6.12. Välkommen med och sjunga! 29.11., 4.12. kl 12–16 Julens öppettider Mån–fre kl 10–20, lör kl 10–19, sön kl 12–18 Söndagarna i december betjänar vi med förlängda öppettider kl 11–18 Träffa den strålande Lucian Åbo stads strålande Lucia uppträder på Hansatorget med sitt följe lördagen den 13 december kl 18 och sprider en glimt av ljus i vintermörkret. och 20.12. kl 14–18 • Lör 20.12. Julens melodier Vi har strött ut ljuvliga toner i Hansakvarterets utrymmen under november och december. kl 12–16 Lör 13.12. kl 13–15.. Jultomten kan träffas vid Stockmanns julbod: Lör 29.11. Hela julens glimrande program: hansakvarteret.fi/joulu2025 Hoppa med i karusellen Julen anländer till Åbo på ett helt nytt sätt! Hansa sprider en nypa tivolimagi till Åbo centrum och reser upp den vackraste karusellen i staden tillsammans med Turku Center. Se öppettider hansakvarteret.fi JULHANDEL A LL A T I DER S Överraskningar, gemenskap och stadens bästa gåvor. och 12.12. Välkommen till en dag full av skratt och glädje! Barnens dagar lör 29.11., lör 6.12. Ville Viking med i svängarna Hälsa på Jultomten! Hela folkets egen Jultomte vandrar till Åbo – och självklart till oss i Hansakvarteret! Nu har du chansen att viska din hemliga julklappsönskan och ta årets mest minnesvärda julbild. kl 15–18, 30 min jämna timmar. Wine Bar Möte serverar: Ons–fre kl 12–20 Lör kl 12–19 Barnens Dagar i Lilla Hansa Kom och upplev en magisk dag fylld med roliga aktiviteter för hela familjen. och lör 13.12. De vackraste Julsångerna på Hansatorget söndag 7.12. kl 11–15 • Tomtarnas meet & greet • Mätning vid barnens fiskdamm • Mysiga sagostunder • Barnfigurer på besök • Lördag 29.11. De små får njuta av kramar från Ville Viking, prova lyckan vid fiskdammen, träffa små tomtar och avsluta med mysiga sagostunder. Smaka på småproducenters ostar direkt från Frankrike och England, njut av lokalt surdegsbröd och låt dig överraskas av stadens mest prisvärda kaviar. kl 12–16 • Lör 6.12. Grundad 1824 · Lösnummer: 4,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 47 · Nummer: 217 · Fredag 21 november 2025 Gratis paketeringsservice! Vi slår in dina gåvor i stadens vackraste paket. kl 12–15, 30 min jämna timmar. Ta en sväng in i alla tiders jul! Karusellens öppettider Mån–fre kl 12–20 Lör–sön kl 11–19 Stanna och lyxa till det i Wine Bar Möte I julens mest stämningsfulla Wine Bar Möte finns det alltid tid för njutning! Möte, som skapats i samarbete med Kirkkopuiston Terassi, bjuder på noggrannt utvalda röda viner för julperioden, rykande het glögg, öl och små läckerheter
Tal är dock bara ord. Fredag 21 november 2025 Åbo Underrättelser 2 Det är fantastiskt att leva i ett land där människor berättar att de uppskattar bildning och kvalitetsjournalistik. Prenumerera om du inte redan gör det: www.url.fi/prenumeration Tidningens logo här Tala genom handling prenumerera.aumedia.fi/au/prenumerera. Demokratin upprätthålls genom konkreta handlingar
18.30 på Stora scenen. Förutom utsättningarna från båt i Nagu och Korpo södra skärgård samt i Houtskär och Iniö, planteras sikyngel även ut från bil på Kimitoön och i Finby. 18.30 | lö 22.11 kl.14 | på Stora scenen MÖRKA TRAPPOR, KALLA KORRIDORER lö 22.11 kl. Bildens yngel simmar nu i Nagu södra skärgård. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 217 Vecka 47 Fredag 21 november 2025 Olav Granström planterar ut ynglen från båten med hjälp av en håv. 19 | to 27.11 kl. FOTO:TUULIMERILÄINEN Efter 40 år har Olav gjort sitt för fisket 22-23 Reportage Stadsfullmäktige i Åbo har godkänt 130 miljoner till västbanan Stor oro hos personalen på Almahemmet De får inte köpa tomt i Houtskär: ”Vi ser oss inte som ryssar” 2 Nyheter 4 Nyheter 26-27 Aktuellt Astrahuset är snart redo att invigas 20-21 Reportage UPPLEV ÄKTA GEORGISK MAT MED SUPRA-MENY! ERIKSGATAN 8, 2:A VÅNINGEN | +358 50 468 8051 02 277 7377 ABOSVENSKATEATER.FI I RAMPLJUSET ROMEO OCH JULIA fr 21.11 kl. 19 start: vid teaterns biljettkassa i Hansa GÄSTSPEL: MELISSA HORN – ENSAM PÅ SCEN ti 25.11 kl. 19 | on 26.11 kl
– Det här handlar framför allt om att trygga serviceförmågan och den frivilliga verksamhetens framtid. Fullmäktige i alla delägarkommuner – Åbo, Esbo, Salo, Lojo, Vichtis och Kyrkslätt – ska godkänna finansieringsavtalet för att miljardprojektet ska tuffa vidare enligt planerna. Statsminister Petteri Orpo (Saml) sitter också i Åbo stadsfullmäktige. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Varha kan säga upp avtalet med 13 brandkårer Varha Räddningsverket i välfärdsområdet Varha inleder en helhetsbedömning av nätverket av avtalsbrandkårer. Nätverket av avtalsbrandkårer ska granskas, meddelar Räddningsverket i Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha. Vid de 13 brandkårer som nu granskas har det enligt Varha upprepade gånger förekommit utmaningar med utryckningsberedskapen. Tingsrätten utesluter därför inte att kylskåpen var köpta för att förvara snus i. Ytterligare två personer döms till dagsböter för medhjälp till smuggling. Fullmäktige fattar det slutgiltiga beslutet om avgifterna. Måste betala miljoner för uteblivna skatteintäkter. Inom Egentliga Finland finns 65 föreningsbaserade avtalsbrandkårer (FBK) och 5 halvordinarie brandkårer (HOBK). – Förhandlingar pågår och vilka de 13 är klarnar i början av december, säger resultatområdesdirektören Vesa Halonen till ÅU. Kundavgiftsintäkterna i Egentliga Finlands socialoch hälsovård utgör cirka 176 miljoner euro i budgetberedningen för 2026, vilket är cirka 14 miljoner mer än i budgeten för 2025. Några av dem säger att de endast agerat som chaufförer och att de inte känt till att bilarna varje gång fylldes med tiotals lådor snus. Staten ska stå för 67 procent av kostnaderna. Skåpen var då fulla med mat, men eftersom mannen visste att polisen var honom på spåren hade han haft tid på sig att föra bort snuset. Vid en husrannsakan hos mannen hittade polisen fem kylskåp i hans tvåa. Snuset såldes för omkring 50 euro per stock, i Sverige var priset cirka 30 euro. Syftet med översynen är att enligt Varhas pressmeddelande att säkerställa att servicen motsvarar områdets behov och är ekonomiskt hållbar. De kan också finnas i områden med överlappande serviceutbud. FOTO:AKUHÄYRYNEN/TULLEN Fredag 21 november 2025 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Efter en dryg timme lång diskussion klubbades finansieringsavtalet igenom enhälligt. Priserna för olika sorters tjänster hos välfärdsområdet Varha ändrar från och med årsskiftet. Varha. Åbofullmäktige godkände finansieringsavtalet för västbanans första byggfas, det vill säga den nya snabbjärnvägen mellan Åbo och Helsingfors. Tillsammans ska de sex kommunerna stå för 33 procent av kostnaderna, totalt 1,32 miljarder euro. Det maximala priset för en socialeller hälsotjänst som kunden inte utnyttjar och glömmer att avboka stiger från 56,70 euro till 73,70 euro. Välfärdsområdesstyrelsen i Egentliga Finland föreslår ändringar i kundavgifterna. Två personers åtal förkastades. Stadsfullmäktige i Esbo har också godkänt avtalet. Det kan innebära att avtalet för högst 13 avtalsbrandkårer, filialstationer eller halvordinarie brandkårer sägs upp. Om Varha beslutar att säga upp avtalen så sker det under 2025, och träder i kraft den 1 januari 2027. För Åbo innebär det godkända avtalet en investering på 130 miljoner euro, som gäller det första skedet. En person döms för smuggling och medhjälp till smuggling till 4 månaders villkorligt fängelse och ersättningar på omkring 100 000 euro. Med de nuvarande resurserna är det inte ändamålsenligt att till alla delar upprätthålla ett lika tätt nätverk. Vi säkerställer att hjälpen når fram i tid och att avtalsbrandkårerna har goda förutsättningar att verka även i framtiden, säger Halonen i Varhas utskick. En 35-årig man döms till 1 år och 2 månaders villkorligt fängelse för smuggling. Åbos andel i detta byggskede är 10,73 procent. Esbos andel är 170 miljoner euro. FOTO:MIKAELPIIPPO Åbo Stadsfullmäktige i Åbo godkände enhälligt kostnadsfördelningen för västbanan. Åbo står för 130 miljoner euro i den första byggfasen. De nya avgifterna skulle gälla från och med 2026. Samtidigt vill man att den frivilliga verksamheten ska hållas livskraftig. Snuset packades i hyrda skåpbilar och förvarades bland annat i ett garage i Åbo och hemma hos en av de nu dömda männen. Sju personer åtalades i Åbo tingsrätt för inblandning i snussmugglingen. Bilden är från ett annat fall än det som nu har avgjorts av Åbo hovrätt. Flera ändringar i Varhas kundavgifter Mellan sommaren 2020 och hösten 2021 körde några personer flera gånger till Torneå och vidare till Sverige för att köpa snus. Han ska också göra 80 timmar samhällstjänst. En tullinspektör granskar beslagtagna snusförpackningar i Tullens förvaringslager i Torneå. – Det här är inte bara Åbos projekt, det är hela södra Finlands projekt, sade Orpo. Avgiften kan också tas ut för en distansmottagning som inte har utnyttjats. Förslaget innebär både höjningar och sänkningar i Varhas priser. Nätverket av brandkårer i Egentliga Finland är ett av de tätaste i landet, enligt Varha. Han ska betala 341 700 euro i ersättning till staten. Det längsta fängelsestraffet, 1 år och 9 månaders villkorligt fängelse och 120 timmar samhällstjänst får en man född år 1976. Kim Lund Snussmugglare i Åbo döms att betala miljonbelopp till staten Åbo Snusliga hämtade flera ton snus från Sverige till Åbo. Han sade att han är säker på att västbanan ännu kommer få EU-finansiering. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Åbo stad sade ja till 130 miljoner för västbanan Den nya, snabbare tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, västbanan, beräknas kosta 1,32 miljarder euro. Totalt fördes över fem ton snus, i huvudsak av märket Odens, över gränsen till Finland. Vid sidan av fängelsestraffet ska han betala omkring två miljoner euro till staten för obetalda tobaksskatter
Båda bilarna förstördes i branden. – När vi gick ut med beskedet var det redan väl förankrat hos personalen, ledningen och statsrådets kansli. Stella görs om till en elhybridfärja och får i samma veva ny färg. Hur fortsätter din dag nu. Vajerfärjorna målas om i samband med konverteringen till eldrift och det är därför övergången till nya färgdräkten sker över en tidsperiod på tre år. Marko, ägare till bilen som började brinna, säger till ÅU att han satte sig i bilen lite före klockan sju, på väg till jobbet, då bilen började brinna. – Jag kan sköta jobbet på distans medan bilen bärgas, säger han och telefonen i jackfickan ringer. Monica Forssell monica.forssell@aumedia.fi Premiär för vitblå färja: ”Ett lyckat koncept att måla om” En skissbild på hur hybridfärjan Altera som trafikerar mellan Pargas och Nagu ska se ut med den nya färgsättningen. Elektra är ur trafik 20.11–3.12 och återvänder också hon i vitt och blått. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo Underrättelser Fredag 21 november 2025 Nyheter 5. ”Tänk på säkerheten! Förstår inte poängen! Slöseri med pengar! Är det här ett aprilskämt?” Nej, något aprilskämt är det inte och Finferries vd Håkan Fagerström har tålmodigt besvarat frågor och förklarat varför färjorna behöver få ny färgsättning. – Inte hann jag känna så mycket, jag tog mig bara snabbt ut. Eller egentligen vitblåa. Bilbranden på Hagåkersgatan startade av okänd anledning i den ena bilen som var fickparkerad. Annina Suominen Ägaren till bil som brann i Åbo: Tog mig snabbt ut Åbo Två personbilar brann i Nummisbacken i Åbo i onsdags morse. En färggrann båt syns bättre i dimma. För ÅU påpekar han att responsen inte enbart varit negativ. Det var den 24 oktober som chockbeskedet kom: De gula skärgårdsfärjorna blir vita. Ägaren befann sig i bilen, men klarade sig oskadd. Räddningsverket kommenterar inte brandorsaken. Trafikverket målade allt från snöplogar till färjor gula och det är dags att ta i bruk en färgsättning som signalerar utsläppsfri sjötrafik. Att förändring väcker känslor är förståeligt, säger Fagerström. Om färgen är gul eller vit spelar inte så stor roll för med tanke på kostnaderna, säger Fagerström. Vi står bakom det här beslutet och är övertygade om att det blir bra. Arbetet utförs till största delen i samband med dockningar och tekniskt underhåll. – Det är faktiskt väldigt vanligt att man inom ett företag i något skede gör en förändring. Både hans och grannens fickparkerade bilar förstördes. Han hade haft bilen i cirka ett år. Marko tror att det blev något fel med värmeanordningen i bilen då branden bröt ut. Resenärer ger både ris och ros men Finferries tror på sitt koncept. Han tror att det är förändringen i sig som irriterar. Det är ju inte heller länge sedan som förbindelsebåtarna var vita. Säkerhetsaspekten, det vill säga att en vitblå färja syns sämre än en gul till sjöss, verkar också oroa. Enligt Fagerström fick Finferries drygt 