22 Upp till 17% egenförmån och 5% S-bonus. Nummer 115. Ny vdstol för Calle JAN-OLE EDBERG ISABEL NORDBERG Sidan 16-17 Projektanställd vill se fler som flyttar till naturnära skärgårdssamhälle. EU-PROJEKT Sidan 18-19 Sommarjobb i Palestina Stora förväntningar på nya färjan. 18 Öppet dagligen juni-augusti Midsommar afton 23.6: Buffé 11-18, pris 22€ Maailman Pienin Bilebändi kl. PARGAS-NAGU Lyckad Elektrapremiär Sidan 4-5. 17 juni 2017 Vecka Lösnummer 2,20 euro. AFM [A] Peter Ekblad 040 581 1894 Midsommar dagen 24.6: Buffé 11-18, pris 22€ Badfellas Trio kl. HOUTSKÄR Sidan 3 Lugnet ska locka inflyttare Många vill låna båt Åbobon Ida Kreutzman hoppas lära sig mycket nytt i Betlehem i sommar. 24. Årgång 194. 19 Midsommar brasa kl. Nu ska köerna bli kortare, hoppas passagerarna. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Fastighetsförmedling i Pargas och skärgården
CO 2 -utsläpp 127g/km. GLC 350 e 61 342 € CO 2 -utsläpp 59 g/km Mercedes-Benz A-Klass Finland 100 Edition 27 998 € Din förmån 3 891 € VEHO ÅBO Vesilaitoksentie 1 21200 Raisio 010 569 2880 Öppet Må–fre 9–18, lö 10–16 Service Må–fre 7.30–18 010 569 8080 veho.fi/varaus Lita alltid på märkesservice. Provkör en A-Klass eller GLC och ta chansen att vinna en F1-resa till Abu Dhabi och heja på Valtteri Bottas! Läs mera på mercedes-benz.fi/kilpailut. GLC 220 d 4Matic Premium Business helhetspris från 59 627,23 € (inkl. Priset samma från fast linje/mobiltelefon. ÅU NYHETER LÖRDAG 17 JUNI 2017 2 Made in Uusikaupunki. Tusen nya bilbyggare inleder sitt arbete på orten under detta år. moms, beräknade bilskatten och leveranskostnader 600 €). Serviceavtal för 3 år med fast månadskostnad från 34 €/mån. 010 569 8080, veho.fi/varaus veho.fi Samtalspris till 010-nummer: 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min. EU-snittförbrukning 2,5 l/100 km. Serviceavtal för 3 år med fast månadskostnad från 27 €/mån. Kördatorns språk: engelska. (inkl. Mercedes-Benz GLC och A-Klass Finland 100 Edition. Mera information www.mercedes-benz.fi. CO 2 -utsläpp 59g/km. moms 24 %). A-Klass Finland 100 Edition helhetspris från 27 997,57 € (inkl. Bilarna på bilderna är specialutrustade. moms, beräknade bilskatten och leveranskostander 600 €). CO 2 -utsläpp 129g/km, EU-snittförbrukning 5,5 l/100 km. EU-snittförbrukning 5,5 l/100 km. moms, beräknade bilskatten och leveranskostnader 600 €). Mercedes-Benz GLC SUV är det andra mästerverket från bilbyggarna i Nystad. Nystad har varit centrum för A-Klassens produktion i åratal. GLC 350e 4Matic Premium Business laddbar Hybrid/bensin helhetspris från 61 342,26 € (inkl
Houtskär har idag omkring 500 invånare och lider som resten av skärgården och landsbygden av en viss avbefolkning. Helmiö och hans fru spenderade efter det ofta sina somrar där tills de bestämde sig för att flytta dit permanent för åtta år sedan. ÅU NYHETER 3 LÖRDAG 17 JUNI 2017 Vill locka fler till Houtskär Under ett halvår har Jami Helmiö jobbat på ett tvåårigt projekt att locka fler personer till Houtskär. Fem personer är ungefär en procent av befolkningen. Tre barn kan göra skillnad på om en tjänst tillsätts eller inte inom skola och dagis. – Jag tror inte det finns någon tryggare plats i Finland för ett barn att växa upp. – Jag tänker att det bästa sättet är att prata med ortsborna om olika möjligheter att locka hit mera människor. Sen en sommar så fanns det bara ett permanent boende att hyra, så då blev det så här. Ett problem vi har haft är att det finns för lite bostäder att flytta till. •. Säsongerna blev längre och längre. I staden finns det alltid bakgrundsljud. Helmiö har sitt kontor invid den gamla kommungården. Flyttade till Houtskär 2010 •. – Ett problem vi har haft är att det finns för lite bostäder att flytta till. – Houtskär är en väldigt unik plats, säger Helmiö. Jag vill visa upp vad som finns på Houtskär så folk får se en levande skärgård. Arbetar som projektanställd av Houtskärs Kulturgille •. HAN TYCKER OCKSÅ att han får bättre kvalitetstid med sina vänner ute i skärgården. – Det finns en bild av att det inte finns något här ute, den stämmer inte. Bosatt i Hyppeis •. Man måste vara lite finkänslig när man kommer in på människors privatliv. När mina vänner kommer på besök hit så stannar de hela helgen, då hinner man verkligen umgås. – Men det är lite känsligt, vissa hus används bara ibland och vissa kan vara arvegods. Houtskär har idag kring 500 invånare. – Det blev svårare och svårare att varje höst flytta tillbaka till Åbo. Kommer ursprungligen från Åbo •. HOUTSKÄR HAR IDAG bland annat två butiker, bibliotek, bank, skola och daghem. Redan det gör skillnad. HELMIÖ HOPPAS under sitt tvååriga projekt locka både företag och personer till Houtskär. Helmiö berättar att de som bäst håller på att inventera hur många tomma hus som finns på Houtskär. Johan Bergman 0407173796/nyheter@aumedia.fi Jami Helmiö •. Här är det verkligen tyst och lugnt. Jami Helmiö jobbar med ett projekt för att locka fler inflyttare till skärgårdsidyllen.. Bor med frun Sini jobbar som frilansöversättare, sonen Nooa, 6 år, och två huskatter. DET VAR EN KOMPIS sommarstuga som förde Helmiö till Houtskär första gången. DET FINNS MYCKET att göra för att få Houtskär att bli en mer attraktiv ö att flytta till. – Alla är välkomna, men jag nöjer med om några flyttar hit. Redan i november startade han ett idécafé på kontoret. För Helmiö är lugnet och naturen det som håller honom kvar på Houtskär. – Det var först när jag flyttat hit som jag verkligen förstod vad tystnad är. – Vi har också ett väldigt aktivt föreningsliv. Ett problem vi har haft är att det finns för lite bostäder att flytta till. » » Jami Helmiö leder projekt med målet att öka invånarantalet i Houtskär. – I Åbo kanske man tar en kaffe på staden en gång i veckan. Så det behövs väldigt lite för att göra stor skillnad här ute. JOHAN BERGMAN FLER FÅR PLATS. Houtskär är också en väldigt trygg plats menar Helmiö
uthyrning finns på Runsala och i Nådendal •. I specialfall kan man hyra en båt längre än fyra timmar men det är väldigt ovanligt. Då verksamheten startade förra året marknadsfördes den inte så mycket, ändå hade Låna runt 1000 bokningar under sommaren. Bokningar till andra platser än Saaro udde är möjligt, och under sommaren kan man delta i utflykter från Runsala till Aura å. EFTERSOM uthyrningen är på en strand är det lätt för kunden att själv variera hur utmanande sporten är. Där finns det en båtuthyrning liknande den här, men något liknande finns inte någon annanstans i Finland, berättar Lånas marknadsföringschef Christian Juup. Utstyrseln får man välja själv, men kläder anpassade till simning är rekommenderade eftersom det finns en risk att man tappar balansen och faller i. I Åbo kan man testa aktiviteten på sommaren från maj till augusti. Båtarna går på elektricitet för att ge upplevelser utan att förstöra naturen. De enda kriterierna för att få hyra en Lånabåt är att man är myndig och nykter. – Idén kommer egentligen från Danmark. •. Under sommaren ordnas utflykter från Runsala till Aura å. SUP-BOARDING har blivit speciellt Sup-boarding i Åbo •. Brädorna kan hyras på nätet, per telefon, eller om det är bra väder kan man hyra en bräda direkt på stranden. – Batteriet håller i minst åtta timmar men det är bättre att inte riskera något, säger Juup. Reservera på nätet eller på plats •. – En gång paddlade en med stor munktröja och föll tre gånger i det åttagradiga vattnet, berättar Veeti Ossi. Vi har kollat upp vilka möjligheter som finns i sommar. 20 euro per timme •. Själva paddlingen i sig är ganska tung, särskilt om det blåser, så det gäller ändå både att ha balans och att kunna ta sig framåt. Låna öppnade vid valborg både i år och i fjol och i år har de redan fått in 300 bokningar sedan de öppnade. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 17 JUNI 2017 4 Bra flyt i vattnen runt Åbo Vi har alla sett Aura å från strandsidan, men hur många har sett Åbo från ån. För aktiviteten behövs en bräda och en paddel. EFTER en kort tur på ån märker vi hur annorlunda det är att se Åbo från det perspektivet. passar alla åldrar och vem som helst » » Möjligheterna till att åka omkring i Aura å och i närliggande vatten blir fler och fler. – Det är mest Åbobor som hyr båtarna, just för att få ett nytt perspektiv, säger Juup. Det är en 10 kilometer lång sträcka.. Båtarna är lätta att styra och behöver man hjälp med att få ut båten så hjälper personalen till. – Ifall man känner sig osäker kan man paddla vid stranden så man bottnar ifall man faller i. ÅU åkte vidare ut till Saaro udde i Runsala för att testa en så kallad supbräda. ”Sup” står för stand up paddling och är en aktivitet då man stående paddlar sig fram på en flytande bräda. ÅU testade ett par av dem. Känner man för det går det också bra att fara längre ut, förklarar Rantala. Under de senaste åren har möjligheterna att ta si fram i Aura å för de som inte har egen båt ökat. ÅK PÅ SUP-UTFLYKT. Gruppbokningar och dagsutflykter till olika platser, exempelvis Aura å. Flytväst är inte ett måste eftersom brädan räknas som ett flytande hjälpmedel, men ifall man ändå vill ha flytväst är det möjligt TRENDEN startade i Hawaii för cirka fem år sedan, berättar ägaren för Sup Rental Turku, Valtteri Rantala som själv drivit verksamheten i fyra år. Veeti Ossi på stranden den tiden folk har bokat en tur. Båtarna kan hyras från en timme till fyra timmar. Efter en kort introduktionskurs av instruktören Veeti Ossi får vi ge oss ut på havet för att paddla. NEDANFÖR Lilltorget finns sedan två år tillbaka båtuthyrningen Låna
