsvariationer. – Jag jobbade som yngre som sjukhuspräst på ett barnsjukhus i Dallas i USA. – Framtiden – jag vet inte exakt hur den ser ut. – Och så tror jag på det här med att leva lite mera enligt årstiderna. – Efter att imamen hade bekräftat att arbetet inte motsatte sig något i Koranen välkomnade han och byaäldsten kyrkans arbetare. Åbo Underrättelser Onsdag 24 december 2025 Reportage 19. – Ja, men inte ser man ljuset i mörkret här heller om man inte går ut. I våras flyttade Erkko från Esbo till byn Gyttja i Nagu. – Kanske det. För tillfället har Missionssällskapet verksamhet i 11 afrikanska länder tillsammans med 25 samarbetspartners. Hur tog du dig ur det mörkret. – Jag gjorde det nog inte genast. Och stora utmaningar i att skaffa sysselsättning åt alla, och det problemet kommer att växa kontinuerligt under det här seklet. Det är möjligt att man måste vara en stund i mörkret och stå ut med det. Det där med att se mer än man tror i mörkret är väl en fin parallell till det mörker som vi människor är rädda att drabbas av inombords. Finska Missionssällskapet stöder inte bara kyrkligt arbete utan utför också utvecklingssamarbete och fredsarbetet som finansieras av Utrikesministeriet, samt ger humanitär hjälp. Säger man så vittnar det kanske om ens egen otrygghet och behov att säga något. Jag var småbarnsmamma och min inställning var att faller man så stiger man upp. Det går inte att prata bort sorg
I vardagsrummet står flera av hans instrument uppställda, bland annat hans huvudinstrument kontrabasen. Efter den första elbasen blev det ytterligare två. FOTO:TUULIMERILÄINEN Nagu Proffsmusikern Alarik Repo i Nagu räds inte utmaningar. I sin verkstad låter han träet ta ton och smäckra fönsterprofiler ta form. Alarik har själv byggt tillbyggnadens ytskikt inomhus och alla nya fönster i gammal stil. Så småningom köpte han fler verktyg för att också kunna fräsa smäckra profiler. När jag planerade tillbyggnaden besökte jag byggmässan i Åbo, där jag tog reda på att nya träfönster i gammal stil skulle ha kostat oss cirka 10 000 euro. – Jag insjuknade i TBE 2011 och blev allvarligt sjuk. Den första Nagutillverkade elbasen såg dagens ljus i Alariks verkstad 2014. Fastigheten Plyms bestod från början av ett litet torp med två små rum, men när Nina och Alarik flyttade hit permanent 2007 började de planera en tillbyggnad med badrum och vardagsrum. Alarik byggde fönstren av furu på traditionellt sätt och fogade ihop fönsterbågarna med träpluggar. – För dessa instrument gör jag först en modell av tjockt faner som jag skruvar fast i träet innan jag sågar och börjar forma instrumentet. Således köpte Alarik en bordscirkelsåg och kunskap i äldre instruktionsböcker för att tillverka fönstren själv. I bakgrunden syns den gamla ytterväggen som är ett roligt inslag i det nya vardagsrummet. Jag övade också på en gitarr. Han berättar hur han kan göra flera instrument med samma modell. Liksom många instrumentbyggare har han lärt sig genom att kopiera och göra egna små förbättringar. Alarik är i grunden musiker och kulturproducent med många strängar på sin lyra. För sina instrument har han använt många olika träslag och till och med älgben. – Jag har en bok om hur man designar en elbas eller gitarr, men jag har inte använt den så mycket. På en udde på Ramsö norr om Nagu bor Nina Söderlund och Alarik Repo i en riktig skärgårdsidyll, även om novemberregnet i dag kyler i nacken. Kontrollknapparna är av enträ, och basen har även inslag av teak. Det var då snickrandet tog fart och Alarik ordnade en liten verkstad på gården. – Jag har alltid varit ganska händig och aldrig rädd för att pröva nya saker. – Pentti Alarik Troberg härifrån holmen hade byggt fönster och gav mig några tips. Alarik har fanermodeller för instrumentens olika delar. – Ordet spred sig och det började komma beställningar på fönster, men jag har aldrig gjort någon reklam för fönstermakandet, säger Alarik. När han bygger instrument använder han bara högklassiga delar som mikrofoner och strängar. Nina köpte mig en ukulele vars strängar är lätta att spela på, och jag började träna upp fingrarna så småningom. Jag sålde den till en kompis som gjorde den klar. Den gamla huskroppens yttervägg är snillrikt bevarad som en innervägg, komplett med rödmålad panel och gamla fönster. Man måste ha en egen känsla för hur det ska bli. FOTO:TUULIMERILÄINEN Alarik Repo spelar kontrabas i Musikaliska Sällskapets orkester i Åbo. Alarik: ”Elbasen jag byggt själv är den bästa jag haft” Alariks elbas ”Repostele” har en kropp av al och en hals av lönn, men även inslag av andra träslag. Till julen 2009 stod tillbyggnaden klar med hemmabyggda fönster. Onsdag 24 december 2025 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Jag har haft fina märken som Fender och Rickenbacker, men den här har ett mjukare sound. Kroppen är av al från ön Wallmo och den bandlösa halsen är av lönn. Ena handens nerver tog skada och under en tid kunde jag inte spela alls. Ännu för tio år sedan lär någon ha spelat på den. Till saken hör att han byggde sin första elbas redan i slöjden som skolpojke. Eftersom den saknar band kan Alarik glida på halsen med fingrarna, som på en kontrabas. – Det här är den bästa elbas jag någonsin haft. Vi befinner oss i det nya vardagsrummet som är öppet upp i nock. Han har också byggt två ukuleles och två stråkharpor, en av dem efter modell från början av 1900-talet. Ytan är behandlad med bivax i stället för lack. Det är mer krävande att hitta rätt grepp utan band, men Alarik säger att man måste öva upp muskelminnet. – Den blev inte helt klar, för jag hade inte pengar till mikrofon och strängar. Flera av instrumenten har Alarik byggt själv, däribland en elbas. – Tillbyggnaden är av min design, säger Alarik. Eftersom Alarik inte ägde en elbas kom han på tanken att bygga en själv. Han spelar gärna också andra stränginstrument i många olika sammanhang och grupper. Den viktigaste kunskapen fick jag när jag tog isär ett av de gamla köksfönstren som blivit dåligt och kopierade delarna. Hans fönster finns bland annat på Kopparholm, i Korpo, på Byskär och Aspö, i Runsala, i Pargas och i Lundo