Grundad 1824 · Lösnummer: 4,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 51 · Nummer: 221 · Fredag 19 december 2025
(18,53/kg) Atria MALET KÖTT AV NÖT OCH GRIS 1 kg (6,99/kg) Begr. 18–24.12.2025. (5,32/l) Inkl. 7 99 ask 3 pkt 2 st. 2 pkt/hushåll Atria MINUTSTRIMLOR AV KYCKLING 570-780 g (10,24-14,02/kg) Utan Plussa-kort 8,99 ask (11,53-15,77/kg) -45 % -20 % -16 % -12 % -11 % Aino GLASS 850-900 ml (3,70-3,92/l) Utan Plussa-kort 6,15 pkt (6,83-7,24/l) MÖRK GLÖGG 0,75 l/fl. Förmånen endast via appen. Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 2 PRISERNA GÄLLER TORS.–FRE. pant 2,40 Begr. 2 satser/hushåll Sortimentet varierar mellan butikerna Utan Plussa-kort 14,45-14,70 24-pack (1,52-1,55/l), inkl. Plussa-förmån -48–50 % Mobilförmånen -52–55 % ETT PARTI BENFRI ETT PARTI Gäller TORS.–ONS. 2 filéer/hushåll GRÖNA och MÖRKA DRUVOR 500 g (3,95/kg) Brasilien/Namibien/Sydafrika 4 99 pkt 4 09 fl. 19–23.12.2025 AKTIVERA VECKANS MOBILFÖRMÅN! -APPANVÄNDARE 200 g (5,00/kg) Utan aktivering och Plussa-kort 2,09-2,25 ask (10,45-11,25/kg) Begr. 18–26.12.2025. 2 pkt/hushåll FÄRSK LAXFILÉ C-skuren,vakuumförpackad Odlad, Norge Begr. 24-pack (0,83/l), inkl. IFALL INGET ANNAT NÄMNS. Creme Bonjour PÅLÄGG 1.ask ETT PARTI 9 95 kg JULARRANGEMANG Finland/Danmark/Nederländerna Från 9 90 st. EN JULBUTIK UTÖVER DET VANLIGA Utan Plussa-kort 7,75-7,99 pkt (15,98-19,38/kg) Styckevis 3,79 ask (7,58/kg) Löfbergs FILTERKAFFE eller KAFFEBÖNOR 400-500 g (7,98-9,98/kg) Ej Next Generation, Reilu kauppa eller Espresso Begr. 2 askar/kund. pant 0,10 -38–39 % Coca-Cola, Sprite eller Fanta ZERO SUGAR LÄSKEDRYCKER 0,33 l/fl. Mobilförmån gäller 15–24.12.2025. Mångden produkter är begränsad. pant 2,40 8 95 24 -pack JULSKINKA I SKIVOR eller JULKALKON I SKIVOR 300-380 g(13,13-16,63/kg) Utan Plussa-kort 5,95 pkt (15,66-19,83/kg) Gäller FRE.–TIS. Valio KEITTIÖN LAKTOSFRI SMAKSATT KVARG och KRÄM 200 g (8,75/kg) Utan Plussa-kort 1,99 burk (9,95/kg) 3 50 2 brk 3 95 10.5.6 99 pkt DU HITTAR ALLA ERBJUDANDEN PÅ WEBBEN: K-SUPERMARKET.FI 3 99 pkt 2 askar Valio AURA BLÅMÖGELOST I BIT 170 g (14,71/kg) Utan Plussa-kort 3,15 st
14 | ti 30.12 kl. 16 på Stora scenen TACK FÖR ATT DU DELAR TEATERUPPLEVELSER MED OSS, ÅST ÖNSKAR DIG EN FIN JUL!. Problemet är så pass allvarligt att lärarna har skickat en skrivelse till kommunens svenska skolsektion och bildningschefen. 22-23 Reportage. Det blir gummor, gubbar och bebisar, alla med egen personlighet. Följ med in i tomteverkstaden Larmet från lärare: Nu behövs resurser 6 Nyheter. 18.30 | on 31.12 kl. Situationen med stökiga elever har eskalerat i Kimitonejdens skola. Efter kritiken – nu kan nya linjer sättas in Peppi från Åbo är dubbel världsmästare Avskedsfest på ungdomsgården Pastell 4 Nyheter 32-33 Sport 20 Nyheter 10-11 Reportage. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 221 Vecka 51 Fredag 19 december 2025 I arbetsrummet hemma i Libbas i Pederså blir Pio Fuchs tomtar till. Så firas julen i Åbo fängelse 02 277 7377 I RAMPLJUSET ROMEO OCH JULIA BERÄTTELSEN OM BLIND PASSION SOM SLÅR ÖVER må 29.12 kl
– Det är ett betydande tillägg i servicen, säger Ruohonen. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo Mässor, konserter och andra evenemang flyttar ut från Åbo domkyrka i nästan tre år. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi ”Har gått bra att hitta plats för allt” Åbo domkyrka renoveras i nästan tre år. Också stomlinje 4 mellan Kråkkärret, Skansen och Hallis har hög belastning. FOTO:MAPCREATOR/ÅU Biträdande borgmästare Sini Ruohonen deltog i höstas i ett möte om busslinjerna i Åbo. Många har upplevt att de nya linjerna är snabba. Nattvarden som ordnas klockan 12 varje torsdag flyttar till Casagrandehuset på Slottsgatan vid Domkyrkobron. Men det går inte att kliva in i den. Pilgrimscentrums verksamhet ordnas i anslutning till kaféet Elephanten vid Konstens hus. Tillställningen ordnas i Helige Andes kapell. De fördes till sjukhus för kontroll. Nagu. Saken togs in som ett extra ärende i livskraftsutskottet i tisdags. Gruppen föreslår att busslinjerna 27 och 27A börjar gå med 15 minuters mellanrum. Ett glädjebud väntar kanske också de invånare som beklagat sig över att det inte längre går några bussturer längs med Gertrudsgatan. Antalet Fölipassagerare har ökat med totalt cirka 7,5 procent sedan stomlinjereformen. Kyrkomusik spelas då i kyrkan varje kväll den 3–9 februari. Passagerarmängderna på linje 3 är nästan 40 procent högre och på linje 4 över 25 procent högre än förväntat. En lastbil körde i diket på Skärgårdsvägen i Nagu strax före midnatt på onsdagskvällen. Fler resenärer väntas de nya busslinjerna inte innebära, men däremot ökar biljettintäkterna, enligt förslaget som stadsstyrelsen tog ställning till under torsdagen. Arrendesumman är 1 050 euro per år. – Åbo domkyrkoförsamlings mässor flyttar till Martinskyrkan. De nya bussarna svänger från Tavastgatan till Gertrudsgatan och sedan via Sirkkalagatan till Lemminkäinengatan. Ungdomsverksamheten flyttade till en egen lokal i Landshövdingens magasin i oktober. Staden har gjort långa avtal med trafikoperatörerna men hur långa kan hon inte svara på. De får sällskap av TCIC som också börjar ordna mässor där, enligt Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets kommunikatör Eeva-Kaisa Ahlamo. Nu föreslås åtgärder. Stomlinje reformen infördes för snart ett halvår sedan. Staden har tidigare satt in flera turer för att möta kritik av anställda på Meyervarvet. Olyckan inträffade mellan avtaget till Högsar och Grännäs samt avtaget till Vinappa. Målet är att domkyrkans renovering är klar den 3 december 2028. Föreläsningar ordnas bland annat i samfällighetens hus på Eriksgatan 3. Lastbil körde av vägen i Nagu Kimitoön. Här höjdes röster för att en buss skulle börja gå längs med Gertrudsgatan igen. Syftet är verksamhet inom båtbranschen. Att lägga till nya busslinjer är oftast lite enklare. FOTO:ANNINASUOMINEN Busslinjerna 27 och 27A ska förbättra kapaciteten mellan Hertigshörnet nära hamnen, centrum, Kuppis och Kråkkärret. Kimitoön har fått napp på sitt erbjudande om uthyrning av Klockarudden i Västanfjärd. Bland annat elever i Turun normaalikoulu i Kråkkärret har drabbats av fullsatta bussar. Det ordnas mycket annat program. Klockarudden hyrs ut Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Också busslinjerna 220 och 28 har högre användningsgrad. Några förbättringar utlovas nu direkt, speciellt för skolelever och personer i arbetslivet som behöver färdas dagligen. De överlappar varandra största delen av sträckan och tar en sväng via Gertrudsgatan. Åbo svenska församling ordnar sina mässor i Aurelia medan kyrkan renoveras. Problemet uppstår tidvis på Fölis stomlinje 3 som går mellan Perno, centrum och Kråkkärret i Åbo. Ytterligare två busslinjer sätts in. Det handlar om ett landområde på 4 300 kvadratmeter nära Villa Ekbladh (tidigare Villa Felix och Villa Kälkestad). Två personer befann sig i lastbilen. Vilka frågor tar ni itu med nu. Orsakerna till överbelastningen är bland annat förändringar i skolnätverket, Kråkkärrets tillfälliga flytt av hälsocentralen till Kuppis och det snabba bostadsbyggandet i Hertigshörnet och Kirstiparken. Feedbacken som kommer in är ändå oftast negativ, enligt Ruohonen. Efter fem månader med de nya stomlinjerna i Åbo grundade staden en grupp som hanterar invånarnas feedback. Kostnaderna för vårsäsongen är cirka 420 000 euro. Biträdande borgmästare Sini Ruohonen, tror du att de nya busslinjerna räcker till. Kollektivtrafiknämnden har sista ordet. Via Föli har det också kommit in en hel del tack för stomlinjereformen. Två nya busslinjer föreslås nu förbättra läget mellan Kråkkärret, Kuppis, centrum och Hertigshörnet nära hamnen. Då Åbo domkyrka stänger för renovering flyttar evenemang, mässor och konserter tillfälligt till andra platser. Till exempel finns planer på att ordna Brahe Djäknar och Florakörens adventskonserter i Mikaelskyrkan, liksom även luciakröningen. Det är tre församlingar som i huvudsak använder kyrkan: Åbo domkyrkoförsamling, Åbo svenska församling och den internationella församlingen TCIC. Huvudmässan som ordnas klockan 10 sammanslås med Martinsförsamlingens mässa. Den första uppgiften blev att ta ställning till problemen med kapaciteten mellan Kråkkärret och centrum. Men om de ska skrivas om tar det ofta ett halvt eller ett år. Enligt utskottsordförande Roger Hakalax (SFP) lämnades ett anbud in, men det räckte för att få till ett arrendeavtal på tio år. Bussen anländer till hållplatsen i det regniga mörkret. Nu går vi igenom lösningar som kan vara systematiska, som gäller märkbara brister som rör till exempel skolgång och arbetsresor, säger Ruohonen. Det allra sista evenemanget som ordnas i domkyrkan innan den stänger för renovering är Katedraali soi! som ordnas för 29:e gången. – Det har gått riktigt bra att hitta plats för allt. – Det är flera olika. Gruppen har mötts varje vecka och Ruohonen tror att man fortsätter med den ganska intensiva takten även framöver. Låter det bekant. På vardagar i december har antalet personer som kliver på buss nummer 3 närmat sig 13 000. FOTO:JACOBHJORTMAN Åbo Nästan 13 000 passagerare på samma busslinje i Åbo varje vardag hittills i december. Senast den renoverades var på 1920och 1970-talen. Där ordnas bland annat huvudmässan varje söndag, liksom lördagens nattvard. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Överbelastade bussar i Åbo – nya linjer föreslås efter kritik Efter kritik och överbelastade bussturer skrider Åbo stad till verket. – Vi har inte hunnit gå igenom all feedback ännu. Vi samarbetar församlingarna emellan, säger Ahlamo. – Vi försöker göra några förbättringar och sedan följer vi upp hur passagerarmängderna utvecklas. Enligt förslage t skulle tjänsterna köpas av bussbolaget Kaupunkiliikenne Oy
Almahemmet har 27 klientplatser och personalen uppgår till 25. Grundaren och ägaren Karin Eklund har haft tankar på expandering till huvudstadsregionen i många år, medan utvidgningen till Nystad sker mer spontant. Rantanen är själv från Nystad, liksom de två andra lärarna Nea Halonen och Moustafa Saad som kommer jobba på den nya studion. Med andra ord finns det en färdig bas av dansare som hittar till studion. – Vi har flera dansare som har pendlat från Nystad till Åbo, så det finns redan intresse för en studio där, säger Eklund. FOTO:LINNSCHÖNBERG Åbo Dansstudion KDC, som startat i Åbo, växer från två till fyra studiolokaler under 2026. Gärna längs metron, säger Eklund. Under höstterminen 2025 hade KDC närmare 740 dansare varje vecka. Sedan starten har dansstudion vuxit ordentligt. De praktiska planerna är ändå långt hunna, även om själva studion inte ännu hittats. Dansstudion KDC i Åbo slår på stort och öppnar två nya studior nästa år: en i Nystad och en i Helsingfors. Fyra av studions danslärare kommer att jobba parallellt i Helsingfors och Åbo. I fjol flyttade Åbostudion in i större utrymmen. I Helsingfors finns också många svenskspråkiga studerande. Åbo Underrättelser Fredag 19 december 2025 Nyheter 5. – Stämningen är nog inte på topp, säger Tötterman till ÅU på torsdagsmorgonen. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kimitoön Almahemmet i Kimito drivs från och med mars av Esperi Cares dotterbolag. Vid överlåtelsen övergår personalen som så kallade gamla arbetstagare till den nya arbetsgivarens tjänst enligt villkoren i det nuvarande arbetsoch kollektivavtalet. Det slog välfärdsområdets nämnd för tjänster för äldre fast i onsdags. I Helsingfors gäller det att hitta en lokal som är nära goda kollektivtrafikförbindelser. Pia Tötterman, förman på Almahemmet, fick info om beslutet av sin förman då det var fattat och spred det vidare till personalen. Till Pargas utvidgade man inför vårterminen 2018. Till hösten 2026 är tanken att öppna en studio också i Helsingfors. – I Åbo och Nystad är det extra viktigt att studion är centralt belägen. Numera är andelen finskspråkiga dansare lika stor som andelen svenska. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Nu står det klart: Esperi Care tar över Almahemmet från mars Almahemmets verksamhet överförs som sådan från Varha till Esperi Care. Bland annat om vilka dessa modeller är hoppades man få svar på under mötet på torsdagen. – Jo, det gör de säkert! Enligt Karin Eklund har flertalet KDC-dansare som tidigare bott i Åbo flyttat till huvudstadsregionen. Två arbetsplatsmöten har hållits för personalen, enligt möteshandlingarna. Klienternas service vid Almahemmet ska fortsätta utan avbrott, enligt Varha. Nämnden godkände avtalet om överlåtelse av rörelse och det här sker den 2 mars. s I Helsingfors gäller det att hitta en lokal som är nära goda kollektiv trafikförbindelser. Man önskar självklart själv få svar på frågorna för att göra sitt personliga beslut om fortsatt arbete. Studiolokalen finns centralt i skoloch allaktivitetshuset Wintteri. Verksamheten drivs då av Vakkuri ja Aalto, som är ett dotterbolag till Esperi Care. Målet är att hitta en lämplig studio under våren. Någon lokal har Eklund inte ännu hyrt. – Vi kommer bland annat satsa på språket, att undervisning ska finnas också på svenska, och den gemenskap vi har här i Åbo och Pargas. Enligt uppgifter Tötterman tagit till sig ska verksamheten övergå som sådan, men först senare implementeras Esperi Cares verksamhetsmodeller. I slutet av januari 2026 öppnas en studio i Nystad, där KDC-dansaren Helmi Rantanen kommer hålla i trådarna. Personalen har förberett en lång rad frågor som de hoppas få svar på. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Dansstudion KDC öppnar på två nya orter Så här glad var KDC:s grundare Karin Eklund, då dansstudion i Åbo flyttade in i den nuvarande lokalen på Västerlånggatan i september 2024. – De finns flera frågor som vi i personalen har. Ett möte med mer information för personalen ordnades i går på eftermiddagen. Parterna har förhandlat fem gånger under processen. Thea Pitkänen kommer hålla i trådarna för Helsingforsstudion. Studion som planeras i Helsingfors är tänkt att öppna hösten 2026. Varha (och tidigare Kimitoöns kommun) har tidigare fungerat som Esperi Cares underhyresgäst i Almahemmet. KDC startade i Åbo år 2016 med endast svenskspråkig verksamhet. Kommer lärarna hinna jobba på båda orter. Det blir privata Esperi Care som framöver driver äldreboendet Almahemmet i Kimito
Som fullmäktigeordförande för Finlands Svenska Lärarförbund kan Sourander säga att stökiga elever är ett nationellt problem. Eleven har rätt att på arbetsdagar na få undervisning enligt läroplanen och tillräckligt stöd för lärande och skolgång genast när behov uppstår. . Laurén själv är överraskad över att situationen eskalerat så långt på kort tid. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Larmet: Mer resurser behövs för att klara av stökiga elever Kimitoön Lärarna vänder sig till svenska skolsektionen med en skrivelse. Studier som hör till läroplikten ska framskrida i enlighet med den läro pliktigas personliga studieplan. s Det har ju alltid funnits alla sorters elever och alla kan ha dåliga dagar. Skolgångsbiträdets primära uppgift är dessutom att vara ett stöd inne i klassen. En elev ska låta bli att mobba eller diskriminera samt handla så att eleven inte äventyrar andra elevers, skolgemenskapens eller studie miljöns säkerhet eller hälsa . Undervisningen störs. Helt konkret, vad handlar den stökiga situationen om. Anmärkningar via plattformen Wilma har använts, men har sällan önskad effekt: Sourander säger att föräldrarna ofta tar elevens parti och riktar anklagelser mot skolan, även om poängen med anmärkningar är att skolan efterlyser stöd från hemmet. . Därför har lärarna vänt sig till skolsektionens politiker med en skrivelse. – Det har ju alltid funnits alla sorters elever och alla kan ha dåliga dagar. Har föräldrarna involverats. Föräldrarna har en roll när det gäller basbehov och attityder. I klassen får de sin publik och det här skapar oro. Skolsektionens ordförande Veronika Laurén (SFP) säger att skrivelsen är alarmerande. FOTO:EMILIAÖRNMARK Fakta Plock ur lagen Elevens rättigheter och skyldigheter regleras bland annat i grundlagen, i läropliktslagen och i lagen om grundläggande utbildning. Men det finns de elever som kommer till skolan helt utan motivation. . Eleven har rätt till en trygg studie miljö. Marjaana Hoikkala, Kimitoöns bildningschef, säger att följande steg är att försöka hitta en lösning, till exempel fundera över om man kan göra något annorlunda med befintliga resurser. Lärarna har använt allt de har i verktygsbacken för att hantera situationen, som teman om välmående och respekt, skolgångsbiträde, Wilma-anmärkningar till hemmen, kvarsittningar och fostrande samtal. Huvudfackombud Christoffer Sourander säger att det inte är rättvist mot majoriteten av eleverna att någon saboterar undervisningen och tar lärarnas tid. – Det är inte föräldrarnas sak att anordna undervisning. Skrivelsen stöds även av lärarna vid Kimitoöns gymnasium och av föreningen Kimitobygdens lärare. Lärarna är oroade över sjukskrivningar och utbrändhet till följd av situationen och över lärarnas ork till givande undervisning. Enligt lärarna behövs en extra pedagog för att hantera situationen. Bildningschefen Marjaana Hoikkala har sagt till ÅU att nästa steg är att se om existerade resurser kan omfördelas. Läget med stökiga elever i Kimitonejdens skola har gradvis eskalerat till att bli akut. De har inte tänkt lyssna på läraren och inte tänkt göra sina uppgifter eller sina läxor. . I stället vill skolan kunna erbjuda hjälp också till de stökiga eleverna så att de tillsammans med en pedagog i ett separat rum kan få den undervisning de har rätt till. Sourander framhåller att alla skolans tillgängliga resurser utnyttjas till max. Till dess fortsätter sektionen diskutera ärendet, säger hon. Hon har bland annat jobbat som lärarvikarie och säger sig ha märkt att klimatet nog var lite annat än då hon själv gick i skola i huset. I den efterlyser lärarna en extra resurslärare, gärna en speciallärare, som kunde jobba med några av skolans elever separat från resten av undervisningsgrupperna. Alternativet att avlägsna stökiga elever från klassen är enligt Sourander inte lyckat, eftersom ett skolgångsbiträde inte kan ta det juridiska ansvaret för att ta hand om eleven i fråga. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Huvudfackombud: ”Orken börjar ta slut” Lärarna i Kimitonejdens skola behöver mer resurser för att hantera stökiga elever och se till att alla får den undervisning de har rätt till. Källa: Utbildningsstyrelsen Kimitoön Oron i klassrummen grundar sig i bristande motivation för skolarbete. Skrivelsen togs upp i skolsektionen som ett delgivningsärende. Men de kan se till att barnen får tillräckligt med sömn och att de är rätt motiverade för skolan, säger Sourander. ChristofferSourander. . . I stället stör de andra elever. Men det finns de elever som kommer till skolan helt utan motivation. – Svenska skolsektionen fattar beslut om nästa års timresurs i mars. – Senaste tiden har man kunnat märka att kollegernas humör och motivation inte är som förut och att orken börjar ta slut. Några beslut fattades alltså inte i det här skedet. Skrivelsen inleds så här: ”Situationen i skolan har ändrats drastiskt under senaste åren på grund av en del elevers totala avsaknad av respekt mot lärare, personal och varandra.” Eleverna beskrivs också som omotiverade och störande. – Vi är tacksamma att vi blev informerade! Nu har vi det svart på vitt att skolan behöver hjälp. Det gör att tryggheten är svår att upprätthålla i skolan och att alla elever inte får arbetsro och stöd enligt läroplanen. . Han poängterar att bland elevens få lagstadgade skyldig heter finns att ge andra elever studiero och ta ansvar för sin inlärning. Situationen med stökiga elever har eskalerat i Kimitonejdens skola. Problemet är så pass allvarligt att lärarna har skickat en skrivelse till kommunens svenska skolsektion och bildningschefen. Eleven är skyldig att utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträ da korrekt. . . Men enligt hans uppfattning finns problemet inte i samma skala i Dalsbruks skola som i Kimitonejdens skola. Det finns elever som inte klarar av att jobba i en sådan situation, svarar Sourander. Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 6 Nyheter
10 00 3x6-pack JULARRANGEMANG Finland, Danmark, Nederländerna 9 90 st. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas På tisdagsförmiddagen var det säkert en och annan som gnuggade sig i ögonen litet extra vid segelrondellen i Pargas då morötter från en långtradare trillade ut på Skärgårdsvägen. DIN EGEN BYBUTIK JULSKINKA i skivor 380 g eller JULKALKON i skivor 300 g (13,13-16,63/kg) Utan Plussa-kort 4,99 pkt (33,27/kg) Utan Plussa-kort 3,39 ask (8,48-9,69/kg) Saarioinen SMÅ JULLÅDOR 350-400 g (6,98-7,97/kg) Utan Plussa-kort 6,55 st. 3 st./hushåll 3 st. Uppstädningen av morotskaoset pågick då ÅU:s reporter kom till platsen. Åbo Underrättelser Fredag19december2025 Nyheter 7 ERBJUDANDENA GÄLLER FRE.-ONS. pant 0,90 Coca-Cola Zero Sugar, Sprite Zero Sugar och Fanta SOCKERFRIA LÄSKEDRYCKER 6 x 0,33 l/burk (1,23/l) inkl. 14,95 MÅNGA OLIKA SORTER EN OMTYCKT GÅVA FLÖR PRESENTKORT BETJÄNING ÄVEN PÅ SVENSKA! WWW.FLOR.FI GARDEN CENTER, PELTOLA ÖPPET UNDER JULEN: FRE 8-20, LÖR – SÖN 9-18, MÅN – TIS 8-20, ONS 24.12. pant 2,70 Begr. Priser från Plussa-förmån -33 % Plussa-förmån -16 % Plussa-förmån -28 % Plussa-förmån -49 % Plussa-förmån -20 % Plussa-förmån -17 % MÖRKA DRUVOR 500 g (3,98/kg) Brasilien, Namibia, Sydafrika 1 99 rs INFÖR JULEN VIA BUTIKEN GARDEN CENTER PELTOLA, HAVREGATAN 43, ÅBO, FLÖR SKANSSI, KÖPCENTER SKANSSI, FLÖR PORTTI KRANSGRÄNDEN 2 JULPLANTERINGAR FR. Morötterna trillade ut precis efter segelrondellen i riktning mot Nagu. (7,28-7,71/l) Utan Plussa-kort 4,99/6-pack (2,07/l) inkl. 2 satser/hushåll Utan Plussa-kort 5,95 pkt (15,66-19,83/kg) Utan Plussa-kort 6,99 st. En traktor med skopa samlade upp det som kunde samlas upp och trafiken stockades tillfälligt medan skopan gled fram längs asfalten. 3x 6-pack Aino GLASS 850-900 ml (3,70-3,92/l) Begr. 1 sats/hushåll FINSK GRAVAD eller KALLRÖKT REGNBÅGSLAXFILÉ 150 g (26,60/kg) i skivor 4 99 pkt 3 99 pkt 4 99 st. (23,30-28,53/kg) Valio TREKANTIGA OSTBITAR 245-300 g (16,63-20,37/kg) Begr. 2 79 ask 10 00 3 st. Mikael Heinrichs Morotskaos i rondell Morotsstädning på gång. 19-24.12.2025 OM INGET ANNAT NÄMNS. 8-13 Magisk Julstäm in
