Grundad 1824 · Lösnummer: 6,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 29 · Nummer: 29 · Fredag 17 juli 2026 Samtalets kostnad till ett nummer som börjar 0207 från trådtelefon 8,95 c/samtal + 16,69 c/min (moms 24%), från mobiltelefon 8,35 c/samtal + 16,69 c/min (moms 24 %) ÅBO Piiskakuja 10 020 777 2403 ŠKODA SERVICE mån-fre 7.30–16.30 020 777 2401 BILFÖRSÄLJNING mån-fre 10.00–18.00, lö 10.00–16.00 H E L T N Y E L B I L PEAQ F R Å N 5 1 9 € N U I F Ö R H A N D S F Ö R S Ä L J N I N G Škoda Peaq-modellutbudet från 51 090 €, CO -utsläpp (WLTP): g/km. Energiförbrukningen och räckvidden påverkas bland annat av förarens körsätt, hastighet, temperatur, väderoch körförhållanden samt bilens last. Bilen på bilden är extrautrustad. Förbrukningsoch utsläppsvärdena har fastställts enligt WLTP-testmetoden. Priserna inkluderar leveranskostnader på 600 €. Kombinerad energiförbrukning (WLTP): 15,1 kWh/100 km. Škoda Peaq-modellutbudets CO -utsläpp (WLTP): g/km. Rekommendationer, egenskaper och begränsningar gällande användningen av bilen beskrivs närmare i instruktionsboken. Mer information nns på skoda.. Kombinerad energiförbrukning (WLTP): 15,1–16,2 kWh/100 km
Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 2 Amos Anderson En okänd storman från Åboland Turunseudun tuntematon suurmies An unknown but important man from the Turku region Söderlångvik gård, Kimitoön Söderlångvikin kartano, Kemiönsaari The Söderlångvik Manor, Kimitoön 18.7.–30.9.
02 5210 100 1.6 31.8 1.6 31.8 1.6 31.8 20.7 Korpo 21.7 Houtskär 22.7 Nagu 23.7 Pargas Endast förköp! Info & biljetter: estrad.fi Rolig Pettson-teater: Findus flyttar ut. Under sommaren säljer han ved. Sverigebåten lockar fortfarande Walter Johansson ska börja i nionde klass i Skärgårdshavets skola till hösten. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 6,50 € Nummer: 29 Vecka 29 Fredag 17 juli 2026 20-21 Reportage. 02 5210 100 Tel. FOTO:NORAHANSÉN Walter fixade eget sommarjobb 13 Nyheter Pargasleden syns nu tydligt från ovan – klar om 17 månader Vem plockar bären som säljs på torget. 02 5210 100 Tel. Tavla i Åbo retar Riikka Purras make – kräver åtgärder 5 Nyheter 7 Nyheter 26 Kultur Sommarnatt i Kasnäs Sommarnatt i Kasnäs Sommarnatt i Kasnäs kasnas.com kasnas.com kasnas.com H Hotell från 168 € / natt otell från 168 € / natt Gästhamn från 34 € / natt Gästhamn från 34 € / natt Caravan 38 € / natt Caravan 38 € / natt Hotell från 168 € / natt Gästhamn från 34 € / natt Caravan 38 € / natt Tel
Beläggningsingenjör Tero Ahokas på Livskraftscentralen i Sydvästra Finland säger att man inte kan göra så mycket. På andra håll i Egentliga Finland har man inte tagit till åtgärder för att förhindra vattenrelaterade vägskador, och det är inte heller särskilt sannolikt att de prognostiserade regnen kommer att orsaka skador på vägarna. – Det finns många saker som påverkar vägarnas skick och många saker som vi inte vet, till exempel hur vägarna byggdes på 60och 70-talen och till vilken grad man följde ritningarna, säger Westermark. Trafikledsverket känner inte till alla riskabla vägavsnitt, men försöker kartlägga de värsta. Polisinrättningen i Sydvästra Finland bekräftar saken för IS. Meteorologiska institutet har inte utfärdat en nederbördsvarning i Egentliga Finland för helgen. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Trafikchef: Därför är vägras svåra att förebygga Att rengöra diken och vägtrummor är viktiga åtgärder för att minska översvämningar som i värsta fall kan leda till vägras, påpekar Lars Westermark på Trafikledsverket. FOTO:SOMERONKAUPUNKI/TRAFIKLEDSVERKET Det är inte bara väder och vatten som påverkar skicket på en väg, utan också hur mycket den slits av biltrafik. Polisen informerar inget mer om händelsen, enligt IS. – Jag är inte säker på att vi skulle ha reagerat på de vägar i Somero eller Keuru som har rasat nu i år och i fjol, säger Westermark. Man ska inte vara så oroad, säger Ahokas. FOTO:PRIVAT Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Söndagens vägras i Somero väcker frågor om hur trygga bilvägarna i Finland är och hur bra myndigheterna känner till var liknande olyckor kan ske härnäst. Vatten har en stor styrka när det rör sig i stora mängder, säger han. Arkivbild från 2023. IS: Misstänkt våldtäkt på Viking Grace Eventuella vägskador har i hög grad att göra med hur lång eller kort tid det regnar stora mängder, säger beläggningsingenjör Tero Ahokas på Livskraftscentralen i Sydvästra Finland. Eftersom vägras är så pass ovanliga kan man inte dra slutsatser om det finns geografiska skillnader när det gäller vilket skick våra vägar är i. Ahokas berättar att vägmyndigheterna har förbättrat en vägsträcka mellan Reso och Nådendal för att minska mängden havsvatten som svämmar över på vägarna vid kraftiga regn. Meddelandena har kunnat se ut som att de skickats från en Outlook-adress, och i vissa av dem uppmanas mottagaren att betala en avgift som påstås gälla tidsbokningen. Kalle Grönroos ”Ingen orsak att vara oroad för kommande störtregn” Egentliga Finland Vägmyndigheter säger att man inte på kort varsel kan göra något för att förhindra vägskador som orsakas av kraftiga regn. Det handlar ändå om en lång och detaljerad process som dessutom måste göras i samband med andra myndigheter, som exempelvis Meteorologiska institutet. I meddelandena kan det till exempel stå att mottagaren har en bokad tid hos socialservicen på Kommendörsgatan. Flera prognoser förutspår att helgen, och särskilt söndag, kommer att bli mycket regnig i sydvästra Finland. Bluffmeddelanden ska även ha skickats via tjänsten Suomi.fi. – Vägraset i Somero har antagligen berott på att ett dike eller en vägtrumma har svämmat över och att det översvämmade vattnet har förstört vägens bärande strukturer. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Egentliga Finland Det är ovanligt att vägar kollapsar på samma sätt som i Somero. Trafikledsverket planerar att börja identifiera Finlands mest riskabla vägar från och med hösten. – Man kan inte förbereda sig eller förebygga eventuella skador eftersom man inte med säkerhet vet var det kommer att regna och hur mycket, säger han. Västra Nylands välfärdsområde varslar om att flera personer fått bluffmeddelanden om socialservice och tandvård per textmeddelande och e-post, både i Västnyland och på andra håll i Finland. Västnyland. Enligt vädertjänsten Foreca kan det regna nio millimeter på lördagen och fyrtio millimeter på söndagen. En våldtäkt misstänks ha skett ombord på passagerarfartyget Viking Grace, rapporterar Ilta-Sanomat. Dessutom kan vägras bero på många olika orsaker. Bluffmeddelanden skickas i välfärdsområdets namn Åbo. Söndagens störtregn förorsakade över 100 uppdrag på olika håll i Egentliga Finland. En riskanalys minskar osäkerheten, men kan inte garantera att man upptäcker alla vägar som riskerar att rasa. Tidigare i juli har välfärdsområdet blivit varse om bluffmeddelanden som skickats i barnskyddets namn. Våldtäkten ska ha skett måndagen den 13 juli då fartyget var på väg till Åbo hamn. Enligt utredningen berodde det på grundundersökningar som gjordes i marken nära vägen. Exempelvis i Keuru i Mellersta Finland rasade en väg i fjol. Med tanke på vägraset i Somero, uppstår nu frågan om hur trafikmyndigheter förbereder sig på den här helgens oväder. Lars Westermark som är avdelningschef på Trafikledsverket kommer ändå med lugnande besked: Vägras som motsvarar det som skedde i Somero är mycket ovanliga. I nuläget saknar Trafikledsverket en detaljerad lägesbild över skicket på Finlands alla vägavsnitt och vilka som riskerar att rasa till följd av hårda väderförhållanden. Westermark berättar att det i praktiken var omöjligt att förutspå söndagens vägras i Somero, som han preliminärt uppskattar att kan kosta mellan 50 000 och 100 000 euro att reparera. – När man dimensionerar vägtrummor och planerar hur man ska torrlägga vägar så beaktar man att det en gång per tjugo år kan komma mera vatten än vad man planerade. Myndigheter ber aldrig sina kunder att lämna ut bankkoder eller andra konfidentiella personuppgifter per textmeddelande, Whatsapp eller e-post, påpekar välfärdsområdet. Viking Lines fartyg Grace trafikerar rutten Åbo–Mariehamn– Stockholm
Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Pargasleden syns tydligt från ovan – och det går bra Pargasleden byggs tvärs över Kustö på S:t Karinssidan av Rävsundsbron och ska betjäna den tunga trafiken och pendlingstrafiken mellan Pargas och Åbo. Arbetsbron har under båtsäsongen fram till den sista oktober en tio meter bred och 16 meter hög glugg för båttrafik genom Kustö sund, men från och med november kan man endast ta sig under bron med mindre båtar med en maxhöjd på två meter. Om ungefär 17 månader ska den nya vägen redan vara i användning. Arkivbild. FOTO:MIKAELHEINRICHS Arbetsbron för Auvaisbergsbron har en tio meter bred glugg under båtsäsongen fram till den 31 oktober. FOTO:JOHANBACKAS Så här ser det ut på byggarbetsplatsen efter maskinen dragits upp. På tisdagen skrev ÅU att det var fråga om en grävmaskin, men senare visade det sig handla om en pålkran. Pargasleden är, liksom broprojekten med Rävsundsbron och Hessundsbron, ett alliansprojekt, där Trafikledsverket och Kreate samarbetar och gemensamt bär riskerna. Vägsträckningen ska öppnas i slutet av 2027 och de sista arbetena längs den nya vägsträckningen mellan Kurkelavägen och Rävsundsbron som förenar S:t Karins och Pargas görs under hösten 2028. Den stora arbetsmaskin som delvis hamnade i Aura å på tisdagen drogs upp under samma kväll. FOTO:MIKAELHEINRICHS Pargas Pargasleden, eller landsväg 180 Kurkela–Kustö, syns redan väldigt tydligt från skyarna. FOTO:MIKAELHEINRICHS Så här ser skissbilden för den nya Auvaisbergsbron ut. Kreate Oy förvärvade i slutet av fjolåret SRV Infra Oy:s affärsverksamhet och har också profilerat sig bland annat inom datacentralbyggande, där företaget för närvarande har åtta projekt på gång. Även ett flak med byggmaterial hamnade i ån. FOTO:KATARINAPADA Åbo Pålkranen ska torkas och testköras innan arbetet fortsätter som vanligt. – Jag kommer inte att peka ut någon specifik person, men vi kommer att följa alla de riktlinjer som finns och ta till de åtgärder som krävs. Jag trodde att vi skulle vara där hela natten, men vi stängde av vägen ungefär klockan tre och klockan elva på kvällen var det klart, säger Ville Lonka, Louhintahiekkas arbetsledare i Egentliga Finland till ÅU. – Bärgningsarbetet gick fortare än jag förväntade mig. Maskinen tillhör byggföretaget Louhintahiekka som reparerar kajmuren mellan Kvarnbron och Teaterbron på Östra Strandgatan. Under juli har pålningsarbetena kört i gång både på Kustö vid den kommande anslutningen nära Rävsundsbron och i S:t Karins vid Auvainen och Koristo, där Kurkelantie ska breddas från tvåfilig till fyrfilig. Incidenten uppstod då den distansstyrda pålkranens förare körde för nära kanten. Kommer ni att ta till några specifika åtgärder för att det här inte ska ske igen. Det största enskilda bygget, den nya bron vid Auvaisberg, påbörjades redan i januari då arbetsbron byggdes. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Små skador uppstod när arbetsmaskin hamnade i Aura å Pålkranen föll delvis ner i ån. Kreate, som är marknadsledare i Finland inom tekniskt krävande broprojekt, noterade en rekordstor omsättning under årets andra kvartal med en notering på 185 miljoner euro. Pålkranen fick bara några små skador, så man kommer att torka och testköra den för att säkerställa att den är trygg att användas. FOTO:TRAFIKLEDSVERKET Kreate Ab:s vd Timo Vikström presenterade i tisdags företagets delårsrapport för andra kvartalet. Byggarbetsplatsen skadades inte heller mycket, men några små extra reparationer kommer att behövas. Arbetet på byggarbetsplatsen fortsätter som vanligt i dag, säger Lonka. Bland annat har Auvaistentie delvis varit avstängd och underfarter stängts under byggarbetets gång. Orderstocken går på 886 miljoner, varav 336 miljoner euro förväntas förverkligas under det här året. Det kommer ändå inte att påverka det vanliga arbetets tidtabell, menar Lonka. I S:t Karins har också vissa tillfälliga trafikarrangemang tagits i bruk. Åbo Underrättelser Fredag 17 juli 2026 Nyheter 5. Enligt Lonka orsakade händelsen inga stora skador på varken pålkranen eller byggarbetsplatsen
