14 på Stora scenen 02 277 7377. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 202 Lösnummer 4,50 euro. 18.30 fre 25.4 kl. 18.30 lö 26.4 kl. Nummer Vecka www.åu.fi ONSDAG 23 april 2025 76 17 Svenskakurs på universitetet blev populär Sidan 10 FOTO: ANNINA SUOMINEN Räddningsverket följer noga med situationen i Ukraina Sidorna 2–3 Nya skyltar visar aktuell information om förbindelse båtarna Sidan 4 Fyra Åbobor belönas – Sam Fröjdö får medalj för folkbildande arbete Sidan 11 Inter plockade hem tre poäng från Vasa Sidan 12 Påskkycklingar blev husdjur i Pargas Sidan 7 Välkomna våren med ÅU! Få ÅU Veckoslut 3 månader för 27,95 € Prenumerera senast 25.4 DET SOM BLIR KVAR MÄNNISKOR SOM INTE VILL ELLER KAN PRATA MED VARANDRA. De sista föreställningar! to 24.4 kl
Inom Egentliga Finlands räddningsverk ska man bland annat ordna skolningar och köpa in skottsäkra västar. FOTO: JACOB HJORTMAN. 2. ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 NYHETER – Vi följer noga med räddnings väsendets situation i Ukraina och hur kriget utvecklas. När räddningspersonalen rycker ut till en plats som varit målet för en drönar attack sänder de ryska styrkorna ytterligare attacker till samma plats. Vår beredskap har förändrats ganska mycket sedan kriget började för tre år sedan, säger Sebastian Holm, räddningschef på Egentliga Finlands räddningsverk. I Ukraina har man lärt sig att parkera brandbilarna andra vägen i garagen för att de ska ta mindre skada av splitter som eventuellt kommer genom dörren. Rysslands agerande i kriget bryter mot internationell rätt, berättar Holm. – Räddningspersonal borde inte Brandkåren i Åbo rustar för krigstid •. Under krigstid förändras räddningsverkets uppdrag. Ryssland utför dubbelattacker som riktas mot räddningspersonal. Kriget påverkar hur vi förbereder oss för en eventuell krigssituation här
FOTO: KRISTIAN ELOLUOTO Rapporten rekommenderar Utgående från lärdomarna från Ukraina rekommenderar rapporten att räddnings väsendet bland annat borde utveckla: •. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi ”Vi följer noga med räddnings väsendets situation i Ukraina och hur kriget ut vecklas. Ofta märks irritationen av till exempel under samlag eller när man håller på med fritidsintressen. Efter detta, 1 g två gånger i veckan. Om du blir gravid eller upplever symtom som tyder på blodpropp, sluta använda och sök läkarvård. Det är på den punkten vi satsar resurser just nu. varje stations förmåga att skydda sin egen verksamhet genom att identifiera minor och sprängämnen •. Den aktiva substansen är estriol. Friska slemhinnor kan också minska till exempel urinvägsinfektioner. De bakre delarna är lättare att reparera än till exempel motorn. Det är ofta fördelaktigt att använda redan innan klimakteriet, eftersom östrogennivåerna kan sjunka tidigare. Räddningsinstitutet har publicerat en rapport, ”Lärdomar från Ukraina”, som redogör för hur räddningsväsendets arbete påverkats av kriget i Ukraina. Om du märker gulfärgning av huden och ögonvitorna, svullnad av ansikte, tunga och/eller svalg, svårigheter att svälja, nässelfeber, andningssvårigheter, en märkbar förhöjning av blodtrycket, migränliknande huvudvärk för första gången. Enligt intervjuade personer är det primära målet med den taktiken att orsaka större skada och förhindra att skadorna begränsas. den psykologiska eftervården för anställda •. Räddningsverkets uppdrag förändras under krigstid. Vaginal torrhet under klimakteriet är ett vanligt men behandlingsbart tillstånd. Vaginelle är en ny vaginalkräm som appliceras i slidan och stärker slidslemhinnan samt stödjer dess naturliga fuktbalans. RÄDDNINGSVERKET I Helsingfors har skaffat skyddsutrustning för krigstid, såsom skottsäkra västar. Kriget påverkar hur vi förbereder oss för en eventuell krigs situation här. Wolff_VG2025_Mar_010 Dr. Det här är en viktig lärdom för oss, som vi måste ta i beaktande om en krigssituation skulle uppstå här, säger Holm. Känslan av torrhet åtföljs ofta av klåda, irritation, sveda och smärta i slidan, vulva och yttre underliv. ?3 ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 Finns på apotek! NY Vaginelle 0,5 mg/g Vaginal torrhet under klimakteriet orsakas av hormonell obalans och minskat östrogen Hur man behandlar torrhet med Vaginelle hormonell vaginalkräm Vaginelle 0,5 mg/g vaginal kräm är avsedd för behandling av vaginala menopausala symtom orsakade av östrogenbrist. FÖR ATT räddningspersonalen ska klara av den höga arbetsbördan, och den tunga psykiska påfrestningen, har man infört ett roterande system. vara måltavlor för militära attacker. Förpackning och priser: 30 g tub, applikator, 25,86 €, aktuell prisinformation www.kela.fi/laakehaku. I rapporten berättas de försöker minimera skadorna till exempel genom att parkera brandbilarna med fören inåt i garagen. Följ doseringsanvisningarna och läs bipacksedeln noggrant före användning. Att döda räddningspersonalen ansågs inte vara det primära målet. Efter påbörjad behandling bör du besöka din läkare för regelbundna kontroller minst en gång om året. Brandbilar och annan räddningsutrustning förstörs i stor skala till följd av militära attacker. Ukraina är starkt beroende av internationellt stöd för att ha tillräckligt med hälsooch sjukvårdsutrustning. beredskapslager av slangar •. samarbete med olika med borgarorganisationer •. – Förstavårdare har haft lättare skyddsutrustning i användning under en längre tid, och vi kommer skaffa sådan utrustning även för räddningspersonalen. A. Självmedicinering. Att behandla torrhet förbättrar livskvaliteten och gör bland annat sex lättare. Om det i dag uppstår farliga situationer där mer skyddsutrustning skulle krävas ingriper vi inte utan väntar på att polisen anländer, säger han. – I en krigssituation är att röja rasmassor ett viktigt arbete. Denna hormonella obalans kan orsaka en mängd olika symtom, inklusive vaginal torrhet. Vi prioriterar då att rädda liv i första hand och i andra hand att skydda egendom. Vaginelle ett nytt receptfritt läkemedel för lokal östrogenbehandling Räddningschef Sebastian Holm säger att beredskapen har förändrats en hel del sedan kriget i Ukraina bröt ut. De vanligaste biverkningarna: smärtsam ömhet i brösten (mastodyni), vaginal sveda eller klåda, viktökning på grund av vätskeretention, förhöjt blodtryck, illamående eller andra gastrointestinala symtom. – Vi måste prioritera på ett annat sätt, eftersom antalet uppdrag ökar. Räddningspersonalen från landets västra delar avlastar personalen från de krigsdrabbade östra delarna. Dosering: Den rekommenderade dosen är vanligtvis 1 g/dag under de första 3 veckorna. Det kommer kräva nya verktyg. Det lindrar obehag som orsakas av förtunning av slidslemhinnan, såsom sveda, klåda och smärta. Men det har man ännu inte gjort i Egentliga Finland. Det verkar främst lokalt i slidan. Wolff Finland Ab. Administreras med en applikator djupt inne i slidan på kvällen innan du går och lägger dig. Där beskrivs dubbelattackerna, som Holm berättar om, som en stort fara för räddningspersonalen. 03/2025 Dr. Krämen kan även användas för att behandla vulvans slemhinnor, vilket förstärker effekten. August Wolff GmbH & Co KG Pharmaceuticals. Marknadsförare: Dr. Efter detta, 1 g två gånger i veckan. Tala med din läkare innan du börjar använda och om ditt tillstånd inte förbättras efter 3-4 veckor, eller om det förvärras. MERA DETALJER om beredskapen inför eventuella krigstider avslöjar Holm inte, eftersom uppgifterna är sekretessbelagda. Startdos 1 g/dag under de första 3 veckorna. Innehavare av försäljningstillstånd: Dr. Estriol ersätter östrogen som produceras av kvinnans äggstockar. Produkten ska inte användas om du har har, misstänks ha, eller tidigare har haft bröstcancer, östrogenberoende cancer, oförklarlig vaginal blödning, obehandlad endometriehyperplasi, om du har eller har haft venös trombos, koagulationsrubbning, om du har eller nyligen har haft en sjukdom orsakad av blodproppar i artärerna, leversjukdom, porfyri eller om du är allergisk mot estriol eller någon annan ingrediens i denna produkt. Vår beredskap har förändrats ganska mycket sedan kriget började för tre år sedan.” SEBASTIAN HOLM räddningschef på Egentliga Finlands räddningsverk. en strategi för hur brand stationer och utrustning ska skyddas Rapporten kan läsas på Räddningsinstitutets webbsida. Krämen används för lokal behandling av besvär som vaginal torrhet eller irritation hos kvinnor i klimakteriet (minst 12 månader sedan den senaste menstruationen). Inom Egentliga Finlands räddnings verk förbereder man just nu en omfattande skolning i att röja rasmassor, som ska bli av under hösten. Wolff Finland Ab, Erottajankatu 2, 00120 Helsingfors Under klimakteriet, och ofta även före själva klimakteriet, minskar östrogennivåerna. Tyngre, ballistiska skottsäkra västar kommer vi också investera i
– Vi håller på och nöter in rutinerna nu. Då uppdateras informa tionen på skyltarna. Stora delar av den växande rymd och satellitbranschen i lär i framtiden skötas av och med hjälp av kommersiella aktörer. Grundades 1999. •. – Utgångspunkten är alltid att vi kör enligt tidtabellerna. SYFTET ÄR ATT betjäna kunderna bättre och främja samverkan med dem, enligt de önskemål som Fin ferries fått ta del av. Omsättningen i fjol cirka 1,3 miljoner euro, med under tio anställda. Vi vill förbättra interaktiviteten med våra kunder och troligen blir nyttan större med skyltarna som sätts upp på Pargas och Nagusidan ungefär en kilometer från färje fästena, säger Fagerström. Information om anslutande förbin delser, personalens matpauser samt om det pågår nödutryckningar som förändrar tidtabellerna kommer också att stå på tavlorna. De stora tavlorna är framtagna spe ciellt för Finferries livligaste rutter, alltså i Pargas skärgård. FOTO: PRESSBILD/FINFERRIES Som mobiltelefoner. ASRO UTVECKLAR också speciella, minimala mikroskop med vilka man kan följa med biologiska prover i rymden. Åboföretaget har redan i över tio år tillverkat så kallade EAD strålningsmonitorer i samarbete med tyska rymdmyndigheten DLR. De är tänkta att användas i rymden redan nästa år. – Det kommer skyltar längs Skär gårdsvägen i Pargas och Nagu, cirka en kilometer från färjefästena, i månadsskiftet juni–juli, säger han. 4. Det här lovar gott också för Åbo företagets framtid, konstaterar vd:n Jussi Lehti. Finns på Tieragatan 4 i Österås. – De skyltarna blir betydligt min dre, säger Fagerström. Den nya versionen ska vara mobil och kunna fästas på astronauternas dräkter. Nu har bolaget ett nytt projekt på gång: att för det internationella Artemisprogrammet, som åter ska ta människan till månen, vidare utveckla sina strålningsmätare. