Tunnlarnas roll i vår stadsmiljö Rektorskandidater frågades ut på ÅA 2-3 Nyheter. 18.30 lö 17.1 kl. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 3 Vecka 3 Fredag 16 januari 2026 Tunnelforskarens favorit. 18.00 URPREMIÄR På Studioscenen 02 277 7377 Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!. Många timmars talko i kapellet ROMEO OCH JULIA ÄLSKA OCH DÖ fre 16.1 kl. Försäkringsbolagen har haft fullt upp Snart är den gamla bron ett minne blott Pargas biljardförening firar jubileum i år 4 Nyheter 12 Nyheter 33 Sport 8-9 Reportage. Gångtunneln bredvid Citymarket i Västra centrum har charmat Ann-Charlotte Palmgren med sin arkitektur och sin akustik. 13 på Stora scenen Sista föreställningen 14.2! VI SKA JU BARA CYKLA FÖRBI on 28.1 kl. Universitetskollegiet ordnade utfrågning av rektorskandidaterna Gunilla Widén och Pekka Santtila i Arken i Åbo. Utmaningarna för den nya rektorn är bland annat ÅA:s ekonomi och finlandssvenska uppdrag. FOTO:FREJARUDELS 20-21 Reportage
– Målet är att vara ett mångvetenskapligt universitet också i fortsättningen. – Det räcker inte med specifika stöd för mental hälsa, utan utbildningarna måste planeras så att de stöder den psykiska hälsan, säger han. – ÅA:s styrka är dess litenhet som gör täta kontakter mellan lärare och studerande möjliga. ÅA ska locka professorer från Norge, Sverige och Danmark. ”Gjorde just mitt personliga rekord i marklyft på 175 kilogram. Men när jag kom till ett stort toppuniversitet i Kina började jag snabbt se många positiva sidor med ÅA också, säger Santtila. – Samtidigt ska det kombineras med toppforskning. – Det skulle också öka samhörigheten mellan alla studerande. ● Fritiden: Går på gym. Santtila säger att ÅA ska vara en miljö där studerande ska kunna prata svenska både med varandra och med professorerna. – Jag har formats av Åbo Akademi hela mitt liv och då menar jag sedan barnsben. På somrarna är jag ofta i skärgården. Vi behöver sådana som är passionerade för forskning och som också vill lära ut och dela kunskapen med de studerande. En del av ÅA:s varumärke är det aktiva föreningsoch studielivet och det händer på plats. Bor i Nådendal. Han säger att han tror sig ha modet att genomföra de förändringar som behövs. Professor i psykologi vid New York Universitys campus i Shanghai sedan 2017. – Alla våra stora beslut måste garantera att vi kan bära det ansvaret också långt fram tiden. Till familjen hör också en hund som rest från Italien och sett snö för första gången i år, vilket den gillar. ● Studerade till psykolog vid Åbo Akademi, har tidigare varit professor, prefekt och dekan vid universitetet. ”Jag håller helt med Gunilla” och ”Jag håller helt med Pekka” hördes ofta under den utfrågning av Åbo Akademis rektorskandidater Gunilla Widén och Pekka Santtila som universitetskollegiet ordnade i Åbo på onsdagsförmiddagen. Tidigare ämnesansvarig (Area Head) för samhällsvetenskaperna. Gunilla Widén påpekar att ÅA har utbildningsansvar inom elva områden. Hur vi bär denna bredd ekonomiskt är inte helt enkelt, men möjligt om vi organiserar arbetet delvis på annat sätt. Utbildningsprogrammen borde vara uppbyggda så att vi är ett bredd”Ett balanserat resultat för ÅA är inte tillräckligt” Pekka Santtila och Gunilla Widén frågades ut av ÅA:s universitetskollegium. Hon är otroligt rättvis och otroligt inkluderande. ● Familj: Man, fem vuxna barn och två barnbarn. Jag arbetar mycket i våra trädgårdar i Nådendal, på Aaslaluoto och på sommarstugan i Korpo. – Jag blir snabbt frustrerad om man inte snabbt börjar diskutera lösningar. Samhället behöver personer, som också kan svenska, inom jättemånga områden. Likheter fanns det också då de fick frågan om vilken ledare de har som förebild. – ÅA:s kansler Marianne Stenius var tidigare styrelseordförande. ● Professor i informationsvetenskap sedan 2008. Han talar mycket för att rekrytera de bästa professorerna och forskarna. ● Familj: Gift med en italienare. När det gäller de mindre kulturämnena är Santtilas förslag att naturvetare vid ÅA också skulle läsa kurser inom samhällsvetenskap och humaniora, för att bredda underlaget. Är också intresserad av historia och skulle ha studerat det om jag inte studerade psykologi.” Åbo Få studerande i publiken när universitetskollegiet ordnade utfrågning av rektorskandidaterna Gunilla Widén och Pekka Santtila i Arken i Åbo. Tillförordnad rektor på ÅA sedan april 2025. Styrelsen tar ställning till de två rektorskandidaterna i slutet av januari. – En av dem var totalt opartisk och favoriserade inget ämne. Doktorsexamen från ÅA och erfarenhet av akademiskt ledarskap, bland annat som prorektor för utbildning, vice-dekan och ämnesansvarig professor. Samtidigt måste det finnas ett mervärde i att komma till klassrummet. Widén beskriver sig som en lugn person, som hellre se möjligheter än ältar problem. Hon ger utrymme åt alla att föra fram sin syn och har en förmåga att knyta ihop saker och ta dem tydligt vidare, säger Gunilla Widén. Santtila lyfte fram en trio av kvinnliga ledare vid det universitet i Shanghai där han är verksam. Widén säger att hon har tagit alla sina examina vid Åbo Akademi. – När vi pratar om campus handlar det också om studielivet. På frågan om ÅA:s finlandssvenska ansvar säger Widén att det är kärnfrågan, som är både lätt och svår. Lärde sig svenska i skolan. Hon tänkte på helheten. FOTO:CARINAHOLM Fakta Gunilla Widén ● Född: 1967 i Åbo, uppvuxen i Åbo. Tre katter. Även om det ekonomiska sätter vissa ramar är det viktigt att det i mån av möjlighet finns lokaler för studentföreningarna och bra rum för studier på campus. Det är en svår kombination. Santtila vill stärka närstudierna. När det gäller studerandes psykiska välmående talar Santtila om att designa utbildningarna vid ÅA så att de stöder den. Som nuvarande tf rektor har Widén ett internt perspektiv, medan Santtila som har varit borta från ÅA i åtta år har ett perspektiv mer utifrån. Det är professorns ansvar att erbjuda undervisning av hög kvalitet. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 2 Nyheter. Det är jätteviktigt att ha ett komplement till arbetet.” Fakta Pekka Santtila ● Född: I Jurva i Österbotten. – Inifrån ÅA kan man hitta många negativa sidor. Jag känner uppdraget väl. ● På fritiden: ”Jag är gärna ute i naturen och rör mig i skog och mark. Den största skillnaden i kandidaternas svar under utfrågningen är kanske perspektivet. Också Gunilla Widén betonar närstudiernas betydelse. Jag har format ÅA i mina olika roller, men ÅA har format mig ännu mer. – Nyckeln är vem vi rekryterar
Hela kvarteret påverkas, vilket innefattar bland annat Katedralskolan, Konstens hus och Birkala. Det är inget lätt jobb det handlar om, men de hade tänkt igenom det ordentligt. Stadens lokalitetsservice har sett till att lokalerna har tillräcklig ventilation. Katarina Pada Efter inbrottet: Åbodagis flyttar tidigare än planerat Daghemmet på Skolgatan i centrum av Åbo hade inbrott under helgen. universitet, så att du till exempel också får pedagogisk kompetens om du läser teknik. Byggnadernas användning påverkas inte av undersökningarna. Åbo Skolgatans daghem flyttar till Hertigshörnet redan i förtid. På grund av skadorna i lokalen tidigareläggs dagisets flytt till Kristina Stenbocks gata i Hertigshörnet. Alla nödvändiga myndighetstillstånd för att inleda daghemsverksamhet i lokalerna har beviljats. En annan i publiken var Klara Schauman-Ahlberg, ÅA:s studiepsykolog. – Fördelen är om strukturen blir mer gränsöverskridande. Alla kan inte fatta ekonomiska beslut bara på sin nivå. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Byggnaderna kring Gamla stortorget i Åbo sjunker Katedralskolan är bland de byggnader invid Gamla stortorget i Åbo som ska undersökas på grund av att de sjunker. Pekka Santtila säger att det behövs tydliga ändringar för att kunna garantera utbildningar på svenska. De hade en gemensam syn och kom med olika förslag som kändes fräscha. De som sjunker snabbast sjunker upp till 6 millimeter per år. Hon betonar också att de studerande sedan i arbetslivet jobbar med breda kunskaper och inte i det smala rör som är ämneskompetensen. Tiotusen euro är också en liten bäck som bildar ett stort flöde. För utmanande är vad det är. De sjunker upp till 6 millimeter per år. Själva byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde, men under dem finns också värdefull medeltida historia, säger Leevi Luoto, chef för lokalitetstjänster vid Åbo stad. Lokalerna på Skolgatan kan inte längre användas på grund av skadegörelse. Jag gillade Pekkas förslag om nytänk på våra utmaningar. Barnen äter i grupprummen och använder engångskärl. De är båda överens om att det inte räcker att Åbo Akademis ekonomi är i balans. Klara Schauman-Ahlberg, ÅA:s studiepsykolog, var en av dem som lyssnade på utfrågningen av de två rektorskandidaterna. Området kring Gamla stortorget och dess byggnader är unika i Finland. Där har vi bättre förutsättningar än de stora universiteten. Ledande hälsoinspektör Jaana Annunen ser inget hinder för att flytten tidigareläggs. De historiska byggnaderna invid Gamla stortorget i Åbo sjunker i medeltal 1–3 millimeter per år. FOTO:KATARINAPADA Så gott som alla fönsterrutor till de olika grupprummen i dagislokalen krossades. Det känns väldigt bra. – De är seriösa kandidater. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Rektorskandidaterna Pekka Santtila och Gunilla Widén till vänster frågades ut av studenternas representant Ines Latvala, professor Henrik Grénman och universitetskollegiets ordförande Elina Pirjatanniemi. För de dagar som familjerna har kunnat ordna vården av sitt barn själva får de dagsvisa avdrag, säger daghemmets föreståndare Monika Toljander i ett pressmeddelande. Den ursprungliga planen var att daghemmet skulle flyttas till Kristina Stenbocks gata 7 i Hertigshörnet i början av februari, men nu tidigareläggs flytten på grund av skadorna. FOTO:JACOBHJORTMAN Åbo Åbo stad inleder en undersökning om hur byggnaderna vid Gamla stortorget ska stabiliseras. Det är därför ännu inte möjligt att uppskatta tidsplanen eller kostnaderna för projektet. Pålarna skulle i så fall gå genom de medeltida källarna under marken. – Vi har klarat början av veckan med hemvård och reservplatser. I helgen hade Skolgatans daghem i Åbo inbrott och lokalerna utsattes för skadegörelse. – Universitetens ekonomi och intäktssida är väldigt komplexa. Kaarea, som har hand om kosthållningen i daghemmen och skolorna, har kunnat arrangera matservering för barnen i Hertigshörnet från och med torsdag i går. – Den ena hade perspektivet inifrån, medan den andra kommer utifrån, säger hon efteråt. Projektet blir extra utmanande eftersom det inte är möjligt att stabilisera byggnaderna med pålar. – Ett balanserat resultat är inte tillräckligt. Som tf rektor betonar hon var och ens ekonomiska ansvar och medvetenhet inom ÅA, samtidigt som det måste finnas ett helhetsansvar också. Nu ska Åbo stad undersöka byggnaderna och planera hur de kan stabiliseras. Undersökningarna görs i nära samarbete med museiverket. De första dagarna levereras maten i lådor och delas ut till grupperna. De senaste femton åren har sättningen accelererat. Totalt finns sexton byggnader i kvarteret byggda mellan 1735 och 1901. Från och med måndag kan köket användas normalt. De undersökningar som nu inleds kommer att visa hur omfattande och komplicerad renoveringen av byggnaderna i kvarteret kommer att bli. Utbildningsreformen är en viktig del, men löser inte allt, säger Gunilla Widén. – Helhetsansvaret hos rektor behövs särskilt då intäkter och utgifter inte går ihop. Efteråt säger Annika Gunst, forskare i psykologi vid ÅA och en i publiken, att det var intressant att se både likheter och skillnader mellan kandidaterna. Annika Gunst, forskare i psykologi vid ÅA, tyckte att det fanns både likheter och skillnader mellan kandidaterna. – Som landets äldsta stad har Åbo en skyldighet att bevara sitt kulturarv. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 3