FOTO:NORAHANSÉN Korpo Efter föreningens vädjan om hjälp har nya funktionärer ställt upp. – Vi kommer att kunna genomföra tävlingen och i år blir den fördelad på två olika dagar, säger Fellman. Tävlingen delas i år upp på två dagar. Oljan i vrakets bränsletankar utgör en risk för havet. Man uppskattar att det finns ytterligare 1 000 vrak. Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Finlands miljöcentral, Marinen och Gränsbevakningsväsendet uppger i ett pressmeddelande att avlägsnandet av olja pågår under de kommande veckorna och att myndigheterna ber om arbetsro för att garantera säkerheten vid vraket. Kölbåtarna seglar lördagen den 25 juli med så kallad jaktstart, medan allmogebåtarna tävlar dagen därpå. Många kan innehålla betydande mängder olja eller andra miljöfarliga ämnen. Kontakten skedde på finska trots att kvinnans modersmål är svenska. Operationen har förberetts en längre tid och anses vara krävande. Monica Forssell Myndigheterna vill jobba i lugn och ro när olja avlägsnas I pansarfartyget Ilmarinens tankar finns cirka 100 000 liter lätt brännolja som riskerar att läcka ut. Situationen är problematisk eftersom det är myndigheternas skyldighet att se till att de språkliga rättigheterna förverkligas. JO säger dock att det här inte är okej, och att det är sannolikt att Varhas personal ”genom sitt sätt att ställa frågan i praktiken styrde språkvalet” i situationen. – Det var en uppväckning, en alarmsignal för medlemmarna. Vraket ligger på en djup plats, som är utsatt för vind och sjögång. Kvinnan hörde av sig till JO efter att ha varit i kontakt med Varha hösten 2023 och sommaren 2025. Pansarfartyget Ilmarinen sjönk utanför Utö under andra världskriget. Särskild hänsyn ges gravfriden. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi JO prickar Varha för bristande service på svenska språket Egentliga Finlands välfärdsområde borde förbättra sin service på svenska, bedömer JO. Det här gäller både brevet och den direkta kontakten. Försvarsmaktens bildarkiv 1941. I samband med tömningsarbetet förbereder sig myndigheterna även för eventuella oljebekämpningsuppdrag och på plats finns Marinens kombinationsfartyg Louhi, som har specialutrustning för oljebekämpning. ”Varha borde ha fäst särskild uppmärksamhet vid valet av språk för brevet och dess bilagor, eftersom det brev som skickades till klaganden gällde en fråga av väsentlig betydelse för henne”, skriver JO i sitt utlåtande. Hösten 2023 handlade det om en diskussion som gick på finska efter att Varhas personal frågat om det var okej att prata finska. De håller på att rosta sönder eller ligger nära viktiga eller känsliga naturobjekt. FOTO:VILHOHEINÄMIES/SA-KUVAT Utö Pansarfartyget Ilmarinens vrak beräknas innehålla 100 000 liter brännolja som måste bort. FOTO:KATARINAPADA Egentliga Finland Egentliga Finlands välfärds område slarvar med att på eget initiativ erbjuda service på klientens modersmål, anser Justitieombudsmannen. Fellman säger att flera har hört av sig efter föreningens vädjan om hjälp och att nya funktionärer nu ställer upp. 271 sjömilitärer omkom i olyckan. Operationen beräknas vara avslutad i månadsskiftet juli–augusti. Jag är mycket tacksam för den respons vi har fått, säger han. Justitieombudsmannen prickar Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) för att inte ha erbjudit svenskspråkig service åt en svenskspråkig kvinna som använde välfärdsområdets tjänster. Pansarfartyget Ilmarinen är inte det enda riskfartyget i havsområdet kring Finland. En gemensam prisutdelning kommer att hållas under söndagen. I sitt svar till JO skriver ändå Varha att de i framtiden ska fästa uppmärksamhet vid rutiner som säkerställer vilket språk klienter vill använda. Olja från pansarfartyget Ilmarinens vrak avlägsnas. Antalet högriskvrak beräknas vara 30. Platsen uppges inte heller mer exakt än norra Östersjön, utanför Utö. Nora Hansén nora.hansen@aumedia.fi Glädjande besked – Korpo runt blir av trots allt Jacob Fellman, ordförande för Korpo sjöfarare, är glad över att årets Korpo runt kan ordnas trots funktionärsbristen. JO har ingen makt att påverka Varhas agerande i den här sortens frågor, utan kan bara övervaka myndigheters verksamhet och påpeka eventuella brister. Vraket beräknas innehålla cirka 100 000 liter lätt brännolja. Arbetet med att tömma tankarna utförs av Marinens dykare. Hur mycket intresse operationen redan väckt ute till havs vill Suvi Tuuliainen, planerare vid Finlands miljöcentral, inte berätta. Efter att Korpo sjöfarares ordförande Jacob Fellman efterlyste funktionärer står det nu klart att årets Korpo runt kommer att ordnas den 25–26.7. När det gäller brevet kunde Varha på förhand ha tagit reda på kvinnans modersmål genom att kontrollera befolkningsdatasystemet. Tävlingsbanan kommer att anpassas efter väderförhållandena, och tävlingen hålls också alltid med väderreservation. Kontakten som skedde sommaren 2025 var ett brev som välfärdsområdet skickade på finska till kvinnan. I sitt beslut skriver Justitieombudsmannen att Varha borde ha varit bättre på att självmant ta reda på kvinnans modersmål och inleda kontakten på svenska. När det gäller diskussionen som ägde rum hösten 2023, tycker Varha att välfärdsområdets personal och kvinnan gemensamt hade kommit överens om att använda finska
Brukar kunder fråga vem som har plockat bären. Bären hon säljer är plockade av finländare och utländska bärplockare. I somras dömdes bärföretaget Polaricas tidigare vd Jukka Kristo till fängelsestraff för människohandel. FOTO:LINNEAÖFVERSTRÖM Anna-Silja Suutarinen brukar fråga vem som plockat bären då hon köper dem. Linnea Öfverström linnea.ofverstrom@aumedia.fi Efter skandalerna: Åboborna undrar vem som plockat bären Under sommaren är det flera som säljer och köper bär på salutorget i Åbo. De skulle även vara intresserade av att köpa rättvisemärkta bär, men att det förutsätter att bären är förmånliga. Också så kallade tröskelpengar förekommer inom skogsbärsbranschen. Hon säger att kunder oftast undrar ifall bären är inhemska eller utländska. I dag har inget finländskt bärföretag som plockar skogsbär rätt att använda rättvisemärkningen. ÅU befinner sig på salutorget i Åbo och frågar konsumenter ifall de funderat på vem som har plockat bären de köper. Källa: Finnwatchs rapport Vad är certifikat för rättvis handel. Källa: Fairtrades hemsida Åbo Bärbranschen har präglats av människohandel, utnyttjade bärplockare och lögner. – Den finska skogsbärsbranschen befinner sig i ett vägskäl där den måste ändra sina arbetsmetoder och börja om på nytt med respekt för mänskliga rättigheter och i enlighet med lagstiftningen, säger Finnwatchs verksamhetschef Finér i ett pressmeddelande. Fastän bären skulle vara dyrare. Flera av de som är på torget vill inte ställa upp på intervju. ● Ifall en produkt eller vara har certifikat för rättvis handel inne bär det att företaget uppfyller de minimikrav som märkningen krä ver. Brukar kunder fråga vem som har plockat bären. ● Det leder till att plockarna tving as arbeta dygnet runt, och beroen de på dag plocka 70–90 kilo bär för att betala av på lånen, som kan vara stora. – En del av företagen är på väg att ta tag i problemet, men det samma kan inte sägas om alla, säger Finnwatchs verksamhetsledare Sonja Finér, i ett pressmeddelande Bland annat bärbolaget Kiantama har inlett processen för att få certifikat för rättvis handel. – Jo, jag brukar nog tänka på det. ● Ett centralt problem är de rese kostnader som uppstår för bär plockarna, då de själva i stor mån måste stå för kostnaderna. Flera säger ändå att de nog funderar vem som har plockat bären. ● Finns bland annat till för att skydda arbetarna, för att de ska få bättre betalt och bättre anställ ningsförhållanden. Finnwatchs rapport om bärbranschen i Finland fokuserar främst på två områden: Bärplockarnas reseoch rekryteringskostnader och bristen på kontroll av en tredje part. – Ja, fastän de skulle vara dyrare skulle jag kunna tänka mig att köpa dem. Finnwatch, som granskar finländska företag, har sammanställt en rapport om bärbranschen i Finland och vad företag gör för att motverka de människorättsproblem som finns inom branschen. ● Kraven omfattar sociala, ekono miska och miljömässiga krav, som skiljer sig från aktör till aktör. Tiina och Marko Kortetmäki tycker att bär är sommarens godis. Det handlade om thailändska bärplockare som hade utsatts för tvångsarbete i Finland. Bären du köper är inte nödvändigtvis plockade av människor som har goda arbetsförhållanden, men det kan ändra i framtiden. Främst är kunderna intresserade av inhemska bär. På ÅU:s fråga om de funderar på vem som har plockat bären säger många ja. Tiina och Marko Kortetmäki har precis köpt bär på Åbo salutorg. Utrikesministeriet har fått cirka 2 200 ansökningar för säsongsarbetsvisum, och av de cirka 1 600 ansökningar som behandlas har endast 200 beviljats. De frågar varifrån bären kommer och om plockarnas situation, säger Miina Valtonen. Visum har bland annat nekats för att ambassaden inte kan försäkra sig om att arbetsgivarna kan fullgöra sina arbetsskyldigheter eller om arbetstagarna är i risk för att bli utnyttjade. Oona Pentikäinen säljer bär denna sommar på Åbos salutorg. – Vanligtvis jo, säger Pentikäinen. ● Många av plockarna har även fått bristfällig information om vad arbetet egentligen innebär. S-gruppen och Kesko har meddelat att de skulle vara beredda att köpa bär som är rättvisemärkta. Anna-Silja Suutarinen berättar att hon vanligtvis inte köper bär, men då hon gör det brukar hon se till att de är inhemska. – Ja det brukar dom. ● För att ha råd med resekost naderna tvingas många av bär plockarna ta lån. Brukar ni fundera på vem som har plockat bären. ● Först efter det kan plockaren tjäna egna pengar. Ifall det skulle vara möjligt att köpa bär som har certifikat för rättvis handel skulle hon köpa dem. FOTO:LINNEAÖFVERSTRÖM Människohandeln inom bärbranschen kortfattat ● År 2025 plockades 75 procent av de finländska bären av utländ ska bärplockare. Om bärföretagen skulle få certifikat för rättvis handel skulle det också innebära att de fyller kraven som ställs på certifieringen. ● I genomsnitt fick plockarna 2,36 euro för ett kilo sorterade blåbär, och 1,88 euro för ett kilo lingon år 2025. Nyligen kom nyheten om att största delen av de utländska bärplockarna har blivit nekade visum för säsongsarbete i år. Förhoppningsvis är arbetsgivarna rättvisa gentemot de anställda, säger Tiina Kortetmäki . Oona Pentikäinen har sålt bär i fyra somrar och säljer bär på Åbo salutorg. De säger att de tycker det är viktigt att bären är inhemska och att de gillar att köpa från dem som säljer på torget. Hon brukar fundera på vem som har plockat dem. – Jag brukar fråga vem som har plockat dem, speciellt efter att det har varit mycket prat om bärbolagen som har utnyttjat sina arbetstagare, säger hon. Åbo Underrättelser Fredag17juli2026 Nyheter 7. Det här är den tredje sommaren som Miina Valtonen säljer bär på Åbo salutorg