» » Något för den som vill testa på något väldigt annorlunda. Samma priser som i buss gäller för vattenbussen. Startar från Martinsbron och åker till folkparken på Runsala. Man kan välja mellan att bara njuta på terassen eller ta en båttur. Bada balja i Aura å VID å-båten Katarina kan man hyra en badtunna att flyta omkring på ån i. Båten var lättstyrd och de enda kriterierna för att få hyra en båt är att man är myndig och nykter. Båtarna går på elektricitet •. – Baljan kom först till Åbo men nu för tiden finns det också två baljor i Helsingfors, berättar Mari Torni som jobbar på Katarina. Därifrån kan man sedan paddla in till stan. Ossi påpekar att de som inte kommer från Åbo, men hört om sup-boarding innan, ofta söker fram aktiviteten på internet och hittar uthyrning i den åboländska skärgården. I badtunnan finns plats för åtta personer och en kapten. Jakke Jokilautta, en krogbåt som åker omkring mellan olika hållplatser på ån. Trots det höga priset är badtunnan populär. Idén kom från en liknande uthyrningsfirma i Danmark •. Ägaren Valtteri Rantala och Veeti Ossi som jobbar på uthyrningen i sommar. Det är en 10 kilometer lång sträcka. ÅU 5 LÖRDAG 17 JUNI 2017 ÅBO NYHETER Bra flyt i vattnen runt Åbo ISABEL NORDBERG MATILDA SAARINEN ISABEL NORDBERG ISABEL NORDBERG ISABEL NORDBERG ÅK PÅ SUP-UTFLYKT. ÅU TESTAR. Matilda Saarinen 040-7192282/nyheter@aumedia.fi Andra sätt att ta sig fram på ån •. Vattenbussen, en del av Fölis verksamhet. MATILDA SAARINEN Vad är Låna. Båtuthyrningsfirma vid åstranden nedanför lilltorget •. BADA I ÅN. Ofta kan man se tunnan flyta omkring på kvällar och veckoslut. Kanot, kanotuthyrning finns vid Hallisforsen. Men under veckoslut och då folk har semester bokas den även dagtid. – Populärast är den förstås på kvällar, säger Torni. HYR UT BRÄDOR. Under sommaren ordnas utflykter från Runsala till Aura å. LÅNA BÅT. NU FINNS ÄVEN en balja som kan transporteras vart som helst ifall man inte känner för att guppa omkring i ån. BALJAN KAN hyras på nätet och kostar mellan 190 och 240 euro. •. •. SUP-BOARDING. Ett enkelt sätt att sola och träna samtidigt. •. Isabel Nordberg 0451162844/nyheter@aumedia.fi Matilda Saarinen 0407192282/nyheter@aumedia.fi. Låna har funnits i två år •. Reservationer görs på nätet populärt bland Åboborna men också turister hittar ibland fram till deras uthyrning
På söndag då vi ska hem får vi se hur det fungerar, men jag hoppas att vi inte behöver köa så länge. Först in är Sofia Svahnström som får en batteridriven mobilladdare av Rosin. Här känns inga skakningar och vibrationer som på Sterna och Falco och det enda ljud som hörs är ett sakta surr från propellermotorerna. Christopher Kari dirigerar bilarna ombord på Finferries nya hybridfärja som började trafikera mellan Pargas och Nagu i går.. I huvudsak körs Elektra med elektricitet. I och för sig är det inget konstigt med det. ELEKTRA KOMMER till en början att fungera som extra färja och kör ännu inte enligt någon tidtabell. Flera bilar kör ombord, men färjan med en kapacitet på 90 bilar blir inte ens halvfull. – Hela konceptet är fantastiskt. Pargas stadsstyrelseordförande Mikael Holmberg råkar befinna sig ombord och också han är imponerad av den nya färjan. Den tidtabellsmässiga trafiken sköts av Odil och Falco och Elektra kör då det bildas kö. Nästa vecka är det tänkt att hon sätts i ordinarie trafik. BOMMARNA går upp och däcksaren Christopher Kari dirigerar bilarna ombord. – Det första man märker är hur tyst och vibrationsfritt hon går. Färjan har också tre dieselmotorer som kan användas vid till exempel svåra isförhållanden eller vid strömavbrott. Men på lång sikt tycker han att det behövs en fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu. Elektra laddas varje gång hon anlöper hamnarna i Prostvik och Lillmälö. FÄRJAN KOMMER till Nagusidan. Hon har erfarenhet av att sitta i färjkön och hoppas nu att Elektra gör att kötiderna blir kortare. Efter midsommaren ska också Sterna som i måndags rammade färjfästet i Lillmälö vara i trafik igen. – Färjan är bara ett sätt att skjuta problemen på framtiden och den är bara en tillfällig lösning. Tystnaden och kapaciteten imponerar på bilisterna. Trafikmängderna ökar hela tiden och jag » » Finferries nya hybridfärja Elektra har inlett trafiken mellan Pargas och Nagu. Det som gör den här kön extra speciell är att de bilar som står i backen är de första som får åka över till Nagu med Finferries nya eldrivna hybridfärja Elektra. NÄR FÄRJAN väl är igång är tystnaden och den lugna och stabila gången påfallande. Lastningen och lossningen sker smidigt och medan bilarna kör av och på färjan, laddas Elektras 160 batterier med en gigantisk stickkontakt från land. Här finns också tillräckligt med utrymme och det kommer säkert att minska på köerna. Han tycker det är positivt att färjan nu äntligen är i trafik och också han tror att köandet kommer att minska. De tekniska lösningarna och utrymmet är någonting som man verkligen uppskattar. NAGUBON NIKLAS LINDQVIST kör ombord. VÄLKOMMEN OMBORD. ÅU NYHETER PARGAS LÖRDAG 17 JUNI 2017 6 Elektra äntligen i bruk – får beröm av användarna Strax före klockan halv tio på fredagsmorgonen har det bildats en liten kö vid färjfästet i Lillmälö. Susanne Virtanen är på väg till stugan på Åvensor. Ombord på däck står välkomstkommittén bestående av Finferries vd Mats Rosin, projektchef Kaj Jansson och Finferries informationschef Jutta Valkeinen. Bland passagerarna finns bland andra Ulf Grannas på väg till sommarstugan i Houtskär. Och oberoende av broplanerna så behövs det mera färjkapacitet. Alla har orsak att vara nöjda och glada. – Visst är den fin och stor. Provkörningarna har förlöpt väl och trion är lugn och glad att färjan nu äntligen är redo för sin premiärtur
Jansson har en bakgrund som teknisk chef och direktör vid Viking Line. Han är imponerad av Elektra. Susanne Virtanen är på väg till stugan på Åvensor. •. Elektra har plats för 90 bilar på fem filer. Han är nöjd med hur premiärturen med Elektra har gått. ÅU 7 LÖRDAG 17 JUNI 2017 PARGAS NYHETER Elektra äntligen i bruk – får beröm av användarna Elektra •. Dieselgeneratorernas effekt: 3×420 KWe. Pargas stadsstyrelseordförande Mikael Holmbergs första intryck av färjan är att den går så tyst och stilla. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi/040-587 3759 MINIATYR. NÖJD. Niklas Lindqvist tycker det är fint med Elektra, men han hoppas fortfarande på en fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu. STUGGÄST. Landsvägsfärjan Odil t.h. Sammanlagd längd på körfilerna: 450 meter. Allt har gått som planerat och färjan motsvarar de förväntningar som Finferries har haft på nybygget. Han har tidigare ansvarat för åtta fartygsbyggen. •. Ulf Grannas besöker sommarstugan i Houtskär så gott som varje vecka. •. BRETT DÄCK. Kaj Jansson har som teknisk chef och direktör vid Viking Line ansvarat för åtta fartygsbyggen. Hon räknar med att kötiderna blir kortare tack vare den nya färjan. Batteripaketens effekt: 1MWh. PROJEKTCHEFEN. Bredd: 15,2 meter. ser ut som en leksaksfärja vid sidan av den nästan 100 meter långa och 15 meter breda Elektra. ”På söndag när vi ska hem får man se hur det går.” FRÅN NAGU. Djupgående: 3,5 meter. Nu kör vi utan tidtabell och testar att fungerar i praktiken och besättningen får en möjlighet att köra in sig. – Det är alltid en lycklig stund att göra den första officiella resan. •. Hittills har allt gått hur bra som helst. ”Det är alltid en lycklig stund att köra den första officiella resan.”. Längd: 97,92 meter. •. KIM LUND SE VIDEO FRÅN ELEKTRAS PREMIÄRTUR PÅ ÅU.FI>VIDEO tycker att man bör jobba aktivt för en fast väg. EFTER DE TVÅ FÖRSTA turerna kan projektchef Kaj Jansson andas ut. ”Hela konceptet är fantastiskt”
