Mycket bil för pengarna nu med privatleasing. Gäller till och med 30.9.2026. / Ekonomisk och effektiv fullhybrid / Upp till 624 l bagageutrymme och skjutbart baksäte / Utmärkt uppkoppling med Google inbyggt Mitsubishi Grandis från skattefritt pris 31 253,40 € + uppskattad bilskatt 2 136,60 € + leveranskostnader 600 € = totalpris 33 990 €. **Finansieringsexempel för engångskredit: Mitsubishi Grandis 1.8 HEV AT Invite Launch Edition, pris 33 990,00 € (inkl. *Garantins första 5 år utgörs av grundgarantin (fabriksgaranti). För att tilläggsgarantin ska förbli giltig ska den årliga servicen enligt serviceprogrammet utföras hos en auktoriserad Mitsubishi Motors-verkstad. Förutsätter ett godkänt kreditbeslut och en helkaskoförsäkring. Garantin för fordon som uppfyller villkoren förlängs till högst 8 år eller 160 000 km, beroende på vilket som uppnås först. Från 33 990 € tai 289 €/mån ränta 1,976 % + avgifter** Mitsubishi Grandis Launch Edition Lanseringsförmån värd upp till Metallfärg € + Launch Edition förmån 2 000 € 3 010 € Nya Mitsubishi Grandis Rymlig hybrid-SUV. Bilen på bilden är extrautrustad. / 40 000 km. Inkluderar service, reparationer och två uppsättningar däck. Närmare garantivillkor får du hos din närmaste Mitsubishi-återförsäljare. Privatleasing från Kontantinsats € 299 €/mån Nu för snabb leverans! En ständig favorit i sin klass Helt förnyad 7 års garanti Omfattande standardutrustning Lanseringserbjudande: Metallfärg € / Lanseringserbjudandet gäller endast till slutet av september! Din kundförmån är upp till 1 010 €. Grundad 1824 · Lösnummer: 6,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 40 · Nummer: 40 · Fredag 2 oktober 2026 v Kia Stonic *Kia Stonic 1.0 T-GDI 100 hk LX DCT från 299,13 €/mån. CO₂-utsläpp 100–101 g/km. Tidsbundet avtal 48 mån. leveranskostnader), kontantinsats 5 500,00 €, avtalstid 72 mån., månadsbetalning 289,00 €, kreditbelopp 28 490,00 €, sista större betalning 11 746,68 €. Förutsätter ett godkänt finansieringsbeslut, finansieringsförsäkring och kaskoförsäkring. Tjänsten tillhandahålls av Santander Consumer Finance Oy, Risto Rytin tie 33, 00570 Helsingfors. Tammimäenkatu 2, TURKU Billförsäljning 0207 810 761 Öppetider: mån-fre 9-18, lör 10-15 Tammimäenkatu 2, TURKU Billförsäljning 0207 810 761 Öppetider: mån-fre 9-18, lör 10-15. Det totala beloppet av hyrorna är 14 358,24 €. Nu tillgänglig. Privatleasingtjänsten tillhandahålls av Santander Consumer Finance Oy, Risto Rytin tie 33, 00570 Helsingfors. AI har använts i bilden. De följande 3 åren (år 6–8) utgörs av en villkorad tilläggsgaranti. Kan inte kombineras med andra förmåner. Erbjudandet gäller till och med 30.9.2026. Kan inte kombineras med andra förmåner. Kreditkostnader totalt 3 790,68 €, kreditbelopp och kreditkostnader sammanlagt 32 280,68 €, verkligt kreditpris 37 780,68 € och effektiv årsränta 3,15 %. Månadsbetalningen inkluderar en ränta på 1,976 %, en uppläggningsavgift på 290,00 € och en administrationsavgift på 15,00 €/mån. Bilen på bilden är extrautrustad. Kontantinsats €
Hos oss får du tillgång till ett nätverk av experter med globala insikter och lokal förståelse. Ligg steget före och bekanta dig med vårt erbjudande på nordea.fi/ privatebanking Idén om någonting bättre. Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 2 PRIVATE BANKING *Platinum Award Winner, 2025 SFR Institutional Investment Services *EPSI Rating 2025: Finlands nöjdaste Private Banking-privatkunder hos Nordea Vi välkomnar framgångens många ansikten Nordea Private Banking erbjuder dig Nordens bästa kapitalförvaltning* för dina individuella behov. Du har en egen placeringschef som känner dig och hjälper dig nå dina mål
18.30 förhandsföreställning ti 6.10 kl. 18.30 premiär on 7.10 kl. 18.30 på Tiljan Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!. 18.30 Troll – människor eller monster på Sibeliusmuseum DANSTEATERFÖRESTÄLLNINGEN ELOHUONE må 5.10 kl. 18.30 på Stora scenen KUNSKAPSKABARÉN skådespelare och forskare på samma scen ti 6.10 kl. FOTO:MIKAELHEINRICHS Nostalgijakt i Siljaterminalen 10-11 Reportage Sociala medier kan påverka demokratins logik, enligt forskare Landmärke rivs – 650 nya bostäder byggs Distributionen är en del av kampen för Hangöförlagen 9 Nyheter 7 Nyheter 22-23 Kultur Pargas centrum lockade över 70 till workshop om utvecklingen 13 Nyheter MUSIKALEN DEN LILLA SKRÄCKAFFÄREN fr 2.10 kl. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 6,50 € Nummer: 40 Vecka 40 Fredag 2 oktober 2026 Eppu Ruohonen som klätt upp sig dagen till ära erkänner sig vara ett stort Silja-fan, och hade med sig flera kassar för sina planerade inköp. 18.30 lö 3.10 kl. 13.00 to 8.10 kl
Det visade sig att pappan, som behöver hjälp med att äta, inte fick hjälp. FOTO:KIMLUND Styrelseordförande Märta Marjamäki medger kommunikationsmissar men lovar att Barkbacken ska bli bättre på att kommunicera med de anhöriga. – Jag tycker pappa lämnades vind för våg. Men jag kan inte föreställa mig att jag någonsin slutar oroa mig för hur pappa har det där. – Det är svårt att få tag på någon. – Prat och löften tröstar inte längre. Åbo En anhörig är missnöjd med hur hennes pappa vårdas på Barkbackens servicehus. Vi fortsätter med träffarna och hoppas att vi snart märker en positiv skillnad. Det handlar inte om ett oansat skägg eller om att tänderna någon kväll har lämnats oborstade. – Arbetsledningen visar ett ointresse för de boende, och det genomsyrar allt. – En del var jättenöjda, andra var missnöjda. När hon krävde att det trasiga hjälpmedlet byts ut fick hon till svar att det skulle bli för dyrt. Vi har erkänt våra fel och fått många goda idéer på vad som borde bli bättre. Orsaken är brister i tillsynen av de äldre. FOTO:KIMLUND s Vi håller ett öga på varandras närstående och hör av oss till varandra om vad vi ser och hör. Det gör man bland annat genom att anställa en till enhetschef så att det finns en på enheten Candolin och två på Wilén. När en åldrande förälder äntligen får plats på ett servicehem borde det vara en lättnad för de anhöriga. Just nu söker man en tillsvidareanställd vårdchef. Nu har Barkbacken vidtagit åtgärder för att situationen ska bli bättre. Fredag2oktober2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. – Vi har haft jättefina diskussioner. Flera dagar i sträck lämnades pappan ensam på sitt rum utan möjlighet att ta sig upp. – Den slutliga analysen är inte klar, men vår åsikt är att situationen inte har uppstått på ett eller två år, utan att de här interna processerna helt enkelt inte har skötts om. Under det senaste halvåret har ledningen ordnat informationsmöten för de anhöriga och bett om ursäkt. De berättar för varandra vad de ser och hör på hemmet. Redan kort efter inflyttningen märkte hon att det som sades och lovades inte stämde med verkligheten. Marianne heter egentligen något annat. Mariannes pappa har bott på Barkbacken i några år. Enligt Marianne har han under den här tiden gått miste om vård och mediciner som han hade behövt. Kort efter flytten märkte hon också att han snabbt magrade. – Vi ska också bygga upp vårt system med egenvårdare så att de anhöriga vet vem som sköter klienterna. Något entydigt svar på frågan varför situationen har blivit så illa kan Marjamäki inte ge. Klientstoppet fortsätter, något slutdatum är inte bestämt. – De anhöriga måste vara delaktiga då vi planerar vården och omsorgen av de äldre. Förändringarna måste synas i praktiken. Enkäten hade en svarsprocent på 63 procent. – Vi vet att det har brustit i kommunikationen och vi har sagt att den måste bli bättre. Det ska vi nu jobba med, men det är inget som sker på en vecka. Oron har fått en del anhöriga att börja hålla kontakt med varandra. Jag tycker att människorna glöms bort i vården, säger Marianne. Monica Forssell monica.forssell@aumedia.fi Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Kritik mot Barkbacken: ”Pappa lämnades vind för våg” Barkbacken servicehus har inte tagit emot nya klienter sedan den 20 april. Men det finns nog inte någon enskild orsak. För Marianne har de senaste åren i stället varit tunga. Från och med tisdagen finns det också en kombinerad tf vård/utvecklingschef som jobbar till årets slut. Jag tror att jag talar för fler än mig själv när jag säger att förtroendet är långt ifrån återställt. Jag skulle säga att de flesta var där mittemellan och mer positiva än vad som skrivits i tidningarna. I dag finns det mer personal på plats, och vårdplanerna verkar följas lite noggrannare. Resultatet var varierande. Det som har hänt, och fortfarande händer, på Barkbackens servicehus i Åbo är mycket allvarligare än så. Ingen vill svara på frågor och ingen vill ta ansvar. Undernärda äldre, för lite personal och vårdare utan läkemedelstillstånd är några av de problem som har kommit fram vid tillsynsbesöken. I september har Barkbacken har ordnat fyra anhörigkvällar där de anhöriga har fått ventilera sina åsikter och svara på en enkät. Vad skulle få dig att lita på servicehemmet igen. Ytterligare en förbättring är under arbete, säger Barkbackens servicehus styrelseordförande Märta Marjamäki. Det säger Marianne, vars pappa bor på servicehuset. Ledningen lovar bli bättre på att kommunicera med de anhöriga. Intresset har varit stort och totalt 139 personer har deltagit i diskussionerna. Sedan mitten av april har inga nya klienter placerats på Barkbacken. Hon uppträder anonymt på grund av ärendets karaktär, men hennes identitet är känd för redaktionen. Hans allmäntillstånd försämrades då rejält. En orsak till att det har gått snett är det stora personalombytet och att servicehuset har haft för få så kallade närförmän, ett slags enhetschefer som leder närvårdarnas och sjukskötarnas arbete. – Vi håller ett öga på varandras närstående och hör av oss till varandra om vad vi ser och hör. I övrigt har det enligt Marianne varit mycket svårt att få information. Vid det senaste tillsynsbesöket den 8 september saknade fortfarande en del av personalen de lagstadgade läkemedelstillstånden. Vissa saker har faktiskt blivit bättre, medger Marianne. Marianne. Egentliga Finlands välfärdsområde Varha uppmärksammade problemen först i början av året. – Man ställde bara fram en bricka med mat och tog bort den senare fast han inget hade ätit. Märta Marjamäki ger henne rätt. Marianne berättar också om trasiga hjälpmedel som orsakade hennes pappa smärta
Tingsrätten meddelar att domarna ges koncentrerat efter att ärendena är slutbehandlade. – Å andra sidan betyder det här också att det finns exceptionellt mycket öppet utrymme som vi kan använda för våra besökare, säger hon. Under den pågående renoveringen ska också museet förnyas, och projektchef Hanna Niittymäki säger att fokus ska ligga vid att göra besökarupplevelsen mer interaktiv. Man sammanträder tre dagar i veckan och beräknar att rättegångarna är avklarade i början av december. Åbo Snart bogseras det ikoniska museifartyget Suomen Joutsen till Nådendal, där fartygets skrov ska kontrolleras, sandblästras och målas. Det beror främst på att man har rivit ner väggar i inomhuslokalerna. Så här såg ett av de mindre rummen på fartyget ut när det var en yrkesskola. Åbo Underrättelser Fredag2oktober2026 Nyheter 5 Fler suveräna böcker hittar du på forlaget.com Berättelser som stannar kvar forlagetm Förlaget MALIN KIVELÄ HANNA YLÖSTALO Du eller aldrig Solårens slut En roman om familjens osynliga tyngdpunkter: vem bär, vem lutar, och vad händer när man inte längre orkar stå upprätt. FOTO:KALLEGRÖNROOS Ulla Teräs, vd på Forum Marinum. FOTO:KIMLUND Åbo Egentliga Finlands tingsrätt har inlett rättegångarna som handlar om sexualbrott mot barn. Niittymäki säger att det här är en stor utmaning ur museets perspektiv, men att hon hoppas att man via ny teknik kommer att kunna visa hur de olika lokalerna har sett ut under årens lopp. Vi kommer billigare undan genom att ha en egen besättning och kompetens i stället för att outsourca hela processen, säger hon. Tingsrätten i Åbo behandlar just nu ett ovanligt stort fall där omkring 100 personer åtalas för försök till sexuellt utnyttjande av barn och försök till köp av sexuella tjänster av ung person. Suomen Joutsen är i dag en salig blandning av fartygets olika epoker. Här berättar representanter för Åbo stad och sjöfartsmuseet Forum Marinum om den fem år långa grundrenoveringen av fartyget, som snart kommer att ta Suomen Joutsen till reparationsvarvet i Nådendal för en två veckor lång dockning. Att det är en sällsynt stor helhet framgår av att tingsrätten har reserverat hela hösten för handläggningen av ärendet. Renoveringen av fartyget inleddes redan i fjol, vilket i nuläget främst syns i form av att två av fartygets tre master har förts bort till en underleverantör för att restaureras. Suomen Joutsen har fungerat som ett museum sedan 1991 och har varit förtöjd vid Forum Marinum ända sedan 2002. Suomen Joutsen ser i dagens läge särskilt på insidan väldigt annorlunda ut jämfört med hur den såg ut under dess tid som fraktfartyg. Doften av tjära sticker till i näsan när man kliver in i aulan till kaptenens salong på Suomen Joutsen, det ikoniska museiskeppet som under årens lopp fungerat som fraktfartyg, skolfartyg och yrkesskola för sjöfarare. Suomen Joutsen kommer att bogseras till Nådendal den 7 oktober och tillbaka till Åbo den 16 oktober, även om vädret kan påverka tidtabellen. Hanna Niittymäki säger att det också kommer att finnas gott om traditionell museistämning på Suomen Joutsen, samtidigt som man satsar på en mer interaktiv upplevelse. I framtiden kommer man däremot att få prova på och uppleva hur fartygsarbete verkligen känns, berättar hon. – Vår kanske mest typiska besökargrupp är familjer, men utställningen har främst bestått av text och föremål som finns i vitriner. Utöver att den egna personalen gör att renoveringen blir billigare, säger Teräs att det inte ens är säkert att det kunnande som ett fartyg som Suomen Joutsen behöver finns tillgängligt på andra håll. Målet är att hela renoveringen ska bli klar år 2028, då Tall Ships Races ordnas i Åbo igen. Kim Lund Omkring 100 personer åtalas i sällsynt stort sexualbrottsmål Tingsrätten i Åbo har reserverat hela hösten till att behandla det stora sexualbrottsmålet. Också det faktum att det är tre åklagare och tre domare som ingår i domstolens sammansättning vittnar om att fallet är ovanligt stort. – Om man jämför med andra historiska skepp ute i världen är två miljoner inte särskilt dyrt. Största delen av de misstänkta brotten ska ha skett på nätet. Besättningen på Suomen Joutsen består i vanliga fall av två personer, men under renoveringen blir den dubbelt större och inkluderar också flera underleverantörer. Alla handlingar är sekretessbelagda, men enligt uppgifter till ÅU är det samma målsägande i de allra flesta fallen, med undantag av några enstaka fall. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Miljonrenovering tar Suomen Joutsen från Aura å till Nådendal Museifartyget Suomen Joutsen försvinner snart ett par veckor från Aura å. Forum Marinums vd Ulla Teräs berättar för ÅU att prislappen för hela renoveringen är omkring två miljoner euro. Det är Åbo stad som äger Suomen Joutsen och betalar för renoveringen. ”En stramt komponerad men samtidigt lyrisk och sinnlig roman” svenska dagbladet ELSA KEMPPAINEN Rygg mot rygg ”Solårens slut är en allvarlig och välkomponerad, men framför allt vacker helhet som vittnar om en mogen blick som inte förenklar det svåra” hbl. I framtiden ska skeppet bli ett mer interaktivt sjöfartsmuseum