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Nu finns skyltar med aktuell info om förbindelsebåtarna •. FOTO: JAN-OLE EDBERG ASRO •. Bolagsnamnet är en förkortning av Aboa Space Research Oy. FOTO: NASA Asros produktchef Kiira Tiensuu ansvarar för utvecklingen av mikroskopen . •. ASROS VD Jussi Lehti säger att det är fantastiskt att bolaget får vara med i Artemisprogrammets fortsättning, som kan ta mänskligheten längre än någonsin förr. – Tack vare våra mikroskop får man mycket mer information i real tid om hur de biologiska proverna reagerar i rymden. I framtiden kommer bland annat vajerfärjor i insjöarna i Finland att få skyltar med info som kan uppda teras i realtid. Bolagets teknik har redan tidigare använts i rymden. Bolaget konstaterar att verksam heten vid den internationella rymd stationen ISS uppskattas ta slut kring 2030. Teknologin kan bland användas inom medicinsk forskning och för utveckling av läkemedel, säger hon. Artemisprogrammets långsiktiga mål är dessutom att förbereda be mannade färder till Mars. Nu har Finferries lagt upp skyltar som visar aktuell informa tion om förbindelse båtarnas läge och tid tabeller elektroniskt. Asro utvecklar sina mikroskop inom ett teknikutvecklingsprogram vid Europeiska rymdorganisationen. Nu utvecklar Asro en bärbar version av monitorerna. Programvaran finns ombord. •. FOTO: SUSANNA LANDOR Finferries vd Håkan Fagerström säger att rutinerna med realtids informationen nöts in nu. På de elektroniska skyltarna uppdateras aktuell information om tidtabellerna i realtid. Traditionellt har man skickat ut proverna i rymden och undersökt dem då de återvänt till jorden, be rättar bolagets produktchef Kiira Tiensuu. Skyltar där aktuell information uppdateras elektroniskt har satts upp på flera håll i skärgården strax före påsken. Strålningsmätarna ska trygga de europeiska astronauternas arbete på den internationella rymdstationen och under Artemisprogrammets kommande månfärder, berättar Åboföretaget i ett utskick. ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 NYHETER Skyltar har satts upp vid färjefästena i Lillmälö (Pargas), Pärnäs (Nagu), Retais (Korpo) och Kittuis (Hout skär). Systemet baserar sig på att perso nalen på båtarna matar in nödvän dig aktuell info. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Lilla Åboföretagets rymdäventyr fortsätter En av Åboföretaget Asros strålningsmonitorer ombord på rymdfarkosten Orion för några år sedan. Skyltarna placerades ut den här veckan och flera är på kommande, berättar Finferries vd Håkan Fagerström. – Strålning är ett betydande hot mot människorna under rymdfär der. Helt perfekt fungerar systemet inte ännu: några kommentarer om felaktig information på tavlorna har skrivits på sociala medier under påsken. Men i det nya projektet är rollerna ombytta: Åboföretaget är huvuden treprenör och DLR underentrepre nör. ”Strålning är ett betydande hot mot människorna under rymd färder.” JUSSI LEHTI Asros vd. Bland annat fanns fem av Asros strålningsmätare på insidan av farkosten Orion när den skickades mot månen 2022. Ungefär så stora är Åboföretaget Asros strålningsmonitorer för rymden. FOTO: ASRO Vd:n Jussi Lehti ser ljust på framtiden. Den ska ha ökad batteri kapacitet och trådlös dataöverföring. Under vissa livliga perioder, som påsken och midsommaren, kommer vi till ett non stopläge där båtarna kör oavbrutet. För att de ska lyckas behövs behövs noggrann information om strålningen, så att astronauterna klarar sig i de speciella förhållan dena, säger Lehti
Ibland döljer tystnaden maktens hårdhänthet. Oksanas mamma har inte mycket värme till övers för sin dotter. Det får en mörkare ton av det faktum att Oksana är lesbisk. Arbetena innebär att tio träd måste fällas. Renoveringen gäller Axelia I. När jag vet det och läser ”Sår” tänker jag på nobelpristagaren Annie Ernaux, som skrivit så ingående om familjerelationer. ACS Snart är nya akademi byggnaden Astra klar i universitetskvarteren i Åbo och då börjar arbetena med följande. Det är en färd uppdelad på flera flygrutter, och varje påstigning orsakar oro på grund av ”specialbagaget”. Carina Holm Nu ska Axelia I i Åbo byggas om för Novia Axelia I ska genomgå en grundlig renovering för att Yrkeshögskolan Novia ska kunna flytta in. ?5 ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 NYHETER Som att lysa sig fram genom tajgan med ficklampa Det finns böcker man bäst tar sig an nära förfallodagen och läser i ett lite jagat tillstånd. Det handlar om en lycklig, välgörande relation. Men litteraturen bryr sig just inte om det. I Oksana Vasiakinas roman är såret förhållandet till modern. Deras rötter har förorsakat skador på byggnaden, står det i bygglovsansökan. Romanerna efter ”Sår” handlar om fadern och om moster Svetlana, hur hon ser på deras liv. Ingripanden och våld mot homosexuella har också rapporterats. ”Sår” är därför en roman om att kämpa och hålla ut. Och skrivandet ett sätt att bli varse det. Biblioteket har märkt lånet med en digital lapp: ”En annan kund har reserverat denna”. ÅU Sofia Virta i blåsväder om mannens kalhygge Sofia Virta har själv inte andel i mannens skog i Nådendal men gick ut med felaktiga uppgifter om mannens avverkningar. Vasiakinas prosa lyser sig fram som med en ficklampa. Hon är en av flera fina översättare av rysk litteratur som är finlandssvenskar, hur stiligt är inte det! Jag hoppas att de övriga romanerna av Vasiakina hamnar hos någon av dem. Och hon har inte heller värmts av sin mamma, det finns en tystnad mellan generationerna. Att få mammans aska i jorden är det konkreta, mödosamma projektet. FOTO: KIM LUND De grönas partiordförande och nyvalda fullmäktige ledamot i Åbo, Sofia Virta, har varit i blåsväder under påskhelgen. Varje möte med flygplatspersonalen kan äventyra resans tidtabell eller för alltid skilja dottern från moderns kvarlevor. När boken kom ut i Ryssland 2021 hade man redan lagstiftat mot beskrivningar av ”icke-traditionella relationer”. Och död och övergivande. Och nu råkar det sig så att jag läser den precis innan påsk, en högtid som uttryckligen har sår som motiv. De gröna är kritiska till att hela skogsområden avverkas på en gång. I alla fall refererar Vasiakina – när nutid dyker bland tidslagren i romanen – flera gånger till ”min fru”. Den här uppgiften har ändå visat sig vara fel och enligt uppgifter i Seiska och andra medier ska området som kalhuggits vara 13 hektar stort. Husets teknik ska förnyas och fler toaletter ska byggas. I bygglovsansökan står det att i princip alla icke-bärande konstruktioner i Axelia I ska rivas. Befolkningsskyddet ska uppdateras. Det kan faktiskt kännas säkrare. Processen ska utmynna i läkning, man ska må bra. Känns också bra att det köas för Oksana Vasiakinas roman ”Sår”. Den diskuterar litteraturteori och mytologi. FOTO: PIA HEIKKILÄ. Hon valde alltid männen, skriver Oksana Vasiakina om modern, som en förklaring till sin åsidosatthet. Skrivandet måste ta andra vägar. Axelia består av två delar, med Axelia I mot Biskopsgatan med tidstypisk betongfasad från 1975 och tilläggsdelen Axelia II från 1995, med en fasad gjord av betong, glas och stålytor. Det var mörka tunga texter, det påminde om ett stycke löst tyg dränkt i smuts, vatten och blod.” Dikterna får inget gensvar hos den hon mest vill väcka. Den nuvarande aulan och trappan ska rivas och ersättas med en ny aula i tre våningar. Nu ansöker Finlands universitetsfastigheter om bygglov för Axelia I på Biskopsgatan 8. Det kan faktiskt kännas säkrare. Det handlar om att riva inuti byggnaden och göra om rumsfördelningen där. Texten har inslag av dikt (egen och andras) och infogade essäer (om skrivande). ”Sår” är den första av Oksana Vasiakinas romaner som kommer på svenska. Igen och för alltid. Också fasaden mot Biskopsgatan förändras. Den är översatt av Janina Orlov och Lida Starodubtseva. Det får bära vart det vill. Som livet självt, svarar jag klichéaktigt på liknelsen. Det får bära vart det vill. Fast Vasiakina har inte något av hennes komprimerade åskådliga stil och hon använder sig inte av Ernauxs ”sociologiska” distans. Samtidigt förnyas gården utanför huset. VIRTA UPPGER att hon blandat ihop olika begrepp och därför fått om bakfoten hur stort det avverkade området egentligen var. De stora berättelserna har alltid motsvarigheter i våra liv. Att skriva sig fram till sig själv är sammantvinnat med det, lika mödosamt: ”För mig har poesi alltid varit hur jag tänker mig världen och min plats i den. Läkning talas det mycket om i dag, särskilt gällande icke-kroppsliga sår. Tidningen Seiska avslöjade för en dryg vecka sedan att Sofia Virtas man Atte Ailio låtit kalhugga ett skogsområde på hela 30 hektar i Rimito. Janina Orlov är en eminent översättare av skönlitteratur från finska, men ryska finns också i hennes repertoar. Perspektivet är uppifrån, och den sträcker sig ändlöst åt alla håll. Tanken är att huset ska göras om så att Yrkeshögskolan Novia ska kunna flytta dit. Och den här gången känns det mäktigt. Efter att nyheten publicerats krävde Virta en korrigering av antalet hektar som avverkats och påstod att det bara handlade om tre hektar. Vasiakina växlar genre där det behövs. PERSPEKTIVEN HAR ÄNDÅ LIKHETER, bägge författarna skriver om klassresor och om samhällets direkta inverkan på familjeliv och känslor. Nu låter våra amputerade kontakter oss få veta alltför lite om litterärt liv i Ryssland, vad som går att skriva, vilka risker en författare kan ta. Mot Biskopsgatan ska det byggas en ny entré och samma sida av huset ska också få reklamskyltar. Och som hastigast fångar hon tajgan. Men berättelsens huvudspår berättar om hur dottern efter mammans död i cancer reser med hennes aska till den sibiriska hemstaden. Hon använder själv den bilden
Villkor före annonspublicering: Falska nyheter bredvid min annons är helt okej. ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 NYHETER KOTIMAINENMEDIA.FI Läs om varför ansvarstagande annonsörer väljer inhemska nyhetsmedier som baserar sig på fakta, sysselsätter i Finland och främjar demokrati. Det är okej att ha material som kränker mitt varumärke nära min annons. Jag godkänner villkoren Jag godkänner att diskussionen inte kommer att modereras. Jag har inget emot att synas bredvid hatpropaganda. 6. Min annons får visas i samband med tveksamt innehåll. DU BEHÖVER INTE GODKÄNNA ALLT Annonsör!