ÖSTERSJÖPROJEKTET HAR i år fem kategorier genom vilka man kan ansöka om finansiering. Projektets ansökningstid har redan börjat. – Men det finns också kategorier för lokala vattenprojekt och mätbara projekt som till exempel hur man minskar fosforutsläppen i vattendragen, säger Salonius. . Ytterligare information om projektet finns på adressen www.balticseaproject.org » » Ålandsbanken delar ut 400 000 euro till de bästa projektidéerna. KIM LUND. I år delar banken ut 400 000 euro till de bästa projektidéerna. Motionsklassen utan tidtagning startar mellan kl. BANKEN HAR sedan 1997 engagerat sig i skyddet av Östersjön. Målet med Ålandsbankens Östersjöprojkekt är ett friskare Östersjön. Döda zoner täcker redan delar av havsbotten som en konsekvens av övergödningen. Privatpersoner, skolor och organisationer kan ansöka om finansiering för att skydda Östersjön. Vinnarna väljs ut genom en allmän omröstning och med hjälp av en jury som består av flera miljöexperter. Under de senaste åren har satsningen breddats i form Österprojekt där man söker idéer som leder till ett friskare hav. Start kl.12.00. NUTIDSKONSTENS 20 NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA TOPPNAMN STÄLLER UT I LOGOMO 10.6–13.8.2017 Nutidskonst möter Logomo då 20 toppkonstnärer från både Finland och övriga världen presenteras i det nybyggda unika utrymmet i Logomo. Ilkka Paananen, vd i spelbolaget Supercell, kommer att utvärdera projektidéer tillsammans med bland andra Niklas Zennström, som är medgrundare av Skype. – Vi hoppas få in många ansökningar. Till en början via miljökontot, som fortfarande är i bruk men under namnet Östersjökontot och där banken donerar en summa som motsvarar 0,2 procent av besparingarna till ändamål som kan förbättra Östersjöns tillstånd. Östersjöprojektet fick i fjol 140 ansökningar, en ökning med på 63 procent jämfört med året innan. SOMMARUTSTÄLLNINGEN OCH RESTAURANG KITCHEN HÅLLER ÖPPET VARJE DAG KL. Pizza Race besegra Anne-Mari Hyryläinen och vinn en pizza! Mera information och förhandsanmälning: www.naguif.net Arrangör: Nagu IF Välkomna att delta i det XLIV Möviken runt-loppet som arrangeras lördagen den 1.7. De mest innovativa och inflytelserika projekten får finansiering eller expert hjälp. 2017 i Nagu. ANSÖKNINGSTIDEN PÅGÅR fram till den 30 september. GRUMLIGT OCH GRÖNT. 11-18 BILJETTER 9 € www.logomo.fi Nya innovationer efterlyses för att skydda Östersjön Ålandsbanken fortsätter att finansiera goda idéer som resulterar i ett friskare Östersjön. Jan-Ole Edberg 050-4342457/ jan-ole.edberg@aumedia.fi . Ålandsbanken har hittills donerat 1,6 miljoner euro till förmån för miljön och Östersjön, som är ett av världens mest hotade hav. Övergödningen leder till att algerna trivs. – Vi uppmuntrar alla att delta för ett friskare hav, alla idéer är välkomna, säger Salonius, som är juryordförande i Östersjöprojektet. ÅU NYHETER LÖRDAG 17 JUNI 2017 8 H, H35, H45, H55, H65, H17, P15, P13 D, D35, D45, D50, D60, D17, F15, F13 11 km, Nagu sportplan, Parkvägen 24 Start för tävlingsklasserna kl. Också från Åboland som via Skärgårdshavet har en nära anknytning till Östersjön, säger Anne-Maria Salonius, direktör på Ålandsbankenför affärsområdet Finland. 12.00 MiniMöviken för barn under 11, F/P11. I fjol fick nio projekt dela på 200 000 euro. Vinnaren tilldelades 80 000 euro för sitt projekt som renar läkemedelsrester och andra skadliga ämnen ur avloppsvatten. En ny kategori är digitala innovationer. 11-12. Sommarutställningen ordnas i samarbete mellan Logomo och MAKASIINI CONTEMPORARY och som kumpan fungerar restaurang Kitchen som betjänar besökare under hela sommarutställningen
Framför allt är hon nyfiken på historier om mord, gastar och häxor i Nagu och Korpo. Hon jobbar delvis på Pargas hembygdsmuseum och delvis på Sagalund i Kimito. Till exempel finns historien om Henrik Gardeling från Kimitoön som blev mördad av sin fru och hennes älskare, prästen Florin. – Båtlaget förliste utanför Salmis och de ropade på hjälp. Bara en person ur båtlaget klarade sig. ÅU ÅBOLAND NYHETER 9 LÖRDAG 17 JUNI 2017 Nu nystas Åbolands mörka historia upp I sommar börjar kartläggningen av åboländska mordoch spökhistorier då projektet ”Det mörka Åboland om spöken, mord och häxor” tar fart. Inspiration till projektet kom på ett seminarium förra hösten där en inbjuden gäst från Östergötland berättade om det mörka och mystiska Östergötland, berättar museiamanuens Anne Bergström. Vi tänkte att vi kunde göra ett liknande projekt i Åboland men i mindre omfattning. Oftast handlar det om mördade bebisar som går igen, säger Honkasaari. Nu samlas muntliga historier och sägner in för att i förlängningen resultera i en publikation, en elektronisk karta och en utställning på Åbolands museer. ANDREA SÖDERGÅRD På Utö hittade vi inga spökhistorier och orsaken till det är att folket på ön var utbildade lotsar som då motsvarade en akademisk utbildning.. – På Kimito finns det gott om gastar och massa historier om tomtar och spöken. FORSKAR I MORD OCH GASTAR. Det hände att någon kvinna mördade sitt nyfödda barn eftersom hon inte kunde ta hand om det. SKRÄCKHISTORIER OCH mordskrönor kan fungera som titthål bakåt i historien, men Honkasaari är försiktig med att dra paralleller mellan dagens och dåtidens rättssystem. Ännu värre var det om barnet var odöpt. Sedan 1600-talet har fyra kvinnor bränts på bål i Pargas som straff för att ha dödat ett nyfött barn. Det var inte bara viktigt att förövaren skulle sona sitt brott.Prästerskapet såg till att själarna fick syndernas förlåtelse. En annan del är fall där folktro spelat stor roll. Andrea Södergård 050-3644594/ nyheter@aumedia.fi . Helen Honkasaari samlar in berättelser om de dystra delarna av Åbolands historia. – På Utö hittade vi inga spökhistorier och orsaken till det är att folket på ön var utbildade lotsar som då motsvarade en akademisk utbildning som inte har känt samma behov av att beskriva sin verklighet genom övernaturliga krafter, säger Honkasaari. Mordhistorier, spöksagor och märkliga skrönor från Åboland tas emot på nummer 045 133 0454 eller på adressen pargas.hembygdsmuseum@ parnet.fi. Än i dag finns fyra kors på holmen som ett minne av de som dog. Som den gången nästan ett helt båtlag dog till sjöss vid Salmis holme i närheten av Keistiö. PROJEKTET är ett samarbete mellan Sagalunds museum i Kimito och Pargas hembygdsmuseum. Historierna fascinerar folk säger Bergström och tillägger att hon själv gärna läser deckare. Folktro och religiös tro hade en stor betydelse för bestraffningen av brott. » » Forskare Helen Honkasaari efterlyser historier om mord, gastar och häxor i Nagu och Korpo. – Det lät spännande och hade varit en stor turistframgång i Östergötland. Sedan 1600-talet har fyra kvinnor bränts på bål i Pargas som straff för att ha dödat ett nyfött barn. – Ofta sades det att kvinnorna som mördat sina bebisar hade förlikat sig och gått i guds nåd, säger Honkasaari. Det är en fortsättning på projektet ”Åboland och åbolänningar” där man mellan 2014 och 2016 samlade in anekdoter om Åboland. I takt med att bildningsväsendet utvecklades minskade också antalet observationer av folktrofigurer som sjörå, bergatroll och Näcken. Händelsen vid Salmis har jag svårt att förstå. Det att man inte hjälper för att man tror det kan vara något övernaturligt, säger hon. MORD OCH häxanklagelser är en del av materialet som efterlyses. Men folket på holmen ville inte komma och hjälpa eftersom de trodde att det var sjörået som försökte locka dem ner till havs, säger Honkasaari. Nu söker hon muntliga spökhistorier från Väståboland. Men brottet ansågs grovt och straffades hårt. REDAN NU finns det en hel del material i skriftliga källor. Kimitoöns kusliga förflutna är redan väldokumenterat i Sagalunds arkiv, berättare forskare Helen Honkasaari. – Man kan inte döma hur människor gjort i det förgångna genom nutidens glasögon.