En del valbara kurser, där studentunderlaget inte räcker till, slopas. Nu vågar många ställa frågor, säger han. Det förutsätter förstås att personalstyrkan inte minskar, säger Helander. Många frågade om det och om möjligheten att involveras i arbetet. Årets ekonomiska underskott ligger på samma nivå som tidigare, ungefär 4,2 miljoner euro, säger styrelsens ordförande Dag Wallgren till ÅU. . ÅA betonar i sitt pressmeddelande att förslagen inte är slutgiltiga. Hur mycket påverkar antalet studerande på de olika utbildningarna, då eventuella nedskärningar görs. För kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper i Åbo föreslås en förändring för att förtydliga, förenkla och logiskt schemalägga studierna i programmet. I ett pressmeddelande beskriver ÅA de första riktlinjerna för förändringarna så här: Utbildningsprogrammen inom grundutbildningen ska fokusera på förbättrad tydlighet, genomströmning och arbetsmarknadsrelevans samt bättre synergier mellan ämnena. . Det måste göras en noggrann analys. Det här är inte tillräckligt, anser Helander. Institutionen har åtta kandidatprogram med 15 huvudämnen och åtta magisterprogram med totalt 21 huvudämnen inom kultur, humaniora och filosofi, teologi och språk. Han tycker att diskussionerna som förts bland personalen varit bra. Nu är min tolkning att svagheten i ledarskapet som vi sett tidigare fortsätter. Frågor om vilka utbildningar som eventuellt läggs ner eller blir biämnen kan ingen svara på ännu. Hur har personalen reagerat. Förändringarna är en del av ett strategiskt utvecklingsarbete som Åbo Akademis styrelse beslutade om i mars. Men det är bara en faktor att ta ställning till. – Det är viktigt för personalen att veta vilket som är följande steg. – En annan kategori som personalen kommenterade och frågade hur det går för doktorandutbildningarna om grundutbildningsutbudet blir smalare. En utbildningsreform är på gång på Åbo Akademi, som gör ett underskott på några miljoner euro i år. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Utkast från ÅA: Så här kan utbildningsutbudet förändras Förändringar väntar Åbo Akademi. – Det är viktigt att ÅA kvarstår som ett mångvetenskapligt universitet, säger han. . På sikt vill och kan vi stärka söktrycket till utbildningarna, säger han. Färre än 10 sökande . Styrelsen behandlar deras förslag i januari. Kandidatoch magisterprogrammen i franska språket och litteraturen, ryska språket och litteraturen, tyska språket och litteraturen. Utbildningsprogrammet i naturvetenskaper föreslås organiseras om, så att kemin integreras bättre med kemioch processteknik, liksom även programmen i matematik och fysik. Ledningen betonade dialog och att det finns material för beredning, säger Helander. Ett remissförfarande innebär att åsikter begärs in skriftligt av alla sammanslutningar. rektor för Åbo Akademi. Det finns också andra aspekter. Åtgärderna ska samtidigt bidra till en ekonomiskt hållbar verksamhet. statsvetenskap (Vasa, 6 sökande) . Magisterprogrammen i i finska språket, informationsteknologi, datavetenskap, samhällsanalys, svenska språket, juridik, matematik, fysik, kemi och geologi, biovetenskaper, teologi. . Studiestigarna ska bli färre, antalet studerande på kurserna öka, liksom arbetslivsrelevansen. Många ställde frågor om processen och hur öppet förändringsarbetet och de interna redogörelserna är. De första besluten väntas under våren 2026. Det ska utredas om magisterprogrammen kan definieras som engelskspråkiga. På så vis brukar eventuella fallgropar och förslag komma fram bra. Ledningen har betonat att de begärt in åsikter av studerande och personal, och förslagen har ritats upp av prefekterna för varje fakultet. ÅA skickade ut de första utkasten till möjliga ändringar i utbildningsutbudet samma eftermiddag. Kandidatoch magisterprogrammen för pedagogiskt ledarskap och utvecklingsarbete (Vasa, 9 sökande) All statistik gäller förstahandssökande. Personalen fick delta i en frågetimme i tisdags. Magisterprogrammen i informationsteknologi, datateknik (Åbo, 9 sökande) och i kemioch processteknik, energiteknik (Vasa, 6 sökande) . Ett personalmöte har hållits. FOTO:KIMLUND s Rädslans kultur i Mumindalen verkar krympa. Institutionen vill utveckla kursinnehållet och kursutbudet för att hålla utbildningarna relevanta och intressanta. Magisterprogrammen i kultur, historia och filosofi (6 sökande), ryska språket och litteraturen (6 sökande). Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 8 Nyheter. Utvecklingsarbetet ska stärka kvaliteten och öka attraktionskraften i utbildningsprogrammen, öka utbildningssamarbetena, utveckla det kontinuerliga lärandet och öka försäljningen av utbildning. Det är viktiga saker i utvecklingsarbetet, säger Gunilla Widén, tf. . Personalen har ställt många frågor om de kommande utbildningsreformerna på Åbo Akademi. En utmaning är att studentvolymerna är ojämnt fördelade och att genomströmningen varierar. – Den viktiga delaktigheten borde tas tillvara och inte bara förbli slag i luften. – Mycket är oklart. Nedskärningar bland personalen på ÅA är inte uteslutna. Å andra sidan får personalen mera tid att ägna sig åt forskning om undervisningen minskar. . En breddning av rekryteringsbasen föreslås. Därtill finns två utbildningsprogram i psykologi respektive logopedi. Master’s Degree Programme in Social Exclusion (6 sökande) . Källa: Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Åbo Åbo Akademi genomgår stora förändringar. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi ”Nu vågar många på ÅA ställa frågor” Mika Helander, huvudförtroendeman för forskarföreningen vid Åbo Akademi, säger att förhandlingarna påverkar alla – inte endast den administrativa personalen. – Visst påverkar det, har man inte studerande så är det svårt att ordna undervisning. MikaHelander. Ett utkast till planerna, som har arbetats fram av många, har skickats ut. Han har begärt att ett remissförfarande ordnas men fått svaret att tiden är för knapp. Åbo Den viktiga delaktigheten borde tas tillvara och inte bara förbli slag i luften, säger Mika Helander, förtroendeman för forskare och lärare vid Åbo Akademi. Kandidatoch magisterprogrammen i svenska språket (6 sökande) och finska språket (6 sökande) . . . . Utbildningsprogrammet för slöjdvetenskap och hushållsvetenskap (Vasa). – Rädslans kultur i Mumindalen verkar krympa. För huvudämnet informationssystem föreslås i framtiden magisterexamen inom det engelskspråkiga magisterprogrammet Governance of Digitalization. . Lärarutbildningen ska ses över. De sex fakulteternas prefekter har lämnat sina rapporter till Mikael Nygård, vicerektor för utbildning. FOTO:ANNINASUOMINEN Utbildningar med det minsta antalet förstahandssökande 2025 1–4 sökande . Flera program har svårt att fylla sina studieplatser. Målet är att stärka utbildningarna så att de förblir relevanta, möter framtidens behov och säkerställer ett brett utbildningsutbud även i framtiden. – Jag frågade om vi, de olika organen och föreningarna, får ta del av allt genom ett remissförfarande. Nu ska ledningsgruppen, rektorn och vicerektorn samt prefekterna arbeta vidare med rapporterna. Det säger Mika Helander, huvudförtroendeman för lärarna och forskarna. Det kan göras genom att minska antalet kurser på magisternivå
Det gäller den gemensamma ansökan. Undervisningen i andra främmande språk än engelska har minskat de senaste årtiondena. Syftet är att stärka kompetensen i främmande språk och kulturer i Finland, enligt universitetet. Undervisningen är också ojämnt fördelad mellan olika orter och regioner. Vid ÅA har det varit möjligt även tidigare, men det har varit extremt sällsynt. De nya arvtagarna var en kvinnlig kusin och hennes tre barn, samt Stiftelsen för Åbo Akademi som skulle få ärva drygt 2,3 miljoner euro. Christopher Schmidt, professor i tyska på ÅA, säger att det handlar om ett samarbete på nationell nivå. En 50-årig man har förlorat en arvstvist och åläggs att betala motpartens rättegångskostnader på drygt 104 000 euro. Tingsrätten har hört läkare, jurister och personer som kände kvinnan. På det sättet sparar man nog tid. Domen kan överklagas. – Antalet sökande till grundstudieplatser inom främmande språk har sjunkit drastiskt de senaste åren. Men sjutton år senare, den 6 mars 2020, skrev hon ett nytt testamente, denna gång med ett helt annat innehåll. Prenumerera nu! åu.fi/prenumerera eller hos vår kundtjänst: pren@aumedia.fi eller 02 274 9900 Er bj ud an de t gä lle r ny a pr en um er at io ne r oc h är ak tiv t til l 23 .12 .2 02 5. Även Åbo Akademi är med i det nationella projektet SARAVE, som gör det möjligt att studera tre främmande språk utan att ha läst något av dem i grundskolan eller på andra stadiet. Projektet har stor principiell betydelse nationellt, säger professorn i franska Meri Larjavaara. (ord. Alla finländska universitet som erbjuder utbildning som leder till examen i tyska, franska och ryska deltar i projektet. Kim Lund Stiftelsen för ÅA får behålla sina miljoner Åbo Tingsrätten i Åbo har gett sin dom i en arvstvist där insatsen var nästan fem miljoner euro. Kvinnan hade studerat till farmaceut på Åbo Akademi och ville att pengarna skulle användas för att understöda studerande och forskare i farmaci och biovetenskaper. Tidigare språkstudier är användbara även i fortsättningen i den traditionella gemensamma ansökan. FOTOJACOBHJORTMAN Åbo Nationellt projekt ska göra språkstudier mer tillgängliga och lockande igen. SARAVE-projektet är Undervisningsoch kulturministeriets projekt för att stärka språkutbildningens hållbarhet och och upprätthålla språkkunskaper i Finland. – I de här fallen rekommenderar vi att man börjar studera biämnet redan under första året. 107,85 €). Slutsatsen är att det nya testamentet verkligen utgjorde hennes sista vilja och att ”ingen tvingat eller förmått henne att uppgöra ett testamente genom missbruk av hennes oförstånd eller beroendeställning”, skriver tingsrätten och förkastar därmed kusinsonens käromål. Motiveringen var bland annat testamentatorns mentala hälsa skulle ha varit nedsatt på grund av ålder och sjukdom då testamentet förnyades. – Det är en stor förändring att kunna börja studera utan förhandskunskaper. Mannen var kusinson till en kvinna som år 2023 avled 82 år gammal i Åbo. Däremot är det nästan varje år en eller två som måste inleda ämnesstudierna genom att förbättra språkkunskaperna. Nu har vi slagit oss ihop med flera språk och funderat på hur vi gör det intressantare och mera lockande för dem som inte har studerat språken tidigare, säger han. Från och med nästa år krävs inga kunskaper i tyska eller franska av den som vill studera de här språken vid Åbo universitet. Själv ser han att språkets betydelse i yrkeslivet behöver lyftas fram mera, något som tyskan vid ÅA varit i framkant med. Åbo Underrättelser Fredag19december2025 Nyheter 9 Julerbjudande – ge ÅU Premium i gåva! Gör någon riktigt glad i jul – ge bort ÅU Premium i 3 månader för endast 59 € Den perfekta gåvan till den som älskar nyheter, inspiration och kvalitetsinnehåll: Papperstidningen och e-tidningen på fredag och digitala nyheter på åu.fi och i ÅU-appen sju dagar i veckan. Enligt ett testamente skrivet år 2003 skulle kusinsonen ärva hela hennes egendom som vid dödsögonblicket var värd 4,8 miljoner euro. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Fler ska lockas att studera språk vid Åbo universitet Varje år kommer tusentals studerande från gymnasier och yrkesskolor från hela Svenskfinland för att bekanta sig med ÅA:s och Novias studieutbud. Kusinsonen lämnade in en stämningsansökan till tingsrätten och yrkade på att det nya testamentet ogiltigförklaras. Projektet finansieras med en halv miljon euro och pågår fram till 2028. Kan det vara svårt att bli klar med utbildningen i tid om studierna inleds med att förbättra språket. Nu ska fler lockas att välja språk som franska, tyska och ryska
– I fjol fick de gamla i min familj en ljusstake och ett par bordsdukar som var tillverkade i fängelsets verkstad. Det är fint att få fira den i en stor gemenskap. Det här är hennes andra jul i fängelset i Åbo. För Marko som sitter tre år för olika brott är det första julen bakom galler. Och så klart doften av julskinka. För fångarna i Åbo fängelse ser firandet annorlunda ut och saknaden efter nära och kära är stor. Själva har de inte glömt klapparna till sina nära. De är så kallade arbetande fångar som har lite mer rörelsefrihet än de andra. För fångarna är julen en helg med mycket känslor och en tid då längtan efter ett liv utanför murarna är extra stark. Fängelseprästen Tuija Storbackas morgon har börjat med en vigsel i den lilla kyrkan i Åbo fängelse. Han har suttit inne i sex månader och haft tid att fundera på ett och annat. Fångarna på de olika avdelningarna får inte mötas, och några större gemensamma samlingar går inte heller att ordna, inte ens på julen. Hon har tidigare jobbat på Gamla Vasa rättspsykiatriska sjukhus. – Om jag kunde vrida klockan tillbaka så skulle jag inte ha gjort det jag har gjort. Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 10 Reportage. – Jag har stickat ett par yllesockor till mitt barn, säger Marko. FOTO:KIMLUND Åbo För många är julen en familjehögtid med många traditioner. I år ska jag sticka ett par yllesockor, säger Roni. På ett bord i hörnet står kaffekopparna och kakfatet fortfarande kvar på den vita duken. Han avtjänar ett fyraårigt fängelsestraff för egendomsbrott och har också tidigare firat jul i fängelse. Fångarna är min församling. – Visst är det sorgligt att vara borta från familjen och att inte kunna fira jul som man gör i det civila, säger Roni. Några besök får Marko och Roni inte under julen, och några julklappar är knappast heller att vänta. De övriga fångarna kan Roni firar jul i fängelset: ”Döm handlingarna – inte människan” Roni avtjänar ett fyra år långt fängelsestraff för egendomsbrott. På julafton går hon runt på avdelningarna och önskar god jul, på juldagen har hon fyra gudstjänster inprickade i kalendern. Juldagens gudstjänster har plats för endast 15 fångar per gång. – Jag kommer säkert att sakna familjens gemensamma traditioner, att gå till begravningsplatsen och att se alla julprydnader och julljus. En julgran med tända ljus vittnar om att det snart är jul, och Storbacka har börjat förbereda högtiden. Eftersom Åbo fängelse är ett av två högsäkerhetsfängelser i Finland är restriktionerna strängare än i andra fängelser. Julafton firar han med sina medfångar på avdelningen och äter risgrynsgröt. – Som präst är jag van att jobba på julen