Att ha höns i Pargas centrum har inte varit ett problem för Kavanders familj. Det är väldigt roligt att följa med hur mammorna lär sina kycklingar allt från att picka till att bada i sanden. Tidningspapper och spån spriddes ut i en bur på vardagsrumsgolvet, där kycklingarna fick bo tills de växte till sig. Av äggen lagar de allt från omelett till paj och det som blir över ges åt bekanta. Tvärtom tycker nog gran narna att det är trevligt med höns. TOTALT HAR FAMILJEN Kavander nu åtta hönor: Pärla, Fjäder, Gullan, Filip, Kycklingen, Polly, Lurvis och Nugget. Hönshuset är isolerat och inne finns ett värmeelement och en värme lampa. FOTO: MAJA MEURMAN •. – Hönorna kacklar på men ingen har klagat. Därtill får de glädje av de goda ägg gen som hönorna värper. För att kunna ha hönorna året om har familjen gjort om sin lekstuga till ett hönshus. – Det är terapeutiskt att gå ut i in hägnaden och prata med hönorna. – På sommaren utvidgar vi inhäg naden så att de får gå lite friare på gräsmattan. FOTO: MAJA MEURMAN ”Hönorna kacklar på men ingen har klagat. Tvärtom tycker nog grannarna att det är trevligt med höns.”. Ett tak skyddar hönorna från rovfåglar och fågelinfluensa. Jag sitter gärna där en stund och har dem i famnen, säger Tanja om vad hönorna ger familjen. Jag skulle gärna ha som marlamm också, men det går inte så här i city. – Om man är intresserad av djurhållning är hönor lämpliga att börja med. – Vi har i två omgångar köpt be fruktade ägg och låtit våra hönor ruva dem till kycklingar. Med pälsallergiker i familjen kunde vi inte skaffa andra husdjur. FOTO: TANJA KAVANDER Hönan Nugget växte upp i Tanja Kavanders vardagsrum. För sex år sedan bestämde sig familjen Kavander för att skaffa äkta påsk kycklingar. Vissa är nyfikna och vilda, andra blyga, tama eller ”bossiga”. Att ha en tupp är ändå uteslutet, menar Kavander. De får höns foder men också matrester, gröt och sallad. Vid påsk brukar de få mellan ett och tre ägg om dagen, medan de under somma ren får kring fem eller sex. Hönorna har tydliga personlighe ter. Denna påsk trivs den nu sexåriga hönan Nugget lika väl i Tanja Kavanders famn som med sin flock ute i inhägnaden på familjens gård i Jonsäng i centrala Pargas. Året där på blev det ännu fler kycklingar. ?7 ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 NYHETER – Det var coronatider och vi var mycket hemma. Maja Meurman maja.meurman@aumedia.fi Påskkycklingar blev husdjur för familj i Pargas centrum Hönsmamman tar sitt jobb att skydda och lära upp sina kycklingar på allvar. Till påsk dukade familjen Kavander med de naturligt pastellfärgade äggen. Lekstugan är omringad av ett sta ket som har grävts en halv meter ner i marken för att hålla räven ute. Tanja Kavander säger att hönorna överlag är lättskötta
Ibland är vi trötta, vilsna eller superkreativa. Förbättra, för nya. Ingen vet riktigt varför vi gör det vi gör. Byråkratin bygger ofta på rädsla och kontroll. 89). – Allt är bråttom, men inget är vik tigt. •. Den suger ut kreativiteten. Vi behöver skapa andrum i våra system – rum för reflektion. Vi söker mening. Därför är det viktigt att studenter lär sig använda det och har möjlighet att öva på dess användning. Det är inte helt ovanligt att en student har gjort ett till synes förträffligt arbete för en kurs. (Riksdagens justitieombudsmans berättelse år 2021, s. Det är ju trots allt viktigare med en femma på betyget än att man faktiskt har lärt sig något. Men när den sväller okritiskt blir den som en skog av regler där man inte längre ser trädens rötter – alltså varför reglerna ens finns. – Se kultur som strategi. – Ställa bättre frågor. 342)”. Hur kan vi göra detta mer mänsk ligt – inte bara mer effektivt. Konstigt nog följer det regelrätt samma struktur och språk mönster som flera studentkollegers. Vi sammanträder, men kommer inte vidare. Beslut som fattas med eftertanke är ofta bättre än snabba, reaktiva svar. På en del skyltar saknas texten på svenska och på andra finns en text med en mindre bokstavsstorlek på svenska och engelska, medan texten på finska har ett betydligt större format. – Tillåta mänsklighet. Teknik är fantastisk. Det betyder mindre tid i undervisningen att stöda den allt större variationen av färdigheter och kunskaper som studentmassan har. Något man kan luta sig mot när det blåser. I stället för att ge fler svar och direktiv, behöver ledare våga ställa frågor som öppnar. Maja Meurman maja.meurman@aumedia.fi Svenskan på andra plats på Åbos skyltar Bland annat så här skriver seniorerna till staden: •. Det är ett skifte som börjar i synsät tet: – Från prestation till relation. Nästan som om det vore samma författare som har skrivit texten. Ju mer komplex världen blir, desto mer behöver vi mänskligt språk. Men samtidigt ser vi fler som kän ner sig utbrända, tomma, vilsna i arbetet. Ledare bör vara som ett träd – sta bilt, med rötter. Objekt som i första hand har ett svenskspråkigt namn, såsom Sirk kala skola, har alltså skrivits med en större text på svenska än finska och engelska. Det otroliga är att statens finansieringsmodell för högskolor inte i något anseende hänvisar till krav på kvalitet. Från kontroll till tillit. Man följer checklistan för att inte göra fel – men slutar tänka själv. Vara kompass – inte GPS. Människor går hem utmattade utan att ha lyft något fysiskt. Vi behöver mänsklig design – inte bara funktionell. Byråkratin började som ett sätt att skapa rättvisa och struktur. Det är det psykiska trycket: förväntningar, granskning, ständig uppkoppling. Man förstod att vitsordet reflekterade den arbetsinsats man lagt ner på sin kurs och inte en orättvis handling riktad mot en personligen. Mer varför än hur. Studenter kan betydligt mindre när de kommer till högskolorna och man måste börja med att utveckla mer grundläggande kompetenser än tidigare. Kvalitet är inget som belönas, endast kvantitet – det senare går att generera, men det förra skapar mervärde. DE FLESTA andra platser, däribland olika parker och Åbo slott, har fått sitt finska namn skrivet med större text, medan de svenska namnen skrivits med mindre textstorlek även om de är lika officiella. Det kan mycket väl vara det. Vi behöver återföra närvaro och känsla i hur vi organiserar arbete, skola, vård, politik. Vi behöver prata mer om livskva litet än kvartalsmål. Det börjar hos en själv, våga vara människa, inte robot. Då det finns allt färre resurser och en allt starkare offentlig dis kurs kring hur viktigt det är att prestera i alla livsområden så är det kanske inte så konstigt att man tar sig till AI för att få fulla poäng. Och just nu skaver det. •. Men i en komplex värld kan vi inte ”styra” som förr. De föreslår att skyltarna kor rigeras och att staden ska uppdatera sina principer för hur de skyltar. Och system som inte ser det, kommer i längden att kollapsa under sin egen tyngd. Och till slut farlig. En mänsklig arbetsplats har plats för skratt, pauser, konflikter, tillväxt, tystnad, kreativitet – och liv. – Från rädsla för att göra fel – till modet att testa och lära. Ändå ska man upprätthålla samma nivå av utexaminerade som tidigare och med en stramare budget. Myndigheten ska både i sin betjäning och i annan verksamhet utåt visa att den använder båda språken. Vi behöver: – Skapa trygghet – inte press. Johnny Långstedt FD ”Kvalitet är inget som belönas, endast kvantitet – det senare går att generera, men det förra skapar mervärde.” Vi står inför en tyst kris Teknik och system springer framåt i rasande takt. ÅBO STADS evenemangsdirektör Antti Kirkkola är ansvarig för skyltarna, och säger att det i skylt ningskonceptet inte var meningen att särbehandla språken. I praktiken betyder det större grupper och färre möjligheter att skapa växelverkan i undervisningen. Mål, nyckel tal, uppföljning. Ledare formar den – varje dag. Det påtalar föreningen Svenska Seniorer i Åboland i ett brev till Åbo stad. Arbetsplatser är sociala, känslo mässiga och kulturella rum. Men verkligheten är en annan. Att inte genast lösa, automatisera eller processa allt. I organisationer betyder det att våga värdera pausen lika högt som produktionen. Orsaken att studenter själva ska utföra olika former av uppgifter är det studenten lär sig genom processen som leder till en utförd uppgift. När vi utvecklar ny teknik eller processer, borde vi alltid involvera dem som påverkas. Enligt honom har man skyltat en ligt principen att platsens ”officiella” namn är skrivet med större text, medan objektets namn på det andra inhemska språket och på engelska skrivits med en mindre bokstäver. Jag tror vi behöver mer mod att stanna upp. Det handlar inte om att vara motståndare till teknik. Le darskap som erkänner människans växlingar skapar lojalitet och glöd. Vi har länge sett arbetsplatser som produktionsenheter – där varje individ är en kugge i maskineriet. Introduktionen av generativ artificiell intelligens har gjort många uppgifters pedagogiska värde så gott som noll. Men det är bra att det nu kommer upp och vi kommer att behandla ärendet i stadens styrgrupp för skylt ning. Men teknik utan etik, utan mänsk lig klangbotten blir kall. Dessvärre har kolleger som har undervisat längre än jag med egna ögon sett hur nya studenters färdigheter när de påbörjar sina studier blivit allt sämre. Finansieringen till högskolorna per utexaminerad har nästan halverats sedan 2010talet. Det är inte en plats där vi döljer vilka vi är, utan där vi kan komma till jobbet som hela människor. Justitieombudsmannen har i sin avgörandepraxis konstaterat att likabehandling av nationalspråken också handlar om förhållandet mellan texten på nationalspråken och texten på främmande språk. ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 DEBATT & NYHETER KOLUMNEN Hur ska vi bedöma robotar. Vi jagar deadlines som om allt är livsviktigt – men ofta för att undvika skuld snarare än för att uppnå något vi tror på. ”Enligt språklagen ska en tvåspråkig myndighet betjäna allmänheten på finska och svenska. Det här betyder till exempel att myndigheten ska se till att skyltar och informationstavlor finns synliga på båda språken (23 § 2 mom.). Idag ser det lite annorlunda ut. Där idéer får komma som de är, inte paketeras för att se ”rätta” ut. – Kalendern är full – men tom på riktning. Människor presterar bäst när de känner sig trygga, inte övervakade. Skapar rädsla istället för hand lingskraft. – Vi önskar att staden ska beakta att vi har två jämbördiga språk i Finland. – Från resultathets till riktning och rytm. Beslut förhalas. 8. Det ska gå snabbt. Tom. Allt som går att mäta är inte vär defullt – och allt värdefullt går inte att mäta. Jonna Moberg Kimitoön Flera skyltar i Åbo motsvarar inte principerna för likvärdig behandling av de två nationalspråken. Världen springer – men till vad. – Svenskan är viktig för oss i Åbo, tillägger han. Att inte försöka få en femma i alla kurser var en mycket naturlig företeelse under min studietid. MEN ETT ÄNNU STÖRRE problem är att studenter i allt mindre utsträckning lär sig de färdigheter de förväntas då de genererar sin väg genom utbildningssystemet. Byråkratin som kväver istället för bär. – Från kontroll till förtroende. – Det har aldrig lyfts fram att det här sättet att skylta är problematiskt. Vi behöver sakta ner för att tänka bättre. Under de gamla goda tiderna var att fuska på kurser att man smugglade med sig en lapp till tenter, kanske regelrätt plagierade eller att man läste introduktionen, ett kapitel i mitten av boken, och sammanfattningen. Teknik med empati – Vi bör fråga oss: vem tjänar på det här systemet. Vi måste istället orientera. Mer relationer än roller. Det är som att vi springer allt fortare i ett hjul vi inte längre själva ritar. I stället pratar man om fusk och lathet. Hur kan vi skapa system som för står att människor inte är maskiner. Tillgången till generativ AI gör försämrar deras möjligheter att lära sig under sina studier. Jag tror vi står inför en sorts tyst kris! Vi har skapat system, strukturer, appar och processer som hela tiden optimerar, skalar upp och effektive rar – men vi har glömt människan i mitten. Om vi kommer fram till att skyltarna inte är lämpliga eller att det finns juridiska problem kommer vi att korrigera dem, säger Kirkkola. Där bygger vi vår identitet, hittar (eller tappar) mening, och formar relatio ner. En praxis där de svenskspråkiga texterna till stilen likställs med texterna på främmande språk behandlar inte nationalspråken jämlikt. Det är inte heller långsiktigt att begränsa användandet av AI eftersom det är ett effektivt verktyg för att generera olika typer av innehåll. Jämlikhetskravet innebär bland annat att minoritetsspråket inte får diskrimineras, till exempel så att den text som används är klart mindre än texten på majoritetsspråket (RP 92/2002 rd, s. De är visserligen problem. Den fokuserar på att finansiera högskolor på basis av hur många kandidater, magistrar och doktorer de utexaminerar årligen. Men till skillnad från arbetslivet är inte slutprodukten det huvud sakliga syftet med en pedagogisk övning. Det ska också synas i skyltningen, säger föreningens ord förande Kjell Wennström. DAGENS LEDARSKAP har länge vilat på idén om ”styrning”. Att få bukt på användningen av AI är svårt eftersom följderna är få om man inte kan bevisa utan tvekan att AI olovligt har använts i uppgifterna. Det handlar om basförmågor som läsförståelse och räkenskap. Några symptom på att arbetslivet behöver en ny riktning: – Trötthet utan fysisk ansträng ning. Mätbart, förutsägbart, rationellt. Det är denna grundläggande insikt om undervisning som man inte diskuterar överhuvudtaget i den offentliga debatten kring AI
– Vi får använda deras område och toaletter med mera, säger han. Det disiga ”sommarvädret” med 20 plusgrader klagar ingendera på. Bland bilarna står Åbobon Harriet Klåvus som just har sålt en kasse med grönväxter. Evenemanget har fortsatt växa men vädret påverkade också antalet besökare i år, konstaterar han. Ilmanen gläds över samarbetet med föreningen Turun Hippos. En timmes bilfärd har Someroborna Birgitta Lukumies, Päivi Saarinen och Viivi Korpi-Seppälä. Parkeringsplatsen var full och funktionärerna hade fullt upp med att dirigera trafiken redan tidigt på morgonen. Lionsklubben i Littois i S:t Karins delar ut 4–5 000 euro till välgörande ändamål varje år. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi 7?000 besökte utomhusloppis •. En ogräsklippare beskriver de som det bästa och mest nödvändiga fyndet men också böcker har de håvat in. De äter varsin bunke med ärtsoppa. Pirkko och Mauno Kukkula var på plats på loppisen i Skogsbacka tidigt och lassade hela bilen full med grejer i hopp om att sälja bort dem. SJÄLV HAR HON tidigare år köpt praktiska saker som bland annat gamla yxor och ställningar som användes för länge sedan för att spinna garn. FOTO: EMILIA ÖRNMARK Med hopp om att fynda lite godis. – Ja, om en månad byter jag faktiskt efternamn för då gifter vi oss, säger Myllymaa. Det utlovade fina vädret tror hon har lockat hit extra mycket folk i år, fast det var mycket kallt på morgonen då hon anlände. Jämfört med korven för tre euro är det mycket bra. Talvitie hade fyndat en gammaldags prydnad i form av en träsko. De bär på en kasse med fynd – och ett lass med grejer har de redan hunnit föra till bilen. Föremålen kommer från en äldre nära anhörig som flyttat till ett serviceboende. Ingen av dem är ute efter något särskilt men Frans har fått en grön leksakstraktor. FOTO: ANNINA SUOMINEN. FOTO: ANNINA SUOMINEN Päivi Talvitie från Åbo hade med sig Petja, en rysk vinthund (Borzoi). LUNDOBOR ÄR också Ville Mäkelä och Saila Myllymaa med sonen Frans som sitter på gräset i en backe och äter mellanmål. Efter ärtsoppan ska de kolla in en monstertruck som ställs ut på en kulle. FOTO: ANNINA SUOMINEN Harriet Klåvus har just sålt en kasse med grönväxter. FOTO: ANNINA SUOMINEN Lite senare på eftermiddagen var det dags för käpphästrace. – Vi delar ut stipendier för totalt 1 200 euro, säger Ilmanen. Pirkko och Mauno Kukkula från Lundo hade lassat bilen full med kärl, smycken, verktyg och en 30-årig bibel i glänsande läderklädd låda. Långfredagens bakluckeloppis var medicin för folk med värkande fyndtänder. – Jag har varit här många, många år och köpt saker och nu passar jag på att försöka bli av med grejer. Något särskilt var de inte ute efter på loppisen. De har sålt grejer här två gånger tidigare och beskriver stället som trångt men helt okej och relativt billigt att betala 10–15 euro för en plats. Summan som försäljarna betalade doneras till högstadieelever i S:t Karins. – Det är otroligt bra kvalitet med tanke på priset som är fyra euro. Pusslen har gått åt jättebra. – Det är väldigt trevligt att gå runt och prata med folk här också, konstaterar hon. FOTO: ANNINA SUOMINEN Ville Mäkelä och Saila Myllymaa köpte en leksakstraktor åt sonen Frans. Pusslen som hon hämtade med sig har gått åt bäst på loppisen. ?9 ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 NYHETER Lions Club Littois evenemang vid travbanan i Skogsbacka i Åbo lockade 7 000 besökare och kring 220 var på plats med bil för att sälja. – Det här har blivit en tradition! Vi var här i fjol också, säger Lukumies och alla skrattar. Evenemanget har ordnats ungefär 15 gånger och återkommer i början av juni, säger Seppo Ilmanen, en av arrangörerna från Lionsklubben. – Det är smidigt att bara köra hit med bilen, men vi fick vänta ganska länge på morgonen innan vi slapp in, säger Mauno Kukkula. FOTO: ANNINA SUOMINEN Birgitta Lukumies, Päivi Saarinen och Viivi Korpi-Seppälä lät ärtsoppan väl smaka. – Det har nog aldrig varit så mycket folk här tidigare, säger hon
