Åbo Underrättelser 16.1.2026

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!. Gångtunneln bredvid Citymarket i Västra centrum har charmat Ann-Charlotte Palmgren med sin arkitektur och sin akustik. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 3 Vecka 3 Fredag 16 januari 2026 Tunnelforskarens favorit. Många timmars talko i kapellet ROMEO OCH JULIA ÄLSKA OCH DÖ fre 16.1 kl. 13 på Stora scenen Sista föreställningen 14.2! VI SKA JU BARA CYKLA FÖRBI on 28.1 kl. Försäkringsbolagen har haft fullt upp Snart är den gamla bron ett minne blott Pargas biljardförening firar jubileum i år 4 Nyheter 12 Nyheter 33 Sport 8-9 Reportage. Tunnlarnas roll i vår stadsmiljö Rektorskandidater frågades ut på ÅA 2-3 Nyheter. Universitetskollegiet ordnade utfrågning av rektorskandidaterna Gunilla Widén och Pekka Santtila i Arken i Åbo. 18.30 lö 17.1 kl. 18.00 URPREMIÄR På Studioscenen 02 277 7377 Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är . FOTO:FREJARUDELS 20-21 Reportage. Utmaningarna för den nya rektorn är bland annat ÅA:s ekonomi och finlandssvenska uppdrag
Vi behöver sådana som är passionerade för forskning och som också vill lära ut och dela kunskapen med de studerande. – Jag blir snabbt frustrerad om man inte snabbt börjar diskutera lösningar. – Jag har formats av Åbo Akademi hela mitt liv och då menar jag sedan barnsben. När det gäller studerandes psykiska välmående talar Santtila om att designa utbildningarna vid ÅA så att de stöder den. Studerade till psykolog vid Åbo Akademi, har tidigare varit professor, prefekt och dekan vid universitetet. Också Gunilla Widén betonar närstudiernas betydelse. Tillförordnad rektor på ÅA sedan april 2025. På somrarna är jag ofta i skärgården. Santtila lyfte fram en trio av kvinnliga ledare vid det universitet i Shanghai där han är verksam. ”Gjorde just mitt personliga rekord i marklyft på 175 kilogram. . Till familjen hör också en hund som rest från Italien och sett snö för första gången i år, vilket den gillar. Professor i psykologi vid New York Universitys campus i Shanghai sedan 2017. – ÅA:s kansler Marianne Stenius var tidigare styrelseordförande. . Samhället behöver personer, som också kan svenska, inom jättemånga områden. Den största skillnaden i kandidaternas svar under utfrågningen är kanske perspektivet. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 2 Nyheter. När det gäller de mindre kulturämnena är Santtilas förslag att naturvetare vid ÅA också skulle läsa kurser inom samhällsvetenskap och humaniora, för att bredda underlaget. Fritiden: Går på gym. – Alla våra stora beslut måste garantera att vi kan bära det ansvaret också långt fram tiden. – Nyckeln är vem vi rekryterar. – När vi pratar om campus handlar det också om studielivet. . – Det räcker inte med specifika stöd för mental hälsa, utan utbildningarna måste planeras så att de stöder den psykiska hälsan, säger han. . På fritiden: ”Jag är gärna ute i naturen och rör mig i skog och mark. . Även om det ekonomiska sätter vissa ramar är det viktigt att det i mån av möjlighet finns lokaler för studentföreningarna och bra rum för studier på campus. Det är professorns ansvar att erbjuda undervisning av hög kvalitet. Det är en svår kombination. . Född: 1967 i Åbo, uppvuxen i Åbo. Det är jätteviktigt att ha ett komplement till arbetet.” Fakta Pekka Santtila . . . . Widén beskriver sig som en lugn person, som hellre se möjligheter än ältar problem. Bor i Nådendal. FOTO:CARINAHOLM Fakta Gunilla Widén . Santtila säger att ÅA ska vara en miljö där studerande ska kunna prata svenska både med varandra och med professorerna. . Hon tänkte på helheten. . Styrelsen tar ställning till de två rektorskandidaterna i slutet av januari. Hon ger utrymme åt alla att föra fram sin syn och har en förmåga att knyta ihop saker och ta dem tydligt vidare, säger Gunilla Widén. En del av ÅA:s varumärke är det aktiva föreningsoch studielivet och det händer på plats. Familj: Man, fem vuxna barn och två barnbarn. – ÅA:s styrka är dess litenhet som gör täta kontakter mellan lärare och studerande möjliga. . Han talar mycket för att rekrytera de bästa professorerna och forskarna. Likheter fanns det också då de fick frågan om vilken ledare de har som förebild. Tidigare ämnesansvarig (Area Head) för samhällsvetenskaperna. Jag har format ÅA i mina olika roller, men ÅA har format mig ännu mer. – En av dem var totalt opartisk och favoriserade inget ämne. ÅA ska locka professorer från Norge, Sverige och Danmark. Hur vi bär denna bredd ekonomiskt är inte helt enkelt, men möjligt om vi organiserar arbetet delvis på annat sätt. ”Jag håller helt med Gunilla” och ”Jag håller helt med Pekka” hördes ofta under den utfrågning av Åbo Akademis rektorskandidater Gunilla Widén och Pekka Santtila som universitetskollegiet ordnade i Åbo på onsdagsförmiddagen. Familj: Gift med en italienare. Widén säger att hon har tagit alla sina examina vid Åbo Akademi. Doktorsexamen från ÅA och erfarenhet av akademiskt ledarskap, bland annat som prorektor för utbildning, vice-dekan och ämnesansvarig professor. – Det skulle också öka samhörigheten mellan alla studerande. Lärde sig svenska i skolan. På frågan om ÅA:s finlandssvenska ansvar säger Widén att det är kärnfrågan, som är både lätt och svår. Som nuvarande tf rektor har Widén ett internt perspektiv, medan Santtila som har varit borta från ÅA i åtta år har ett perspektiv mer utifrån. Tre katter. Jag känner uppdraget väl. Santtila vill stärka närstudierna. – Målet är att vara ett mångvetenskapligt universitet också i fortsättningen. Men när jag kom till ett stort toppuniversitet i Kina började jag snabbt se många positiva sidor med ÅA också, säger Santtila. – Samtidigt ska det kombineras med toppforskning. . Professor i informationsvetenskap sedan 2008. . Han säger att han tror sig ha modet att genomföra de förändringar som behövs. Jag arbetar mycket i våra trädgårdar i Nådendal, på Aaslaluoto och på sommarstugan i Korpo. – Inifrån ÅA kan man hitta många negativa sidor. Hon är otroligt rättvis och otroligt inkluderande. Född: I Jurva i Österbotten. Gunilla Widén påpekar att ÅA har utbildningsansvar inom elva områden. Utbildningsprogrammen borde vara uppbyggda så att vi är ett bredd”Ett balanserat resultat för ÅA är inte tillräckligt” Pekka Santtila och Gunilla Widén frågades ut av ÅA:s universitetskollegium. Samtidigt måste det finnas ett mervärde i att komma till klassrummet. Är också intresserad av historia och skulle ha studerat det om jag inte studerade psykologi.” Åbo Få studerande i publiken när universitetskollegiet ordnade utfrågning av rektorskandidaterna Gunilla Widén och Pekka Santtila i Arken i Åbo
Pekka Santtila säger att det behövs tydliga ändringar för att kunna garantera utbildningar på svenska. FOTO:KATARINAPADA Så gott som alla fönsterrutor till de olika grupprummen i dagislokalen krossades. De hade en gemensam syn och kom med olika förslag som kändes fräscha. Annika Gunst, forskare i psykologi vid ÅA, tyckte att det fanns både likheter och skillnader mellan kandidaterna. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Rektorskandidaterna Pekka Santtila och Gunilla Widén till vänster frågades ut av studenternas representant Ines Latvala, professor Henrik Grénman och universitetskollegiets ordförande Elina Pirjatanniemi. Tiotusen euro är också en liten bäck som bildar ett stort flöde. Efteråt säger Annika Gunst, forskare i psykologi vid ÅA och en i publiken, att det var intressant att se både likheter och skillnader mellan kandidaterna. Byggnadernas användning påverkas inte av undersökningarna. FOTO:JACOBHJORTMAN Åbo Åbo stad inleder en undersökning om hur byggnaderna vid Gamla stortorget ska stabiliseras. Projektet blir extra utmanande eftersom det inte är möjligt att stabilisera byggnaderna med pålar. Som tf rektor betonar hon var och ens ekonomiska ansvar och medvetenhet inom ÅA, samtidigt som det måste finnas ett helhetsansvar också. De historiska byggnaderna invid Gamla stortorget i Åbo sjunker i medeltal 1–3 millimeter per år. Klara Schauman-Ahlberg, ÅA:s studiepsykolog, var en av dem som lyssnade på utfrågningen av de två rektorskandidaterna. Nu ska Åbo stad undersöka byggnaderna och planera hur de kan stabiliseras. Hela kvarteret påverkas, vilket innefattar bland annat Katedralskolan, Konstens hus och Birkala. De undersökningar som nu inleds kommer att visa hur omfattande och komplicerad renoveringen av byggnaderna i kvarteret kommer att bli. Åbo Skolgatans daghem flyttar till Hertigshörnet redan i förtid. De senaste femton åren har sättningen accelererat. – Vi har klarat början av veckan med hemvård och reservplatser. Kaarea, som har hand om kosthållningen i daghemmen och skolorna, har kunnat arrangera matservering för barnen i Hertigshörnet från och med torsdag i går. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Byggnaderna kring Gamla stortorget i Åbo sjunker Katedralskolan är bland de byggnader invid Gamla stortorget i Åbo som ska undersökas på grund av att de sjunker. – Fördelen är om strukturen blir mer gränsöverskridande. Från och med måndag kan köket användas normalt. Ledande hälsoinspektör Jaana Annunen ser inget hinder för att flytten tidigareläggs. Totalt finns sexton byggnader i kvarteret byggda mellan 1735 och 1901. Det känns väldigt bra. De är båda överens om att det inte räcker att Åbo Akademis ekonomi är i balans. Pålarna skulle i så fall gå genom de medeltida källarna under marken. Lokalerna på Skolgatan kan inte längre användas på grund av skadegörelse. Barnen äter i grupprummen och använder engångskärl. Själva byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde, men under dem finns också värdefull medeltida historia, säger Leevi Luoto, chef för lokalitetstjänster vid Åbo stad. Området kring Gamla stortorget och dess byggnader är unika i Finland. Undersökningarna görs i nära samarbete med museiverket. Hon betonar också att de studerande sedan i arbetslivet jobbar med breda kunskaper och inte i det smala rör som är ämneskompetensen. Katarina Pada Efter inbrottet: Åbodagis flyttar tidigare än planerat Daghemmet på Skolgatan i centrum av Åbo hade inbrott under helgen. Alla nödvändiga myndighetstillstånd för att inleda daghemsverksamhet i lokalerna har beviljats. Den ursprungliga planen var att daghemmet skulle flyttas till Kristina Stenbocks gata 7 i Hertigshörnet i början av februari, men nu tidigareläggs flytten på grund av skadorna. Det är därför ännu inte möjligt att uppskatta tidsplanen eller kostnaderna för projektet. De sjunker upp till 6 millimeter per år. På grund av skadorna i lokalen tidigareläggs dagisets flytt till Kristina Stenbocks gata i Hertigshörnet. Jag gillade Pekkas förslag om nytänk på våra utmaningar. – Den ena hade perspektivet inifrån, medan den andra kommer utifrån, säger hon efteråt. – Som landets äldsta stad har Åbo en skyldighet att bevara sitt kulturarv. Alla kan inte fatta ekonomiska beslut bara på sin nivå. – Universitetens ekonomi och intäktssida är väldigt komplexa. Det är inget lätt jobb det handlar om, men de hade tänkt igenom det ordentligt. För utmanande är vad det är. universitet, så att du till exempel också får pedagogisk kompetens om du läser teknik. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 3. Utbildningsreformen är en viktig del, men löser inte allt, säger Gunilla Widén. – Helhetsansvaret hos rektor behövs särskilt då intäkter och utgifter inte går ihop. De första dagarna levereras maten i lådor och delas ut till grupperna. Där har vi bättre förutsättningar än de stora universiteten. – Ett balanserat resultat är inte tillräckligt. I helgen hade Skolgatans daghem i Åbo inbrott och lokalerna utsattes för skadegörelse. För de dagar som familjerna har kunnat ordna vården av sitt barn själva får de dagsvisa avdrag, säger daghemmets föreståndare Monika Toljander i ett pressmeddelande. En annan i publiken var Klara Schauman-Ahlberg, ÅA:s studiepsykolog. De som sjunker snabbast sjunker upp till 6 millimeter per år. Stadens lokalitetsservice har sett till att lokalerna har tillräcklig ventilation. – De är seriösa kandidater
Upptinad mat efter elavbrott, bortslitna tak, växthus, möbler och annat lösöre som flugit i väg i trädgården samt enstaka fordonsoch båtskador är också aktuella. Sist och slutligen gick det förhållandevis bra för Loktal-Tapiolas kunder i Åboregionen, Pargas, Kimitoön och Västnyland. – Men vi vet att stormen orsakade flest skador i sydväst längs kusten, i Mellersta Österbotten, Birkaland och Lappland, säger ersättningschef Tiia Heino . Just nu är det kö till Lokal-Tapiolas kundtjänst och ersättningshandläggningen. – Stugägare som inte kommer ut till öarna anmäler först senare. Skadorna har varit små och medelstora och likadana som hos de andra försäkringsbolagens kunder. Skärgårdsborna är vana vid avbrotten och de är ofta väl förberedda. Tre män misstänks för mord i Raseborg – greps i Polen Raseborg Polisen misstänker tre män med utländsk bakgrund för ett mord i Raseborg i februari i fjol. Det lönar sig alltid att förbereda sig: båtägare ska hålla båtarna väl förtöjda, möbler och trampoliner surras fast, blomkrukor och grillar tas in, med mera. Men ersättningsbeloppen är småsaker jämfört med om träd faller omkull och förstör hus, eller tak som blåser av husen, säger Kiuru. Ärendet lämnas till Södra Finlands åklagardistrikt för åtalsprövning. Vid skogsskador beror ersättningen på mängden skadade träd och på försäkringsvillkoren, men den kan uppgå till betydande belopp, säger Kujala. – Hannes var jämförbar med andra större stormar vad gäller styrka och omfattning, men avsaknaden av snö och frost gjorde att träd föll lättare och orsakade omfattande skador. Flera hundra av dem har lämnats in av kunder i de sydvästra delarna av Finland. . – Våra kunder på de här områdena kom undan med blotta förskräckelsen jämfört med Österbotten och Satakunta, säger Kiuru. De misstänkta greps i Polen redan i april. Källa: Lokal-Tapiola Sydkusten, OP Pohjola Fredag16januari2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. FOTO:KIMLUND Stormen Hannes: Fällda träd och rusning till försäkringsbolagen Åbo Fällda träd, upptinad mat i frysboxar och lösöre som flugit sin väg. – Man kan inte alltid föreställa sig vad naturens krafter kan ställa till med, säger Kiuru. När förundersökningen av brottet mot liv framskred ändrades brottsrubriceringen från misstänkt dråp till mord. – Undantagsvis den här gången var de långa elavbrotten som orsakade mer störningar i vardagen än vanligt för våra kunder, speciellt då det gäller uppvärmning och användning av apparater. Vedeldning underlättar också, om det finns. . – Vanligen behandlas skadeanmälningar inom några vardagar men just nu uppskattas det räcka 1–2 veckor, säger Sini Kujala , ersättningsdirektör på OP Pohjola. – Det är verkligen jättetråkigt för dem som drabbas. Brottsoffret var en litauisk medborgare född 1974 som inte var fast bosatt i Finland. . De klarar sig ofta med egen beredskap, som elaggregat, konstaterar Kiuru. Trots att skadorna inte är särskilt stora har de påverkat våra kunders vardag märkbart. De misstänkta gärningsmännen hade hunnit lämna landet innan polisen fick kännedom om gärningen. . Utifrån förundersökningen misstänks tre män med utländsk bakgrund födda på 1970och 1980-talet för mord. Det brukar komma en ny omgång skadeanmälningar under våren, säger Kiuru. Polisinrättningen i Västra Nyland fick den 1 mars 2025 från nödcentralen en anmälan om att man i Raseborg hittat en död person. Den här bilden är tagen i Houtskär efter stormen Hannes. Polisen misstänkte från första början att personen avlidit till följd av ett brott mot liv. Där har man grävt ner största delen av elkablarna. . FOTO:LOKAL-TAPIOLASYDKUSTEN Fakta Några tips från försäkringsbolagen . – Kostnaderna som skadorna orsakar ett privat hushåll kan bli tiotusentals euro, om det exempelvis är frågan om stora träd som faller på huset och skadar det ordentligt. Öppna inte frysboxen i onödan vid elavbrott. Fast bosatta har säkert gjort hundratals, säger Mika Kiuru , ersättningsdirektör på Lokal-Tapiola Sydkusten. Hela sanningen om skadorna och ersättningsansökningarna känner man inte till. Internationellt myndighetssamarbete har legat i fokus för att det ska vara möjligt att gå vidare med rättsprocessen och förverkliga straffansvaret, konstaterar undersökningsledare, kriminalkommissarie Mikko Salminen vid Centralkriminalpolisen i ett pressmeddelande. Kimitoön, Hitis och Rosala däremot klarade sig bättre. Försäkringsbolagen har fullt upp efter stormen Hannes som drog fram i landet i slutet av december. Slocknade frysboxar och upptinad mat är de vanligaste problemen. Skadade träd ska repareras, bland annat för att förhindra spridning av granbarkborrar. På försäkringsbolaget If har man inte information om hur många kunder som drabbats i sydvästra Finland. Kristoffer Nöjd Centralkriminalpolisen är klar med förundersökningen om ett misstänkt mord i Raseborg. Stormen Hannes ledde till tryck på försäkringsbolagen. De mest typiska skadorna liknar i stort sett skadorna i samband med andra större stormar, säger Kujala. . Samma gäller hos finanskoncernen OP Pohjola. Centralkriminalpolisen är färdig med förundersökningen av ett brott mot liv som inträffade i Raseborg i februari 2025. Är skadorna som orsakats av stormen Hannes större eller mindre jämfört med tidigare stormar. Största delen av anmälningarna gäller fällda träd och skadade byggnader. En del av de misstänkta kände offret från förut. – Främst drabbades Iniö, Houtskär, Korpo, Nagu och Pargas och en del kunder på Åland. – Den här förundersökningen är ännu ett exempel på att man inte kan fly från allvarliga brott man begått i Finland genom att åka utomlands. FOTO:THOMASNORRGÅRD Mika Kiuru, ersättningsdirektör på Lokal-Tapiola Sydkusten, säger att försäkringsbolaget har fullt upp just nu. De misstänkta gärningsmännen är polska och ukrainska medborgare. OP Pohjola har hittills fått in över 3 000 anmälningar om skador efter stormen. Dokumentera skadorna med översiktsoch närbilder innan röjning, skydda skadade byggnader direkt och prioritera säkerheten vid röjning och reparation genom att exempelvis anlita yrkeskunniga eller räddningsverket. Vid större skador ska skadad egendom sparas för granskning, ersättning sökas inom ett år och fullmakt finnas om du agerar för någon annan. Elavbrott leder till mest bekymmer hos Lokal-Tapiola Sydkustens kunder den här årstiden. – Det lämnas in anmälningar hela tiden. Annina Suominen Ibland går det tokigt då stormar viner över taken. De misstänkta lokaliserades med hjälp av internationellt polissamarbete och greps i början av april 2025 i samarbete med den polska polisen.