● Utbildning: Doktor i litteraturvetenskap från Åbo Akademi. – Men då jag väl skriver är det ofta ganska lite av det jag tänkt mig som sedan kommer med. – Jag är jätteöverraskad, hedrad och glad! Då Stiftelsen för Åbo Akademi ringde upp trodde jag det handlade om något skrivuppdrag, säger Freja Rudels, som skriver litteraturkritik för ÅU. Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. På det följde en recension av en ungdomsbok i Ny tid och mera sporadiska recensionsuppdrag på annat håll. Värst är det om jag känner total likgiltighet. Freja tar i dag emot Freja-priset på 15 000 euro för sin betydelsefulla gärning inom litteraturkritiken. Det var allt från Astrid Lindgren och Mumin till Pomperipossa. Men det gäller nog att hitta ett sätt att uttrycka sig som inte är sårande. ● Läsning på jobb och fritid Som recensent läser Freja en bok i veckan, och som fritidsläsare fem till tio böcker i året. Ändå vill hon inte skriva något som hon inte också kan säga ansikte mot ansikte åt vem som helst. FOTO:EMILIAÖRNMARK Freja Rudels ● Aktuell som: Mottagare av Frejapriset 2026. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Freja Rudels prisas för sin gärning inom litteraturkritiken Freja-pristagaren Freja Rudels hemma i Genböle. ● Ålder: 45. Dessutom har barnen drömt om en Italienresa och så behöver hundens tänder fixas av veterinär. – Jag kände redan då att det här kan bli något – den var spännande och överraskande, säger Freja. För ÅU berättar hon om läsandet, skrivandet och hur en recension blir till. Freja lyfter gärna också fram vikten av att litteratur tas på allvar – att det finns de som ser och reflekterar över litteraturen. – Då jag skrivit ut en recension har jag redan en bild av nästa bok. Det fanns en tid då Freja hamstrade alla Kitty-böcker och deckare som fanns i dåvarande Kärra bibliotek, som varvades med diverse klassiker som hon förväntades läsa i skolan. – Pomperipossa var en favorit som jag kunde utantill även om jag själv inte ännu kunde läsa. Till ÅU kom Rudels via tidningens tidigare recensent Ann-Christine Snickars. Samtidigt har det funnits perioder då Freja hellre legat på soffan och njutit av intrigerna i The Bold and the Beautiful – som vilken vanlig människa som helst. Läsandet förutsätter fokus. Där har hon också vuxit upp. Oberoende om hon recenserar mindre kända verk från regionen eller litteratur med större räckvidd, närmar hon sig varje bok lika fördomsfritt, omsorgsfullt och hängivet lyhört för varje verks nyanser. Tankarna måste få skingra sig så att det viktiga stiger till ytan. – Jag kan ju inte läsa och vara tyst! Då hittar jag några stackars offer i min bekantskapskrets, skrattar Freja. Det betyder att jag oftast läser i det sovande huset, alltså under kvällar och nätter. Under läsningen gör Freja anteckningar och viker hundöron, men sedan behöver hon sova en natt och gå en hundpromenad innan hon kan sätta sig för att skriva. – Det är ju tacksamt om man känner något, om man hittar en nerv att utgå ifrån. ● Gör: Skriver litteraturkritik för ÅU sedan 2021 och arbetar som ombud på Kritikbyrån, som arbetar för att stärka den finlandssvenska kulturkritiken. Vad möjliggör prissumman på 15 000 euro för dig. Några direkta sågningar känner hon inte att hon gjort. Litteratur Litteraturkritikern Freja Rudels överraskades stort när hon fick beskedet om Frejapriset. Vägen till litteraturkritiken började i ett läsande hem, där Frejas egen lust för läsning och litteraturvetenskap föddes. Hur gör du om en bok du ska recensera är riktig smörja. ● En periodläsare Freja beskriver sig själv som en periodare snarare än en bokmal när det kommer till läsning, både nu och som ung. – Det är roligt! Och så ger ju input output – jag blir uppfylld då jag läst en bok och då känns det bra att få spilla ut. ● Glad över att få spilla ut läsupplevelsen Vad är det som driver dig. ● Inspirerande kurs var starten Studierna i litteraturvetenskap vid ÅA ledde Freja till Roger Holmströms kurs i att skriva kritik. – Den ger en säkerhet i att fortsätta skriva, vilket inte är någon självklarhet. – Den finlandssvenska litteraturen utgör ju ett ganska litet rum. ● Bästa stället på Kimitoön: ”Genböle strand var min favoritplats också som barn. ● Familj: Två barn och en hund. ● Gillar: Monotona sysslor. Här tillsammans med sin promenadkompis. Den tar emot en som man är.” Freja-priset ● Stiftelsens för Åbo Akademi kulturpris. Freja Rudels låter sina läsare njuta av långa tankar som ger tuggmotstånd, väcker läslust och har potential att fördjupa deras litteratursyn, något som i dagens medievärld inte är någon självklarhet. Aris Fioretos nya Yellow står på önskelistan. ● Det här visste du inte om Freja: Hon skulle gärna ha blivit frissa. ● Tilldelas vartannat år en person eller aktör som på ett betydelsefullt sätt bidragit till sitt konstfält i Åboland. Då hon har möjlighet att läsa bara för nöjets skull väljer hon något långt utanför den finlandssvenska litteraturen, för att få behövlig distans från arbetsuppdragen. Den brukade jag låtsasläsa högt då vi fick gäster. Litteraturen är en plats där tanken och förståelsen når längst. ● Prisnämndens motivering: Freja Rudels tilldelas Freja-priset 2026 för sin kunniga och lyskraftiga gärning som litteraturkritiker med stark förankring på den åboländska kulturscenen. – Och så har jag världens roligaste barn! Vi funderar och grubblar på världen tillsammans. Numera fylls hennes vardagar också av jobbet på Kritikbyrån, av kulturartiklar i ÅU, av gräsklippning på den lilla gården och av hunden. Texten hittar sin egen form. ● Bor: Genböle, Kimitoön. Men även privat tycker Freja gärna till om sina läsupplevelser. Många olika läsningar är möjliga och det är förstås inte möjligt att omfatta hela boken i en recension. ● Favoritbok: Nedstörtad ängel av Per Olov Enquist. ● Priset delades ut första gången 2022. Det blir mycket kaffe och sötsaker. På onsdag är det oftast lässtart, men har jag vardagssysslor vill jag sköta dem först. Freja säger att hon ändå försöker tänka att hon inte recenserar för författaren, utan för tidningsläsaren. Hennes första recension i ÅU var en essäsamling av Nils Erik Forsgård samt deckarförfattaren Nilla Kjellsdotters debutbok. Hur går processen till då du recenserar. Därför är Freja glad över att det finns flera litteraturrecensenter i lilla Svenskfinland. Deckarna om Mija Wadö har gjort succé både i Finland och i Sverige. – Hela tiden låg nog litteraturens betydelse i luften som jag andades
FOTO:CARINAHOLM Motionscentret Alfa på Raunistulavägen ska också rivas då det i stället ska byggas bostäder, kontor och affärslokaler här. Åbo stad har undersökt träden mellan Dombron och Aurabron. Från museihåll har man under förhandlingarnas gång genom åren lyft fram att byggnaden har ett kulturoch industrihistoriskt värde och betydelse för kulturlandskapet vid Aura å. Enligt den färska kartläggningen är de flesta av träden i livskraftigt skick, och det behövs inte göra några omfattande åtgärder. Just nu ser det ändå osannolikt ut att regeringen eller riksdagen kommer att kunna enas om åtgärder för att få bensinpriset att gå ner. Tanken är att omkring 650 personer ska bo i nya höghus som byggs här, medan omkring 50 personer ska bo i enfamiljshus. Barkerspinneriet var aktuell för bostäder redan 2009. Den nya detaljplanen gör det också möjligt att bygga affärslokaler på området, liksom kontor och daghem. Höghusen blir 4–6 våningar höga. SFP har visserligen föreslagit en tillfällig momssänkning på bränsle från 25,5 till 13,5 procent, men finansminister Riikka Purra (Sannf) har avfärdat förslaget och sagt att det skulle innebära en miljardförlust i statskassan. De får mindre än 2 kilometer till Åbo centrum. I år ska ännu 613 träd granskas, av dem finns 345 i centrum. Kauppinen har en hybridbil, men säger att den inte skyddar honom särskilt mycket från de snabbt stigande priserna. Eftersom här finns fladdermöss, svalor och sparvar ska nybyggena ta hänsyn till dem. Stadsfullmäktige i Åbo godkände den nya detaljplanen för Raunistulavägen 15 och 25 i måndags. Bland andra trädgårdsrådet Arno Kasvi har kritiserat staden för en slapphänt uppföljning av trädens skick. Åbo Gammalt landmärke ska rivas för att ersättas av höghus och enfamiljshus. Även han är missnöjd med bensinpriset, och han påpekar att det är ännu högre än i går. Också motionscentret Alfa i grannskapet har en stor reparationsskuld. Han kör till och från jobbet och en del på fritiden, men verkar i främsta hand vara oroad för hur dyra livsmedlen kan bli när transportföretagen börjar anpassa sina leveranskostnader till de högre bränslepriserna. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Barkers gamla spinneri rivs – nya bostäder byggs på platsen Barkers gamla spinneri i Raunistula i Åbo ska rivas för att ge plats för nya bostäder. Kompromissen, då huset inte kan bevaras, är att nybyggena ska påminna om den nuvarande stora tegelbyggnaden. Det får Resobon Timi Kauppinen att fundera på sin ekonomi. Eftersom den gamla industribyggnaden är ett landmärke ska nybyggena påminna om den nuvarande både när det gäller fasad och massa. Stadens tjänstemän, som har berett ärendet för fullmäktige, betonar att Barkerbyggnaden inte går att renovera för bostadsbruk, eftersom den är i så dåligt skick. De som flyttar in här i sinom tid kommer att ha en fin utsikt över kulturlandskapet kring Aura å och Korois. Från sannfinländskt håll vill man istället lätta på distributionsskyldigheten, något som SFP å sin sida inte stöder. Enligt Bilbranschens centralförbund stod elbilar för strax över hälften av alla nyregistrerade bilar i både juli och augusti. Här kan också byggas lokaler för kultur och motionsverksamhet. Pekka Silvennoinen säger att han kör mindre än förut, men att bensinpriset trots det är ”onödigt högt”. Både fladdermössen och svalorna ska få konstgjorda bon i närheten av sina nuvarande tillhåll när Barkers gamla spinneri rivs. För sin egen del säger han att bensinpriset nu är så högt att det börjar bli aktuellt att minska på det icke-nödvändiga körandet. Till området hör också motionscentret Alfa, där nuvarande verksamhet upphör efter år 2028. Barkers gamla spinneri ligger nära järnvägen till Tammerfors. Två träd måste ändå fällas, och dessutom bör trädkronorna på flera träd beskäras, och också kronstöden måste förnyas på vissa träd. FOTO:KALLEGRÖNROOS Åbo Bensinpriset är högt just nu, men bilister som ÅU pratar med säger att de inte har något annat val än att bita i det sura äpplet. 650–700 nya invånare kan i framtiden flytta in i nybyggda bostäder där Barkers gamla spinneri finns i dag i Raunistula i Åbo. Kim Lund Granskning av träden är klar FO TO :K IM L U N D Åbo De flesta träd är livskraftiga, visar Åbo stads kartläggning. Åbo Underrättelser Fredag 2 oktober 2026 Nyheter 7. Nybyggena måste ändå påminna om det gamla spinneriet. I ett pressmeddelande skriver förbundet att efterfrågan på elbilar ökar hela tiden, bland annat som följd av de billiga driftskostnaderna, att det nuförtiden finns en stor variation av elbilmodeller och Finlands välutvecklade laddningsnätverk. Då gjordes allehanda utredningar om byggnadens fuktskador och mikrobhalterna mättes. För många verkar ändå bytet från en bensineller hybridbil till en elbil ha blivit aktuellt under sommaren. Också den byggnaden ska rivas. – Jag kör inte så hemskt mycket nuförtiden mera, men man borde nog göra något för att få ner på priset, säger han. Strax efter att Kauppinen har kört iväg stannar Åbobon Pekka Silvennoinen för att tanka sin bil före han tillsammans med sin fru ska köra 65 kilometer till parets sommarstuga för att sätta den i vinterskick. Detta efter att en lind i somras rasade vid Lilltorget. Att byta till elbil är ändå uteslutet, eftersom han inte har möjlighet att ladda en sådan hemma. Priset på bränsle är nu nästan lika högt som i början av Rysslands anfall mot Ukraina, främst på grund av den utdragna konflikten i Mellanöstern och att Ukraina framgångsrikt utför drönarattacker mot ryska energianläggningar. – Snart måste man väl byta till en elbil, men de är nog ännu så dyra att det inte är aktuellt för mig, säger han. Planläggningsområdet är sammanlagt mer än 3 hektar stort. Genom rätt skötsel kan de nästan 200 år gamla träden bevaras i flera decennier, skriver staden i ett pressutskick. Bilister som ÅU talar med på Skolgatans bensinstation knappt utanför Åbo centrum är inte glada för de höga bensinpriserna, men ännu är bränslet inte så dyrt att de skulle göra stora justeringar i sin livsstil. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Högt bensinpris svider i plånboken Timi Kauppinen tror att vissa livsmedel kan bli väldigt dyra på grund av att transportkostnaderna ökar. I Åbos parker och vid gatorna finns över 34 000 träd