Jag visste till exempel ingenting om Folkhälsan förutom att jag kände till namnet. – Det är kanske mest för att jag har en finlandssvensk partner. För Vehka Liimatainen är ordförrådet det knepigaste. Det är ett nordiskt företag och jag tänkte att det är bra att ta den här kursen och öva mera på svenskan. Kursen avslutas med en heldagsresa till Helsingfors där de besöker Språkinstitutet, Svenska Litteratursällskapet och Ateneum samt ser en musikal på Svenska teatern. I år är vi 19, säger Anne-Maj Åberg, universitetslärare i svenska och nordiska språk. 10. Vi har finlandssvenska kompisar och skulle gärna kunna båda språkvariationerna men det går inte riktigt. Att ha gått i en liten skola i Elimä lade också grunden till svenskintresset. Hon kommer från Elimä i Kouvola. – Jag arbetar på tre språk: finska, svenska och engelska. Gruppen lyfter fram studiebesöken som en av de positivaste sakerna med kursen. Liimatainen växte upp i Vaajakoski i Jyväskylä. Hon ville nämligen studera spanska där, men det var inte möjligt. Finlandssvenskheten märks överallt här. Eero Meltovaara från Pöytis bestämde sig för att gå kursen av två orsaker. Det har till exempel varit lite svårt att delta i diskussioner på villaavslutningar. DET ÄR ÄNDÅ först då jag frågar vad som har varit svårast med svenskan under studierna som KAJ dyker upp på intervjun. DÅ ÅU INTERVJUAR tre av kursens nuvarande studerande i universitetsbyggnaden Calonia står det klart att kursen är betydelsefull för dem. Meltovaara lyfter också fram finlandssvenska traditioner som intressanta. – Jag har finlandssvenska kompisar men inte ens de har känt till allt som vi har gått igenom på den här kursen. Förutom Folkhälsan har gruppen bland annat besökt Åbo Akademi. FOTO: ANNINA SUOMINEN. – Min partner har släktingar i Närpes och deras dialekt är ibland lite svår att förstå. Dessutom har Meltovaara alltid intresserat sig för språkpolitik. En av orsakerna till fördubblingen är att kursen numera är öppen för alla studerande på Åbo universitet. Han arbetar på ett försäkringsbolag där han talar svenska varje dag. Vasas flora och fauna, GUN och Ratatosk är några finlandssvenska band som de gärna lyssnar på. Jag blev överraskad över hur mycket viktigt jobb de gör, säger Liimatainen. – Jag förstår andra som talar svenska bra, men har själv svårare att uttrycka mig, säger hen. Gruppen är bland annat bekanta med Ted Forsström och Kaj Korkeaahos podd ”Ted & Kaj”, Korkea-ahos böcker, Svenska Yles poddar ”Finlandssvenska krimpodden” och ”Näst sista ordet” samt tv-serierna ”Knutby” och ”Torka aldrig tårar utan handskar”. KAJ har ökat intresset för dialekter, konstaterar därefter hela gruppen. Jag guidade på svenska, finska och engelska och hade svenskspråkiga arbetskamrater. – Svenska var det språk jag hade studerat längst. Kultur utgör en stor del av vägen till att hitta språket och de finlandssvenska sammanhangen. Kursen ordnas i Åbo universitets byggnad Calonia. För Vivian Villa är den språkliga identiteten det svåraste. ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 NYHETER Men fenomenet nämns givetvis under intervjun om en kurs i svenska på Åbo universitet som har lyckats fördubbla antalet deltagare. – Jag har alltid älskat språk och märkte att jag var mera motiverad då jag studerade svenska än då jag studerade geografi. – I fjol hade vi sju studerande. – Förutom i skolan hade jag aldrig hört finlandssvenska. – Det har varit ett bra sätt att bekanta sig med de finlandssvenska institutionerna. En KAJ-effekt är det inte – kursen inleddes innan den österbottniska gruppen vann svenska Melodifestivalen. Anne-Maj Åberg (stående längst till höger) undervisar och Eero Meltovaara, Vehka Liimatainen och Vivian Villa (sittande) hör till gruppen på 19 studerande. Språkintresset ökade på de obligatoriska svenskakurserna i grannlandet. Planen är att arbeta inom museibranschen i framtiden. – Min sambo är halvsvensk och jag har fått en sverigesvensk klang i mitt språk. Men jag älskar dialekter, säger Meltovaara. Hans huvudämne är franska. Kursen har också fått understöd av Svenska Kulturfonden. DET HÄR ÄR Liimatainens fjärde eller femte svenskakurs. Okej, jag hinner ännu byta, tänkte jag och sökte in till nordiska språk på Åbo universitet. En annan är att den har fått gott betyg av tidigare studerande. Vi kände till att det finns svenskspråkiga områden i närheten men hörde aldrig språket i Kouvola. Museerna har ett ansvar att vara tillgängliga för alla. Eero Meltovaara nämner att det är svårt att förstå vissa dialekter. – Men det är en del av din historia, inflikar Liimatainen. I Åbo blev jag genast intresserad. Kursen på TY har gett henne en djupare inblick i det finlandssvenska samhället. Det är jobb och kärlek, säger han glatt. En utbytesperiod i Sverige blev avgörande. – Det var min första tvåspråkiga arbetsplats. Under kursen har jag faktiskt lärt mig att finns en svensk skola och ett svenskt daghem i Jyväskylä. Jag tyckte det var roligt att lära mig om språkpolitiska frågor och identitetsfrågor. – Lovisa ligger ganska nära Elimä och vi hade några finskspråkiga elever därifrån. Hon lyfter upp kulturpolitik och populärkultur som viktigt. Också hen har erfarenhet av att tala svenska i arbetslivet, efter jobbet som guide på Själö i Nagu skärgård för ett par somrar sedan. Vivian Villa hör också till dem som aldrig hörde svenska under sin uppväxt, förutom på lektionerna i skolan. Liimatainens huvudämne är kulturhistoria med museologi och nordiska språk som biämnen. För Vehka Liimatainen väcktes intresset för svenska då hen flyttade till Åbo. – Jyväskylä hörde till en av städerna som kom upp då vi talade om finlandssvenska ”språköar”, flikar Åberg in. – Där är det jätteviktigt att kunna båda inhemska språken. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Från helfinska orter rakt in i finlandssvenska smeten •. Dessutom är min partner finlandssvensk. Det är “Svenskan i Finland”, en kurs vars deltagare har finska som modersmål
– När jag grundade Rockskolan gjorde jag det vid sidan av mitt jobb som musiklärare, med en liten bud get och talkoarbete. Åbobon Sam Fröjdö har många musikaliska projekt på gång. Wassholm når både universitets världen och ”den vanliga männis kan” via den fria bildningen, och har en förmåga att anpassa sin kunskap för olika målgrupper, motiverar Svenska folkskolans vänner. Därtill har han precis färdigställt en rad målningar som ska ställas ut från och med den 12 maj i Fabbes Café. Fröjdö har också många andra järn i elden. I år belönas fyra Åbobor av Svenska folkskolans vänner för sitt arbete för den svenskspråkiga bildningen. Kulturpriset på 15?000 euro tilldelas Carl Knif, dansare, koreograf och konstnärlig ledare, Helsingfors. Lärarna och eleverna samarbetar med yrkeshögskolan Novia och gör årliga resor till Åland eller Sverige för att stärka intresset för svensk och finlandssvensk kultur. Christoffer Grönholms pris på 10?000 euro tilldelas Hanna Lehti-Eklund, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, Helsingfors. FOTO: PRIVAT Mottagarna av SFV:s största priser år 2025 •. Hon fungerar också som huvud redaktör för Historisk Tidskrift för Finland och har publicerats i flera historiska verk. Maja Meurman maja.meurman@aumedia.fi Eldsjälen bakom Rockskolan får pris för folkbildande arbete •. Fröjdö uppmärksammas framför allt för Rockskolan som han grun dade år 2008 och fortfarande är styrelseordförande för. Hon har bland annat ordnat klubbverksamhet, brevväxling med finlandssvenska unga och deltagit i internordiska lägerskolor där elev erna samarbetat med unga från andra nordiska länder. Folkbildningspriset på 15?000 euro tilldelas Frank Johansson, journalist och verksamhetsledare för Amnesty International i Finland, Helsingfors. ?11 ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 KULTUR En av de som belönas är Sam Fröjdö, den mångsidiga kulturprofilen och eldsjälen bakom Rockskolan i Åbo, som får Folkbildningsmedaljen och 2 500 euro. OCKSÅ TVÅ SVENSKLÄRARE