Socialoch hälsovårdsreformen och landskapsreformen rullar på och kommunerna försöker reda ut hur de ska agera medan de ännu kan. Effektivitetskravet åläggs alltså landskapet. DET är också den här demografiska kurvan som får de privata vårdföretagen att rusa till Kimitoön. OM kommunerna säljer ut till exempel äldrevården till privata vårdbolag – ”cementerar utgifterna”, som Perlacons vd Eero Laesterä säger – så berövas landskapen på den flexibilitet som staten förutsätter då den vill att landskapen ska ”anpassa sig” (läs spara). Det här är personer som, ursäkta uttrycket, kostar mycket. SOM SFP:s nybakade vice ordförande, och sakkunniga på Kommunförbundet, Sandra Bergqvist säger i ÅU 8.6 är det bra att de åboländska kommunerna är proaktiva. Företagen ser en vinstgivande verksamhet och vill muta in äldrevården för en lång framtid. Den politiska ledningen i Katalonien har betonat att man högaktar resultatet, oberoende av vilket det blir. Men det som är bra för kommuninvånarna behöver inte vara bra för landskapet. En landskapsskatt skulle vara en sådan isolerande åtgärd. Ansvaret för ordnandet av vården flyttas från kommunerna till landskapen eftersom kommunerna inte varit kostnadseffektiva nog. Så blev det inte. Stig Nygård i en ledare i Vasabladet Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Felicia Bredenberg i en ledare i Nya Åland SJÄLVSTÄNDIGHET En klar majoritet av befolkningen i Katalonien önskar en folkomröstning, men opinionsmätningar visar att det inte är säkert att det nu skulle bli ett ja till självständighet i en omröstning. Det skapar dynamik i ekonomin och kan oss de resurser som behövs för att finansiera de civila förebyggande insatserna. FÖRRA veckan presenterades konsultföretaget Perlacons utredning (ÅU 10.6) om hur reformerna kommer att påverka kommunernas och landskapens ekonomi. Tommy Westerlund i en ledare i HBL. Det som tas bort av den kommunala skattesatsen flyttas till den statliga beskattningen. Men det betyder inte att finländarnas skattebörda minskar sammantaget. Intressekonflikten är uppenbar. Det är också självklart att framförhållningen handlar om kommuninvånarna och den kommunala ekonomin. SAMTIDIGT har vi nu, på grund av Samlingspartiets agenda om valfrihet i vården, en situation där företag prospekterar efter vinstgivande vård i den kommunala sektorn. Reformerna rullar på, och även om det finns grundlagsenliga frågor att reda ut – till exempel kommunernas möjlighet att äga betydande aktieandelar i vårdproducerande bolag – så kommer vi allt närmare det magiska datumet 1.1.2019. Klart är att då ansvaret för bland annat socialoch hälsovården flyttas från kommunerna till landskapet så blir den kommunala skattebördan lättare för kommuninvånarna – 12,47 procentenheter lättare, närmare bestämt. DET är viktigt att komma ihåg varför regeringspartierna vill reformera vården och landskapen: för att kostnaderna inte ska skena iväg (andra icke-uttalade bakomliggande motiv är en annan diskussion). Därför borde vattentillgången aldrig vara nära marginalerna. Eller blir det ett mellanting: ska de åboländska kommunerna och en privat aktör grunda ett tvåspråkigt vårdbolag som sedan övergår delvis i landskapets ägo. Civila insatser inte enbart hemmavid men också i de oroshärdar som ger terrorismen bränsle. Att försvara landet med enbart underrättelseverksamhet och militära medel räcker därför inte. Eftersom utvecklingen i Kimitoöns kommun gäller för hela landskapet, som kollegorna på Yle Åboland berömvärt rapporterade i går, är det här en diskussion som måste föras. Om vi tänker på ekonomin, de mänskliga rättigheterna och miljön, så behöver vi frihandel, ett starkt FN och att resultaten av Paris-avtalet följs. ÅU LEDARE LÖRDAG 17 JUNI 2017 10 17.6.2017 GNURF PLOCKAT Vådan av att välja vård NÄR dramatiken var som störst, och Juha Sipilä (C) och Petteri Orpo (Saml) spelade värdeledare på den politiska scenen, med Timo Soini (NA) som osynlig sufflör, var det många som hoppades att socialoch hälsovårdsreformen och landskapsreformen skulle göras om – via regeringsförhandlingar eller nyval. Företagen ser en vinstgivande verksamhet och vill muta in äldrevården för en lång framtid. Några beslut om en sådan har inte fattats men det känns osannolikt att staten inte skulle vara förberedd på att isolera eventuella bakslag av reformen. PERLACONS prognos gör gällande att skatten i Egentliga Finland skulle landa på 4,2 procent – om landskapet inte lyckas få ner kostnaderna. Landskapet ser kostnader som den är tvungen att få ner, och kommunen ser sig tvungen att agera – medan den ännu kan. Orsaken är att år 2030 kommer andelen personer mellan 75 och 85 år att utgöra en relativt stor del av befolkningen. Attendos intresse omfattar också Almahemmet och, liksom konkurrenten Esperi Care, bygger vårdbolaget ett eget äldreboende i kommunen. För att nå resultat måste vi ha en mix av militära och civila metoder. Men redan risken för att det kan bli ett ”ja” gör att Spanien inte tillåter en folkomröstning och framför allt ser man folkomröstningen som olaglig. Det ökar känslan av säkerhet, men det är bra att veta att det stora jobbet och de stora hoten finns på annat håll. Samtidigt vet vi att se som arbetar för protektionism och nationalism genom populism, oftast erbjuder lätta svar på komplicerade frågor, så utmaningar finns också där. Oron är begriplig av de skäl som personalen uppger: den vinstintresserade vården är inte utan etiska fallgropar. Om landskapen i sin tur inte lyckas anpassa sig så blir det aktuellt att överväga en landskapsskatt. Kommunerna, å sin sida, riskerar bli stående med kostsamma vårdfastigheter efter att landskapets högst fyra år långa hyresavtal går ut, samtidigt som de måste försäkra sig om att socialoch hälsovården blir kvar på orten. Bland annat borde vi satsa stort på utbildningen i Afrika, dels för att kunskap ger insikter dels för att en hög utbildningsnivå stävjar befolkningsexplosioner. Egentliga Finland ska spara drygt 3,4 miljarder fram till år 2030. Tar vi inte tag i situationen kan hotet från terrorattacker medföra att vi ser slutet på en utveckling mot en liberalare värld. Vår liberala demokrati är under hot. DET här märks inte minst i Åboland. Det ökade terrorhotet som Skypo nu gett offentlighet kommer för den stora allmänheten att i praktiken att märkas genom ett större antal poliser på allmänna platser och på offentliga tillställningar. ÅU har skrivit (7.6) om den oro som råder bland personalen på äldreboendet Hannahemmet i Dalsbruk då vårdbolaget Attendo sagt sig vilja köpa fastigheten och dess verksamhet. Men, och här kommer vi till pudelns kärna, det som är bra för kommunerna behöver inte vara bra för landskapet. Med skatteprocenten hamnar Egentliga Finland i prognosens topp tre-lista. MEN om man betraktar socialoch hälsovårdsreformen och landskapsreformen ur ett större perspektiv finns också andra problem att beakta – problem som i sin tur är direkt kopplade till de åboländska kommunernas dilemma: ska socialoch hälsovården, inklusive fastigheter, säljas ut, eller ska kommunerna förlita sig på att det ansvariga landskapet garanterar vården. Dan Lolax dan.lolax@aumedia.fi TERRORISM Komplexiteten i hotbilderna är milt sagt en utmaning
Liksom hinner hålla sig snygga. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Innan hade vi varit på några efter jobbet -öl, och en smygande berusning gjorde sminkhyllorna mer lockande än annars. Han gjorde sitt livsverk i Österbotten, först på Österbottningen i Karleby, där han i tre år var både chefredaktör och direktör och sedan från 1964 till 1992 på Vasabladet, som han rustade upp till den moderna och debattglada tidning som den förblev under hela hans epok. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Upplagan när Thölix kom till den klassiska adressen Sandögatan 6 i Vasa var ungefär 15 000. Ibland har den också en andra generation under sensommaren. Som chefredaktör på Vasabladet gick han alltid i spetsen. Nästan totalhänförd suckade jag något om den omöjliga ekvationen att lacka naglar och sedan lyckas sitta stilla i en liten evighet. Hon var i “desperat” behov eftersom hon skulle porträttfotograferas – i professionellt syfte – nästa dag. Thölix sade ofta att en journalist aldrig har många vänner. Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril Med dryga 17 procent av alla röster vann den blåvita Tosteblåvingen omröstningen om vilken fjäril som ska vara Finlands nationalfjärilÖver 36 500 finländare deltog i omröstningen och den blåvita fjärilen vann tävlingen med 6 300 röster. Då jag har det som stressigast, undrar jag hur andra, främst kvinnor, hinner med allt. Samtidigt var han mån om att alla, låg som hög, skulle få komma till tals i debatten där han var alltigenom demokratisk – men också provokativ och orädd. Någonting som Birger ”Bix” Thölix minst av allt fikade efter. Orkar. Och vidare om hur lätt det var att andas på den anrika och liberala tidningen i kulturvaggan. JAG GICK IN på en sminkaffär med en kompis för att bara hastigt och lustigt plocka med oss ny mascara. Funderar vi en extra gång på vilken fond vi rekommenderas av personen med slarviga naglar. Tosteblåvingen förekommer kring gårdsplaner, i skogsgläntor och ängskanter och på vägrenar. Jag dricker hellre öl. I smyg vet jag att jag inte någonsin ändå skulle klara av att upprätthålla en sådan polerad fasad särskilt länge. Dels reagerade jag på hur snygg färg läppstiftet hade och ville genast ha ett likadant, dels gjorde hon biljettförsäljaren intryck för att hon hade tydligt satsat på sitt utseende. Chockrosa och väldigt imponerande. Den indragna turen från Korpoström, som jag skrev om tidigare, var tydligen ett undantag och inte del av en sparkampanj. Men gör det på ett civiliserat sätt. Tyvärr påverkas vi mycket mer än vi vill medge av normerna för utseende. ÅU 11 LÖRDAG 17 JUNI 2017 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Dock glömde han aldrig att tala om ÅU, där hans intresse för journalistik på allvar väcktes. Tosteblåvingen blev framröstad till Finlands fjäril nummer ett. De får vara så tills lacket börjar lossna, om några dagar. Likväl fanns det rapportörer från landsbygden som inte ville tala med någon annan än ”Bix” när det skulle rapporteras om till exempel vårens fåglar. Ärligt talat är det skönt att se en mänsklig sida och inte bara glänsande yta men det undgår ändå inte min uppmärksamhet. Den är som mest talrik under våren och försommaren. MINNESORD Birger Thölix är borta. Eller så har en läppstift på hakan då en nonchalant försöker sörpla i sig kaffe. Du kan vara anonym i exceptionella fall. KOLLEKTIVTRAFIK Tyst det är i socknen beträffande störningar i busstrafiken. Dylikt statuerar på sitt vis en föredömligt god journalist. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Fjärilen förekommer allmänt i nästan hela landet. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. VINNARE. Eller vad är det spontana intrycket. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Jag sitter så stilla jag kan så länge jag bara har tålamod, och när jag tror att klarat av den prövningen gör jag något så att mina fingrar såklart tar i något och nagellacket ligger i små förskjutna klumpar över nageln. Sällan orkar jag ens försöka på nytt. Försöker jag med läppstift så torkar mina läppar ut och läppstiftet samlas i små klumpar vid torra hudflisor. Kurt Snickars Korsholm Journalist på Vbl under Thölixepoken Minnet av Birger Thölix Förtroendet var obrutet i stort som smått. FLERA ÅR SENARE minns jag ännu nyansen på läppstiftet en biljettförsäljare hade på tågstationen i Åbo. MARIANNE NIEMELÄ. Ett imponerande uppsving, alltså. JAG BLIR INSPIRERAD av det ytliga lagret -– jag ser beundrande på kvinnor som lyckas se bra ut ännu klockan fem på eftermiddagen då jag själv hålögd, flottig och sliten tar mig hemåt efter arbetsdagen. Det känns så totalt överflödigt med nåt så banalt som nagellack exempelvis, men ändå kan det te sig viktigt. Tidningen var liten och därför gällde det att vara flitig hela tiden vilket i sin tur gjorde att det, enligt Thölix, var sällsynt avkopplande och förnöjsamt att köra hem efter avslutat nattskifte. Vem skulle inte vilja köpa en tågbiljett av henne, liksom. VI HAR VISSA föreställningar om (cis-) män och kvinnor, om hur en framgångsrik kvinna och en framgångsrik man ser ut. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Han gav sina medarbetare förtroende och stöd och var mån om att i alla väder gå först och arbeta i blåställ. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Han blev populär på redaktionen som få, nästan så att det ibland fanns risk för personkult. Visst upphöjer det det professionella intrycket litegrann, trots att det är en så ytlig faktor. Han talade med värme om de många profiler som verkade i slutet av femtiotalet på tidningen i Åbo. – Jag hinner bara inte, sa min kompis och tillade: Eller, visst är det ju helt kul i princip, men varför skulle jag. Tosteblåvingen (Celastrina argiolus) är nu en av Finlands nationalsymboler vid sidan av nationaldjuret björnen och nationalfågeln sångsvanen. Torolf Öhman Ett gott tecken ”Jag har inte tid att lacka mina naglar” Jag ser ner på mina naglar där några flagor gammalt nagellack ännu envist sitter kvar och tänker på hur det finns vissa föreställningar om saker en borde göra, saker som borde höra till vardagen, vara en naturlig del av rutinerna. Han var den främsta finlandssvenska publicisten efter kriget. Thölix fräschade upp layouten, breddade bevakningen med redaktör i Helsingfors (legendaren Tor Högnäs) och förstås bemanning i hela svenska Österbotten. Vi har vissa idéer om hur tjänstemän eller kundservicepersonal ska se ut. Mina nagellack använder jag så sällan att de bara blir slemmiga, och torkar aldrig då jag äntligen får för mig att använda dem. Ett gott tecken. Låtom oss hoppas att så är fallet. Han spände över vida kunskapsfält och gjorde det med en klarsyn och skicklighet som aldrig upphörde att förvåna. » » Finländarna har röstat fram Tosteblåvingen till Finlands nationalfjäril. Förtroendet var obrutet i stort som smått. Vi kom in på ämnet med nagellack då min blick föll på en hyllrad men typ “vårens nya färger”. När ”Bladet” var på topp under Thölix var den drygt 28 000. På grund av sin tidiga flygtid kan den lätt särskiljas från de övriga åtta vanliga arterna av blåvingar som förekommer i Finland och som flyger senare på sommaren. Kunde vi ens tänka oss en kvinnlig banktjänsteman, som inte hunnit fixa till naglarna, utan har flagande nagellack. Fanny Malmberg kommunikationsansvarig på Steinersgymnasiet i Helsingfors SYNVINKELN Ärligt talat är det skönt att se en mänsklig sida och inte bara glänsande yta. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Omröstningen av nationalfjärilen pågick mellan den 15 mars och den 4 juni. Skriv kort och snärtigt på god svenska
Älvkören sjunger sången om masken Mauno och MaunoMato (Kimmo Korpela) kryper fram i egen hög person och serverar ett snyggt och akrobatiskt dansnummer. RÖLLI. Barnteaterföreställningar behöver ju inte övertrumfa varandra i uppskruvad spänning. Frisyr och maskering: Alisa Oksanen •. Rölli, Antti Lang, som efterliknar Tuppurainens Rölli så mycket som möjligt, bor i sitt lilla trollråddiga hus i skogen, dit de andra trollen också sökt sig. Det är ganska snyggt, och med en övertydlighet som man kan tillåta sig bara på sommarteater. Och innan dess har Rölli blivit ledare för de sina, i en kupp efter ett koreografiskt slagsmål i slapstickstil. •. Musikarrangemang: Valtteri Lipasti •. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi Men frågan är om inte de lugnare och mer välkända inslagen tilltalar barnpubliken mest. Koreograf och regiassistent: Iiro Heikkilä •. Rölli •. Det är teatraliskt proffsigt utfört, men som vuxen åskådare tycker jag att det är på ruggigare sidan. Men frågan är om inte ett av de lugnare och mer välkända inslagen tilltalar barnpubliken mest. Men de har inte lust att dela skog med älvorna. Det visuella är överlag fängslande, skogen är markerad med obarkat trä i fonden och ett par hela trädstammar, vända upp och ner så att resterna av rötterna bildar krona. Den Rölli man kan se på Vårdbergets sommarteater baserar sig ganska fritt på Allu Tuppurainens ”Rölli ja Metsänhenki” (Rölli och skogens ande) från 1996. En välkänd och populär gestalt i finsk barnkultur, på teve, i musiken, på film. Men på teatern blir historien om honom lite tungrodd. Rölli är en gammal och ganska kär bekant för många finländska barn. 2000-talets Rölli är filmstjärna. Ibland tar det lite tid för Rölli innan slanten trillar ner, särskilt i mötet med det som är främmande, men det får vara incitamentet till det belärande elementet, som kan vara ganska tydligt. Ljuddesign: Mikko M. Agendan är ett slags individualism som bejakar rätten att vara annorlunda. Ett stort drama finns redan där, Teemu Loikas, erfaren scenograf, har tänkt ut det. MEN DEN KONKRETA vågskålen uppenbarar sig högst upp i scenbilden, och det abstrakta i historien kompenseras med två gestalter, en i helvitt, en i svart, som representerar det onda och det goda. Koskinen •. I rollerna: Antti Lang, Maija Koivisto, Veera Degerholm, Valtteri Lipasti, Vaakku Varjus, Iiro Heikkilä, Jussi Pajuniemi, Kimmo Korpela, Valtteri Alanen, Anna Hällfors m fl. Antti Lang är Rölli och Maija Koivisto älvan Milli Menninkäinen i Vårdbergets uppsättning. Han såg dagens ljus i teves barnprogram redan på 1980-talet, befästes i sångerna, och till slut i filmerna. ÅU KULTUR LÖRDAG 17 JUNI 2017 12 Rölli räddas som scenfigur av sångens inkluderande inverkan PJÄSEN . MIKKO VIHERVAARA. Premiär på Turun Kesäteatteri, Vårdberget 15.6. Krångligare behöver det inte vara. Bearbetning och regi: JuhaPekka Mikkola •. Efter det vill Rölli att man kallar honom Rölli den Store, men han tycks småningom begripa att han har ett ansvar, inte minst sen Vågmästaren, som väl representerar den intuitiva uppfattningen om vad som är rätt och fel, uppenbarat sig. HAN SATTE SIN prägel på den, med sin