– Kommer det att finnas öronmärkt kapital för det. Som vi har tolkat det så är vi inte oroliga att lagen skulle inverka negativt. Donationen av de förfallna trähusen på Kaskisgatan 3 är slutförd. – När vi börjar jobba enligt den nya lagen får man se vad den innebär i praktiken. Yrkeshögskolan håller också regelbundna utrymningsövningar. Nu har husen en ny ägare. Det som enligt Fagerström sticker ut som nytt i förslaget till skärgårdslag är tillgänglighet, livskraft och försörjningsberedskap. Från ett objektivt paraplyperspektiv är det bra. Till Novias lokaler i Axelia och Aboa Mare i Åbo kan vem som helst komma in mellan klockan 7.45 och 16.00. – Det är bra att man också tar ”Finland Oy” och ”Skärgården Ab”, det vill säga näringsliv, turism och säsongberoende i beaktande. Beredskapsskyldigheten som rederierna åläggs ser han inte som en belastning i detta skede. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Låsta dörrar i lärcentret Brava – på Novia i Åbo är läget ett annat Novias alla lokaliteter är olåsta på dagarna.”Vi är en öppen och offentlig instans, säger fastighetsoch utvecklingschef Tommy Nyman. För oss är det mest fråga om att kunna säkerställa trafiken i alla olika väderförhållanden. Vad det egentligen betyder för helheten är en annan sak. I de diskussioner som har förts mellan personal och studerande verkar alla vara nöjda med att inte behöva tänka på om nyckeltaggen är med eller inte. Eller kostnaderna för den. Rum med känsligt eller värdefullt material, så som it-rummen, är låsta också dagtid. Då dörrarna var låsta måste man alltid fundera om man hade taggen med sig, och om inte så fick man stå där och vänta tills någon annan öppnade dörren. Då kanske det kommer fram sådant som vi inte har tänkt på. Och så får man se hur de nya kraven sammanfaller med våra nuvarande avtal . Fagerström utgår från att lagförslaget har en bra politisk förankring och att det kommer att gå igenom. Ägaren har försummat uppmaningar om renovering och dömdes tidigare i år till saftiga böter. Åbo stads huvudsakliga mål är att renovera husen, säger Salmelainen till Yle. De öppna dörrarna har ändå fört med sig smärre olägenheter då utomstående personer har tagit sig för att samla pantflaskor och -burkar. Det kräver lite mer arbete. Vi vet vad vi ska göra i olika väder och förhållanden. Det här har väckt en del frågor bland fast boende. Kristoffer Nöjd Ny lag ställer nya krav på Finferries beredskap Finferries vd Håkan Fagerström (infällda bilden) ser positivt på förslaget till skärgårdslag. Novia följer ändå med säkerhetsläget och kan vid behov på kort varsel låsa dörrarna. Enligt henne är försöker man agera så snabbt som möjligt. Så länge Novia var i den förra byggnaden på Henriksgatan behövde man ha en nyckeltagg för att öppna dörrarna, men i och med flytten till Axelia den 1 september ändrade Novia regelverket, säger Tommy Nyman, fastighetsoch säkerhetschef. Åbos tillsynsdirektör Leena Salmelainen bekräftar för Yle Åboland att donationen slutfördes i september, och att staden nu äger både byggnaderna och tomten de står på. Vi har i princip de tekniska kompetenserna. – I ett militärt hot är det ministeriet som beordrar oss att göra saker. Men det bestämmer inte vi, utan Livskraftscentralen. – De tycker det är bättre nu. Det betyder att husen inte längre är i fastighetsmogulen Raimo Puolimatkas ägo, utan ägs av Åbo stad. I förslaget till ny skärgårdslag finns den nya paragrafen ”Beredskapsskyldighet för serviceproducenter inom förbindelsefartygstrafiken”. Vi har reservfartyg och svävare. Påverkar det trafiken. Åbo. Det vi måste göra inom ramen för den nya lagen är en skriftlig beredskapsplan som ska godkännas. FOTO:KATARINAPADA Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 8 Nyheter. Men om säsongsboende ska beaktas med fler hamnar och andra tidtabeller måste avtalen ses över. FOTO:MIKAELHEINRICHS Finland I förslaget till skärgårdslag ingår en beredskapsskyldighet som gäller bland andra Finferries. – Det är lite tudelat det här. Vi kommer att sammanställa en arbetsgrupp. Hypotetiskt kan det ha en viss inverkan. Trots det spända världsläget är det inte direkt militära hot som förbindelsebåtsrederierna ska vara beredda på vad lagförslaget beträffar. Det kom oinbjudna gäster till Henriksgatan även då dörrarna var låsta, så nu har vi dem olåsta. Finferries har gällande avtal om rutter och tidtabeller. I februari i år dömdes Raimo Puolimatka till böter för byggnadsskyddsbrott för att ha låtit byggnaderna förfalla Klart: Åbo stad äger husen på Kaskisgatan 3 Trähusen på Kaskisgatan 3 har varit länge i dåligt skick. – Det som är intressant och bra är att inte bara fast boende, utan också säsongsboende lyfts fram. Eftersom lagförslaget har varit på utlåtanderunda är det här ingen överraskning för Finferries vd Håkan Fagerström. Han förklarar vad beredskapsskyldigheten kan betyda i praktiken. Åbo Efter misshandeln i lärcentret Brava har frågan om skolornas säkerhet aktualiserats. – Delvis har vi en beredskap redan nu. Också Åbo Akademis dörrar är öppna. Vd Håkan Fagerström tonar ändå ner farhågorna. I gymnasier och grundskolor är kutymen en annan och till exempel Katedralskolans dörrar är låsta, liksom dörrarna i lärcentret Brava i Pargas där en utomstående person för snart två veckor sedan tog sig in och misshandlade en elev. FOTO:KIMLUND s Då dörrarna var låsta måste man alltid fundera om man hade taggen med sig. Samma sak gäller i Novias övriga skolor i Jakobstad, Ekenäs och Vasa. Som helhet tycker Fagerström att lagförslaget är bra. Och i en militär kris är det statsrådet som tar ställning till om man tar annan lagstiftning i kraft och för det krävs ganska mycket. Vi är ju trots allt en öppen och offentlig instans. På Novia i Åbo ser man ingen anledning att låsa dörrarna
Andra förutsättningar för politiska samtal än de sociala mediernas sätt går att skapa. Vi vet att det fungerar, också i svåra frågor, säger Rapeli. Folk är inte dumma, de förstår om deras framtid är hotad ekonomiskt. Inte skulle de försvinna någonstans. Jag tror inte att det som presenteras inom politiken i det sociala medielandskapet nödvändigtvis leder till att fler vill rösta. Ett annat koncept är att utgå från ett gemensamt kunskapsunderlag, lyssna på varandra och argumentera. Allt det här distraherar dem från annat som kräver mera långsiktiga funderingar och lösningar än ”somecirkusen”. För att demokratin ska leverera måste vi skapa berättelser som ger hopp åt människor, säger han. Då vi inte delar en verklighetsuppfattning bör vi oroa oss. Vilka faktorer är viktigast då folk röstar. Det skulle också eventuellt lyfta fram flera olika sorts politiker. Men han skulle gärna se ett avstånd mellan politikernas tankevärld och de sociala mediernas sätt att fungera. Wolff Finland Oy NYHET Plantur Ny teknologi för att främja normal hårväxt och förhindra för tidigt håravfall FÖRE EFTER 6 MÅNADER SÅ ATT DU FÅR MÄRKBART MER HÅR I HÄSTSVANSEN (Dimethylglycin) Nu även Plantur DMG balsam. Hur mycket det påverkar det faktiska väljarbeteendet är oklart. Åbo Ekenäsbon Lauri Rapeli en av fyra som installerades som professorer vid ÅA förra veckan. – Jag skulle avlägsna alla politiker från sociala medier helt och hållet. För demokratins skull kan det vara ett problem om folk inte längre delar en grundläggande uppfattning om verkligheten. Utöver Rapeli installerades professorer i logopedi (Taina Välimaa), marinekologi (Anna Törnroos-Remes och högtemperaturkemioch teknologi (Daniel Lindberg). Han vet att förslaget sannolikt inte förverkligas. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi ÅA-professor: ”Avlägsna alla politiker från sociala medier” Lauri Rapeli hör till de fyra som installeras som professorer vid Åbo Akademi i dag. Det stör deras arbete, för det är svårt för dem att inte reagera. Konceptet kallas demokratisk deliberation och är något som man forskat i och testat upprepade gånger på Institutet för samhällsforskning vid ÅA. Den politiker som skippar sociala medier och gör något annat kan kanske nå en helt annan publik. Det oroar mig med tanke på framtiden och algoritmerna som skapar mångas verklighet. – Vi har forskning som visar att det stressar politikerna att de hela tiden måste reagera på sociala medier och sådant som det blir ett hallå av för stunden. – En sak som påverkar hur folk vill rösta eller om de röstar på populistiska partier är om de har framtidstro. Han har lång erfarenhet av demokratiforskning och oroar sig för vår splittrade verklighetsuppfattning. Det är en sak som forskning visar gång på gång. I Sveriges riksdagsval i höstas blev frågan om hybridpåverkan konkret. Plantur DMG -clinical serien Hjälper till att minska för tidigt håravfall* Stöder normal hårväxt Stärker hårroten Patenterad sammansättning Se resultat på 3 månader Utvecklad av tyska forskare *Håravfall som inte är orsakat av sjukdom Från välsorterade apotek www.plantur.fi Marknadsförare Dr. Det säger Lauri Rapeli, en av de fyra som förra veckan officiellt installerades som professor vid Åbo Akademi. – Innehåll om politik kommer nog från andra ställen än direkt från politiker och har gjort det i alla tider. Det kan vara så, men behöver inte vara det. Han forskar i hur folk resonerar kring politik och demokrati, samt om vad de faktiskt vet om politik, och hur det påverkar demokratin. – I konkreta termer betyder det att vi måste ta ekonomisk säkerhet som fråga för vanliga människor på allvar. – Vi är inte dömda till att ropa det som vi tänker i stunden på sociala medier. Om man mår dåligt fysiskt eller psykiskt så leder det till att man avstår eller så väljer man extrema eller populistiska alternativ. Rapeli är inte så värst bekymrad över valdeltagandet som redan är lågt i Finland. Nu är de som är framgångsrika inom politiken de som är bra på att uttrycka sig på sociala medier. Hur når politikerna då folk om de främst tillbringar tid på sociala medier. – Det finns andra saker att göra för demokratin än att rösta i val. ● Läser på fritiden: Deckare. Finns det en risk för att valdeltagandet sjunker. Han oroas av hur algoritmer påverkar demokratin. Vi är kapabla till annat också. FOTO:ANNINASUOMINEN Lauri Rapeli ● Född: I Åbo, bor i Ekenäs. s En sak som påverkar hur folk vill rösta eller om de röstar på populistiska partier är om de har framtidstro. Åbo Underrättelser Fredag2oktober2026 Nyheter 9 ANNONS ANNONS DMG Nya generationens Plantur – Den innovativa och patenterade kombinationen av DMG och koffein främjar normal hårväxt och förhindrar för tidigt håravfall. För hår som ser ut och känns tjockare. Det är inte nödvändigtvis de som är bäst på att sköta samhällets ärenden. Sociala medier handlar också om hur människor formar sina uppfattningar om samhället. ”Finns många bra av svenska författare.” ● Favoritmat: Pasta. Med i FIRIPO, ett mångvetenskapligt samarbete där samhällsopinion, åsiktsbildning och valbeteende studeras, samt en av ledarna för STRONG vars forskning i huvudsak kretsar kring deliberativa medborgarpaneler. Bland annat SVT har rapporterat om ett ryskt nätverk som spridit uppgifter om valfusk. – Det har alltid funnit irrationellt resonerande inom politiken och kunskapsbrist, men vi har ändå inte blandat bort demokratins logik. ● Är: Akademilektor, forskningschef för Institutet för samhällsforskning Samforsk vid Åbo Akademi och professor. Det är en sak som forskning visar gång på gång. Huruvida Finland kan vänta sig hybridpåverkan i riksdagsvalet nästa år vet Rapeli inte, men han tror att innehåll som saknar verklighetsförankring kommer spridas i sociala medier inför valet