Men ersättningsbeloppen är småsaker jämfört med om träd faller omkull och förstör hus, eller tak som blåser av husen, säger Kiuru. Skärgårdsborna är vana vid avbrotten och de är ofta väl förberedda. – Stugägare som inte kommer ut till öarna anmäler först senare. OP Pohjola har hittills fått in över 3 000 anmälningar om skador efter stormen. På försäkringsbolaget If har man inte information om hur många kunder som drabbats i sydvästra Finland. Centralkriminalpolisen är färdig med förundersökningen av ett brott mot liv som inträffade i Raseborg i februari 2025. Största delen av anmälningarna gäller fällda träd och skadade byggnader. De misstänkta gärningsmännen hade hunnit lämna landet innan polisen fick kännedom om gärningen. Det lönar sig alltid att förbereda sig: båtägare ska hålla båtarna väl förtöjda, möbler och trampoliner surras fast, blomkrukor och grillar tas in, med mera. – Våra kunder på de här områdena kom undan med blotta förskräckelsen jämfört med Österbotten och Satakunta, säger Kiuru. En del av de misstänkta kände offret från förut. Flera hundra av dem har lämnats in av kunder i de sydvästra delarna av Finland. – Den här förundersökningen är ännu ett exempel på att man inte kan fly från allvarliga brott man begått i Finland genom att åka utomlands. Upptinad mat efter elavbrott, bortslitna tak, växthus, möbler och annat lösöre som flugit i väg i trädgården samt enstaka fordonsoch båtskador är också aktuella. Just nu är det kö till Lokal-Tapiolas kundtjänst och ersättningshandläggningen. – Främst drabbades Iniö, Houtskär, Korpo, Nagu och Pargas och en del kunder på Åland. Annina Suominen Ibland går det tokigt då stormar viner över taken. Fast bosatta har säkert gjort hundratals, säger Mika Kiuru , ersättningsdirektör på Lokal-Tapiola Sydkusten. Den här bilden är tagen i Houtskär efter stormen Hannes. ● Skadade träd ska repareras, bland annat för att förhindra spridning av granbarkborrar. – Men vi vet att stormen orsakade flest skador i sydväst längs kusten, i Mellersta Österbotten, Birkaland och Lappland, säger ersättningschef Tiia Heino . Ärendet lämnas till Södra Finlands åklagardistrikt för åtalsprövning. Slocknade frysboxar och upptinad mat är de vanligaste problemen. FOTO:THOMASNORRGÅRD Mika Kiuru, ersättningsdirektör på Lokal-Tapiola Sydkusten, säger att försäkringsbolaget har fullt upp just nu. Kristoffer Nöjd Centralkriminalpolisen är klar med förundersökningen om ett misstänkt mord i Raseborg. Trots att skadorna inte är särskilt stora har de påverkat våra kunders vardag märkbart. ● Öppna inte frysboxen i onödan vid elavbrott. Utifrån förundersökningen misstänks tre män med utländsk bakgrund födda på 1970och 1980-talet för mord. Stormen Hannes ledde till tryck på försäkringsbolagen. – Det lämnas in anmälningar hela tiden. Försäkringsbolagen har fullt upp efter stormen Hannes som drog fram i landet i slutet av december. Skadorna har varit små och medelstora och likadana som hos de andra försäkringsbolagens kunder. De klarar sig ofta med egen beredskap, som elaggregat, konstaterar Kiuru. De misstänkta gärningsmännen är polska och ukrainska medborgare. De mest typiska skadorna liknar i stort sett skadorna i samband med andra större stormar, säger Kujala. Elavbrott leder till mest bekymmer hos Lokal-Tapiola Sydkustens kunder den här årstiden. – Hannes var jämförbar med andra större stormar vad gäller styrka och omfattning, men avsaknaden av snö och frost gjorde att träd föll lättare och orsakade omfattande skador. – Kostnaderna som skadorna orsakar ett privat hushåll kan bli tiotusentals euro, om det exempelvis är frågan om stora träd som faller på huset och skadar det ordentligt. Sist och slutligen gick det förhållandevis bra för Loktal-Tapiolas kunder i Åboregionen, Pargas, Kimitoön och Västnyland. Vedeldning underlättar också, om det finns. Internationellt myndighetssamarbete har legat i fokus för att det ska vara möjligt att gå vidare med rättsprocessen och förverkliga straffansvaret, konstaterar undersökningsledare, kriminalkommissarie Mikko Salminen vid Centralkriminalpolisen i ett pressmeddelande. När förundersökningen av brottet mot liv framskred ändrades brottsrubriceringen från misstänkt dråp till mord. Vid skogsskador beror ersättningen på mängden skadade träd och på försäkringsvillkoren, men den kan uppgå till betydande belopp, säger Kujala. FOTO:LOKAL-TAPIOLASYDKUSTEN Fakta Några tips från försäkringsbolagen ● Dokumentera skadorna med översiktsoch närbilder innan röjning, skydda skadade byggnader direkt och prioritera säkerheten vid röjning och reparation genom att exempelvis anlita yrkeskunniga eller räddningsverket. Är skadorna som orsakats av stormen Hannes större eller mindre jämfört med tidigare stormar. Tre män misstänks för mord i Raseborg – greps i Polen Raseborg Polisen misstänker tre män med utländsk bakgrund för ett mord i Raseborg i februari i fjol. Det brukar komma en ny omgång skadeanmälningar under våren, säger Kiuru. Polisen misstänkte från första början att personen avlidit till följd av ett brott mot liv. – Man kan inte alltid föreställa sig vad naturens krafter kan ställa till med, säger Kiuru. ● Vid större skador ska skadad egendom sparas för granskning, ersättning sökas inom ett år och fullmakt finnas om du agerar för någon annan. De misstänkta lokaliserades med hjälp av internationellt polissamarbete och greps i början av april 2025 i samarbete med den polska polisen. FOTO:KIMLUND Stormen Hannes: Fällda träd och rusning till försäkringsbolagen Åbo Fällda träd, upptinad mat i frysboxar och lösöre som flugit sin väg. Hela sanningen om skadorna och ersättningsansökningarna känner man inte till. – Undantagsvis den här gången var de långa elavbrotten som orsakade mer störningar i vardagen än vanligt för våra kunder, speciellt då det gäller uppvärmning och användning av apparater. Samma gäller hos finanskoncernen OP Pohjola. – Vanligen behandlas skadeanmälningar inom några vardagar men just nu uppskattas det räcka 1–2 veckor, säger Sini Kujala , ersättningsdirektör på OP Pohjola. – Det är verkligen jättetråkigt för dem som drabbas. Kimitoön, Hitis och Rosala däremot klarade sig bättre. Polisinrättningen i Västra Nyland fick den 1 mars 2025 från nödcentralen en anmälan om att man i Raseborg hittat en död person. Brottsoffret var en litauisk medborgare född 1974 som inte var fast bosatt i Finland. Källa: Lokal-Tapiola Sydkusten, OP Pohjola Fredag16januari2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. De misstänkta greps i Polen redan i april. Där har man grävt ner största delen av elkablarna
Skicka in en fritt formulerad ansökan + cv senast den 21 januari till johan.backas@aumedia.fi. Insamlingen av fiskenät i Kimitoöns skärgård med omnejd är avslutad och har nått ett väldigt fint resultat. Frågor. I början av december gick föreningen ut med att jobbet blir ledigt. Den transport man tänkt sig från Kasnäs räckte inte till. Nu söker Åbo Underrättelser aktiva och samhällsintresserade sommarvikarier och praktikanter till redaktionen. – Det enda alternativet vi har om vi inte får någon verksamhetsledare är att avsluta föreningen, säger han. Föreningen har rötter i Dragsfjärds Lantbruksklubb (grundad 1938) och Kimito Lantbruksklubbförening (grundad 1955), enligt 4H:s sajt. Utan en sådan kan föreningen inte fortsätta. VI SKA JU BARA CYKLA FÖRBI WWW.ABOSVENSKATEATER.FI WWW.LIPPU.FI. Som reporter på ÅU skriver du artiklar, fotograferar, filmar och hanterar sociala medier. Mejla eller ring 050 562 1258. Påsar och säckar har lämnats av i en strid ström under de veckor insamlingen pågått. Det skulle medföra följder även utöver det självklara glappet i utbudet av verksamhet för barn och unga. Men fördelen för den som tar sig an uppdraget är möjligheten till att flexibelt förverkliga hobbyverksamheten enligt de egna och medlemmarnas intressen, så länge det här faller inom 4H:s värdegrund. FOTO:INGALILLSLOTTE Åbo Underrättelser Fredag16januari2026 Nyheter 5 Vill du jobba på ÅU i sommar. – Vi har ett bra samarbete med Axxell Brusaby, där våra deltagare har möjlighet att bekanta sig med lantbruk, säger Lindström. FOTO:FINLANDSSVENSKA4H/MATHILDAKULL Kimitoön Ingen har sökt det lediga jobbet som verksamhetsledare. Christoffer Wallgren lastar bilen i Kasnäs. Nu är föreningen i skriande behov av en verksamhetsledare, då Clara Bergström går i pension efter mer än 20 år. 4H ordnar klubbträffar efter skoldagen för skolelever med bland annat matlagning, hantverk och naturoch miljöaktiviteter. De är uppskattningsvis tvåhundra till antalet, plus två lastpallar. Näten kommer bland annat från Rosala, Hitis, Rövik, Högsåra, Västanfjärd, Nagu och Kimito. Enligt föreningsordförande Peter Lindström har inga ansökningar kommit in, trots att tiden för att ansöka gick ut vid årsskiftet. Liksom på andra orter erbjuder 4H verksamhet för barn och unga, och har på ön en stark koppling till traditionella kunskaper som att laga mat av riktiga lokala råvaror. Slotte säger att hon haft ett berg av plastsäckar innehållande nät i sin hall. Emilia Örnmark Ett stort lass fiskenät från skärgården åker till Ukraina Kimitoön Hundratals nät får en ny uppgift i krigsdrabbade Ukraina. Hon säger att folk från när och fjärran, även från Väståboland, har ringt för att höra sig för om insamlingen. Emilia Örnmark 4H-verksamheten på Kimitoön hotad 4H:s anordnar en hel del verksamhet för barn och unga, även lokalt på Kimitoön. Och så förstås solrostävlingen, vars resultat brukar publiceras i ÅU. Jobbet är inte en heltidssyssla – det har föreningen inte medel till. Vi vill att du: • Är nyfiken, idérik och kreativ • Känner till Åbo med omnejd • Har ett gott språk • Har en lämplig examen eller studerar • Är duktig på sociala medier • Körkort ses som en fördel Vi erbjuder dig: • Ett meningsfullt och mångsidigt jobb • En chans att prova på journalistyrket • En dynamisk miljö och nyhetspuls • Kollegialt stöd • En centralt belägen redaktion i Åbo • Arbetstiden är i regel vardagar klockan 8.30–16.30. – Intresset har varit enormt och insamlingen blev väldigt populär, säger initiativtagaren Gunilla Örnell på Högsåra. Syftet med näten är att stoppa ryska drönare på plats i Ukraina. En av de väletablerade föreningarna på Kimitoön är den lokala 4H-föreningen. Vidare ordnas kurser bland annat om djur och trädgård, populära barnläger om sommaren samt matskola. Näten har packats i skåpbil för att levereras från Ingalill Slotte i Kasnäs vidare och så småningom ända fram till Ukraina med Karavanen Ukraina. Lindström nämner insamlingskampanjen för säckar från jordbruket, där en av arrangörerna är den lokala 4H-föreningen. Redan då ÅU rapporterade om insamlingen i början av december hade den fått en bra start och långt över femtio nät hade då samlats in. Han är den som kommer att köra ner näten till Ukraina med denna bil
Jag talar på ett allmänt plan, säger Pöyhönen. Man vill ta reda på om vållande, försummelse eller annat lagvidrigt förfarande har med dödsfallet att göra. Man måste fokusera på kommunikation, hur man utnyttjar lokalerna, på enhetens utrustning och på betydelsen av personalens kunnande. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Händer att tuffa tag mot äldre klienter vidtas ganska direkt En 79-årig kvinna kvävdes till döds på äldreboendet Esperi Care Otso i Runosbacken i början av december 2025. När man begränsar klientens eller patientens självbestämmanderätt, gör man ett ingrepp i personens grundrättigheter. I vårdhem kan man vara tvungen att använda begränsningsåtgärder för att trygga patientens eller klientens säkerhet eller av någon annan godtagbar orsak. Polisen utreder ett fall där en 79årig kvinna på servicehuset Otso i Åbo dog efter att ha utsatts för så kallade begränsningsåtgärder. Ändå finns tecken på att vissa enheter gör det ganska direkt. Eeva-Sirkku Pöyhönen, resultatområdesdirektör för tjänster för äldre i Varha, säger att en läkare fattar beslut om begränsningsåtgärder som alltid är tidsbestämda. – Brist på personal eller resurser är aldrig en godtagbar orsak till begränsningsåtgärder. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Varha fortsätter att anlita Esperi Care – trots dödsfall Välfärdsområdet anlitar Esperi Care i stor omfattning. Pöyhönen påpekar att det här var ett enskilt fall och att hon inte kan kommentera det då en brottsutredning pågår. FOTO:KATARINAPADA Åbo Begränsningsåtgärder mot till exempel äldre på serviceboenden ska vara en sista utväg. s Brist på personal eller resurser är aldrig en godtagbar orsak till begränsningsåtgärder. Enligt Uusitalo kan det i boendeenheternas metoder eller oskrivna regler, det vill säga i ”husets sätt”, ingå begränsning av självbestämmanderätten. En 79-årig kvinna kvävdes till döds på äldreboendet Esperi Care Otso i Runosbacken i Åbo i början av december. – Det vore bra att först testa lindrigare metoder. Elina Uusitalo säger att ärendet gällande dödsfallet på Otso-hemmet meddelades till Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk i december 2025 och att behandlingen av ärendet sedan har fortsatt i den nya myndigheten Tillståndsoch tillsynsverket. Begränsningsåtgärder ska beordras av en läkare, säger man på Varha som anlitar boendet. ElinaUusitalo. Begränsningsåtgärder måste alltid vara den åtgärd som vidtas i sista hand, säger Elina Uusitalo, ledande expert på Tillståndsoch tillsynsverket i ett e-postsvar på ÅU:s frågor om det aktuella dödsfallet i Åbo. På Esperi Care vill man inte berätta om man har vidtagit några åtgärder beträffande personalen som var involverad i fallet. Till exempel grenbälte är en metod som används. Begränsningsåtgärder ska, som ÅU skrev tidigare, grunda sig på ett beslut av den läkare som har vårdansvaret. Otso-hemmet ingick i en affär omfattande tre äldreboende för personer med grava minnessjukdomar som behöver krävande vård dygnet runt år 2023 då Esperi Care köpte verksamheterna. Med hjälp av informationen om händelseförloppet och dödsorsaksutredningens resultat har polisen inlett en förundersökning. Man deltar i sorgen och är ledsen för det skedda. FOTO:PRESSBILD Åbo Polisen utreder om begränsningsåtgärder ledde till en 79årig kvinnas död på ett serviceboende i Åbo. Otso drevs tidigare av Ulla och Risto Korpela som gick i pension i samband med affären. Varha köper mycket tjänster av Esperi Care och där kommer inte att ske någon förändring på grund av det här enskilda fallet, säger Pöyhönen. Uusitalo berättar att vårdhemmet Otso som drivs av Esperi Care är registrerat som ett dygnet runtäldreboende med 20 platser. – Vi kan tyvärr inte informera noggrannare om fallet så länge myndigheternas utredning pågår, säger Kaisu Lehtomaa-Digha på Esperis kommunikation. I socialvårdens tjänster, där bland annat dygnet runt-vården för äldre ingår, måste man respektera klienternas självbestämmanderätt och andra grundrättigheter. Med anledning av fallet har Varha gjort en anmälan till dåvarande Regionförvaltningsverket. Egentliga Finlands välfärdsområde Varha anlitar Esperi Care i stor omfattning. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Eftersom utredningen är på hälft kan man inte kommentera fallet mer. I det här fallet hade kvinna blivit bunden i sin stol. Varha har fortfarande klienter på vårdhemmet Otso. Otso-hemmet hade då en omsättning på 1,3 miljoner euro. På bolagets webbsida står att man utreder ärendet också internt och att man har gett en redogörelse för händelserna till välfärdsområdet. Kvinnan hade varit utsatt för en begränsningsåtgärd där hon var bunden till sin stol. Åtgärderna ska skrivas in i klientens eller patientens journal. I Tillståndsoch tillsynsverkets ärenden som gäller övervakning av begränsningsåtgärder på enheter för äldrevård har det kommit fram hur man på vissa håll tyr sig till begränsningsåtgärder ganska direkt. Begränsningsåtgärder vidtas för klientens säkerhet. – Läkaren bestämmer om vilken metod, vilken utrustning som ska användas och om övriga direktiv om användningen av begränsningsåtgärder. Tyngdpunkten borde vara på att stärka och stötta självbestämmanderätten, säger Uusitalo. Begränsningsåtgärderna får inte heller vidtas enbart på grund av patientens eller klientens sjukdom. Man har också diskuterat ärendet med klientens anhöriga. Varhas EevaSirkku Pöyhönen säger att dödsfallet inte påverkar det. – Klienterna väljer själva sina boenden när det handlar om de privata vårdhem som står till buds
Läs mer på silmaasema.fi/rahoitus. Ögonsjukhus Åbo, Yliopistonkatu 27. ” Libbe från Nagu som fick sin grå starr opererad hos Silmäasema Kom på operation då det passar dig! Kom för att diskutera vård av grå starr. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 7 HOS OSS BLIR DU AV MED GRÅ STARR UTAN ATT KÖA Det var härligt att gråstarrsoperationen gick så bra och bokstavligen utan att behöva köa. BOKA TID TILL AVGIFTSFRI KARTLÄGGNING INFÖR ÖGONOPERATION SILMÄASEMA.FI eller 010 190 200 (lsa/mta) Gråstarrsoperation från 1595 €/öga eller i rater med 12 månaders räntefri betalningstid
Nagu Strax före jul gick kapellet i Kirjais i Nagu igenom slutgranskningen. Det ska vara en plats för aktiviteter, gemenskap men också tystnad. – Vi skulle behöva en funikular – kanske Åbo kan donera sin, skojar någon i gänget. Han och ett antal andra bybor har samlats vid det nya kapellet uppe på berget bakom byabutiken i Kirjais i Nagu. Dessutom ska kapellet fungera som ett samlingsutrymme för hela byn. – Ungdomen är mycket viktig för föreningens fortsatta verksamhet, säger Christer. FOTO:TUULIMERILÄINEN Moa Karlsson skriver sin kandidatuppsats i teologi om hur Kirjais kapell kan inredas till ett ekumeniskt kapell som också välkomnar alla andra religioner. Här ska man kunna gifta sig, döpa sina barn, hålla möten och olika övningar, utställningar, konserter och danser. – Vi har räknat minst 700 talkotimmar, och i dem ingår inte ens planeringsarbetet, säger Kaj-Johan Karlsson, projektledare för kapellet och aktiv i Kirjaisoch Sommaröbygdens utveckling. – Vi har sett på Facebook hur folk har lagt ut bilder från platsen. Föreningen tar väldigt gärna emot donationer för att nå sitt mål. – Och grillat korv, säger Christer Norrman. Moa, som är en av de unga och aktiva i föreningen, säger att kapellet var en galen idé som blev verklighet. Det är unikt i skärgården med ett ekumeniskt kapell, det närmaste finns i Åbo, säger Moa. – Det visar hur mycket handlingskraft det finns i den här byn! Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi Kapellet i Kirjais har nu gått igenom slutgranskningen. Kapellet ska också vara ett vallfärdsmål för vandrare längs S:t Olofs sjöväg och ett attraktivt besöksmål för turister. Bilvägen upp är till för servicetrafik, och än så länge är platsen inte anpassad för rörelsehindrade. Nu är man redo att planera inredningen, och utmaningen har gått till Moa Karlsson. Kaj-Johan Karlsson visar upp den lampa som ännu ska monteras i det lilla kyrktornet med fönster mot alla väderstreck. Stigen till kapellet går upp från Kirjais bybutik via bokbytarstugan Bokmalen. Nästa år fyller Kirjaisoch Sommaröbygdens utveckling 30 år, och av de cirka 150 medlemmarna är ungefär två tredjedelar fritidsbosatta. Grundstenen murades den 29 juli 2025 och den 19 december blev slutgranskningen klar. – Exakt vilka alla aktiviteter kapellet ska användas för ska byaföreningens styrelse ännu ta ställning till, men idéerna är många, intygar byaföreningens ordförande Kaj Norrman. Idén till kapellet kläckte KajJohan Karlsson och Christer Norrman under en lunch sommaren 2024. Nästa steg är inredningen, som ska tjäna både andlig och världslig verksamhet. De exakta planerna avslöjas så småningom, men än så länge jobbar byaföreningen med att samla in medel för att få inredningen i kapellet klar. Invigningen av kapellet äger rum exakt ett år efter byggstart, på S:t Olofs dag den 29 juli. – Jag har bland annat bekantat mig med kapellet i Kampen i Helsingfors för att se hur man kan skapa ett evangelisk-lutherskt kapell som samtidigt välkomnar alla andra religioner. Här har byaföreningens medlemmar jobbat på talko, bland annat med att röja byggplatsen, spika terrass och måla väggarna. De är mäkta stolta över den fina byggnaden – och inte utan orsak. Byaföreningens långsiktiga plan att utveckla Kirjais har tagit ett stort steg framåt, och kapellet kompletterar enligt föreningen den mångsidiga service som byn redan har som hamn, butik, restaurang, lekplats, bokbytarstuga. Den sista biten utgörs av en trappa som också kan fungera som motionstrappa. Naturen man ser genom fönstret mot havet får utgöra altartavla. Hon studerar teologi vid Åbo Akademi för tredje året och skriver sin kandidatuppsats om hur kapellet kan göras ekumeniskt. Moa säger att byggnaden ska inredas med stolar och bord som lätt kan omgrupperas eller helt tas bort, allt efter behov. Flera biskopar kommer att delta och kanske också en kyrkominister. Planerna är ambitiösa. Föreningen har under de senaste åren genomgått ett generationsskifte, och allt fler av de aktiva är unga personer. Kapellet i Kirjais står klart Kapellet i Kirjais står klart – krävde över 700 timmar – krävde över 700 timmar talko och mycket grillkorv talko och mycket grillkorv Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 8 Reportage. övernattningsservice och naturstigar. Enligt Sandra Bergqvist, som tillsammans med sina syskon äger marken där kapellet står, har nyfikna redan hittat hit. Den drygt 30 kvadratmeter stora, ljusmålade träbyggnaden har utsikt mot havet och omges av en stor terrass. Från vänster Liam Karlsson, Kaj Norrman, Natalia Nevmerzhytski, Moa Karlsson, Roger Heinonen, Sandra Bergqvist, Thomas Isaksson, Annevi Heinonen, Kaj-Johan Karlsson, Christer Norrman och Sherii Nevmerzhytski
Nu samlar föreningen medel till inredning. ● Föreningen har fått bidrag från Leader-föreningen I samma båt, Konstsamfundet, Svenska Kulturfonden och Lokal Tapiola Sydkusten. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Reportage 9. En cirka 100 kvadratmeter stor terrass omger kapellet. Fakta Kirjais kapell ● Invigning den 29 juli 2026 på S:t Olofs dag. En av dem lutar mot väggen. FOTO:TUULIMERILÄINEN På kapellets tak installeras sex solpaneler som ska förse kapellet med ström. Kapellet i Kirjais har nu gått igenom slutgranskningen. ● Den totala budgeten för byggnaden landar på drygt 121 000 euro. ● Storlek: 32 kvadratmeter, rymmer cirka 30 personer. ● Kapellet är byggt på Norrgårds mark som föreningen har arrenderat för 50 år framåt. ● Till kapellet går en stig och en serviceväg. Från vänster Liam Karlsson, Kaj Norrman, Natalia Nevmerzhytski, Moa Karlsson, Roger Heinonen, Sandra Bergqvist, Thomas Isaksson, Annevi Heinonen, Kaj-Johan Karlsson, Christer Norrman och Sherii Nevmerzhytski. Den sista biten av uppfarten till kapellet kan också fungera som motionstrappa
Dessutom tog man bort tyngder från färjeläget så att det nu flyter högre upp. Eftersom hon körde en så stor bil kunde hon inte se att färjan inte satt fast ordentligt, utan litade på trafikljuset. Finns det risk att det händer igen. – Det var ett jäkla skrammel och jag var livrädd, berättar hon med en darrig röst. Hade bilförarna själva inte märkt det hade situationerna kunnat sluta illa. Det är mycket beklagligt. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Skräckupplevelse för bilförare på Korpofärja: ”Helt skärrad” Jaana Vahalahtis taxibil skadades i händelsen. – Jag var helt skärrad, men jag såg att den vänstra klaffklon som ska in i pontonen gled ovanpå pontonen. Färjan som Vahalahti befann sig på är en tillfällig färja vars struktur skiljer sig från de ordinära färjorna. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 10 Nyheter. Man har nu gått igenom rutinerna med färjföraren och i kväll kommer man att göra modifieringar på färjeläget för att det här inte ska ske igen. Finferries vd Håkan Fagerström säger till ÅU att man inte alls var medveten om att något sådant här kunde ske. När taxichauffören Jaana Vahalahti, som är en van färjepassagerare, skulle köra av färjan från Nagu till Korpo på fredagsförmiddagen för en veckan sedan råkade hon ut för en skräckupplevelse. När hon kom i land steg hon ut ur bilen för att se vad som pågick. Nu ska det inte vara möjligt att den hamnar ovanpå pontonen, som den gjorde förra veckans fredag, då incidenten som Jaana Vahalahti berättar om hände. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Incidenten på Korpofärjan var inte den första Färjan mellan Korpo och Nagu. Heikkonen har tidigare arbetat som färjeförare i tjugo år. – När det är vinterföre så är sikten lite sämre. Finferries kommer också att betala ersättning för skadorna på Vahalahtis bil. Korpo Taxichauffören Jaana Vahalahtis bil dök ner från färjan när hon skulle köra i land i Korpo. Hur kommer det sig att färjans förare inte ser om färjan är i land. Trafikljuset lyste grönt så Vahalahti började köra, men när hon som första bil i kön nådde klaffen föll bilens framdel plötsligt ner och fastnade på pontonen. Vahalahti klarade sig oskadd men bilens underrede tog ordentlig skada. Hon kunde fortsätta köra, men var tvungen att dra bort delar från underredet som släpade i marken. Man behövde inte göra några modifieringar på själva färjan. Han menar ändå att det ska vara möjligt tack vare kameraövervakningen som hjälper förarna att lägga till. Enligt Fagerström är det inte möjligt att något sådant här sker på de ordinära färjorna. Arkivbild. – Då undrar jag hur det är med säkerheten. Två läsare vittnade om situationer då klaffen inte satt fast på pontonen när man skulle köra av färjan. – Det gäller bara att vara noggrann och försiktig. En av delarna som skadades på bilen. – Det var ett mänskligt fel, det kan man inte frånse. – Vi reagerade direkt och ser såklart väldigt allvarligt på saken. ”Jag var livrädd.” Efter att ÅU skrev om incidenten på Korpofärjan tog flera läsare kontakt och menade att liknande händelser har skett tidigare. Samtidigt fortsatte färjan att försöka ta i land ordentligt. Efter flera försök att ta i land kom färjans förare ut ur hytten för att se vad som var fel. Man korrigerade klaffklons mekanik. När Vahalahti konfronterade honom svarade han att man inte ser från förarhytten om färjan är i land när det är snö. Hon bestämde sig för att köra framåt för att inte ramla ner i vattnet. Han har erfarenhet av att sikten kan vara sämre när det är snö på marken, eftersom det är svårare att urskilja saker när allt är vitt. Enligt honom var snön ändå inte den enda orsaken till händelsen, utan det berodde på flera omständigheter. – På den här sträckan har det inte hänt förr vad jag vet. – Mänskliga misstag kan alltid ske, men jag tror inte att det kommer att hända igen. Färjan var alltså för högt uppe. FOTO:MIKAELPIIPPO Korpo Samma dag som incidenten skedde gjorde man modifieringar på färjeläget så att händelsen inte upprepar sig. Om inte personen som kör färjan ser om färjan är i land, vem ska då göra det. Men jag vet att det har hänt på Pargaspasset, bekräftar Niklas Heikkonen, trafikoch arbetarskyddsdirektör på Finferries. FOTO:JAANAVAHALAHTI Några av bildelarna som Jaana Vahalahti tvingades dra bort, eftersom de släpade i marken. Den tillfälliga färjan är dessutom lite högre så det påverkar också sikten. Kvällen efter att incidenten skedde utförde Finferries modifieringar på färjeläget