400 personer stora personal ta del av beslutet och rösta om både färger och beslutet att göra om färjornas färger. – Jag förstår det här argumentet. Vd Håkan Fagerströms telefon gick het och på ÅU:s Facebooksida haglade kommentarerna tätt. De som ger tummen upp på ÅU:s Facebooksida tycker de nya färgerna ger ett fräscht och piggt intryck och Fagerström håller med. När vi för 6–7 år sedan målade dem gula blev det också ett ramaskri, säger Fagerström. Tvärtom. Bilen bredvid, som var tom, fattade också eld. FOTO:FINFERRIES Pargas Gula färjorna i skärgården blir vitblå. Nu vill Finferries ändå säga adjö till forna Trafikverkets gula färg. Vad det kostar att måla om cirka 80 fartyg vill Fagerström inte gå in på. Marko fick en dramatisk start på onsdagsmorgonen. Arbetet med att måla om fartygen har redan inletts och den här veckan återvänder Altera, som kör mellan Pargas och Nagu, i trafik som vit och blå. Jag är i alla fall helt övertygad om att det är ett lyckat koncept att måla om färjorna. – Det ska bli spännande att se Altera. Samtidigt med Altera har också den ena av färjorna som kör mellan Nagu och Korpo legat på dock i Nådendal och målats om. Hoppas nu att ingens liv är helt förstört på grund av det här. Men jargongen på sociala medier blir lätt tillspetsad så att de negativa kommentarerna blir tongivande. Merparten av kommentarerna han läst och som nått hans öron har varit positiv. Responsen lät inte vänta på sig. Och i Åbo pågår omändringsarbeten på Stella som kör mellan Korpo och Houtskär. En klar majoritet av de som röstade förespråkade färgändringen samt och att göra det i vitt och blått. – Men visst är det beklagligt om människor tycker att ingenting får förändras. Att Finferries skulle ha tänkt om beträffande färgsättningen fanns inte på kartan. Finferries har totalt 80 farkoster och det kommer ta ungefär tre år att få alla fartygen målade. Men om det är så tjock dimma att färgen har betydelse ska man fästa uppmärksamhet vid utkik och anpassa farten enligt rådande omständigheter. För förbindelsebåtar och färjor är det annat än färgen som avgör säkerheten i mörker, dimma och dålig sikt. Altera har legat på dock från den 4 november och återvänder i trafik, i ny skrud, den här veckan. Varje färja hade hur som helst behövt ett lager ny målfärg i något skede. Det är en sak att se hur det ska se ut på datorn och en annan att se hur det sedan blev på riktigt. Ålands Skärgårdsrederi Ab, också bekant som Axferries, som ägs av Ålands landskapsregering och Finferries, har en motsvarande färgsättning på sina förbindelsebåtar
Men nu är jag rädd för att man inte längre kan garantera att öns egna äldre vårdas här, fortsätter hon. Men det här innebär att stallet flyttar bort från Kimitoön och till Bjärnå. Boendet sägs vara trångt och flera klientrum används till bland annat förråd, omklädningsrum och kansliutrymmen. Men helt som förut har personalen svårt att se att det skulle bli. Trots diverse åtgärder är nuvarande Almahemmet fortfarande inte helt ändamålsenligt för verksamheten. Det meddelar de på företagets Facebooksida. Jaakko Nuotio säger att paret sålt allt de äger i Finland och blir borta på obestämd tid. Nyheten om att det eventuellt inte ens är Varha som ska driva nuvarande Almahemmet kom som en chock för oss, säger Tötterman. Arbetet fortsätter som normalt och förmånerna består. undrar Tötterman. Löftet är att Rohan Tallits shower med bekanta hästar fortsätter i sommar. Beslutet skulle innebära att ungefär en tredjedel av den nuvarande offentliga äldrevården på Kimitoön privatiseras. Men vi har ju hela tiden tänkt att det här huset är en tillfällig lösning, säger Tötterman. Om nämnden beslutar om affärsöverlåtelsen, träder den i kraft från och med den 2 mars nästa år. Personalen har gått i tron att även Almahemmet ska ingå i nybygget för äldrevård invid hälsostationen – det som i folkmun kallas ”Nya Almahemmet”. För en tid sedan kom nyheten om att välfärdsområdet Varha överväger att låta privata Esperi Care driva boendet. Det här har fungerat bra med ett gott internt samarbete med egen läkare. De är bekanta med verksamheten från många år tillbaka. Det här är dock inte slutet för Rohan Tallit. Här i Finland har de setts upprepade gånger på evenemang och scener bland annat i Åbo, i Tavastehus och så förstås på hemmaplan under September Open i Dalsbruk. Esperi Cares hus på Mästarvägen blev nya Almahemmet. 2023 kom nästa förändring: då gick Almahemmet över från Kimitoöns kommun till välfärdsområdet. FOTO:EMILIAÖRNMARK s Vi har utvecklat vården och satsat på att kunna sköta klienterna så långt som möjligt här i deras eget hem. Vem är egentligen den eventuella nya arbetsgivaren. Hästarna är som våra familjemedlemmar, vissa av dem har vi haft ända sedan början. Enligt inlägget har Eklöf varit Jaakko Nuotios elev inom riddarkost. – Personalen har hittat kreativa lösningar även om de inte är jättefungerande eller ergonomiska. Beslut om en eventuell affärsöverlåtelse fattas av nämnden för tjänster för äldre och målet är att nämnden behandlar ärendet den 17 december. Men Tötterman har sammanfattat åsikter från en del av personalen som hon delar med ÅU:s reporter. Stöds det här i samma utsträckning av en ny ägare. Vi har utvecklat vården och satsat på att kunna sköta klienterna så långt som möjligt här i deras eget hem. Personalen vill inte ställa upp på intervju – de vill inte riskera sina egna eventuella framtida jobbutsikter. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Oro och ovisshet råder bland personalen på Almahemmet Till höger Pia Tötterman, Almahemmets förman. Varha har hållit infomöte med personalen innan pressmeddelande skickades ut, men enligt Tötterman har personalen trots det inte mer information om det praktiska än allmänheten. Är det säkert att det är just Varha som har tillgång till boendets 27 platser. – På Almahemmet har vi en kunnig, utbildad och tvåspråkig personal med bra kompetens att ta hand om och sköta om våra klienter. – På ön är vården av våra äldre än hjärtesak. Spekulationerna blir fler då det inte ännu finns information att få, säger Tötterman. 2019 flyttade Kimitoöns kommun ut verksamheten med buller och bång från gamla Almahemmet vid hälsovårdscentralen på grund av hälsovådlig inomhusluft. Vill klienterna bo hos Esperi. Till Yle säger Varhas resultatområdesdirektör inom tjänster för äldre, Eeva-Sirkku Pöyhönen, att priset för köptjänster är lägre än vad det kostar Varha att driva verksamheten i egen regi. Frågorna är många. De är rådande sinnesstämningar hos personalen i serviceboendet Almahemmet i Kimito. I tjugo års tid har de drivit sitt stall som fokuserar på medeltida ridkonst och rest Europa runt med sina historiska riddaruppvisningar och tornerspel. Det vittnar redan en stor container på gården om. PiaTötterman Kimitoön Det finns många frågetecken hos Almahemmets personal gällande en eventuell privatisering av Varhas serviceboende. Oro, ovisshet, osäkerhet och stress. Men vi vet ju att vi lämnar dem i goda händer, säger Nuotio. För dem är det ovissheten som är värst, men den råder också hos klienter och anhöriga. – Det har varit ont om arbetsro med alla förändringar. Vill de anställda vara en del av Esperi. Almahemmet har i dag tjugo anställda plus långtidsvikarier och inhoppare. Arrangemangen sågs då som en tillfällig lösning. – Under årets gång har det klargjorts att vi inte ingår där. Kommer ni verkligen att klara er utan hästar. – Nu funderar personalen över vad det här egentligen betyder och innebär. Mediernas bevakning av Esperi Care har inte varit odelat positiv, vilket förstås aktualiserats då personalen nu letat information om bolaget. För Almahemmet har de senaste åren varit stormiga. Personalen har framfört sin önskan att få träffa en representant från Esperi Care. Stöds det här i samma utsträckning av en ny ägare. Hästarna heter Balzac och Brasil. Många funktioner inom Varha är centraliserade, som till exempel att byket från Almahemmet tvättas i Hannahemmets tvätteri och att maten till Almahemmet anländer två gånger i veckan från Nystad. – Visst är det sorgligt att lämna det här. Emilia Örnmark Nuotios i Västanfjärd lägger av med Rohan Tallit Anu Nuotio och Jaakko Nuotio lämnar Kimitoön. – Men det råkade sig så att saker och ting föll på plats på bara ett halvår. Fredag 21 november 2025 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Hästar och riddarkonst lämnar de bakom sig. Varhas tanke är att Almahemmets personal i samband med en eventuell affärsöverlåtelse skulle övergå som så kallade gamla arbetstagare till den nya arbetsgivaren. Stallet får två efterträdare: Henry Eklöf från Salo och Marika Niittunen från Tavastehus. Som en av orsakerna till affärsöverlåtelsen har Varha till personalen angett den riskfyllda situationen med att hyra lokaler för verksamheten. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kimitoön Anu och Jaakko Nuotio lämnar hästarna och riddarkonsten för havet. Esperi Care äger fastigheten där Varha nu driver Almahemmet. Almahemmets förman Pia Tötterman konstaterar att ett steg från offentlig vård till privat kan vara stort. Nu har vi börjat få tag i den röda tråden för hur Almahemmet fungerar under Varha, och då dras mattan undan våra fötter igen, säger Tötterman. – Rohan kommer alltid att finnas i våra hjärtan, skriver de i inlägget. Anu och Jaakko Nuotio som driver Rohan Tallit i Västanfjärd kliver ur sadeln. Ytterligare infomöten om den eventuella förändringen har lovats personalen. Det här har fungerat bra med ett gott internt samarbete med egen läkare. Jaakko Nuotio säger till ÅU att tanken var att det här egentligen skulle bli en övergång på några år. Här fotade i samband med en tidigare ÅU-intervju. Även de boendes service skulle fortsätta som tidigare. För Nuotios del är det havet som kallar: de kommer att bege sig ut på en seglats runt världen tillsammans med sina tre katter. Här tillsammans med Sofia Bärling, ansvarig sjukskötare. Hon säger dock att det inte finns några beräkningar på hur mycket Varha skulle spara på det här
Området kring Hallis har en mycket liten andel svenskspråkiga familjer, visar en kartläggning av barnens hemadresser. Från och med nästa läsår delas förskolan i två grupper och den ena placeras i skolan i centrum. Från och med nästa läsår delas förskolan i två grupper. ÅU Nya tågstationen i Åbo får en Salebutik Visionsbild av den nya Sale-affären i Logohub, Åbos nya järnvägssation. Bygget är ett samarbetsprojekt mellan Åbo stad, VR, Trafikledsverket och aktiebolaget LogoHub. Det är frågan om så pass stora tillfälliga lokaler som behövs. GRÖNA INNEVÄXTER -33 % I ALLA BUTIKER (GÄLLER EJ BARRVÄXTER) TILL 30.11. Det är många föräldrar som har väldigt svårt att föra barnen till Hallis. Det är som ett dominospel. Det finns inte ännu en detaljplan för Cygnaeus skola enligt Vörlund-Wallenius men hon hoppas att renoveringen kan komma i gång under det här decenniet. 10-16 SODERLANGVIK.FI 15.11-14.12.2025 LUX SÖDERLÅNGVIK Fo to : Fr ej Vu or i PROGRAMMET MUSEUM • SKULPTURPARK • GUIDNINGAR • EVENEMANG JULBORD I AMOS KROG • CAFÈ & JULBODEN GLASSGARAGET BASTU • NATURSTIGAR • ÄPPELODLINGAR • PARK Besök Amos Andersons sommarparadis i vintermörkret Konst & kultur i Kimitoöns skärgård. Ordföranden Terhi VörlundWallenius (obunden, De Gröna) säger att förslaget med två grupper i Hallis hade varit kostnadsneutralt jämfört med nuläget. Dessutom behövs daghemsverksamhet också vid en förskoleenhet. Turun Osuuskauppa öppnar en Sale-affär i anslutning till Logohub i Åbo. – Men alla renoveringar är beroende av varandra. FOTO:JEANLINDÉN Åbo Underrättelser Fredag21november2025 Nyheter 7 VI BJUDER PÅ FÖLJANDE: • BARNFOTOGRAFERING – GRATIS • TOMTEBANA OCH SKUMGODIS GRILLNING FÖR BARN • NONSTOP KRANSVERKSTAD PRIS 30 EUR • VI BJUDER PÅ GLÖGGOCH PEPPARKAKOR • STORT SORTIMENT MED HÖGTIDENS VACKRASTE JULBLOMMOR, SNITTBLOMMOR OCH JULGRANAR Garden Center Peltola, Havregatan 43, Åbo – Öppet mån–fre 10–18, lör 10–17, sön 10–16 www.?or.. Åbo Affärens sortiment ska lämpa sig för resenärer som vill göra snabba affärer. Salebutiken på 200 kvadratmeter betjänar särskilt tågpassagerare och förbipasserande kunder, och dess sortiment är inriktat på snabba köp av takeaway-typ, säger branschchef Sami Junnila på TOK i ett pressmeddelande. – Önskemålet är att den här lösningen fortsätter även efter läsåret 2026–27, tills det är möjligt att ha förskolan i nyrenoverade och utbyggda Cygnaeus, säger VörlundWallenius. Beslutet innebär att personalen delar på sig. Vi valde ändå en kompromiss. Annina Suominen Cygnaeus förskola i Åbo delar på sig Åbo Trångt i Cygnaeus skola i centrum men plats för en förskolegrupp har ordnats från och med hösten 2026. Cygnaeus förskola i Åbo är tillfälligt placerad i Hallis. Tjänstemännen föreslog att nämnden klubbar igenom att förskolan hålls kvar i Hallis men nämnden beslöt enhälligt att gå emot förslaget. I anslutning till den fem våningar höga byggnaden ska det finnas ett parkeringshus för 400 bilar. JULÖPPNING FÖR HELA FAMILJEN I MORGON LÖRDAGEN KL. – Det skulle ha haft vissa pedagogiska fördelar. Cygnaeus förskola i Åbo är tillfälligt placerad i Hallis. Det har svenskspråkiga nämnden för tjänster för barn och unga i Åbo beslutat. Logohub blir Åbos nya järnvägsstation och beräknas öppna våren 2027. En grupp hålls kvar i Hallis och en flyttar till Cygnaeus skola i centrum. Därför blir det här alternativet lite dyrare. – I området rör sig över 2,4 miljoner resenärer per år, och Logomos evenemang för med sig ytterligare kundflöden till området