Reso är också en av de snabbast växande kommunerna i Egentliga Finland. Nu har turen kommit till Reso. FOTO:LINDA-MARIAFRANTZ Reso Under sommaren besöker ÅU de snabbast växande kommunerna i Egentliga Finland. Oftast brukar de flesta, inklusive jag själv, bara svänga av mot köpcentret eller möbelaffärerna. Men det måste väl finnas något mer på denna ort alldeles bredvid Åbo, som gör att inflyttningen är så stor. Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 8 Sommarserie: Kommuner i medvind. Efter besöket vid sjön beger jag mig till en plats som få utomstående besöker: Reso centrum. Det blåser och bara några enstaka hundägare syns till. ÅU besöker de kommuner i Egentliga Finland som växer snabbast. På en skylt står det att dykning är förbjudet. Det är tillåtet att simma i sjön på egen risk och det finns en brygga som gör det enkelt att ta sig ner i vattnet. Runt sjön löper en trevlig naturstig. Jag startar min rundtur i Reso någon kilometer bakom Ikea, där det finns en konstgjord sjö. Den anlades på 1970-talet och ser ganska grumlig ut när jag promenerar förbi. I centrum hittar man ett utbud av matbutiker, restauranger, frisörer och flera gym. Reso, eller Raisio som de flesta kanske känner staden som, är känd för några väldigt specifika saker: möbelvaruhus, köpcentrum och ryktet om att hela staden bara består av en enda stor korsning och en parkeringsplats. På torget träffar jag Anni Ojala Reso är mer än bara en korsning Nelli Silén, Juuso Timonen och Anni Ojala trivs bra i Reso
Att Reso växer så snabbt beror förmodligen på en kombination av flera faktorer. – Vi är båda födda och uppvuxna i Reso, säger Ojala. – Det byggs fler nya bostäder i Reso än i många andra kommuner. ● Resos kommunvapen föreställer en ryttare på en röd häst, som skär av en bit av sin mantel. Jag åker i den några gånger. – Om du gillar natur och friluftsliv finns det fina naturstigar, tipsar Timonen. Min personliga favorit är ändå rutschkanan som tar en från den andra våningen direkt ner till den första. Jag känner mig nöjd och känner att jag har fått en bra bild av vad Reso har att erbjuda. Precis bredvid ligger skolan Tiedonpuiston koulu, som är Finlands största skola för årskurserna 7–9. Stranden Playa del Raisio är också en mycket trevlig plats. I biblioteksbyggnaden hittar man även Resos enda museum, Harkko, som tyvärr håller stängt denna gråa måndag. tillsammans med dottern Nelli Silén och kompisen Juuso Timonen, som har samlats för att äta glass. Källor: Raisio.fi, Kommunforbundet.fi Åbo Underrättelser Fredag 17 juli 2026 Sommarserie: Kommuner i medvind 9. Vainio menar också att Resos rykte har utvecklats till det bättre. I Reso centrum finns allt man kan behöva. När jag frågar vad de skulle tipsa en förstagångsbesökare om, är svaren givna: – Du måste nog åka till Mylly, säger Ojala. Mylly är ett stort köpcenter med ett brett utbud. Här ryms allt från butiker och restauranger till en biograf. Jag åker vidare mot Reso bibliotek. FOTO:LINDA-MARIAFRANTZ Resos stadsdirektör Eero Vainio. FOTO:MAPCREATOR/KATARINAPADA Finlands största grundskola för årskurserna 7–9 finns i Reso. Enligt lokal folktro kastades de dit av jättar. FOTO:LINDA-MARIAFRANTZ Sjön har en brygga för den som vill simma. Vi stödjer tillväxten bland annat genom att bygga tre nya skolor, förnya centrum och planlägga tomter för boende och företagande, säger Vainio. Därefter beger jag mig vidare mot den plats jag precis blev tipsad om: köpcentret Mylly. Reso är ju också känt för att bara vara en stor korsning, så det är väldigt smidigt att ta sig härifrån tack vare alla bra vägförbindelser, skämtar Juuso Timonen. Samtidigt är det aldrig långt till naturen och havet. Visste du detta om Reso. En annan viktig faktor är närheten till Åbo. De båda barndomsvännerna förklarar att det var ett enkelt val att stanna kvar på hemorten. Föli-bussarna går tätt och resan tar inte särskilt lång tid, vilket gör det enkelt att pendla till grannstaden för exempelvis jobb eller studier. Linda-Maria Frantz linda-maria.frantz@aumedia.fi Nelli Silén, Juuso Timonen och Anni Ojala trivs bra i Reso. Man behöver aldrig åka långt för att gå på restaurang, handla mat eller köpa kläder, utan allt finns precis runt hörnet. – Mätningar visar ändå att invånarnas boendetrivsel fortfarande är betydligt högre än vad Resos rykte är i utomståendes ögon. Reso är alltså en ännu bättre plats att bo på än vad dess goda rykte säger. ● Kommunen är den tredje största kommunen i Egentliga Finland, bara Åbo och Salo är större. Eftersom bostadspriserna är lägre än i Åbo, blir Reso ett väldigt lockande alternativ. FOTO:TIMOJAKONEN Kommuner vars invånare blev fler i fjol FOTO:ÅU Reso i förhållande till Åbo på kartan. ● I Reso finns Killi och Nalli, två enorma flyttblock. Resos stadsdirektör Eero Vainio har också några teorier om varför det går så bra i just Reso. För det första, vilket även lokalborna själva lyfter fram, har staden i princip allt man kan behöva. – Här finns allt en människa kan behöva. Men efter det får det räcka
Det var också han som uttalade sig då ABC-stationen i Bjärnå skulle stänga. Men när resultaten inte längre är tillräckligt bra så stänger man och lämnar allt åt sitt öde. Men man hade kunnat tömma butiken, bygga en mellanvägg och hyra den till en småföretagare. Det sägs ju att ABC-konceptet är föråldrat, att människorna alltid vill ha någonting nytt. Nu finns där ett litet företag för fritidsaktiviteter. På andra sidan vägen finns i och för sig det mesta man behöver i S-markets affär. Väntar man på att kunna öppna igen. – Det samma gäller Tammisilta. – Personligen är jag ledsen över hur fastigheter glöms bort. Inne i byn finns ytterligare två efterlämningar av samma kedja. Då rök också posten. Området ser ändå levande ut, säger Peijonen. Föreningen brukar inte ge sig in i samhällsdebatten. Tillsvidare dock med något slags livstecken. En butik, post och en viktig mötesplats försvann. FOTO:KRISTOFFERNÖJD s Det sägs ju att ABC-konceptet är föråldrat, att människorna alltid vill ha någonting nytt. Den ägs inte längre av kedjan. Vid motorvägen i Pemar står det verkliga monumentet Spelade tuba när stationer invigdes – nu finns varken orkestern eller stationerna kvar Den gamla ABC-stationen med butik och restauranger väntar på en ny hyresgäst eller köpare. Men den järnaffär som först var S-Järn och sedan blev RTV står numera också tom. Tapio Finér är vd för SuurSeudun Osuuskauppa, SSO. – Den följande, med lite våld införskaffade platsen var länge öde. Padel verkar vara en före detta boom på landsbygden, funderar Peijonen. – Det är det färskaste och på sätt och vis värsta exemplet. På något sätt får man känslan av att man först haft råd att göra. Orkestern finns inte längre. AnteroPeijonen,Bjärnåbo Bjärnå Tomma bensinstationer och affärslokaler längs vägarna är vemodiga monument över det som en gång varit. Bjärnåbon Antero Peijonen skojar att Perniön Puhallinorkesteri kom med en förbannelse. Att ABC-stationen med sin butik, kafé och restaurang på andra sidan vägen stängde var en besvikelse för många. Peijonen är ordförande i Perniön kotiseutuyhdistys. Vid årsskiftet stängde ABC-stationen i Bjärnå. Butiken hade enligt honom gått dåligt länge. Den står tom. Man kan bara förundra sig över att det var lönt att stänga. Tammisilta med butik och restaurang stängde i november 2022. Ett år innan stängde man ABC-stationen vid infarten till Salo med samma motivering. Det är väl så här det blir. Man kan fortfarande tanka bränsle men inget för kropp och själ. Men det trista fenomenet slutar inte i Bjärnå. – Den byggnaden ger ingen positiv bild. Men utan att avstå bränsleförsäljningen får man knappast någon ny hyresgäst. I Bjärnå är fenomenet påtagligt men det fortsätter mot Åbo. Men det ser väldigt tyst ut där. Jag kör till Nådendal nu och då. Peijonen spelade tuba i orkestern både när ABC Tammisilta i Pemar och ABC-stationen i Bjärnå invigdes. Vårt mål är att hyra ut de tomma lokalerna. Det gör mig inte arg men vemodig, säger han. Den dog ut ungefär 2009 då Bjärnå blev en del av Salo. SSO äger inte längre den före detta S-järnaffären intill S-market vid rondellen i Bjärnå. Tillsvidare har Röda Korset Bjärnå och företagaren Salon Pihamies kunnat hålla den äldsta av de gamla S-byggnaderna inne i byn levande. Den räddas av en synnerligen livlig helhet med S-market, Alko och apotek. Bjärnåbon Antero Peijonen undrar skämtsamt om hans blåsorkester var orsaken till att både Tammisilta och Bjärnå ABC stängdes. Bjärnå ABC vid rondellen blev en kallmack vid årsskiftet. Det tror jag inte. I dag är S-market ute vid rondellen S-kedjans flaggskepp i byn. Det är väl så här det blir. Naturligtvis ville man hålla kvar bränsleförsäljningen. I Bjärnå är ABC-stationen bara det senaste exemplet av flera. Peijonen tycker att de öde byggnaderna skapar en nedstämdhet i omgivningen och att det visar en brist på ansvarsfullheten i ett större perspektiv. Det fanns inte samma behov efter att öppettiderna avreglerades och kunderna flyttade från bensinstationerna till stormarknaderna. Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 10 Reportage. – Vi för aktivt förhandlingar om vår tomma bensinstation i Bjärnå. Bredvid S-market finns före detta S-Järns med sina utomhuslager. Uppenbarligen är resultatkraven hårda. Men som Bjärnåbo har han förstås åsikter om sin by, inklusive övergivna affärslokaler. Vi diskuterar med både lokala och nationella aktörer om uthyrning, säger Finér. Den stängde som S-affär 2020 men var ursprungligen en av kedjans etableringar
Den äldre av två före detta S-affärer i centrum inhyser nu Röda Korset och en företagare. I den nyare av de två före detta S-affärerna i centrum kan man bland annat spela padel. – Beträffande den hållbara utvecklingen så är vårt mål att få nya hyresgäster till de tomma fastigheter vi äger. – Ansvarsfullhet är en central princip och styrande faktor i vårt fastighetsägande. Åbo Underrättelser Fredag 17 juli 2026 Reportage 11. Återvinningsgraden i koncernen är 80 procent och graden av nyttiggörande 99 procent. Stationen med butik och restaurang stängde i november 2022. Vi har också minskat utsläppen från våra fastigheter bland annat genom att förbättra energieffektiviteten och minskat användningen av fossila bränslen på alla våra bensinstationer. för trenden, redan nämnda Tammisilta ABC och förfaller. Enligt Minna Karhu på Turun Osuuskauppa letar man efter en partner eller en köpare för fastigheten. Tack vare det är vi kolneutrala sett till våra koldioxidutsläpp. ABC-stationen vid rondellen är numera bara en kallmack. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Före detta S-järn och RTV vid rondellen står tomt. Beaktas de tomma lokalerna längs vägarna på landsbygden i strategin eller i ert hållbarhetstänk. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Bjärnåbon Antero Peijonen undrar skämtsamt om hans blåsorkester var orsaken till att både Tammisilta och Bjärnå ABC stängdes