Pargas stad har skickat ut en enkät till turismföretagen för att sondera deras åsikt i frågan. ● Kommunerna behöver kunna styra pengarna till det som kostar inom och utvecklar turismen. Strax efter klockan 15.30 förra veckans torsdag frontalkrockade två personbilar mellan Lielaxvägens korsning och Kyrkängsvägens korsning på Skärgårdsvägen i Pargas. ● Uppbörden måste vara enkel och digital, så att mikroaktörer inte får en stor administrativ arbetsbörda. FOTO:MONICAFORSSELL Aspö förbindelsebåtsbrygga fotograferad i juni 2025. Trafiken på Skärgårdsvägen stod helt stilla i över en timme och kilometerlånga köer bildades i bägge riktningar. Polisen utreder olycksorsaken. ● Från fyr till fyr: ett kommunikationsoch synlighetsprojekt för att göra orten mer synlig och attraktiv. Enligt polisen gled personbilen som var på väg i riktning mot Pargas över i det mötande körfältet på Skärgårdsvägen. Alla fördes till sjukhus, men ingen blev livshotande skadad. Av de regionala och kommunala instanser som lämnat in utlåtanden så här långt vill Norra Karelens landskapsförbund och Kristinestads näringslivscentral inte ha en turistskatt eller avgift, medan Koskis kommun förespråkar avgiften åtminstone som ett försök. Att Meseguers anställning som projektanställd stadsutvecklare med ansvar för just det här projektet avslutas, betyder inte att det läggs på is. I år övergår projektet till nästa steg som handlar om att göra upp skisser och skriftliga planer. Rent principiellt ansåg nämnden att kommunen borde få bestämma om avgiften tas i bruk och hur intäkterna används. Stadsstyrelsen i Pargas ska besluta om stadens utlåtande den 19 januari. Pargas. Pargas Skärgårdsnämnden fick ta till ett extrainsatt möte i måndags för att diskutera stadens utlåtande om den föreslagna turistskatten eller turistavgiften. Skärgårdsnämndens ordförande Christer Friis (SFP) säger att man i nämnden var överens om att en avgift av den här typen behövs i Pargas. Långtidsuthyrning av en fritidsbostad, till exempel på årsbasis eller över flera månaders tid, generar i sig redan intäkter i form av fastighetsskatt till kommunen. Bilarna fick stora skador. – Vi har diskuterat i god andra och kommit fram till att det här är den bästa lösningen för båda parterna, säger Meseguer till ÅU. Den kan ge kommuner och regioner möjligheten att införa en så kallad turistavgift som är kopplad till övernattning. Pilar Meseguers arbetsavtal har avslutats under prövotiden. Kilometerlånga köer efter frontalkrock på Skärgårdsvägen Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 11. – Alla inkvarteringsformer borde omfattas av skatten, som skulle vara högst fem euro per person och natt. ● Från ö till ö: ett skärgårdsprogram ska utarbetas med fokus på näringsliv och service. Pargas Arkitekten Pilar Meseguer, som i september anställdes som stadsutvecklare för att leda Pargas stads centrumprojekt ”Från hav till hav”, lämnar projektet. Enligt polisen var det två vuxna personer i vardera bilen. Från hav till hav är ett av de fem strategiska tillväxtprojekten som Pargas stad lanserade i fjol. Nämnden efterlyser också en tydlig definition på vem som räknas som turist. Det handlar om ett förslag till en ramlag. ● Kommunerna bör ha möjlighet att själv välja avgiftsnivå. Efter det öppnades ett körfält i taget turvis för trafik. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi ”Turistskatt behövs i Pargas” Infrastrukturen på Utö är pressad sommartid i och med de stora besökarskarorna. På tjänsten utlåtande.fi har så här långt 13 utlåtanden lämnats in. ● Från bro till bro: utveckla Kirjalaön som ett attraktivt bostadsområde nära Åbo. Enligt Meseguer och stadsdirektör Tom Simola ligger det inte någon större dramatik bakom. Nämnden ansåg också att det borde vara möjligt att debitera också dagsbesökare, till exempel just på Utö där det är ett privat andelslag som står för infrastrukturen. Enligt Simola beror ändringen främst på att staden ska gruppera om i vem som håller i samtliga projekt. – Bland annat Utö, Jurmo, Aspö och Nötö nämndes i diskussionerna. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Meseguer fortsätter inte som stadsutvecklare Pilar Meseguer anställdes i höstas av Pargas stad för att jobba som stadsutvecklare och ansvara för projektet ”Från hav till hav”. Under vintern och våren utlovar staden mera information om de fem olika strategiska tillväxtprojekten. Samtidigt betonades att om avgiften införs, ska intäkterna kunna kanaliseras till just de områden där trycket är störst. Hur stora intäkter det kunde röra sig om för kommunen är ännu svårt att säga, men i de preliminära kalkylerna har man från stadens sida räknat med allt mellan 360 000 euro och drygt en miljon euro på årsbasis, beroende på storleken av avgiften och andelen vuxna bland de som övernattar. Bilen frontalkrockade sedan med den andra som var på väg i riktning mot S:t Karins. Tvärtom, menar Simola. Riktas främst till Korpo, Houtskär och Iniö. Det finns flera besöksmål som i nuläget har ett väldigt högt tryck på infrastrukturen under högsäsong. FOTO:MIKAELHEINRICHS Fakta Pargas stads fem strategiska tillväxtprojekt ● Från hav till hav: stadsutvecklingsprojekt som stärker Pargas centrum. FOTO:MIKAELHEINRICHS Jurmos största dragplåster är naturen. ● Från hamn till hamn: ett initiativ för att stärka Nagus livskraft, tomter för bostäder och företag ska utvecklas. Det är Finansministeriet som begärt in utlåtanden av kommunerna senast den 25 januari. ● Turistavgiften bör vara frivillig för kommunen. Inom Från hav till hav har nu en bra grundkartläggning gjorts. Det är såväl regionala aktörer, kommuner, företagare och privatpersoner som uttryckt sina åsikter. Exempel är kritisk infrastruktur, trafikleder, information och offentlig service som stärker stadens kvalitet som turistdestination. FOTO:MIKAELHEINRICHS Fakta Skärgårdsnämndens förslag till stadsstyrelsen ● Turistavgiften bör omfatta alla inkvarteringsformer, inklusive plattformar och annan kommersiell uthyrning, för att vara rättvis och fungera i praktiken och i lagberedningen bör dagsturism och nyttjande av allemansrätt vid övernattning tas i beaktande. Det är inte uteslutet att hon också framöver medverkar på ett hörn i anslutning till projektet genom sitt firmanamn. – Alla projekt kommer att fortsätta och de som inte startat kommer att starta under vårvintern. Vem som är turist behöver definieras i lagberedningen för att definiera vem avgiften uppbärs av
All stål och betong från den gamla Rävsundsbron återanvänds. FOTO:JOHANBACKAS Anton Sirkama säger att de två sista hängkablarna sprängs bort och faller i havet. Efter det fortsätter rivningen av den gamla banken och man utför finslipningsoch landskapsarbeten. Säkert dyker saker upp ännu som vi får ta oss en funderare hur vi löser, det finns ingen instruktionsbok att följa. Det blir också enskilda sprängningar under arbetets gång. Pargas Den gamla Rävsundsbrons betong sågas nu sönder och förs bort, sedan följer stålkonstruktionen efter det. Till slut grävs vägbanken på Pargassidan bort. Under våren slutförs arbetet på avsnittet ovanför farleden. Johan Backas johan.backas@aumedia.fi Bron plockas ner bit för bit – de sista bärande kablarna sprängs Betongens sågas sönder och plockas först bort i mitten, sedan turvis på båda sidorna så att balansen i bron hålls. Pylonerna fälls försiktigt till marken. Vi övervakar vid behov eventuella vibrationer som orsakas av arbetet och är i kontakt med ägarna till fastigheter som ligger nära byggarbetsplatsen, säger projektchefen Saramaria Cowell vid Trafikledsverket i ett pressmeddelande. På det viset hålls den strukturella balansen i bron jämn. Farleden för småbåtar vid bron har varit stängd under byggarbetet och förblir stängd fram till den 30 april, eftersom en arbetsplattform för rivningsarbetet behövs på plats. Betongen på den gamla bron bryts upp med en hydraulisk hammare. Om den ena sidan skulle rivas först skulle stålkonstruktionerna utsättas för betydligt kraftigare osymmetrisk påfrestning. Innan farleden öppnas lodar Kreate havsbotten och kontrollerar att ingenting från brobyggetoch rivningen ligger på botten. Rivningsarbetet på den gamla Rävsundsbron inleddes med förberedande arbeten redan i slutet av fjolåret. Anton Sirkama från Kreate leder arbetet som inleddes från mitten av bron. Nu rivs Rävsundsbron bit för bit. Betongblocken sågas i bitar som i medeltal är åtta meter långa, drygt två meter breda och 20 centimeter tjocka. Turvis plockas sektioner bort från vardera sida. Allt borde stå klart till hösten. Är det ett svårt projekt att riva bron. Allt borde stå klart uppskattningsvis under hösten. – Jag skulle inte säga svårt, men det är intressant och utmanande. – Arbetet kommer att orsaka tillfälligt buller i omgivningen. Arbetet kommer att utföras måndag till fredag mellan klockan 7–20 i enlighet med bullertillståndets anvisningar och föreskrifter. Asfalten och gångoch cykelbanan togs bort redan innan årsskiftet. Rörligheten gjorde också att arbetena i november i fjol inleddes med att förstärka bron inför rivningen. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Innan det ska all betong och stål vara borta, förutom pylonerna och hängkablarna. Vägbanken som anlades när den gamla bron byggdes grävs till slut bort. Den bärande stålkonstruktionen stärktes genom att stålplattor och -förstärkningar svetsades fast på kritiska ställen. Välavvägda sprängladdningar placeras vid dem, så att de under kontrollerade förhållanden sprängs av. Den skapades när den gamla bron byggdes men är nu onödig. Sirkama säger att alternativen övervägdes noggrant innan metoden bestämdes. Under sprängningarna kommer trafiken att stoppas i högst åtta minuter om det behövs. Båttrafik ska kunna köra under bron från och med den första maj, och hittills går arbetet enligt tidtabell. Hängkabelbroar likt Rävsundsbron finns det inte så många av i Finland, därför saknas också erfarenhet av att riva sådana. Nu plockas betongblock och stålkonstruktioner bort. Hängkablarna faller i havet och pylonerna fälls sakta till marken där de rivs. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Det kan bli korta trafikstopp då den gamla Rävsundsbron rivs Pargas Enskilda sprängningar kan orsaka kortare avbrott i trafiken mellan Pargas och S:t Karins på upp till åtta minuter. Betongelementen väger omkring nio ton, vissa lite större upp till 13 ton. Av hängkablarna kapas alla utom två på var sida. Rivningen av den gamla brons tillfartsbank kommer huvudsakligen att ske med vanliga arbetsmaskiner, men det kan bli aktuellt med sprängningsarbeten. Rivningsarbetet avslutas med att hängkablarna kapas av