i finsk språkiga skolor i Åbo tilldelas pris. Också Milla Heldt på Syvälahden koulu i Åbo får priset. Också Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Nordens historia vid Åbo Akademi, tilldelas Folk bildningsmedaljen. Hon har, tillsammans med en kol lega, skapat programmet ”Sjölinjen” och utvecklat undervisningsmaterial samt främjat samarbete mellan svensklärare i Finland och Sverige. Johanna Wassholm tilldelas en av de fyra Folkbildningsmedaljerna i år. SFV skriver att hon med stort enga gemang och hängivenhet har lyckats väcka intresse för det svenska språ ket i högstadieskolan. Därefter kommer hon att arbeta med att skriva en översikt av invand ringens historia i Finland. – Jag är naturligtvis grymt rörd och ödmjukt tacksam över att få detta pris. Institutionen är nu så populär att de behövt ”sätta lapp på luckan” eftersom resurserna inte räcker till fler än sextio elever. •. – Det känns meningsfullt att den forskning jag gör förmedlas också utanför den akademiska världen, säger Wassholm. •. •. Just nu slutför Wassholm ett fyra årigt forskningsprojekt som handlar om förfalskningar av identitetsbevis och pengar i början av 1800talet. Han undervisar fortfarande elever, arbetar som kökschef och kock på Fabbes Café och skriver musik både åt andra och sig själv. Det är fint att arbetet som jag i högsta grad gör för kulturens, musikens och ungdomsverksamhe tens bästa uppmärksammas, säger Fröjdö. Jag är oerhört stolt över hur verksamheten ser ut i dag. HON LYCKAS motivera eleverna både genom tydliga vardagsrutiner och kreativa sätt att öppna dörrar till språket. Därtill bjuder han både på mat och konst på Fabbes Café. Framför allt sedan Ryssland in ledde sitt anfallskrig mot Ukraina är Wassholm en ofta anlitad föreläsare som kan beskriva hur ett selektivt historiebruk kan användas som vapen. Ett av de tre svensklärarprisen på 5 000 euro tilldelas Arja Arnivaara, som beskrivs vara en engagerad, flexibel och kunnig svensklärare vid gymnasierna Suomalainen yhteiskoulun lukio (TSYK) och Klas sillinen lukio i Åbo. FOTO: ARKIV/PIA HEIKKILÄ ”Det är fint att arbetet som jag i högsta grad gör för kulturens, musikens och ungdomsverksamhetens bästa uppmärksammas.” SAM FRÖJDÖ. SFV delar ut årets pris, medaljer och stipendier på sin utdelningsfest den 23 april klockan 12 i SFVhuset G18 i Helsingfors
Ganska ofta var vi i grup per med ungerska elever. Allsångerna strömmas på Kultur i Åbo, efteråt kan de upplevas på Mittbiblioteks webbsida omakirjasto.fi/sv/. Det fanns en massa fina sevärdheter som till exempel kyrkan, synagogan, Tisza floden och runt nästan varje hörn stötte man på en ny staty. Åbo: upp klockan 05.48, ned 21.11, i morgon torsdag 05.46–21.13. Studion är tillgänglig med rollator och rullstol. 2 namnsdagar I dag Göran, Georg, Jörgen, Jörn, Örjan, Jöran, Jyrki, Yrjö, Jyri, Jori, Jiri, Yrjänä , i morgon Albert, Albertina, Pertti, Altti (enligt Sveriges almanacka i dag Georg, Göran, i morgon Vega). DAGBOK 2 solen Utsjoki: upp klockan 04.27, ned 21.56, i morgon torsdag 04.22–22.01. 18.30 i SFV:s möteslokal, Tavastgatan 30 D 33–34. Helsingfors: upp klockan 05.39, ned 20.59, i morgon torsdag 05.36–21.01. Det var en liten kulturchock för mig att se hur mycket mer pratglada och sociala ungrarna var. Vi får höra FD Charlotte Cederbom, Svenska Litteratursällskapet, Projektforskare Åbo Akademi, berättar om ”Hjorthjärtan och kraftvatten – kvinnors mediciniska kunskap på 1700-talet”. 15 studerande med lärarna Riikka Jutila och Jutta Myrttinen åkte till Szeged i Ungern i april. Anmälning till: Christine Engblom Tel: 040?8237315 Hjärtligt välkomna! 2 Svenska hörselskadade i Åboland Personliga hörselrådgivningstillfällen i Åbo och Pargas. I morgon, torsdag 24 april kl. Skriv också gärna hur du vill att kunderna ska betala sina inköp. 2 Kvinnliga Akademiker i Åboland Kom ihåg vår medlemsträff torsdagen den 24.4 kl. Lärarna hade för berett sig väl för oss och majo riteten av dem anpassade sig till att prata engelska under de lektioner som vi hade med dem. Att få prata med dem var trevligt och man fick möjlighet att ha betydande konversationer med dem om våra olika kul turer. Föreningens hörselrådgivare är på plats, de svarar på frågor, hjälper och stöder. I medicin poolen hade de ordnat så att man kunde spela schack på ett bord i poolen, vilket jag fann häftigt. 13–14 i Åbo på Hemmet, Annahemmet, Observatoriegatan 2. FRÅN FÖRSAMLINGARNA 2 Åbo svenska församling Döpta Sidie Maria Kauti Döda Jörn Christer Edgren 78 år 1 Finska församlingar i Åbo och S:t Karins Döda Aino Anna-Liisa Juutilainen 97, Taina Marjukka Tuominen 80, Helvi Anneli Matilainen 78, Kaino Ilmari Nurminen 92, Aarne Johannes Hankala 86, Anja Tuulikki Taneli 90, Marco Antero Niskanen 57, Aira Anni Lairo 83, Eino Juhani Mattila 80, Anja Sanelma Finneman 89 Döpta Bette Aurelia Forsberg, Jasmin Luna Olivia Ho Hirvonen, Ahti Edvard Rauhala, Lucas Alexander Sällylä, Martti Ilmari Tolonen, Iivo Harri Alamäki, Jesse Aleksi Palviainen, Aino Elisa Iire, Juuse Elian Perälä, Kevin Heikki Rouhiainen, Elias Aleksanteri Saari, Leevi Juhani Ruokonen, Oosa Johanna Viitaharju, Luca Adolf Rantala, Urho Valfrid Vastamäki Förelysta Kalle Emil Markus Rosenblad och Essi Karoliina Kangasaho PUFFAR 2 Allsång på huvud biblioteket Välkommen att sjunga tillsammans med andra! Torsdag 24.4 blir det igen allsång i Åbo huvudbiblioteks Studio, Kim Engblom leder eftermiddagssången kl. UTBYTET GAV MIG många bra minnen och jag fick lära känna många nya personer tack vare det. I år fick jag äran att delta i Katedralskolans utbyte med Miklós Radnóti-skolan i Szeged, Ungern. ?15 ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 DAGBOK Denna resa var full av över raskningar och den första kom redan innan vi ens hade kommit till Helsingfors. Katedralskolan är en UNESCO-skola och hör till ett samarbetsnätverk bland skolor som är finansierat via stadens Erasmus+-ackreditering. Enligt den ortodoxa kalendern i dag Aleksandra, Johannes, Jyrki, Maija, Maria, Marja, Niikko, Ossi, Sanja, Sanni, Teemu, Ylermi, Yrjänä, Yrjö, i morgon Elisa, Elisabet, Elsa, Liisa, Sauvo, Tommi, Tuomas, Tuomo. ÅU Tipsa oss om din självbetjäningsbod! Självbetjäningskiosker kan se ut på olika sätt och också utbudet varierar. Det är bra att vi har utbyten, då vi med hjälp av dem kan behålla kontakten med skolor och ungdomar i olika länder. NÄR VI VÄL VAR på tåget till Ungern var jag i samma kupé som en äldre pratsam man. Tipsen vill vi ha senast på fredag den 25 april. FOTO: PRIVAT En resa till Ungern •. FOTO: PRIVAT. Jag och de andra från vår grupp i samma vagn pratade med mannen i ungefär en timme, tills han till slut måste stiga av tåget. Det här exemplet kommer från Wattkast. holm@aumedia.fi. VI DELTOG i många av skolans lektioner. Eller säljer du fågelholkar, egenhändigt vävda trasmat tor eller din egen skärgårds limpa eller sylt i en liten självbetjäningskiosk. De hade en kallpool som jag förväntade mig skulle vara kall, men när jag kände på vattnet insåg jag att den enligt finländsk standard ungefär kändes som havsvattnet här under sena våren. Vårt flyg till Ungern hade blivit inställt. Om du har ett trevligt foto, som vi får använda, på din lilla självbetjäningskiosk får du gärna skicka det också. Sångblad finns på plats. Allsångsstunderna är avgiftsfria. 15–16 i Pargas Folkhälsanhuset, Munkviksvägen 31. En kväll besökte vi bad inrättningen ”Anna Thermal Bath”. Studion rymmer de första 90 ivriga sångarna, utrymmet finns genast till höger om huvudingången vid Slottsgatans och Köpmansgatans hörn. Tipsa i så fall oss på ÅU! Skicka ett mejl med adress på boden, vad du kommer att sälja i den och när den kom mer att vara öppen, om du vet det redan nu till carina. I dag, onsdag 23 april kl. Faktum är att detta utbyte pågått så länge att till och med min mamma har deltagit i det när hon var elev i Katedralskolan i början av 1990-talet! Åboelever mötte ungerska elever på ett besök i staden Szeged. Murar hade byggts mot översväm ningar och vi fick lära oss att det år 1879 hade skett en hemsk översvämning som förstört mer än 90 procent av staden. Jag började re dan tänka att vi inte alls skulle åka, men sedan sades det åt oss att vi blivit bokade på ett flyg till Wien i stället, vilket blev en positiv överraskning. 13ca 14. •. Staden Szeged, där vi bodde hos värdfamiljer, hade en intressant historia. Välkomna! Säljer du potatis, jordgubbar eller grön saker, som du har odlat själv, i en liten bod vid vägkanten någonstans i Åboland, Raseborg eller Hangö i sommar. Skolan har varit med sedan 1986. Arr: Åbo stads kulturtjänster och Åbo stads huvudbibliotek. Som avslutning, tack för en fantastisk resa, eller som man på ungerska säger: Köszönöm! Wilma Nylund årskurs 1 Katedralskolan i Åbo Överraskningarna var många på utbytet i Ungern •