Den är inte min eller din. Då är också båtsäsongen i princip över, så det passar ganska bra, säger Johansson. – Vi ser fram emot att byggandet kommer i gång i höst och att allt hinner bli klart under vintern. Grunden är gjord enligt de koordinaterna. – Nu naggas Sjöformansgatan i kanten. Enligt byggherren har föreningen fel information. Vi försöker se på helheten. Föreningen hävdar också andra regelbrott som att bygget startades utan ansvarig byggmästare och bygglov i september 2023. Insamlingen samlade cirka 250 namn. – Den ligger lite utsatt till, men vi hoppas att den fungerar som den ska under hela byggtiden. – Målsättningen har varit att skapa trygga, moderna och inspirerande lokaler som stöder barnens lärande och välbefinnande under många år framöver, samtidigt som vi infört kvadratsmart planering och energieffektiverar säger fastighetsoch investeringschef Anna Friberg i ett pressmeddelande från Raseborgs stad. Laamanen hade tänkt att huset skulle vara klart i våras. Den bakre delen av gårdsområdet följer principerna för en grön daghemsgård, där naturmiljön integreras som en aktiv del av barnens vardag. Nu väntar husleverantören på besked om leverans. Arkitekten utgick enligt Laamanen från stadens kartkoordinater som inte var helt exakta. När det byggs i Gamla stan ska det byggas enligt bestämmelserna. Då måste man tänka på att helheten bevaras. Det måste finnas tio bilplatser på gården och de skulle inte ha fått plats utan att gömma en del av dem under huset. Vad det betyder för Gamla stan. Spelreglerna kan inte ändras under pågående ansökningsförfarande, säger Rosenström. Enligt Johansson har dess storlek väckt en del uppmärksamhet. Det var meningen att ett nytt bostadshus med två bostäder skulle ha stått klart redan i våras. Grunden ska dessutom fungera som flodvall. Grunden kommer dock att kläs in med brädfodring så att bara cirka 30 centimeter av betongytan syns ovanför marken. Bygget ska pågå under vintern och planen är att den nya bryggan ska stå klar till nästa sommar. – Tills dess används den av fritidsbåtar. Den tillfälliga bryggan är omkring 70 meter lång och sträcker sig långt ut i viken. Den nya bryggan på Aspö är en tillfällig lösning inför den omfattande förnyelsen av öns förbindelsebåtsbrygga, berättar Aspöbon Tore Johansson. Dock har Laamanen och föreningen nu kommit överens om en träff den 19 juli för att reda ut eventuella frågetecken. FOTO:LASSEHEIKKINEN Ekenäs Förening samlade namn mot nybygge i Gamla stan i Ekenäs. Daghemmet uppförs som en modulbyggnad. Utemiljön utgör en viktig del av projektet. Men Gamla stan blir kvar. Byggnaden kompletteras med ett separat befolkningsskydd och har planerats för att möta både dagens och framtidens behov av flexibla och funktionella verksamhetslokaler. Det är prejudicerande. – Många har trott att det är vi företagare här som har satsat på en ny brygga, men så är det inte. Alla är beviljade klart före arbetet med nybygget påbörjades. Men till saken hör att husgrunden är en del av den flodvall som krävdes i bygglovet för trähuset på gården. Föreningen har gjort en namninsamling för att ”uppmärksamma stadens ledning på att bygget i hörnet av Västvallen och Sjöformansgatan påtagligt avviker från detaljplanen och gamla stans arkitektoniska stil”. Den omkring 70 meter långa konstruktionen har redan väckt uppmärksamhet. Byggnaden innehåller även samlingsoch salutrymmen som kan användas utanför verksamhetstid. FOTO:RASEBORGSSTAD Karis Byggandet av Klockars daghem i Karis framskrider enligt tidtabell och beräknas stå klart i höst. Möjligheten till extern uthyrning har beaktats redan i planeringsskedet för att skapa mervärde för invånare, föreningar och olika aktörer i området. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Byggherre: Så här ska ”Bunkern” i Ekenäs se ut Ett nybygge vid Västvallen i Gamla stan i Ekenäs har rört upp känslor. – Jag tycker inte att det finns någon orsak att fördröja byggandet av ett nytt stockhus med gammalt och ärevördigt utseende i staden. Nu hoppas han att projektet ska följa tidtabellen. Klockars daghem har inte enbart planerats för småbarnspedagogikens behov. Det är fråga om historiska vyer, också gatorna. Dessutom är det meningen att grunden ska fungera som biltak för bilar. Laamanen påpekar att bygglovet för nybygget med justeringar och fasadändringar tog 3,5 år att få. Ett nybygge vid Västvallen i Gamla stan i Ekenäs har rört upp känslor. Mitt och ditt slutar när vi dör. Byggnadens moduler tillverkades under kontrollerade fabriksförhållanden och levererades till byggplatsen i maj. Bygget står nu stilla på grund av vad Laamanen kallar ett ”beklagligt tolkningsfel” i mätningarna. Enligt kravet måste bostäderna byggas minst tre meter över havsytan. Vi har bara upplåtit området där den tillfälliga angöringsplatsen har byggts. Den senaste versionen av det planerade nybygget som i bygglovet förordas av både fasadsynemannen och museet. Om man godkänner att han får hoppa över skaklarna betyder det att alla andra också får göra det. Gamla stan är klassad som riksomfattande kulturmiljö. Att resa huset kommer att ta fem till sex månader. Från och med i höst börjar man riva den gamla bryggan och bygga en ny på samma plats. – Ett hörn av husgrunden är cirka 30 centimeter på stadens sida. Vi hade också byggnadstillsynens inledande möte i augusti 2025 där alla ansvariga personer för byggprojektet nämndes. Den tillfälliga bryggan har byggts av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och ska användas av förbindelsebåten Utö när rivningsarbetet inleds, sannolikt i augusti. Man lägger till längs kajsidan. – Gamla stan är till låns. Byggherren Matti Laamanen hävdar å sin sida att föreningen går ut med felaktig information och att man inte har diskuterat saken med honom, arkitekten Lasse Heikkinen eller rätt personer på staden. – Med tanke på att det kommer någonting ovanpå den. Daghemsgården planeras som en trygg, mångsidig och inspirerande miljö för lek, rörelse och lärande. Att grunden är så hög beror på att de nya bostäderna kommer med ett krav på en flodvall, den enda fastigheten i Gamla stan med detta krav. Det nya daghemmet omfattar cirka 2 500 kvadratmeter och erbjuder plats för sex daghemsgrupper med sammanlagt 126 barn samt tillhörande personal. Dessutom tycker man att det markbyte som staden och byggherren vill komma överens om för att kompensera för överträdelsen av byggrutan är fel väg att gå. – I slutändan har vi ju ett gemensamt intresse. Men eftersom husgrunden felaktigt byggdes delvis på stadens mark står bygget stilla. Dessutom har Föreningen Gamla stan i Ekenäs reagerat på just den i dagsläget bunkerliknande husgrunden. Vi som alla andra som gått där förbi har funderat på vad det ska bli, säger Barita Rosenström som är ordförande för föreningen. Staden ska uppfylla sin del och byggherren sin del av bestämmelserna, säger Rosenström. Han säger att den tillfälliga bryggan redan fyller en viktig funktion, då många båtar kan angöra den i stället för att fylla gästplatserna vid Aspöbornas privata bryggor. Husgrunden måste vara tillräckligt hög för att bostadshuset ska komma tillräckligt högt över havsytan, säger byggherren. FOTO:KURTTAXELL Aspö Den nya tillfälliga bryggan sticker ut – både bildligt och bokstavligt. Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Beträffande byggloven säger Laamanen att de beviljades för trähuset och flodvallen i april 2022, för Gamla bastun och den nya bastun i november 2022 och för nybygget i maj 2025. – Vi har med andra ord tre bygglov som täcker alla byggnader på fastigheten. Det skulle vara skönt att slippa ha bryggbyggen på gång nästa sommar, mitt under säsongen, säger Johansson. Hur den tillfälliga bryggan klarar vinterförhållandena återstår att se. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Så här ska det bli. – Om byggherren, arkitekten, övervakaren, myndigheterna har gjort som de ska skulle inte slutresultatet vara som nu. Natalie Skogman natalie.skogman@aumedia.fi Förbindelsebåtsbryggan på Aspö rivs i höst Den nya tillfälliga bryggan på Aspö är inte avsedd för fasta båtplatser, då det inte går att använda ankare. Inom föreningen är man oroade för att den planerade byggnadens höjd och volym går stick i stäv med den arkitektoniska stilen i Gamla stan med anor från 1540-talet. Men när förbindelsebåten börjar angöra här kommer den användningen naturligtvis att begränsas. Kristoffer Nöjd Nytt daghem snart klart i Karis Klockars daghem i Karis ser ut att bli klart inom budget och enligt tidtabell
– Man måste vara bra på att prata med kunder och använda stödpengarna klokt. Han berättar att det var han som drog upp den unga mannen, som var kraftigt berusad. Det tog tid att få en bättre kontakt till personen som larmat nödcentralen. Jag tror också att priset är lite lägre än hos andra som säljer ved i Korpo. I den står det att en person sågs hoppa från en cirka åtta meter hög bro ner i havet och att personen observerades ovanpå vattenytan. FOTO: NORA HANSÉN Åbo Underrättelser Fredag 17 juli 2026 Nyheter 13. Anmälaren uppgav att personen som hade hoppat hade lyfts upp i en båt och lämnat platsen. Det kan vara svårt att få en kristallklar bild över förloppet, konstaterar han. Så vad hände efter brohoppet. Norrmannen tog med honom till en närliggande brygga där en vän väntade. Han drev utåt mot havet i de starka strömningarna cirka 50 meter från bron, säger norrmannen. Till sist gick det och då framkom det att hoppet förmodligen var ett tilltag av en grupp ungdomar, enligt rapporten. Sjöbevakningen utgick från ett ögonvittnes utsago och uppgav till ÅU att hopparen syntes till hela tiden och inte sjönk under vattenytan. Det är inte beckmörkt vid midnatt så här års, men det var så pass mörkt att han hade kunnat bli påkörd av en båt, säger norrmannen. Hittills har de flesta kunderna kommit från Korpo. Ärendet hänvisas till staben för Gränsbevakningsväsendet, som lämnar ut rapporten. Johansson säljer björkved i stora säckar på 1,5 kubikmeter. Nora Hansén nora.hansen@aumedia.fi 14-årige Walter säljer björkved i Korpo: ”Ganska svårt att få jobb” Hittills har nästan alla Walter Johanssons kunder valt att få veden hemkörd. Norrmannen säger att han förstår att sjöräddningen utgår från de uppgifter de har. s Jag är inte så bra på finska, så ibland har mina föräldrar fått hjälpa till. Det säger norrmannen själv. Så här års får sjöräddningen många liknande larm, även om hopp från broar är ovanliga. Man ska inte slösa bort dem. – Jag gav honom instruktioner att ta av de våta kläderna och torka honom. Nu som då stack händerna upp. – Jag undrar varför han inte själv kontaktade nödcentralen, säger Westman. Själv sparar han det mesta av pengarna