Uppe på andra våningen finns de riktiga dragplåstren: tavlor, affischer, båtinredning, reklammaterial, gamla hyttelefoner från Silja Symphony, Arabias kaffeserviser och glas med Finska ångfartygs Ab:s logotyper, gamla flytvästar och en och annan mindre pryl. ● Totalt inbringade auktionen 9 240 euro, vilket är den näst största potten bland Tallink Siljas motsvarande auktioner. Det ska bli välgörenhetsauktion, där Tallink Silja samtidigt passar på att tömma förråden i den gamla terminalen som rederiet snart tar avsked av. Rederiet har marknadsfört auktionen på sociala medier under sloganen ”Merien muistot”, alltså ungefär ”minnen från havet” på svenska. Redan en halvtimme innan dörrarna öppnas ringlar kön lång utanför Siljaterminalen. Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 10 Reportage. – Allt ska bort, det här är samtidigt ett slags flyttstädning då vi snart ska lämna den här terminalen, säger Nöjd. FOTO:MIKAELHEINRICHS Ett plock bland objekten som såldes ● Hyttelefoner från Silja Symphony, sammanlagt 14 stycken: 30 euro/st. Effoa, Svea Line, Sea Wind Line och förstås den välbekanta sälen finns på det mesta. Tallink Silja kommer att flytta till den nya terminalbyggnaden Fregatten i mars nästa år. Till salu finns till och med en bit av den ursprungliga väggmålningen i lekrummet på Silja Symphony. ● Inramad däckkarta från Silja Europa som trafikerade Åborutten åren 1995–2013: 355 euro. – Många av grejerna har legat i Siljafansen jagade minnen när rederiet tömde förråden i Åbo Marko Vainio höll i trådarna för auktionen som samlade omkring 400 personer till Siljaterminalen i Åbo. ● Annonsbilaga för Finnjet från tidningen Uusi Suomi år 1977: 120 euro. ● Maskotstatyett från BarcelonaOS 1992 från Sally Albatross som fungerade som inkvartering under OS: 50 euro. Omkring 400 personer hade sökt sig till Siljaterminalen i Åbo, där Marko Vainio auktionerade ut nästan 200 objekt. Auktionen inbringade 9 240 euro till välgörenhet. Tallink Siljas kommunikationsdirektör Marika Nöjd visar runt i terminalen som just i dag är öppen för allmänheten också mitt på dagen. Åbo Kryssningsnostalgin frodas och mår väl. Den hittades under väggpanelerna när fartyget låg på dock. Företaget har ordnat sju motsvarande välgörenhetsauktioner tidigare – och Nöjd skrattar att det här antagligen blir den sista. ● Oljemålning av Bore I från 1973: 750 euro. På nedre våningen finns gratismaterial som besökarna får ta med sig och ett bord med mindre prylar som man får fylla en kasse med för en femma. Reliefer föreställande tidigare trotjänarfartyg finns också bland objekten som Marko Vainio i egenskap av mäklare ska auktionera ut
– En sån skulle vara intressant att ha på väggen där hemma tillsammans med alla andra Siljaprylar. Han har själv ett alldeles speciellt band till kryssningstrafiken, framför allt till Silja. – Fast där fanns en affisch med danstema som såg lite lockande ut, man vet aldrig... Mäklaren Marko Vainio är kanske mer känd under sitt dragartistalter ego Divet. Erika klippte bland annat gräsmattor och skötte blomsterplanteringarna på terminalområdet i Åbo när hon var yngre. Han ska ännu i kväll uppträda på Baltic Princess lördagskryssning medan han i övrigt förbereder sig för lillajulssäsongen med shower på Logomo och privata företagsevent. Det lilla bordet, hyttelefonen, armaturer och till och med en likadan hårtork. – Min karriär på båtarna började i april 2007 på Silja Europa då de ville ha en Eurovisionsshow efter att Finland vunnit 2006. Niklas Fridéen med hyttelefonen han suktade efter. Jag har i snart 20 år uppträtt på Siljas båtar i längre och kortare perioder. Silja Symphony och Silja Serenade är fartygen han känner mest för. De här intresserade åtminstone Eppu Ruohonen sig för. Åbo Underrättelser Fredag 2 oktober 2026 Reportage 11. Tanken är att alla ska bli på gott humör. En del av objekten till auktionen har också donerats av privatpersoner, men nu har vi inte så mycket kvar längre. Det här var Marko Vainios andra mäklaruppdrag någonsin. vårt förråd antingen här i Åbo, där huvudkontoret tidigare fanns, eller i Olympiaterminalens förråd i Helsingfors. Syskonen Erika och Barbro Hellström från Åbo med rötterna i Dalsbruk passade också på att titta in. – Då jag var yngre hade vi Siljagrejer precis överallt hemma, skrattar Erika som är yngst i syskonskaran. – Den här gången kom vi i och för sig med Viking, då de har två färjor i trafik på Åborutten och det blev enklare så, skrattar han. Eppu Ruohonen från Åbo fick nys om auktionen via sociala medier och bekänner sig vara ett stort Silja-fan. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Marko Vainio höll i trådarna för auktionen som samlade omkring 400 personer till Siljaterminalen i Åbo. Vainio har också jobbat som kryssningsvärd på Viking Lines M/S Isabella – och säger att han har ett väldigt kärt förhållande till kryssningsnostalgin. Dagen till ära har han dessutom klätt upp sig i sjömansuniform och har med sig en massa bärkassar med Siljamotiv. – Jag har siktat in mig på ljusskyltarna från Café Silja, men vi får se. Affischen för singelkryssningarna intresserar också lite, men min budget är högst 70 euro. Barbro och Erika Hellström passade på att återuppliva gamla minnen i Siljaterminalen. Därför är det framför allt hyttelefonerna från Symphony som lockar. Här assisteras han av Tallink Siljas marknadsföringsdirektör Marika Nöjd. Rederiet blir av med grejerna, någon annan får något den länge velat ha – och alla intäkter går till John Nurminens stiftelse och Mannerheims barnskyddsförbund. Bland annat en kaffeservis från Arabia med FÅA:s logotyp fanns bland objekten. – Jag kan erkänna att jag ibland oroat mig lite för honom, skrattar Vainio. Två ljusskyltar från Café Silja. Niklas Fridéen från Nynäshamn i Sverige har kommit till Åbo enkom för auktionen. De tror inte att de ska buda på nånting den här gången, men ville i alla fall ta tillfället i akt och åka på en liten nostalgiresa. Kön för att bekanta sig med objekten ringlade lång i hallen på andra våningen. – Kostnaden spelar ingen roll här, jag skulle ha den. – Jag har en kompis som är helt galen i de här grejerna och han har faktiskt ett sovrum hemma som han inrett precis som en hytt med allt som hör till. Han berättar att han praktiskt taget vuxit upp på fartygen, då han har släkt i Finland och har åkt över hit flera gånger om året ända sedan 1990-talet. FOTO:MIKAELHEINRICHS Hulabaloo-förklädet hade det åtminstone på förhand visats en hel del intresse för. Jag bor i en liten lägenhet, men har en Siljavägg, en scoutvägg och en med släkthistoria från Karelska näset. En av de 14 telefonerna landade faktiskt hos Fridéen för 30 euro. Han berättar att fascinationen för Siljas fartyg började redan i barndomen med mjukissälarna. Barbro jobbade några somrar på Silja i Åbo på 1980-talet, medan deras mellersta syster Katrin jobbade på huvudkontoret i Helsingfors
Förra veckan kunde stallet öppnas igen och verksamheten fortsätta som vanligt. Den smittade hästen har återhämtat sig och mår nu bra. Planerna för Cygnaeus skola i Åbo avancerar. FOTO:JUHANAMARTTINENARKKITEHDITOY/VISIONSBILD/ÅBOSTADSMATERIAL En vision över hur det kan se ut på innergården. – Helst skulle vi ha varit utan det här men vi har klarat oss. Det är möjligt att den ändrar då detaljplanen konkretiseras. Har du någon gång fått smittan så finns den kvar där, resonerar Lindell. – Men som jag har förstått det så är herpesvirusen lite liknande som hos människor också. ● Inkubationstiden är 2–10 dagar. Det är möjligt att den ändrar då planerna konkretiseras. Renoveringen och byggarbetet ska ske samtidigt. ● Karantän för nyanlända eller tävlingsresande hästar i minst två veckor är en viktig förebyggande åtgärd. I sådana fall är symtomen oftast lindrigare. – Det klarnar i höst, säger Wulff. Den nya byggnaden beräknas kosta ytterligare 10–12 miljoner euro. På gården ska det finnas 350 cykelplatser. Kostnadsberäkningarna preciseras när projektplanen blir klar. ● Vacciner lämpar sig inte för hästar som har utsatts för smitta under en epidemi, eftersom de kan öka risken för allvarliga symtom. Symtomen har försvunnit under karantänveckorna och viruset har inte lämnat några bestående men. De befintliga skolbyggnaderna skyddas i detaljplanen, och den nya byggnaden ska anpassas till den historiska miljön. ● Vaccination kan minska risken för luftvägssymtom och kastningar samt begränsa smittspridningen, men ger inget dokumenterat skydd mot den neurologiska formen av sjukdomen. Att plötsligt slå igen dörrarna i 28 dagar var inget drömläge då höstsäsongen precis kört i gång. Det säger Ritva Lindell, ordförande för Pargas ridstall rf. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Cygnaeus skola kan få ett nytt femvåningshus 2029 Så här ser visionen ut från Trädgårdsgatan. I Finland är det inte så vanligt. Detaljplanen som utarbetas rör också finska elever i Puolalan koulu som renoverades 2018–2020. Vi har tagit en dag i taget. FOTO:JUHANAMARTTINEN ARKKITEHDITOY/ÅBOSTADSMATERIAL Åbo Renovering, nybygge och gård till skolan för årskurs 1–6 samt förskoleelever kan kosta 40 miljoner euro. Ingen annan har fått några symptom överhuvudtaget, inget sedan det här konstaterade fallet i augusti. Nu är karantänen förbi och stallet har öppnat igen. Misstanken om en smitta vaknade i samband med ett veterinärbesök. Bron kan också skapa en mera tillgänglig förbindelse till lekparken vid Puolalaparken. Frågan är också var eleverna ska vara medan arbetet pågår. Mest av allt är hon ändå glad över att hästarna och stallet klarat sig undan större svårigheter. – Hästen hade lite flunsasymtom och svullna ben, och veterinären föreslog att vi skulle testa, säger Lindell. – Det känns bra att planerna går framåt. Välfärdsområdet Varhas elevhälsovård kan få ändamålsenliga lokaler i det nya huset. Åbo stad ordnar en öppen informationsträff om detaljplaneändringen i Cygnaeus skola onsdagen den 7 oktober klockan 16.30–18. Stallet har varit stängt i tre veckor på grund av en hästherpessmitta. Det var i slutet av augusti som en häst på stallet på Norrgårdsvägen konstaterades ha smittats av hästherpesviruset EHV1, som i värsta fall kan leda till neurologiska symptom och döden. Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Personalens parkeringsplatser minskar för att ge mer utrymme åt eleverna och tanken är att förskoleeleverna får en egen gård som vetter upp mot Puolalaparken. I den nuvarande byggnaden finns bland annat ingen slöjdsal, men nu kan en sådan byggas liksom rum för konstämnen och klassrum för smågrupper i det nya huset. Målet är att den nya byggnaden och skolgården ska tas i bruk år 2029. Cygnaeus skolas elever kommer också från Reso, Nådendal och Åbos södra öar, säger Wulff. I den nya byggnaden planeras rum för två svenskspråkiga och två finskspråkiga förskolegrupper. Cygnaeus skola är en del av en historiskt värdefull skolmiljö och likaså Puolalan koulu. ● I sällsynta fall kan viruset ge neurologiska symtom med påverkan på centrala nervsystemet. Projektplanen för skolan ska färdigställas i höst. – Det är klart vi påverkats ekonomiskt. Vi ligger lite utanför här och våra hästar rör sig inte lika mycket fram och tillbaka som de gör på andra håll. Renoveringen och gården uppskattas kosta 25–28 miljoner euro. Det innebär att Cygnaeus daghem och förskolas båda förskolegrupper får plats i den nya byggnaden. Katarina Pada Slut på karantän i Pargas ridstall: ”Hästarna mår bra” EHV1-virus (ekvint herpesvirus) ● EHV-1 orsakar främst feber och luftvägssymtom hos hästar. Hos dräktiga ston kan smittan leda till kastning (virusabort) eller svaga föl. Vi försöker vårt bästa. Vi är medvetna om att vår fastighets livslängd närmar sig sitt slut och det känns bra att staden vill satsa, säger rektor Nicke Wulff. – Hästarna mår bra. ● Hästar som tillfrisknat kan bli livslånga bärare av viruset, som kan aktiveras igen vid stress. Nu fortsätter vi som vanligt och alla är välkomna tillbaka till stallet. ● Smittan sprids främst genom direktkontakt mellan hästar och via luften i stall, transportfordon och andra gemensamma utrymmen. Skolgården ska bli större, över 5500 kvadratmeter. Källor: Hästinformationscentret Hevostietokeskus, Livsmedelsverket Pargas En virussmitta tvingade Pargas ridstall att stänga ner verksamheten. Veckorna har inneburit tvättande, städande och ständigt febermätande. Skolan ska renoveras från grunden och en ny skolbyggnad planeras i anslutning till den. Det ser helt ut som om vi kommer överleva, säger Lindell. Viktigt är att den tillfälliga skolan ska vara lättillgänglig för alla och i centrum. ● Viruset kan även spridas indirekt via människor genom förorenade händer, kläder eller utrustning. En gångbro mellan den nya byggnaden och Cygnaeus skola planeras, liksom en bro mellan nybygget och gården. I dag finns bara den ena där. Neurologiska symtom uppträder vanligen 6–10 dagar efter smittotillfället. Totalt finns det 1 300 skolelever i kvarteret. – Herpesviruset lär väl vara tämligen vanligt i Europa. Hästarna slutar inte äta så det kostar ju varje dag och folk kunde inte komma på sina överenskomna lektioner. Skolan har tidigare dragits med inomhusluftproblem och behöver mera utrymme för sina cirka 430 elever. Exakt varifrån virussmittan kan ha kommit till stallet är oklart