FOTO:ARKIV/KRISTOFFERNÖJD Raseborg Stadsstyrelsen i Raseborg gick emot beredningen och föreslår att byskolorna i Raseborg inte stängs. Avtalet mellan Trafikledsverket och Kreate är värt 80 miljoner euro. – Jag äger fastigheten och hyr gärna ut den. Kjell’s Kitchen på Industrigatan håller öppet för sista gången fredagen den 28 november. Föravtalet innebär att parterna planerar områdets utveckling tillsammans under två år och gör ritningar. Där fortsätter verksamheten som tidigare. – Tiden vill inte riktigt räcka till, säger han. Projektet är betydelsefullt också för skärgården. Det gäller den omdiskuterade tomten mellan Malmvägen och gästhamnen, där Dalsbruks ämbetshus tidigare fanns, granne med de historiska kolaugnarna. Lokalen går också att göra om till precis vad som helst. Om nån vill fortsätta med restaurangverksamhet där är det bara att sticka sleven i grytan. Ekparkens skola och daghemmet Mäntykoto som verkar i samma byggnad på Ekåsenområdet måste flytta när Natotrupper behöver inkvartering. Fullmäktige tar ställning till paketet den 24 november. Samtidigt godkände man ett hyresavtal för tillfälliga lokaler för Ekparkens skola i den före detta sjukhusbyggnaden i Knipnäs i Ekenäs för 1.2–30.6.2026. Sedan ämbetshuset revs används tomten främst för evenemang, som till exempel den årligt återkommande storsatsningen September Open. Förslaget till styrelsen var att Snappertuna skola, Tunabo daghem och Billnäs skola stängs hösten 2026. Julklappstips till barn i åldern 9-12: KOMPISDECKARNA – Spännande äventyr i Åbomiljö. ÅU Kreate Oy bygger Pargasleden Pargas Utvecklingsfasen av Pargasleden, det nya vägprojektet mellan Kurkela och Kustö, inleds. Först efter det blir det dags för eventuella följande steg. Kommunstyrelsen har enhälligt godkänt föravtalet. Däremot föreslår styrelsen enligt stadsdirektörens förslag att Lövkulla gruppfamiljedaghem och Nalle gruppfamiljedaghem stängs när det nya daghemmet Klockars i Kila blir färdigt. Den största av dessa broar är den nya Auvaisbergbron, som kommer att byggas över Kustö sund. Han säger att han hellre trappar ner kontrollerat än går in i väggen. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Stadsstyrelsen säger nej till skolstängningar i Raseborg Billnäs skola ska vara kvar om stadsstyrelsen i Raseborg får bestämma. Föravtal om ny mataffär godkänt i Dalsbruk Ämbetshustomten utmärkt på ett ungefär i blått. Gustafsson hoppas att det finns någon annan i branschen som vill ta över. – Cateringverksamheten fortsätter jag också med enligt tidigare koncept. Eventuella lunchkuponger kan användas också i Mässen. Ilmainen nopea toimitus, viemme vanhat pois. Dalsbruk. Arrangören Dalsbruks byalag tror att det går att hitta plats för evenemanget också i framtiden. KLO 9-13 KORPPOO TORI KE 26.11. Kari Partiainen, projektchef vid Trafikledsverket säger i ett pressutskick att den nya förbindelsen förbättrar trafikflödet, ökar trafiksäkerheten och möjliggör en framtida utveckling av samhällsstrukturen och markanvändningen i S:t Karins. Kreate Ab har valts som entreprenör. Målet med nya Pargasleden, Lv 180 Kurkela–Kustö, är att förbättra de regionala vägförbindelserna. Det tekniska valförbundet mellan SDP, Samlingspartiet och De gröna, den så kallade Grupp 22, spelade en avgörande roll när stadsstyrelsen röstade om servicenätsplanen i Raseborg. – Det handlar helt enkelt om att jag vill dra ner på takten litet, säger krögaren Kjell Gustafsson. Totalt nio broar ska byggas eller förnyas. Stängningen i Norrby påverkar inga anställda, eftersom det finns gott om jobb i Mässen som ligger i anslutning till Nordkalks kontor i Skräbböle. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Kjell’s Kitchen i Norrby stänger Lunchserveringen i Mässen i Skräbböle och cateringverksamheten fortsätter Kjell Gustafsson med som tidigare. Förbättringarna gynnar också kollektivtrafiken, fotgängare och cyklister, vilket ökar tillgängligheten och attraktionskraften i hela regionen, Projektet omfattar bland annat byggande och förbättring av nio broar. Också SFP:s Johan Berglund röstade emot en stängning av skolan. Den andra änden av den nya västra omfartsvägen i S:t Karins byggs från Rävsundsbron som öppnades för trafik i november. Förslaget var att Billnäs skola stängs hösten 2026 och eleverna flyttar till Katarinaskolan i Karis. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas Företagaren Kjell Gustafsson i Pargas trappar ner. FOTO:MAPCREATOR/EMILIAÖRNMARK Fredag21november2025 Åbo Underrättelser 8 Nyheter P A P P I L A D E S I G N Ab Pappila Design Oy SMÅHUSPLANERING SKISSER / LOV / KONSTRUKTIONER Nybyggnader, tillbyggnader, renoveringar SKÄRGÅRDSPROJEKT 040 564 0427 www.pappiladesign.fi mikaela@pappiladesign.fi SÄNKYREKKA KIERTUE SÄNKYREKKA KIERTUE KE 26.11. Kurkelavägen blir en väg med två körbanor med fyra körfält. 040 026 5122 MYÖS SENIORIMYÖS SENIORISÄNGYT JA SÄNGYT JA RECLINER RECLINER TV-TUOLIT TV-TUOLIT Kotimaiset patjat, petarit ja runkosängyt. KLO 14-17 NAUVO TORI Hyvinvointia Hyvinvointia vielä jouluksi! vielä jouluksi! SANKYKAUPPA.COM • P. Lunchrestaurangen i Norrby öppnade i oktober 2016. – Projektet stöder affärsmöjligheterna och attraktionskraften i hela regionen. En ny väg mellan den planskilda trafikplatsen vid Kurkela och Kustö byggs. Kimitoöns kommun och Suur-Seudun Osuuskauppa (SSO) ingår ett föravtal om ämbetshustomten i Dalsbruk. Förberedelserna görs under vintern och byggandet inleds under våren 2026. Åtminstone beträffande Billnäs skola krävdes en omröstning som slutade 7–4. Gustafsson tog förra hösten över verksamheten i Mässen i Skräbböle och Kjell’s Kitchen premierades i oktober i fjol som årets företag i Pargas. Styrelsens förslag till fullmäktige blev att dessa inte ska stängas. Beslutet att inte stänga Billnäs skola ledde också till att man ska föreslå att ändamålsenliga lokaler för Ekparkens skola utreds, i stället för att flytta skolan till Billnäs skola. Böckerna finns att köpa i Akademiska bokhandeln.
17,90 € 17,90 € (1 L flaska) RÖJNINGSSÅGAR LÖVBLÅSARE I LAGER LÖVBLÅSARE I LAGER -20 % -20 % !! STIGA ST 3256 P WS 210 SNÖSLUNGA, bensindriven 55 cm arbetsbredd, växlar 5 + 2 699 € 699 € (799 €) HUSQVARNA ST124, HVA Med Kompakt och kraftfull SNÖSLUNGA Elstart! Arbetsbredd 61 cm. 535IFR MULTI 300-3, T35 M12, SCARLETT 200-22, BALANCE 55 699 € 699 € 749,00 € Robust, mångsidig och kraftfull – avsedd för professionellt bruk. 899 € 899 € (1 0110 €) POLARIS WINTER PACK POLARIS SPORTSMAN 570 4X4 T3B grön el. ASPEN 2-T OCH 4-T SMÅMASKINBENSIN 5 L.... vit Paket: snöblad med snabbfäste och vinsch! PARTI! BLACK FRIDAY-KAMPANJ: PARTI! BLACK FRIDAY-KAMPANJ: SOLIS 20 4WD MED LASTARE 14 990 14 990 €! €! • 20 hk 3-cyl Mitsubishi Diesel • Växellåda 6 + 2 • Garanti 60 mån eller 3000 tim VI ERBJUDER OCKSÅ FÖRMÅNLIG DELBETALNING OCH FÖRETAGSLEASING! POLARIS FULL PACK POLARIS SPORTSMAN 570 4X4 T3B Paket: snöblad med snabbfäste, vinsch och släpvagn! 10 990 € 10 990 € DIN FÖRMÅN 2558 €! DIN FÖRMÅN 2556 €! 9 990 € 9 990 € RANGER CABIN PACK 20 990 € Din förmån 7 577 € POLARIS RANGER 570 EPS SP CABIN PACK GREEN 2025 – NU TILL ETT OTROLIGT KAMPANJPRIS! SOMERO • SALO • ST KARINS • LOJO • TUSBY • LAHTIS SOMERO • SALO • ST KARINS • LOJO • TUSBY • LAHTIS. Åbo Underrättelser Fredag 21 november 2025 9 SPORTTIKONE ERBJUDANDEN! SPORTTIKONE ERBJUDANDEN! 540 XP III,14” SP21G SN 699 € 699 € (909,-) En nätt och lätt bensindriven motorsåg i 40-kubiksklassen! MOTORSÅGAR MOTORSÅGAR HUSQVARNA 550XPG II 13” .325” 899 € 899 € (1 099 €) Hållbar och lättmanövrerad motorsåg på 50 kubik NU! NU! NU! NU! NU! NU! HUSQVARNA 240I 14” .3/8” S93F, BLI30 + C80 BATTERIMOTORSÅG 599 € 599 € (629,00 €) Lättanvänd motorsåg + två batterier till superpris (såg + laddare + två batterier) MS 162 35 cm 179 € (199,00 €) Perfekt för kapning av ved! MSA 70.0 C-B 1/4”P SET Batteridriven 399 € 399 € (429,00 €) En storsäljare – med batteri och laddare! STIHL MS 231 14” 3/8” Pm 1,3mm 449 € 449 € (569,00 €) Kompakt och kraftfull 2,0 kW såg för fällning av träd! 545FR, T45X MULTI 300-3 1”, 200-22 1”, BALANCE X 769 € 769 € (1 029,00 €) Husqvarna 545FR röjsåg har allt du behöver för röjningsarbete: trimmerhuvud, slykniv och skogsröjningsklinga! 545FXT AUTOTUNE SCARLETT 225-24 1”, BALANCE XT 999 € 999 € (1 279,00 €) För krävande röjningsarbete! Inklusive Balance XT-sele
Seniorstugan har 18 kunder, Solgläntan lika många. – Alltid då det rör sig soldater någonstans så väcker det uppmärksamhet. – Vi strävar efter att störa så lite som möjligt men obemärkt kommer den här övningen inte att gå förbi, säger Kandelin. Det här förorsakar buller. Seniorstugans framtid oklar på sikt Pargas Dagverksamheten för äldre flyttar från Seniorstugan till Solgläntan. . . Sammanlagt jobbar sju personer inom den rehabiliterande dagverksamheten i Pargas. Den som upptäcker skador eller nedskräpning kan ta kontakt med kaptenlöjtnant Mika Merenlahti (på finska) på telefonnummer 029 932 1704. Just nu bollar vi internt med många olika hus och vi hoppas ha en lösning på lång sikt senast i början av december, säger Isaksson. Om det skjuts med smällpatroner – håll ett avstånd på minst 50 meter eller håll för öronen . Med och övar är flera olika Natoländer men i Korpo och Nagu kommer främst amerikanska marinsoldater och tyska infanterisoldater att synas till. I övningen deltar beväringar, reservister samt trupper från olika Natoländer. Stabschefen, kommendören Janne Jortama och utbildningschefen vid Nylands brigad, kommendörkaptenen Janne Kandelin stod för informationen. Det har välfärdsområdet Varhas nämnd för tjänster för äldre beslutat för ett tag sedan. Om skador uppstår kommer de att dokumenteras och man kommer att lämna lappar med kontaktuppgifter. – Föreningarnas och stadens öppna verksamhet för seniorer fortsätter i Seniorstugan som tidigare åtminstone fram till fredagen den 12 december, då det ordnas allsång med jultema. . FOTO:MIKAELHEINRICHS Marinens stora krigsövning märks i skärgården nästa vecka Pargas Freezing winds 25 inleds på måndag. Svaret på den sistnämnda frågan är nej. På informationsmötet i Korpo ställdes också frågor om färjorna och hur kapaciteten ska räcka till. Pargas stads välfärdsoch fritidsdirektör Fia Isaksson betonar att den verksamhet som nu slutar i Seniorstugan uppe på Parsbybacken i Pargas uttryckligen är den rehabiliterande verksamhet som ordnas i välfärdsområdet Varhas regi. – Det är inte meningen att det ska gå så men med så här många deltagare kan det ske misstag, säger Kandelin. De har inte många års erfarenhet av att till exempel köra lastbilar. Det är självfallet välkommet att våra allierade vill öva med oss, säger kommunikationsexpert Markus Malila. Fredag21november2025 Åbo Underrättelser 10 Nyheter. . Enbart militärpolisen har skarp ammunition. Undvik att fota och lägga ut bilder på militära fordon och fartyg i sociala medier . Trafiken kan gröta till sig på mindre vägar . Mera trafik än vanligt är dock att vänta på färjorna. – Vi borde ha de svaren senast i början av december och efter det kan vi gå vidare. En annan hälsning till ortsbefolkningen är att visa förståelse om någon går vilse eller om ett militärfordon förirrar sig in på någons gårdsplan bara för att snabbt göra en u-sväng. Tänk på att många av chaufförerna är unga personer utan lång erfarenhet bakom ratten . – Det är normalt att de följer med våra övningar och det är vi vana vid, säger Malila. Övningsdeltagarna strävar efter att köra i klungor på 3–5 fordon för att inte förorsaka olägenheter för den övriga trafiken. Beslutet motiveras med att Seniorstugan inte lämpar sig för att utveckla och utvidga den rehabiliterande dagverksamheten enligt Varhas plan för servicenätet. – Övningen har intresserat våra allierade. Östersjöområdet är ur Natos synvinkel intressant och man vill öva i Östersjöområdet. Folk tror inte nödvändigtvis att det är fara å färde men de vill veta vad som står på, säger Malila. Enligt kommunikationsexpert Markus Malila vid marinstaben är det nödvändigt att informera allmänheten om en storövning av den kaliber som nu ordnas. Övningstrupperna kommer i huvudsak att övernatta i tält och de tyska och amerikanska