Marko och Roni sörjer att de inte kan fira jul med familjen. Vi föds alla med olika kort på hand. Det förekommer rasism, och en del av internerna behandlas som om de skulle vara mindre värda. Roni och Marko gör ändå sitt bästa för att skapa julstämning på sin avdelning som de delar med sju andra interner. Uppträdandet blev en succé. – Vi har en toppenavdelning med bra stämning. Det finns goda människor som gör onda saker, och det finns onda människor som gör bra saker. – I ett år bollades jag fram och tillbaka mellan vårdcentraler och jourmottagningar. Men han säger också att han har blivit dömd för brott som han inte har begått. Julen är också en högtid för eftertanke och funderingar kring det kristna budskapet om kärleken till din nästa. Det finns de som sedan födseln aldrig fått kärlek eller omsorg. Det föder bara hat och bitterhet. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Roni avtjänar ett fyra år långt fängelsestraff för egendomsbrott. Också attityderna bland vissa väktare kan vara hårda. Han vill inte se sig själv som en ond människa. Det finns för få väktare och mindre tid för anhörigbesök och rehabiliterande verksamhet. Någon traditionell julskinka blir det inte, men Leijona Catering som står för kosthållet till Försvarsmakten och fängelserna bjuder på några skinkoch kalkonskivor. Men regeringens sparprogram har drabbat också fångvården och resurserna är knappa. Roni, som enligt Storbacka har en fantastisk sångröst, sjöng bland annat Konsta Jylhäs ”Joululaulu”. – Jag hade nyss bytt avdelning och hade endast tre dagar på mig att öva. Men jag tror inte att någon blir en bättre människa av att sitta inlåst i 22 timmar om dygnet. Julafton firar han med sina medfångar på avdelningen och äter risgrynsgröt. Han säger att han tar sitt ansvar och avtjänar det straff han har gjort sig förtjänt av. Hon vill se något gott i alla människor. s Som tur är har vår avdelning schyssta väktare som behandlar oss som människor. – Det här med etik och moral är inte så svartvitt. Nedskärningarna i socialoch hälsovården har också fått negativa konsekvenser. I en tid då han söp som mest och hade svåra abstinensbesvär möttes han flera gånger av stängda dörrar. Ett allt hårdare samhällsklimat återspeglar sig också i fängelserna. Ett brott som kunde ha undvikits om personen fått hjälp i tid. – Alla människor har en bakgrund och en historia. FOTO:KIMLUND Roni tackar fängelseprästen Tuija Storbacka för hennes engagemang för fångarna och deras välmående. Till slut blev jag intagen i tre dygn, men när jag blev utskriven fick jag ingen eftervård eller rehabilitering. Men det gick så bra att vi fick göra två föreställningar, säger Marko. – När jag säger att jag är fängelsepräst får jag höra att jag är här för att dalta med fångarna. Roni har personlig erfarenhet av svårigheterna att få hjälp när man behöver den. Ärkebiskop Tapio Luoma besöker fängelset och håller en julandakt som också kan ses i cellerna. Tidigare i december uppträdde Marko och Ronis avdelning med julföreställningen ”Tiernapojat”. Åbo Underrättelser Fredag 19 december 2025 Reportage 11. Som präst har Storbacka mött mördare och livstidsfångar, men hon dömer ingen. I publiken satt väktare och annan personal. – Man kan döma handlingarna, men inte människan. Roni håller med. – Som tur är har vår avdelning schyssta väktare som behandlar oss som människor, säger Roni och Marko. följa gudstjänsterna på distans i sina celler. Storbacka skulle gärna se att fångarna hade flera möjligheter att göra vardagliga saker som förbereder dem för ett liv i frihet. – Jag skulle hellre få cancer än drabbas av en psykos. Det blir nästan som att fira jul med kompisarna, tror Marko. Det finns exempel på dråp då psykotiska personer har dödat en för dem helt okänd människa. Marko heter egentligen något annat. Det är också fel att säga att alla är sin egen lyckas smed, alla har helt enkelt inte fått samma förutsättningar för att klara sig i livet, säger Storbacka. För fängelseprästen Tuija Storbacka är fångarna hennes församling. Fångarna kommer också att koka risgrynsgröt i avdelningens kök. Du får vård om du har cancer, men att få hjälp för mentala problem är betydligt svårare, säger Storbacka
– Om man tjänar 40 000 euro i årslön, som är den genomsnittliga årslönen i Åbo, kan man nu bara få 43 procent av det. Det kan bli problem om man till exempel har familj. I en svårtillgänglig terräng kan vi också se om det finns vägar i närheten där det är lätt att ta sig fram, i stället för att gå till fots. – När den sociala tryggheten försämras ökar behovet av försäkringar, säger Ville Niiranen, vd för Aktia livförsäkring. I områden där det finns risk för ras, eller vid ett brinnande hus, kan drönaren fungera som räddningspersonalens ögon och spana efter en säker väg att ta sig framåt. Drönarna har också visat sig vara användbara då det gäller att bekämpa miljöskador till havs, till exempel oljeutsläpp. Tillsvidare har räddningsverket inte drönare som kan transportera utrustning eller räddningsmateriel. De senaste åren har de flygande farkosterna blivit ett viktigt hjälpmedel i samband med olika räddningsuppdrag. – Livförsäkringar är väldigt nyttiga. Sammanlagt har räddningsverket ett tiotal drönare fördelade mellan avtalsbrandkårerna ute i regionerna och de stationära brandstationerna. I Finland drabbas var femte person i arbetsför ålder av en allvarlig sjukdom. En livförsäkring eller försäkring för allvarlig sjukdom kan vara avgörande för hur ens närstående klarar av ekonomin ifall man dör eller drabbas av en sjukdom. Niiranen och Seppo Sibakov, chefsjurist på Aktia livförsäkring, menar att det är viktigt att folk inte förlitar sig på FPA:s stöd, eftersom de inte längre täcker alla kostnader som plötsligt kan uppkomma. FOTO:KIMLUND Drönarna fungerar som räddningspersonalens ögon uppe i luften och hjälper dem att snabbt få en överblick över ett stort område. Det här ökar behovet av försäkringar. Ändringarna är en del av regeringsprogrammet. Sibakov understryker att man måste börja tänka mer på hur man själv och ens närstående ska klara sig när nedskärningarna ökar. En sådan användes i släckningen av den förödande eldsvådan i Notre Dame i Paris den 19 april 2019. Det är särskilt viktigt om man som arbetstagare har bostadslån, vilket de flesta har. – Med drönaren får vi på ett par minuter ett fågelperspektiv över branden och kan se var fronten ligger. Enligt Niiranen har för få finländare tillräckliga livförsäkringar. Om man drabbas av en allvarlig sjukdom och inte kan fortsätta jobba, uteblir en stor del av inkomsterna och utgifterna ökar markant. Det säger Eemu Hyvönen, regional brandchef på Egentliga Finlands räddningsverk, då han beskriver fördelarna med en drönare. Drönarna är till stor hjälp vid olika sorters räddningsuppdrag. Hyvönen har själv varit med om ett räddningsuppdrag då det brann på en lantgård. Ägaren hade släppt ut hästarna som hade sprungit i väg i vintermörkret. De minsta drönarna är stora som en handflata, de största har ett vingspann på över en meter. Det innebär bland annat att indexfrysningar fortsätter samt att stöd och ersättningar skärs ned. I stället för att köra runt med en båt för att få en överblick av området, ser räddningsmanskapet direkt i vilken riktning oljebältet rör sig och var det lönar sig att placera ut oljebommar. Det påverkar till exempel förmånerna för barnfamiljer och sjukförmånerna. Var tredje finländare drabbas av cancer någon gång under sitt liv. Det är inte bara människor som kan få hjälp av drönare. – Många funderar nog på om det är värt pengarna. Men det kan bara vara en tidsfråga innan sådana används vid räddningsuppdrag på sjön. Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. I framtiden kanske också fjärrstyrda ”robotbrandbilar” tas i bruk i Finland. – Om en person till exempel har fallit i vattnet kan drönaren föra ut en livlina till den nödställda så att räddningspersonalen kan dra hen i land, säger Hyvönen. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Drönare i brandkårens tjänst kan rädda liv: ”Ett komplement” Eemu Hyvönen på Egentliga Finlands räddningsverk förevisar en av de många drönare som räddningsverket har skaffat de senaste åren. För arbetstagare med familj och lån kan det vålla stora ekonomiska problem. Tack vare drönarens värmekamera hittades hästarna snart på en åker och räddningspersonalen kunde koncentrera sig på att släcka eldsvådan. – Vi ser vilka skador hen har och kan bestämma hurudan första hjälp hen behöver och hurudan utrustning vi ska ta med oss. Cancer är också den vanligaste orsaken till att människor i arbetsför ålder dör. De används för olika ändamål, och är till stor nytta vid till exempel skogsbränder. Någon risk för att robotarna ska ta över räddningspersonalens jobb är det ändå inte, säger Hyvönen. Om en person ligger skadad ute i terrängen, eller om hen har fastnat i en bergsskreva ute i skogen, skickar drönaren viktig information till räddningspersonerna nere på marken. – Man kan ersätta en drönare, men inte en människa. – Man kanske tänker att man kan få 70 procent av lönen i sjukdagpenning, som det var förr, säger Niiranen. Kommer folk att ha råd med försäkringar när det ekonomiska läget blir värre. Men en livförsäkring är inte så dyr, så det lönar sig, säger Sibakov. FOTO:LINNSCHÖNBERG Inrikes Regeringen fortsätter att skära ned på stöd och förmåner vilket försämrar finländarnas sociala trygghet. Egentliga Finland Drönare har blivit ett viktigt hjälpmedel för Egentliga Finlands räddningsverk. – Robotar och drönare är hjälpmedel och komplement som gör vårt arbete säkrare och som gör att hjälpen kommer snabbare fram. Nästa år sker ett flertal ändringar inom den sociala tryggheten när FPA justerar sina förmåner och förmånsvillkor. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Sociala tryggheten minskar – försäkringar allt viktigare Seppo Sibakov och Ville Niiranen menar att livförsäkringar är särskilt viktiga för arbetstagare med familj och bostadslån. Till exempel om det behövs en bår eller om personen kan gå själv. Det kommer att behövas yrkeskunniga brandmän också i framtiden
Läs varför en resultatinriktad och ansvarsfull annonsör väljer inhemsk media.. I en pålitlig dagstidningsmedia, som läses koncentrerat, får din annons läsarnas uppmärksamhet mer effektivt än i splittrad social media. Åbo Underrättelser Fredag 19 december 2025 13 KOTIMAINENMEDIA.FI MOTIVERINGARNA FINNS FRAMFÖR DIG. Samtidigt stödjer du inhemskt arbete. Annonsör! Genom att annonsera i inhemsk nyhetsmedia stödjer du inte bara det inhemska för sakens skull