Näten kommer bland annat från Rosala, Hitis, Rövik, Högsåra, Västanfjärd, Nagu och Kimito. Redan då ÅU rapporterade om insamlingen i början av december hade den fått en bra start och långt över femtio nät hade då samlats in. – Vi har ett bra samarbete med Axxell Brusaby, där våra deltagare har möjlighet att bekanta sig med lantbruk, säger Lindström. Vidare ordnas kurser bland annat om djur och trädgård, populära barnläger om sommaren samt matskola. VI SKA JU BARA CYKLA FÖRBI WWW.ABOSVENSKATEATER.FI WWW.LIPPU.FI. Emilia Örnmark Ett stort lass fiskenät från skärgården åker till Ukraina Kimitoön Hundratals nät får en ny uppgift i krigsdrabbade Ukraina. 4H ordnar klubbträffar efter skoldagen för skolelever med bland annat matlagning, hantverk och naturoch miljöaktiviteter. Vi vill att du: • Är nyfiken, idérik och kreativ • Känner till Åbo med omnejd • Har ett gott språk • Har en lämplig examen eller studerar • Är duktig på sociala medier • Körkort ses som en fördel Vi erbjuder dig: • Ett meningsfullt och mångsidigt jobb • En chans att prova på journalistyrket • En dynamisk miljö och nyhetspuls • Kollegialt stöd • En centralt belägen redaktion i Åbo • Arbetstiden är i regel vardagar klockan 8.30–16.30. Nu är föreningen i skriande behov av en verksamhetsledare, då Clara Bergström går i pension efter mer än 20 år. Mejla eller ring 050 562 1258. Emilia Örnmark 4H-verksamheten på Kimitoön hotad 4H:s anordnar en hel del verksamhet för barn och unga, även lokalt på Kimitoön. Christoffer Wallgren lastar bilen i Kasnäs. – Intresset har varit enormt och insamlingen blev väldigt populär, säger initiativtagaren Gunilla Örnell på Högsåra. Lindström nämner insamlingskampanjen för säckar från jordbruket, där en av arrangörerna är den lokala 4H-föreningen. Liksom på andra orter erbjuder 4H verksamhet för barn och unga, och har på ön en stark koppling till traditionella kunskaper som att laga mat av riktiga lokala råvaror. FOTO:FINLANDSSVENSKA4H/MATHILDAKULL Kimitoön Ingen har sökt det lediga jobbet som verksamhetsledare. FOTO:INGALILLSLOTTE Åbo Underrättelser Fredag16januari2026 Nyheter 5 Vill du jobba på ÅU i sommar. Han är den som kommer att köra ner näten till Ukraina med denna bil. Slotte säger att hon haft ett berg av plastsäckar innehållande nät i sin hall. – Det enda alternativet vi har om vi inte får någon verksamhetsledare är att avsluta föreningen, säger han. Hon säger att folk från när och fjärran, även från Väståboland, har ringt för att höra sig för om insamlingen. I början av december gick föreningen ut med att jobbet blir ledigt. Frågor. En av de väletablerade föreningarna på Kimitoön är den lokala 4H-föreningen. Påsar och säckar har lämnats av i en strid ström under de veckor insamlingen pågått. Skicka in en fritt formulerad ansökan + cv senast den 21 januari till johan.backas@aumedia.fi. Det skulle medföra följder även utöver det självklara glappet i utbudet av verksamhet för barn och unga. Den transport man tänkt sig från Kasnäs räckte inte till. Föreningen har rötter i Dragsfjärds Lantbruksklubb (grundad 1938) och Kimito Lantbruksklubbförening (grundad 1955), enligt 4H:s sajt. Utan en sådan kan föreningen inte fortsätta. Nu söker Åbo Underrättelser aktiva och samhällsintresserade sommarvikarier och praktikanter till redaktionen. Syftet med näten är att stoppa ryska drönare på plats i Ukraina. Som reporter på ÅU skriver du artiklar, fotograferar, filmar och hanterar sociala medier. Och så förstås solrostävlingen, vars resultat brukar publiceras i ÅU. Enligt föreningsordförande Peter Lindström har inga ansökningar kommit in, trots att tiden för att ansöka gick ut vid årsskiftet. De är uppskattningsvis tvåhundra till antalet, plus två lastpallar. Näten har packats i skåpbil för att levereras från Ingalill Slotte i Kasnäs vidare och så småningom ända fram till Ukraina med Karavanen Ukraina. Jobbet är inte en heltidssyssla – det har föreningen inte medel till. Insamlingen av fiskenät i Kimitoöns skärgård med omnejd är avslutad och har nått ett väldigt fint resultat. Men fördelen för den som tar sig an uppdraget är möjligheten till att flexibelt förverkliga hobbyverksamheten enligt de egna och medlemmarnas intressen, så länge det här faller inom 4H:s värdegrund
FOTO:PRESSBILD Åbo Polisen utreder om begränsningsåtgärder ledde till en 79årig kvinnas död på ett serviceboende i Åbo. FOTO:KATARINAPADA Åbo Begränsningsåtgärder mot till exempel äldre på serviceboenden ska vara en sista utväg. s Brist på personal eller resurser är aldrig en godtagbar orsak till begränsningsåtgärder. – Brist på personal eller resurser är aldrig en godtagbar orsak till begränsningsåtgärder. Varha köper mycket tjänster av Esperi Care och där kommer inte att ske någon förändring på grund av det här enskilda fallet, säger Pöyhönen. Man deltar i sorgen och är ledsen för det skedda. Uusitalo berättar att vårdhemmet Otso som drivs av Esperi Care är registrerat som ett dygnet runtäldreboende med 20 platser. Egentliga Finlands välfärdsområde Varha anlitar Esperi Care i stor omfattning. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Varha fortsätter att anlita Esperi Care – trots dödsfall Välfärdsområdet anlitar Esperi Care i stor omfattning. Man vill ta reda på om vållande, försummelse eller annat lagvidrigt förfarande har med dödsfallet att göra. Eftersom utredningen är på hälft kan man inte kommentera fallet mer. Åtgärderna ska skrivas in i klientens eller patientens journal. Begränsningsåtgärderna får inte heller vidtas enbart på grund av patientens eller klientens sjukdom. Med anledning av fallet har Varha gjort en anmälan till dåvarande Regionförvaltningsverket. Begränsningsåtgärder vidtas för klientens säkerhet. Ändå finns tecken på att vissa enheter gör det ganska direkt. – Vi kan tyvärr inte informera noggrannare om fallet så länge myndigheternas utredning pågår, säger Kaisu Lehtomaa-Digha på Esperis kommunikation. Enligt Uusitalo kan det i boendeenheternas metoder eller oskrivna regler, det vill säga i ”husets sätt”, ingå begränsning av självbestämmanderätten. I socialvårdens tjänster, där bland annat dygnet runt-vården för äldre ingår, måste man respektera klienternas självbestämmanderätt och andra grundrättigheter. Begränsningsåtgärder ska, som ÅU skrev tidigare, grunda sig på ett beslut av den läkare som har vårdansvaret. Eeva-Sirkku Pöyhönen, resultatområdesdirektör för tjänster för äldre i Varha, säger att en läkare fattar beslut om begränsningsåtgärder som alltid är tidsbestämda. Varha har fortfarande klienter på vårdhemmet Otso. I Tillståndsoch tillsynsverkets ärenden som gäller övervakning av begränsningsåtgärder på enheter för äldrevård har det kommit fram hur man på vissa håll tyr sig till begränsningsåtgärder ganska direkt. Med hjälp av informationen om händelseförloppet och dödsorsaksutredningens resultat har polisen inlett en förundersökning. Pöyhönen påpekar att det här var ett enskilt fall och att hon inte kan kommentera det då en brottsutredning pågår. – Det vore bra att först testa lindrigare metoder. Varhas EevaSirkku Pöyhönen säger att dödsfallet inte påverkar det. Tyngdpunkten borde vara på att stärka och stötta självbestämmanderätten, säger Uusitalo. När man begränsar klientens eller patientens självbestämmanderätt, gör man ett ingrepp i personens grundrättigheter. En 79-årig kvinna kvävdes till döds på äldreboendet Esperi Care Otso i Runosbacken i Åbo i början av december. I vårdhem kan man vara tvungen att använda begränsningsåtgärder för att trygga patientens eller klientens säkerhet eller av någon annan godtagbar orsak. Kvinnan hade varit utsatt för en begränsningsåtgärd där hon var bunden till sin stol. Man måste fokusera på kommunikation, hur man utnyttjar lokalerna, på enhetens utrustning och på betydelsen av personalens kunnande. Otso-hemmet hade då en omsättning på 1,3 miljoner euro. Elina Uusitalo säger att ärendet gällande dödsfallet på Otso-hemmet meddelades till Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk i december 2025 och att behandlingen av ärendet sedan har fortsatt i den nya myndigheten Tillståndsoch tillsynsverket. – Läkaren bestämmer om vilken metod, vilken utrustning som ska användas och om övriga direktiv om användningen av begränsningsåtgärder. Polisen utreder ett fall där en 79årig kvinna på servicehuset Otso i Åbo dog efter att ha utsatts för så kallade begränsningsåtgärder. På bolagets webbsida står att man utreder ärendet också internt och att man har gett en redogörelse för händelserna till välfärdsområdet. ElinaUusitalo. – Klienterna väljer själva sina boenden när det handlar om de privata vårdhem som står till buds. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. Begränsningsåtgärder måste alltid vara den åtgärd som vidtas i sista hand, säger Elina Uusitalo, ledande expert på Tillståndsoch tillsynsverket i ett e-postsvar på ÅU:s frågor om det aktuella dödsfallet i Åbo. Otso drevs tidigare av Ulla och Risto Korpela som gick i pension i samband med affären. I det här fallet hade kvinna blivit bunden i sin stol. Jag talar på ett allmänt plan, säger Pöyhönen. På Esperi Care vill man inte berätta om man har vidtagit några åtgärder beträffande personalen som var involverad i fallet. Otso-hemmet ingick i en affär omfattande tre äldreboende för personer med grava minnessjukdomar som behöver krävande vård dygnet runt år 2023 då Esperi Care köpte verksamheterna. Till exempel grenbälte är en metod som används. Begränsningsåtgärder ska beordras av en läkare, säger man på Varha som anlitar boendet. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Händer att tuffa tag mot äldre klienter vidtas ganska direkt En 79-årig kvinna kvävdes till döds på äldreboendet Esperi Care Otso i Runosbacken i början av december 2025. Man har också diskuterat ärendet med klientens anhöriga
Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 7 HOS OSS BLIR DU AV MED GRÅ STARR UTAN ATT KÖA Det var härligt att gråstarrsoperationen gick så bra och bokstavligen utan att behöva köa. BOKA TID TILL AVGIFTSFRI KARTLÄGGNING INFÖR ÖGONOPERATION SILMÄASEMA.FI eller 010 190 200 (lsa/mta) Gråstarrsoperation från 1595 €/öga eller i rater med 12 månaders räntefri betalningstid. ” Libbe från Nagu som fick sin grå starr opererad hos Silmäasema Kom på operation då det passar dig! Kom för att diskutera vård av grå starr. Ögonsjukhus Åbo, Yliopistonkatu 27. Läs mer på silmaasema.fi/rahoitus
– Vi skulle behöva en funikular – kanske Åbo kan donera sin, skojar någon i gänget. Här har byaföreningens medlemmar jobbat på talko, bland annat med att röja byggplatsen, spika terrass och måla väggarna. Den drygt 30 kvadratmeter stora, ljusmålade träbyggnaden har utsikt mot havet och omges av en stor terrass. – Vi har sett på Facebook hur folk har lagt ut bilder från platsen. Moa säger att byggnaden ska inredas med stolar och bord som lätt kan omgrupperas eller helt tas bort, allt efter behov. Enligt Sandra Bergqvist, som tillsammans med sina syskon äger marken där kapellet står, har nyfikna redan hittat hit. Det är unikt i skärgården med ett ekumeniskt kapell, det närmaste finns i Åbo, säger Moa. Föreningen har under de senaste åren genomgått ett generationsskifte, och allt fler av de aktiva är unga personer. Nagu Strax före jul gick kapellet i Kirjais i Nagu igenom slutgranskningen. – Ungdomen är mycket viktig för föreningens fortsatta verksamhet, säger Christer. Flera biskopar kommer att delta och kanske också en kyrkominister. FOTO:TUULIMERILÄINEN Moa Karlsson skriver sin kandidatuppsats i teologi om hur Kirjais kapell kan inredas till ett ekumeniskt kapell som också välkomnar alla andra religioner. Hon studerar teologi vid Åbo Akademi för tredje året och skriver sin kandidatuppsats om hur kapellet kan göras ekumeniskt. Han och ett antal andra bybor har samlats vid det nya kapellet uppe på berget bakom byabutiken i Kirjais i Nagu. Grundstenen murades den 29 juli 2025 och den 19 december blev slutgranskningen klar. Planerna är ambitiösa. Stigen till kapellet går upp från Kirjais bybutik via bokbytarstugan Bokmalen. – Jag har bland annat bekantat mig med kapellet i Kampen i Helsingfors för att se hur man kan skapa ett evangelisk-lutherskt kapell som samtidigt välkomnar alla andra religioner. övernattningsservice och naturstigar. Bilvägen upp är till för servicetrafik, och än så länge är platsen inte anpassad för rörelsehindrade. Dessutom ska kapellet fungera som ett samlingsutrymme för hela byn. De är mäkta stolta över den fina byggnaden – och inte utan orsak. Naturen man ser genom fönstret mot havet får utgöra altartavla. – Det visar hur mycket handlingskraft det finns i den här byn! Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi Kapellet i Kirjais har nu gått igenom slutgranskningen. Kapellet i Kirjais står klart Kapellet i Kirjais står klart – krävde över 700 timmar – krävde över 700 timmar talko och mycket grillkorv talko och mycket grillkorv Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 8 Reportage. De exakta planerna avslöjas så småningom, men än så länge jobbar byaföreningen med att samla in medel för att få inredningen i kapellet klar. Nästa steg är inredningen, som ska tjäna både andlig och världslig verksamhet. Nästa år fyller Kirjaisoch Sommaröbygdens utveckling 30 år, och av de cirka 150 medlemmarna är ungefär två tredjedelar fritidsbosatta. Invigningen av kapellet äger rum exakt ett år efter byggstart, på S:t Olofs dag den 29 juli. Från vänster Liam Karlsson, Kaj Norrman, Natalia Nevmerzhytski, Moa Karlsson, Roger Heinonen, Sandra Bergqvist, Thomas Isaksson, Annevi Heinonen, Kaj-Johan Karlsson, Christer Norrman och Sherii Nevmerzhytski. Föreningen tar väldigt gärna emot donationer för att nå sitt mål. Moa, som är en av de unga och aktiva i föreningen, säger att kapellet var en galen idé som blev verklighet. Här ska man kunna gifta sig, döpa sina barn, hålla möten och olika övningar, utställningar, konserter och danser. Kapellet ska också vara ett vallfärdsmål för vandrare längs S:t Olofs sjöväg och ett attraktivt besöksmål för turister. Idén till kapellet kläckte KajJohan Karlsson och Christer Norrman under en lunch sommaren 2024. – Exakt vilka alla aktiviteter kapellet ska användas för ska byaföreningens styrelse ännu ta ställning till, men idéerna är många, intygar byaföreningens ordförande Kaj Norrman. Den sista biten utgörs av en trappa som också kan fungera som motionstrappa. Nu är man redo att planera inredningen, och utmaningen har gått till Moa Karlsson. – Och grillat korv, säger Christer Norrman. Kaj-Johan Karlsson visar upp den lampa som ännu ska monteras i det lilla kyrktornet med fönster mot alla väderstreck. – Vi har räknat minst 700 talkotimmar, och i dem ingår inte ens planeringsarbetet, säger Kaj-Johan Karlsson, projektledare för kapellet och aktiv i Kirjaisoch Sommaröbygdens utveckling. Byaföreningens långsiktiga plan att utveckla Kirjais har tagit ett stort steg framåt, och kapellet kompletterar enligt föreningen den mångsidiga service som byn redan har som hamn, butik, restaurang, lekplats, bokbytarstuga. Det ska vara en plats för aktiviteter, gemenskap men också tystnad
Föreningen har fått bidrag från Leader-föreningen I samma båt, Konstsamfundet, Svenska Kulturfonden och Lokal Tapiola Sydkusten. Från vänster Liam Karlsson, Kaj Norrman, Natalia Nevmerzhytski, Moa Karlsson, Roger Heinonen, Sandra Bergqvist, Thomas Isaksson, Annevi Heinonen, Kaj-Johan Karlsson, Christer Norrman och Sherii Nevmerzhytski. Kapellet i Kirjais har nu gått igenom slutgranskningen. . Den totala budgeten för byggnaden landar på drygt 121 000 euro. . Kapellet är byggt på Norrgårds mark som föreningen har arrenderat för 50 år framåt. . . Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Reportage 9. . . Nu samlar föreningen medel till inredning. . . Till kapellet går en stig och en serviceväg. FOTO:TUULIMERILÄINEN På kapellets tak installeras sex solpaneler som ska förse kapellet med ström. En cirka 100 kvadratmeter stor terrass omger kapellet. . Fakta Kirjais kapell . Storlek: 32 kvadratmeter, rymmer cirka 30 personer. Den sista biten av uppfarten till kapellet kan också fungera som motionstrappa. En av dem lutar mot väggen. Invigning den 29 juli 2026 på S:t Olofs dag. .
Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Skräckupplevelse för bilförare på Korpofärja: ”Helt skärrad” Jaana Vahalahtis taxibil skadades i händelsen. – Mänskliga misstag kan alltid ske, men jag tror inte att det kommer att hända igen. Eftersom hon körde en så stor bil kunde hon inte se att färjan inte satt fast ordentligt, utan litade på trafikljuset. Samtidigt fortsatte färjan att försöka ta i land ordentligt. Hon kunde fortsätta köra, men var tvungen att dra bort delar från underredet som släpade i marken. Två läsare vittnade om situationer då klaffen inte satt fast på pontonen när man skulle köra av färjan. Man har nu gått igenom rutinerna med färjföraren och i kväll kommer man att göra modifieringar på färjeläget för att det här inte ska ske igen. Färjan som Vahalahti befann sig på är en tillfällig färja vars struktur skiljer sig från de ordinära färjorna. Enligt Fagerström är det inte möjligt att något sådant här sker på de ordinära färjorna. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 10 Nyheter. Hon bestämde sig för att köra framåt för att inte ramla ner i vattnet. Enligt honom var snön ändå inte den enda orsaken till händelsen, utan det berodde på flera omständigheter. Hade bilförarna själva inte märkt det hade situationerna kunnat sluta illa. När taxichauffören Jaana Vahalahti, som är en van färjepassagerare, skulle köra av färjan från Nagu till Korpo på fredagsförmiddagen för en veckan sedan råkade hon ut för en skräckupplevelse. En av delarna som skadades på bilen. – Vi reagerade direkt och ser såklart väldigt allvarligt på saken. FOTO:MIKAELPIIPPO Korpo Samma dag som incidenten skedde gjorde man modifieringar på färjeläget så att händelsen inte upprepar sig. Heikkonen har tidigare arbetat som färjeförare i tjugo år. Korpo Taxichauffören Jaana Vahalahtis bil dök ner från färjan när hon skulle köra i land i Korpo. FOTO:JAANAVAHALAHTI Några av bildelarna som Jaana Vahalahti tvingades dra bort, eftersom de släpade i marken. Finferries kommer också att betala ersättning för skadorna på Vahalahtis bil. Men jag vet att det har hänt på Pargaspasset, bekräftar Niklas Heikkonen, trafikoch arbetarskyddsdirektör på Finferries. Han menar ändå att det ska vara möjligt tack vare kameraövervakningen som hjälper förarna att lägga till. ”Jag var livrädd.” Efter att ÅU skrev om incidenten på Korpofärjan tog flera läsare kontakt och menade att liknande händelser har skett tidigare. – Det var ett mänskligt fel, det kan man inte frånse. – Det gäller bara att vara noggrann och försiktig. Trafikljuset lyste grönt så Vahalahti började köra, men när hon som första bil i kön nådde klaffen föll bilens framdel plötsligt ner och fastnade på pontonen. Finferries vd Håkan Fagerström säger till ÅU att man inte alls var medveten om att något sådant här kunde ske. Det är mycket beklagligt. Vahalahti klarade sig oskadd men bilens underrede tog ordentlig skada. Nu ska det inte vara möjligt att den hamnar ovanpå pontonen, som den gjorde förra veckans fredag, då incidenten som Jaana Vahalahti berättar om hände. – Då undrar jag hur det är med säkerheten. När hon kom i land steg hon ut ur bilen för att se vad som pågick. När Vahalahti konfronterade honom svarade han att man inte ser från förarhytten om färjan är i land när det är snö. Hur kommer det sig att färjans förare inte ser om färjan är i land. Om inte personen som kör färjan ser om färjan är i land, vem ska då göra det. Arkivbild. Dessutom tog man bort tyngder från färjeläget så att det nu flyter högre upp. Finns det risk att det händer igen. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Incidenten på Korpofärjan var inte den första Färjan mellan Korpo och Nagu. Färjan var alltså för högt uppe. – Det var ett jäkla skrammel och jag var livrädd, berättar hon med en darrig röst. Den tillfälliga färjan är dessutom lite högre så det påverkar också sikten. Man korrigerade klaffklons mekanik. Man behövde inte göra några modifieringar på själva färjan. – På den här sträckan har det inte hänt förr vad jag vet. – Jag var helt skärrad, men jag såg att den vänstra klaffklon som ska in i pontonen gled ovanpå pontonen. Efter flera försök att ta i land kom färjans förare ut ur hytten för att se vad som var fel. – När det är vinterföre så är sikten lite sämre. Han har erfarenhet av att sikten kan vara sämre när det är snö på marken, eftersom det är svårare att urskilja saker när allt är vitt. Kvällen efter att incidenten skedde utförde Finferries modifieringar på färjeläget
. – Alla projekt kommer att fortsätta och de som inte startat kommer att starta under vårvintern. – Vi har diskuterat i god andra och kommit fram till att det här är den bästa lösningen för båda parterna, säger Meseguer till ÅU. Exempel är kritisk infrastruktur, trafikleder, information och offentlig service som stärker stadens kvalitet som turistdestination. Skärgårdsnämndens ordförande Christer Friis (SFP) säger att man i nämnden var överens om att en avgift av den här typen behövs i Pargas. På tjänsten utlåtande.fi har så här långt 13 utlåtanden lämnats in. Från hav till hav är ett av de fem strategiska tillväxtprojekten som Pargas stad lanserade i fjol. Från hav till hav: stadsutvecklingsprojekt som stärker Pargas centrum. . Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi ”Turistskatt behövs i Pargas” Infrastrukturen på Utö är pressad sommartid i och med de stora besökarskarorna. Det finns flera besöksmål som i nuläget har ett väldigt högt tryck på infrastrukturen under högsäsong. Trafiken på Skärgårdsvägen stod helt stilla i över en timme och kilometerlånga köer bildades i bägge riktningar. Efter det öppnades ett körfält i taget turvis för trafik. Enligt polisen var det två vuxna personer i vardera bilen. Pargas Skärgårdsnämnden fick ta till ett extrainsatt möte i måndags för att diskutera stadens utlåtande om den föreslagna turistskatten eller turistavgiften. Enligt polisen gled personbilen som var på väg i riktning mot Pargas över i det mötande körfältet på Skärgårdsvägen. . . Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Meseguer fortsätter inte som stadsutvecklare Pilar Meseguer anställdes i höstas av Pargas stad för att jobba som stadsutvecklare och ansvara för projektet ”Från hav till hav”. – Bland annat Utö, Jurmo, Aspö och Nötö nämndes i diskussionerna. Pilar Meseguers arbetsavtal har avslutats under prövotiden. I år övergår projektet till nästa steg som handlar om att göra upp skisser och skriftliga planer. . Från hamn till hamn: ett initiativ för att stärka Nagus livskraft, tomter för bostäder och företag ska utvecklas. Pargas stad har skickat ut en enkät till turismföretagen för att sondera deras åsikt i frågan. Samtidigt betonades att om avgiften införs, ska intäkterna kunna kanaliseras till just de områden där trycket är störst. Riktas främst till Korpo, Houtskär och Iniö. Strax efter klockan 15.30 förra veckans torsdag frontalkrockade två personbilar mellan Lielaxvägens korsning och Kyrkängsvägens korsning på Skärgårdsvägen i Pargas. . Turistavgiften bör omfatta alla inkvarteringsformer, inklusive plattformar och annan kommersiell uthyrning, för att vara rättvis och fungera i praktiken och i lagberedningen bör dagsturism och nyttjande av allemansrätt vid övernattning tas i beaktande. Nämnden efterlyser också en tydlig definition på vem som räknas som turist. Från bro till bro: utveckla Kirjalaön som ett attraktivt bostadsområde nära Åbo. . – Alla inkvarteringsformer borde omfattas av skatten, som skulle vara högst fem euro per person och natt. . . Tvärtom, menar Simola. FOTO:MIKAELHEINRICHS Jurmos största dragplåster är naturen. Pargas. . Den kan ge kommuner och regioner möjligheten att införa en så kallad turistavgift som är kopplad till övernattning. Kilometerlånga köer efter frontalkrock på Skärgårdsvägen Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 11. . FOTO:MIKAELHEINRICHS Fakta Pargas stads fem strategiska tillväxtprojekt . Uppbörden måste vara enkel och digital, så att mikroaktörer inte får en stor administrativ arbetsbörda. Det handlar om ett förslag till en ramlag. Det är Finansministeriet som begärt in utlåtanden av kommunerna senast den 25 januari. Av de regionala och kommunala instanser som lämnat in utlåtanden så här långt vill Norra Karelens landskapsförbund och Kristinestads näringslivscentral inte ha en turistskatt eller avgift, medan Koskis kommun förespråkar avgiften åtminstone som ett försök. Vem som är turist behöver definieras i lagberedningen för att definiera vem avgiften uppbärs av. FOTO:MIKAELHEINRICHS Fakta Skärgårdsnämndens förslag till stadsstyrelsen . Polisen utreder olycksorsaken. Alla fördes till sjukhus, men ingen blev livshotande skadad. . Under vintern och våren utlovar staden mera information om de fem olika strategiska tillväxtprojekten. Hur stora intäkter det kunde röra sig om för kommunen är ännu svårt att säga, men i de preliminära kalkylerna har man från stadens sida räknat med allt mellan 360 000 euro och drygt en miljon euro på årsbasis, beroende på storleken av avgiften och andelen vuxna bland de som övernattar. Från ö till ö: ett skärgårdsprogram ska utarbetas med fokus på näringsliv och service. Bilen frontalkrockade sedan med den andra som var på väg i riktning mot