han tjänar. Kim Westman, chef för sjöräddningscentralen, bekräftar för ÅU att sjöbevakningen inte hade någon direkt kontakt med norrmannen. Johansson säger att själva björkveden inte skiljer sig nämnvärt från någon annans. Han var inte själv på jobb vid händelsen. Hans uppfattning är ändå att situationen var mycket allvarligare än det som kommit fram i medierna. Själva veden kommer från familjens egen skog i Korpo. Han var lite arg på sin kompis, vilket är förståeligt om han var väldigt rädd. Men det har också varit bra träning. – Hade jag kommit fram en–två minuter senare hade det varit en drunkningsolycka. En norsk turist, som jobbar inom ambulansverksamheten i Norge, har en annan uppfattning än sjöbevakningen. I stället hoppas han att kunderna uppskattar att de samtidigt stöder en ung företagare. Walter Johansson Korpo Med stöd från Unga företagare har 14-årige Walter Johansson i Vattkast, Korpo, skapat sitt eget sommarjobb. När han kom närmare såg han en person som tidvis försvann under ytan. – Varje gång han kom upp till ytan blev stunderna ovanför vattenytan kortare. Natten till söndagen den 28 juni larmades nödcentralen om att en person hoppat från bron mellan Niksor och Utö i Salo. – Jag är inte så bra på finska, så ibland har mina föräldrar fått hjälpa till. – Jag vet inte om jag skulle ha haft ett sommarjobb utan den här finansieringen, många i min ålder jobbar på restauranger eller liknande, men det är ganska svårt att få jobb i allmänhet, säger han. Han fick syn på något i vattnet. – Jag sparar inte till något särskilt just nu, men det är bra att ha i förvar. Men det har också varit bra träning. Stora säckar med björkved av bästa kvalité, det är det som Walter Johansson från Vattkast i Korpo säljer i sommar. Det var hans pappa Thomas Johansson som kom på idén med vedförsäljning. Västra Finlands sjöbevakningssektions uppfattning är att hoppet var planerat och att en båt med unga män befann sig nedanför bron samt att hopparen snabbt drogs upp i båten. – Den person som anmälde hade kanske inte sett att personen hamnade under vattenytan, säger han. Det går inte att slå fast med säkerhet. Det var en anmälares uppgifter som låg till grund för bedömningen av vad som skedde och sedan till att uppdraget kunde avslutas. ÅU kontaktar Västra Finlands sjöbevakningsstation för att få klarhet i vad som egentligen inträffade. Sjöbevakningen grundade sin bedömning på uppgifterna från anmälaren, medan den norske turisten beskriver ett allvarligare förlopp. Han blev överraskad över att han knappt kände någon av dem, trots att de bor på samma ort. Han kom fram till den nödställde i vattnet och fick upp mannen, som enligt honom saknade krafter. – Jag har inget körkort ännu, men min pappa hjälper mig med transporterna. Det som avblåser ett uppdrag är om personen i nöd har kommit i land och är i trygghet, om inget brott misstänks eller första hjälp eller annan vård behövs. En säck kostar 110 euro om kunden hämtar den själv, men hittills har nästan alla kunder velat få veden hemkörd. Westman kommenterar inte händelsen specifikt, men säger att det i allmänhet inte är ovanligt att en person som anmäler en dylik nödsituation är berusad. Med hjälp av finansieringen köpte han en motorsåg som han använder när stockarna behöver kapas innan de matas in i vedmaskinen. Utryckningarna till platsen avbröts. ÅU skrev om sjöräddningsuppdraget. Johansson har fått finansiering av Unga företagare för att skapa sig ett eget sommarjobb. Johansson hoppas att fler unga ska våga prova på att starta eget om de får chansen. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Norsk turist berättar om dramatiskt räddningsuppdrag Bron är åtta meter hög. FOTO: JOHAN BACKAS Salo Den unga mannen som hoppade från bron mellan Niksor och Utö räddades inte av sina vänner, utan av en förbipasserande norsk turist. Det var midnatt då norrmannen kom körande. – Först och främst är det gjort av en ungdom. Det mesta av arbetet gör Walter Johansson själv, allt från att förbereda veden till att fylla säckarna. Westman känner inte till mer än vad som framgår av rapporten. – Sådana här dumheter tär på våra resurser, sade den jourhavande sjöräddningsledaren Tomi Maunu till ÅU (29.6). Uppdraget pågick från lite efter midnatt till strax före klockan ett. Varken norrmannen eller hans två passagerare som han hämtat från en fest kände den unga hopparen. Här blev en norsk turist vittne till en dramatisk händelse i slutet av juni. Till platsen larmades räddningsenheter, första hjälpen-enheter, Gränsbevakningens övervakningsfartyg Uisko, en Superpuma-helikopter, dykare och en patrullbåt från Hitis. Nästan alla kunder har dessutom varit finskspråkiga
De visar att lokalsamhällen fortfarande har kraft att samla människor kring något gemensamt. När samhällen förändras demografiskt, socioekonomiskt och språkligt blir de lokala evenemangen också bärare av identitet. Det här är bara tre exempel från sommaren som påminner om att lokala evenemang inte bara är trevliga inslag i kalendern, utan i allra högsta grad samhällsoch språkbärande institutioner. Då försöker jag komma ihåg att även generation X faktiskt har lärt sig kommunicera professionellt trots att vi var den bortskämda och ironiska generationen som tyckte att (amerikansk) engelska var det coolaste språket. Ibland är det kanske bara en familj som talar så. Och nästa vecka kan kappseglingstävlingen Korpo runt ordnas – trots allt – efter att nya funktionärer svarade på ett upprop i ÅU. Kolumn Visst kan man oja sig över ungdomens bristande språkkänsla. Svenskspråkiga evenemang i skärgården bekräftar att svenskan inte är ett tynande kulturhistoriskt arv, utan ett levande språk i aktiv användning. Vi behöver höjdpunkter som bryter vardagslunken och ger året struktur, som moderna motsvarigheter till de agrara ritualer som en gång rutade in årstidernas växlingar. Om jag frågar vad något betyder tittar de på mig som om jag var född under en sten. I stället för att avfärda formuleringarna med att ”jag skulle aldrig säga så” har jag tänkt att om de här orden passar i den här typen av texter kan jag lika gärna börja använda dem. Det som skapar samhörighet. För att nå fram till de unga med råd om deras språkbruk tror jag att vi måste börja med att lyssna på vad de har att säga. På jobbet samsas nybörjarna med de erfarna, hemma och på sommarstället har släkten mer tid med varandra. Marknader, byafester, hamndagar, loppisar, konstutställningar, seglingstävlingar, författarträffar, amatörteatrar, picknickar, bryggdanser, allsångskvällar och konserter samlar invånare, sommarboende och besökare kring något gemensamt. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi Sommarevenemangen är skärgårdens mjuka motstånd s Evenemangen påminner oss om att livet inte bara utspelar sig på skärmar, i digitala flöden och individuella bubblor, utan också i möten med andra människor. För en oinvigd låter det obegripligt, men för den som kan det är det relativt lätt, och framför allt är det roligt att prata på ett sätt som inte alla kan. Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. Eller snarare verkar de glada över att jag inte hänger med i allt och att de har något de kan lära mig. Så fort jag börjar hänga med i samtalen förlorar orden något av känslan av att vara ”vårt eget språk”. En skärgårdsö utan återkommande evenemang riskerar att försvinna ur det regionala medvetandet. Gnurf J uli är en ypperlig tid att prata mer över generationsgränserna. Ledare Byafester, revyer, marknader och musikfestivaler upprätthåller känslan av samhörighet och lokal identitet när vardagen pressas av centralisering. Evenemangen påminner oss om att livet inte bara utspelar sig på skärmar, i digitala flöden och individuella bubblor, utan också i möten med andra människor. Här är evenemangen inte bara kultur utan också överlevnadsstrategi. Vi återvänder till bekanta platser och traditioner eftersom de hjälper oss att känna att vi fortfarande hör ihop. När släktingar som kan hundtyska träffas, hör det till att tala det. Sedan blir det självklart och enkelt att skriva och tala som sina kolleger. I skärgården syns det speciellt tydligt. Fastän utgångspunkten är att vi som är äldre ska lära dem ett och annat, lär vi oss med stor sannolikhet något av dem på köpet. När kommunen centraliserar service eller välfärdsområdet vill lägga ned små vårdenheter svarar lokalsamhället med kultur, talkoanda och gemenskapsbygge. Min mamma och hennes vänner och syskon talade hundtyska med varandra i barndomen. De fungerar som ekonomiska injektioner, lockar besökare, stärker lokala företag och ger ortens föreningar en chans att visa sin livskraft. På mindre orter fyller evenemangen dessutom en direkt samhällspolitisk funktion. Det är ett påhittat språk där man lägger till vissa extra stavelser i de svenska orden. I torsdags återuppstod Rosaladagen efter en paus på flera år. När tonåringarna visar mig videoklipp som de skrattar åt fattar jag nästan ingenting. Eller så kan man ägna sommaren åt att förundras över allt de säger som man inte förstår eller själv aldrig skulle säga. Det är därför som byafester, marknader, musikfestivaler och skärgårdsdagar inte bara håller liv i traditioner, de håller hela samhällen vid liv. Det finns en särskild kraft i gemensamma upplevelser, något som gör att en människa kan uppleva sig som en del av något större än sig själv. Det ger oss socialt syre. I en tvåspråkig region är kulturarrangemang också påtagligt konkret språkpolitik. Sommarevenemangen är mycket mer än enskilda händelser i kalendern. Ibland omfamnar en hel generation samma ”hemliga” språk, och det fungerar globalt. I bästa fall förstår jag alla ord, men sällan förstår jag poängen eller humorn. Vi kryddade vår svenska med uttryck ur filmer och tv-serier, precis som generationerna efter oss har gjort. Minna Levälahti språkvårdare på Mediespråk Låt unga tänja språket utan att vi grips av panik s I stället för att avfärda formuleringarna med att ”jag skulle aldrig säga så” har jag tänkt att om de här orden passar i den här typen av texter kan jag lika gärna börja använda dem. Evenemangen blir ett slags mjukt motstånd, ett sätt att säga att lokal samhörighet inte kan centraliseras. De är ett sätt att försvara en livsform som pressas av centralisering, urbanisering, krympande service och språklig marginalisering. Med tiden har ordförrådet utökats. I juni firade Pargasdagarna 50-årsjubileum under tre dagar. Därmed borde chanserna vara goda att utväxla fler ord än vi annars gör. Det där hemliga språket som bara några utvalda kan. De svarar på en djup mänsklig och samhällelig längtan efter gemenskap, mening och tillhörighet. För en stund skapas ett offentligt vardagsrum där människor möts över generations-, språkoch samhällsgränser. Men evenemangen är mer än underhållning. Under årens lopp har lärare och handledare kommenterat mina texter och föreslagit ändringar med ord som jag aldrig själv skulle ha valt. Efter en lång och mörk vinter behöver vi människor stimulans och samvaro. Visst ojar jag mig också titt som tätt över de ungas språkkänsla. Men de yngre generationerna har levlat upp och gjort engelskan till en ännu större del av sitt språk. På det sättet kan vi också hjälpa de unga att utvidga sitt ordförråd, utan att förebrå dem för bristande språk. Så är det oftast också i arbetslivet: man behöver först bli invigd i arbetsplatsens språk, termer och jargong