Åbo Underrättelser Fredag2oktober2026 Nyheter 13. Deltagarna önskade bland annat dansevenemang och fler radhusbostäder samt diskuterade hastighetsbegränsningar och behovet av grönområden också i centrum. Det är bara Mustfinn som har ordentlig skyltning och information om var parkeringen finns, säger han. Susanne Sundholm tyckte framför allt att det var givande att höra de andra gruppmedlemmarnas synpunkter. Den som inte deltog på torsdagen får möjlighet att lämna synpunkter på nätet i ett senare skede. – Det finns faktiskt inte en endaste skylt om våra fina badstränder längs de stora vägarna. Pargas stad och arkitektbyrån Arcos workshop om utvecklingen av Pargas centrum lockade drygt 70 deltagare förra veckans torsdagskväll. FOTO:MIKAELHEINRICHS Totalt över 70 Pargasbor deltog i workshoppen och bidrog med sina synpunkter på centrumutvecklingen. Han lyfter också fram svårigheten att hyra en båt eller jolle för att ta sig ut på vattnet. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Fullsmockat då Pargasborna kom med idéer för centrum Juho Kopperoinen önskade tydligare skyltning till badstränder och möjligheten att hyra båt eller jolle i centrum. Vi kan förstås inte garantera att allt eller ens något kan förverkligas rakt av, men allt tas i beaktande, sade Janne Helin som är Arcos enhetschef i Åbo. Kyrkoherde Juho Kopperoinen deltog i workshoppen som privatperson och hade bland annat synpunkter på skyltningen och tjänsteutbudet. Grönområden, boende, service och trafiken hörde till frågorna som väckte tankar. Vid varje bord fanns kartor och lappar med frågor om bland annat styrkor, hotbilder och önskemål. Flera motsatte sig också de planerade flervåningshusen vid Kyrksundsstranden. – En kajak kan man i bästa fall få ordnat, men annars är det ganska tunnsått på den fronten. Deltagarna bildade grupper vid var sitt bord och bytte station efter en stund. Planläggningschef Pasi Hyvärilä, som öppnade tillställningen, sade att man hoppades på ”tabula rasa” – att deltagarna skulle ta sig an frågorna från ett blankt blad och utan förutfattade meningar. – Precis alla röster och synpunkter är värdefulla i det här arbetet. I stället var det deltagarna själva som skulle stå för idéerna. Bland annat de här synpunkterna hade deltagarna om rekreationsmöjligheter i centrum. Intresset var större än väntat och arrangörerna fick plocka fram fler stolar. Svaren lämnades på klisterlappar. Någon enstaka deltagare smög ut ur fullmäktigesalen, som öppnats upp mot lobbyn, när det stod klart att det inte handlade om en ”traditionell” invånartillställning där färdiga planer presenterades. Någon efterlyste på en lapp också en strategi med rubriken ”från skog till skog”. – Det var roligt att märka att många tycker lika och att det också var mycket positivt som lyftes fram, säger hon. Fokusområdena var boende, företag och service, rekreation och miljö, kultur och motion, tillgänglighet samt historia och identitet. Arco ska nu sammanställa och vidareutveckla de tankar och idéer som samlades in under kvällen. Pargas Över 70 Pargasbor samlades för att tycka till om framtidens centrum. – Vi vill att ni tänker långsiktigt, kanske tio år in i framtiden, och spånar helt fritt. Bland synpunkterna fanns en oro för att centrum förskjuts mot de stora affärerna vid segelrondellen. I rask takt fylldes de sex temaområdenas frågepapper med klisterlappar
Min kolumn ledde glädjande nog till efterspel. Det är inget demokratiskt problem utan tvärtom ett uttryck för väljarnas vilja. Ett symptom är att medier kräver öppenhet av alla andra utom av sig själva. Lolax lämnar osagt vem som har integritet nog att göra ett sånt program. Det är en ickenyhet, så har man bestämt. Därför att vi lever i en tid då alla inte vill det fria ordet väl. I kikarsiktet finns ofta Public Service, men som måltavla duger nästan vilket tryckt ord som som helst – förutom de egna flygbladen. Låt oss undvika detta, bästa redaktioner. Det journalistiska uppdraget attackeras idag av allt mellan gaphalsar med förskjuten begåvningsprofil till sluga rovdjur med ruskigt systematisk agenda. Om de stora diskussionerna redan förts under seminarier, i aftonskolor eller informella sammanhang riskerar fullmäktigemötet att reduceras till ett spel för gallerierna. Gnurf Kolumn M in aprilkolumn i detta blad hade rubriken ”Journalistik som tappar talförmågan skapar ett demokratiunderskott”. Förstnämnda är lika hög som självbilden. Förlorarna är inte oppositionen utan invånarna. När nästan samtliga fullmäktigegrupper i Pargas via gemensamma spelregler slår fast att konflikter och oenigheter i första hand ska hanteras internt och inte via medier eller andra offentliga kanaler är det därför rimligt att fråga vem reglerna främst tjänar: makten eller invånarna. Varför är det viktigt att vi reagerar. Men främst är det mitt gamla journalistjag som reagerar på en osund skrålojalitet, som blundar för sånt som vore rubrikstoff om skådeplatsen vore vilken annan adress som helst. Spelreglerna talar om öppenhet men styr samtidigt meningsskiljaktigheter bort från offentligheten. Svar: inte överhuvudtaget! Inte i denna dag (30.9) har någondera tidningen skrivit om Vietnamflytten i sina spalter. I Pargas har SFP 18 av 35 mandat och behöver i praktiken inte andra partiers stöd för att få igenom sin politik. Kalla mig gärna purken expolitiker, som irriterar sig på inkonsekvens. Hur reagerade HBL och Vbl på scoopet. Kanske är det bara en normal utveckling. Det är frihet under ansvar. De säger också att oenigheter ska hanteras inom ordföranderådet och att medling kan tillsättas ”vid behov”. I kommuner där makten växlar, granskar partierna varandra. Smakar friheten mycket bättre än ansvaret uppstår först demokratiunderskott, sedan förtroendekrasch. Problem uppstår först när invånarna inte längre får se hur makten används. Politisk enighet är inte alltid ett styrketecken, ibland är den ett varningstecken. Ack så typiskt också det. Väljarna har rätt att veta vem som driver en viss linje, vem som motsätter sig ett förslag och vilka kompromisser som ligger bakom besluten. Angår inte läsarna. Samma utveckling syns också på andra håll, bland annat i Åbo. Istället håller sig journalistiken med dubbelstandarder, två nyhetströsklar: en för sig själva, den andra för resten. Man ser sig inte som den maktfaktor man är – en sådan som också måste granskas. Demokratin blir fattigare. Skribenten Dan Lolax hade ett förslag också: ”Svenska Yle går in för att köpa ett externt producerat mediekritiskt program, som har uppdraget att granska till exempel publicistiska beslut som tas på redaktionerna.” Hatten av för konkretin. Att fullmäktigemötena i Pargas blivit färre och kortare är ändå inte i sig ett bevis på en tystnadskultur, men nog ett fenomen som förtjänar uppmärksamhet (ÅU 26.9). Inte ett pip. Varför återkommer jag då igen till detta tema, där chansen att inte missförstås är mindre än fullträff på Eurojackpot. Kärnfrågan är invånarnas rätt till insyn i hur staden styrs. Stefan Wallin Tidigare minister, Senior Advisor inom Public Affairs. Därför skall inte våra medier genom dubbelstandarder, selektiva nyhetsnäsor, tystnad och arrogans servera sina fiender fläskben på delikatessbricka. Om politiska oenigheter förväntas hanteras internt, om kritiska röster kallas till disciplinära samtal efter offentliga inlägg, om förtroendevalda hellre tiger än svarar på mediernas frågor och debatten flyttar från fullmäktigesalen till slutna rum minskar invånarnas möjlighet att påverka. Eller är det bara förlorade journalistjobb som räknas. Demokrati handlar ju inte bara om vem som vinner val, utan också om hur makten utövas mellan valen. Men, snälla nån. Journalistik är i grunden porträttering av universum, som publiken delegerat till proffs. Journalistiken måste leva som den lär, inte servera rovdjuren fläskben s Därför skall inte våra medier genom dubbelstandarder, selektiva nyhetsnäsor, tystnad och arrogans servera sina fiender fläskben på delikatessbricka. I YLE:s Mediepanel (28.9) satt chefredaktörerna kring samma bord i direktsändning. De får visserligen ta del av besluten, men inte hur de vuxit fram. D e senaste dagarnas diskussion om det politiska klimatet i Pargas handlar inte i första hand om en kritisk insändare, ett raderat Facebookinlägg eller några missnöjda politiker. Och är det inte ett misstroende mot den grafiska yrkeskompetensen i Finland. Men frågor som dessa slipper ett mediehus besvara. Men i en kommun där samma parti dominerar under lång tid uppstår ofta de största konflikterna mellan olika falanger inom partiet snarare än mellan majoritet och opposition. Ledare Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. Men nej, den tog slut exakt här. Utan branschintern, öppen granskning föds demokratiunderskottet. Snart sätts alltså delar av HBL och Vbl ihop på andra sidan jordklotet. Kanske hade en fortsatt öppen debatt mellan ledarskribenter kunnat reda ut det. Men vem avgör när behov finns, vem utser medlaren och vem räknas som en ”neutral aktör” i fall av medling. I ett sunt politiskt system får konflikter synas, argument prövas offentligt och invånarna bilda sig en egen uppfattning innan besluten fattas. Ju vagare regler, desto större makt för dem som får tolka dem. Inte kan jag bedöma magnituden av att globaliseringen också når ombrytningen av våra tidningar. Svenska YLE fick ett scoop (24.9) då man avslöjade att Bonniers tidningar i Finland flyttar sin traditionella annonsproduktion till Vietnam. Illustrerar inte exakt detta kärnan i problemet vi precis pekat på: att medierna är så usla på öppen självrannsakan att det skulle behövas ett inköpt program (sic!) för att sköta det jobbet. Ser vi inga etiska problem i att baxa handarbetet med annonser till en fjärran enpartistat, som kryllar av barnarbetskraft, censurerar bort yttrandefriheten och plattar till demokratins övriga kärnor. Testfråga: Hade SFP kommit lika lätt undan om man flyttat ombrytningen av Medborgarbladet till Ho Chi Minh City. YLE:s Mediepanel (27.4) tog lyra och efter det en ledare i HBL (30.4). Styrelseordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi, som äger ÅU. Då blir den offentliga debatten den viktigaste granskaren och motvikten. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Demokratin i Pargas dör inte av gräl utan av enighet s Demokrati handlar ju inte bara om vem som vinner val, utan också om hur makten utövas mellan valen. Demokratins viktigaste uppgift är trots allt inte effektivitet utan insyn. Därför att exemplen fortsätter rulla in. Det är fullt förståeligt att förtroendevalda och tjänstemän behöver arbetsro, och de måste kunna pröva idéer utan att varje tanke blir en tidningsrubrik. Men en lika normal nyhetsnäsa hade likväl fått korn. Samtidigt är en kommun en politisk gemenskap där olika uppfattningar ska brytas mot varandra, också inför öppen ridå. Den som har väljarnas förtroende borde ju inte behöva vara rädd för öppen debatt. Tesen var att medier ofta är usla på självkritik och blinda för nyhetsvärdet i sina egna val eller fadäser – samtidigt som man nog genomskådar missväxt i samhällskroppens alla övriga extremiteter
Vi kan se Petsamo som en koloni vars naturresurser i form av nickel exploaterades. Det som jag fascinerats av ända sedan slutet av 1990-talet är frågan om varför historiker under en så lång tid avvisade frågor om kolonialism. Vi kunde tala om ett aktivt bortglömmande, ett utsuddande, eller en medveten ignorans. Naturaområdet Viiankiaapa är bara ett exempel på detta. Jag har själv suttit i seminarierum där olika forskningsansatser har skjutits ned av seniora forskare med hänvisning till att dessa frågor inte är relevanta för Finlands historia. En pionjär i detta område är ju professorn i konstvetenskap vid Åbo Akademi, Marie-Sofie Lundström, som redan för över tjugo år sedan började forska i orientalism i den finländska bildkonsten. Minister Häkkänen kan sitta och le på fotografierna från Israel, och statsminister Orpo kan försvara besöket just för att regeringen Orpo och den finska staten skyddas av en föreställd ”oskyldighet” i relation till kolonialism – även i relation till israelisk eller amerikansk imperialism. Det första, och ingalunda minsta, är att ingen annan än finländare köper berättelsen om finländsk oskyldighet. Militant och våldsam imperialism och kolonialism är på framfart. Så sent som 2020 utgav Historiallinen Aikakauskirja ut sitt första specialnummer med temat Finland och kolonialism – över 110 år efter att denna främsta finska vetenskapliga historiska tidskrift grundats. Själv skulle jag föredra att vi skulle befinna oss i en situation där såväl politiker som medborgarna skulle förstå sig på kolonialismens mekanismer både i det förflutna och i vår samtid. Hur professionella historiker väljer att skriva historia är ju inte enbart en intern fråga för historikersamfundet – utan det nationella historieberättandet påverkar samhället och påverkar historiesynen hos samhällets medlemmar. Det är detta jag tänker på då jag läser om datacentren som skall dyka upp som svampar efter regn. En av dessa är den ihärdiga föreställningen om Finland som ”utanför” eller ”oskyldigt” i relation till kolonialism. Likväl har forskningen lyft fram Petsamo-området (Peäccam på skoltsamiska och Beahcán på nordsamiska), som 1920 till 1944 var en del av Finland. Förstås var ju även drömmarna om ett Storfinland i allra högsta grad ett uttryck för imperialism. De senaste åren har den historiska forskningen diskuterat den finska bosättarkolonialismen i relation till Sápmi och förfinskningspolitiken. Forskningen har även lyft fram hur den finländska litteraturen, barnlitteraturen, bildkonsten och musiken har påverkats av koloniala föreställningar och kolonialt tänkande. Europeiska kolonialismen och imperialismen – och till den räknar jag den även ryska – har haft omvälvande ekonomiska, ekologiska, samhälleliga och kulturella följder. I historieskrivningen om de nordiska länderna och kolonialism talar man om en ”exceptionalism”. Den politiska diskussionen om teknoimperialism och exploatering av naturresurser är närmast marginell. E n av de frågor som jag funderat över under de senaste åren – eller egentligen under flera årtionden – är frågan om varför Finlands relation till kolonialism väckt så lite intresse bland historiker. Och historikernas blickar har – äntligen – riktats mot de finländare som i olika egenskaper deltog i europeiska eller ryska imperialistiska projekt på ett direkt eller indirekt sätt. Det finns ju många problem. Det att Finland köpt vapen av Israel är en fråga – en alldeles annan är det djupare samarbetet med en stat som idkar folkmord. Delvis för att vi inte har en tradition av att diskutera betydelsen av kolonial exploatering av till exempel Sápmi. Det känns plågsamt att vara tvungen att följa med Finlands nuvarande hänsynslösa – men även aningslösa – politik. Varför skulle inte Finlands historia vara starkt präglat av de stora globala förändringarna som den europeiska slavhandelsekonomin och europeiska kolonialismen medfört. Kolumn Varför skulle inte Finlands historia vara starkt präglat av de stora globala förändringarna som den europeiska slavhandelsekonomin och europeiska kolonialismen medfört. Det är detta jag tänker på då jag läser om gruvverksamhet. Åbo Underrättelser Fredag 2 oktober 2026 Debatt 15. Marika Kivinen Sångare och doktorand vid Åbo Akademi Exceptionalismens tid är förbi i Finland FOTO:CARINAHOLM s Den långvariga tyst naden om kolonialism i relation till Finland har direkta samhälleliga konsekvenser. De senaste åren har det utkommit ny forskning om Finlands historia som har fokuserat på missionsverksamhet. De nordiska länderna har setts som undantag. De senaste dagarna då jag har följt med medierapporteringen om försvarsminister Antti Häkkänens besök i Israel och mötet med den israeliska försvarsministern Israel Katz, har jag igen häpnat över bristen på medvetenhet. Den långvariga tystnaden om kolonialism i relation till Finland har direkta samhälleliga konsekvenser. Trots att historieforskningen nu börjat fylla i luckorna, tänker jag att det delvis sker för sent