soldaterna i Gyltö. Förväntar ni er att övningen väcker intresse också i vårt östra grannland. Håll avstånd till militärfordon på vägarna . Publiken ställde frågor om bland annat bojar som lagts ut utanför Gyltö och om extra vägunderhåll för vägarna beställts, ifall snö och halka ställer till det nästa vecka. . Stadens öppna seniorverksamhet och föreningarna blir kvar – åtminstone tills vidare. På Utö kommer kanonerna, som inte använts på länge, att provas. Trafiken på vägar och färjor påverkas av övningen. I skogarna rör sig soldater. På holmar syns kustjägare. . Skjutövningar med skarp ammunition hålls i Syndalen under början av övningen och på Utö. Allmänna frågor kan ställas till kommendörkapten Janne Kandelin (på svenska/finska) på telefonnummer 029 933 1700. Både inhemska och utländska soldater syns i Korpo och Nagu. I Korpo-Nagu området kommer man inte heller att strida nattetid. Sett till antalet deltagare är Freezing winds 25 en stor krigsövning. Exakt hur det blir på längre sikt återstår ännu att se, eftersom staden som bäst utreder inomhusluften i fastigheten på Elmgrensvägen 2. . Verksamheten fortsätter i stället i Solgläntan. Enligt ett meddelande från försvarsmakten kommer man under tiden 30.11.2025–02.12.2025 att öva med infanterivapen och eldmarkering i Nagu och Korpo. Den intensivaste perioden i Nagu och Korpo är 28.11–3.12. . . Den rehabiliterande dagverksamheten för äldre i Seniorstugan i Pargas upphör vid årsskiftet. Monica Forssell Cirka fyrtio personer var på plats i Kommunalgården i Korpo i onsdags för att höra om den stora krigsövningen i skärgården. Det är förbjudet att röra sig i områden där övningsdeltagarna är grupperade . Har man frågor kan man vända sig till dem. I onsdags ordnades ett möte för allmänheten om övningen i Korpo och på plats i Kommunalgården var cirka fyrtio personer. Kim Lund Mikael Heinrichs Den rehabiliterande dagverksamheten för äldre i Seniorstugan på Elmgrensvägen 2 i Pargas upphör den sista december. Så ha överseende, uppmanade Kandelin publiken i Korpo. Övningen arrangeras 24.11– 2.12 i Skärgårdshavet och kommer att märkas av i bland annat Korpo och Nagu. . . FOTO:MONICAFORSSELL Tänk på det här: . Antalet militärbåtar i området är kring 40 och utöver båtarna finns flottans fartyg. Vidare sägs det att lokalen inte motsvarar de krav som ställs för att kundernas rehabilitering ska framskrida. Det är förbjudet för civila att flyga med drönare i närheten av trupperna . Försvarsmaktens drönare kan synas och höras i området under övningen . Varför är övningen så stor. Det man inte kommer göra är utföra sprängningar, gräva ner sig, fälla träd på privata områden och ta hus i besittning. De som deltar i övningen bär vapen men ingen skarp ammunition. Markområden och vägar kan vara tillfälligt avstängda . – Det är klart att de inte kan ordna sin verksamhet i skolorna, där det inte går att ordna något extra dagtid. Seniorstugans tre anställda flyttar till Solgläntan. – Kom ihåg att många av dem som deltar i övningen är unga. . Isaksson är medveten om att behovet av utrymmen för olika föreningar med inriktning på seniorer som har mycket verksamhet dagtid är stort. Landstigning med båtar sker bland annat på holmar norr om Korpo och öster om Houtskär. En knutpunkt i Korpo är Söderstu och rök från kaminerna i tälten kan förekomma. Övningarna pågår dagligen från klockan 6 på morgonen till klockan 20 på kvällen. I området Korpo, Nagu och en del av Pargas (fastlandet) rör det sig cirka 2 300 personer och ungefär 350 fordon. Över 5 000 personer deltar i marinens storövning Freezing winds 2025. Då syns bussar, lastbilar, ambulanser, personbilar, bepansrade vagnar på hjul och skåpbilar på vägarna. Utbildarna har gula eller röda västar
Ett ypperligt tillfälle att kolla läget med körkort för 17-åringar med andra ord. Ser man till ÅU:s bevakningskommuner är det främst Kimitoön som sticker ut ur mängden. – Det låter ju helt poänglöst, då kan man ju lika bra åka med nån annan eller ha en förälder att köra, säger Theresia. Dokument som påvisar behovet av att färdas ska fastställas noggrannare, till exempel genom närvarointyg från läroanstalten eller arbetsavtal på minst två månader. De har just avverkat utomhusdelen av tisdagens träningspass och byter snabbt om till innekläder innan det blir dags för ett pass handboll. De här punkterna framgår i ett propositionsutkast av Kommunikationsministeriet. Ännu på den tiden var det allt annat än vanligt med under 18-åringar på fyra hjul i trafiken. . För Antons del landar det ungefär på samma kilometerantal i veckan. Det tror han att den kommer att göra, eftersom man knappast vågar köra hänsynslöst om man har en övervakare i bilen. – Om en ansökan inte blir godkänd skickar man bara in en ny ansökan med en ny orsak och så går den igenom. För att räknas som erfaren förare ska man vara minst 24 år, ha haft körkort i minst 5 år och visat varaktig skötsamhet i trafiken. Om det ska komma nya regler så känns det som den vettigaste idén, säger Amos. Ungefär hur många kilometer kör ni i genomsnitt under en vecka. EU-länderna har totalt fyra år på sig att implementera bestämmelserna i sina lagstiftningar och genomföra dem. Den kanske mest kända 17-åriga chauffören genom tiderna i Finland lär ändå vara backhopparen Toni Nieminen, som 1992 fick dispens för körkort som 17-åring. . Alla tre sågar direkt tanken om att ha en ”erfaren chaufför” med sig i framsätet för att få köra bil som 17-åring. Lauri Ristikankare Pargas En ny EU-regel minskar 17-åringars frihet att köra bil. Det betyder också att finländska 17-åringar som beviljas dispens kommer att kunna köra bil inom hela EU, så länge man följer regeln om medföraren. – Det låter egentligen som en helt smart förändring. . . Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Ungdomar: ”Nattförbudet låter helt vettigt” Skidarna Theresia Johansson, Amos Korin och Anton Lindfors i Pargas kör i snitt mellan 100–300 kilometer i veckan till skolan och träningspass. Antalet beviljade körkort för 17-åringar har stadigt ökat sedan det blev möjligt att ansöka om dispens i juli 2018 och av statistiken för 2025 att döma kommer siffrorna att landa ungefär på samma nivå som för fjolårets del. Amos Korin Pargas En tisdagskväll vid PIF-center i Pargas betyder oftast en massa unga idrottare på plats. Snart blir reglerna strängare för 17-åringar som tar B-körkort. Av 17-åringarna i Kimitoöns kommun har nästan hälften ett Bkörkort i fickan. Det blir ändå nästan 60 kilometer per dag till i så fall, säger Amos som går i skolan i Åbo. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Nya körkortsregler sätter käppar i hjulen för 17-åringar Det här ska krävas för att få dispens, enligt regeringsförslaget: . Det är ju inte meningen att man ska köra på nätterna, utan främst till skolan och träningar åtminstone för de flesta. s Nu får unga dispens nästan automatiskt. – Systemet har glidit i väg helt. . Europaparlamentet har godkänt en uppdatering av EU:s körkortsregler, som bland annat innebär att 17-åringar endast får köra med en erfaren förare i passagerarsätet tills de fyller 18. FOTO: MIKAEL HEINRICHS s Det är ju inte meningen att man ska köra på nätterna, utan främst till skolan och träningar åtminstone för de flesta. Enligt Ilta-Sanomats sammanställning av Traficoms och Statistikcentralens uppgifter är Larsmo den kommun i hela landet med den högsta andelen 17-åringar som beviljats dispens under åren 2020–2024. . Om ungdomarna måste ha med en förälder i bilen kan väl föräldern lika gärna köra, säger han. Eftersom unga är överrepresenterade i statistiken över trafikolyckor har också Finlands regering tagit till åtgärder som påverkar 17-åringars möjligheter att köra personbil. Tre ungdomar som redan som 17-åringar har sina körkort i fickan är Pargas IF:s längdskidåkare Theresia Johansson, Amos Korin och Anton Lindfors. Man vill bland annat skärpa kraven för dispens för 17-åringar, för att säkerställa att endast de ungdomar som har kontinuerliga och väsentliga mobilitetsbehov blir beviljade dispens. Man ska ha behov av att färdas minst fyra gånger i veckan. Samtidigt planerar regeringen strängare krav för 17-åringar som vill få dispens för bilkörkort. Theresia klockar i snitt in på 100 kilometer i veckan. – En bra vecka kan det bli kanske 300 kilometer, jag kör ju inte varje dag i veckan till skolan, men sen blir det träningar och sånt till. Den nya EU-regeln innebär att man i alla medlemsländer kommer att kunna få körkort som 17-åring, vilket man i nuläget inte kan i till exempel Sverige. . Lauri Ristikankare är bilskollärare på Epic Autokoulu i Åbo, Pargas och Kimito. Ristikankare anser att alltför många 17-åringar beviljas dispens i dag. I Finland kommer man trots EUlagen att kunna ansöka om dispens för att få köra på egen hand, men kraven för det kommer att vara stränga och det gäller endast inom landets gränser. Mellan varven hinner de ändå sätta sig ner en stund för att snacka om sina körvanor och fundera litet kring den kommande reformen av dispensreglerna för körkort för under 18-åringar. De ungas vårdnadshavare ska bekräfta de uppgifter som krävs. Enligt honom är kraven för låga och ungdomar lyckas ofta hitta genvägar till att bli beviljade dispens, trots att man egentligen skulle klara sig utan körkort. Målet med den nya regeln är att öka trafiksäkerheten och minska antalet trafikolyckor. – Man ska ju inte köra om man är trött och risken att nånting skulle hända blir större nattetid, säger Anton. Nattförbudet får däremot ett klart bättre mottagande hos ungdomarna. Under de fem senaste åren har inte mindre än 89 procent av 17-åringarna i Larsmo beviljats dispens. Målet är att det ska öka trafiksäkerheten. – Det varierar väldigt mycket beroende på om jag kör till skolan eller åker buss just den veckan. – Det förstör hela poängen med att få dispens. För att övervaka det här ska ungdomarna förse sina fordon med ett klistermärke, och slarvar man med märket kan man få böter på 100 euro. Rallychauffören Kalle Rovanperä fick också sitt körkort som 17-åring år 2017, året innan körkortsreformen som gjorde dagens dispensförfarande möjligt. Nu får unga dispens nästan automatiskt. Sträckan ska vara minst sju kilometer till fots i en riktning, om det inte finns tillgänglig kollektivtrafik, eller ta minst en och en halv timme med kollektiva färdmedel. För alla tre handlar det främst om skolresor och resor till träningar och tävlingar. Han förstår inte tanken bakom den nya regeln. Dessutom vill man förbjuda 17-åringar från att köra bil nattetid mellan klockan 00 och 05. – Nattkörningsförbudet är ett bättre sätt att öka trafiksäkerheten än medförarmodellen, säger Ristikankare. Åbo Underrättelser Fredag 21 november 2025 Nyheter 11
Jessika såg att brevet var från ”Republikens president” men slogs inte ens då av tanken vad det kunde vara. – Jag brukar titta på klänningarna. Axels fru Karin Holmberg gör honom sällskap på slottet. Brukar du vara kritisk. – Det är ju stort att få möta presidentparet och träffa andra viktiga personer. Glasfiberbåtar levereras till Kuusakoski Oy som råmaterial för cement, medan plastoch träbåtar krossas och utnyttjas som energi. Det här brevet skulle inte läggas i postlådan. – Att få uppleva hela stämningen. Det var en tisdag i början av november som läraren Jessika Lindgren i Ekenäs fick ta emot ett kuvert överlämnat som personligt bud. – Att det var jättestort och overkligt. – Min chef tipsade om sin svärdotter som är stylist. Själva balen ska bli spännande och ett roligt minne då man nästan alla år sett den på tv. FOTO:SYDVÄSTRAFINLANDSAVFALLSSERVICE Åbo Årets båtinsamling i Skärgårdshavet slog rekord när 44 uttjänta båtar hämtades från öar som saknar vägförbindelse. I år samlades rekordmånga skrotbåtar in från öarna i Skärgårdshavet. Jessikas sambo Lukas Lundström får göra Lindgren sällskap till slottet. FOTO:PRIVAT Raseborg På Stafettkarnevalen i våras fick Ekenäsläraren Jessika Lindgren utmärkelsen årets lärare. Sedan ringer han och berättar till sina kompisar. Förra veckan fick de en inbjudan till självständighetsdagsbalen på presidentens slott. Vi ska ha egen liten bal i klassen fredagen innan. – Han är lika nervös som jag. s Det är ju stort att få möta presidentparet och träffa andra viktiga personer. – Vi har en sådan kontakt att han får veta först. Hon har också ringt runt till frisörer men alla verkar vara fullbokade. Hon öppnade brevet och läste. Jessika Lindgren Det goda livet är lokalt Ladda ner ÅU-appen! Fredag21november2025 Åbo Underrättelser 12 Nyheter ÅBO UNDERRÄTTELSER 18.12 17.12 Traditionella julhälsningar 2025: Kimitoön, Åbo, S:t Karins 19.12 Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö 12.12 Nå dina kunder och samarbetspartners i Åbo och Åboland! Vänligen kontakta: 050 435 2284 , anne-maarit.itanen@aumedia.fi. Slottsbalen är ju en symbol för landets självständighet och gemenskap. Har du berättat om inbjudan för dina elever. Eftersom det sänds på tv vill man inte göra fel. Temat för årets självständighetsfest är utbildning och bildning. Sydvästra Finlands avfallsservices (LSJH) och Håll skärgården ren:s båtinsamling ordnades för sjunde gången under augusti–oktober. – Först var det relativt chockartat, efter hand mera roligt. Eftersom det sänds på tv vill man inte göra fel. – Att jag måste ringa pappa och berätta. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Lärarna Jessika i Ekenäs och Axel i Hangö fick inbjudan till slottet Lärarna Jessika Lindgren i Ekenäs och Axel Holmberg i Hangö ska gå på självständighetsbal. Det var en inbjudan till ”lektor Jessika Lindgren” och avec till president Alexanders Stubbs självständighetsdagsmottagning på slottet. ÅU 44 skrotbåtar samlades in från Skärgårdshavet Glasfiberbåtar används som råmaterial vid tillverkning av cement. Vad var det första du tänkte. Det är ju ärofyllt men svårt att förstå hur man hamnat där. Båtinsamlingen fortsätter nästa år. Det blir som ett litet genrep för mig. Så Jessika har inte hunnit fundera så mycket på sin look. Så hon kommer att flyga in från Barcelona för att hjälpa mig. Man kan även själv transportera sin skrotbåt till sorteringsstationen. De var jätteexalterade. Varför just pappa. Jessika som jobbar i Seminarieskolan i Ekenäs röstades fram till bästa läraren via Yles barnoch ungdomsprogram Watt Nytt. Över fem meter långa båtar tas endast emot vid Toppå avfallscentral i Åbo och vid Korvenmäki avfallscentral i Salo. Själv har Jessika ingen klänning klar. – Det får vi planera med stylisten. Vad är du mest nervös för. En anmälan öppnar under våren. Också ett rekordantal på 92 båtar har först till sorteringsstationerna under året. Glasfibereller abs-plastbåtar som är mindre än fem meter långa tas emot på alla LSJH:s sorteringsstationer. Det ska bli roligt att de hur det är på riktigt, säger Axel men erkänner: – Lite nervöst är det ju att vara i sådär högtidliga sammanhang då man inte är van och vet hur man förväntas föra sig. – Jo, de var nästan de första jag berättade för. Men han ser också fram emot det och tycker det känns overkligt och stort. Axel Holmberg som jobbar på Hangö högstadium och Hangö gymnasium fick på våren 2025 Finska Vetenskaps-Societetens pris som bästa biologioch geografilärare.Nu fick han en inbjudan till slottet. Vad ser du mest fram emot. Axel Holmberg i Hangö fick Finska Vetenskaps-Societetens pris som bästa biologioch geografilärare 2025. – Vi har en tradition att äta ostbricka och titta på balen. Vad tyckte han. Jag ser också fram emot att träffa människor, smaka på maten och att dansa. Hon nominerades av sina elever och fick utmärkelsen på Stafettkarnevalen i våras. Jessika brukar själv se på sändningen från slottet
. . HELSINGIN SANOMAT • Te kst itys suomeksi • Sve nsk textn ing • Eng lish sur titl es • Te kst itys suomeksi • Sve nsk textn ing • Eng lish sur titl es w Kulturbärarna Vårens komedi i regi av humormästaren Adde Malmberg med Dennis Nylund i alla bärande roller. . . Es ity s teks titetään suom eksi För estä llninge n textas till sve ns ka ”Patrick Henriksen briljerar som Amos” VÄSTRA NYLAND SISTA CHANSEN 24.4 PÅ STORA SCENEN SPELAR FRAM TILL 13.5 PÅ STORA SCENEN FINLANDSPREMIÄR 4.2 PÅ STORA SCENEN 3.12–28.3 PÅ AMOS-SCENEN. 12–18) . Åbo Underrättelser Fredag 21 november 2025 13 i Helsingfors • Storartade berättelser sen 1866 Förgät mig En sann historia som inspirerat Milja Sarkola att skriva sin nyaste pjäs. Ronja Rövardotter Astrid Lindgrens storslagna äventyr med en gnistrande Antonia Atarah i huvudrollen. Es ity s teks titetään suom eksi För estä llninge n textas till sve ns ka Amos A En nyskriven pjäs om Amos Andersons osannolika och färgstarka liv. Köp biljetter svenskateatern.fi?. Tfn 09 6162 1411 (ti–fr kl
Det dröjde dock ända till maj 2024 innan Nagu kapellförsamling gav sitt godkännande och ärendet gick vidare till Gemensamma kyrkorådet. På den stora gräsmattan mellan Skärgårdsvägen och kyrkan i Nagu arbetar Naguborna Sofia Saarinen och Nicolina Träskman i regnkläder. I bästa fall blir träden omkring tre meter höga. Nicolina hoppas till exempel på att kunna anlägga några sandgångar och få Pargas stad att ställa ut fler bänkar i området. Fram till slutet av oktober 2025 har 85 personer drunknat i Finland, då siffran för hela året i fjol var 88. Dels ser man inte bottnen, dels kan man ha obehag till exempel för sjögräs och tång. Sammanlagt har de planterat nio körsbärsträd i grupper om tre samt sex hösthortensior. Samma kriterier för simkunnighet används i alla nordiska länder. Tillsammans med församlingsmästare Johannes Johansson från Nagu kapellförsamling bestämde initiativtagarna de exakta platserna där träden skulle planteras. Nu i höst kunde föreningen tack vare en donation av försäkringsbolaget Lokal-Tapiola Sydkusten starta upp två grupper med fem deltagare var i Pargas. Fredag 21 november 2025 Åbo Underrättelser 14 Nyheter. Valet att hålla grupperna små är medvetet, eftersom det då blir mera tid över för var och en i gruppen. Mera simning på skolans gymnastiklektioner ligger också högt på McCartans önskelista. Det var redan i maj 2021 som Sofia Saarinen, Nicolina Träskman och Ann-Helen Saarinen tog initiativ till att skapa en grön oas på gräsmattan framför kyrkan – en ytterst central plats i byn. FOTO:MIKAELHEINRICHS Barnen som går i simklubben har gjort stora framsteg på en kort tid. Den som vill får gärna bidra ekonomiskt, så att området kan göras ännu mer välkomnande, både för lokalbor och turister. Minst lika viktigt är det att vi kan ordna simklubben inomhus i en simbassäng, eftersom många som inte kan simma särskilt bra kan ha obehag för att simma i havet. En vackrare miljö ska gynna både Nagubor och turister. 28 personer miste livet i drunkningsolyckor i Finland enbart i juli i år, då motsvarande siffra de två senaste åren varit 16. Simklubben håller till i Folkhälsanhusets terapibassäng. Men också här i Pargas och i skärgården, där simkunnigheten kan anses extra viktig, finns det många barn och unga som inte kan simma. – Behovet av den här typens verksamhet, där man får lära sig simtekniken tillsammans med andra som är på samma nivå, är stort. Enligt Finlands simundervisningsoch livräddningsförbund FSL:s statistik var särskilt juli en dyster månad. Simkunnigheten mäts med fem års mellanrum på nationell nivå. Narcisserna och hortensiorna kommer man däremot att kunna glädjas åt redan i vår. Av de 20 barn som deltar i simklubben nu har flera tidigare deltagit i simskolor i trakten, men inte ännu knäckt koden. Kring körsbärsträden har de dessutom satt ner cirka 300 narcisslökar. – Det är sent på året, men ännu hinner träden rota sig, säger Nicolina. Simklubben riktar sig till barn i åldern 9–12 år och det är Folkhälsan i Pargas simombud Emelia McCartan som koordinerar verksamheten. Det skapar en trygghet och ingen behöver uppleva att han eller hon sticker ut, säger McCartan. Innan träden blommar rikligt för första gången kan det ta något år. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Här lär sig barnen som inte ännu knäckt simkoden att simma Föreningen Folkhälsan i Pargas ordnar under hösten en simklubb för barn i åldern 9–12 år i Folkhälsanhusets terapibassäng. Sedan spelar förstås vårdnadshavarna en stor roll, alla kanske inte har tillräckligt med tid att engagera sig i barnens simkunnighet. FOTO:TUULIMERILÄINEN s Det här är början på en vackrare vår i byn. Prydnadskörsbären är av sorterna Accolade och bergkörsbär, som båda ska få en fantastisk blomning på våren. För att anses simkunnig, ska man klara av att simma 200 meter i djupt vatten, varav 50 meter på rygg. – Det är många aspekter som spelar in. – För mig var det dessutom extra viktigt att verksamheten ska vara avgiftsfri för deltagarna. År 2016 var simkunnigheten bland sjätteklassare uppe i 76 procent, men år 2022 hade andelen simkunniga sjunkit till 55 procent. SofiaSaarinen Pargas Planerna på att försköna gräsmattan framför kyrkan i Nagu har kommit i gång. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi Nu har Kyrkbacken fått sina första körsbärsträd Nicolina Träskman och Sofia Saarinen har fått vänta många år på att få försköna området mellan Skärgårdsvägen och Nagu kyrka. – Det finns exakt en bänk i Nagu, säger Nicolina och pekar på en ensam bänk vid cykelvägen en bit ifrån. EmeliaMcCartan Pargas Föreningen Folkhälsan i Pargas har tack vare en donation från Lokal-Tapiola Sydkusten under hösten inlett en simklubb för barn i skolåldern som inte ännu knäckt simkoden. s Problemet är nationellt. Men också här i Pargas och i skärgården, där simkunnigheten kan anses extra viktig, finns det många barn och unga som inte kan simma. – Problemet är nationellt. Barnen som deltar går i årskurs 3–6. När initiativtagarna i höst uppmärksammades på att man i Korpo nyligen planterat 30 körsbärsträd på stadens mark beslöt de att åter kontakta församlingen för att få fart på planerna, och nu i höst kom slutligen det positiva beskedet. Dels har de motoriska färdigheterna hos barnen blivit sämre, dels handlar det säkert om att coronaåren gjorde sitt då simhallar höll stängt. Vad kan det bero på att simkunnigheten har sjunkit. Uppdraget är att plantera körsbärsträd och hösthortensior – något de hoppats få göra redan länge
Sista dagen att kommentera tidtabellsförslagen är onsdagen den 26 november. som jobbat inom medicinsk forskning och diagnostikindustrin Anmäl dig senast 22.11 via: lyyti.in/fiska24112025. ÅU Nu är det läge att tycka till om förbindelsebåtarnas tidtabeller Rutterna som nu kan kommenteras . Åbo filharmoniska orkesters kommande konsertsäsong är den sista i Åbo konserthus. Flytt till nya musikhuset om ungefär ett år Åbo filharmoniska orkester flyttar in i musikhuset Fuga i början av hösten 2026. Under hösten ordnas också fyra Open Orchestrakonserter för att fira Konserthuset. John Storgårds dirigerar också Konserthusets avskedskonsert den 8–9 oktober 2026, då Beet hovens symfoni nr 9 ”Ode till glädjen” framförs. . FOTO:NORAHANSÉN Åbo Underrättelser Fredag21november2025 Nyheter 15 Lunch vardagar 10.30–14.00 • Transporter • Avfallstjänster • Byggnadsmaterialförsäljning BMA Miljö Handelsmansvägen 6, 21710 KORPO Tel: 02 463 1033 | GSM: 0400 437 569 | info@bmamiljo.fi | www.bmamiljo.fi ÖPPET mån–fre 8–16.30 lördagar 9–14 ÖPPET Vardagar 8.00–16.00 ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 73 77 LIPPU.FI PREMIÄR 28.1.2026 PREMIÄR 28.1.2026 VI SKA JU BARA CYKLA FÖRBI Fiska efter fakta FRAMTIDEN FÖR KASKISBACKENS HÄLSOVÅRDSCENTRAL vision och verklighet Vi bjuder på kaffe med tilltugg. Nagu norra (Innamo) . . FOTO:TEKOVA Karis Denna vecka har Tekova, ett byggföretag specialiserat på bland annat affärsoch industribyggnader, tecknat ett avtal med det svenska fastighetsbolaget Prisma Properties. Rimito (Isla) . Hyresgästerna ska en ligt Tekovas pressmeddelande informera om sin placering en ligt sina egna tidsplaner. Man får också rangordna oli ka prioriteringsgrunder för hur man själv önskar att tidtabeller na görs upp. Iniö tilläggsrutt (Kivimo) . . Åbo. . Pargas (Viken) . Den som vill kommentera flera rutters tidtabeller, kan göra det skilt för varje rutt. Velkua (Kaita) . . Det är ännu oklart när musik huset Fuga invigs officiellt. Kotka–Pyttis (Otava, Tekla I) Pargas Tidtabellsförslagen för sommaren 2026 och för vintersäsongen 2026–2027 kan kommenteras via Finferries bokningssystem på booking. Houtskär (Finnö) . . Kristoffer Nöjd Svensk fastighetsutvecklare inom lågprishandel ska köpa nybygge i Karis Den kommande affärslokalen i Karis har nu en svenska köpare. Orkesterns säsong omfattar hela våren och början av hösten 2026. Nagu tvärgående (Cheri, Myrskylintu) . Utö (Utö) . I samband med kommenta rerna samlar rederiet också in bakgrundsinformation om den som kommenterar (fast bosatt, deltidsboende, företagare eller sporadisk användare) och upp gifter om hur ofta man reser med respektive förbindelsebåt som mar och vintertid. Sedan blir musikhuset Fuga på Östra strandgatan or kesterns nya hemvist. KASKENMÄEN TULEVAISUUDESTA Mikko Pakarinen, resultatområdesdirektör, Varha VI HAR EN KLAR VISION FÖR KASKISBACKEN Sandra Bergqvist, riksdagsledamot och Varha-politiker, SFP Som moderator hör vi Christel Gripenberg-Lerche, fil.dr. . . . Måndag 24.11 kl.17 Radisson Blu, Slottsgatan 32, Åbo MITÄ JA MILLOIN. Prisma Properties är en fastig hetsutvecklare inom lågpris handel och har samarbetet med bland annat Jula, Rusta, ÖoB och Dollar Store som kan ses på många svenska handelsplatser. Affärslokalen byggs för två an vändare. Byggnationen av beräknas starta under 2025 och vara färdig ställd under andra halvåret 2026. . Nagu södra (Falkö) . Den sista säsongen i Konsert huset består bland annat av fem konserter under ledning av chefsdirigenten John Storgårds. finferries.fi och där för varje rutt enskilt. Avtalet gäller en försäljning av den 5 000 kvadratmeter stora affärs lokal som Tekova ska bygga invid riksväg 25 i Läpp i Karis. Tidtabellsför slagen öppnas då man loggat in i systemet