FOTO:PRIVAT/HOUTSKÄRNYTT Fredag19december2025 Åbo Underrättelser 14 Nyheter Vi följer julhelgens händelser i Åbo, Åboland och Västnyland som vanligt – och du kan läsa allt digitalt hela helgen. När projektet avslutades deltidsanställdes hon av föreningen Houtskärs Kulturgille på samma villkor. De som ville upphäva åtgärdstillståndet anser att hyresavtalet för det samfällda markområdet gjorts upp utan juridisk befogenhet av Medelby fiskelag. Nu har beslutet gått igenom hela förvaltningsdomstolssystemet och resultatet är nekande. Från november 2017 till april 2019 jobbade Mattsson-Wiklén för Leader-projektet Houtskär i utveckling på 80 procent. Houtskär Den tilltänkta ställplatsen för husbilar och husvagnar i Medelby som fick åtgärdstillstånd redan för över två år sedan blir inte av. Åbo förvaltningsdomstol motiverade beslutet med att det inte är den som ska pröva lagligheten i privaträttsliga handlingar, det vill säga arrendeavtalet. Området får inte användas som ställplats för husbilar och husvagnar. Nämnden avslog yrkan. Hon säger sig dock ha förståelse för beslutet då föreningens pengar helt enkelt tryter. Ett hyresavtal med Medelby fiskelag, som utarrenderare daterat i april 2022, har visats upp av dem som sökt åtgärdstillståndet. Fiskelaget som hyrt ut markområdet hade inte rätt att göra det. Mattsson-Wiklén har gjort ett jättegott arbete på alla sätt och vis men nu kom väggen emot. Mattsson-Wiklén erbjöds möjlighet att fortsätta som redaktör för tidningen men mot en mindre ersättning och enligt andra villkor än tidigare. Tidningen har över 250 prenumeranter, en del så långt borta som i Kanada, och utkommer både som papperstidning och i digitalt format. HFD:s beslut kommer i fortsättningen att styra byggnadstillsynsmyndigheternas praxis då de bedömer besittningsrätt. Det handlar om ett samfällt område, där det varit oklart vem som egentligen har besittningsrätt till byggplatsen. Det godkände Pargas stads byggnadstillsyn i september 2023, efter att ha sett ett hyresavtal för området. Mattson-Wiklén har lovat hjälpa de nya krafter som ska tar över Houtskär Nytt att komma i gång. Antalet medlemmar i föreningen är cirka 120. Det samfällda markområdet har enligt dem totalt 81 delägare och reglerna kring samfällda markområden har inte följts. Husbilar och husvagnar skulle få parkeras på ett område i Medelby i Houtskär. Två andra parter i fallet yrkade på rättelse mot åtgärdstillståndet. Tillståndsnämnden i Pargas konstaterade i juni då stadens yttrande till HFD behandlades att beslutet har en större allmän betydelse än ett enskilt fall. Åbo förvaltningsdomstol gjorde samma sak. Papperstidningen tar en paus fredagen den 26.12, men i stället får du en extra e-tidning redan den 24 december. De vände sig till byggoch miljönämnden i Pargas. KARTA:MAPCREATOR/ÅU Houtskär Föreningen som ger ut tidningen har ont om pengar. Ulla Mattsson-Wiklén har nyligen gjort sitt sista nummer av tidningen Houtskär Nytt. Kulturgillet har bland annat hand om Houtskärs skärgårdsmuseum, ordnar och deltar i olika evenemang, har ett klubbhus på torget i Näsby och ger ut Houtskär Nytt. Staden fattade beslutet i form av ett åtgärdstillstånd. Jordområdet som fiskelaget felaktigt utarrenderat är ett samfällt jordområde med flera fastigheter som delägare. Mattsson-Wiklén har meddelat föreningen Houtskärs Kulturgille, som ger ut tidningen, att hon inte längre är beredd att ta hand om tidningen efter att hon i slutet av augusti sades upp av föreningen. Monica Forssell Mattsson-Wiklén fortsätter inte med Houtskär Nytt Ulla Mattsson-Wiklén har hållit i trådarna för digitaliseringen av Houtskär Nytt. ÅU utkommer endast som e-tidning under julveckan. Enligt Axén har man hugade redaktörer på lut. Därför ska granskningsingenjörens, byggoch miljönämndens och Åbo förvaltningsdomstols beslut upphävas och den ursprungliga åtgärdstillståndsansökan avslås. Det här har inneburit svårigheter för föreningen att hitta finansiering för en anställd. – Det har varit en stor del av mitt liv, det känns jättetråkigt och var inget jag ville, säger Mattsson-Wiklén till ÅU. HFD slår ändå fast att fiskelaget inte förvaltar jordområdet, utan endast det samfällda vattenområdet. Föreningen är beroende av extern finansiering och fonder och stiftelser beviljar sällan pengar för samma saker år efter år. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi HFD har avgjort tvist om ställplats Den tilltänkta ställplatsen ligger vid vattnet i Medelby i Houtskär, ungefär mittemellan färjeläget i Kittuis och Näsby. – Vi är en förening och orsakerna är ekonomiska, säger Tina Axén som är ordförande för Houtskärs Kulturgille. Nu har föreningen av ekonomiska orsaker varit tvungen att säga upp Mattsson-Wiklén. Enligt registret är det ett okonstituerat delägarlag. Efter att projektet Houtskär i utveckling avslutades har MattssonWiklén bland annat haft hand om tidningen, ordnat yrkeskompetenskurser för chaufförer, jobbat med turistinformation, hjälpt inflyttare och varit lite av en allt i allo för människor som letat efter information och service på orten. Enligt tillståndsnämnden i Pargas, som har tagit över den tidigare byggoch miljönämndens roll i tillståndsärenden, har byggnadstillsynen då den beviljat åtgärdstillståndet gjort tolkningen att fiskelagets delägare också är det samfällda markområdets delägare
Ginström Transport 0400 124 634 N. Budgivningen förutsätter att det fastslagna överlåtelsepriset på 405 000 euro nås. På tomten kan ett högst fyra våningar högt hus byggas med en våningsyta på 3 113 kvadratmeter. Den ligger nära hälsostation, daghem, affärer och busstationen. Kostnadskalkylen för projektet är cirka 1,5 miljoner euro. I gatuplanen ingår den nya rondellen vid infarterna till affärscentren på båda sidor om Vapparvägen och gångoch cykelbana längs Vapparvägens södra och östra sida. 02-421 269, 0400-323 488 J & M Launokorpi Busstrafikidkare BYGGTJÄNSTER • RAKENNUSPALVELUT BRYGGOR • LAITURIT. Den blåa rutans placering är ungefärlig. KARTA:MAPCREATOR/ÅU Pargas Nu bereds den blivande affärstomten vid Vapparvägen med bland annat markarbeten. Till en början arrenderas tomten och efter att byggnadsskyldigheten uppfyllts kan tomten köpas. Skjulen på Vapparvägssidan har rivits och marken jämnats ut. Röjningsarbetet på det som ska bli affärstomt för Keskos nya matbutik pågår i centrum av Pargas. – Tomten borde vara lockande med tanke på läget. Tidtabellen för genomförande är åren 2025–2027. 9, 25900 DALSBRUK 0400 693 957 N. Kvarteret ska få en nya höghustomt med adressen Broddgränd, vid korsningen av Vapparvägen och Yrkesskolrakan. Tomten används just nu som parkeringsplats för Malms skolas åk 1–2 och planen är att tomten läggs ut till allmän budgivning i början av nästa år. (02) 421 165 God Jul och Gott Nytt År www.kimitotelefon.fi www.kimitotelefon.fi www.kimitotelefon.fi Tel. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Arbeten pågår vid kommande storhandeln i Pargas Röjning pågår på den nya affärstomten där Kesko ska bygga sin nya butik. Projektet finns med i stadens investeringsbudget för nästa år och i ekonomiplanen för år 2027. 02 421 910 Kimito Färg & Biltillbehör Ab Kemiön Väri & Autotarvike Oy . Åbo Underrättelser Fredag19december2025 Nyheter 15 God Jul och Gott Nytt År 2026 Tel. Stadsutvecklingsnämndens ordförande Regina Koskinen (SFP) litar på att tomten kommer att intressera. FOTO:MIKAELHEINRICHS Höghustomten i hörnet av Vapparvägen och Yrkesskolrakan förväntas locka intressenter. www.dalsbruksbatservice.fi Målning Tapetsering Kakelarbeten Maalausta Tapetointia Kaakelointia Hackmansv. 421 146 F:ma VAHLBERG Kläder, skor och tyger tel. Förslaget för gatuplan för Vapparvägen läggs fram till påseende. Gatuplanen behandlas ännu på nytt i nämnden efter att eventuella anmärkningar lämnats in. 466 7240, 0400 829 184 Engelsbyvägen 3, 25700 Kimito . Höghustomt auktioneras ut nästa år. Ginström Transport 0400 124 634 En God Jul och Gott Nytt År Folkhälsans förbund önskar alla En varm Julhälsning och önskan om ett Gott Nytt År Kemiö – Kimito 0400-539 349 www.laineputki.fi Fastighetsförmedling Mats Nyman 0440 530 616 ROSALA GÄSTHAMN Bjarne Eriksson Tel. (02) 466 1400 Puh
Besöket i Alaska var ett perfekt exempel på detta: ingenting avtalades, ingenting lovades, men Putin fick se viktig ut. Både Kreml och Trumps proryska rådgivarkrets var inblandade i bakgrunden. För Putin är Trump en biljett till världspolitikens centrum. Och de lokala beslutsfattarna då. De backas upp av sina kolleger vid Kimitoöns gymnasium och av föreningen Kimitobygdens lärare. Girighet och narcissism är en farlig kompass: ingenting är heligt, men allt har sitt pris. Samtidigt handlar det om att stödja Ukraina och stärka dess position i förhandlingarna. Budskapet var otvetydigt: Ukraina, målet för attacken, skulle ge efter så att Putin kunde framstå som vinnaren, åtminstone på ytan. Enkelt uttryckt är det frågan om förhållandet mellan värderingar och intressen. Kimitonejdens skola behöver både politisk uppbackning och konkreta verktyg för att kunna återupprätta trygga klassrum som den självklara normen. Denna obalans skapar en betydande risk för att en eventuell fred inte kommer att vara rättvis i förhållande till orsakerna till kriget. Ordningsregler finns visserligen på papper, men tillämpas inte konsekvent och enhetligt. Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 16 Ledare. Ett år senare höll Donald Trump sitt segertal i West Palm Beach efter att ha vunnit det amerikanska presidentvalet för andra gången. Detta väckte äntligen Europa, som hotade att hamna utanför spelet där de ”stora männen” kom överens om detaljerna över huvudet på Europa och Ukraina. Zelenskyj och europeiska ledare är väl medvetna om detta, och försöken att övertyga Trump om att Ryssland är en gemensam fiende har varit ihärdiga men inte helt framgångsrika. Det enda rätta vore att sluta gömma sig bakom prat om ”kommande timresurser i mars”. Nu, efter nästan ett år i ämbetet, kan hans mål om att uppnå fred i Ukraina vara närmare än någonsin. Eleverna har lagstadgad rätt till en trygg studiemiljö och stöd i undervisningen. Nu efterlyser lärarna en extra resurs, helst en speciallärare, som kunde arbeta separat med vissa elever. Hög vuxennärvaro behövs i korridorer och andra ställen där oron ofta startar för att dämpa turbulensen. Att vänta kostar ännu mer i förlorad undervisningstid, sjukskrivningar och flykt från läraryrket. Det finns bara konflikter och de intressen som är förknippade med dem. Under sin kampanj gav Trump många löften, bland annat att skapa fred i Ukraina på en enda dag. Det är på vårdnadshavarens ansvar att följa med Wilma och bekräfta skolans åtgärder, men också att säkerställa barnens sömn, frukost och gränser för skärmanvändning. I Gaza har vi redan sett hur fred som ett absolut värde eller skyddet av den svagare parten hamnar i bakgrunden när en affärsman styrs av personliga intressen och ekonomi. Humöret, orken och motivationen för både elever och lärare har försämrats i många skolor, inte bara i Kimitoön. Elevgrupperna har blivit mer heterogena, men stödet i form av speciallärare, resurslärare och skolpsykolog, har inte följt med behoven. I slutändan är det bara ukrainarna som kan avgöra vilket pris de är villiga att betala för fred och för alla de uppoffringar de har gjort i nästan fyra år. Skolsektionen ser visserligen situationen som alarmerande, men har ännu inte vidtagit konkreta åtgärder. Politikerna borde reagera omedelbart och inte först i mars. Skolan kunde också satsa på att arbeta mer datadrivet, till exempel mäta varje avbrott, dokumentera mönster och följa upp resultaten varje vecka. Den kombinationen är inte motsägelsefull, den är kärnan i skolan. Det som inte mäts blir inte heller åtgärdat. De behöver debriefing och kollegialt skydd. När det första utkastet till den 28-punkter långa fredsplanen läckte ut till allmänheten påminde dess innehåll om ett kapitulationsavtal med Ukraina som hastigt klottrats ner på ett cigarettpaket. Lärarna behöver träning i lågaffektivt