Jag kan inte låta bli att jämföra Orpos barnsliga kurragömma-lek med Sanna Marins sätt att träda fram inför kamerorna då hennes politiska motståndare och medierna valde att skapa drev. Medan Orpo lyser med sin frånvaro har de tre ministrarna Wille Rydman (Sannf.), Anna-Kaisa Ikonen (Saml.) och Karoliina Partanen (Saml) grälat offentligt om vem som bär ansvar för besluten kring FPA-ersättningarna för canceroch andra mediciner. Men den här gången kunde jag inte låta bli att kommentera denna politiska teater där privilegierade medelålders män vägrar sköta sitt jobb. Och det verkar som om Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet enbart i en begränsad utsträckning ställer kritiska frågor. Marika Kivinen sångare och doktorand i historia vid Åbo Akademi Var är Petteri Orpo. Problemet är ju att både medierna och det politiska systemet tillåter Orpos infantila strategi. (Min pappa var distriktschef för Postoch televerket under största del av sin yrkeskarriär.) Man skyller inte offentligt på den som grävt med grävskopan på fel ställe, eller på montören som kanske gjort ett misstag, utan en ledare tar ansvar, sköter problemet och går vidare. Och den mest pressande frågan är ju: Var är Petteri Orpo. Problemet med en undflyende statsminister är ju att han lämnar fältet öppet för spekulationer och konspirationsteorier. Kan någon föreställa sig att Orpo direkt skulle ha ställt sig framför kamerorna och besvarat alla frågor gällande kopplingar mellan valfinansiärer och politiska beslut som han har varit involverad i. Det finns många oroväckande element i besluten kring Garden Helsinki, men även i mediernas behandling av ärendet. Det inger trygghet. Det är svårt att inte bli cynisk, då man som medborgare tvingas följa med då Riikka Purra, Anders Adlercreutz och Sari Essayah möjliggör detta. Istället för att direkt träda fram och besvara medborgarnas, mediernas och riksdagens frågor gällande finansieringen till Garden Helsinki, valde Petteri Orpo att gömma sig och svara med tystnad. Det var ju lilla Vantaan Sanomat och Helsingin Uutiset som först tog fasta på de 35 miljoner som styrts till arenaprojektet i Tölö i Helsingfors. Fram till nästa val kommer vi antagligen att få se flera nya exempel på bristande ledarskap. Enligt en artikel som sent omsider utkommit i Helsingin Sanomat (HS 13.7) har redaktionen hittat åtminstone fyra olika problematiska aspekter med regeringens hantering av ärendet. Istället för att bära ansvar för hela samhället och samhällsutvecklingen, agerar Orpo genom sin tystnad på ett sätt som minskar människors tilltro till det demokratiska systemet. Orpos tystnad gäller ju inte bara Garden Helsinki. Åbo Underrättelser Fredag 17 juli 2026 Debatt 15. Det är omöjligt att inte snappa upp på den besvikelse och ilska som pyr på sociala medier och kommentarsfält. Vanligtvis skriver jag kolumner utgående från min egen forskning, mitt forskningsfält eller mitt skapande arbete. Jag befarar, att om den här regeringen sitter kvar till nästa vår, kommer Sannfinländarna att vara det näst största partiet i nästa riksdagsval. På engelska kallas det för ”stonewalling,” en barnslig form av självförsvar. Min pappa brukade säga att om en telefonkabel går sönder i skärgården, så är det den högsta chefen – alltså han själv – som är den som träder fram. Turerna kring Garden Helsinki får mig att undra om Petteri Orpo följer den principen. Dessutom verkar det ju finnas inexaktheter i Orpos sätt att informera allmänheten om beslutsgången. M in pappa brukade ofta citera något han lärt sig i reservofficersskolan: ”Joukkoja johdetaan edestä.” Trupperna styrs från första ledet. FOTO:CARINAHOLM s Det var ju lilla Vantaan Sanomat och Helsingin Uutiset som först tog fasta på de 35 miljoner som styrts till arenaprojektet i Tölö i Helsingfors. Det parti som tjänar mest på Orpos tystnad är Sannfinländarna. Jag undrar om vår sittande statsminister någonsin hört om ett sådant koncept, eller någonsin föreställt sig ett sådant ledarskap. Min pappa brukade också säga att innan man fattar ett enda beslut skall man konsultera regelboken. Och det verkar som om Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet enbart i en begränsad utsträckning ställer kritiska frågor. I det politiska landskap som vi lever i just nu, där högerpopulister tar precis varenda en chans att ifrågasätta och undergräva demokratin, är Orpos och hela regeringens handlande farligt. Kolumn Det parti som tjänar mest på Orpos tystnad är Sannfinländarna. Riikka Purra har ju redan utnyttjat tillfället att framställa sig som en ansvarstagande finansminister
Någonting i dessa upplägg väcker mina misstankar om en snar framtid där den politiska lobbningen i högre grad drar sig undan en rimlig insyn – samtidigt som den lockar till sig ex-krafter med öppna dörrar till de allra innersta rummen av samhällsdesignen. En sådan är Miltton-fenomenet. ”Vi är en advokatbyrå av Washington-snitt”, säger Alkio i HS, som noterar att byrån simmar bland den politiska eliten. Rådgivningsoch kommunikationsbyrån Miltton har på löpande band lyft in unga kategorier som före detta politiska statssekreterare, tidigare ministermedarbetare och jämförbara cv:n. Här i teamet som dörröppnare. Den politiska vinklingen ligger i tiden: ”Finlands problem är inte att vår vänster är för vänster utan att vår höger är för vänsterorienterad”, säger Alkio i HS. Så vilken är nivån på finländsk korruption. De sker i kraft av personliga och informella kontakter som byggs upp vid sidan av offentligheten. Det är vardag. Det är inte mycket vi kan göra åt detta – annat än att ständigt lyfta fram det osunda i detta växande frälse som äter sig in i och förändrar beslutsfattandet. Advokatbyrån har plockat in personer på tidigare nyckelposter: ex-borgmästaren Vapaavuori, ex-vd:n i EK Jyri Häkämies, ex-JK Tuomas Pöysti och tidigare EU-ambassadören Markku Keinänen. Vi har en relativ korruption som präglas av att vi är ett litet land där den politiska och den ekonomiska makten lever i en symbios som riskerar framkalla fartblindhet hos maktens aktörer. Inget är heligt. Hur lätt är det att påverka i det fördolda. För en politiker är det irriterande, om än självvalt, att komma sent på bollen. Det finns tendenser till en oroväckande förändring i påverkansklimatet. Det genererar osunda drag. Miltton beskriver sin vardag som samhällsdesign – ”en mix av kunskap om hur människor och samhällen fungerar, och vår förmåga att använda kommunikation för att påverka både beteenden och resultat.” Byrån opererar med aktörer från samtliga politiska partier – självklart: bredden är ett medel. Och vilken effekt har det på våra förväntningar på topptjänstemännens oväld och opartiskhet. Eller så kunde han göra en orbán och sprida det offentligas pengar bland släktingar och barndomsvänner. Medierna är steget före. Torbjörn Kevin Politiskt inflytande till salu FOTO:JACOBHJORTMAN s När beslutsfattandet i växande grad undandrar sig vår insyn och bedömning riskerar vi dess legitimitet. Det väckte aldrig frågan: Är det kanslichefernas sak att inta denna specifika hållning. Vi kan inte längre lita på att krafter i det fördolda påverkar mera än vad som syns utåt. Ex-statssekreterare och liknande krafter är attraktiva i ”Miltton-sfären”. Kolumn Vi toppar listor över de minst korrumperade länderna, men tro inte att vi kan slå oss till ro. (S står här för den ena butikskedjan.) Dilemmat är ju inte själva beslutet, utan de underhandskontakter som föregår dem. Han är nu finländsk spindel i Geradin Partners – en belgisk advokatbyrå som har specialiserat sig på konkurrensrätt, reglering av inom techsektorn och på statsstöd. Det gemensamma för många av dem är att de efter några år på toppen i den politiska apparaten har personliga relationer till topptjänstemän och överlag den politiska eliten. För statsministern är problemet att han hamnat på defensiven. Agera gärna misstänksam och alert medborgare. Finns här strukturer vi måste hålla ögonen på. När arenan Garden Helsinki ser ut att avancera i en exklusiv fil av statligt stöd är det lätt att peka finger mot partikamraterna Jan Vapaavuori och Petteri Orpo. Vi kan inte längre lita på att krafter i det fördolda påverkar mera än vad som syns utåt. Han har fungerat som ekonomisk-politisk rådgivare hos statsminister Matti Vanhanen och som medlem i Olli Rehns kabinett under dennes tid som kommissionär i EU. Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 16 Debatt. En dag kan det vara för sent. K orruption är ett relativt begrepp. Vi är inte på väg dit. Budgetchefen Mika Niemelä väckte i våras debatt via en frispråkig och tendentiöst ”modern” intervju i HS månadsbilaga: Alla budgetmoment ska diskuteras. Men vi får inte vara naiva. Ett antal kanslichefer uttalade sig på försommaren i ett manifest där man bland annat ansåg att vi måste skära ned på antalet kommuner. När beslutsfattandet i växande grad undandrar sig vår insyn och bedömning riskerar vi dess legitimitet. Helsingin Sanomat skrev nyligen (26.6.26) om den tidigare politiska spindeln och juristen Mikko Alkio. Makt känner igen makt. Om vi nu vore USA kunde president Alexander Stubb göra sig en förmögenhet. Att lägga några uppmaningens ord i den mentala famnen på statsministern – det är liksom en del av maktens dolda strukturer. Lägg till detta en tendens till framflyttade positioner bland vår tjänstemannaelit. Man växlar några ord, och upplever inte ens att man har lobbat i egentlig mening. (Det gäller i och för sig inte Vapaavuori, han vet vad han gör och när.) När Vapaavuori säger att han inte har kommit ihåg att följa lobbningsregistrets spelregler är jag dock benägen att tro honom. Som när politiker som sitter på flera stolar – som ”S-partiet” i lokalpolitiken – med en standardfras hävdar att de alltid jävar sig om, aldrig när, det uppstår intressekonflikter. I maktens kabinett – pluralis – stöter man på varandra i informella sammanhang. Utmärkta personer. Vi är inte där. De har praktiska färdigheter i hantverket samhällsdesign. Vi riskerar få snabbfiler för projekt som initieras och påskyndas av krafter som inte syns