Personal sägs upp, servicepunkter stängs och vården flyttar allt längre bort från människorna. Som samhälle måste vi på allvar börja bygga ett seniorvänligt Finland. Vi är ett välfärdssamhälle där människor betalar höga skatter i hopp om att de får trygghet och service i gengäld. Varha är ett av landets största välfärdsområden, med 27 kommuner och en omväxlande geografi som sträcker sig från storstad till yttersta skärgården. Om närservicen skärs ned, ökar ojämlikheten och tillgängligheten försvagas. Det här är inte något unikt för vårt land – hela västvärlden står inför samma utmaning. Teknik kan vara ett stöd, men den får aldrig ersätta mänskliga möten. Varhas och beslutsfattarnas ansvar handlar om att förvalta invånarnas förtroende, trygghet och grundlagsskyddade rättigheter. Välfärdsområdena får inte bli symboler för byråkrati, misslyckande och otrygghet. Vem kan motsätta sig det. För den som bor på Iniö, knappast. En fråga som länge försummats är boendet för äldre. Henrik Wickström Riksdagsledamot, SFP, Ingå Finland måste bli mer seniorvänligt s Det misstroende som nu växer fram är en av våra största samhällsutmaningar. Det betyder satsningar på förebyggande verksamhet – kulturoch fritidstjänster, trygga boenden, och god tillgång till läkare och sjukskötare. Om vården inte fungerar – vad får vi då för våra skattepengar. Men tvåspråkighet är inte ett slumpmässigt valt ord eller en kosmetisk detalj, utan en rättighet inskriven i grundlagen (§17) och språklagen (423/2003). Varhas dilemma är akut och verkligt, pengarna räcker inte till. Vi har för få trygga vårdplatser och mellanformer av boenden. Vi riskerar annars att upprepa samma misstag som inom skolan, där vi nu tvingas backa från en alltför snabb digital omställning. Just nu råder en djup osäkerhet när välfärdsområdena kämpar med att anpassa sin ekonomi. Vem som bär skulden till vårdreformens brister spelar mindre roll – det viktiga är att vi korrigerar kursen. Det går tvärtemot den ursprungliga idén med vårdreformen – att stärka det förebyggande arbetet och den lokala vården. Jag har själv sagt att det misstroende som nu växer fram är en av våra största samhällsutmaningar. Det kräver politiskt mod, lyhördhet och konkreta beslut. Jag är orolig över hur snabbt digitaliseringen tas i bruk inom äldreomsorgen. Egenläkarmodellen kan vara en del av lösningen, men vi måste samtidigt våga tala om den orättvisa som finns inbyggd i vårt system. När en äldre inte förstår sin medicinering, blir följden inte bara otrygghet utan också dyrare vård. Vi kan inte längre stå vid sidan och se på när människor tappar tron på vården, när äldre lämnas utan hjälp och när personalen går på knäna. Finland måste bli ett land där man kan åldras med värdighet, trygghet och gemenskap. Men effektivitet för vem. Det är dags att sluta peka finger i riksdagen. Just nu har vi en situation där den som inte har företagshälsa, är pensionär och inte har råd med privata läkarstationer, ofta tvingas vänta orimligt länge på vård. Digitalisering som ökar ensamheten kan aldrig vara ett framsteg. När begreppet byts ut riskerar vi att gå från skyldighet till välvilja, och välvilja har en tendens att försvinna när Exceltabeller styr. Men i skärgården är uppkopplingen inte alltid stabil. Särskilt våra äldre drabbas. Digitalisering lyfts fram som lösning. Men för mig som beslutsfattare är det avgörande att varje människa, oavsett ålder, ska kunna känna trygghet inför framtiden. Ingen ska behöva oroa sig för om vården finns där när den behövs som mest. Konkret kan det handla om att en svenskspråkig äldre i Hitis ska kunna ringa hemvården utan att behöva be om tolk, eller att en förälder i Korpo ska kunna diskutera sitt barns vård på sitt modersmål. Lösningen kan inte vara att montera ner det som gör välfärden mänsklig och rättssäker. Vi behöver en parlamentarisk vilja att på allvar diskutera framtidens vård: hur finansieringsmodellen ska stärkas, hur samarbetet mellan offentlig och privat sektor samt företagshälsovården kan fungera bättre, och hur resurserna ska användas klokare. När ekonomin pressar på är det frestande att koncentrera resurserna till staden. Det är dags att sätta människan i fokus. Här behövs en nationell strategi. Gnurf F inlands befolkning åldras. När välfärdsområdena nu tvingas spara är det just äldreomsorgen och primärvården som får lida. Vården har inte utvecklats i takt med den åldrande befolkningens behov. Susanna Landor Fredag 21 november 2025 Åbo Underrättelser 16 Ledare. Centraliseringen är nästa hot. Strategier och centralisering kan inte lämna skärgården och svenskan i sticket. I strategiförslaget förs det till exempel fram att alla serviceboenden ska ha minst 60 platser. Jag vågar säga det rakt ut: vårdreformen har inte uppnått sina mål. Den kräver närvaro, trygghet och språkförståelse. De snabba förändringarna har skadat förtroendet för vårt vårdsystem. Här borde regeringen tillåta längre tid för att täcka budgetunderskottet, så att välfärdsområdena får andrum. För den som bor i Åbo, kanske. När en ny servicestrategi som bäst utformas för Varha, växer också oron för att lösningen blir en massiv centralisering, och att den lagstadgade tvåspråkigheten urholkas till en vagare formulering om ”likvärdighet” (ÅU 18.11). I ett land med snabbt åldrande befolkning är det helt enkelt inte hållbart. Kolumn Finland måste bli ett land där man kan åldras med värdighet, trygghet och gemenskap. Gemenskapsboenden är ett steg i rätt riktning, men vi måste erbjuda fler alternativ. I glesbygden kunde lättare boendelösningar för äldre och utbyggd hemsjukvård minska på dyra institutionsplatser. Vård är dessutom mer än en videolänk. Ledare Välfärdsområdet Varhas förslag till ny servicestrategi bådar varken gott för närservicen i glesbygden eller den grundlagsskyddade tvåspråkighet. Ingen kan blunda för att Egentliga Finlands välfärdsområde Varha fortsättningsvis står inför ett berg av prövningar, nu senast en faktureringsoch indrivningshärva med konsekvenser för 64 000 kunder. Den brutala sanningen är ändå att Varha kämpar med hur tillgången till vård över huvud taget ska kunna tryggas, ens på finska. Det är kanske tidigt att döma, men när förtroendet för den offentliga vården dag för dag urholkas, då måste vi agera. Effektivitet, säger man. Och det kräver att vi återupprättar förtroendet för vården. Likvärdighet är ett fint ideal, men det är inte samma sak som att garantera service på svenska. Det är en berättigad och djupt mänsklig fråga. Finansieringen, strukturen, arbetsfördelningen – allt måste granskas. Strategin måste värna om närservice där den behövs som mest, och hålla fast vid tvåspråkigheten som en självklar rättighet och inte som en ”likvärdig” dröm. Det sker inte av sig själv. Det är inte bara strukturer som förändras – det är människors trygghet som lider. Visst, distansmottagningar kan fungera, om datanätet gör det. Lika viktigt är det att säkerställa att seniorrådgivningar – som exempelvis de som finns i Varha – skrivs in i lagen så att alla, oavsett hemort, har rätt till samma service. Likvärdighet låter visserligen rättvist. K ostnaderna skenar, strukturerna är splittrade, sparkraven hårda och de lagstadgade skyldigheterna kvarstår. Det är att spara sig – läs invånarna – till döds. Centralisering av vården hotar skärgården och svenskan s Strategin måste värna om närservice där den behövs som mest, och hålla fast vid tvåspråkigheten som en självklar rättighet och inte som en ”likvärdig” dröm
I praktiken innebär det här att ämnen väljs utgående från de finska materialen, så på svenska sidan är det bara att hoppas att materialen vi får är relevanta. Likväl är det oroväckande att den för många enda konstnärliga uppgift de gör i gymnasiet ser ut så här. Konstämnen får allt mindre utrymme i schemat allt eftersom pressen på ungdomar ökar. Esra Lillhannus Studerande, Åbo Esra Lillhannus: ”Reglerna i studentexamen är godtyckliga och konsekvenserna ödesdigra” FOTO:CARINAHOLM s Det är alltså inga enorma mängder kreativ frihet som uppmuntras när studerandes skrivförmåga ska utvecklas. Dessa är tvådelade, med en analytisk och en kreativ del. Kolumn I dagens prestationsinriktade samhälle handlar gymnasieundervisningen till största delen om att klara studentskrivningarna. För med ett så här inrutat ”kreativt” textformat blir det väldigt svårt att lära sig stå på egna ben. Naturligtvis är jag bitter, men kritiken kvarstår ändå. Läskompetensprovet handlar om att analysera två texter (en facklitterär och en skönlitterär) och skriva 4 500 tecken om vardera. En annan tänkbar orsak är att censorernas uppgift ska vara möjligast enkel, för vad är nu lättare att bedöma än olika personers försök att skriva samma essä. Åbo Underrättelser Fredag 21 november 2025 Debatt 17. Och studentskrivningarna i sin tur handlar om att sätta en siffra på någonting så vagt som kunskap. Det heter ju att gymnasiet ska förbereda en inför livet, allmänbilda en så att man själv kan välja sin väg. För uppriktighetens skull bör nämnas att jag inte skrev så bra som jag ville i modersmålsprovet. I dagens prestationsinriktade samhälle handlar gymnasieundervisningen till största del om att klara studentskrivningarna. Om ämnena behöver dessutom följande nämnas: I studentproven (som sedan återanvänds i undervisningen) är de samma på finska och svenska, men materialen måste vara på originalspråk. Och de handlar om att sätta en siffra på något så vagt som kunskap. Och ändå känner jag mig helt oförberedd, när jag nu försöker skriva min kolumn. I gymnasiet lär vi oss att tackla uppgiften genom att alla skriva samma essä, ett slags universaltext vars formel vi kan anpassa till ämnet. Ingen har tid för hobbyer på gymnasiet, vi måste ju plugga! Och ingen har tid för att ta extra kurser i bildkonst eller musik, för de ger inte fördelar inför urvalsproven. Det är alltså beväpnad med erfarenheten från tiotalet skrivkompetenser, SK:n, jag nu ska skriva den här kolumnen. För ämnet modersmål har jag producerat flera uppsatser än jag har lust att räkna, hundratusentals tecken. Reglerna är godtyckliga och konsekvenserna ödesdigra. Tillåt mig att presentera formatet SK: 6 000 tecken, inga konstigheter där. Själva skrivandet är bekant, och likväl är jag livrädd. Modersmålsundervisningen (som all annan undervisning) syftar till att förbereda inför studentproven snarare än arbetslivet. Gymnasiet har blivit en resultatinriktad slussport till de bästa högskolorna, vi stressar från dag ett över skrivningar och poänggränser, så vem hinner bry sig om konstämnena. Och oförberedd är jag, för SK:n är inte ett format som existerar i verkligheten. Det är inte på långt när min första reflekterande text, inte heller min första kolumn eller ens min första publicerade text. Den är subjektiv, personlig och konstnärlig, dess syfte är att lära studeranden hur man skriver reflekterande och argumenterande texter. Det är alltså inga enorma mängder kreativ frihet som uppmuntras när studerandes skrivförmåga ska utvecklas. Berätta någon personlig anekdot i inledningen, lista 5–7 poänger som man presenterar en per stycke, använda materialen för att fylla ut teckenmängden och återknyta till anekdoten i avslutningen. Det satsas hårt på våra möjligheter att pröva på det mesta (därav evenemang som bekantningsdagen Uni-YH, då studerande på andra stadiet kan bekanta sig med utbildningar som de är intresserade av vid universitet och högskolor). Obegripligt att jag blivit så rädd för att skriva ofullständiga meningar (censorerna kan inte avgöra om det är ett språkfel eller ett stilmedel så de tar bort poäng) att jag funderar på att radera hela det här stycket. Därför finner jag det obegripligt att den enda kreativa skoluppgift som alla i gymnasiet får är ett strömlinjeformat Frankenstein-projekt utformat för massproduktion snarare än konstnärlighet. Mitt namn ä r Esra Lillhannus, jag är 18 och sitter som bäst och skissar på min första kolumn för Åbo Underrättelser. Den enkla anledningen är att formatet vi skriver i under gymnasiet gränsar till absurt. Men så här några veckor innan jag går ut kan jag konstatera att professionellt skrivande känns helt obekant för mig, trots att skrivandet varit en konstant genom hela gymnasiet. Det finns säkert orsaker till det här, bland annat att undervisa en gemensam approach som garanterar att så många som möjligt producerar helt okej texter. Det som blir problematiskt är allt detta sammantaget. Sålunda är det kanske inte konstigt att till och med jag, som skrivit precis allting jag kunde ha skrivit under gymnasiet, livrädd tvekar vid tangenterna när jag nu ska författa min kolumn. Med detta i åtanke är det inte så konstigt att intresset för konstkurserna hela tiden sjunker. 7–9 material varav åtminstone två måste användas i texten, absolut, vi behöver kunna källhänvisa och förstå det vi läser. Den mera relevanta delen är skrivkompetensen, den kreativa uppgiften. Obegripligt att den kreativa kompetens som uttryckligen hör till målen för gymnasiet åsidosätts för att istället maximera de mytomspunna poängen. 5–6 givna ämnen, visst, det är bra att kunna skriva om ämnen utanför ens bekvämlighetszon