S:t Karins. . Att Meseguers anställning som projektanställd stadsutvecklare med ansvar för just det här projektet avslutas, betyder inte att det läggs på is. Långtidsuthyrning av en fritidsbostad, till exempel på årsbasis eller över flera månaders tid, generar i sig redan intäkter i form av fastighetsskatt till kommunen. Rent principiellt ansåg nämnden att kommunen borde få bestämma om avgiften tas i bruk och hur intäkterna används. Stadsstyrelsen i Pargas ska besluta om stadens utlåtande den 19 januari. . . . Från fyr till fyr: ett kommunikationsoch synlighetsprojekt för att göra orten mer synlig och attraktiv. Bilarna fick stora skador. Turistavgiften bör vara frivillig för kommunen. Kommunerna behöver kunna styra pengarna till det som kostar inom och utvecklar turismen. Det är såväl regionala aktörer, kommuner, företagare och privatpersoner som uttryckt sina åsikter. Pargas Arkitekten Pilar Meseguer, som i september anställdes som stadsutvecklare för att leda Pargas stads centrumprojekt ”Från hav till hav”, lämnar projektet. FOTO:MONICAFORSSELL Aspö förbindelsebåtsbrygga fotograferad i juni 2025. Kommunerna bör ha möjlighet att själv välja avgiftsnivå. . Nämnden ansåg också att det borde vara möjligt att debitera också dagsbesökare, till exempel just på Utö där det är ett privat andelslag som står för infrastrukturen. Enligt Simola beror ändringen främst på att staden ska gruppera om i vem som håller i samtliga projekt. Enligt Meseguer och stadsdirektör Tom Simola ligger det inte någon större dramatik bakom. Inom Från hav till hav har nu en bra grundkartläggning gjorts. . Det är inte uteslutet att hon också framöver medverkar på ett hörn i anslutning till projektet genom sitt firmanamn
Välavvägda sprängladdningar placeras vid dem, så att de under kontrollerade förhållanden sprängs av. Pargas Den gamla Rävsundsbrons betong sågas nu sönder och förs bort, sedan följer stålkonstruktionen efter det. Allt borde stå klart till hösten. Är det ett svårt projekt att riva bron. Nu plockas betongblock och stålkonstruktioner bort. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 12 Nyheter. Säkert dyker saker upp ännu som vi får ta oss en funderare hur vi löser, det finns ingen instruktionsbok att följa. Allt borde stå klart uppskattningsvis under hösten. – Arbetet kommer att orsaka tillfälligt buller i omgivningen. Betongelementen väger omkring nio ton, vissa lite större upp till 13 ton. Om den ena sidan skulle rivas först skulle stålkonstruktionerna utsättas för betydligt kraftigare osymmetrisk påfrestning. Den bärande stålkonstruktionen stärktes genom att stålplattor och -förstärkningar svetsades fast på kritiska ställen. Den skapades när den gamla bron byggdes men är nu onödig. Vägbanken som anlades när den gamla bron byggdes grävs till slut bort. Anton Sirkama från Kreate leder arbetet som inleddes från mitten av bron. Innan farleden öppnas lodar Kreate havsbotten och kontrollerar att ingenting från brobyggetoch rivningen ligger på botten. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Det kan bli korta trafikstopp då den gamla Rävsundsbron rivs Pargas Enskilda sprängningar kan orsaka kortare avbrott i trafiken mellan Pargas och S:t Karins på upp till åtta minuter. Av hängkablarna kapas alla utom två på var sida. All stål och betong från den gamla Rävsundsbron återanvänds. Efter det fortsätter rivningen av den gamla banken och man utför finslipningsoch landskapsarbeten. Arbetet kommer att utföras måndag till fredag mellan klockan 7–20 i enlighet med bullertillståndets anvisningar och föreskrifter. Hängkabelbroar likt Rävsundsbron finns det inte så många av i Finland, därför saknas också erfarenhet av att riva sådana. Betongen på den gamla bron bryts upp med en hydraulisk hammare. – Jag skulle inte säga svårt, men det är intressant och utmanande. Farleden för småbåtar vid bron har varit stängd under byggarbetet och förblir stängd fram till den 30 april, eftersom en arbetsplattform för rivningsarbetet behövs på plats. Båttrafik ska kunna köra under bron från och med den första maj, och hittills går arbetet enligt tidtabell. Rivningsarbetet på den gamla Rävsundsbron inleddes med förberedande arbeten redan i slutet av fjolåret. Under våren slutförs arbetet på avsnittet ovanför farleden. På det viset hålls den strukturella balansen i bron jämn. Asfalten och gångoch cykelbanan togs bort redan innan årsskiftet. Turvis plockas sektioner bort från vardera sida. Till slut grävs vägbanken på Pargassidan bort. Det blir också enskilda sprängningar under arbetets gång. Hängkablarna faller i havet och pylonerna fälls sakta till marken där de rivs. Vi övervakar vid behov eventuella vibrationer som orsakas av arbetet och är i kontakt med ägarna till fastigheter som ligger nära byggarbetsplatsen, säger projektchefen Saramaria Cowell vid Trafikledsverket i ett pressmeddelande. Rivningsarbetet avslutas med att hängkablarna kapas av. Rörligheten gjorde också att arbetena i november i fjol inleddes med att förstärka bron inför rivningen. FOTO:JOHANBACKAS Anton Sirkama säger att de två sista hängkablarna sprängs bort och faller i havet. Innan det ska all betong och stål vara borta, förutom pylonerna och hängkablarna. Pylonerna fälls försiktigt till marken. Betongblocken sågas i bitar som i medeltal är åtta meter långa, drygt två meter breda och 20 centimeter tjocka. Rivningen av den gamla brons tillfartsbank kommer huvudsakligen att ske med vanliga arbetsmaskiner, men det kan bli aktuellt med sprängningsarbeten. Nu rivs Rävsundsbron bit för bit. Sirkama säger att alternativen övervägdes noggrant innan metoden bestämdes. Johan Backas johan.backas@aumedia.fi Bron plockas ner bit för bit – de sista bärande kablarna sprängs Betongens sågas sönder och plockas först bort i mitten, sedan turvis på båda sidorna så att balansen i bron hålls. Under sprängningarna kommer trafiken att stoppas i högst åtta minuter om det behövs
Över 8000 var utan el i S:t Karins Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 13. Därför är varje svar värdefullt, säger hon. Vi har några gånger fått in berusade och störande personer i byggnaden, säger rektor Petra Blomqvist. Det här är tredje gången som enkäten genomförs. – Det är stadens rekommendation ur ett säkerhetsperspektiv. FOTO:CARINAHOLM Varha Välfärdsområdet Varha utför en kundenkät för att få veta hur bra vården och servicen fungerar på svenska. – Det har varit upp till skolorna och enheterna att bestämma. Lindh säger att de flesta daghemsgårdarna har områden som är mer svårövervakade än andra. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Rutiner granskades efter att barn rymde från dagisgård i Raseborg Pamela Leka är undervisningschef i Raseborg. – Detta innebär att vi systematiskt går igenom personaldimensioneringen, hur övervakningen har planerats och utförts samt personalens agerande i händelsestunden, med målet att identifiera möjliga förbättringar för att minska risken för liknande händelser i framtiden och säkerställa att vi snabbt kan agera om något ändå skulle inträffa. – Efter händelsen har vi noggrant utvärderat och granskat våra rutiner för hantering av situationer med saknade barn. Diskussioner har förts ifall vi behöver ha lika i alla våra skolor men inget är bestämt ännu, svarar hon per e-post. Hon säger att man vid incidenter av detta slag genomför en grundlig utredning för att klarlägga vad som har hänt. Att det kan ske har skapat oro bland anhöriga. – Genom kundernas respons ser vi vad som fungerar och var vi behöver bli bättre. Charlotte Lindh, chef för småbarnspedagogiken i Raseborg, bekräftar att man hade en incident i oktober där barn avlägsnade sig från ett daghem. Tove von Schantz är rektor för Katarinaskolan i Karis där man numera har låsta ytterdörrar. S:t Karins. 8–16 under enkätens öppettid fram till den 31 januari och nås på telefonnummer 040 749 3187 eller via e-post på fraga.annika@varha.fi. Numera är ytterdörrarna låsta. På Katarinaskolan i Karis är dörrarna låsta av säkerhetsskäl sedan augusti då man flyttade in i den renoverade skolbyggnaden med elektroniska lås. Orsaken var en transformator i Piispanristi som fattade eld. De som inte kan fylla i enkäten på webben får hjälp att svara via Fråga Annika-tjänsten. Räddningsverket kunde släcka den så att montörer kunde koppla på elen igen. I fallet ovan avlägsnade sig barnen från gården. Över 8 400 av Carunas kunder var utan el. – Vi har även vidtagit ytterligare förebyggande åtgärder, så som att byta kod på ytterdörren, och fastighetssidan har kollat eventuella brister i staketet. En annan trygghetsfråga är möjligheten att ta sig in i daghem och skolor. FOTO:FREDRIKABLOMQVIST Petra Blomqvist, rektor i Ekenäs gymnasium, säger att det har hänt att obehöriga har vistats i skolan. Studerande och personal har en kod för att komma in. Nina Taxell-Ahlbäck är planerare vid den tvåspråkiga servicen. Enligt ÅU:s uppgifter var de borta cirka en halvtimme. Varha hoppas nå så många som möjligt av dem som anlitat Varhas tjänster under det gångna året. På Ekenäs gymnasium har man haft låsta dörrar ett par år. ÅU Varha vill ha åsikter om sin service Varha vill ha synpunkter på sin svenska service. Tjänsten är öppen måndag till fredag kl. Elavbrottet började vid halv nio-tiden, tre timmar senare var 50 kunder utan el. – Vi hoppas att så många som möjligt svarar på enkäten och berättar om hur de upplevt att Varha har lyckats ge service på svenska under år 2025, säger hon. Karin Simola, direktör för tvåspråkig service, säger att kundernas respons är avgörande när tjänsterna ska utvecklas. Bildningsdirektör Tina Nordman säger att daghem och skolor har dörrarna låsta där det är möjligt att få det att fungera flexibelt men att dörrarna annars hålls olåsta. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Raseborg I höstas avlägsnade sig två barn från ett daghem i Raseborg. – I samarbete med polismyndigheter rekommenderas att skolor som har möjlighet till detta har låsta dörrar, säger rektor Tove von Schantz. Enkäten är öppen fram till den 31 januari. Dessutom har ytterligare åtgärder vidtagits och bevakningen har förstärkts på den plats där barnen avvek, meddelar Lindh per e-post. Ett stort elavbrott drabbade S:t Karins under tisdagskvällen. I detta fall kunde vi konstatera att personalen snabbt agerade i enlighet med daghemmets säkerhetsplan. Inom bildningen i Raseborg finns enligt undervisningschef Pamela Leka ingen gemensam policy för låsta dörrar. På onsdagsmorgonen var elen påkopplad åt alla igen. I det aktuella fallet fungerade dessa rutiner som de ska och barnen återfanns utan skador. Carunas driftschef Jarmo Ström säger i ett pressmeddelande att det var ett plötsligt fel i transformatorn som fick den att fatta eld. Dessa platser har nu tilldelats en tydligare och mer strukturerad övervakning
Att omkringvandrande ensamma vargar kan hitta till Kimitoön tror också Mikael Sundberg. I Hitis-Rosala har man redan i flera år följt med en halt varg, som man i flera repriser haft avlivningslov för. Från Jägarförbundet är man tveksam till det uppskattade antalet vargar. Men tillbaka till själva jakten. Man brukar ju säga att då ett alfadjur skjuts blir det problem. Enligt Eriksson rör de sig mer eller mindre på hela Kimitoön, men mest i centrala delar som Labböle, Västanfjärd och i Galtarby mot Dalsbrukhållet. Ibland råkar sedan vargen komma framför en jägare som lyckas skjuta den, eller så lyckas den komma igenom det inringade området. Den har varit här förut och kom tillbaka på försommaren, säger Fromholz. I en vargjakt kan tiotals jägare delta, enligt Laine. Han säger att antalet vargar i hela landet snarare rör sig om 1 000 än de 430 (mars 2025) som angetts av Luke. Enligt besked Fromholz fått från en vargspecialist går det inte att jaga den skadade vargen med en frisk varg i knutarna – risken jakthundarna då utsätts för är för stor. Ett välgjort bakgrundsarbete gör att jakten går snabbt, liksom den gjorde i Egentliga Finland. – Det är viktigt att känna till hur och var djuren rör sig på det egna området, vargens levnadsvanor samt flockarnas beteenden. De har ett eget revir här och så kommer det nog att förbli. Sundberg tror inte att så pass få som tjugo skjutna vargar i hela Egentliga Finland har så stor betydelse. Det är första gången på länge man bedrivit så här omfattande vargjakt, säger Eriksson. I Kimitoön finns just nu fem vargar, enligt rovdjurskontaktperson Kaj Eriksson. – Det är nog svårt att veta hur vargarna reagerar. ”Svårt att veta hur vargarna reagerar.” s Om vi har ett alfapar på Kimitoön som förökar sig så producerar vi redan varg utåt. – För att det finns flera vargar än Naturresursinstitutet Lukes beräkningar anger. Eriksson nämner att då isarna snart bär kommer vargarna att börja röra sig mera och söka sig till nya områden. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Gedigen kunskap bakom vargjakt – så här går jakten till Enligt distriktsordförande Marko Laine på Finlands Jägarförbund finns långt fler vargar i Egentliga Finland än vad Lukes uppskattningar säger. Men om det är flockens alfapar som undgått jakten på något område där vargjakt bedrivits, är det möjligt att de två ändå stannar kvar. – Fast det beror ju på hurdana vargar som skjutits. Laine poängterar att det finns mycket varg i Egentliga Finland, men samtidigt en hel del kunnigt folk som rör sig i skogarna och lämnar in observationer. Beräkningarna har vi från Jägarförbundet ifrågasatt. De fem vargarna består av ett par och två eller tre individer. På bara en dryg vecka var landskapets vargkvot på tjugo vargar avbetad. Han nämner dock möjliga faktorer som kan ha betydelse. Till exempel om flockar nu splittrats och det finns individer som strövar omkring och inte vet var de hör hemma. – Det här är förstås väldigt mycket lättare om det finns snö, säger Laine. Vargjakten är avslutad i Egentliga Finland för den här gången. – Och så har vi en varg till, som inte haltar. En person med eller utan hund skickas sedan ut i vargens spår för att få vargen att röra på sig. På Kimitoön är vargjakt inte aktuellt. Han har tidigare fungerat som rovdjurskontaktperson på Kimitoön. – Om vi har ett alfapar på Kimitoön som förökar sig så producerar vi redan varg utåt. – Efter jakten har vi räknat till 27 vargar i Pemar-Aura, alltså ungefär fyra flockar, säger Laine. Han säger att bakgrundsarbetet är av största vikt då det kommer till vargjakt. Vi får se. Sundberg minns å andra sidan alfahonan på Kimitoön som blev påkörd av en bil i Björkboda 2020 – efter det blev det lugnt på vargfronten och färre gårdsbesök rapporterades. Gott om vargnyheter har fyllt spalterna sedan nyår. Enligt Sune Fromholz, jaktchef på Hitis-Rosala är den halta vargen fortfarande kvar. – Vargobservationer kommer in med jämna mellanrum, säger han. Mer allmän kunskap om vargars arttypiska beteende är flockdynamiken som går ut på att hanarna som fötts året innan lämnar flocken under vårvintern, medan honorna kan dröja sig kvar lite längre för att assistera alfaparet. För övrigt tänker han att vargpopulationen på ön är maxad. FOTO:MIKAELSUNDBERG Kimitoön Troligtvis förblir Kimitoöns vargflock opåverkad av jakten i närliggande områden. De har ett eget revir här och så kommer det nog att förbli, säger han. De fastställda jaktkvoterna som nu är aktuella grundar sig bland annat på den av Luke uppskattade storleken på vargstammen. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Oklart hur vargjakten påverkar vargläget på Kimitoön Den här vargen fastnade på Mikael Sundbergs viltkamera i Tjuda den 22 december i fjol. Dessutom är det viktigt att samla in avföringsprov för dna-analys för att få info på individnivå. Den pågår till den 10 februari. MikaelSundberg. Laines förhoppning är att vargstammens storlek undersöks noggrannare efter avslutad vargjakt. Huruvida jakten jakten i övriga delar av landskapet kan påverka vargläget på Kimitoön är för tidigt att säga. Från alla fällda vargar samlar Luke in dna-prover. – Man känner vargarna till och med på individnivå. De två områden som tilldelats licenser i Egentliga Finland var Aura-Pemar (13) och Gustavs (7). Därefter placeras jägarna ut på sina pass, valda enligt vargens stråk. I Gustavs fanns två flockar, medan ännu fler fanns och finns i området Pemar-Aura. Hur kan det komma sig att så många vargar är kvar. – Den konkreta jaktsituationen är egentligen bara toppen av isberget, säger Marko Laine distriktsordförande på Finlands Jägarförbund. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 14 Nyheter. Då man väl lokaliserat platsen för en flock gäller det att ringa in området geografiskt. För Egentliga Finlands del har det handlat om områdena Gustavs och AuraPemar, där den nu uppfyllda jaktkvoten bestod av tjugo vargar. Men innan man når toppen av isberget – den konkreta jaktsituationen – gäller det att hitta det specifika området där en viss vargflock håller till. Det spelar stor roll hur bra allmänheten meddelar om vargobservationer till rovdjurskontaktpersonerna. FOTO:PRIVAT/WIKIPEDIA Egentliga Finland Den konkreta jaktsituationen är bara en liten del av helheten. En skjuten varg är sedan jägarens egendom, men rekommendationen är att jägarna skickar in kroppen eller skallen till Luke för analys. Därför har man i landskapet en stor kunskap om vargarna. – Då är det otroligt viktigt med info om vargstammen. I viltkamerorna kan man känna igen individerna till utseendet. Det finns massor av varg kvar på bägge områden, säger Laine