– I samarbete med polismyndigheter rekommenderas att skolor som har möjlighet till detta har låsta dörrar, säger rektor Tove von Schantz. På Ekenäs gymnasium har man haft låsta dörrar ett par år. Carunas driftschef Jarmo Ström säger i ett pressmeddelande att det var ett plötsligt fel i transformatorn som fick den att fatta eld. Inom bildningen i Raseborg finns enligt undervisningschef Pamela Leka ingen gemensam policy för låsta dörrar. Varha hoppas nå så många som möjligt av dem som anlitat Varhas tjänster under det gångna året. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Raseborg I höstas avlägsnade sig två barn från ett daghem i Raseborg. Därför är varje svar värdefullt, säger hon. Diskussioner har förts ifall vi behöver ha lika i alla våra skolor men inget är bestämt ännu, svarar hon per e-post. Dessutom har ytterligare åtgärder vidtagits och bevakningen har förstärkts på den plats där barnen avvek, meddelar Lindh per e-post. Tove von Schantz är rektor för Katarinaskolan i Karis där man numera har låsta ytterdörrar. – Det är stadens rekommendation ur ett säkerhetsperspektiv. FOTO:FREDRIKABLOMQVIST Petra Blomqvist, rektor i Ekenäs gymnasium, säger att det har hänt att obehöriga har vistats i skolan. Över 8 400 av Carunas kunder var utan el. Ett stort elavbrott drabbade S:t Karins under tisdagskvällen. Numera är ytterdörrarna låsta. På onsdagsmorgonen var elen påkopplad åt alla igen. – Efter händelsen har vi noggrant utvärderat och granskat våra rutiner för hantering av situationer med saknade barn. Charlotte Lindh, chef för småbarnspedagogiken i Raseborg, bekräftar att man hade en incident i oktober där barn avlägsnade sig från ett daghem. Elavbrottet började vid halv nio-tiden, tre timmar senare var 50 kunder utan el. Lindh säger att de flesta daghemsgårdarna har områden som är mer svårövervakade än andra. Över 8000 var utan el i S:t Karins Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 13. Det här är tredje gången som enkäten genomförs. I detta fall kunde vi konstatera att personalen snabbt agerade i enlighet med daghemmets säkerhetsplan. I fallet ovan avlägsnade sig barnen från gården. – Genom kundernas respons ser vi vad som fungerar och var vi behöver bli bättre. Studerande och personal har en kod för att komma in. Vi har några gånger fått in berusade och störande personer i byggnaden, säger rektor Petra Blomqvist. Enkäten är öppen fram till den 31 januari. Enligt ÅU:s uppgifter var de borta cirka en halvtimme. Att det kan ske har skapat oro bland anhöriga. Räddningsverket kunde släcka den så att montörer kunde koppla på elen igen. De som inte kan fylla i enkäten på webben får hjälp att svara via Fråga Annika-tjänsten. En annan trygghetsfråga är möjligheten att ta sig in i daghem och skolor. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Rutiner granskades efter att barn rymde från dagisgård i Raseborg Pamela Leka är undervisningschef i Raseborg. Karin Simola, direktör för tvåspråkig service, säger att kundernas respons är avgörande när tjänsterna ska utvecklas. Tjänsten är öppen måndag till fredag kl. 8–16 under enkätens öppettid fram till den 31 januari och nås på telefonnummer 040 749 3187 eller via e-post på fraga.annika@varha.fi. – Det har varit upp till skolorna och enheterna att bestämma. Nina Taxell-Ahlbäck är planerare vid den tvåspråkiga servicen. Bildningsdirektör Tina Nordman säger att daghem och skolor har dörrarna låsta där det är möjligt att få det att fungera flexibelt men att dörrarna annars hålls olåsta. – Detta innebär att vi systematiskt går igenom personaldimensioneringen, hur övervakningen har planerats och utförts samt personalens agerande i händelsestunden, med målet att identifiera möjliga förbättringar för att minska risken för liknande händelser i framtiden och säkerställa att vi snabbt kan agera om något ändå skulle inträffa. S:t Karins. FOTO:CARINAHOLM Varha Välfärdsområdet Varha utför en kundenkät för att få veta hur bra vården och servicen fungerar på svenska. På Katarinaskolan i Karis är dörrarna låsta av säkerhetsskäl sedan augusti då man flyttade in i den renoverade skolbyggnaden med elektroniska lås. Hon säger att man vid incidenter av detta slag genomför en grundlig utredning för att klarlägga vad som har hänt. Orsaken var en transformator i Piispanristi som fattade eld. – Vi har även vidtagit ytterligare förebyggande åtgärder, så som att byta kod på ytterdörren, och fastighetssidan har kollat eventuella brister i staketet. I det aktuella fallet fungerade dessa rutiner som de ska och barnen återfanns utan skador. ÅU Varha vill ha åsikter om sin service Varha vill ha synpunkter på sin svenska service. – Vi hoppas att så många som möjligt svarar på enkäten och berättar om hur de upplevt att Varha har lyckats ge service på svenska under år 2025, säger hon. Dessa platser har nu tilldelats en tydligare och mer strukturerad övervakning
Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Oklart hur vargjakten påverkar vargläget på Kimitoön Den här vargen fastnade på Mikael Sundbergs viltkamera i Tjuda den 22 december i fjol. Ibland råkar sedan vargen komma framför en jägare som lyckas skjuta den, eller så lyckas den komma igenom det inringade området. De fem vargarna består av ett par och två eller tre individer. Men om det är flockens alfapar som undgått jakten på något område där vargjakt bedrivits, är det möjligt att de två ändå stannar kvar. Hur kan det komma sig att så många vargar är kvar. Det är första gången på länge man bedrivit så här omfattande vargjakt, säger Eriksson. Laines förhoppning är att vargstammens storlek undersöks noggrannare efter avslutad vargjakt. Han nämner dock möjliga faktorer som kan ha betydelse. – Då är det otroligt viktigt med info om vargstammen. I en vargjakt kan tiotals jägare delta, enligt Laine. De har ett eget revir här och så kommer det nog att förbli, säger han. I viltkamerorna kan man känna igen individerna till utseendet. Men innan man når toppen av isberget – den konkreta jaktsituationen – gäller det att hitta det specifika området där en viss vargflock håller till. Enligt Sune Fromholz, jaktchef på Hitis-Rosala är den halta vargen fortfarande kvar. I Gustavs fanns två flockar, medan ännu fler fanns och finns i området Pemar-Aura. Huruvida jakten jakten i övriga delar av landskapet kan påverka vargläget på Kimitoön är för tidigt att säga. Enligt Eriksson rör de sig mer eller mindre på hela Kimitoön, men mest i centrala delar som Labböle, Västanfjärd och i Galtarby mot Dalsbrukhållet. Därför har man i landskapet en stor kunskap om vargarna. Den har varit här förut och kom tillbaka på försommaren, säger Fromholz. ”Svårt att veta hur vargarna reagerar.” s Om vi har ett alfapar på Kimitoön som förökar sig så producerar vi redan varg utåt. Beräkningarna har vi från Jägarförbundet ifrågasatt. Han har tidigare fungerat som rovdjurskontaktperson på Kimitoön. På Kimitoön är vargjakt inte aktuellt. Den pågår till den 10 februari. – Vargobservationer kommer in med jämna mellanrum, säger han. – Fast det beror ju på hurdana vargar som skjutits. Vargjakten är avslutad i Egentliga Finland för den här gången. På bara en dryg vecka var landskapets vargkvot på tjugo vargar avbetad. För Egentliga Finlands del har det handlat om områdena Gustavs och AuraPemar, där den nu uppfyllda jaktkvoten bestod av tjugo vargar. Eriksson nämner att då isarna snart bär kommer vargarna att börja röra sig mera och söka sig till nya områden. Man brukar ju säga att då ett alfadjur skjuts blir det problem. Laine poängterar att det finns mycket varg i Egentliga Finland, men samtidigt en hel del kunnigt folk som rör sig i skogarna och lämnar in observationer. Han säger att antalet vargar i hela landet snarare rör sig om 1 000 än de 430 (mars 2025) som angetts av Luke. Ett välgjort bakgrundsarbete gör att jakten går snabbt, liksom den gjorde i Egentliga Finland. I Hitis-Rosala har man redan i flera år följt med en halt varg, som man i flera repriser haft avlivningslov för. Dessutom är det viktigt att samla in avföringsprov för dna-analys för att få info på individnivå. FOTO:MIKAELSUNDBERG Kimitoön Troligtvis förblir Kimitoöns vargflock opåverkad av jakten i närliggande områden. Sundberg minns å andra sidan alfahonan på Kimitoön som blev påkörd av en bil i Björkboda 2020 – efter det blev det lugnt på vargfronten och färre gårdsbesök rapporterades. – Efter jakten har vi räknat till 27 vargar i Pemar-Aura, alltså ungefär fyra flockar, säger Laine. De fastställda jaktkvoterna som nu är aktuella grundar sig bland annat på den av Luke uppskattade storleken på vargstammen. Därefter placeras jägarna ut på sina pass, valda enligt vargens stråk. – Man känner vargarna till och med på individnivå. För övrigt tänker han att vargpopulationen på ön är maxad. I Kimitoön finns just nu fem vargar, enligt rovdjurskontaktperson Kaj Eriksson. – Det här är förstås väldigt mycket lättare om det finns snö, säger Laine. MikaelSundberg. – Det är nog svårt att veta hur vargarna reagerar. Mer allmän kunskap om vargars arttypiska beteende är flockdynamiken som går ut på att hanarna som fötts året innan lämnar flocken under vårvintern, medan honorna kan dröja sig kvar lite längre för att assistera alfaparet. Det spelar stor roll hur bra allmänheten meddelar om vargobservationer till rovdjurskontaktpersonerna. De har ett eget revir här och så kommer det nog att förbli. Från alla fällda vargar samlar Luke in dna-prover. Att omkringvandrande ensamma vargar kan hitta till Kimitoön tror också Mikael Sundberg. En person med eller utan hund skickas sedan ut i vargens spår för att få vargen att röra på sig. Från Jägarförbundet är man tveksam till det uppskattade antalet vargar. FOTO:PRIVAT/WIKIPEDIA Egentliga Finland Den konkreta jaktsituationen är bara en liten del av helheten. En skjuten varg är sedan jägarens egendom, men rekommendationen är att jägarna skickar in kroppen eller skallen till Luke för analys. De två områden som tilldelats licenser i Egentliga Finland var Aura-Pemar (13) och Gustavs (7). – Det är viktigt att känna till hur och var djuren rör sig på det egna området, vargens levnadsvanor samt flockarnas beteenden. Till exempel om flockar nu splittrats och det finns individer som strövar omkring och inte vet var de hör hemma. Då man väl lokaliserat platsen för en flock gäller det att ringa in området geografiskt. – Den konkreta jaktsituationen är egentligen bara toppen av isberget, säger Marko Laine distriktsordförande på Finlands Jägarförbund. Gott om vargnyheter har fyllt spalterna sedan nyår. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Gedigen kunskap bakom vargjakt – så här går jakten till Enligt distriktsordförande Marko Laine på Finlands Jägarförbund finns långt fler vargar i Egentliga Finland än vad Lukes uppskattningar säger. Men tillbaka till själva jakten. Sundberg tror inte att så pass få som tjugo skjutna vargar i hela Egentliga Finland har så stor betydelse. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 14 Nyheter. Enligt besked Fromholz fått från en vargspecialist går det inte att jaga den skadade vargen med en frisk varg i knutarna – risken jakthundarna då utsätts för är för stor. Det finns massor av varg kvar på bägge områden, säger Laine. Han säger att bakgrundsarbetet är av största vikt då det kommer till vargjakt. Vi får se. – Och så har vi en varg till, som inte haltar. – För att det finns flera vargar än Naturresursinstitutet Lukes beräkningar anger. – Om vi har ett alfapar på Kimitoön som förökar sig så producerar vi redan varg utåt
Enligt Poutanen har dörren förstörts förr, för några år sedan. Åbo Efter mindre än ett år i Åbo saluhall tar krögarparet Kalle Tuominen och Julia Frantti sin restaurang Vive till en ny adress. Det ser studerande som ett problem, men lösningen är en miljöfråga. – Jag vet inte. Bakom dörren finns ett litet förråd som kommunen använder. Nu råkade vi höra att den här lokalen var till salu och den är i bra skick, så vi slog till, säger Kalle Tuominen. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Medvetet val att slopa brickor i Kårkafé Astra Mick Stadthagen ser positivt på konceptet att inte ha brickor på kårkaféet. – Det drar mindre vatten och el och så behöver brickorna inte produceras, förklarar han. – Under veckosluten vill vi erbjuda en lyxig lunch, både lördagar och söndagar. – Vi hade tankar på något lite större redan innan vi öppnade i saluhallen. Saluhallen står inför en omfattande renovering, vars startdatum inte ännu är fastslaget. Nu känner de att konceptet håller och tål att utvidgas till något större. FOTO:LINNSCHÖNBERG Kårkafé Astra testar det brickfria systemet tills vidare. Destinationen är Kristinegatan, där en lämplig lokal råkar bli ledig. KalleTuominen. Nu råkade vi höra att den här lokalen var till salu och den är i bra skick, så vi slog till. Enligt Stadthagen finns det ändå en möjlighet att införa brickor ifall det visar sig vara ett stort problem eller folk klagar mycket. Det meddelar Kimitoöns kommun. Även wc-dörren i omklädningsrummet har varit utsatt för ofog. Det är något som inte riktigt finns att få i Åbo. Tanken är att man först ska föra sin tallrik till sin plats och sedan hämta dricka och bröd som ligger på varsin sida av matsalen. Omklädningsrummet vid isplanen i Dalsbruk har utsattas för skadegörelse. Blir det inte stökigt vid rusningstid om alla springer fram och tillbaka. Julia Frantti har nyligen också gett ut en bok tillsammans med Ottilia Orenius med namnet ”Fun Dining – Elämyksiä lautasella”. Kanske inte stökigt, men livligt säkert. Restaurangen erbjuder modern skandinavisk mat med ett brett vinsortiment. Ägaren Paco Alioune Ndiaye flyttar till Helsingfors där han också driver en restaurang. Enligt det senaste beskedet ska renoveringen inledas 2027. Jag tycker att de olika lösningarna har utretts noggrant och företagarna har inkluderats på ett bra sätt i diskussionerna. En del studerande har saknat brickor att lägga kärlen på i nya Kårkafé Astra i Åbo. Medan renoveringen pågår är alla företagare tvungna att flytta till tillfälliga lokaler, men beslut har inte fattats om var dessa lokaler kommer vara. Ytor ska renoveras för att lokalen ska få sin egen prägel, enligt Tuominen. I den nya lokalen vill paret sätta krut på en kvällsbetonad meny. Just nu är tanken att fortsätta som vanligt i saluhallen fram till slutet av februari, sedan sker flytten till Kristinegatan. Åborestaurangen Nomad Food & Wine har meddelat att restaurangen stänger i slutet av februari. Det kommer inte vara någon brunchbuffé, men en lite bättre lunch att avnjuta med familj och vänner. Paret Kalle Tuominen och Julia Frantti kommer flytta in med sin restaurang, Vive, som har funnits i Åbo saluhall sedan mars 2025. Skadegörelse vid isbanan i Dalsbruk Så här ser den förstörda dörren ut. Kårkafé Astras restaurangchef Mick Stadthagen säger att det är ett medvetet val att lämna bort brickorna. Åbo I det nya kårkaféet i Astrahuset har man valt att skippa brickorna. Konceptet för Vive beskriver paret med uttrycket ”fun dining”. Inne i lokalen på Kristinegatan finns plats för omkring 50 personer. Men det behöver inte vara en negativ sak. Tisdagar och onsdagar tar de ledigt för att kunna ha öppet under veckans övriga dagar. Enligt Stadthagen hänger det också ihop med kårkaféets koncept, vilket är att vara en mer bufféaktig restaurang. Ni öppnade Vive i våras. ● Byggdes av Stiftelsen för Åbo Akademi. På de övriga kårkaféerna har man inga planer på att ta bort brickorna. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Vive lämnar saluhallen och tar över efter Nomad: ”Vi slog till” Vive byter ut saluhallen mot Kristinegatan i Åbo. Skadegörelsen skedde under veckoslutet. Påverkade situationen i saluhallen ert beslut att nu flytta annanstans. Dalsbruk. Krögarna Kalle Tuominen och Julia Frantti vill satsa mer på en kvällsbetonad meny, utan att glömma lunchen. FOTO:OTTOPOUTANEN Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 15. Restaurangpersonalen har hittills inte fått några klagomål om att det inte finns brickor, men flera har frågat vad orsaken till det är. Stadthagen säger att det finns många skolrestauranger, även studentrestauranger, i Finland som inte har brickor. Jag tror man bara måste vänja sig. Skadegörelsen är polisanmäld. Om somrarna har de möjlighet till uteserveringar både på innergården och gatusidan med ungefär 20 kundplatser vardera. Lokalen på Kristinegatan 5 hinner inte stå tom länge. Saluhallens sparsamma utrymme var något av ett första eldprov för Tuominen och Frantti, som hittills drivit restaurangverksamheten på tu man hand. ● Används främst av Åbo Akademi, Stiftelsen för Åbo Akademi och Aboa Advest centrum för blå ekonomi. Två studerande påpekade också att allt kändes väldigt utspritt, men enligt Stadthagen är det meningen. Kunderna frågar hemskt mycket, att när tar det här slut och när händer det något. Någon exakt tidtabell för nyöppningen finns inte ännu. Astra ● Nybygget på Åbo Akademis campus. – Personligen gillar jag det. FOTO:OTTILIAORENIUS s Vi hade tankar på något lite större redan innan vi öppnade i saluhallen. Jag och Julia hade oavsett tänkt på något större i flera års tid, så det fanns flera orsaker att flytta. Det är ett koncept som blir allt vanligare. – Visst uppstår det en osäkerhet och oro då man inte vet exakt hur fortsättningen ser ut. – En mellandörr är sönderslagen, säger kommunens planmästare Otto Poutanen. En engelsk översättning av boken gavs ut samtidigt. De kommer ändå fortsätta servera lunch, även under helgen
Därför att spelet förändrats på bara några få år. Vi var livrädda för att någon av de ålderstigna ledarna trycker på röda knappen – av misstag eller med avsikt. Arbetsoch näringsministeriets prognos lovar ändå ljusare tider, trots att statistiken säger något helt annat. Och vi måste utnyttja invandring och integration bättre för att hantera en åldrande befolkning. Plus då sex goda nyheter till. Den måste hanteras. Borde inte normal kvalitetsjournalistik under årets lopp leverera också sådana som talar för sig själva. Jobben blir inte fler för det. Såklart kunde man torrt invända varför en redaktion måste göra en separat nyhet om goda nyheter. De ska inte förminskas eller förstoras. Annars riskerar Finland att gå från paradox till permanent kris. Och då kommer den optimistiska slutklämmen: De som fortsätter tro på de gemensamma reglerna, institutionerna och agerar därefter är garanterat på historiens rätta sida. Det rådde hopplös fattigdom och hungersnöd i världen. Under rubriken ”Tio goda nyheter från året som gick” bjöd texten på trevlig läsning. Bågen spändes till sitt yttersta. Också i Åbo är sysselsättningsläget dystert med en arbetslöshet på 14,5 procent. Ofta slås man av tanken hur alarmismen, vår värld som den målas upp, känns för dagens unga. Susanna Landor s Att fler människor pressas ut på arbetsmarknaden genom nedskärningar i sociala bidrag och utbildningsstöd är ingen lösning. De skall tas på allvar. Det var en styrkeuppvisning av det internationella samfundet. Vi behöver reformer som skapar sysselsättning utan att rasera trygghetssystemet. Att ta ansvaret för en sån värld kittlar knappast. Hushållens konsumtion har länge varit dämpad, även om köpkraften väntas förbättras gradvis. Då supermakternas ledare sopar världskartan med folkrätten och gör den starkes subjektiva rätt att yrkesljuga till det nya normala hittar sig den traktattrogne FN-supportern lätt på frukosttallriken i Kreml och Vita Huset. Så – i den bästa av världar. Politiska fångar släpptes i Belarus. Paradoxalt nog ser vi både rekordhög arbetslöshet och stor brist på arbetskraft. I livets brutala direktsändning borde vi alltså också titta på repriserna. I november steg arbetslöshetsgraden till 10,6 procent, enligt statistikcentralen Eurostat. Gårdagens goda nyheter kan också bli morgondagens Kolumn Ofta slås man av tanken hur alarmismen, vår värld som den målas upp, känns för dagens unga. I skärgårdskommuner som Pargas och Kimitoön ser det däremot bättre ut, mycket tack vare turism och småföretagande. Den gröna havssköldpaddan har återkommit. Alla ger upp något för att alla ska få mera. Blyet i bensinen fasades ut. A rbetsmarknaden skickar ut motstridiga signaler. Och så har vi cynikern som säger: Good news is good news. Men på en tidsskala inser man ändå: under solen är allt också relativt. Som rimligtvis toppas av nyheterna om slutet på epokerna Putin och Trump. Att ta ansvaret för en sån värld kittlar knappast. Att fler människor pressas ut på arbetsmarknaden genom nedskärningar i sociala bidrag och utbildningsstöd är ingen lösning. Läget kan vända uppåt, tror företagarna i Egentliga Finland. Förteckningen på sådant som gått rätt – goda nyheter! – är inte åsikter utan fakta. För inte så länge sedan hade världen bevisligen förmågan att slå sig ned, komma överens och verkställa. Företagen vill se att ekonomin faktiskt vänder innan de vågar investera stort. Exakt här vaknar den medelålders gubben i mig och säger: varje tid, varje generation har sina hotbilder. Hur ofta glömmer vi dessa goda nyheter. Inte bara regeringen, utan alla partier som styrt landet under de senaste decennierna borde fråga sig hur vi hamnade här. Nedrustningsavtal, som gjorde kärnvapenhotet mer teoretiskt. Men samtidigt är verkligheten inget att blunda för. Dessutom har Finland placerats i det som kallas för EU:s obsklass eftersom vi har ett alltför stort budgetunderskott. Så kommer den goda nyheten: belyser vi tidsskalan från annan vinkel inser vi hur väl man tacklade flera av 80-talshoten. Också byggbranschen och industrin har haft det tufft, men nu syns tecken på återhämtning. Jobben blir inte fler för det. Men det betyder ingalunda att vi ska gå med på att den regelbaserade världsordningen föses in under fornminneslagen. En ikonisk moské återuppbyggdes efter IS-terror. Att vi skall ge upp övertygelsen att det är respekten för det gemensamt avtalade som måste göra skillnaden. Vi som var tonåringar på 1980-talet minns kalla kriget. Utbildningsoch arbetskraftspolitiken måste följa teknologin och riktas rätt. Det historiska havsskyddsavtalet gick i mål. Flexiblare arbetsmarknad är ett steg i rätt riktning, och lokala avtal och nya anställningsformer måste bli en norm. Dåliga nyheter är normen. FN:s millenniemål lyckades minska den extrema fattigdomen med två tredjedelar eller en miljard människor mellan 1990 och 2015. Nådendal toppar förresten listan över bästa företagsklimatet i hela Åbolandsregionen, vilket kan ses som ett tecken på att kommunens insatser för näringslivet spelar stor roll. Detta då vi, håll i er nu, hittade lösningar! Internationella avtal om förbud mot drivgaser som förstör ozonsiktet. Unga riskerar marginalisering när de inte ens får in en fot på arbetsmarknaden. Stefan Wallin Tidigare minister, Senior Advisor inom Public Affairs. Automatisering och strukturomvandling raderar låglönejobb, medan åldersdiskriminering och integrationsproblem gör att äldre och invandrare fastnar i långtidsarbetslöshet. Skattebasen krymper, hållbarhetsgapet växer och politikerna pratar om anpassning i stället för lösningar och nytänk. Det negativa flödet är oändligt. Tidens hotbilder är alltid unika i sin realtid. I kranskommunerna växer turismen. Svar: Alltför ofta. Arbetslösheten på topp men ändå är företagarna hoppfulla Ledare Finland har rekordhög arbetslöshet och växande långtidsarbetslöshet, men prognoserna är inte helt dystra. Hur stormakterna utpekade intressesfärer och kärnvapenupprustade som aldrig förr. Finland har nu EU:s högsta arbetslöshet. Gnurf I nför nyåret publicerade Dagens Nyheter en nyhet som stack ut. Är tillräckligt många detta kan det en dag bli konkurrens också på de goda nyheternas tio-itopp-lista. Samtidigt visar en färsk landskapsbarometer från Andelsbanken och Egentliga Finlands Företagare att företagarna ser relativt ljust på 2026. Jag hävdar alltså att världen på 1980-talet för en ung nordbo kändes minst lika jobbig som världen år 2026. Styrelseordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi, som äger ÅU. Omsättningen och lönsamheten väntas öka, men inte nödvändigtvis behovet av arbetskraft. Den försvinner ingenstans. Drivkraften var stark kollektiv tro på den regelbaserade världsordningen. Orsakerna är välkända, som hög ungdomsarbetslöshet, integrationsproblem och en näringsstruktur som förändras snabbare än utbildningssystemet hinner med. Den vi hade förr. Det är goda nyheter för Åboregionen, där bland annat varvsoch läkemedelsindustrin fungerar som draglok. Men betänk motsatsen – en separat nyhet om tio dåliga nyheter under året – och vi inser den krassa verkligheten. Finland har stagnerat i ett läge där hög arbetslöshet, svaga offentliga finanser och låg tillväxt blivit ”det nya normala”. Men fortsättningsvis dras arbetsmarknaden med ett matchningsproblem där kompetens, region och bransch inte möts. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 16 Ledare. Band Aids ”Do they know it’s Christmas time” ljöd i högtalarna och omplåstrade dåliga globalsamveten i väntan på att FN skulle förmå samla sig och göra något konkret. Kontrasten mellan de egna framtidsdrömmarna och rapporterna om krig, terror och den (bokstavligen!) gränslösa imperialism-narcissismen på högsta nivå kunde inte vara större. Varför inte idag. Vidare rubbades vår trygghetskänsla också av hoten mot naturens mångfald: sura regn, det tunnare ozonskiktet, blyet i bilavgaserna, det växande sopberget