Citat: ”enligt Europeiska miljöbyrån beräknas klimatförändringen leda till en genomsnittlig inkomstförlust på 19 procent för världsekonomin under de kommande 26 åren, jämfört med ett scenario utan klimatförändring. Nyligen inleddes FN:s klimattoppmöte i Brasilien. Här möts Sannfinländarna och en del finlandssvenska språkkämpar. I det mest långt dragna scenariot kan det innebära att vissa kommuner i framtiden inte längre driver egna grundskolor, utan anvisar eleverna till en annans kommuns skolor. Visst håller jag med om att språket är viktigt för en nationell identitet och språket bär kulturen på ett unikt sätt. Men först och främst är det ett verktyg att kommunicera med människor, då är alla extra språk en person kan en bonus – inte ett hot. Det är svåra processer där politiker och ledande politiker verkligen får känna på vad invånarna tycker i frågan. Johan Kvarnström Riksdagsledamot (SDP), Raseborg Klimatet är en fråga om säkerhet och ekonomi s Det är galet att samma EU som med ena handen stödjer Ukraina med andra handen fortfarande stödjer Rysslands ekonomi genom att importera fossila bränslen därifrån. Det är just det jag tänker mig att en nationalistisk språkpolitik bygger på – viljan att bygga murar och isolera oss från främmande influenser. De flesta kommunpolitiker är inte dummare än att de förstår demografisk statistik, men många utgår ändå på något vis från att den egna kommunen är undantaget som trotsar trenden. Det här är redan idag både möjligt och lagligt. Därtill är det bra för energisystemets självförsörjning. Kolumn Skolmat, skolnedläggningar, inneluftsproblem och skolskjutsar är frågor som garanterat får fart på invånarna. Den kommunala förvaltningen skiljdes från den kyrkliga 1865, men på många håll tog det kommunala fart på allvar först kring 1921 när allmän läroplikt infördes. Det första som slår en är det paradoxala i vändningen. Den finländska kommuninstitutionens historia är i stor utsträckning en historia om skolan. Kolumn ”Egentligen är det inte en omställning som är kostsam. I utrikespolitiska utskottets betänkande om Statsrådets utrikesoch säkerhetspolitiska redogörelse finns viktiga skrivningar om klimatet. Inte ens det känns tyvärr som en självklarhet i dessa dagar. Tvärtom är dessa frågor helt centrala för både ekonomi och säkerhet och för bägge gäller att en ambitiös klimatpolitik är en central lösning och förutsättning. Samhället förändras, vi förändras, och så gör även språket. I många mindre kommuner i de glest befolkade regionerna i östra, mellersta och norra Finland har skolnätet nämligen redan reducerats kraftigt. På riksdagens frågestund blev det i varje fall allvarsam stämning då frågan om Golfströmmens eventuella kollaps togs upp. Då klimatfrågan dyker upp handlar det för ofta om sådant som att Sannfinländarna försöker urvattna vårt nuvarande klimatmål. Siv Sandberg ÅA-forskare i offentlig förvaltning Fredag 21 november 2025 Åbo Underrättelser 18 Debatt. Ju sämre vi talar det andra inhemska språket, desto mer kommer vi vara beroende av att använda engelska över språkgränserna. Olika språk har berikat vårt land förr och det gör det även nu. Klimatårsberättelsen lyfter fram att en grön omställning ger ekonomiska fördelar och stärkt konkurrenskraft. Likväl lyser klimatfrågan för ofta med sin frånvaro i den politiska diskussionen om statsskulden. Skolmat, skolnedläggningar, inneluftsproblem och skolskjutsar är frågor som garanterat får fart på invånarna. Om det är så att folk tänker att en omställning innebär högre kostnader och lägre levnadsstandard så har vi misslyckats att leverera en trovärdig bild av en rättvis omställning. En intressebevakare för sina invånare. Symbiosen mellan kommunen och skolan är om möjligt ännu starkare efter vårdreformen, när upp till 70 procent av kommunens budget utgörs av kostnader för utbildning. Om vi ser på Åbo genom historien var staden, innan de nationalistiska rörelserna skapade våra språkidentiteter vi ser som självklara i dag, länge en smältdegel av olika språk. Tyska var ett stort språk här eftersom Åbo under århundraden var en viktig handelsplats och tyskarna dominerade handeln på Östersjön. Inte heller Sverige – vars regering lik den finska underpresterar i frågan – deltar med ett statsråd. Egentligen är det galet att samma EU som med ena handen stödjer Ukraina med andra handen fortfarande stödjer Rysslands ekonomi genom att importera fossila bränslen därifrån. Det hållbara stärker även säkerheten. Vi ska självklart värna om både svenskan och finskan i vårt land, och för att göra det krävs ett vist nationalistiskt grepp. Skolfrågorna har fortsatt vara ett nav i kommunernas verksamhet. Det är klimatförändringarna som kommer att stå hela mänskligheten dyrt. Detta gäller inte endast i kontakt mellan finlandssvenskar och finskspråkiga, utan även när det kommer till handelskontakter med våra nordiska grannar. Gemenskaper som gör att jag även tränar min finska och får del av den finska kulturen på ett sätt jag annars aldrig hade gjort. Med krympande årskullar i nästan hela landet närmar sig tidpunkten när principen om att alla kommuner upprätthåller ett eget skolväsende kommer att brytas. I de diskussioner som nu pågår nationellt lyfts ökat samarbete mellan kommuner upp som en central lösning på kapacitetsproblemen. Men någon gång vaknar vi väl upp kollektivt. Kampen för att säkra finansiering för skolbyggen eller för rätten att etablera ett eget gymnasium har svetsat samman beslutsfattarna och stärkt kommunens attraktionskraft. Där beskriver jag hur engelskan för mig har öppnat dörrar för gemenskaper över språkgränsen som jag annars inte hade kunnat ha. En inkomstförlust av denna storleksordning överstiger kostnaderna för att begränsa klimatförändringen.” Om Parisavtalet inte uppnås bromsas den ekonomiska tillväxten i Finland, vilket leder till ytterligare ökad skuldkvot. I 65 kommuner har all grundundervisning koncentrerats till en enda skola. Förutom tyskan har franska, ryska och latin varit förekommande inom handeln, kyrkan, administrationen och universitetsvärlden. För mer eller mindre ett år sedan skrev jag en kolumn med rubriken ”Att tala engelska kan vara ett sätt att bevara det svenska”. I mina ögon är den rädslan överdriven. Ett politiskt system. Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter kräva större satsningar på försvaret samtidigt som statsskulden skenar. Där konstateras att klimatförändringen och biodiversitetskrisen ”tillspetsar konflikter och påverkar exempelvis matproduktionen och livsmedelstryggheten, energiomställningen, försörjningsberedskapen och förekomsten av sjukdomar.” Utskottet understryker vikten av ambitiösa globala insatser på området. Att bygga folkskolor och sörja för att barnen fick undervisning gav mening åt det lokalpolitiska systemet. Vår president Stubb briljerade däremot på plats under upptakten och vi får vara glada att miljöminister Multala (Saml) deltar. Egentligen är det inte en omställning som är kostsam. Inför mötet har mycket handlat om att USA inte deltar genom vare sig president Trump eller någon minister. På samma gång innebär den demografiska utvecklingen att banden mellan kommunen och skolan är skörare än förr. Det är klimatförändringarna som kommer att stå hela mänskligheten dyrt.” U nder veckan som gått har man kunnat läsa om att Sannfinländarna lägger om sin språkpolitik. Det finns ett trotsigt kommunalt hopp som kan sammanfattas i meningen ”Än så länge klarar vi oss”. Men jag är kritiskt till tanken, eller rädslan, som bygger på att engelskan i dag utgör ett hot mot språkets kulturella bärkraft. I 54 kommuner föddes det färre än tio barn förra året. För vad är kommunen när skolan inte längre finns. Ett språk är inte något statiskt. Finland har på många sätt närmat sig de övriga nordiska länderna under de senaste åren, och just nu gror storartade planer på att ännu mer koppla samman Finland med Sverige. Att bevara ett språk och dess betydelse för en kultur betyder inte att vi ska eller ens kan skydda språket från andra influenser. En förvaltare av vägar och vattenrör. Vår svenska och finska är resultat av århundraden av influenser från andra kulturer och språk. Ur gruppen av föräldrar som engagerar sig i föräldraföreningar har många kommunala beslutsfattare rekryterats. Utan kunskaper i svenska kommer engelskan att bli ännu viktigare. Men om man betraktar frågan ur hela landets synvinkel kan de skolnätsdiskussioner som nu förs i västra och södra Finland te sig som lyxproblem. Jacob Hjortman Frilans, reporter Rädslan för engelskan är överdriven Kolumn För att bevara svenskan och finskan krävs ett visst nationalistiskt grepp, men rädslan för engelskan är överdriven. Vilken politiker vill signera det beslutet. Även i år gav vi i miljöutskottet ett betänkande om klimatårsrapporten som omfattades enhälligt av riksdagen. Det andra som slår mig med deras vändning är enligt mig mer intressant. Levnadskostnadskrisen som kom med högre energipriser till följd av kriget och räntehöjningar är en möjlig förklaring. En utfasning är planerad, men takten är skamlig. Svenskan ses inte lägre som en fiende, I stället riktar partiet in sig på ett nytt språkligt hot – engelskan. Hur går det då globalt. Att vilja bekämpa den obligatoriska svenskundervisningen och samtidigt se engelskan som ett hot mot den nationella identiteten går inte så väl hand i hand. Samma tanke är även synlig hos en del finlandssvenskar, som med ett nationalistiskt grepp vill bevara svenskan och som oroar sig för att vi i större utsträckning talar engelska över språkgränserna. Vad händer med kommunen utan skola. Inget av detta motiverar ändå att frågor om klimat och miljö försummas. Språket är starkt kopplat till den nationell identiteten och kulturen, och det har en stor betydelse för samhörigheten i en grupp. D et är fullt förståeligt att frågor om säkerhet och ekonomi dominerar den politiska debatten. Engelskan är en mycket mera av en tillgång än det är ett potentiellt hot. När elevunderlaget för också den här sista skolan börjar vackla närmar sig punkten när bandet mellan kommunen och skolan inte längre är så självklart. Det är tanken på att engelska som språk är ett hot. Men i 54 kommuner föddes det färre än tio barn förra året. Den så kallade tvångssvenskan ska däremot fortfarande bekämpas, anser partiets topp. Klimatförändringarna var en stor fråga inför riksdagsvalet 2019, men i skugga bara fyra år senare. Eftersom grundläggande utbildning är den mest obligatoriska av alla obligatoriska uppgifter är det smärtsamma överväganden som förestår. Hittills har bandet mellan kommunen och skolan brutits bara i en kommun, Sottunga på Åland, där skolan sedan 2018 av och till varit stängd på grund av elevbrist, men just nu är öppen igen. Långa skoldagar och -resor vägs mot bredare ämnesutbud, närhet till skolan mot pedagogiska avväganden, ortens livskraft mot höga kostnader. Där betonas att det är kostsamt att inte agera. Kanske det också säger någonting att endast en finländsk journalist är på plats, nämligen Svenska Yles Lotte Krank-van de Burgt. Inget vidare, men hoppet lever. I Raseborg, Hangö, Vörå och flera andra kommuner pågår den här hösten intensiva diskussioner om hur skolnätet ska se ut i framtiden