bemötande och klassrumsledarskap för att kunna bryta destruktiva mönster. Det låter kanske banalt, men är den starkaste prediktionen för barns beteende och fokus. Om Putins lärdom av anfallskriget är att gränser kan flyttas med våld, finns det ingen stabil framtid för Europa. Gnurf V ärdebaserad realism är ett begrepp som introducerades i den finska utrikesoch säkerhetspolitiska debatten när det lanserades av president Alexander Stubb i slutet av 2023. Kimitonejdens skola behöver akut hjälp, inte lång väntan Ledare Stökiga och omotiverade elever stör undervisningen och arbetsron i Kimitonejdens skola, och lärarna går på knäna. Det måste gå att fatta beslut om akuta resurstimmar, också mitt under ett budgetår. Olika åtgärder har prövats för att få bukt med ordningsproblemen, men trots det har situationen eskalerat. Det är svårt för europeiska ledare att delta i förhandlingar där fokus ligger på militär makt, auktoritet och kalla intressen – inte värderingar eller rättvisa. Timo Furuholm Riksdagsledmot, Vänsterförbundet Trump, Putin och Europa s Om Putins lärdom av anfallskriget är att gränser kan flyttas med våld, finns det ingen stabil framtid för Europa. L ärarna i Kimitonejdens skola har slagit larm till skolsektionen om oroliga klassrum, omotiverade elever och utmattad personal (ÅU 15.12). Det är viktigt att reagera på denna utveckling, eftersom urholkningen av ett regeloch värdebaserat system just är målet för auktoritära ledare och starka män. Men när skyldigheter ignoreras och rättigheter inte levereras uppstår friktion. Det måste gå att fatta beslut om akuta resurstimmar, också mitt under ett budgetår. Trump anser också att Ukraina och Europa är lättare mål för påtryckningar än Putin, eftersom de är underkastade hans starka säkerhetspolitik. I Trumps värld finns det inga angripare och inga försvarare. Enligt skolsektionen är nästa steg att undersöka om befintliga resurser kan omfördelas, och sedan fatta beslut om timresurser i mars. Samtidigt har varje elev en skyldighet att ta ansvar för sin inlärning, och garantera andra elever studiero. Bakom eskaleringen ligger bland annat en underfinansierad elevhälsa och för få vuxna i klassrummen. I stället brister det i ansvarskedjan. Skolan behöver i allra högsta grad föräldrarna som ryggstöd, vilket huvudfackombud Christoffer Sourander efterlyser i ÅU. Det ger upphov till en uppmärksamhetscirkus och signaler till eleverna om att stökigt beteende ses mellan fingrarna. Endast på detta sätt kan de europeiska länderna påverka den farliga turbulensen där värden trampas på av intressen. Läget i Kimitonejdens skola har självfallet inte uppstått över en natt och ska heller inte skyllas på en handfull ”busiga” elever. Susanna Landor s Det enda rätta vore att sluta gömma sig bakom prat om ”kommande timresurser i mars”. Medan vi i Europa – helt riktigt – ser Vladimir Putins anfallskrig som ett existentiellt hot mot västvärldens säkerhet och värderingar som demokrati och rättsstatsprincipen, är det för Trump bara en spegelbild, en man som öppet använder makt och våld för att driva sina egna intressen. De europeiska ledarna måste hitta en ny, högre växel i sin diplomati som öppnar upp utrymme vid förhandlingsbordet. För Putin är Trump en biljett till världspolitikens centrum. Och när detta kombineras med Trumps totala oförutsägbarhet är resten av världen alltid på helspänn och undrar vilken väg Washington kommer att ta. Kolumn Girighet och narcissism är en farlig kompass: ingenting är heligt, men allt har sitt pris
Stärk svenskan i våra kranskommuner Debatt Svenska folkpartiet (SFP) arbetar kontinuerligt för att säkerställa att svenskan har en stark ställning i våra kranskommuner, inte bara i teorin, utan i människors vardag. Till exempel saknas morgonverksamhet före skoldagen – en fråga som SFP driver aktivt. En sådan satsning skulle stärka stadens attraktionskraft för svenskspråkiga och tvåspråkiga familjer och ligger helt i linje med Nådendals egna utvecklingsmål. En bedömning som inte är jämlik gagnar ingen. Det är ett begränsat antal människor som hör av sig och ett begränsat antal låtar som önskas; man lär sig snabbt vem som brukar hälsa till vem. Antalet berömliga vitsord har även ökat markant, utan att den allmänna kunskapsnivån har stigit. Radiokanalens koncept gick på det stora hela ut på program dit folk fick ringa in: för att hälsa, klaga, sälja, köpa, önska musik eller läsa egna dikter. Värdet av en professionell redaktion blir tydligt när en sådan saknas. Men jag funderar också vad det gör med min förståelse för samhället att ständigt välja bort, stänga av och spola fram. Kanske tycker mången att detta är en bagatell, men kan någon vänligen ge besked om vad som riktigt gäller. SFP fortsätter arbeta för att svensk service ska finnas nära människorna, i vardagen och i hela regionen. I övrigt är det som med de flesta interaktiva radioprogram. Orsaken sägs vara att då inte alla av Varhas äldreboenden har bastuservice så får inte bastun i Pargas heller användas. I S:t Karins växer den svenskspråkiga befolkningen stadigt. Mellan 30 november och 21 december sändes inga andra program än paussignalen och sjövädret på Yles radiooch tv-kanaler. Jämlikt ska det vara! Denna lilla guldkant är knappast ekonomiskt betungande, så jag tog kontakt med Varhapolitiker från Pargas för att be dem rätta till det som jag ser som en orättvis olägenhet. Jag skulle inte minnas rundradiostrejken så exakt om det inte varit för mässlingen. Jo, det har framkommit att en motsvarande bastu i ett annat äldreboende, inom samma kommun, nog är i fortsatt användning. Det gallrade bort läsning och tvtittande som tidsfördriv. Samma decembermånad svepte en mässlingsvåg över Jakobstadsregionen och däckade mig och flera andra i vår abiturientkull. Jag har, senast nu under hösten, fått samma politiska svar: saken utreds. Eller. Jag är också klar över vilken av de oftast spelade låtarna jag skulle önska om jag ringde in en hälsning: ”Sjömannen och stjärnan”. Vad bra! Det motiverar väl till ett beslut att återuppta bastubadandet i Pargas igen. Det är ett begränsat antal människor som ringer; man lär sig snabbt vem som kommer att hälsa till vem, det är ett begränsat antal teman som avhandlas, och det är ett begränsat antal låtar som önskas. Och i vissa fall kan mycket bristfälliga kunskaper ändå leda till ett godkänt resultat. Som samhällsvetare borde jag inte tillåta mig själv att tappa känslan för vad som roar och oroar andra människor. Den behöver leva i tiden för att kunna erbjuda de rätta verktygen för varje generation. Siv Sandberg ÅA-forskare i offentlig förvaltning Ring in-program gör sig bäst i begränsade doser, men är ibland som en trygg varm filt Kolumn Jag funderar vad det gör med min förståelse för samhället att ständigt välja bort, stänga av och spola fram. Anders Adlercreutz SFP:s ordförande, undervisningsminister Bit för bit stärker vi vår grundskola s Kunskapsgarantin betyder att vi tydligt slår fast gränsen mellan underkänt och godkänt, och att vi klargör vilka kunskaper och kompetenser olika vitsord ska motsvara. Kunskapsgarantin betyder att vi tydligt slår fast gränsen mellan underkänt och godkänt, och att vi klargör vilka kunskaper och kompetenser olika vitsord ska motsvara. Vad har hänt. A tt bli bedömd med vitsord hör skolgången till. Den svenska skolan fungerar utmärkt, med daghem, förskola och skola under samma tak, tillsammans med Hovirinnan koulu. De där veckorna i december 1988 grundlade en fast övertygelse hos mig att program dit folk får ringa in för att hälsa, klaga, sälja, köpa, önska musik eller läsa egna dikter gör sig bäst i begränsade doser. Från och med denna höst ökade antalet lektioner i modersmål, litteratur och matematik i de lägre årskurserna. Stödet för lärande har en viktig roll i att säkerställa att alla elever ska få det stöd de behöver i ett så tidigt skede som möjligt. Finland öppnade upp för kommersiell lokalradio 1985 och entusiasmen över mindre formbundna och mer interaktiva radiosändningar var fortfarande stark några år senare. Själv lyssnar jag på ett fåtal nyhetssändningar i lineärradio varje dag, men i övrigt plockar jag ihop min lyssning från olika radiokanaler och podcasts. Kolumn Eftersom vitsord också används i ett jämförande syfte – och kan avgöra hur följande steg på ens skolstig ser ut – är det viktigt att bedömningen sker på lika grunder och att den är rättvis. Ofta har den offentliga debatten en tendens att ta fasta på alla negativa aspekter i skolan, vilket skapar bilden av att vi bara tampas med problem och utmaningar. Alla duktiga elever som modigt tar sig an nya uppgifter och lär sig nya saker, och alla engagerade lärare och annan skolpersonal som verkligen brinner för det pedagogiska och för att alla elever ska få stöd och uppmuntran på sin skolstig. Om den inte är pålitlig eller konsekvent skapar det ojämlikhet och begränsar elevernas möjligheter att utvecklas. Mässling ger irriterade ögon och hög ljuskänslighet. Stadens investeringar visar vilja att utveckla servicen: biblioteket har blivit en naturlig samlingsplats och simhallen fungerar väl. Eftersom vitsord också används i ett jämförande syfte – och kan avgöra hur följande steg på ens skolstig ser ut – är det viktigt att bedömningen sker på lika grunder och att den är rättvis. Genom den har det skapats arbetsro och bättre förutsättningar för inlärning. För att vidga mina perspektiv har jag börjat lyssna på Hälsningen i Yle Åboland under tågresor och promenader. Vi var för gamla för att ha omfattats av MPR-vaccineringen av barn som inleddes 1982. Det slutar aldrig att imponera på mig. Det åboländska hälsningsprogrammet skiljer sig från motsvarigheter i andra regioner genom att det är två redaktörer som läser upp lyssnarnas hälsningar. Alla dessa reformer – mobilförbudet, mer undervisning i de grundläggande färdigheterna, stödet för lärande och den kommande kunskapsgarantin – stärker vår grundskola och elevernas förutsättningar att lära sig. Detta var för dem ett okänt problem, men jag fick löfte om att det ska utredas. I extrema fall kan skillnaden vara så stor som två vitsord för samma kunskapsnivå. Vitsordens syfte är att ge en numerär utvärdering av elevens kompetenser och kunskaper. I begränsade doser känns den här förutsägbarheten som en trygg varm filt. Men trots enstaka framgångssagor finns det fortfarande utmaningar i att möta de svenskspråkigas behov. Nu när året närmar sig sitt slut och det finns tid för reflektion och återhämtning, hoppas jag att vi alla kan fokusera på allt det goda vi har – både i skolan och livet i stort – och ta med oss det in i nästa år. Jag är snabb att stänga av om jag irriterar mig på pladdriga programvärdar eller okunskap om samhällsinstitutioner. Men åtminstone för nån vecka sen var bastun ännu kall. Så är förstås ändå inte fallet: vi har mycket gott i vår skola. Skolan är aldrig färdig. Precis som i S:t Karins gör dessa åtgärder våra kommuner mer attraktiva för svenskspråkiga och tvåspråkiga familjer. Eftersom det bara pep i public service-bolagets radiokanaler blev det den kommersiella radiostationen Radio Botnia som bildade ljudmatta till mina veckor som mässlingssjuk. I december 1988 var det rundradiostrejk i tre veckor. Nu vet vi ändå att bedömningen i den finländska skolan varierar: det kan finnas betydliga skillnader mellan olika skolor. Därför föreslår regeringen att ta i bruk en kunskapsgaranti. Tiden gick och jag kände mig manad att kolla läget. Då ett gäng tärda konvalescenter återvände till skolan lagom till gymnasiets julfest, deklamerade det manliga luciatåget: ”När lucia in i salen skrider/hon mässling och influensa över bygden sprider”. Det kan vara hur fräscht och underhållande som helst med ring in-program, men när sändningen sträcks ut över dagar och veckor framstår svagheterna tydligt. I de allra lägsta klasserna används ofta andra utvärderingsmetoder – men förr eller senare blir vitsordsskalan 4–10 bekant för alla elever. Det här är inte en önskvärd situation – varken för eleven själv eller för vårt skolsystem i stort. I medielandskapet år 2025 är många av oss sina egna redaktörer. Men det ska vara i Jussi Lindbergs version, annars får det vara. På det här sättet fastställer vi nationellt vilken minimikunskapsnivå som ska uppnås vid övergången från en årskurs till nästa. Det är klart att en kunskapsgaranti i sig inte löser allt, och därför har vi redan genomfört flera andra åtgärder som stärker de grundläggande färdigheterna. Det minskar lärarnas arbetsbörda och gör bedömningen både smidigare och tydligare. SFP i Egentliga Finlands kretsstyrelse Markus Blomquist Kretsordförande De äldres guldkant försvann Debatt I mars i år hörde jag att Servicehuset Björkebos bastu i Pargas inte längre får användas. Endast dusch får användas. Det ger programmet en professionell stadga som jag uppskattar. Samtidigt stärktes stödet för lärande genom en reform samt en årlig tilläggssatsning på 100 miljoner euro. I detta sammanhang behöver även en av regeringens mest populära reform nämnas, nämligen förbudet av mobiltelefoner under lektionstid. Inom äldreomsorgen behövs också en svenskspråkig enhet inom Varha för att garantera trygg service på modersmålet. Folke Pahlman Pargas Åbo Underrättelser Fredag 19 december 2025 Debatt 17. I Nådendal utreder SFP möjligheterna att starta en svenskspråkig daghemsgrupp, något som redan lyckats väl i Lundo. Samtidigt förenklas bedömningskriterierna. Dessutom ger programmet varje vecka anledning att uppdatera kunskaperna om byar i Åboland