Att ha koll på vem jag har i mitt klassrum, vad de vill, hur de mår och hur de förhåller sig till varandra är lika viktigt som att ha koll på innehållet jag vill förmedla till dem, kanske till och med viktigare. Det är inte så att jag har några ambitioner med min skidåkning. Det har vi försökt se som ypperliga tillfällen för eleverna att få bekanta sig med byggnaden samt alla tjänster och möjligheter biblioteket erbjuder. s Otrevliga kommentarer om vår vistelse i biblioteket påverkar barnen, som aktivt följt bibliotekets regler och respekterat andra användare och de allmänna rummen. Hur kan vi samarbeta så att vi alla känner oss välkomna och trygga i de gemensamma rum staden erbjuder. När det är skidföre i Åbo har jag med åren lärt mig att det är klokt att göra som Tomas Ledin rekommenderar och ge sig ut innan det mesta regnar bort. Hur Jonathan vänder bort blicken varje gång William går förbi. Man vill gärna att det ska tas i med hårdhandskarna när något problem uppmärksammas. Det är svårt att veta i förväg om skidsäsongen kommer att vara i två, tio eller hundra dagar. Det kan verka lockande att försöka toppstyra skolan på olika sätt, och det är väl det som är ens uppgift om man är ett utbildningsministerium eller en bildningsnämnd, men det är sällan toppstyrningen som är det viktiga. Henrika Simons Modersmålslärare, Åbo Det är mycket man kan se i ett klassrum med 20 elever s Som lärare är det inte bara intressant att observera det sociala spelet i klassrummet, det är enligt min mening fullständigt nödvändigt för att kunna bedriva en vettig skolverksamhet. Men sådana år när slingan på 2,7 kilometer ska härbärgera alla skidintresserade som finns i en stad med 200 000 invånare blir det ohjälpligt trångt. Särskilt då vi vill uppmuntra och inspirera till läsning, något som är väldigt viktigt i en nutid med allt färre aktivt läsande barn. Det är många som har åsikter om skolan, om hur viktig den är, om vad det är för fel på den, om vad som borde förändras. När Freja frågar om jag har tid att prata en stund efter lektionen nickar jag, och försöker att inte visa hur bråttom jag egentligen har. Hur Nora följer med så mycket bättre om hon sitter längst fram. Som lärare är det inte bara intressant att observera detta sociala spel, det är enligt min mening fullständigt nödvändigt för att kunna bedriva en vettig skolverksamhet. En lärare kan göra väldigt mycket för sin klass, men då behövs det tid och arbetsro. Hur kan vi som samhälle tillsammans främja barns läsintresse. Ur mitt icke-bilburna perspektiv är det perfekt att det går enkelt att ta sig till skidspåret med buss. I samband med detta har vi stött på kommentarer från övriga biblioteksbesökare samt en del personal som har menat att barn endast hör till barnavdelningen. Det kan bli årets enda skidtur, eller den första av många. Otrevliga kommentarer om vår vistelse i biblioteket påverkar barnen, som aktivt följt bibliotekets regler och respekterat andra användare och de allmänna rummen. Också för de äldre eleverna är det viktigt med tillräckligt små grupper. Lyckliga vintrar kommer det så mycket snö att det räcker till skidspår på flera håll inom stadens gränser. Debatt Vi besöker gärna Åbo stadsbibliotek i vår roll som lärare tillsammans med våra klasser. Vilken stressframkallande låt! ”Håll tyst”, vill jag vråla tillbaka till Ledin inne i huvudet. Varför verkar Viktor så obekväm ibland. Det är fortfarande ganska mycket man kan se i ett klassrum med 27 elever, men lite mindre. I ett klassrum med 35 elever är det inte mycket man kan se. För säga vad man vill om oss skidåkare i Åbo: vi vet bättre än andra att det gäller att passa på innan det mesta regnar bort. Stadsbiblioteket har ett stort utbud svenska böcker, aktuell barnlitteratur och en inspirerande läsmiljö. Vem av dem är Vilma och vem av dem är Sophie. Brukade de inte sitta bredvid varandra förut. Hur Vilma och Sophie inte längre verkar komma överens. Dels är eleverna så många att de flyter ihop, dels har jag suttit uppe halva natten med deras uppsatser. Hur Alina himlar med ögonen när Viktor svarar på en fråga. Sådana här besök och bemötanden lämnar oss frågande: Vem är välkommen att besöka stadsbiblioteket. Om det är snö på marken, om det finns spår preparerade, om jag har den minsta lust att åka skidor är det bäst att ge sig i väg genast. När jag möter Freja på stan och hon försöker fånga min blick tänker jag att hon ser bekant ut och undrar om det kanske är en av mina elever. När jag efter många år i Åbo för ungefär femton år sedan kom mig för att skaffa skidor gjorde jag det med mottot att det är en medborgerlig rättighet att skida långsamt i kommunala spår. Barnavdelningen har ofta varit bokad, utan att det informerats om det på nätet, så att vi behövt ordna annat program i biblioteket medan vi väntar på att få tillträde. Jag räknar inte ens åkta kilometrar. Jag gillar den varierande terrängen med uppförsbackar och utförslöpor. Hur idrottsverket klarar av att hantera bemanningsbehovet för så pass olika scenarier anar jag inte. Dessutom erbjuder biblioteket kunnig personal som gärna hjälper till – dessutom ofta på svenska. Det är egentligen inte i folkträngseln vid Nunneberget jag skulle vilja testa hur min medelålders kropp känner inför skidåkning efter ett års paus, men ofta är det vad som står till buds. En klass är så mycket mer än en samling elever som råkar befinna sig i samma rum samtidigt. D agar när solen skiner efter att det regnat länge hör jag Tomas Ledin vråla inne i mitt huvud: ”Sommaren är kort, det mesta regnar bort. Vad sänder detta för budskap åt våra elever. Att notera en spirande potentiell vänskap som kan behöva lite hjälp på traven för att blomma ut. Men min erfarenhet är att det sällan är hårdhandskar som behövs. Det viktiga är fingertoppskänslan som endast den som står på verkstadsgolvet kan ha. Ami Missi-Kristiansson Johanna Lundström Vem är välkommen till stadsbiblioteket i Åbo. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Debatt 17. Något år har jag åkt skidor i Åbo från självständighetsdagen till påsken, men betydligt flera år har dagarna med riktigt bra skidföre gått förbi medan jag varit förkyld eller åkt på arbetsresa. Det är charmigt med blandningen av elitidrottare, motionärer på olika nivå, skolbarn, söndagsåkare och utbytesstuderande som står på skidor för allra första gången. Skidspåren vid Nunneberget är utmärkt skötta av Åbo stad. Där finns det tillräckliga ytor att sprida ut sig på och njutningen står i fokus. Samtidigt är det ofta just de som inte gör så mycket väsen av sig som kan ha det största behovet av att bli sedda. Den man får genom att observera, lyssna och känna in. Till vår stora besvikelse, och förvåning, har vi flera gånger blivit dåligt bemötta då vi besökt stadsbiblioteket med våra elever. Det är människomöten, sociala hierarkier, vänskaper som uppstår, fördjupas eller rinner ut i sanden. Kolumn I ett klassrum med 35 elever är det inte mycket man kan se. Ett riktigt välformulerat styrdokument eller en detaljerad handlingsplan kan aldrig ersätta en stund av tystnad då man hinner observera sin klass och ta in vad som verkligen händer. Det är vissa gånger en aning skräckinjagande också, när variationen i tempo och kunskapsnivå bland åkarna emellanåt orsakar farliga situationer i någon utförslöpa. Dels är eleverna så många att de flyter ihop, dels har jag suttit uppe halva natten med deras uppsatser. När Freja frågar om jag har tid att prata en stund efter lektionen tror jag mig veta precis vad det handlar om. Glädjen och gemenskapen skidåkare emellan soliga vinterdagar stannar kvar, och de som jobbar med att dra upp spåren brukar få mycket tack och beröm. Siv Sandberg ÅA-forskare i offentlig förvaltning Det är bäst att lyda Tomas Ledins råd – även under skidsäsongen s Ibland har jag åkt ut till Runsalaspåren efter jobbet och skidat några vändor i pannlampans sken, något jag verkligen hoppas på att få upprepa i vinter. Fånga dagen i all ära, men ibland finns det saker man måste göra. Den enda gången jag tar visdomen från ”Sommaren är kort” på orden är faktiskt på vintern. Så lyssna på mig, solen skiner kanske bara idag”. Mest har jag njutit av skidåkningen vintrar när det funnits tillräckligt med snö för att dra upp skidspår på Runsala. En förändrad sittordning, en ny gruppindelning, att fördela ordet och ställa frågor på ett nytt sätt. Det är en helt annan typs handskar man behöver när man med små diskreta medel försöker vara med och styra det sociala spelet. Det är bara de mest högljudda som syns och hörs, och de som inte gör så stort väsen av sig smälter in i bakgrunden. Att drunkna är något som sker ljudlöst, och det gäller inte bara den som drunknar i vatten. Kolumn Lyckliga vintrar kommer det så mycket snö att det räcker till skidspår på flera håll inom stadens gränser. D et är mycket man kan se i ett klassrum med 20 elever. Ibland har jag åkt ut till Runsalaspåren efter jobbet och skidat några vändor i pannlampans sken, något jag verkligen hoppas på att få upprepa i vinter. Det är unga människor på var sin resa till att hitta sig själva och vem de vill vara. Eller blandar jag ihop dem med någon annan
Man måste säga högt vad som händer om avtalsbrandkårernas ställning försvagas permanent. Samtidigt som ojämlikheten i utbildningen växer kommer ökande barnfattigdom att bli dyrt för vårt land i framtiden. I en undersökning i Språktidningen 4/2025 tycker 5 procent av svenskarna i åldern 18–84 år bäst om tankstrecket. s Faktiska människor använder tankstreck alltmer sällan, enligt vissa undersökningar, och bruket kan möjligen minska ännu snabbare på grund av att skribenter dels är osäkra på hur tankstrecket ska användas, dels inte vill att deras texter ska misstas för AI-texter. I stället för nedskärningar i utbildningen behöver vi mer satsningar på utbildning samt på barns och ungas välbefinnande. I sin kamratliga ton slänger sig många AI-verktyg med tankstreck för att imitera ett mänskligt språk. Räddningsväsendet klarar sig inte utan avtalsbrandkårerna Debatt Det finländska räddningsväsendet är i vardagen i avgörande grad beroende av avtalsbrandkårerna. Ett annat användningsområde som är ytterst relevant både i skönlitteratur och i medietext är förstås tankstrecket som anföringstecken. Det är ett så mångsidigt skiljetecken, som både kan vara konstnärligt och pragmatiskt. Jag och AI gillar samma skiljetecken Kolumn Ju mer AI använder tankstreck, desto mindre vill mänskliga skribenter använda dem. Även elevernas kunskapsskillnader mellan olika kommunerna har vuxit. Det är oroväckande att utbildningens jämlikhet sannolikt ytterligare försvagas på grund av Orpo–Purra-regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten som fördjupar fattigdomen i barnfamiljer. I fina tal erkänns avtalsbrandkårerna som nödvändiga, men ute på fältet försämras deras förutsättningar. Men jag håller fast vid min favorit. En förvissning: Nu händer något! Den här funktionen är ett vanligt stilknep i skönlitteratur, både i prosa och poesi, men tankstrecket har också sin plats i medietexter. Utvecklingen går i en farlig riktning. Välfärdsstatens löfte om en bättre framtid tillhör också kommande generationer. Det var en ofta rosamönstrad eller blommig anteckningsbok med färdigtryckta sidor, där klasskamraterna kunde fylla i namn, ålder, drömyrke. N är jag var barn var det vanligt med Mina vänner-böcker i skolan. Samma påverkan har nedskärningarna i kommunernas statsandelar via vilka kommunerna finansierar utbildningen. Till exempel Birk och Ronja i Astrid Lindgrens bok ”Ronja Rövardotter”: – Hur många gånger tänker du rädda mitt liv, söstra mi. Inför denna situation med sjunkande inlärningsresultat och kunskapsnivå som är identifierade bör regeringen ordna situationen så att alla barn får jämlika förutsättningar i livet. Även här är funktionen praktisk och klargörande: Nu ska någon säga något. Jag är inte helt ensam om att ha tankstrecket som favoritskiljetecken, men däremot i minoritet. Därför blir det ofta fler tankstreck än i mänskligt skrivna texter.” Den mänskliga fingertoppskänslan, ja. Det är bara så att vi inte klarar oss utan varann. Eeva-Johanna Eloranta (SDP) Riksdagsledamot Regeringens politik ökar inlärningsskillnaderna mellan barnen s Regeringens nedskärningar i socialskyddet och försämringar i familjernas försörjning tudelar ytterligare barnens ekonomiska utgångspunkter. Den tidigare ringa effekten av familjebakgrund har stigit till OECD:s genomsnittsnivå och skillnaden på 62 poäng som uppmättes år 2009 har vuxit till 79 poäng. Yrkesbrandmän kan inte rekryteras över en natt, och materiel eller stationsnät byggs inte upp från ett tomrum. Vinnaren var punkt (18 procent), följt av utropstecken (17 procent) och kommatecken (15 procent). Även barnombudsmannen Elina Pekkarinen uttryckte den 17 december oro för att familjernas ekonomiska situation och barnens födelseort i allt större utsträckning påverkar inlärningsresultaten. Detta ökar klyftan mellan rikare och fattigare kommuners möjligheter att investera i utbildningen och inlärningsskillnaderna mellan kommunerna växer. Faktiska människor använder tankstreck alltmer sällan, enligt vissa undersökningar, och bruket kan möjligen minska ännu snabbare på grund av att skribenter dels är osäkra på hur tankstrecket ska användas, dels inte vill att deras texter ska misstas för AI-texter. Fast störst andel (23 procent) svarade faktiskt att de inte vet vilket skiljetecken de gillar mest. Priset betalas i slutändan mångdubbelt – och i värsta fall i människoliv. Räddningsväsendet är en kärnfråga för den inre säkerheten, och staten har ansvar för att säkerställa att styrning, finansiering och lagstiftning inte leder till en nedmontering av systemet. Som vuxen skulle jag sakna en fråga: favoritskiljetecken. Mitt är tankstrecket. Sandra Holmqvist Språkkrönikorna skrivs av mediespråkvårdare