Eftersom den är så central är det viktigt att vi inte fastnar i ett letande efter syndabockar eller i en längtan efter svunna tider när vi diskuterar dess utveckling. Det här är inte ”mjuka” värden, utan kärnan i framtidens konkurrenskraft. Inom mediebranschen är tempot högt, emellanåt huvudlöst. Helst innan det blir aktuellt igen. Koncentrationsförmågan utmanas av en verklighet i vilken vi ständigt bombarderas av en kaskad av budskap från olika apparater. Därför måste skolan aktivt arbeta med uthållighet och förmågan att klara av tristess ibland. 2. Därför ställer undertecknad en fråga till Pojoborna hur de förhåller sig till följande idé: Pojo svenska lågstadium flyttar till Pojo finska lågstadium. Vi måste trygga arbetsro både för lärare och elever, och ge varje barn chansen att nå sin potential – med blicken riktad framåt, inte bakåt. För en journalist kan icke-brådskande alltså betyda två–tre arbetsdagar. Det visar forskningen. Låt oss höja ribban tillsammans. Skolan är byggd 1954 och vissa delar är ännu målade endast med grundfärg. Om man flyttar svenska lågstadiet till finska så blir rummen i svenska skolan tillgänglig för dagis, förskola och eftis. 6. Det vill säga att man skulle utnyttja nästan 100 procent av fastigheten. Inomhusluften! Pojo finska lågstadieskola är den skola det kommer minst klagomål ifrån i hela Raseborg! Fastigheten har ingen maskinell ventilation förutom från våtutrymmen. Jag kan sätta mitt exemplar av Svenska skrivregler i pant på att de flesta experter, poliser och översättare är på semester – och de som inte är det hinner knappast sätta sin underbemannade arbetstid på detta. Kenneth Jäkälä Obunden, SDP Jag har en idé: Flytta de lägre klasserna i Pojo till finska skolan i Pojo Åbo Underrättelser Fredag 21 november 2025 Debatt 19. Vi språkvårdare gör självklart vårt bästa för att vara effektiva, men mer komplexa språkfrågor kan behöva diskuteras med kollegor eller dryftas med experter. Journalisten svarar: Artikeln publiceras på måndag eller tisdag. Digitaliseringen har förändrat verkligheten för våra barn och unga. Praktiska färdigheter, problemlösning och arbetslivskompetens blir centrala i 2030och 2040-talens ekonomiska verklighet. Det finns orsak att med oro se på de försämrade inlärningsresultaten. Gymnastiksalen i svenska skolan kan fortsättningsvis utnyttjas. Här har förstås lärarna och skolan en stark roll, men också hemma behöver vi stöda våra barn genom en sund inställning till skärmar. Om fem år vet vi mycket mera om den här framtiden. Då kan den nuvarande byggnaden för dessa säljas. Vi löser inte våra utmaningar om vi letar efter syndabockar på fel grunder på fel ställen. Utmaningar finns också efter den grundläggande utbildningen – men där finns framför allt möjligheter. På eftermiddagen har vi konstaterat att ”etälamautin” bäst översätts med elpistol, bland annat utifrån en regeringsproposition där polisens maktmedelsredskap listas. Detta är bra för en motivering att stänga skolor är att de är halvfulla. Själv loggar jag ut för dagen, behöver svalka hjärnan så gott det går efter allt detektivarbete i värmeböljan. 5. Skolan påverkas av samhället runtomkring den. Då måste det också finnas lärare för de nya klasserna. Därför analyserar vi vid Undervisningsoch kulturministeriet som bäst orsakerna som ligger bakom de senaste årtiondenas utveckling – och bilden är komplex. Den är inte en isolerad ö. Med att flytta klasser och stänga skolor så sparar man inte så mycket som det beräknas. Vi behöver inte mera kontroll eller nya mätare. Pojo svenska lågstadium har cirka 38 elever. Med denna manöver behöver inte åk 5–6 flyttas till Karis som nu är föreslaget. I verkligheten lyckas det inte alltid. Också den fysiska lärmiljön spelar stor roll: buller, stora öppna klassrum och för stora grupper är problem som kan åtgärdas. Om 20 år kan yrkesutbildning bra vara den mest attraktiva vägen för unga. För en språkvårdare är det knappt någon tid alls för en komplicerad fråga. Grundläggande färdigheter – att läsa, skriva och räkna – kräver tillräckligt med tid. Där kan även då finnas annan verksamhet. I den bästa av världar kan språkvårdarna vara förutseende och ta reda på saker i förväg. Arbetsro och högre krav kräver tydliga spelregler. När vi skulle ha fått svar från experter, hade det inte längre varit aktuellt. I slutändan är det ändå mediernas deadline som vi behöver förhålla oss till. Gällande kravallvapnen blir det knepigare. Inom språkvården är takten ofta långsammare. När vi idag i vardagen är kalibrerade för 15–30 sekunders videosnuttar kan det kännas omöjligt att till exempel läsa ett längre kapitel i en bok. 4. Samtidigt måste vi vara tydliga med vad de försämrade inlärningsresultaten inte beror på. Vi borde vänta några år med att stänga/flytta klasser även om elevantalet minskar både i Finland och Raseborg, för när Blastr eller något annat storföretag etablerar sej i Ingå så finns det beräkningar för hur många av dessa arbetare bosätter sig i Raseborg. Förmågan att fokusera och kunna koncentrera sig under längre perioder är avgörande för lärandet. Under åren har deras arbetsbild ändå breddats. Det tar tid att skriva och vänta på mejl, avtala möten och ringa på utsatta telefontider. 3. Som undervisningsminister ser jag grundskolan som helt central för vår framtid. Jag börjar med att besvara frågorna med en motfråga: Hur ickebrådskande är det. Det här gäller även Snappertunaskolan att den ska få finnas kvar tills vidare. Tur så är skolan inte förstörd med alltför kraftig frånluft som är döden för gamla skolor. Debatt Raseborgs stad har gått ut med sparprogram och stängning av skolor, alternativt att hålla kvar klass 1–4 i Pojoskolorna och flytta åk 5–6 till Karisskolorna. I en lagtext, en regeringsproposition och två pressmeddelanden översätts ”projektiililaukaisin” med projektilavfyrare, men ordet är inte tillräckligt självförklarande. Just därför måste skolan aktivt arbeta med uthållighet och förmågan att till och med klara av tristess ibland. Den kommande kompetensgarantin är nästa steg. Reaktionerna behöver vara omedelbara, och språkfrågor kan behöva besvaras på språng. Problemen löser vi genom att stöda lärare och elever, höja ambitionsnivån och stärka strukturerna – samtidigt. Pojo finska lågstadium har utrymme för cirka 110–115 elever utan att det är för många elever i klasserna och där går för tillfället cirka 65 elever. Har vi då stängt skolor så är vi i blåsten sen igen. Förväntningarna från hemmen har ökat, ibland mer än vad som kan anses rimligt. Vid sidan av kunskap behöver vi dessutom mer empati, mer samarbetsförmåga och en inställning som präglas av livslångt lärande. Så jag och en duktig, driven praktikant börjar gräva på alla ställen vi kan: pressmeddelanden, lagtexter, Polisens webbplats, gamla mejltrådar, digitala språkvårdskällor och obskyra internetforum. Journalisten är glad över svaret, och jag antar att artikeln skrevs klart och publicerades. Kolumn När en journalist ställer en ”icke-brådskande” språkfråga kan det hända att språkvårdaren får väldigt, väldigt bråttom. Skulden till det, att våra Pisaresultat dalat är inte ett ökat antal elever med utländsk bakgrund. Vi behöver värna lärarnas självständighet och ge dem förutsättningar att utvecklas. N är jag började jobba som mediespråkvårdare för drygt ett år sedan blev det väldigt snabbt väldigt tydligt att det finns olika uppfattningar om vad ”icke-brådskande” betyder. Jag skriver upp ”projektiililaukaisin” i listan över ord som behöver kollas upp någon gång. Lärarens uppdrag är ändå först och främst att undervisa. Anders Adlercreutz Undervisningsminister SFP:s ordförande Skolan behöver riktning, stöd och höjda ambitioner s Vi löser inte våra utmaningar om vi letar efter syndabockar på fel grunder på fel ställen. Här vill jag ändå lyfta fram några centrala aspekter. I skolan finns inte problemet med elever som inte orkar koncentrera sig på grund av dålig inomhusluft. Kravallvapen kan vara ett gott alternativ i fråga om tårgas eller gummikulor, men ibland är det långa men konkreta alternativet bäst: ”icke-dödliga eller mindre dödliga vapen som polisen använder för att skingra folkmassor”. Att ta bort mobiltelefoner från klassrummen har redan gett tydligt positiva resultat. Vi gjorde vad vi kunde med det som var oss givet. Icke-brådskande känns snarare som två–tre veckor. Samtidigt som det är viktigt att ta lärdom av det förflutna är det därför också klart att dagens utmaningar kräver lösningar som passar in i nutiden. Lösningen är ändå inte att ta bort alla digitala läromedel från skolan, utan vi behöver hantera frågan pragmatiskt och pedagogiskt. I varken Pojo eller Karis har det varit några problem med två olika språk och lärarna kan arbeta över gränserna. Kolumn När vi nu är kalibrerade för några sekunders videosnuttar kan det kännas omöjligt att läsa en längre text. Då elever flyttas behövs det fler klassrum om man inte vill ”tråma” in alltför många elever. Det betyder att den sammanslagna skolan skulle ha cirka 105– 110 elever och det betyder en beläggningsgrad på nära 100 procent. Och kan man använda kravallvapen, alltså icke-dödliga vapen, för finskans ”projektiililaukaisin”. Därför behöver hela utbildningssektorn klara av att leva i en tid av snabb förändring. S kolan har en helt central roll när vi talar om Finlands framtid. s För en journalist kan icke-brådskande alltså betyda två–tre arbetsdagar. De tre nya årsveckotimmarna i dessa ämnen i de lägre årskurserna som vi infört är därför viktiga. En fredagsmorgon i juli dyker det upp ett par ”icke-brådskande språkfrågor”: Är elpistol eller elchockvapen att föredra när man pratar om finskans ”etälamautin”. Skolans största tillgång är våra lärare. Sandra Holmqvist Språkvårdare, Mediespråk Hur bråttom är icke-brådskande. Mina motiveringar: 1. Dessa krönikor skrivs av mediespråkvårdare inom ramen för det finlandssvenska mediesamarbetet. Vi löser inte skolans problem genom att skylla på invandring, skärmar eller hur läroplanen ser ut
I Astrahuset på Biskopsgatan i Åbo möts gammalt och nytt, konst och vetenskap samt studerande och professorer. Också i ett annat auditorium har det satsats mycket på den senaste tekniken utan att ändå glömma bort gamla hederliga tuschtavlor och projektorer, säger Åbo Akademis ICT-direktör Päivi Soinio. I anslutning till auditoriet Sven, som fått sitt namn efter professor Sven Lindman, har man byggt en toppmodern hubb med nästan obegränsade möjligheter. – Det är förstås ett helt nytt koncept för alla, men jag tror det blir jättebra när man kommer i gång, man behöver inte göra allt så som man tidigare har gjort. FOTO:KIMLUND Intendent Ulrika Grägg ser konsten som en viktig del i den akademiska världen. Rummet kan mörkläggas och fungera som biograf med flerkanalsljud eller som teatersalong. Här sitter man som runt en lägereld och lyssnar på föreläsaren som står på en rund scen i mitten av salen. – Man ska kunna vara delaktig i undervisningen här i föreläsningssalen, men det finns också teknik så att man kan vara med på distans. Inne i byggnaden, mellan den första och andra våningen, hänger den Åbobaserade konstnären Jouna Karsis verk ”Möjligheternas skärgård”. Konsten inspirerar till samtal och kan ge svar på frågor som man funderar på. Överlag tycker jag Astra känns väldigt inspirerande, ljust och positivt. Vid sidan av den andliga spisen i Astra serverar Kårkafé Astra mättande måltider i de två restaurangerna på andra våningen. Talaren kan med hjälp av tolv projektorer visas på en skärm som löper 360 grader runt hela salen. Den är gratis och väcker känslor, både obehagliga och roliga. Bland annat en poddstudio, en videostudio därifrån rektorns tal kan sändas, två studior för strömning av föreläsningar och ett rum för traditionell undervisning kombinerad med ny teknik. Ännu återstår en del arbete innan den officiella invigningen i januari, men redan nu ser man att det är en imponerande fastighet med ett unikt innehåll. Konsten spelar också en viktig roll i Astra. – Konst i det offentliga rummet har stor betydelse. För Ulrika Grägg, intendent på Stiftelsen för Åbo Akademi var det en självklarhet att konsten skulle få en en synlig plats i Astra. ÅU har tagit sig en titt i nybygget. Förutom de egna samlingarna från Stiftelsen för Åbo Akademi finns här tre beställningsverk som går under det gemensamma namnet ”Brännande tid”. En procent av Astras budget har använts till konstverk av olika slag. Här kan också ordnas galor och varför inte doktorsdisputationer, säger Åbo Akademis tf rektor Gunilla Widén. Här finns också två separata lunchkabinett och på kvällarna fungerar matsalarna som beställAstra är hjärtat i ÅA:s campus: ”Inspirerande, ljust och positivt” Jouna Karsis verk ”Möjligheternas skärgård” ser ut att sväva tyngdlöst i trapphallen mellan den första och andra våningen i Astra. Hon kommer att finnas i Astra en gång i månaden i två års tid. Den svenska bildkonstnären Hilda Hellströms verk ”Passage of Time” är ännu inte klart, men skulpturerna beskrivs som ett lager av stenmaterial utskuret ur ett större block som avslöjar de skikt som jorden långsamt format. Då kan man till exempel sätta sig ner och ta en kaffe med henne, be henne gå ut med hunden, eller be henne utföra en handling eller gest som känns meningsfull i stunden. Fredag 21 november 2025 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Nere till vänster berättar intendent Ulrika Grägg hur konsten syns i Astra. Åbo Åbo Akademis stolthet, Astrahuset, som Stiftelsen för Åbo Akademi har byggt, är snart redo för officiell invigning. Till exempel auditoriet Bonfire med plats för 170 personer är något som inte finns i något annat universitet i Finland. Det tredje verket, ”here with you” är en slags performance av Nastja Säde Rönkkö