särpräglade röst och sin trollapparition, fast han har själv sagt att man inte ska tänka ”troll” (peikko), utan bara Rölli. och fastän Rölli redan träffat älvan Milli (Maija Koivisto) och börjat gilla henne, trots att man i hennes kultur tycker om att dansa och kramas, dras han in i konflikten. Samma berättelse blev också film 2001, med Tuppurainen själv i huvudrollen. Dräkter: Pirita Lindén •. KRIG, SÄGER MAN. Riktigt glasklar blir historien inte. Och jag tror att det är sångernas inkluderande inverkan som gör att Rölli inte blir ett slags Turhapuro för barn, utan bär upp ett spår av välvilja och allmän hygglighet. Scenografi: Teemu Loikas •. Och till slut blir också historien på liv och död. Det är lite otäckt, och när man kommit så långt sitter några av barnen i publiken redan i famnen på en förälder. PÅ SAMMA SÄTT understryker Valtteri Lipastis musikarrangemang det dramatiska. efter Allu Tuppurainens pjäs ”Rölli ja Metsänhenki” •. Sånger: Allu Tuppurainen •. Barnteaterföreställningar behöver ju inte övertrumfa varandra i uppskruvad spänning. JUKKA-PEKKA MIKKOLA har integrerat musiken i pjäsen så att föreställnigen innehåller några kraftfulla musiknummer, något som i själva verket gör berättelsen smidigare, för som scenversion blir historien ganska grovt tillyxad. Men den skriver liksom in en andra chans, för Vågmästaren (Veera Degerholm) förmår väcka upp dem som först tycks omkomna
Hon misstror, tänker kritiskt, letar efter den dolda mörka sidan och vet att det är klokt att frukta; precis som alla vi andra. Djuren är det ljusa och det goda, som måste akta sig för den mörka och onda Lugton. Författaren gör även ivrigt listor över både djur och människor, exempelvis: ”Strutsen, mandrillen, tolv murmeldjur och en skock mungoer”. Vår egen Lugton tar den ifrån oss och vi förlorar denna magi för alltid; precis som i Narnia och Peter Pan: det är endast barnen som kan ta sig till den förtrollade världen, det är ingen plats för vuxna. Som vuxna individer blir vi dock upplysta. Det var en osäker tid då denna otrygghet måste ha genomsyrat människors vardag, deras drömmar och förhoppningar, precis som Lugton håller de glada djuren i sitt järngrepp. Lugton är faktiskt en barnsköterska och hennes roll är att uppfostra barnen och förbereda dem för livet. Användningen av magiska siffror är allmän i sagornas värld. Giraffen äter upprepade gånger de högsta topparna och gräs och rosor kan observeras på flera ställen. Just vilda djur som kommer till liv och börjar vandra när allting är tyst och ingen ser är centralt filmserien ”Night at the museum”. Drickandet är ett återkommande tema i novellen; djuren är alltid på väg mot sjön för att dricka, och hänvisar även till denna förvandling, eftersom vattnet ofta symboliserar ingjutande och skapande av liv. Lugton sitter ”i lampskenet”, vilket belyser hennes vishet och kunskap: hon är upplyst, men trots detta kan hon inte se djuren som springer omking på gardinen. Uppväxten är en oundviklig och nödvändig process, men i och med den mister vi barndomens unika och magiska fantasi. Denna ondska är dock överväldigande och närvarande på ett sätt som överträffar den traditionella sagan: Lugtons snarkningar är vinden som ryter i skogen och hennes ansikte: ”en bergssluttning med stora bråddjur och raviner”. Lugton har ju nämligen lärt sig att sådant inte finns på riktigt. Denna allsmäktiga ondska påminner om Sauron, mörkrets herre i ”Sagan om Ringen”. Lugton är rädd för djur: ”var dödsförskräckt till och med för att sticka in sitt paraply mellan gallren på zoo”, och i motsats till barnen som förknippar djuren med skönhet och frihet tänker Lugton mest sannolikt i första hand på den spyfluga som väcker henne. Novellen skrevs strax efter första världskriget, en period då den sora depressionen rådde och andra världskrigets diktaturer började resa sig. ÅU KULTUR 13 LÖRDAG 17 JUNI 2017 teaterboulage.. MONICA SANDBERG. Inledningen och avslutningen är mycket lika; de är båda beskrivningar av syster Lugton som sitter och syr en gardin vid brasan. Publiceras nedan i sin helhet. Gardinen kallas ständigt för det blå tyget och senare blå luft, inga andra synonymer förekommer. Student från Kimitoöns gymnasium, skrev årets bästa modersmålsuppsats i studentskrivningarna i Svenskfinland. Strukturen skapar en starkt sammanbunden helhet, vilket även är representativt för novellen som genre. TEATERBOULAGES SOMMARPJÄS 2017 Text DANIELA FRANZELL i Pargas 27.6-18.7 2017 Lillholmen Spelas på Prisbelönt studentuppsats: ”Syster Lugton såg ingenting alls” ”SYSTER Lugtons gardiner”, en novell skriven av Virginia Woolf, är en magisk liten saga om ljus och mörker. Den vuxna tolkningen träder in och slår sönder barndomen: vi har nu vuxit upp. Efter inledningen dyker man dock ned under ytan och berättar om hur djuren som utgör gardinens motiv kommer till liv. » » Kimitoöstudenten Emma Henelius uppsats i modersmål belönades med Svenska Litteratursällskapets studentpris för årets bästa modersmålsuppsats. Det är en underbar värld där allting är gott, där vackra fria och glada djur ”skutta och krumbukta sig”, ”trampade och traskade”. Novellens språk och struktur genomsyras av en enkel tydlighet som genast etablerar en säregen stil. DET goda och det onda, den svartvita verkligheten som hör sagorna till, är mycket aktuell i novellen. Alla ord som används är mycket lättförståeliga och meningsstrukturen är inte komplex: ”Nu började djuren vandra. Några stycken senare tar författaren igen avstånd och ser tillbaka på Lugton en stund, för att sedan återvända till de magiska djurens värld, innan avslutningen återgår till verkligheten som om ingenting hänt. Detta innebär att hon avslöjar det faktum att en kall och opålitlig värld väntar på dem; hon sätter stopp för den glada naiva barndomen på samma sätt som hon får det magiska landskapet att frysa till en vanlig gardin. EMMA HENELIUS. NOVELLENS skarpa ironi är överväldigande; spyflugan, det första ickeunderbara djur vi sött på i novellen, väcker Lugton, vilket resulterar i att barndomens magiska värld, de glada vilda djuren, omvandlas till en vanlig gardin. DET finns även en hel del små upprepningar i novellen som bidrar till den sammanhängande strukturen. Köp din biljett nu! Kelovee, Parags stadshus, Luckan i Åbo & Kimito, Nagu Ombudspost, netticket.. Lugton innehar även rollen som den elaka häxan som kan förstöra den vackra magiska värld som djuren lever i: ”en stor trollpacka hade dem i sitt våld”. En hel dimension går således förlorad då vi växer upp. Dessa upprepade element gör novellen lätt att följa med och fungerar lite som refrängen i en sång. Denna magiska värld som skapats genom förvandling är innesluten i vår vardagliga värld, men ändå fullständigt osynlig för oss vanliga människor; ett fenomen som ligger som grund för Harry Potter och Narnia-böckerna. Djurens magiska värld och den lilla staden Millanaschmantopolis där de befinner sig är egentligen, bortsett från den närvarande ondskan, barnens paradis, eller rättare sagt deras syn på världen. En liten saga om någonting skört och vackert som vi alla, var och en av oss, tappar bort. Detta skulle sedan kunna göra novellen till en allegori för sin tid. Genast i inledningen börjar talet fem framstå som ett magiskt tal; när Lugton snarkar fem gånger ”förvandlas det blå tyget till blå luft”. Förut gick elefanten och zebran.” Trots enkelheten skapas en väldigt färgstark helhet med hjälp av de många deskriptiva termer som tilltalar våra sinnen: ”vinden som röt” och vattnet som plaskade ”mot sköna stränder”. DJURENS magiska värld symboliserar således barnens verklighet; en verklighet där allting upfattas med naiv förundran, inget är ont och alla är snälla. Vattnet i sjön ger djuren liv. DEN magiska förvandlingen; djuren som kommer till liv på gardinen, är en aspekt som är mycket populär även i den nutida fantasygenren. Alla människor bryr sig även om djuren: ”ingen skadade de underbara djuren”, och till och med stora viktiga vuxna som till exempel överbefälhavaren, premiärministern och amiralen är delaktiga; på samma sätt som i Roal Dahls verk ”Big Friendly Giant” där självaste drottningen av England hjälper flickan Sophie och hennes vän jätten. Vilda djur av alla de slag lever tillsammans i fullständig harmoni med varandra och människorna i staden. Bara när hans stora öga inte ser dig är du säker för en tid, men han finns alltid där. Hon sägs även frysa alla hon kommer åt till is och således ligger en djup förbannelse över djuren. I barnens värld finns det ju ingen orsak till att zebran och lejonet inte kan vara vänner. Även trolleri och förbannelser hör till sagans typiska drag, som till exempel Törnrosa som inte kan undkomma sin tusenåriga sömn. Novellens tydlighet får det nästan att verka som om det skulle finnas en anknytning till barn, och vid granskning innehåller novellen många för sagan typiska drag
ÅU TEXT I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917 B es ök H åk an s ca fé oc h in re dn in gs aff är Av eli a på Ru ns ala va rv .