Vad tror du om AI-agenter som överskrider sina gränser. I riksdagen höjer ingen längre på ögonbrynen när forskningsbaserad kunskap ifrågasätts och konspirationsteorier slängs fram. Och vi kan välja att inte lyfta alls. Vi har upprepat det vid varje rasismskandal. Man får vara av helt olika åsikt, men samhällets grundpelare tillhör oss alla. Men just därför blir procentsatser för mänsklighetens undergång så missvisande. Regeringsunderlaget förklarar mycket men inte allt. Landet var lamslaget. Som Virginia Dignum, AI-professor vid Umeå universitet, påpekar är siffrorna i praktiken subjektiva uppskattningar av ett framtidsscenario som saknar historiska data och något att jämföra med. Planet byggs av människor. Nu pekar man ut människor som ser annorlunda ut från maktens allra högsta platser. Den avgörs i de beslut vi fattar nu om skolans finansiering, om kampen mot fattigdomen och om vilket beteende som är acceptabelt i det här landet. I Storbritannien har minnesarbetet varit imponerande. För tre år sedan skrev jag att ett flygplan med tio procents risk att störta aldrig skulle få lyfta. Den brittiska generalstrejken 1926 avblåstes efter nio dagars strid då TUC gav upp utan villkor. Vi talar ofta om polarisering som ett nytt samtidsproblem, men händelserna 1926 visar hur snabbt samhällsfreden kan ändras från latent spänning till fullt krigsläge. Kan de ta över. Strejken 1917 var däremot ett revolutionärt förspel till inbördeskriget 1918, medan 1956 var en klassisk kamp om löner och arbetsvillkor. Men det är inte samma sak som att en maskin har fått egen vilja och bestämt sig för att rymma. Den globala solidaritetsrörelsen sammanstrålade 1926 i Berlin, men på grund av nazisternas maktövertagande 1933 flyttades rörelsens hela arkiv till Moskva. Ändå vittnar de om samma utveckling, en utveckling som förändrar vad vi betraktar som normalt i Finland. En berättelse om teknik som kan förändra världen gör också tekniken och dess utvecklare svåra att ignorera. Det behövdes ingen ondskefull maskin. Linda Mannila Företagare och forskare i gränslandet mellan människa och teknik Kommer AI att döda oss alla. I Tyskland samlar AfD stöd just i de regioner där inte bara levnadsstandarden utan också inlärningsresultaten och utbildningsnivån är lägre än i resten av landet. Då handlade debatten bland annat om ett påstående att hälften av alla AI-forskare bedömde risken för att AI skulle utrota mänskligheten till minst tio procent. Inget liknande hade ägt rum sedan 1842 – och aldrig därefter. De strejkande arbetarna likställdes med den tyska fienden. För tre år sedan skrev jag en kolumn på ungefär samma tema. Det lät dramatiskt. Man vaknar först när mörkret redan har fallit.” Ett enskilt utspel kan alltid avfärdas som en överdrift. Men vi måste sluta tala om maskinerna som de starka. Att försvara naturen kallas woke och att avskaffa barnfattigdomen kallas utopi. År 2024 varnade också Centerns dåvarande ordförande Annika Saarikko: ”Skymningen smyger sig på gradvis. Det är ingen slump. Jag hävdar ändå att Finland i dag står vid ett vägskäl. Trots att det brittiska kommunistpartiet enbart hade ett par tusen medlemmar – och trots alla inre motsägelser i den polariserande logiken – blev det en bärande linje för statens kritik. Jag hade nyligen äran att hålla keynote-föredraget vid generalstrejkens 100-årsjubileumskonferens vid Newcastle University där jag berättade om den internationella solidariteten som väcktes av generalstrejken. Den konservativa eliten höll inte tillbaka i sin motreaktion. Den erbjuder syndabockar som en enkel lösning. Först tolkades socialdemokraterna som socialister/syndikalister, som därmed egentligen kunde ses höra ihop med kommunismen/anarkismen; det vill säga strejken fjärrstyrdes av bolsjevikerna i Moskva. Vi skriver reglerna. Det är också värt att komma ihåg att många av de mest dramatiska varningarna kommer från personer och företag i en intensiv kapplöpning om modeller, datorkraft, investeringar och marknadsandelar. Just de pelarna är nu i gungning. Sofia Virta Riksdagsledamot och partiordförande, De gröna Finland står vid ett vägskäl Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 16 Debatt. Vi går ombord för att vi förväntar oss att någon har inspekterat planet, att det finns regler, säkerhetssystem och en tydlig ansvarsfördelning om något går fel. För de verkliga skandalerna har inte handlat om maskiner som gjort uppror. Kolumn I skolan lär vi oss att ingen får mobbas. Ingen maskin med egen vilja. Nu vill jag lägga till en sak. Generalstrejken utlystes av Trades Union Congress (TUC) ledning i ett försök att förhindra lönesänkningar och försämring av kolarbetarnas arbetsvillkor. Fackföreningsrörelsen har i år tagit initiativ för att popularisera och bearbeta historien bland annat genom att skapa en interaktiv karta och ge ut en rikt illustrerad antologi. Vad händer om systemen blir smartare än oss. När extremhögern utnyttjar människors förtvivlan i vardagen räcker det inte att bara ta avstånd. Tre år senare är undergångsprocenten tillbaka. England utgjorde nämligen den största köparen av finländska trävaror och smör (ÅU 4.5.1926). En minut före midnatt den 3 maj 1926 inleddes generalstrejk. Höga levnadskostnader, fördjupad fattigdom och den ojämlikhet som nedskärningspolitiken har ökat är den jordmån där extremhögern växer. Vi vet inte hur AI-utvecklingen kommer att se ut om tio eller tjugo år. Förra gången avslutade jag med Bamse och tanken att många små tillsammans kan besegra den starke. Totalt strejkade 2,5 miljoner arbete. Trots det bittra slutet på kampen för kolarbetarna 1926 finns det slående minnen om hur arbetare agerade unisont för de svagas räkning, hur man runt om i världen förstod att denna kamp var betydelsefull, och hur man därmed har förevigat kolarbetarnas slagord: ”Not a penny off the pay, not a minute on the day”. F ör hundra år sedan pågick en av de bittraste strejkerna i brittisk historia. Många finländare undrar när allt det här blev så här. Och det är där människans ansvar finns. Winston Churchill stod i spetsen för en ny statlig propagandatidning, British Gazette, som direkt jämförde strejken med första världskriget. Det som för fem år sedan var otänkbart är i dag för många bara lite pinsamt. Någon kanske fnyser och säger att det har funnits oroande tider förr. Förändringen behöver också en grogrund. Vi behöver inte välja mellan teknikutveckling och säkerhet. Ändå har vi i Finland haft en stark gemensam erfarenhet av att vi litar på utbildning, forskning och myndigheter. Däremot kan ett system som fått en uppgift vara kapabelt nog att hitta oväntade vägar för att lösa den. Det byggde på svar från 81 personer, inte hälften av världens AIforskare. Vi bestämmer när det får lyfta. Det är mindre spektakulärt än undergångsscenarier. Skulden läggs än på invandrare, än på sexuella minoriteter och könsminoriteter, än på kvinnor som försvarar sina rättigheter. Jag inbillar mig inte att allt var perfekt förr. Men vi behöver bli bättre på att bestämma var, när och under vilka villkor tekniken får användas. Ingen superintelligens. När människogrupper ställs mot varandra måste vi försvara varje människas värde med ännu större kraft. Kasper Braskén Akademiforskare i politisk historia Generalstrejk! s Trots det bittra slutet på kampen för kolarbetarna 1926 finns det slående minnen om hur arbetare agerade unisont för de svagas räkning. Till exempel HBL återgav Daily Mails artikel som påstod att en generalstrejk inte är en industriell aktion, utan en revolutionär rörelse ”avsedd att åsamka stora skaror oskyldiga människor lidande”, en oacceptabel aktion som “måste bekämpas med alla medel, vilka stå samhället till buds” (HBL 4.5.1926). Någon måste ha gett systemet tillgång till den. Kolumn Kolumn J ag har fått frågan flera gånger de senaste veckorna, i olika tappning. Automatiserade system har felaktigt pekat ut familjer som bidragsfuskare, flaggat personer som troliga återfallsförbrytare, nekat människor kredit på grund av ålder och modersmål, och sorterat bort kvinnors jobbansökningar. Där kunde jag konsultera materialet under 2010-talet, men sedan 2022 är det otillgängligt för västerländska forskare. Det har det. Jag har föreslagit en parlamentarisk förbindelse för att trygga finansieringen av utbildningen. Vi måste visa att en god vardag bygger på rättvisa och demokrati, inte på rasism och hat. Även ÅU citerade premiärminister Stanley Baldwins uttalande från British Gazette där han påstod att ”generalstrejken är ett hot mot parlamentet, och är en väg till anarki och ruin.” (ÅU, 8.5.1926). Vi gröna varnade för det här redan när statsminister Orpo började bilda regering med Sannfinländarna. Vi kan inte räkna ut den sannolikheten på samma sätt som risken för exempelvis en flygolycka. Ett hungrigt barn har svårt att lära sig. Den här gången handlar det dock inte enbart om hypotetiska superintelligenta system. Utan en högklassig skola som är gemensam för alla kan vi inte hålla ihop det här landet på riktigt. Generalstrejken målades upp av den konservativa statsledningen som en attack mot staten, ledd av ett kriminellt gäng förrädiska socialister. Åbo Underrättelser upprätthöll en mer balanserad bild, men här belystes också hur strejken kunde påverka den finländska exporten. Tio procent här, tjugo där, ännu högre på annat håll. Men det händer på riktigt. Men påståendet stämde inte. Det räckte att människor litade på ett automatiserat system i ett sammanhang där besluten fick stora konsekvenser – och att kontrollen inte fungerade. I politiken diskuteras natur, ekonomi, extremhögern och utbildning var för sig. Oron var inte obefogad då, och den är inte obefogad nu. Jag väntar fortfarande på svar från de andra partiledarna. Men någon måste ha byggt infrastrukturen. Det moderata socialdemokratiska partiet Labour utgjorde den största maktfaktorn för vänstern, men i stridens hetta konstruerades en fiendebild av vänstern med hjälp av en alltför bekant polariserande logik. Det är definitivt en anledning att ta säkerhet på allvar. Fackföreningsrörelsens kassaskrin var mer eller mindre tömda och arbetsgivarsidan hade klarat sig tack vare frivilligarbetare (strejkbrytare). Att en minister uppträder med en rasistisk keps på huvudet har blivit nästan vardag. En ung människa som ser våld hemma har inte samma förutsättningar när skoldagen börjar som en kompis som får stöd och trygghet hemifrån. Jag tror fortfarande på det. Och ju mer tillgång vi ger systemen till internet, pengar, databaser, kod, andra system och fysisk infrastruktur, desto större blir konsekvenserna om något går fel. Kanske en av historiens nycker att en finländsk forskare ansågs bäst lämpad för denna uppgift, men förklaringen kan härledas till min doktorsavhandling i allmän historia vid Åbo Akademi. I Finland rapporterade alla större dagstidningar om generalstrejken med slående huvudrubriker. Riktningen är ännu inte låst. Tillsammans urholkar utspelen ändå förtroendet för institutionerna och banar väg för ett tänkande där åsikter tar institutionernas plats. Kanske är det en bättre bild för hur vi borde tänka om AI. Med Orpos välsignelse görs rasismen rumsren. Samma regel har länge gällt också i de vuxnas Finland. I Finland har vi upplevt tre generalstrejker under historiens gång – 1905, 1917 och 1956 – men minnet av 1905 års storstrejk dominerar minnesbilderna då aktionen var sammanbunden med kampen mot förryskningen och har därmed ihågkommits som en fosterländsk handling. Vi går inte ombord för att risken är noll. Under de senaste månaderna har vi fått läsa om AI-agenter som gjort saker som deras utvecklare inte hade tänkt sig. Det var det inte. Också forskare som studerar radikalisering har varnat för en utveckling där samhällets gemensamma uppskattning av utbildning, forskning och ett starkt civilsamhälle vacklar