14.00 Leijonan luola USA. Nyheter i radio. 18.00 Kaikki vastaan kaikki. 8.24 Vov och Gnägg. 18.35 Hartaita säveliä. 23.02 Paikka auringossa Jyrki Hakanen. Politiikkaradio keskustelee vallasta ja vallankäytöstä joka arkipäivä. 1.10 Vad blir svaret. 16.30 Nyhetspodden. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 17.00 Hintavaalit Suuri tulosilta 2025. 6.25 Yles morgon. 8.20 Lilla Tvåan. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 19.30 Farmi Suomi. 1.00 Romuraudan valtiaat. 12.13 Radio Suomen Päivä. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 9.00 Yle Uutiset. Nyheter i radio. 17.55 Svenska truckers. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat (R) 11.00 Ostoskanava Myori.fi (R) 12.00 Ihanat siirtolapuutarhat (R) 12.30 Unelma-asunto auringon alta (R) 13.30 Koko Suomi leipoo (R) 14.30 Race Across The World Suomi (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.58 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale Jakso 9915. 12.30 Kevään suuri leivontakilpailu. 8.21 Galaxen. 15.30 Yle Uutiset alueeltasi. 15.00 Rekkakuskit jäällä. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 8.10 Hengenvaarallinen saalis. 3.40 Restaurant: Impossible. 22.00 Veckan med Camilla och Leif GW Svensk samhällsserie från 2025. Dokumentärserie från 2024. Jakso 9/24. 19.22 Språket: Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp. 21.00 Yle Uutiset. 6.45 Kevään suuri leivontakilpailu. 7.41 Riddaren Micke. 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Anslagstavlan 19.00 Världens historia: Adolf (R) Brittisk historieserie från 2024. 23.50 Top Gear: Parhaat palat. 1.00 Den stora älgvandringen. 1.45 Leijonan luola Suomi. 7.53 Tipo. 14.20 Resmål ur Egenland. 6.00 Sunny Bunnies 6.05 Tuire ja Sateenkaarimaa 6.25 Smurffit 6.35 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut 7.00 LEGO Friends: Tyttöjen tärkeä tehtävä 7.10 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu 7.35 Tara Duncan 7.45 Sonic boom 8.00 Villa & Utedass – de bästa renoveringarna 9.00 Kiinteistöveljekset: Oman kodin unelmaremppa 10.00 Lomakoti auringon alta 11.00 Vill du bli miljonär. 23.15 Hajarnas hemliga liv. 14.35 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet. 23.40 Yöklassinen. 14.00 Ultimate Police Interceptors. 23.00 S:t Görans sjukhus. 3.45 Finska Tullen (T). 19.05 Små vilddjur. 12.30 Salatut elämät. 13.50 The real housewives of Atlanta. 20.00 TV4Nyheterna. 18.00 Efter fem. 15.55 Yle News. 5.45 Sverige idag. I rollerna: Edvin Adolphson, Ester Roeck Hansen, Olof Winnerstrand. 23.35 IS esittää: Sain sen videolle 23.45 Rövarbanken 0.45 Suomen huutokauppakeisari. Amerikansk dokumentär från 2022. 9.00 Octonauterna. 21.00 Högspänning. 13.00 Politiikkaradio. 23.30 Love Island Suomi (R) Jakso 8/40. 7.15 Vida veterinär. Radio 1:n monipuolinen musiikkikattaus kevyestä jazzista etnoon ja populaarimusiikin helmiin. 23.30 Leijonan luola Suomi. 14.00 Nyheter. 22.00 NCIS. 21.00 Världens natur: Nordens vackra sjöar. 16.13 Radio Suomen Iltapäivä. 12.30 Vera. 14.30 Yle Uutiset alueeltasi. 7.35 Mumfie. 8.25 Pyjamashjältarna. 18.00 Strömsö 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2025. 4.20 Ghost Nation. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 13.30 Radio 1:n iltapäivä. 21.00 Ishockey: Luleå–Brynäs. Tantalusqualen (Wienin filharmonikot/Zubin Mehta). 20.03 Grönroos Garage. 7.10 Urheiluradio. 14.35 Arvokaman etsijät: Entisöijät. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 18.45 Fåret Shaun. 16.30 Yle Uutiset alueeltasi. 20.20 TV4Vädret. ÅU ONSDAG 23 APRIL 2025 YLE VEGA 7.00 Nyheter. Yle News broadcasts in English daily on Yle Radio 1 (3:55 pm) and on Yle Mondo (3:30 pm Mon-Fri, 3:29 pm Sat-Sun). Svensk samtalsserie från 2025. Del 2 av 6. 22.30 Elokuva: The Way Back. 17.30 Pyöreä pöytä. 21.30 Julkkisten tietotoimisto Jakso 6/15. 19.02 RSO:n vierailukonsertti Salzburgin pääsiäisfestivaalilla. 21.00 Yle Uutiset. 8.22 Luktnytt. 6.50 Hej Jycke. 22.47 Laskettua aikaa: May the force be with you 2/10. 18.50 Bluey. Ensimmäisen päivän suunnittelun jälkeen tapahtuma on vain toteutusta vaille valmis. 7.00 Svenska truckers. 16.45 De makthavande. 5.50 Merisää. 10.51 Sagor om fjällen. 20.15 Lilla Aktuellt. 18.05 Petronix. 20.00 Nyheter. 16.00 Gränsbevakarna Australien. 19.02 Urheiluradio. Timo Harrikari, Linda Määttä ja Essi Julin ovat tutkineet, miten lasten, nuorten ja lapsiperheiden asioita on käsitelty eduskunnassa vuosina 1970–2020. 21.00 Huvila & Huussi. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Rikospaikka Jakso 14/17. 3.10 Pontikankeittäjät. 21.00 Burgerimiehet Välimerellä Del 2 av 10. 7.16 Lilla Tvåan. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 18.05 Vuorien sankarit. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 7.10 Muumilaakson tarinoita. 8.15 PAW Patrol. 20.29 Yle Uutiset 20.55 Urheiluruutu 21.05 A-studion 21.45 Yle Uutiset (21.45) 21.49 Urheiluruutu 21.53 Yle Uutiset Uutis-Suomi 22.00 Trolösa 22.45 Oddasat 23.00 Skrivet i eldskrift 19.00 Historia: Hitler vittnena talar. 8.10 Urheiluradio. 15.02 Kulttuuriykkönen. 20.00 Savotta Del 1 av 6. 22.29 Laskettua aikaa: Avunpyyntö 1/10. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 7.00 Greta Gris. 0.30 Musta valo. Jääkiekon 18-vuotiaiden MM. 16.33 Radio Suomen Iltapäivä. 6.53 Martha pratar. 7.20 Alaska: Viimeinen rintama. 14.15 Wheeler Dealers. 22.08 Yöradio. 11.00 Riston Valinta. 19.00 Pantbanken. 1.50 Elämää äärirajoilla: Alaska. 22.05 Urheiluradio. 1.40 Leaving Neverland 2 – överlevarna. 16.50 Lainvalvojat. Svensk realityserie från 2025. 11.00 Remppa vai muutto UK. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. Jakso 21/24. 21.03 Vega Rock. Merisää. TV5 FI 6.00 Rantataloa etsimässä. 7.30 Mauno. 18.40 Greta Gris. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 22.00 Yle Vega. 13.20 En tvättäkta lantis. 19.50 Wheeler Dealers. Avunpyyntö. 20.00 Kulturnyheterna special (R) Svenskt kulturmagasin från 2025. 18.50 Iltahartaus. Den bästa musiken från olika årtionden i olika genrer. 2.05 Gold Rush: White Water. 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 2.05 Unelma-asunto Espanjassa. 20.30 Robinson. 23.30 Verkligheten i P3: Zofia har levande skräckdrömmar – känner riktig smärta. 7.45 Smurfarna. 10.00 Havaintoja muutoksesta: Minne katosivat tyhjät hetket. 21.12 Radio Suomen Ilta. 20.50 Hunden Klapp. 12.45 Merisää. 19.40 Heidi. 6.50 Lilla Tvåan. 8.10 Sam & Julia. 17.35 Laura Korhosen Jazzklubi. 22.15 Lyxliv i Mumbai. 18.02 Jääkiekkokierros. 21.55 Radio Suomen Ilta. 23.05 Elokuva: Escape Plan 2: Hades. 17.50 Ett fall för KLURO. Nyheter i radio. 7.10 Aamusoitto. Suppé: Alkusoitto oper. SM-slutspel. 20.03 Jääkiekkokierros. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 Politikbyrån 23.30 Lyckolandet 0.20 Familjen Nerdrum. 11.20 Restaurant: Impossible. 14.00 Yle Uutiset. 17.00 Yle Uutiset ja sää. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 5.20 Kantti koetuksella. 20.25 Pinsamheter. 16.00 Elämää äärirajoilla: Alaska. Vad är en flykting. 10.33 Radio Suomen Päivä. 8.07 Ruso och Rihmalas. 21.50 Där ingen skulle tro att någon kunde bo: Vårstunder (R) Norsk dokumentärserie från 2025. 21.00 Elokuva: Predators. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu Alma Hätönen. 4.45 Unelmaremontit Kaliforniassa. 7.50 Merisää. 18.30 Charlie och Lola. 13.10 Menneisyyden mysteerit. 12.00 Ei saa nauraa. 16. YLE RADIO SUOMI FI 6.05 Radio Suomen Aamu. 8.50 Ostoskanava. 13.05 Simpsonit. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 16.45 X3M Nonstop. Del 1 av 3. 18.50 Merisää. 17.10 Uutispodcast. 19.10 Isadora Moon. 16.10 Faunin iltapäivä. 15.00 Yle Uutiset. 12.00 Tähtiarpa 13.55 Valitut Palat Collection 14.55 Marys lätta maträtter 15.25 Kommissarie Rex 16.25 Tähtiarpa 16.30 The voice of Finland 18.30 Suuri seikkailu Del 2 av 10. 23.30 Ny film: Endast en av oss 23.50 Helsinki mansplaining massacre 21.00 Sue Perkins i Alaska. 16.00 Flickorna Gilmore. Nyheter i radio. 16.43 Syskonbädd: En inte så arg kvinna. 6.35 Kökets middagstips. 19.20 Sam & Julia. 20.30 Studio 65 (R) Svensk samtalsserie från 2025. 19.45 U got to live a little liksom (R) Svensk kortfilm från 2024. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 23.4. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 9.30 Vad blir svaret. 2.25 Lita på mig. 23.00 Yle Uutiset. 19.00 Mentalisti. Del 1 av 4. 1.00 Brottskod: Försvunnen. 21.05 Politiikkaradio. 9.59 La Promesa hemligheternas herrgård. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Uppdrag granskning Svenskt samhällsprogram från 2025. Nyheter och Nyhetspodden i radio. 8.13 Radio Suomen Aamu. 21.00 Världens natur: Nordens vackra sjöar Finsk-svensk naturdokumentär från 2024. 8.02 Vad i all världen. 11.33 Radio Suomen Päivä. 11.00 Yle Uutiset. 13.15 Mannens revben 14.30 Veli-Matti och mamman (R) 14.59 RSO & Diandra: Romans 15.05 Vem bjöd Kokander (R) 15.35 A-studion på teckenspråk 16.05 MOT 16.35 Yle Nyheter på lätt finska 16.40 Yle Oddasat 16.45 Novosti Yle 16.50 Yle Nyheter på teckenspråk 16.55 Yle Uutiset alueeltasi 17.00 Yle Uutiset 17.10 Vera (R) 18.00 Yle Uutiset 18.21 Halv sju i dag 18.23 Yle Uutiset alueeltasi 18.30 Halv sju 19.00 Historia: Hitler vittnena talar 19.47 Livet berättelser från Svenskfinland 20.00 Kulturcocktail live Nya utställningar, en biografi och förfalskade tavlor Reidar Särestöniemi engagerar. 7.30 Heja! Heja! Billy Bilsson. 13.30 Rikkaat ja rahattomat. 17.10 Urheiluradio. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.35 Kojsagor. 15.55 NCIS. TV3 6.00 NCIS: Los Angeles. 19.52 Vega Musik. 16.35 Alaska: Viimeinen rintama. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Kaisu Kuu. 17.13 Radio Suomen Ilta. 10.00 Yle Uutiset. 12.55 Radio Suomen Päivä. 13.00 Finlands auktionskung. 2.00 Koti koiralle Australia. 3.00 Rikkaat ja rahattomat. 10.55 Skogshistorier: Tjädern och orren. 15.45 Betrodd man 3. 2.55 Nyhetstecken. 23.00 Lokala nyheter 23.10 Poeter och analfabeters bokklubb 23.40 Superföräldrar (R) 0.10 Rapport. 7.55 Undercover boss US. 0.00 Nattklassiskt. Jakso 8/40. 1.20 Tämä on tämä. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 20.00 Love Island Suomi. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu Alma Hätönen. Jakso 6/14. 9.40 Antikduellen. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 21.30 X3M Nonstop. 7.05 Daniel Tigers kvarter. 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Resmål ur Egenland 18.10 Puls (R) 19.00 Moderna män (R) 19.25 Pirjo (R) 19.30 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet 20.00 Kvinnor i försvaret 4 20.30 Kriminalhistorier från Finland (R) 21.00 Kons år (R) 21.50 Livet inom autismspektrumet 22.20 Brutna av kriget (R) 23.41 Nycklarna till paradiset (R) 20.00 Kvinnor i försvaret 4. 8.18 Namnsdagsgratulationer: 23.4. 8.00 Simpsonit. 4.45 Property Brothers – renoveringsdrömmar. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 8.00 Morgonfundering. 20.00 Vänner. 22.00 Top Gear Suomi. 15.00 Yle Uutiset. Jakso 2. 20.15 På resa med Levinson Wood. 8.40 Bluey. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig. 9.05 Muistojen bulevardi. KUTONEN FI 6.10 Miten kaikki tehdään. JIM 12.00 Duudsonit tuli taloon. 19.00 Frendit. 8.00 Fåret Shaun. 20.00 The Floor Suomi Jakso 6/9. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 14.33 Radio Suomen Iltapäivä. 18.00 Tulossa: Savotta. 0.45 The serial killer’s wife. 19.00 Bolibompa: Draken och Lilla skuggmysteriet. 9.11 Radio Suomen Aamu. 1.50 Morden i Helsingör. 15.00 Burgermännen i Asien (T). 19.05 Jääkiekkokierros. 8.20 Asunnon metsästäjät. 12.00 Yle Uutiset ja sää. Jakso 1. 18.55 Jääkiekkokierros. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. Finalistit apujoukkoineen kokoavat rivinsä viimeiseen taistoon. 13.50 Feta förhållanden. Nyheter, väderoch sjörapport i radio. Uutiset ja sää radiossa. 6.45 Minibods. 1.00 Sinkkuillallinen. 8.50 Hemmagympa med Sofia. 15.55 Pirjo. 20.00 Yle Uutiset. 7.28 Lilla Tvåan. 0.55 Elokuva: Terminaali. 14.50 Lyxfällan. (R) 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Timo Sarpaneva: Ett sinne för form (R) 18.00 Älvar (R) Svensk naturserie från 2024. 16.00 Yle Nyheter och sport. 15.40 Teho-osasto. 10.02 Radio Suomen Päivä. 17.00 Yle Nyheter med Nyhetspodden. 22.00 Tähdet, tähdet. 7.55 Greta Gris. 22.15 P3 Dokumentär: Tygbutiksmordet och DNA-missen. 3.40 Huimat huushollit. 9.55 Elämää äärirajoilla: Alaska. 9.10 Där ingen skulle tro att någon kunde bo. 9.20 Rantataloa etsimässä. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. Brittisk dokumentärserie från 2024. 15.00 Nyheter. 11.00 Nyheter. 0.00 Koti koiralle UK. 10.45 The mentalist. 19.30 Vesta-Linnéa. 9.00 Ulosottomiehet. 21.00 Elokuva: Minority Report. 17.00 Simpsonit. 6.30 Menneisyyden mysteerit. 10.10 Jägarliv. 21.00 Studio 65. 12.10 Kalle Haatanen: Venäjää emme eristä. KUNSKAPSKANALEN 7.00 Den stora älgvandringen. 9.30 Halv sju. 15.35 Radio Suomen Iltapäivä. 16.10 Urheiluradio. 13.00 Yle Uutiset. 14.00 X3M Eftermiddag. 19.00 Lyxfällan. 7.53 Radio Suomen Aamu. 14.30 Kuppilat kuntoon, Ville Haapasalo ja Pipsa Hurmerinta! 15.30 Kuppilat kuntoon, Gordon Ramsay! 16.30 Sinkkuillallinen. Brittisk reseserie från 2023. 13.00 Nyhetsdagen. Jakso 6/14. 13.02 Paikka auringossa Jyrki Hakanen. 0.00 The rookie. May the force be with you. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 15.25 Top Gear: Parhaat palat. 9.54 Andrum. 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2025. Nyheter och sport i radio. 20.02 Sää. 11.05 Pontikankeittäjät. Jakso 3/12. 19.15 Aftonandakt. 0.50 Ultimate Police Interceptors. 18.50 Gold Rush: White Water. 13.00 Maryn helpot kokkailut. 8.45 Rubble & Crew. 10.00 Nyheter. 20.00 The Floor Suomi. Del 13 av 15. 12.01 Nyheter. 10.40 Årets dagbok. 21.35 Havaintoja muutoksesta: Minne katosivat tyhjät hetket. 12.40 Vänner. 15.05 Jens i vildmarken. 0.00 FBI. RADIO OCH TV ONSDAG 23 APRIL. 2.40 Sportnytt. 12.30 Puls. 10.00 Puutarhan pelastajat. 9.05 Urheiluradio. 0.30 Poliserna 2017 (T). 21.00 Sue Perkins i Alaska 21.45 Subtraction Iranskt drama från 2022. 7.55 BUU-klubben 8.25 Hemmagympa med Sofia 8.45 Trädgårdsonsdag (R) 9.15 Där ingen skulle tro att någon kunde bo (R) 9.55 Antikduellen 10.23 Fiskarna (R) 12.30 Norr om Eden (R) 13.45 Filmstund: Shadowland 13.54 Resmål ur Egenland: Träskallarnas stig i Martinniemi (R) 14.00 Guld i köpstäderna (R) 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 16.00 Las Pelotaris på drömmarnas arena 16.54 Hit för hit (R) 17.19 Blomsterspråk (R) 17.25 Søren Vesters trädgård 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Familjen Nerdrum 19.23 Det goda sommarlivet 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 20.00 Las Pelotaris på drömmarnas arena 20.55 Vad får mig att dansa. 20.00 Burgerimiehet Välimerellä. 10.20 Unelmaremontit Kaliforniassa. 8.10 Ykkösaamu. 2.45 Arman och Finlands brottsmysterier. 0.05 Livet längs pilgrimsleder. 9.45 NCIS. 21.50 Merisää. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Gilmore girls 12.05 Smartare än hjärnan (R) 13.05 Mästarnas mästare (R) 14.00 Hårds historier (R) 14.05 Beppe på resa (R) 14.25 Trädgårdstider (R) 15.25 Min trädgård (R) 16.05 Kungliga patrasket Svensk komedi från 1945. En person som gett sig av från sitt hemland, som måste ge sig av fast den inte ville det. 21.30 Framtidens ingenjörskonst. 20.55 Tulossa: Syke. 18.30 Korkeasaari. 21.00 Yle Sportens NHLpodd. 11.05 Rekkakuskit jäällä. 20.00 Jääkiekko: Slovakia–Suomi. 16.55 The mentalist. 17.55 Hengenvaarallinen saalis. 12.05 Miten kaikki tehdään. 7.17 Gissa hur mycket jag tycker om dig. 18.15 Rubble & Crew. 15.02 Radio Suomen Iltapäivä. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 17.30 Kapen keittiökaappaus. 7.13 Radio Suomen Aamu. 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Jakso 4749. 8.36 Hemma hos oss. Under sin livstid kände den här konstnären ett utanförskap. 21.00 Uppdrag granskning. 9.00 Nyheter. 12.10 Urheiluradio. 8.50 The real housewives of Atlanta. 12.00 Koti koiralle Australia. 18.00 Ulosottomiehet. 19.30 Övergivna byggnader. 11.02 Radio Suomen Päivä. 18.45 Mitt liv som Roger Moore. 10.00 Romuraudan valtiaat. 22.00 Tulossa: Petolliset 22.05 Diili Del 14 av 14. TV4 6.10 Hem till gården. 0.15 Moonage Daydream – filmen om David Bowie. Vanhat tutut ja uudet haastajat kohtaavat uusissa kaksintaisteluissa. 8.55 Gold Rush: White Water. 21.00 Erikoisjoukot. 0.03 Nattklassiskt. 3.50 The rookie. 8.00 Yle Nyheter och sport. 18.00 Yle Uutiset. 6.50 Aamuhartaus. 6.45 Nyhetsmorgon. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 14.02 Radio Suomen Iltapäivä. 11.00 Supernova. Nyheter, väderoch sjörapport i radio. 17.00 X3M:s bästa. 21.00 Nyheter. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 18.00 Nyheter. 11.45 Buying blind. 21.02 Urheiluradio