Det är legio att man i uttryck med ordet samma lägger till ett överflödigt också: ”Samma sak gäller också ...” En variant: ”Andra som också hyr källarlokalen Gillesgården är ...” Tyvärr gör också etablerade författare detta misstag. Svenska FNB översatte en gång en STT-notis om en man som åkte ut med båt i skärgården utanför Vasa. Det gällde att vara snabb för avstånden var ändå ganska långa. Nästa exempel: ”Bron beräknas kosta cirka 7,4 miljoner euro. Först ut en dubbel: ”Dagarna gick åt till kurser. Ytterligare ett exempel: ”Typsnittet i programmet är ännu på norska och det står Politi på monitorn. Krönika Finlandssvensk tidningsprosa överanvänder ändå där finnen skriver det betydligt betydelsesvagare kuitenkin. En majoritet av dem lade ändå sin röst på Donald Trump.” Ett fenomen för sig är när uttrycksformen ”trots” kombineras med ändå, som i detta exempel: ”Trots att Republikanernas minoritetsledare Mitch McConnell avskyr Trump har han ändå ställt sig bakom den tidigare presidenten.” Betydelsen ändå är ju redan inbakat i trots-konstruktionen. Än en gång: Inget av missbruken jag har påtalat förkommer i (riks-)svensk text. Jag hör den irriterade frågan: Gör du aldrig några språkfel. Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 18 Debatt. Men jag lovade mig i ett tidigt skede att försöka låta bli att upprepa mina misstag. En farsot som utarmar svenskan. Det gäller i de flesta fall. Texten blir bättre. Försöka duger. ”Latinamerikanska män lät de rasistiska orden om puertoricanska och mexikanska våldtäktsmän framförda i presidentvalskampanjen rinna av dem som om inget hänt. Jag sticker trots det ut hakan. I en parentes lade hon till: ”(EU-kommissionen har dock inget luftvärn och ...)”. Transportoch kommunikationsverket har ändå beviljat satsningen ett stöd på drygt 3,2 miljoner euro.” Ett litet men före Traficom hade gjort meningen svensk. (En välformulerad näpst i retur.) För några år sedan hörde jag nyhetsuppläsaren i radionyheterna berätta att regeringen hade kommit med ett förslag. Det fanns tider då nyhetsuppläsaren kunde få fram den rätta betydelsen via betoningar. chefredaktör Torbjörn Kevin: Överanvänt ”ändå” urholkar finlandssvenskan FOTO:JACOBHJORTMAN s Problemet är kanske inte att ändå överanvänds. Dilemmat är att det utesluter gångbara alternativ. Ta vilken finlandssvensk dagstidning som helst. Alltså gick man in för det jämförelsevis betydelsestarka ändå – som ju trots allt står för just det: trots allt. Däremot är jag inte längre förvånad över att förlagen inte upptäcker det. Snart uppdateras ändå systemet så att det står Viking Line.” Ytterligare ett fall av onödig användning av ordet: ”Enligt polisens svar till JO använde poliserna inga andra maktmedel än att skuffa och trycka ned demonstranterna. Snarare en reaktion på tankeslapphet och på en slentrianmässig tro att finskan måste översättas i där vi borde skriva svenska. Ett dock som värmer. Snellman svarade att han ska ta upp frågan med en mer diplomatisk ton. Notera då att nio av tio finlandssvenska journalister skulle skriva ”Jag sticker ändå ut hakan.” Se det som följer som en förhoppning att man inte behöver låsa sig vid – låsningar. Är då denna text språkpolisiär. Det är dags för fler exempel. Torbjörn Kevin publicist, f.d. Det är nämligen ett faktum att finlandssvenska journalister nästan utan undantag överanvänder ordet ändå där finnen skriver kuitenkin. Ändå dominerar därför så totalt finländsk tidningsprosa att jag varje morgon tvingas lägga ifrån mig tidningen i väntan på att blodtrycket ska normaliseras. Alltid pålitliga Anna-Lena Laurén skrev nyligen om hur Ursula von der Leyen sagt att EU minsann kan skjuta ner ryska jaktplan som kränker EU:s luftrum. Som studerande snålade man ändå gärna med biljetter till kollektivtrafiken.” Lyft ut de två ändå. De orden finns. Självklart. Börja läsa en slumpmässigt vald artikel. Men dagens nyhetstexter skrivs primärt för webben. Efter några sekunder kommer första ändå emot. Väl inne på överloppsord i finlandssvenskan ber jag dig notera hur frekvent uttrycket i stället är i tidningsprosan. Amnestys observatörer gjorde ändå andra iakttagelser.” Orkar ni med ett sista exempel. Det finns få glädjande undantag. Två exempel ur minnet. Nästa mening löd: ”Oppositionen har ändå en annan åsikt.” Problemet är kanske inte att ändå överanvänds. Jag lät hälsa att den person som skrivit texten borde få sparken. Dilemmat är att det utesluter gångbara alternativ. Min tes är att någon chef ansåg att dock klingar ålderdomligt. Men varför dessa uttröttande exempel. De ordnades på olika adresser runt om i staden. Exempel på detta finner vi dagligen. Jag började notera detta för 20–25 år sedan med start i de svenska radionyheterna på Yle. Väl inne på språkliga onödigheter – man är dock impregnerad av Hjalmar Söderbergs strama men fullödiga språk – måste jag ännu påtala ett frekvent missbruk av ordet också i finlandssvensk tidningsprosa. S äg att du är språkpolis och din omgivning reser ragg. FNB skrev: ”Motorn gick ändå sönder.” Jag mejlade omgående till Jan Snellman som var chef på FNB. Kuitenkin är mycket betydelsesvagare än ändå. De illustrerar var vi hamnar när inflytandet från finskan urholkar finlandssvenskan. Jag läser dagligen DN – texter som är helt renons på fenomen som dessa
Andra uppfattar däremot boll som något större eller mjukare som används till annat än att pryda granen med. Om man inte undantar städpersonalen, för den är internationell, förhoppningsvis inte på modernt finländskt manér anställd av en i utlandet registrerad rekryteringsfirma som gett de billigaste anbuden vid upphandlingen. När chokladbollar, dadelbollar och marmeladkulor dukas fram efter julmiddagen, uppstår frågan om vad som är bollar och vad som är kulor. De inte alltför gamla Allegrotågen, som tidigare pendlade fyra gånger om dagen mellan Helsingfors och S:t Petersburg har bytt namn, fått en ansiktslyftning och satts in på vissa rutter. I stället för att se skolgymnastiken prestationsinriktat borde läroämnet hjälpa eleven att se fysisk aktivitet mera som något positivt människan har rättigheten till. Ingen kan bestrida att S:t Petersburg var en internationell kulturstad med historiska sevärdheter av världsklass. Jag saknade atmosfären i de gamla ryska – de facto sovjetiska – Repin och Tolstoj-tågen, med kupéer, restaurangvagnar med bordsservering, kypare och riktiga gardiner. Okej, nu börjar någon redan fundera i termer av Putintroll eller dylikt. Ska jag besöka S:t Petersburg i dag, så blir det via Istanbul eller Estland, där gränsen är öppen. Just den typ av kula som pryder julgranen heter ”pallo” på finska. Glaskulorna som hänger i julgranen är just glaskulor, inte glasbollar. Trots det är det julgranskulan som räknas som det enda allmänsvenska alternativet. I praktiken betyder det att lärare behöver bygga upp sekvenser med olika logiker att röra på sig. Därför behöver skolgymnastiken erbjuda upplevelser och lärdomar av till exempel hur en människa kan konkret utveckla olika fysiska egenskaper och förstärka den mentala hälsan eller uppleva positiva känslor av motion. Till skillnad från julgransboll har pumla fått plats i ordböckerna, men först på 2010-talet. Det kommer säkert att ta lång tid innan den ömsesidiga misstron vid vår östgräns dämpats, om ingen större politisk omvälvning sker någonstans. Ambitionen är att alla svenskspråkiga läsare och lyssnare ska förstå allt, oberoende av varifrån de kommer. Medan det i en del finländska hem hänger julgransbollar i granen, hänger det i delar av Sverige pumlor där. Det finns inte mycket kvar av den lilla internationella fläkt som omgav Allegrotågen när jag nu stiger på i Helsingfors. jugoslaviska produkter från hyllorna, för att inte riskeras att stämplas som proryska. Givetvis hör tävlingsidrott till någons livsstil men inte allas. I det fula politiska spelet kring Ukraina finns det nu en uppenbar risk att Finland står med Svarte Petter på hand vid spelets slut. Alla svenskspråkiga i Finland kallar dem trots allt inte bollar. Det vittnar om bolagets uppfattning om finländarens allmänbildning. Julklappsgivarens ursprung, klädsel och utseende spelar mindre roll; de flesta håller fast vid sin egen benämning på figuren. Den biten försvann när moderna Allegro tog över. Däremot är traditionen att dekorera granen med julgranskulor inte finländsk och kräver därför inget särskilt finlandssvenskt ord. Då får eleverna mångsidiga upplevelser av fysisk aktivitet och kan därmed hitta meningsfullhet av rörelse. Det är väl symptomatiskt för oss svartvita finländare att en stor livsmedelskedja vid Putinregimens anfallskrig plockade bort såväl polska, litauiska som f.d. Därtill är det en fördel att lära sig hur man kan njuta av fysisk aktivitet och att motion är roligt. ”Därom kan jag förtälja, ty jag var med”. Alla människor behöver inte kunna tekniskt slå en volleyboll eller hantera en innebandyklubba för att kunna röra på sig, utan snarare få lärdomar för hur man kan träna funktionsförmågan på ett ändamålsenligt sätt. Sture Lindholm Lektor i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium, författare och forskare Pendolino plus – ”Men en dag kommer världen att förändras” s I det fula politiska spelet kring Ukraina finns det nu en uppenbar risk att Finland står med Svarte Petter på hand vid spelets slut. Dessutom möjliggör dessa teman även samarbete med andra läroämnen som naturvetenskapliga ämnen, hälsokunskap, matematik, språk eller till och med historia och samhällslära. När det gäller julgransbollar leder det knappast till missförstånd – de flesta förstår vad som avses – men i medietexter rekommenderas ändå det allmänsvenska ordet julgranskulor. Traditioner och andra finländska kulturella fenomen har gett upphov till många ord som är ovanliga eller okända i Sverige. Svensk ordbok beskriver en kula som ett mindre före mål med sfärisk form, vanligen av metall eller något annat hårt material. Sekvenserna kan bestå av teman som exempelvis roliga lekar och spel där olika egenskaper tränas, lärande av meningsfulla och nyttiga färdigheter, uthållighetsträning, styrketräning, rörlighet, mental träning, nyttomotion och rörelse i naturen. Om elev B deltog i en tävling skulle det stå i konflikt med personens preferenser och tävlingslogiken skulle