inom ramen för det finlandssvenska mediesamarbetet. När maskinen blir för lik människan ändrar människan sig. En annan som verkar ha tankstreck som favorit är generativ AI. Det räcker inte med att hänvisa till välfärdsområdenas självstyre. Detta är inte en åsiktsfråga, utan ett praktiskt faktum: på många orter är avtalsbrandkåren den enhet som först rycker ut, är först på plats och inleder hjälparbetet när minuterna är avgörande. Precis som Astrid Lindgren gör i ”Ronja Rövardotter”. En frekvent förekommande kategori var favoriter: favoritmat, favoritfärg, favoritdjur, favoritfilm ... Jag frågade ett generativt AIverktyg varför det finns så många tankstreck i en AI-genererad text. Detta uppnås emellertid inte längre lika bra som tidigare och det finns allt fler tecken på att jämlikheten i utbildningen blir mer differentierad. Det leder till sämre utryckningsberedskap, urholkad kompetens, eftersatt materiel och utbildning samt till att frivilliga tröttnar och slutar. ”AI använder tankstreck för att skapa variation, struktur och tydlighet – men saknar den mänskliga fingertoppskänslan för när det verkligen passar. – Lika många gånger som du räddar mitt. Regeringens nedskärningar i socialskyddet och försämringar i familjernas försörjning tudelar ytterligare barnens ekonomiska utgångspunkter. Avtalsbrandkårerna är en del av den övergripande säkerheten och försörjningsberedskapen. Det har jag förstått nu. Även journalister är en sorts historieberättare. Den boken skulle jag skriva in under ”favoritbok” i en Mina vänner-bok, både som barn och som vuxen. De får inte behandlas som ett ”mjukt” sparobjekt i budgetarna. Paula Werning Ordförande, Finlands Avtalsbrandkårers Förbund Riksdagsledamot (SDP) Kouvola Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 18 Debatt. Det här påverkar sannolikt barnens skolgång och lärande och bidrar till större skillnader i inlärningsresultat. Det är väl det som det hela handlar om, såväl i medietext som i skönlitteratur – att lyckas förmedla det påtagligt mänskliga, att berätta på ett trovärdigt sätt. Finlands Pisaresultat har sedan 2000-talet visat en ökande differentiering i elevernas kunskaper, och klyftan mellan de som presterar svagast och starkast har vuxit. Samtidigt som ojämlikheten i utbildningen växer kommer ökande barnfattigdom att bli dyrt för vårt land i framtiden. Om avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar urholkas försvagar det räddningsväsendets förmåga att skydda människors liv och egendom – och på vissa områden kollapsar den i praktiken. Om avtalsbrandkårerna är så viktiga som det sägs på papper, varför tillåts de då hamna i en situation där avtal sägs upp och besparingar tas just därifrån de inte borde tas. Jag tycker bäst om när det används för att markera paus, inskott eller tillägg – det kan vara väldigt effektfullt, skapa både förväntan och överraskning. G rundskolans huvudmål har sedan dess tillkomst varit att utjämna barns bakgrundsrelaterade skillnader och säkerställa lika utgångspunkter för alla barn oberoende av bostadsort eller familjebakgrund. Man bör utan dröjsmål säkerställa utbildningsjämlikhet i alla kommuner och vårda kompetens, den allra viktigaste framgångsfaktorn för Finlands framgång och tillväxt. Kolumn Skillnaderna i kunskapsnivå mellan elever och skolornas kunnande har ökat under en längre tid. I regeringsprogrammet konstateras ordagrant: ”Avtalsbrandkårernas ställning och funktionsförmåga tryggas.” Samma budskap upprepas i statsrådets redogörelse om den inre säkerheten daterad den 11 september 2025: avtalsbrandkårerna spelar en viktig roll som första insatsenheter och producenter av räddningstjänster, och deras verksamhetsförutsättningar måste säkerställas. Enligt Socialoch hälsovårdsministeriets egna uppskattningar kommer regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten leda till att omkring 31 000 barn hamnar under fattigdomsgränsen. I Egentliga Finland och södra Karelen har avtal med avtalsbrandkårer redan sagts upp, och även i andra välfärdsområden söker man besparingar som i budgettabellerna kan se små ut, men som är ödesdigra för avtalsbrandkårernas verksamhet. Vi har gått hela varvet runt. Regeringen och inrikesministeriet måste göra det som utlovats: trygga avtalsbrandkårernas ställning och funktionsförmåga i praktiken, inte bara i festtal. Detta står i skarp kontrast till regeringens egna riktlinjer. Följden blir längre insatstider, större skador och en hårdare belastning på de enheter som blir kvar. När regeringen fortsätter att skära i kommunernas statsandelar finns det en risk för ökad regional ojämlikhet, där svagare kommuner får allt sämre möjligheter att satsa på grundläggande utbildning. Skillnaderna i kunskapsnivå mellan elever och skolornas kunnande har ökat under en längre tid. När ersättningarna skärs ner, avtalen förminskas eller villkoren stramas åt är effekterna allt annat än kosmetiska
Den nya rondellen blir lite mindre än den som nu finns vid mataffärerna. Enligt ÅU:s uppgifter verkställdes investeringen inte då på grund av byte av teknisk chef. Kimitoön Berörda markägare i Kimito centrum skrev strax innan jul under pappren som möjliggör den länge omdiskuterade ron dellen i Kimito centrum. Två av de involverade markägarna är Ole Vahlberg och Yngve Lignell – bägge är företagare i centrum. Efter det väntar upphandling. Vikten av att parkeringen för tung trafik på den västra sidan av Arkadiavägen bevaras har flera gånger lyfts fram i politiska sammanhang. ● Även i budgeten för 2023 fanns 150 000 reserverat för ”Arkadia korsningslösning”. Ole Vahlberg säger att han är i stort sett nöjd med hur processen skötts av Kimitoöns kommun. Så här långt har processen aldrig tidi gare kommit, även om rondel len har stötts och blötts i när mare tjugo år. ● Vid sidan av en rondell har alternativet att bygga om korsningen så att vägarna möter varandra rakt över Arkadiavägen lyfts fram många gånger. ● 2021 utförde kommunen en invånarenkät om trafiksäkerhet. – Det är bättre att förhandla så att alla kan vara nöjda, säger han. Man kan inte stoppa all utveckling, säger Lignell och poängterar den långa processen. – Men första gången vi den här gången diskuterade var rondellen tänkt så nära som en meter från min husgavel, säger Vahlberg. Åbo Underrättelser Fredag16januari2026 Nyheter 19. – Parkeringen blir kvar och vi får en egen infart från rondellen, säger Lignell. Fakta Aktuellt i rondell frågan de senaste åren ● November 2025: Budgetmötet godkänner rondellsatsningen på 350 000 euro för 2026 efter omröstning (siffrorna 19 6). Kimitoöns kommun har reserverat 350 000 euro för rondellen i år. Det här blev det dock ändring på, så att avståndet till gaveln i stället blev fem meter. Men Lindblad har i en tidigare ÅUintervju sagt att det inte är ett sätt Kimitoöns kommun vill jobba på. Därför skrev jag inte under den gången, utan det blev ett nytt möte, säger Vahlberg. Du tvekade inte med att skriva under. Vi har jobbat mycket med det här. – Nej, det här blir nog bra. Kommunen har köpt området av markägarna för en symbolisk summa, men markägarna kompenseras på andra sätt, som genom asfalt och vägar. – Ja, vi har nu kommit överens med kommunen om byggande och anslutningar, säger Lignell för sin del. Ett annat av hans krav var att man får bygget undanstökat innan midsommar, alternativt inleder byggandet först i höst. Vahlberg poängterar dock att några stridigheter inte förekommit, utan att parterna har varit överens. I svaren var korsningen i topp gällande besvärliga ställen i trafiken på Kimitoön. ● November 2024: Budgetmötet (förra fullmäktige) godkände en rondellsatsning på 200 000 euro för 2025 efter omröstning (19 för, 6 emot, 2 blanka). Nästa steg i processen är att gatuplanen slutligen godkänns i livskraftsutskottet i slutet av januari. Rondellområdet tar 353 kvadratmeter av Vahlbergs mark, mot 500 kvadratmeter innan förändringen. Rondellen ska bli 28 meter i diameter från vägkant till vägkant. Källa: ÅU:s tidigare rapportering Markägare om rondellen: ”Man kan inte stoppa all utveckling” Det här är korsningen som retat bilister i tiotals år. Om markägarna inte varit med på noterna hade det varit juridiskt möjligt för kommunen att tvångsinlösa området som behövligt. Det handlar alltså om det röda huset med affärslokaler som finns i korsningen mellan Engelsbyvägen och Arkadiavägen. Emilia Örnmark Ole Vahlberg driver ett varuhus i Kimito centrum. Det handlar alltså om korsningen Arkadia-, Mästaroch Engelsbyvägen nära en av infarterna till byn från Dragsfjärdsvägen. – Men den ändringen fanns inte med i pappren då jag skulle skriva under. Att åtgärda korsningen togs in åtgärdslistan i Kimitoöns trafiksäkerhetsplan. – Det handlar om ombyggnad av området och av parkeringen, säger Lignell för sin del. Det håller han fast vid. FOTO:EMILIAÖRNMARK Yngve Lignell är hotelloch restaurangföretagare samt markägare i Kimito centrum. Den ska göras överkörningsbar, för att underlätta för den tunga trafiken, enligt Kimitoöns tekniska chef Oscar Lindblad. Det här huset hade fått rondellen som en besvärligt närgående granne. – Jag är inte emot en rondell, men hur som helst kan den inte placeras, säger han
Som startpunkt för gångtunnelutfärden har Ann-Charlotte Palmgren valt platsen där hon själv fick upp ögonen för gångtunnlarnas existens – en tunnel i hennes hemstadsdel Nummisbacken. Palmgren har haft tillfälle att fundera en hel del på gångtunnlars väsen. Palmgren har kartlagt tunnlar i Åbo, Reso och Karis och ägnat sig åt deltagande observation. – Folk blev rädda för mig. – Jag är intresserad av vad det materiella gör med oss, hur det påverkar vårt beteende och sätter gränser för vad vi gör. Jag betedde mig på ett otypiskt och därmed skrämmande sätt som påverkade beteendet hos dem jag observerade. Vis av lärdomen observerar Palmgren numera från utsidan av tunnlarna med telefonen i handen, som hon låtsas vara upptagen av. – Det är som en skiftande konstutställning där man aldrig vet när det är vernissage. Platser där det inte är tänkt att man ska vistas. Hon inledde sitt observerande genom att ställa sig i olika tunnlar och iaktta människorna som kom och gick. Observera på håll och titta noga. Just nu är väggarna dock osedvanligt färggranna, kanske på grund av jullovet. Åbo Tillsammans med stadsforskaren Ann-Charlotte Palmgren besökte ÅU några av Åbos gångtunnlar för att titta närmare på vad de har att berätta om staden och om oss. Det finns också tunnlar där konsten består, antagligen för att den är beställd och klottrarna tycks respektera den. Att gångtunnlar lätt passerar obemärkta är typiskt. Det gäller att följa tunnelns oskrivna regler för att inte väcka uppseende vid deltagande observation, och att skärpa blicken för alla små och stora ärenden som tunnelväggarna rymmer. – Det är ett slags ickeplatser, mellanrum vars främsta funktion är passagens. Det är inte meningen att någon ska stå stilla i en tunnel. Det var omständligt och gjorde mig medveten om tunneln och funktionen den fyllde. Det är de tomma väggarna som ropar på att fyllas. Sedan dess har hon också skrivit artiklar på temat. Rent konkret är tunnlarna just passager där man strävar efter att ta sig igenom så fort och smidigt som möjligt. Strategin visade sig vara misslyckad, men på ett talande sätt. I grunden är hon etnolog och i sin forskning har hon ägnat sig åt rumslighet, på senare år mer specifikt åt stadsrum med fokus på flickors erfarenheter av stadsmiljö och på jämlik stadsplanering. Enligt Palmgren är staden rätt så flitig med att tvätta bort klottret. Här kräver olika breda och långa tunnlar olika koreografi, något som blev extra tydligt under pandemin då viljan att hantera smittorisken uppenbarade tunnlarnas väggar. En dag var den plötsligt översvämmad, och jag tvungen att hitta en alternativ rutt. ”I gångtunnlarnas vindlingar koncentreras relationen mellan stadsmiljö och människa.” Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Själv är Palmgren lektor i genusvetenskap vid Åbo Akademi. Meningen är kanske inte att man ska vistas i gångtunnlar, men väggarna i tunneln i Nummisbacken vittnar om att det är en plats som graffitimålarna har gjort till sin. – En tunnel har mycket mer definitiva gränser än en väg eller en trottoar. Samtidigt är det kanske inte alls lika tydligt dikterat hur ”Tunnlar har makt över oss” Ann-Charlotte inledde sitt observerande genom att ställa sig i olika tunnlar och iaktta människorna som kom och gick. – Jag hade bott här i nästan tio år och använt tunneln så gott som dagligen, men aldrig reflekterat över den. Strax efter översvämningsincidenten blev hon inbjuden att hålla ett föredrag på ett tunnelseminarium där allt från etnologer till litteraturvetare samlades för att dryfta tunnlar