Samtidigt behövs modiga politiska beslut som gör det lättare för personer med nedsatt arbetsförmåga och andra med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete, bland annat genom arbetscoachning, flexibla sysselsättningsmodeller och ett starkare stöd till arbetsgivare. Den största utmaningen är det omfattande investeringsprogrammet. Men det betyder inte att de inte kan bidra, utföra ett meningsfullt arbete eller vara en viktig del av samhället. Insändare Jag skriver om Mellersta Nylands välfärdsområde (Keusote), men samma utmaningar finns runt om i Finland. I praktiken skulle detta leda till två parallella kollektivtrafikstråk. Vi måste inse att Åbos ekonomiska utmaningar blir ännu större i och med spårvägsprojektet. Ett starkt välfärdssamhälle mäts ytterst i hur väl det skapar delaktighet också för dem vars livsväg ser annorlunda ut. För de flesta är vägen till arbete eller delaktighet inte spikrak. Pekka Vallittu Kollektivtrafiklösningar får inte försämra servicen och miljömålen Åbo Underrättelser Fredag 17 juli 2026 Debatt 17. En ändring skulle försämra kollektivtrafikförbindelserna för många invånare och göra det svårare att använda bussen i vardagen. Verksamheten är flexibel, människonära och lättillgänglig. Det är också sannolikt att alla investeringar inte kommer att kunna genomföras. De senaste ekonomiska siffrorna visar att stadens ekonomiska handlingsutrymme minskar. I Mellersta Nyland – liksom i resten av Finland – finns möjligheten att bygga ett servicesystem där den offentliga sektorn och den tredje sektorn kompletterar varandra i ett verkligt partnerskap. Om servicen försämras väljer fler bilen, vilket leder till ökad trafik och större utsläpp. Beslutsfattandet måste ta hänsyn både till miljömålen och till invånarnas behov av fungerande kollektivtrafik. Varje euro måste användas klokt. En hållbar ekonomi är grunden för god service, nya investeringar och ett livskraftigt Åbo – också för kommande generationer. Deras styrka ligger i att se hela människan, skapa förtroende och ge möjlighet att utvecklas i den takt som passar individen. Stadens nuvarande investeringsprogram omfattar ännu inte kostnaderna för spårvägen, trots att vi redan vet att det handlar om en av de största investeringarna i Åbos historia. Just därför är den tredje sektorn så viktig. Här visar den tredje sektorn sin verkliga styrka. När resurserna är begränsade måste staden ha mod att prioritera. När fokus ligger på människors resurser i stället för deras begränsningar skapas verkliga möjligheter till förändring. Därför måste varje investering granskas noggrant och prioriteras utifrån stadens långsiktiga ekonomiska bärkraft. I en situation där hushållens köpkraft fortfarande återhämtar sig vore skattehöjningar fel väg att gå. Ansvaret är splittrat mellan flera aktörer, och människor riskerar att skickas vidare mellan olika tjänster utan att någon tar ett helhetsansvar. Ett livskraftigt näringsliv stärker stadens skattebas och skapar bättre förutsättningar att finansiera den service som invånarna behöver. Erfarenheten visar att individuellt stöd, meningsfull sysselsättning och gemenskap är effektiva sätt att förebygga utanförskap. Förväntningarna är höga, men stödet räcker ofta inte till – vare sig för den enskilda människan eller för arbetsgivaren. Åbos verksamhetsutgifter uppgår till 879 miljoner euro och underskottet för innevarande år beräknas bli 27 miljoner euro. En åldrande befolkning, ökande psykisk ohälsa, långvarig arbetslöshet och den utsatta situationen för personer med nedsatt arbetsförmåga belastar välfärdsområdenas tjänster över hela landet. Alla investeringar är inte lika brådskande. Just därför är det viktigare än någonsin att stadens ekonomi står på en hållbar grund. Vi behöver ett betydligt närmare samarbete mellan välfärdsområden, kommuner, sysselsättningsområden, utbildningsanordnare och den tredje sektorn. Ansvarsfull ekonomisk politik handlar inte om att säga nej till utvecklingen, utan om att säkerställa att rätt investeringar genomförs vid rätt tidpunkt. Därför måste vi göra allt vi kan för att undvika skattehöjningar. Kolumn Å bo är en stad med starka förutsättningar för tillväxt, men den ekonomiska verkligheten kräver ett allt större ansvar. Bland dem som behöver stöd finns personer med psykisk ohälsa, beroendeproblematik, neuropsykiatriska funktionsvariationer, bristande språkkunskaper eller lång frånvaro från arbetslivet. Det är motiverat att fråga sig om detta är ett effektivt sätt att ordna kollektivtrafiken och om lösningen är hållbar ur miljösynpunkt. Ville Valkonen riksdagsledamot, medlem i Åbo stadsfullmäktige Samlingspartiet Åbos ekonomi kräver ansvar – inte skattehöjningar! s Åbo behöver fler företag, fler investeringar och fler arbetsplatser – inte högre kommunalskatt. Därför handlar det inte bara om ett regionalt problem – utan om Finlands framtid. Organisationernas kunnande måste ses som en självklar del av helheten – inte som ett komplement vid sidan om. Enligt stadens ekonomiplan uppgår investeringsprogrammet till omkring 1,4 miljarder euro under de kommande tio åren. Åbo behöver fler företag, fler investeringar och fler arbetsplatser – inte högre kommunalskatt. Den kräver tid, tålamod, stöd av någon som går vid sidan om samt möjlighet att både lyckas och ibland misslyckas. Tommi Aura | Nyland Trafiklärare och busschaufför Låt den tredje sektorn göra det den gör bäst s När fokus ligger på människors resurser i stället för deras begränsningar skapas verkliga möjligheter till förändring. Alla kommer inte att arbeta heltid på den öppna arbetsmarknaden. Samtidigt ligger investeringsnivån kvar på en hög nivå och stadens skuldsättning väntas öka under de kommande åren. Den nuvarande rutten betjänar i dag invånarna i Pargas, Kustö och S:t Karins väl. Men det förutsätter ett politiskt ledarskap som vågar fatta ansvarsfulla beslut även när de är svåra. Kollektivtrafikens mål borde vara att förbättra servicenivån och minska personbilstrafiken – inte att fatta beslut som riskerar att göra kollektivtrafiken mindre attraktiv. För många är vägen dit ändå allt annat än rak. Därför är det nödvändigt att begränsa verksamhetsutgifterna. Frågan är om vi har råd att låta bli. Motiveringen är att restiden förkortas, men samtidigt försämras de nuvarande direkta kollektivtrafikförbindelserna mellan Kustö och S:t Karins, och behovet av byten ökar. Stadens ekonomi stärks genom prioriteringar och hållbar tillväxt, inte genom att skicka notan till invånarna. Samtidigt som staden utvecklas står vi inför stora ekonomiska utmaningar som inte kan ignoreras. Därför måste vi göra allt vi kan för att undvika skattehöjningar. Ett välfärdssamhälle bygger på att alla ska känna delaktighet, kunna bidra utifrån sina egna förutsättningar och leva ett tryggt liv. En stark ekonomi byggs inte enbart genom besparingar, utan också genom tillväxt. Åbo har alla möjligheter att vara en av Finlands mest framgångsrika städer. De erbjuder arbetscoachning, frivilligverksamhet och individuellt stöd för personer som har tappat fotfästet på arbetsmarknaden eller som står inför sina första steg in i arbetslivet. Investeringar i skolor, daghem, trafik och annan infrastruktur är nödvändiga, men de innebär också ett växande lånebehov. Åbo bör vara en stad där företag vill investera, där nya arbetsplatser skapas och där det är attraktivt att etablera sig. Insändare I samband med Trafikledsverkets projekt för landsväg 180 mellan Kurkela, Kustö och Pargas planeras busslinje 801 att flyttas till den nya Pargasleden. Resultatet blir inte bara bättre möjligheter till arbete, utan också stärkt funktionsförmåga, ökat självförtroende och en djupare känsla av delaktighet. Frågan är inte om vi har råd att satsa på den tredje sektorn. Det förutsätter förtroende, långsiktighet och en insikt om att organisationerna inte bara fyller luckor i systemet. De tillför ett kunnande, ett engagemang och ett mänskligt bemötande som ingen annan aktör kan ersätta. Vi har inte råd med att projektets kostnader blir en överraskning under byggskedet, utan de måste vara så noggrant utredda som möjligt redan innan byggandet inleds. Trots detta ger dagens servicesystem inte alltid tillräckliga förutsättningar för den här typen av arbete. Organisationer och andra allmännyttiga aktörer har under årtionden byggt upp verksamheter som stöder människors väg till arbetslivet. Just därför behöver vi en ansvarsfull ekonomisk politik som stärker tillväxten i stället för att öka utgifterna ytterligare. Enligt Pargas stadsstyrelses beslut är avsikten att linje 801 ska trafikera den nya Pargasleden. Därför bör planerna för linje 801 omprövas innan beslutet genomförs. Samtidigt finns det alltför få arbetsmöjligheter med låg tröskel och alltför få individuellt anpassade lösningar. Därför befinner vi oss i ett ekonomiskt utmanande läge. Om vi vill säkerställa en fungerande service och en livskraftig stad också i framtiden måste ekonomin skötas långsiktigt och ansvarsfullt
– Finavia och Fintraffic har följt den tekniska utvecklingen inom flygtrafikledning under många år samt diskuterat fjärrstyrd flygtrafikledning i Finland, säger Henri Hansson, Finavias direktör för regionala flygplatser. Hur många personer det gäller i Åbo avslöjar Luojus inte. Pargas stads tekniska direktör Matias Jensén. Den väntas betala tillbaka sig på sikt. Det återstår att se. ● Flygledningstornet i Åbo kan användas till annat i framtiden. ”Vi samlar inte separat in avfall från engångsplast, så vi har inte uppgifter om hur stora mängder det handlar om eller hur mycket det kostar att samla upp avfallet”, skriver Jensén. – Internationellt, bland annat i Sverige och Norge, har fjärrstyrd flygtrafikledning varit en del av verksamheten i omkring tio år, säger Raine Luojus, vd för Fintraffics flygtrafiktjänst. Ändringen ska stärka beredskapen, förbättra driftsäkerheten och göra flygtrafiktjänsterna mer kostnadseffektiva för Finavia. Vad händer om den fjärrstyrda centralen i Vanda av någon anledning tas ur drift. Vad det blir är oklart. Systemet för varningar, till exempel gällande otillåtet inträde på startoch landningsbanan, förbättras. Att flygledningen koncentreras till Helsingfors-Vanda flygplats motiveras med att personalresurserna kan organiseras smidigast där. FOTO:ÅU Pargas/Kimitoön Företag som producerar engångsplast måste betala en ersättning till kommuner och städer som städar upp engångsplastskräp. I den nuvarande modellen med lokal flygtrafikledning i Åbo finns inga reservlokaler för sådana situationer, vilket innebär att förmågan att hantera störningar nu förbättras jämfört med tidigare, säger Luojus. ● Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ägs också av staten. ● Finavia Abp är statens helägda aktiebolag. Flygledning på distans blir vanligare. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo Den nya lösningen gäller också Mariehamn. Åbo och Mariehamn hör till de första flygplatserna där modellen tas i bruk. Ersättningen för att städa upp engångsplastskräp är ungefär 1,9 euro per invånare, vilket i Pargas fall skulle kunna betyda intäkter på ungefär 27 000 euro. Att göra det är ett krav för att ansöka om ersättning. Enligt avfallslagen måste företag som tillverkar engångsplast ersätta en del av de kostnader som uppstår för kommuner när de städar undan engångsplastskräp. Det innebär att flygledare leder trafiken på flera flygplatser från en gemensam central i Vanda. Arkivbild. Tillståndsoch tillsynsverket skriver i ett pressmeddelande att Finlands fastlandskommuner årligen använder ungefär 25 miljoner euro på att samla in och städa engångsplastskräp. Finavia äger det. Systemet ger flygledaren en bättre situationsbild med hjälp av sensorer. Omställningsförhandlingar har genomförts. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Snart styrs flygen i Åbo från Vanda Oklart vad som händer med flygledningstornet ● Flygledningen i Åbo, Mariehamn, Vasa, Ivalo, Kittilä, Kuusamo och Uleåborg ska skötas på distans i Vanda framöver. ÅU har inte lyckats nå Kimitoöns tekniska eller ekonomiska ledning i ärendet. Till koncernen hör bland annat Fintraffic Flygtrafiktjänst Ab som sköter flygtrafiktjänsterna. Flygledarna på flygplatserna som berörs har erbjudits jobb på den nya flygledningscentralen eller andra jobb. Pargas stads tekniska chef Matias Jensén skriver i ett sms att Pargas stad inte har ansökt om ersättning eftersom staden inte särskiljer eller bokför kostnader för att städa engångsplastskräp. Det här inkluderar bara ungefär hälften av alla Finlands kommuner, eftersom de andra inte har sökt om ersättning och därför inte heller rapporterat sina kostnader. Fintraffic svarar. FOTO:ROBINSJÖSTRAND Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 18 Nyheter. ● Fintraffic har tecknat avtal med teknikbolaget Indra Navia AS. Vem och vad ska finnas i flygledningstornet vid Åbo flygplats i framtiden. Fordonen som rör sig på flygplatsen får elektriska sändare som gör att flygledaren kan se dem i systemet även vid dålig sikt utomhus. Om några år styrs flygledningen i Åbo på distans. Kalle Grönroos kalle.gronroos@aumedia.fi Pargas och Kimitoön går miste om tiotusentals euro Finlands kommuner använder miljontals euro för att hantera engångsplastskräp, men företagen som tillverkar engångsplast står för en del av kostnaderna. Flygledningen flyttar till Vanda. I koncernen ingår bolaget Airpro Oy. Även om bara hälften av Finlands fastlandskommuner har ansökt om ersättning, står de för över 90 procent av hela Finlands befolkning. Men vad händer om flygledningen i Vanda av någon orsak slås ut. – I undantagssituationer säkerställs den fjärrstyrda flygtrafikledningen i reservlokaler. Åbo, Hangö och Raseborg finns med på listan. Den nya lösningen gäller också Mariehamn, Vasa, Ivalo, Kittilä, Kuusamo och Uleåborg. Pargas och Kimitoön tar inte vara på chansen. Det här motsvarar ungefär stadens årliga budget för all avfallshantering av allmänna områden, skriver Jensén. För att kommunerna ska få de här pengarna, måste de ansöka om ersättningen. FOTO:NORAHANSÉN Distansflygledningen blir allt vanligare internationellt och landar nu i Finland, enligt Henri Hansson, Finavias direktör för regionala flygplatser. Koncernen sköter Helsingfors-Vanda flygplats och flygplatsnätverket. ● Projektet startar i september och den nya lösningen tas i bruk stegvis mellan 2030 och 2032. Totalt kostar investeringen cirka 20 miljoner euro. Pargas och Kimitoön har inte sökt om ersättning av företag som producerar engångsplast, fast det här kunde betyda femsiffriga intäkter för bägge kommuner
Bakom initiativet står Cynthia Brunow, som tillsammans med Katarina Brinkén och Nica Yoffe har målat och dekorerat hållplatsen. – Vi hade ballonger och några flaskor bubbel. Den fick också en skylt och en anslagstavla. Allt gick ändå inte förlorat. På så sätt lever en del av den gamla hållplatsen vidare i den nya. För flera år sedan fick Brunow idén att rusta upp den gamla hållplatsen i Mossala. Åbo Underrättelser Fredag 17 juli 2026 Nyheter 19. Några månader senare fick Mossala en ny busshållplats, som bekostades av föraren som hade kört sönder den gamla. Alla känner mig här. Genom de tre tillfällena samlade de sammanlagt nästan 12 000 euro in till cancerforskning. Det är en ansenlig skara på en ort där Brunow uppskattar att omkring 40 personer bor permanent. Också den handgjorda träskylten med ortens namn räddades. Om du kontaktar någon i Houtskär kan du bara säga att du känner Cynthia. År 2022 fick den dekorerade busshållplatsen ett abrupt slut. Vid invigningen av den nydekorerade busshållplatsen stannade en buss till och några barn fick åka en liten tur längs vägen och tillbaka. – Jag försöker alltid göra saker som ger Houtskär publicitet. – Den ser helt fantastisk ut, det gör den verkligen, säger Brunow. Det är väl lite sentimentalt, säger Brunow. – Några av ortsborna sade att det är fint att också en del av den gamla busshållplatsen finns kvar. FOTO:FABIANKARLGREN Houtskär En påkörd busshållplats, återanvända måsar och några års väntan. Efter att ha bott i Spanien flyttade hon permanent till Houtskär 2014. Nu har busshållplatsen i Mossala fått nytt liv – tack vare Cynthia Brunow och två andra ortsbor. Hon har bland annat varit med och ordnat tre upplagor av evenemanget ”Crazy Raft Race” (ungefär galet flottrace) i Houtskär. En bil körde av vägen mitt i natten och rakt in i hållplatsen, som krossades mot en stolpe. FOTO:CYNTHIABRUNOW Bussen som syns på bilden är den ordinarie busslinjen som förbinder Houtskär med resten av regionen. De känner mig som den galna damen. Mossala ligger längs Skärgårdens ringväg, och under sommaren är trafiken livlig. Det var verkligen trevligt, säger Brunow. I juli 2022 blev den påkörd och så svårt skadad att den inte gick att reparera. – Det är nästan som en motorväg här på sommaren, med husvagnar, motorcyklar och cyklar. Sedan dess har Brunow varit inblandad i flera projekt på och om Houtskär. De räddade måsarna och träskylten har nu fått en plats på den nya hållplatsen, som har dekorerats i en helt ny utformning. Hon fick färgen bekostad av Mossala fiskelag. – Min man sade: ”Ingen annan är så galen som du.” Men nu kan man se vackert målade och dekorerade busshållplatser runtom i Houtskär, säger hon med ett skratt. Föraren klarade sig, men busshållplatsen förstördes. Det var riktigt trevligt, säger Brunow. – Jag kom hit på ett familjebröllop och blev förälskad i brudens pappa. Snacka om en historia! Och det är sant dessutom, säger hon. Brunow är född i Storbritannien, med brittisk mamma och pappa från Pargas. När resterna av hållplatsen röjdes bort såg några ortsbor till att rädda de delar där Brunow hade målat måsarna – Mossalas emblem. År 2019 skrev Brunow dessutom boken ”Ingen potatis, ingen mat” som handlar om potatis och potatistraditioner i Houtskär. Den nydekorerade busshållplatsen i Mossala, Houtskär invigdes nyligen efter att arbetet med den blivit klart. Natalie Skogman natalie.skogman@aumedia.fi Måsarna räddades – nu pryder de nya busshållplatsen i Mossala Mossalaborna Katarina Brinkén, Cynthia Brunow och Nica Yoffe har tillsammans piffat upp busshållplatsen i Mossala. Åskvädret tros ha hållit en del besökare borta, men under själva firandet höll regnet sig undan. – Jag får galna idéer ibland. Vi vill att fler människor ska komma hit och bo här, särskilt unga människor. Omkring 20 personer deltog när den färdiga busshållplatsen invigdes söndagen den 12 juli. Hållplatsen målades i rött och vitt och pryddes med målade måsar på kortsidorna. Alla som körde förbi saktade in, tutade och vinkade. I år var det slutligen dags. Efteråt uppmuntrade Brunow andra Houtskärsbor att göra samma sak med sina busshållplatser. FOTO:FABIANKARLGREN Cynthia Brunow målade och dekorerade den ursprungliga busshållplatsen i Mossala i maj 2018. Eftersom hållplatsen är tillverkad av galvaniserat stål behövde man vänta några år på att metalllen skulle vädra innan den kunde målas och dekoreras
Folk av alla kön och åldrar och mer än hundra nationaliteter ingår i klientelet. På buffén gäller det att kombinera uppfinningsrikedomen med en känsla för traditioner. Ändå händer det att något tar slut, och då blir det lätt ramaskri. Vem åker Sverigebåt idag. Viking Glory har precis angjort hamnen i Åbo. Under årets Alandia Cup på Åland snusade man på maxtaket med 2 700 resenärer. På båten ser hon fram emot maten. Det gäller att vara alert och beredd att improvisera, förklarar köksmästaren Oula Hänninen. Till vardags bor hon i Frankfurt och det är 50 år sedan hon senast besökte Åland. Bland kryssningsresenärerna brukar de äldre dominera i början av veckan, medan klientelet föryngras mot veckosluten. Somliga rätter ska alltid finnas – som räkor och köttbullar. Sedan dess har hon längtat tillbaka och nu har hon äntligen fått till det. – Vi har ett fantastiskt team! Jag kom hit på sommarjobb 2014 och här är jag ännu, skrattar han. – Det jag gillar med att jobba här är att du har hela restaurangvärldens spännvidd på en enda båt. Framförhållningen blir en utmaning i ett sådant läge. Mathelheten på ett kryssningsfartyg består av många olika bitar som måste fungera ihop. – Vi brukar åka till Åland så gott som varje år och nu fick vi lust att göra det igen, förklarar mamma Linda Spennert. En cykelsemester hägrar. På en buffédukning går det åt mellan 40 och 60 kilo potatis. Några spikade planer har de inte, men enligt Sandy Dahlgren är Mariebad i Mariehamn ett måste. Karlsson betonar styrkan i gemenskapen. – Vi tänker njuta av resan. Medan vi pratar har vi rört oss från buffén till ett väldigt diskrum, ett ännu större kök och ut i restaurangsalen. Familjen Spennert från Ekenäs skippar cyklarna men siktar också på Åland. Det är normalt för en sådan dag, menar Daniela Huldin, som jobbar i båtens information. Och så är vi ganska uppfinningsrika. För planeringen av maten svarar ett team med representanter från alla rederiets båtar och folk från olika segment i restaurangpersonalen. Speciellt ser man mycket familjer och bilburna. Familjens minsting Ellali Spennert har redan hittat sin favoritplats på båten. Enligt Johanna Boijer-Svahnström, kommunikationsdirektör på Viking Line, är sommarens bokningsläge normalt. Inne i terminalen halvsover tonårstjejerna Neea Valtonen, Aada Hokkala och Peppi Hokkala. Folk hittar fortfarande till Sverigebåten, men ofta i sista minuten På extempore familjetrip till Åland. Fartyget har kapacitet för 2 800 passagerare. Det är högsäsong på färjorna och många åker på semester både österut och västerut. Man bunkrar ofta både i Åbo och i Stockholm. De ska till Pitbulls konsert i Stockholm. Hur bibehåller kryssningsfartygen sin lockelse och vad innebär det att frakta tusentals människor till havs. Men det behövs också variation enligt säsong. Elliot Spennert, Sandy Dahlgren, Linda Spennert och Ellali Spennert njuter av sol och havsluft ute på däck. Just nu är cajunkryddade jätteräkor och sik gravad i dillsurmjölk pop. På den här överfarten, en måndag i juni, har fartyget drygt 1 600 passagerare. – Det är här, säger hon, och klappar på bänken hon sitter på ute på soldäck. Beslutet att åka fattade de bara ett par dagar före avfärd. Mängderna och det faktum att man befinner sig på en båt kräver noggrann planering och fungerande b-planer. Det brukar kockar vara, skrattar Hänninen. – Men folk har också förståelse för att det är en båt. Någon typisk resenär existerar inte. Morgonsolen tittar på medan småtrötta, tungt lastade resenärer byts ut mot nya, ivriga. Det är skönt att komma bort från vardagen, förklarar Valtonen. Som kock får du vara mångsidig och tänka brett, säger Hänninen. Fredag 17 juli 2026 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Folk reser, men beslutet fattas i sista minuten. Under sommaren jämnas dock åldersfördelningen ut. FOTO:FREJARUDELS Åbo Bollhav, buffé, bingo och ölrally har fått folk att korsa Östersjön i decennier. Färjan är ett färdmedel denna gång, men alls inget nödvändigt ont. – Varje morgon börjar vi med att kolla passagerarlistorna. Åland har lockat Hilkka GörischMetsälä ut på havet. – Vi kan också dryga ut med varor från Mariehamn vid behov, säger chefskocken Emil Karlsson. På så sätt drar man maximal nytta av den kunskap som finns i firman och upprätthåller ett gemensamt grundsortiment. Att folk bokar sina resor allt senare är ett mönster man vittnar om på Viking Line