dominera. Syftet är inte att utestänga tävling och prestation från skolgymnastiken, dessa är också en del av ämnet. Enligt mina observationer verkar läroämnet fortfarande idag grunda sig för mycket på tävlingsidrottsgrenar. För tillfället ser det ut som om amerikanerna inom kort kommer att ta över den business som vi finländare tidigare hade förkörsrätt till. Detta kan motiveras med att då kan var och en hitta något eller flera sätt att röra på sig för livet utanför skolan. Efter 1991 kom umgänget ganska snabbt i gång. För så har vi ju blivit vana, påhejade av politiker och massmedier, att beteckna allt som kan tolkas som positivt om något ryskt. Jag vågar påstå att tävlingsidrottsgrenar knappast är en del av allas vardag. Historielärarens ungdomliga idealism – och drömmen om en bättre värld – har i dag förbytts i realistisk pessimism. Min magisteravhandling visar att skolgymnastiken har varit prestationsinriktad och fokuserad på typiska tävlingsidrottsgrenar under 1940–1980-talen. Gott så. Debatt Skolgymnastiken behöver ta bättre hänsyn till olika sätt att röra på sig. De som åkt tågen, vet nog vad jag menar. Om julbocken knackade på i barndomen, är det kanske fortfarande julbocken som kommer till barn och barnbarn, även om andra föredrar jultomten eller julgubben. Ukrainakriget har åtminstone hjälpt till att nyansera vår östuppfattning. Detta är en investering i folkhälsan. Bollar och kulor hänger i finlandssvenska julgranar Kolumn I en spontan enkät på en fin landssvensk redaktion visade det sig att majoriteten säger julgransbollar, inte julgrans kulor. Bara Moskvatåget behöll lite av atmosfären. Thomas Untovuori Blivande pedagogie magister Åbo/Vasa H äromdan åkte jag nya Pendolino plus på kustbanan från Helsingfors. Det är i så fall en följd av politiska insikter och taktik. Om man är van att höra ”pallo” är steget inte långt till boll på svenska, eftersom det oftast är så som ”pallo” översätts. Det utmynnade i ett tioårigt skolsamarbete som ledde till många långvariga personliga kontakter. Minna Levälahti Språkvårdare på Mediespråk Dessa krönikor skrivs av mediespråkvårdare inom ramen för det finlandssvenska mediesamarbetet. Jag menar att vi behöver förstå skolgymnastiken som ett brett begrepp, där olika sätt att motionera inkluderas. Ändå står det oftast jul granskulor i medietexterna. Till exempel kan elev A få meningsfullhet av tävling medan elev B i sin tur upplever det meningsfullt att befrämja hälsan och känna glädje av rörelse men avskyr tävling. Tiotusentals finländare som en gång upptäckt S:t Petersburg och vet skillnad mellan Putinregimen och ”vanligt folk” tiger nu i det tysta, för ett positivt omdöme om något ryskt har nästan blivit liktydigt med socialt självmord. Dialektordet började användas allt mer i skrivna texter och diskuterades livligt i svenska medier i början av 2000-talet. Skolgymnastiken behöver förnyas och vara mer än prestation Åbo Underrättelser Fredag 19 december 2025 Debatt 19. I dag känns det nästan overkligt att vi för bara några år sedan kunde stiga på tåget i Helsingfors och fyra timmar senare vandra omkring i hjärtat av S:t Petersburg, bokstavligen i en annan värld. När det inte finns någon allmänsvensk motsvarighet till ett specifikt finlandssvenskt ord, är det självklart att även medietexter innehåller dessa finlandismer. Runt 1994 fick jag ett bidrag av Svenska kulturfonden för att knyta naturliga skolkontakter till S:t Petersburgsregionen. Kanske är det därför som många kallar kulorna för bollar. Pumla är ett dialektalt ord med ett annat ursprung än kula och boll. Men en dag kommer världen att förändras. De finlandssvenska medierna balanserar hela tiden mellan att vara dels begripliga för alla och dels relevanta för sin lokala publik. O rdval kring julpynt och traditioner förknippas ofta med släkten, hembygden och dialekten där. Men vad händer om man byter ut glasmot julgrans-. Vem vet när det åter blir möjligt att åka till S:t Petersburg. Det är inget problem för mig, men desto mer för de tiotusentals finländare som på ett i övriga världen normalt sätt har sina föräldrar, äkta hälfter eller barn på andra sidan gränsen. Min poäng är att läroämnet behöver bestå av flera logiker som bland annat lek, rekreation, fysiskt och psykiskt hälsofrämjande samt nyttomotion. Och i en nostalgisk förhoppning att världen igen ska öppnas för normala grannkontakter. När vi väl en gång kommer ut ur dagens tigande, kommer vi att få fundera – förvisso i tysthet – på om höktaktiken à la baltstater gentemot östgrannen, som Finland i flera år idkade passivt motstånd emot, var väl övervägd. Då när det begav sig, vurmade jag själv aldrig för att få åka Allegro. Jag tänker att vi har en för snäv uppfattning om skolgymnastiken, ifall vi betonar endast prestation och tävling. s I stället för att se skolgymnastiken prestationsinriktat borde läroämnet hjälpa eleven att se fysisk aktivitet mera som något positivt människan har rättigheten till. Den som känner historien vet vad jag menar. Att hoppa på flyget till Frankfurt på väg till Europaparlamentet i Strasbourg inger hopp. Kolumn I dag känns det nästan overk ligt att vi för bara några år se dan kunde stiga på tåget i Hel singfors och fyra timmar sena re vandra omkring i hjärtat av S:t Petersburg, bokstavligen i en annan värld
Många sorters bakverk serverades, liksom sallad och drycker. Fredag 19 december 2025 Åbo Underrättelser 20 Nyheter. En kartläggning bland potentiella aktörer visade att ett visst intresse finns för det här. Ungdomsledaren Ida Kallström hade bakat och maten hade strykande åtgång. Köksbänken var fylld av tårtor, bakverk, sallad, kex, illgrön saft, kaffe... Föreningen Valo-Valmennus deltog inte i upphandlingen. Fyra utredningar har konsulten Sweco gjort, där många olika helheter har ingått. Här har de bland annat ätit, gjort saker av pärlor och lackat naglarna. – Kommunen har en viktig marknadsföringsroll. – Vi beslöt att inte gå vidare med dessa alternativ och avslutar utredningsprocessen, säger utskottsordförande Roger Hakalax (SFP). En cirka tio år gammal sedimentstudie visar att här finns förhöjda halter av bland annat oljekolväten, PAH-föreningar och vissa metaller, enligt möteshandlingarna. Vad kan kommunen göra för att stöda en eventuell campingföretagare. – De har fått önska själva i önskelådan. Nioåringarna Asta Henriksson, Fatma Haji och Edit är relativt nya besökare hos Pastell, då de är där för tredje gången. Hon har varit med och lett kockklubben i tre år. Det här var i stora drag i enlighet med näringslivschef Erik Lunds förslag inför mötet. Man hoppas förstås att någon privat aktör som äger ett lämpligt område skulle nappa på. De utfyllnadsarbeten som hade behövts för att öka kapaciteten hade krävt en stor investering. Den här hösten har varit den brådaste hittills för Pastell som öppnade i början av 2022. En gång önskade en person ärtsoppa. Vilken var den bästa maten ni gjorde. De omfattande utredningar som gjorts ser Hakalax som bra och användbara underlag för framtida diskussioner. Fokus riktades då på tre områden: Eknäs, Dalsbruk och Ölmos. Dessa har ändå ställt sig tveksamma till projektet, på grund av dyra investeringar och osäkerhet kring säsongslängd och beläggning och långt avstånd till andra funktioner, enligt möteshandlingarna. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo Matiga mellanmål har uppskattats av eleverna som besökt Pastell. Pastamaskinen hämtades tillfälligt till lokalen av Kallström. Då handlade det om att utreda campingturismens nuläge i kommunen. Många nya har hittat hit i höst, vilket har varit roligt, säger Kallström. – Men förändringar kan vara bra och dåliga, säger hon. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Tack och hej till svenska ungdomsgården i Åbo Nioåringarna Fatma Haji, Asta Henriksson och Edit är relativt nya besökare på ungdomsgården Pastell som nu har stängt. Ett matigt mellanmål har uppskattats av barnen, speciellt av dem som ska åka iväg på hobbyer till sent på kvällen, berättar Kallström. – Det skulle ha blivit för få platser för att det här skulle bära sig ekonomiskt, och dessutom på bekostnad av en befintlig parkeringsplats som behövs vid marinan på holmen. – Utskottet önskar att kommunen fortsätter diskutera med företag och föreningar som äger markområden, säger Hakalax. Arbetet startade i början av 2024. Hon har trivts på Pastell och tycker om personalen, aktiviteterna och lokalen som hon tycker är stor. Någon campingplats på Lusoch Högholmen i Dalsbruk blir det inte. Erik Lund får inte i en handvändning fram vad de har kostat tillsammans, men säger att en utredning brukar gå på ungefär 20 000 euro. Infrainvesteringarna hade blivit dyra och här bor dessutom invånare i närheten, säger Hakalax. Det har önskats ganska vanlig mat, som makaronilåda och korvsoppa. Han tillägger att anläggandet av en campingplats dessutom inte hör till kommunens primära uppgifter. Vad tycker ni om att det stänger. Alla framtidsutsikter för en framtida ny campingplats på Kimitoön skjuter livskraftsutskottet ändå inte ner. Vi har inte lockat många unga i den åldern, trots att vi har försökt och frågat om åsikter om vad som önskas. – Det var kanske pasta med pastamaskinen, säger hon. Det är tråkigt men världen tar inte slut, säger Edit. Gillesgården kan bli helt kul, säger Edit. Och gällande tillståndsprocesser är det viktigt att smidigt söka lösningar, svarar Hakalax. Madeleine står har besökt Pastell ungefär 20 gånger. Även Dalsbruks idrottsplan, Dalsbruksparken, hundparken och Spikis har granskats under processen men av olika anledningar inte visat sig vara lämpliga. Kockklubben hade avslutning i början av december och då fick barnen besöka tapasrestaurangen Pincho Nation. Yngre barn har däremot hittat Pastell och föräldrarna har uppskattat verksamheten. Tanken var att Lusholmen skulle fungera som huvudanläggning med 34 ställplatser för husbilar, reception och servicebyggnader. Det tydligaste serviceglappet finns i Dalsbruk. En och en halv miljon euro för platser och servicehus är för mycket. – Det har varit roligt, här finns vänner och det har varit bra att fara hit och äta god mat efter skolan, säger hon. – Vi har haft mellan 15 och 20 barn per dag. – Det är ledsamt, det har varit bra här, men inte är det världens slut. Lund poängterar att processen har varit lärorik och att den info man nu fått fram kan användas för framtida projekt, kanske i mindre skala. FOTO:ANNINASUOMINEN Pirjo Nylund och Ida Kallström har jobbat i ungdomsgården och trivts tillsammans. Hon brukar också spela biljard. Vid köksbänken sitter Ellen Lundqvist som går i sjätte klass. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Planerna på campingplats i Dalsbruk läggs ner Lusholmen och Högholmen var tänka för campingplats i Dalsbruk. Åbo stad beslöt tidigare att verksamheten ska vara mera inriktad på högstadieelever. Högholmen skulle sedan komplettera med 40–50 platser för tält och hängmattor med enklare service. Här finns en chans att fånga upp den outnyttjade marknad för övernattning som sägs finnas på Kimitoön. Utgångspunkten var att Kimitoöns utbud av campingoch ställplatser inte svarar på efterfrågan. Själva drivandet av campingen skulle kommunen dock inte ha tagit på sig. – Det är synd att Pastell stänger, men med tanke på att verksamheten ska fokusera mera på elever i årskurserna 7–9 är det kanske bra att den är närmare S:t Olofsskolan. KARTA:MAPCREATOR/EMILIAÖRNMARK Dalsbruk För få ställplatser för att få lönsamhet i verksamheten, anser livskraftsutskottet. Nyligen var det avskedsfest för den svenska ungdomsgården Pastell på Humlegårdsgatan i Åbo. Det slog livskraftsutskottet i Kimitoön fast på tisdagen. Det handlar bland annat om Dalsbruks attraktionskraft, folkströmmar och karavanares syn på orten. I januari tar Mannerheims barnskyddsförbund över den svenska ungdomsgårdsverksamheten i Åbo. Vägen till Gillesgården blir längre för henne