Kommunal kommunikation innehåller sällan kritiska frågor, alternativa tolkningar eller perspektiv som riskerar att skada den egna organisationen. Problemet har snarare varit makthavare som ansett att den egna versionen av verkligheten borde väga tyngre än den oberoende granskningen. Därför kan institutionell självreklam aldrig ersätta journalistik. Simolas iakttagelser om ett överflöd av information, förenklade nyhetsrubriker och en svårfångad sanning är i sig rimliga, problemet ligger i hans slutsats. Resultatet blir en form av retorisk triangulering: medierna förenklar, algoritmerna polariserar, alltså framstår kommunen som den enda stabila aktören. Det verkligt bekymmersamma är inte att medierna försöker få människor att läsa genomarbetade artiklar, utan att makthavare börjar se kritisk journalistik som ett störningsmoment i stället för en demokratisk nödvändighet. Den ena är till för att informera om den egna verksamheten, den andra för att granska den och föra fram invånarnas perspektiv. Samtidigt är bilden av medier som ensidigt negativa missvisande. Det är ett oroväckande synsätt som förtjänar att granskas. Att både den politiska och administrativa ledningen vill framstå som handlingskraftig, minimera offentliga konflikter och undvika negativ publicitet är fullt legitimt, men det är inte oberoende samhällsinformation. Inbäddat i resonemanget finns nämligen en tanke om att medierna förvränger verkligheten medan kommunens egen kommunikation ger en mer korrekt bild. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Mediernas roll är inte att vara kommunens PR-byrå FOTO:KALLEGRÖNROOS s Men en kommun är ingen neutral observatör, den är alltid part i egna beslut. Om målet för en kommun är politisk konsensus och en intakt fasad utåt är perspektivet demokratiskt bakvänt. Men kommunikation och journalistik fyller olika funktioner. Men de artiklarna nämns sällan i mediekritiken eftersom de inte berör maktutövning. En bra rubrik ska väcka intresse, sammanfatta innehållet och få läsaren att fortsätta, men det är inte detsamma som att vilseleda eller sprida negativism. På vems ansvar är det då att människor inte läser längre än rubriken. När beslutsfattare samtidigt beskriver samtliga medier som negativa, förenklande eller klickjagande uppstår ytterligare ett problem. I stället för att ställa journalistiken mot den offentliga sektorns kommunikation borde vi värna båda för deras olika roller. För hur skulle det se ut om de lokala medierna helt slutade bevaka en kommun – i vems intresse vore det. Att lägga skulden på medierna är ungefär lika logiskt som att anklaga grönsaksodlaren för att folk väljer korv till middag. För en prenumererad lokaltidning som ÅU bygger affären ytterst på förtroende. Den retoriken känns igen från många håll där makthavare ogillar att deras beslut granskas eller tolkas av andra än dem själva. Men det är knappast något som journalistiken ensam kan lastas för. Lokala tidningar kämpar med stigande kostnader, mediejobb försvinner på de Bonnierägda dagstidningarna i Nyland och Österbotten, nyhetsbyrån STT kan komma att läggas ned och Yle lever med förnyade sparkrav. Kommunens budskap beskrivs som sakligt men tråkigt, medan medier förenklar och sociala medier polariserar. Lokala medier publicerar dagligen kulturreportage, idrottsnyheter, föreningsbevakning, företagsnyheter, personporträtt och berättelser om framgångar. Det är en avgörande skillnad som ofta glöms bort när vi talar om mediernas roll. Under senare år har många kommuner, välfärdsområden och myndigheter rört sig mot en mer centraliserad, kontrollerad och imageorienterad kommunikation med ambitionen att styra bilden av verksamheten utåt och minska beroendet av etablerade medier. Simola utgår från två nyheter där rubrikerna enligt honom skapat en missvisande bild, och han använder dem som stöd för en bredare tes om mediernas sätt att fungera. När en kommunledning fattar besluten och samtidigt hävdar att den också bäst kan förklara hur besluten ska tolkas uppstår en obalans. Den som utövar makt blir den som definierar verkligheten, och det är ingen sund förvaltning. Analys P argas stadsdirektör Tom Simola ställde nyligen en berättigad fråga på Facebook: Vem äger sanningen i en tid då allt fler nöjer sig med att läsa rubriken. Oenighet, debatt, invånarengagemang och kritisk granskning är inte tecken på svaghet eller misslyckande, utan vittnar om ett levande lokalsamhälle. Men en kommun är ingen neutral observatör, den är alltid part i egna beslut. Om invånarna främst hämtar information från myndigheternas egna kanaler blir följden att färre kritiska röster hörs, konflikter tonas ned, problem förminskas och enigheten framstår som större än den faktiskt är. Särskilt bekymmersam är utvecklingen när den sammanfaller med mediernas ekonomiskt trängda sits. Historiskt har det ändå sällan varit den granskande journalistiken som utgjort det största hotet mot demokratin. Åbo Underrättelser Fredag 2 oktober 2026 Debatt 17. Rubriker som systematiskt överdriver eller förvränger verkligheten skulle snabbt rasera relationen till läsarna, och en tidning som medvetet vilseleder sina läsare förlorar förr eller senare sitt existensberättigande. Han säger inte uttryckligen att invånarna borde förlita sig mer på kommunens egna kanaler, men hans resonemang leder dit. Fenomenet hänger samman med sociala medier, högre informationstempo, förändrade läsoch medievanor och en allt mer fragmenterad offentlighet. Självklart vill medierna locka läsare
– Det finns inga avtal som strävar efter att strypa offentlig diskussion, men faktum är att vi inte haft ett särskilt debattglatt fullmäktige. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Kritik mot ”tystnadens kultur” inom Pargaspolitiken Lotta Laaksonen kritiserar med starka ord det politiska klimatet i Pargas. Ännu mindre okej är det enligt Laaksonen att kritisera beslut eller ens diskutera dem i offentligheten. Också fullmäktiges ordförande Sandra Bergqvist (SFP), säger att dylika skriverier är oacceptabla. De uppger också att kritiska inlägg leder till hot och repressalier och att bara vissa nyckelpersoner förväntas uttala sig för medierna. I sin insändare skriver hon också att det för närvarande är tabubelagt att uttrycka en åsikt som avviker från makthavarnas linje, både för politiker och stadens anställda. Laaksonen är inte ensam i sin kritik mot stadens politiska ledning, där stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg (SFP) och stadsfullmäktiges ordförande Sandra Bergqvist (SFP) innehar de ledande posterna. Han skriver att han gärna provocerar, men att det den här gången gick fel. Kim Lund SFP väntar på förklaring om oacceptabelt Facebookinlägg Pargas SFP:s fullmäktigegrupp i Pargas möts den 12 oktober för att diskutera Jan ”Bambu” Erikssons personliga påhopp på en fullmäktigekollega. Flera av dem lyfter bland annat fram allt färre ärenden på fullmäktiges bord och minskad insyn i beslutsprocesserna. Bland annat detta hör till vardagen i Pargaspolitiken, om man får tro vissa. Stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg tar avstånd från Laaksonens och Erikssons påståenden om en tystnadskultur eller förbud mot att tala med medier. ”I grund och botten uppskattar jag politiker som Lotta Laaksonen, som är frispråkig och står upp för sina åsikter – på samma sätt som jag själv är frispråkig och står för mina åsikter. Vänsterförbundets fullmäktigeledamot Lotta Laaksonen (obunden) skriver i en insändare i ÅU om vad hon beskriver som en tystnadskultur i Pargaspolitiken. Eriksson skrev i tisdags ett inlägg i en diskussionsgrupp på Facebook där hon ifrågasatte meningen med korta fullmäktigemöten där ärendena enligt henne klubbas igenom utan diskussion. – Jag har ingenting emot partiet i sig och efter 30 års tjänst inom SFP är jag bara så sorgsen över situationen. Den här gången gick jag över en gräns. Detta gäller styrelsemöten, nämndmöten, aftonskolor, seminarier och andra kommunala möten som inte är offentliga”. Inlägget innehöll inga personliga påhopp eller direkt kritik mot någon person eller något parti. Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 18 Nyheter. – Jag blev inkallad för att diskutera och be om ursäkt med hot om att bli utesluten ur partiet. – Han har visat dåligt omdöme, och sådant här ska inte få hända. Eriksson säger att hon inte hade förväntat sig en så stor uppståndelse kring ett enskilt offentligt inlägg och att hon är mycket ledsen över att diskussionsklimatet är så dåligt inom SFP i Pargas. Laaksonen upplever nu att måttet är rågat, framför allt eftersom hon menar att avtalet som alla fullmäktigegrupper förutom VF har skrivit under undergräver demokratins grundprinciper. Det ber jag Lotta Laaksonen om ursäkt för”. ● Ångerfull Eriksson ber om ursäkt På onsdagsförmiddagen publicerade Eriksson en offentlig ursäkt på sitt Facebookkonto, och han beklagar att han skrev inlägget. Pargas Tystnadsavtal, repressalier och hot mot dem som vågar säga något som kan uppfattas som kritik. Enligt Granberg har spelreglerna tagits fram för att samarbetet mellan partierna ska fungera bättre. Någon enstaka person har pratat med honom, men vi vill att hela gruppen får en chans att diskutera. – Det känns som ett roligt sammanträffande att man på europeisk nivå pratar om precis det som vi gör i Pargas – vikten av att ha spelregler och överenskommelser om hur man ska göra. SFP, med 18 av 35 platser i fullmäktige och därmed egen majoritet, är i praktiken det parti som kritiseras. ● Lustigt sammanträffande När jag talar med Bergqvist sitter hon på en buss i Bryssel. I texten gick han till personangrepp mot Vänsterförbundets Lotta Laaksonen som kommer med sin ”fräna kritik från sin jurta i skärgården”. Eriksson är Pargasfullmäktiges första vice ordförande. Enligt henne finns det inte utrymme för avvikande åsikter i olika frågor. ● I spelreglerna står också att konflikter och oenigheter tas upp inom ordföranderådet, inte via media eller andra offentliga kanaler. Men det finns också partimedlemmar som tröttnat på läget. – Vi planerar dessutom att införa infotillfällen för stadens samtliga cirka 140 förtroendevalda, säger hon. Hon är på väg till European democracy forum där man talar talar om demokrati och etiska principer. Enligt Eriksson har hon kallats in av den politiska ledningen för att förklara sig efter inlägget på Facebook. Jag har inte heller fått kännedom om att det finns en önskan om att ärenden öppnas upp i större utsträckning i fullmäktige innan beslut fattas, men om så är fallet kan vi gå in för det så att tjänstemännen hinner förbereda sig. – Det behövs gemensamma spelregler, och då tänker jag inte enbart på det här fallet. Bergqvist påminner också om att Pargas under den här fullmäktigeperioden haft fler infotillfällen och fullmäktigeseminarier än vad hon har upplevt under tidigare perioder. – Ett sådant språkbruk hör inte hemma i politiken överhuvudtaget. ● Fullmäktigegruppen ska diskutera med Eriksson Fullmäktigegruppen har inte ännu tagit ställning till Erikssons framtid i gruppen. Att det inte uppstår någon diskussion i fullmäktigesalen är enligt henne upp till ledamöterna. Sandra Bergqvist bestrider att spelreglerna skulle finnas till för att strypa diskussionen. Erikssons inlägg går stick i stäv med SFP:s etiska riktlinjer som publicerades den 12 december 2024. Under onsdagen försvann inlägget från gruppen, efter att det enligt Eriksson hade flaggats som ”hatretorik” av flera användare. Inlägget bildsattes med Sovjetunionens forna diktator Josef Stalin. För fullmäktigegruppens ordförande Jeanette Laaksonen kom inlägget som en chock och hon fördömer det skarpt. – Inget av dessa påståenden stämmer, säger hon. De beskriver hur fullmäktigemöten klubbas av i ilfart och hur nämnderna inte får tillräckligt med information innan beslut ska fattas. Ett möte är inbokat till den 12 oktober, och då hoppas Jeanette Laaksonen att man har fått höra Erikssons förklaring. Tystnadskulturen tar enligt Eriksson bland annat sig uttryck i att politiker som under nämndmöten, eller andra möten som är stängda för allmänheten, vågar yttra sig kritiskt eller ifrågasätta rådande konsensus utsätts för påtryckningar eller får sitt agerande ifrågasatt av den politiska ledningen. Gliringar och verbala tjuvnyp gör politiken mera färgstark, men det finns förstås gränser. – Om man inte först filtrerat sin åsikt via ledningen får man nog förklara sig. Det var andra incidenter som gjorde att flera ledamöter tog kontakt med mig och hoppades att man kunde göra någonting för ett bättre diskussionsklimat där alla känner sig trygga i att uttala sig och inte bli uthängda på sociala medier. Han antyder också att Laaksonen är kommunist. Meningen är att värna om ett trevligt diskussionsklimat och att politikerna ska kunna säga sina åsikter utan att någon gör sig lustig över dem, säger Sandra Bergqvist. Vad som sägs i de diskussionerna når enligt dem varken medier, kommuninvånare eller andra utomstående. Nyligen har också alla fullmäktigegrupper förutom Vänsterförbundet undertecknat ett avtal med gemensamma spelregler. Den som trots det gör det förväntas enligt dem åtminstone inte vara kritisk. I dem sägs bland annat att partiets representanter ”debatterar med respekt för varandra” och att man ”inte använder påhopp, personangrepp eller förlöjligande kommentarer”. Granberg och Bergqvist tillbakavisar bilden av att avtalet skulle begränsa den politiska diskussionen eller möjligheten att uttala sig offentligt. Det är viktigt med hela gruppens förtroende. Vi ser väldigt allvarligt på det och hoppas att den här typen av incidenter inte händer igen. Droppen som fick bägaren att rinna över för Anne Eriksson var att hennes Facebookinlägg togs bort, vilket hon upplever som censur. – Vi måste höra honom och få veta hur han tänker. SFP-politikern Anne Eriksson, nionde ersättare i fullmäktige med sina 43 personliga röster i det senaste kommunalvalet, är en av de kritiska rösterna. ● Meningen är att skapa förtroende mellan förtroendevalda och göra det möjligt att diskutera nya idéer öppet. Men jag anser att det är min medborgerliga rättighet att ha åsikten om att fullmäktigemötena i sin nuvarande form är ett slöseri med resurser. Laaksonen har inte fått kontakt med Eriksson, och ÅU har inte heller lyckats med det trots upprepade försök. Den påstådda tystnadskulturen leder enligt de politiker ÅU talat med till att politiken utåt framstår som väldigt enhällig och samstämmig, eftersom kritiska diskussioner förs bakom stängda dörrar eller i så kallade ”trygga rum”. ● I regelverket står bland annat under rubriken ”Sekretess och förtroende – Chatham House-principen” att ”deltagarnas identitet och vem som sagt vad får inte yppas utanför rummet. Ledande politiker känner inte igen bilden. Själv vill Laaksonen inte spekulera i hur det går med Erikssons förtroendeuppdrag. Där sägs till exempel att ”konflikter och oenigheter tas upp inom ordföranderådet, inte via media eller andra offentliga kanaler”. – Stämningen inom SFP har varit ansträngd redan en längre tid, i praktiken sedan förra fullmäktigeperioden, säger hon. Men fint att han nu ber om ursäkt. Politiker med lång erfarenhet av kommunalpolitiken säger att det aldrig tidigare funnits så lite utrymme för öppen diskussion. Det var under morgontimmarna den 27 september som SFP:s fullmäktigeledamot Jan ”Bambu” Eriksson publicerade ett inlägg på sin Facebooksida. Eriksson publicerade senare ett nytt inlägg i gruppen, där hon ifrågasatte borttagningen, och återpublicerade det ursprungliga inlägget på sin egen Facebookprofil. FOTO:MIKAELHEINRICHS Plock ur spelreglerna för fullmäktigegruppernas samarbete ● ÅU har tagit del av de gemensamma spelreglerna för fullmäktigegruppernas samarbete i Pargas, som undertecknats av alla partier förutom Vänsterförbundet. ÅU har också talat med flera andra politiker från olika partier i Pargas om avsaknaden av diskussion