ÅU TEXT I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917 NATIONALBIBLIOTEKETS DIGITALA SAMLINGAR
– Pensionerna gör att regleringen är hård. – I dag är det inte helt säkert att man är skuldfri när man går i pension. I våras investerade Veritas i ett gigantiskt hotell i det nya Tripla-centret som byggs i Böle i Helsingfors. PLACERINGSVERKSAMHETEN är en viktig del av systemet. Alla ska kunna lita på att pensionsmedlen förvaltas väl och på ett tryggt sätt så att man kan vara säker på att man har en pension då när man går i pension. Placeringarna är i huvudsak fördelade på räntepapper, aktier och fastigheter. Den som börjar jobba i dag ska kunna garanteras en pension om fyrtio år. Det sker fram till början av hösten då Stenman går i pension. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 17 JUNI 2017 16 Blivande Veritas-vd:n: Planera din pensionering Sedan början av maj arbetar Carl Pettersson på Veritas pensionsförsäkring för att ta över som verkställande direktör efter sommaren. Också bankbranschen därifrån Pettersson kommer är reglerad men inte i samma utsträckning som pensionsförsäkringsbranschen. Räcker pensionsmedlen till i framtiden. Vet man i god tid hur pensionsåldern beräknas och hur mycket man får i pension kan man lättare planera sin ekonomi i förväg. •. •. DET ÄR VIKTIGT att systemet fungerar, säger Pettersson. Pettersson vill inte uttala sig desto närmare om Veritas placeringsverksamhet. Vi har ett stort ansvar gentemot våra kunder. Men familjen blir tillsvidare kvar i Helsingfors där frun Malin jobbar som kommunikationsdirektör i Aktia och dottern Ellen ska börja förskolan i höst. Dessutom har kunderna möjlighet att själva kontrollera hur mycket pension de hittills förtjänat in i arbetskarriären. – Men det krävs mera jobb för att räkna ut pensionen utgående från de år som återstår i yrkeslivet, säger Pettersson. När grunden är i sick är det lättare att bygga vidare och utveckla verksamheten, säger han. Och när det gäller kundtillfredsställelsen har bolaget enligt branschens kundundersökningar de nöjdaste kunderna för tredje året i rad. •. Veritas placeringsportfölj är i dag värd tre miljarder euro. Men på sikt vet man aldrig om det blir aktuellt med en flytt från Helsingfors. •. I den här branschen tittar man tiotals år framåt. Veritas är dessutom ett välskött och solitt bolag. Tidsperspektivet är också ett helt annat än i andra bolag där det ofta är kvartalsekonomi som gäller. Hur ser man till att vi har bra chefer som klarar av att skapa en arbetsmiljö som gynnar personalens välbefinnande. Är ett av de äldsta fortfarande verksamma försäkringsbolagen i Finland. I ÅBO INVESTERAR Veritas i nyproduktion av 100 hyresbostäder. – Jag har jobbat med det mesta inom Aktia och kan bankbranschen. Ju längre man ska jobba desto viktigare är välmåendet, att man trivs och mår bra på jobbet och att man är motiverad, säger Pettersson. PETTERSSON TYCKER att de är en intressant utmaning att ta över ett så välskött bolag som Veritas. Det är också positivt att besluten blivit mera flexibla, nu ha folk bättre möjligheter att välja. DÄRFÖR ÄR DET viktigt att man känner till sitt pensionsskydd och hur mekanismerna fungerar. Placeringarna avkastade i fjol 6,6 procent. – För egen del litar jag på att systemet håller. BRANSCHEN ÄR STRIKT reglerad. – Frågan hör till placeringsdirektörens bord. •. Själv har Pettersson skaffat en bostad i Åbo där han jobbar i veckorna. ENLIGT PETTERSSON finns det hos många en stor ovetskap om hur pensionssystemet fungerar. – Det här är mycket en ledarskapsfråga. Pensionsförsäkringsbranschen är ny för mig. Grundat 1905, hette tidigare Verdandi. Det gäller att fatta rätt beslut, att se till att placeringarna görs till rätt pris och att de ger en god avkastning. Människans privatekonomi ser helt annorlunda ut i dag än för 10– 20 år sedan. Totalt handlar det om tre höghus. Antalet anställda: 149. Solvenskapital: 682 miljoner euro. – Det här är ett bra alternativ för att folk ska orka bättre i arbetslivet. Det är viktigt att systemet är hållbart, säger Pettersson. PENSIONSREFORMEN som trädde i kraft vid årsskiftet medför att finländarna ska jobba längre i och med att pensionsåldern höjts. De ger en möjlighet att i lugn och ro sätta sig in i hur systemet fungerar, säger Pettersson. Nettointäkter från placeringarna: 191 miljoner. Då gäller det tillexempel att kunna spara mera eller eventuellt byta till en mindre bostad. Folk tar större lån, det sker förändringar i yrkeskarriären, man byter jobb eller kanske ta ett sabbatsår. Jobbet som vd i ett pensionsbolag ger mig möjlighet att skaffa bredare erfarenhet från finansbranschen. Här kan branschen göra en hel del. Avkastningen från placeringarna går till att trygga pensionerna. – Tillsvidare har vi det så här. Finland har ett av de bästa pensionssystemet i världen när det gäller pensionsskyddet. HAN HAR RÖTTER i Dragsfjärd och tycker att det är trevligt att få jobba i Åboland. Jan-Ole Edberg 050-434 2457 jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Väldigt få har klart för sig hur man förtjänar in sin pension, säger Carl Pettersson, blivande vd i Veritas Pensionsförsäkring. •. Veckosluten och helgerna pendlar han för att vara tillsammans med familjen. Har man fortfarande skulder måste man anpassa ekonomin för att pensionen ska räcka till. Källa: Veritas. Alternativet är att man får nöja sig med lägre pension, säger Pettersson. – Väldigt få har klart för sig hur man förtjänar in sin pension. – Det är enormt positivt. Hjälper det här folk att stanna längre i arbetslivet ser jag det enbart som positivt, säger han. Jobbet som vd i Veritas sökte han för att han tyckte att det var dags att pröva på något nytt. Många växlar mellan egen företagande och lönearbete under karriären, till och med flere gånger. Arbetspensionslagstiftningen kräver en introduktionsperiod. Vi kan öka informationen och berätta för kunderna hur systemet fungerar, att det är tryggt och att man kan lita på det. Totalresultat: 79 miljoner euro. Det lönar sig att ta reda på det här i god tid att man inte råkar ut för överraskningar när man går i pension, säger han. En annan orsak till att jobbet lockade är att jag känner huset sedan tidigare, jag jobbade i bolaget under studietiden, säger Pettersson. Några andra kriterier finns inte. Den partiella ålderspensionen gör det möjligt att lyfta en fjärdedel eller hälften av den intjänade pensionen från 61 års ålder. – Pensionsreformen medför att vi ska jobba längre i fortsättningen. – Här är det också viktigt att branschen kan informera kunderna om hur systemet fungerar, hur pensionsskyddet är uppbyggt och hur stor pension man får. •. Placeringar sammanlagt: 2,9 miljarder euro. Med dagens livslängd gäller för många att man ska klara sig på sin pension i flera tiotal år framöver. Och vilka konsekvenserna människors val i olika livsskeden kan får för den framtida pensionen, säger Pettersson. Men det är klart att placeringsverksamheten diskuteras dagligen. Bolagets solvens, eller betalningsförmåga, är bland de högsta i branschen. VERITAS HAR OCKSÅ en viktig roll när det gäller att främja de anställdas välmående i arbetslivet. Till en början jobbar Pettersson parallellt med nuvarande vd:n Jan-Erik Stenman. PETTERSSON ser bara fördelar med alternativet. – Men också här är det viktigt att vi kan informera våra kunder om på vilket sett systemet påverkar pensionen. Pensionsbolaget har ett team med välmåendeexperter som hjälper arbetsgivarna att satsa på personalens välmående. – Regeln är bra. •. Introduktionsperioden är obligatorisk för alla som rekryterats utifrån till vd-posten i ett pensionsförsäkringsbolag. – Pensionen är en stor fråga för alla. Utbetalda pensioner och ersättningar: 486 miljoner. Hela investeringen är värd 88 miljoner euro. Bakom sig har han tio år bankbranschen, av vilka knappa nio år i Aktia. Det ska stå klart 2020. Det är bara den som kommer från ett annat pensionsbolag som inte omfattas av regeln. Pettersson ser positivt på saken. •. Innan Petersson kom till Veritas var han vice vd i Aktia. Hos Veritas har pensionsrådgivarnas telefoner gått varma då folk ringt och begärt information om alternativet. De partiella ålderspensionen har blivit ett lockande alternativ hos många som ansöker om pension, till och med populärare än vad branschen väntat sig. Veritas går in som delägare i hotellet tillsammans med Ömsesidiga arbetspensionsbolaget Elo och Statens pensionsfond. En nyhet i reformen är den partiella ålderspensionen som ersatt den tidigare deltidspensionen. Veritas Pensionsförsäkring •. Pensionsbolagen brukar skicka ut pensionsutdrag till sina kunder. Hotellet får 430 rum och är till kapaciteten bland de största i landet. På sistone har bolaget gjort en del uppmärksammade placeringar i fastigheter. Premieinkomst: 509 miljoner euro (2016)
Bland framgångarna på dragspel finns en tredje plats i dragspelstävlingen ”Kultainen harmonikka” i slutet på 1990-talet och likaså en tredje plats i finska mästerskapen i dragspel. PÅ NY POST. – Jag spelade i Tommys och vi turnerade i hela landet. Då hade jag säkert ångrat mig efteråt att jag inte prövat på att vara proffsmusiker. Jan-Ole Edberg Carl Petterson •. – Beslutet känns rätt. •. Carl Pettersson, blivande vd i Veritas Pensionsförsäkring, i sitt nya arbetsrum. Han har varit dansbandsmusiker och spelat i dansbanden Showdown, Sigma och Tommys. Dessutom har han medverkat som musiker på ett tiotal andra skivor. •. PETTERSSON HAR bandat in skivor, varit etta på Vegatoppen, och medverkat i tvoch studioinspelningar tillsammans med andra proffsmusiker. Bil: Mercedes (från Nystad) •. I slutet på 1990-talet och början på 2000-talet tog musiken en allt större plats i hans liv. I början på 2000-talet var det nära att han blivit musiker på heltid. •. Bor: I Helsingfors och Åboland. Äter helst: Grillmat på sommaren. PÅ SENARE TID har det inte blivit så mycket tid över för musiken. Samma sak gäller i yrkeslivet, säger han. Yrke: Blivande vd. •. Trots att familjen bor i Helsingfors känner sig Pettersson alltjämt som åbolänning. Intressen: Musik, löpning, resor med familjen. Cykla eller gå: Gå •. Familj: frun Malin och dottern Ellen, 5 år. Och åren därpå åkte han land och rike runt med dansbandet Tommys & Charles Plogman. – Man får en stor erfarenhet i ledarskap när man leder ett musikband eller fungerar som kapellmästare. Pettersson spelar också piano och keyboard. Det gäller att nå ett resultat där alla jobbar mot samma mål, där alla trivs med jobbet och är motiverade. •. Facebook eller Twitter: Ännu Facebook men försöker aktivera mig på Twitter. •. Under musikerkarriären hann Pettersson ge ut två egna skivor och två singlar. •. Utbildning: Ekonomie kandidat från Åbo Akademi och EMBA (Executive Master of Business Administration), en examen i ledarskap och organisation från Aaltouniversitetet. JAN-OLE EDBERG. I sommar blir det några spelningar, säger Pettersson, som är född och uppvuxen i Dragsfjärd. HAN ÅNGRAR INTE beslutet. Jag spelar fortfarande tillsammans med Benny Törnroos och Thomas Lundin. •. Då stod jag inför valet att bli musiker på heltid eller satsa på yrkeskarriären. Och så ofta vi kan vistas familjen i Dragsfjärd. Han har bland annat varit kapellmästare i tv-programmet ”På resande not”. I sin yrkeskarriär har Pettersson haft nytta av erfarenheterna från tiden som musiker. Min far bor kvar på hemgården där vi huserar i ett torp på gården, säger Pettersson. •. 2001 vann han finska mästerskapen för dansorkestrar med Sigma. Nyligen blev han invald i styrelsen för Förlags Ab Sydvästkusten som ger ut Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser. I praktiken levde Pettersson ett liv som proffsmusiker vid sidan av sin yrkeskarriär. – I dag är musiken mest som en hobby. Dold talang: Är en hejare på att använda röjsåg. Det blev yrkeskarriären, säger Pettersson. ÅU REPORTAGE 17 LÖRDAG 17 JUNI 2017 Blivande Veritas-vd:n: Planera din pensionering Musiken finns kvar som hobby Carl ”Calle” Pettersson är också känd från andra sammanhang än finansbranschen. Född: 1979 i Dragsfjärd. Aktier eller fonder: Båda. Det hade kanske varit annorlunda om jag inte haft möjligheten att ägna mig åt musiken så mycket som jag gjorde. •. – Jag läser ÅU varje dag. Jag själv med tre ord: Nyfiken, positiv, envis. Favoritdryck: Vichy •. För många är han känd som musiker och dragspelare med flera framgångar på meritlistan. Men familjen bor sedan flera år tillbaka i Helsingfors
PROJEKTET I Palestina kommer att pågå i dryga två månader. Ingen klagar på att vi jobbar mot arbetslöshet, men om man börjar inför mänskliga rättigheter blir det mer känsligt, säger Kreutzman. Familj: Mamma och pappa i Åbo. Andrea Södergård 050-3644594/ nyheter@aumedia.fi Ida Kreutzman •. Aktuell med: Ska jobba med arbetslösa palestinska ungdomar i sommar och informera om mänskliga rättigheter •. Situationen i Israel/Palestina återkommer ständigt som exempel i hennes statsvetenskapliga studier vid Köpenhamns universitet i Danmark. I slutet av augusti återvänder Kreutzman till Finland några dagar för att sedan resa vidare till Köpenhamn och fortsätta studera. •. Jag ska ju inte göra något olagligt, men de gillar inte sådana som hjälper palestinier. Jag vet inte egentligen vad de har för utrymme att kunna göra något. Men det är svårt. Från Jerusalem tar hon sig till Betlehem via en gränskontroll. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 17 JUNI 2017 18 Ida ska jobba med unga i Betlehem I onsdags reste Åbobon Ida Kreutzman till Betlehem på Västbanken för att genomföra ett projekt om mänskliga rättigheter och medborgaraktivism med palestinska ungdomar. Kommunikationen kommer i första hand ske på engelska. Ida gick ofta dit ut på länk när hon bodde i Domus. DEN FÖRSTA utmaningen blir att ta sig in i den palestinska bosättningen i Betlehem. – Jag ville få utmaning i mina studier och kände att det inte fanns tillräckligt med kurser vid ÅA. Senast lästa bok: South-african politics unspun •. Kontrollanterna kollar alla resenärer noggrant och ställer rutinfrågor. – Det är egentligen det som är den svåra delen av projektet som jag inte vill att de israeliska myndigheterna ska veta. ANDREA SÖDERGÅRD Min plan är inte att rädda världen utan att försöka lära mig och försöka förstå.. Köpenhamn är dessutom en trevlig stad. I juli kröns vistelsen av kursen i mänskliga rättigheter. – Det är lite knepigt men samtidigt spännande. Ida Kreutzman spenderar sommaren i Betlehem där hon ska lära palestinska unga om mänskliga rättigheter och medborgaraktivism. GENOM workshopparna vill Kreutzman att de palestinska ungdomarna ska förstå sin egen situation och vilka rättigheter ungdomarna har. En bror i Åbo och en bror i USA •. Det ska bli intressant att se hur det är i området på riktigt, säger Kreutzman. Bara det att tala med människor tror jag redan kan öppna upp förståelsen lite. – Det är en konflikt som man aldrig helt kan förstå sig på. Projektet är EU-finansierat med medel från European Voluntary Service (EVS) och genomförs i samarbete med en institution på Betlehems universitet som jobbar med arbetslösa ungdomar. Född och uppvuxen i Åbo •. SPÄNNANDE SOMMAR. Från flygpalatsen i Tel Aviv går resan vidare till Jerusalem. Hon vill ta med mänskliga rättigheter i institutionens kontinuerliga kursprogram. Favoritplats i Åbo: Åstranden bakom Akademin och domkyrkan. – Min plan är inte att rädda världen utan att försöka lära mig och försöka förstå situationen, säger Kreutzman. ORGANISATIONEN lär ungdomarna IT-färdigheter och mer konkret om hur man söker jobb. Förra våren gjorde hon klar kandidatexamen och sökte sig vidare till Köpenhamns universitet för att studera statskunskap med specialisering i internationell politik. Eftersom staden är viktig vallfärdsort för världens kristna kan turister ofta röra sig fritt genom gränskontrollerna, ett privilegium som Kreutzman tror kommer att kännas konstigt till en början. – Jag tror det kommer vara jättejobbigt först. » » Mänskliga rättigheter på agendan då Åbobon Ida Kreutzman åker till Israel för att jobba med unga. Studerar: Statskunskap med specialisering på internationella relationer vid Köpenhamns universitet. Även om Kreutzman inte ska göra något olagligt är hon nervös för hur kontrollen vid gränsen till den palestinska bosättningen ska gå till. Samtidigt är det palestinier som inte har rätten att röra sig från en stad till en annan som de borde ha, säger Kreutzman. – Vårt mål är inte att de ska göra revolution utan vi vill informera om de mänskliga rättigheterna. Kreutzman började studera statskunskap på Åbo Akademi 2012. Den första tiden handlar det mycket om att sätta sig in i arbetsrutinerna på institutionen i Palestina. ENLIGT officiella källor är säkerhetssituationen på Västbanken, där Betlehem ligger, bättre än situationen på Gazaremsan. Hon vill också ge dem verktyg för att förbättra sin situation. Att arbeta och att få en inkomst är nära sammankopplat med mänskliga rättigheter, säger Kreutzman. Men Ida Kreutzman vill göra mer än så. Men åtminstone kan vi öka deras medvetenhet. Det hjälpte lite, säger Kreutzman. Hon vill inte att gränskontrollanterna ska se henne som ett problem, utan hon vill att kontrollen ska snabbt och smidigt. KREUTZMAN hoppas att hennes sommar i Betlehem ska öka hennes förståelse för konflikten i regionen
Monica Sandberg 040-582?8276/ monica.sandberg@aumedia.fi » » Blivande juristen Prykäri bekantar sig nu med försäkringsbranschen. – Man går ju inte och tänker på det, men de där kurserna gav en tankeställare. – Arbetsmängden ökar eftersom trafikförsäkringarna snart överförs från centralt håll i Esbo till regionbolagen. Dessutom lottades arton sommarjobbsedlar ut, som bidrag till de privata arbetsgivare där en ungdom fått sommarjobb. På Kimitoön behövs folk åtminstone inom restaurang och bygg. – Bland annat jag sökte arbetskraft, dels en hjälpkarl och dels två timmermän, säger byggföretagaren Ville Holmström i Dalsbruk. Om jag senare i mina studier specialiserar mig på försäkringsjuridik är för tidigt att säga men intressant är branschen i alla fall, säger hon. Fortfarande skulle han behöva två timmermän. Ola Lindholm, ersättningsdirektör vid LokalTapiola Sydkusten dit Kimitokontoret hör, tillägger att ett annat plus med återvändande sommarvikarier är att rättigheterna för att använda olika dataprogram då finns färdiga. Kommunen anställer också sommarvikarier, men någon exakt siffra har ÅU inte fått. Hon fick jobb på LokalTapiolas Kimitokontor. Allra bäst är det om våra sommarjobbare återvänder, då är de ju färdigt upplärda, säger han. En stor del av maj månad gick åt till kurser i Esbo. Då stod det klart hur snubblande nära ett olycksfall eller en kollision kan vara, och hur många som drabbas. KIMITOKONTORET tar en sommarvikarie årligen och har sex året omanställda. I april fanns där drygt 700 lediga, nya jobb. MONICA SANDBERG. – Det är just försäkringsbranschen som jag är intresserad av. Av de 23 jobb som just nu är lediga på ön så handlar de flesta om restaurangjobb. – Byggandet har blivit livligare så det är svårare att få folk, säger Holmström. Till exempel sökte 92 unga sommarjobb vid kommunen. För oss handlar det om tre miljoner euro, och som sagt mer arbete eftersom vi snart börjar sköta allt som har med våra kunders trafikförsäkringar att göra. ÅU REPORTAGE 19 LÖRDAG 17 JUNI 2017 ANDREA SÖDERGÅRD Amanda fick det sommarjobb hon ville Då Amanda Prykäri – uppvuxen i Kimito, med ett års rättsnotariestudier vid Åbo Akademi bakom sig – letade sommarjobb, så hade hon turen att få precis det som hon siktade på. I BYGGBRANSCHEN i Egentliga Finland har arbetslösheten minskat för andra året. Det tror folk kanske att försäkringar är men de bjuder på intressant arbete varenda dag, är Ola Lindholm och Amanda Prykäri ense om. Sådana som redan har studerat ett eller ett par år är en bra kategori. Annars tar det tid att få dem att träda i kraft. LÅNGTIFRÅN ALLA unga på ön hittar sommarjobb. Men den ökade mängden arbete uppvägs av att en del moment automatiseras, säger Lindholm. – Vi har inte 18 år som åldersgräns men det behövs nog en viss mogenhet för jobbet. TORRT OCH TRÅKIGT. ETT TIOTAL ungdomar brukar årligen söka sommarjobb vid LokalTapiolas kontor i Kimito, säger servicechefen Ben Lundström. Han lyckades efter mycket letande hitta en Karisbo som började som hjälpkarl i våras. Nitton anställdes. Och samtidigt insikten hur viktigt det är med försäkringar, säger hon. – TYPISKT FÖR ÖN är en skriande brist på yrkeskunnig restaurangpersonal till sommaren, så också i år, säger Mika Harju, sakkunnig vid te-byrån