Kimitoöns fullmäktigeordförande Kalevi Kallonen (C) säger att det självklart är bäst om fullmäktigegrupperna kan diskutera saker sinsemellan, men samtidigt är det inte alls ovanligt med omröstningar och debatt i fullmäktigesalen. Grundläggande principer ● Vi bemöter varandra med respekt och lyssnar aktivt. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi ”Tystnadsavtalet” är onödigt, säger Kommunförbundets jurist Kommunförbundets ledande jurist Ida Sulin är skeptisk till huruvida avtalet som Pargas har ens behövs. ● Ingen form av kränkande språkbruk eller personangrepp accepteras. 5. Det ska inte behövas separata handlingar för att reglera vad som får eller inte får sägas. – I det här fallet handlar avtalet ändå om sådana möten som per definition inte är offentliga och då ska det inte behövas ett skilt avtal. FOTO:KIMMOMETSÄRANTA/KOMMUNFÖRBUNDET Spelreglerna för fullmäktigegruppernas samarbete i Pargas 1. Men mötesarvoden, reseersättningar och inkomstbortfall samt övriga omkostnader för bland annat teknik och direktsändning gör ändå att också ett kort sammanträde kan kosta flera tusen euro. ● Vi visar respekt även när vi tycker olika. ● Diskussioner ska präglas av saklighet och fokus på kommunens bästa. ● Vid behov kan fullmäktigeordförande eller neutral part agera medlare. Konflikthantering ● Oenigheter tas upp inom ordföranderådet, inte via media eller andra offentliga kanaler. 4. I en kommun som Pargas med sina långa geografiska avstånd är det inte helt billigt att ordna ett fullmäktigemöte. – Som förtroendevald har man sina skyldigheter enligt lag och där finns inte utrymme att följa separata avtal. Uppföljning ● Spelreglerna utvärderas årligen. Sulin manar därför förtroendevalda till försiktighet med separata sekretessavtal. Chatham House-principen bygger i korthet på att möten som hålls under den tillåter deltagarna att använda information som delges under mötet, men inte avslöja talarnas eller de övriga deltagarnas identitet eller tillhörighet. Pargas Separata avtal om sekretess kan vara problematiska, menar Kommunförbundets ledande jurist. Dessa spelregler ska säkerställa att vårt politiska samarbete sker i en trygg miljö, där alla kan delta aktivt utan risk för att bli nedvärderade eller misstolkade. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas Då man ser till protokollen framgår det tydligt att fullmäktigesammanträdena i Pargas under den här fullmäktigeperioden har varit kortare och färre än tidigare. Det handlar om hur man exakt ska tolka avtalet – och hur juridiskt hållbart det i själva verket är. I december i fjol samlades fullmäktige för ett möte som var avslutat på endast 27 minuter. ● Ingen får använda interna diskussioner för att misskreditera andra grupper eller personer. Detta gäller styrelsemöten, nämndmöten, aftonskolor seminarier och andra kommunala möten som inte är offentliga. Flera politiker i Pargas har i ÅU berättat om en tystnadskultur med bristande insyn, påtryckningar och begränsat utrymme för kritiska röster, och kritiken kommer även inifrån majoritetspartiet SFP. Redan namnuppropet och de formaliteter som ska avklaras med val av protokolljusterare och dylikt tar upp ungefär en femtedel av den tiden. Syfte Samarbetet mellan fullmäktigegrupperna ska bygga på förtroende, respekt och öppenhet. – Om man skriver på ett sekretessavtal till exempel med skadeståndsprinciper om något som enligt lagen är offentligt, kan det uppstå problematiska situationer, menar hon. Samtidigt lyfter hon ett varningens finger för separata sekretessavtal för förtroendevalda. Raseborgs fullmäktigeordförande Johan Kvarnström (SDP) är inne på samma linje. Sittande fullmäktige har dessutom ställt in två fullmäktigesammanträden under den här perioden på grund av att man haft så få ärenden att behandla. ● De beslut som har fattats demokratiskt ska respekteras av alla 3. Det är just tolkningen av avtalet som fem av sex fullmäktigegrupper i Pargas undertecknat som är det verkliga problemet. Den springande punkten är det separata avtalet om de gemensamma spelreglerna för fullmäktigegruppernas samarbete, där bland annat Chatham Houseprincipen nämns. Trygga rum ● Alla möten är trygga rum: här ska man kunna tala fritt utan rädsla för hån, avbrott eller negativa konsekvenser. ● Men deltagarnas identitet och vem som sagt vad får inte yppas utanför rummet. Enligt kommunallagen ska kommunen informera kommuninvånarna, de som använder kommunens tjänster, organisationer och andra sammanslutningar om sin verksamhet. Under förra fullmäktigeperioden fram till bokslutsmötet den 26 maj 2025 var endast tre fullmäktigesammanträden av de 20 senaste kortare än en timme. 2. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Kortare fullmäktigemöten och mindre diskussion är ett faktum Bilden är från den här fullmäktigeperiodens första sammanträde den 2 juni 2025. s Om man skriver på ett sekretessavtal till exempel med skadeståndsprinciper om något som enligt lagen är offentligt, kan det uppstå problematiska situationer. ● Alla grupper förbinder sig att följa reglerna och aktivt bidra till en trygg och respektfull samarbetsmiljö. Det ingår också oftast i kommunernas förvaltningsstadga. Ida Sulin, ledande jurist på Kommunförbundet, säger att hon inte på rak arm känner till andra direkt liknande avtal som det som fullmäktigegrupperna i Pargas har, även om olika former av sekretessförbindelser är vanliga. Det är endast budgetoch bokslutsmötena i november 2025, respektive maj 2026, där det förts desto mer diskussion. Hon påminner ändå om att separata avtal och överenskommelser om sekretess kan bli knepiga om inte alla parter som undertecknar dem förstår innebörden. ● Vi använder jag-budskap och talar utifrån våra egna ståndpunkter. Det omdebatterade distansdeltagandet sparar i och för sig på kostnaderna, eftersom mötesarvodena till ledamöter som deltar på distans endast uppgår till 10 procent av de vanliga arvodena. Det avgörande är vad som sägs om saken i förvaltningsstadgan. – Något sådant skriftligt avtal finns inte, inte heller motsvarande policy direkt. Stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg (SFP) och fullmäktigeordförande Sandra Bergqvist (SFP) tillbakavisar kritiken och säger att det inte finns några avtal som syftar till att begränsa den offentliga diskussionen. Sekretess och förtroende – Chatham House-principen ● Innehållet i diskussionerna får användas för fortsatt arbete och reflektion. Sulin påpekar också att det finns ett lagstadgat krav på att städer och kommuner ska informera om hur behandlingen av ärenden framskrider. Åbo Underrättelser Fredag 2 oktober 2026 Nyheter 19. Om ett separat avtal och lagen står i strid med varandra är det lagen som gäller, inte avtalet. – På en allmän nivå regleras sekretess och vad en kommunal myndighet får säga av lagen, inte av en myndighets egna, interna avtal. 6. – Så länge kommunen tillgodoser lagens krav om insyn i beslutsfattandet, behövs inte den här sortens avtal. Där kommer tolkningsmånen in. Hon menar att avtalet ur ett juridiskt perspektiv antagligen är helt onödigt, eftersom myndigheters slutna möten hur som helst är konfidentiella. ● Detta skapar förtroende mellan förtroendevalda och gör det möjligt att diskutera nya idéer öppet. IdaSulin
Den går ut på att stiftelsen rekommenderas att se över sina stadgar så att de bättre motsvarar stiftelselagstiftningen med en klarare ansvarsfördelning mellan vd, styrelse och förvaltningsråd. Roger Hakalax (SFP) ville få till en slutkläm på det beslut som röstades fram. Han föreslog en utredning av stiftelseordförandens och styrelsens ansvar. Otto Bruun (VF) mot Jonna Moberg (SFP): 17–8 2. Förslaget förlorade mot Bruuns med siffrorna 17–8. Även då lockade rektorstjänsten i Kimito tre sökande, varav två hade den rektorsbehörighet som krävdes. Som en tidigare åtgärd permitterar museet personalen i två månader. Flera av politikerna verkade överraskade över hur allvarlig museets ekonomiska situation har visat sig vara, då problemen uppdagades för kommunstyrelsen efter sommaren. Resten av summan som stiftelsen anhållit om kan betalas ut ännu i år med kommunstyrelsens godkännande. FOTO:EMILIAÖRNMARK De sökande Mikael Olin, Raseborg Niklas Wikman, Åbo Rasmus Lindqvist, Kyrkslätt Kimitoön Den nya ansökningsrundan för rektorstjänsten vid Kimitonejdens skola (KNS) har lockat tre sökande. Till vänster Eva-Sofia Laaksonen (VF) och Eva-Stina Hellbom (SDP) och till höger Pilvi Rehn (VF) och Ann-Marie Kulla (SDP). Det vinnande förslaget kommer från Otto Bruun (VF). Emilia Örnmark Ansökningstiden har gått ut – tre personer vill bli rektor i Kimito Tanken är att Kimitonejdens skola (åk 7-9) ska få en ny rektor från och med årsskiftet. Sedan läsårets början sköts rektorsuppgifterna i KNS genom tillfälliga arrangemang. Summan är 64 400 euro, men utbetalningen kommer med en rad villkor. Det här beslöt Kimitoöns fullmäktige efter en lång diskussion, två omröstningar och två förhandlingspauser under sitt möte på måndagen. Stiftelsen kommer att få hälften av sitt kommunala bidrag för 2027 utbetalt redan i höst, vilket man anhållit om på grund av den akuta kassakris som stiftelsen befinner sig i. Kimitoöns fullmäktige sätter nu tryck på Sagalunds museistiftelse för att få dess ekonomi i ordning. FOTO:EMILIAÖRNMARK Omröstningar i Sagalundfrågan 1. Än så länge är det oklart vilka av de sökande som kallas till intervju. Jonna Moberg (SFP) ville se att hela summan på 64 400 euro betalas ut för att ge stiftelsen arbetsro, men ville samtidigt se en tydlig ekonomisk redovisning och uppföljning för 2027. Lücke drog senare tillbaka sitt understödda förslag av röstningstekniska skäl. – Att det här kom till oss som ett brådskande ärende visar på att stiftelsen, som borde ha drivits långsiktigt, någonstans på vägen har gått vilse, säger Bruun. Av inläggen framgick att stiftelsens ekonomi har gått dåligt i flera år, att betydande skulder upptagits och att situationen nu är akut för att höstens löner ska kunna betalas ut. Endast en av de sökande är behörig för tjänsten, enligt Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala. Ansökningstiden har nu gått ut. Vidare ska stiftelsen rapportera om sin ekonomi till kommunstyrelsen varje kvartal fram till slutet av 2027. Styrelsen och dess ordförande har inte skött sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, säger Lücke och ifrågasätter styrelseordförandens och styrelsens förmåga att fortsätta sköta sina uppdrag. Kimitoöns kommun ledigförklarade tjänsterna som rektor till både Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola i början av året, men trots totalt åtta sökande lämnades tjänsterna då obesatta. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Kimitoöns fullmäktige sätter press på Sagalund Förhandlingspaus i Sagalundfrågan. Hon säger dock att hon är helt nöjd med situationen. Enligt rekryteringsannonsen inleds tjänsteförhållandet den 1 januari. 32 200 euro betalas ut på basis av det färska fullmäktigebeslutet. Ingen av de sökande sökte jobbet förra gången. Roger Hakalax (SFP), slutkläm: 12 röstade för och 13 emot Kimitoön Sagalundstiftelsen får hälften av sitt kommunala bidrag för 2027 redan i höst, men pengarna kommer med tydliga krav på förbättrad ekonomisk förvaltning och regelbunden rapportering. Rektorsjobbet i de två skolorna har fram till detta läsår skötts av en enda person. Alla i salen verkade vara överens om allvaret i situationen och om museets viktiga roll för Kimitoön. Fredag 2 oktober 2026 Åbo Underrättelser 20 Nyheter. Veijo Lücke (FS) talade om stiftelsens styrelsearbete i hårdare ordalag. Otto Bruun poängterar vikten av att stiftelsen drivs långsiktigt och på ett bra sätt och anser att stiftelsens styrelse inte har reagerat tillräckligt snabbt på ekonomiska problem. Ingen av de sökande ansågs vara lämplig för tjänsterna. – Den utredning vi fått ger flera frågetecken än svar. Vidare står det i annonsen att personalen i KNS önskar sig ”en lättillgänglig och modig rektor som är redo att ta tag i saker och kan fatta även svåra beslut”. Flera andra förslag lades fram i frågan. Klämmen förföll i en tajt omröstning som slutade 13–12. Mot Bruuns förslag talade bland andra Anders Laurén (SFP), som tyckte att det är förvaltningsmässigt tungt att dela upp utbetalningen i två delar i år och dessutom att fullmäktige inte är det organ som ska syssla med ägarstyrning. För att den andra raten ska betalas ut förutsätter fullmäktige trovärdiga förändringar och en förbättring av den ekonomiska förvaltningen vid stiftelsen. Otto Bruun (VF) mot kommunstyrelsens förslag: 17–8 3