Ni öppnade Vive i våras. Dalsbruk. Inne i lokalen på Kristinegatan finns plats för omkring 50 personer. Det kommer inte vara någon brunchbuffé, men en lite bättre lunch att avnjuta med familj och vänner. Två studerande påpekade också att allt kändes väldigt utspritt, men enligt Stadthagen är det meningen. Restaurangpersonalen har hittills inte fått några klagomål om att det inte finns brickor, men flera har frågat vad orsaken till det är. Enligt Stadthagen finns det ändå en möjlighet att införa brickor ifall det visar sig vara ett stort problem eller folk klagar mycket. – Personligen gillar jag det. – Det drar mindre vatten och el och så behöver brickorna inte produceras, förklarar han. Nybygget på Åbo Akademis campus. Det är ett koncept som blir allt vanligare. Kanske inte stökigt, men livligt säkert. Saluhallen står inför en omfattande renovering, vars startdatum inte ännu är fastslaget. Men det behöver inte vara en negativ sak. Restaurangen erbjuder modern skandinavisk mat med ett brett vinsortiment. – En mellandörr är sönderslagen, säger kommunens planmästare Otto Poutanen. Kårkafé Astras restaurangchef Mick Stadthagen säger att det är ett medvetet val att lämna bort brickorna. Kunderna frågar hemskt mycket, att när tar det här slut och när händer det något. Julia Frantti har nyligen också gett ut en bok tillsammans med Ottilia Orenius med namnet ”Fun Dining – Elämyksiä lautasella”. Åborestaurangen Nomad Food & Wine har meddelat att restaurangen stänger i slutet av februari. – Vi hade tankar på något lite större redan innan vi öppnade i saluhallen. I den nya lokalen vill paret sätta krut på en kvällsbetonad meny. . Jag tror man bara måste vänja sig. Jag tycker att de olika lösningarna har utretts noggrant och företagarna har inkluderats på ett bra sätt i diskussionerna. Enligt det senaste beskedet ska renoveringen inledas 2027. – Visst uppstår det en osäkerhet och oro då man inte vet exakt hur fortsättningen ser ut. Omklädningsrummet vid isplanen i Dalsbruk har utsattas för skadegörelse. Även wc-dörren i omklädningsrummet har varit utsatt för ofog. Åbo Efter mindre än ett år i Åbo saluhall tar krögarparet Kalle Tuominen och Julia Frantti sin restaurang Vive till en ny adress. Påverkade situationen i saluhallen ert beslut att nu flytta annanstans. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Vive lämnar saluhallen och tar över efter Nomad: ”Vi slog till” Vive byter ut saluhallen mot Kristinegatan i Åbo. . Det är något som inte riktigt finns att få i Åbo. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Medvetet val att slopa brickor i Kårkafé Astra Mick Stadthagen ser positivt på konceptet att inte ha brickor på kårkaféet. Tisdagar och onsdagar tar de ledigt för att kunna ha öppet under veckans övriga dagar. . Skadegörelsen är polisanmäld. Stadthagen säger att det finns många skolrestauranger, även studentrestauranger, i Finland som inte har brickor. Om somrarna har de möjlighet till uteserveringar både på innergården och gatusidan med ungefär 20 kundplatser vardera. Paret Kalle Tuominen och Julia Frantti kommer flytta in med sin restaurang, Vive, som har funnits i Åbo saluhall sedan mars 2025. Astra . Det meddelar Kimitoöns kommun. Någon exakt tidtabell för nyöppningen finns inte ännu. FOTO:OTTILIAORENIUS s Vi hade tankar på något lite större redan innan vi öppnade i saluhallen. Destinationen är Kristinegatan, där en lämplig lokal råkar bli ledig. Skadegörelsen skedde under veckoslutet. Ytor ska renoveras för att lokalen ska få sin egen prägel, enligt Tuominen. Enligt Stadthagen hänger det också ihop med kårkaféets koncept, vilket är att vara en mer bufféaktig restaurang. Det ser studerande som ett problem, men lösningen är en miljöfråga. . Ägaren Paco Alioune Ndiaye flyttar till Helsingfors där han också driver en restaurang. – Jag vet inte. Enligt Poutanen har dörren förstörts förr, för några år sedan. Nu råkade vi höra att den här lokalen var till salu och den är i bra skick, så vi slog till, säger Kalle Tuominen. En engelsk översättning av boken gavs ut samtidigt. En del studerande har saknat brickor att lägga kärlen på i nya Kårkafé Astra i Åbo. Nu råkade vi höra att den här lokalen var till salu och den är i bra skick, så vi slog till. Jag och Julia hade oavsett tänkt på något större i flera års tid, så det fanns flera orsaker att flytta. Bakom dörren finns ett litet förråd som kommunen använder. Just nu är tanken att fortsätta som vanligt i saluhallen fram till slutet av februari, sedan sker flytten till Kristinegatan. Medan renoveringen pågår är alla företagare tvungna att flytta till tillfälliga lokaler, men beslut har inte fattats om var dessa lokaler kommer vara. Skadegörelse vid isbanan i Dalsbruk Så här ser den förstörda dörren ut. Nu känner de att konceptet håller och tål att utvidgas till något större. Saluhallens sparsamma utrymme var något av ett första eldprov för Tuominen och Frantti, som hittills drivit restaurangverksamheten på tu man hand. FOTO:LINNSCHÖNBERG Kårkafé Astra testar det brickfria systemet tills vidare. Byggdes av Stiftelsen för Åbo Akademi. Tanken är att man först ska föra sin tallrik till sin plats och sedan hämta dricka och bröd som ligger på varsin sida av matsalen. KalleTuominen. Används främst av Åbo Akademi, Stiftelsen för Åbo Akademi och Aboa Advest centrum för blå ekonomi. Konceptet för Vive beskriver paret med uttrycket ”fun dining”. På de övriga kårkaféerna har man inga planer på att ta bort brickorna. . De kommer ändå fortsätta servera lunch, även under helgen. Blir det inte stökigt vid rusningstid om alla springer fram och tillbaka. Åbo I det nya kårkaféet i Astrahuset har man valt att skippa brickorna. Lokalen på Kristinegatan 5 hinner inte stå tom länge. FOTO:OTTOPOUTANEN Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Nyheter 15. – Under veckosluten vill vi erbjuda en lyxig lunch, både lördagar och söndagar. Krögarna Kalle Tuominen och Julia Frantti vill satsa mer på en kvällsbetonad meny, utan att glömma lunchen
Så – i den bästa av världar. Stefan Wallin Tidigare minister, Senior Advisor inom Public Affairs. Hushållens konsumtion har länge varit dämpad, även om köpkraften väntas förbättras gradvis. Detta då vi, håll i er nu, hittade lösningar! Internationella avtal om förbud mot drivgaser som förstör ozonsiktet. Vi behöver reformer som skapar sysselsättning utan att rasera trygghetssystemet. Orsakerna är välkända, som hög ungdomsarbetslöshet, integrationsproblem och en näringsstruktur som förändras snabbare än utbildningssystemet hinner med. Samtidigt visar en färsk landskapsbarometer från Andelsbanken och Egentliga Finlands Företagare att företagarna ser relativt ljust på 2026. Jag hävdar alltså att världen på 1980-talet för en ung nordbo kändes minst lika jobbig som världen år 2026. Ofta slås man av tanken hur alarmismen, vår värld som den målas upp, känns för dagens unga. Inte bara regeringen, utan alla partier som styrt landet under de senaste decennierna borde fråga sig hur vi hamnade här. Att vi skall ge upp övertygelsen att det är respekten för det gemensamt avtalade som måste göra skillnaden. Tidens hotbilder är alltid unika i sin realtid. En ikonisk moské återuppbyggdes efter IS-terror. Susanna Landor s Att fler människor pressas ut på arbetsmarknaden genom nedskärningar i sociala bidrag och utbildningsstöd är ingen lösning. Plus då sex goda nyheter till. Därför att spelet förändrats på bara några få år. Men på en tidsskala inser man ändå: under solen är allt också relativt. Borde inte normal kvalitetsjournalistik under årets lopp leverera också sådana som talar för sig själva. Hur stormakterna utpekade intressesfärer och kärnvapenupprustade som aldrig förr. I skärgårdskommuner som Pargas och Kimitoön ser det däremot bättre ut, mycket tack vare turism och småföretagande. Det rådde hopplös fattigdom och hungersnöd i världen. Då supermakternas ledare sopar världskartan med folkrätten och gör den starkes subjektiva rätt att yrkesljuga till det nya normala hittar sig den traktattrogne FN-supportern lätt på frukosttallriken i Kreml och Vita Huset. Vidare rubbades vår trygghetskänsla också av hoten mot naturens mångfald: sura regn, det tunnare ozonskiktet, blyet i bilavgaserna, det växande sopberget. Och vi måste utnyttja invandring och integration bättre för att hantera en åldrande befolkning. Men det betyder ingalunda att vi ska gå med på att den regelbaserade världsordningen föses in under fornminneslagen. Under rubriken ”Tio goda nyheter från året som gick” bjöd texten på trevlig läsning. Exakt här vaknar den medelålders gubben i mig och säger: varje tid, varje generation har sina hotbilder. Finland har nu EU:s högsta arbetslöshet. Styrelseordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi, som äger ÅU. Förteckningen på sådant som gått rätt – goda nyheter! – är inte åsikter utan fakta. Svar: Alltför ofta. Vi som var tonåringar på 1980-talet minns kalla kriget. Flexiblare arbetsmarknad är ett steg i rätt riktning, och lokala avtal och nya anställningsformer måste bli en norm. Gårdagens goda nyheter kan också bli morgondagens Kolumn Ofta slås man av tanken hur alarmismen, vår värld som den målas upp, känns för dagens unga. Alla ger upp något för att alla ska få mera. Det historiska havsskyddsavtalet gick i mål. Vi var livrädda för att någon av de ålderstigna ledarna trycker på röda knappen – av misstag eller med avsikt. Paradoxalt nog ser vi både rekordhög arbetslöshet och stor brist på arbetskraft. Dessutom har Finland placerats i det som kallas för EU:s obsklass eftersom vi har ett alltför stort budgetunderskott. Dåliga nyheter är normen. Också byggbranschen och industrin har haft det tufft, men nu syns tecken på återhämtning. Arbetslösheten på topp men ändå är företagarna hoppfulla Ledare Finland har rekordhög arbetslöshet och växande långtidsarbetslöshet, men prognoserna är inte helt dystra. Blyet i bensinen fasades ut. Det var en styrkeuppvisning av det internationella samfundet. Drivkraften var stark kollektiv tro på den regelbaserade världsordningen. Gnurf I nför nyåret publicerade Dagens Nyheter en nyhet som stack ut. I kranskommunerna växer turismen. Och så har vi cynikern som säger: Good news is good news. FN:s millenniemål lyckades minska den extrema fattigdomen med två tredjedelar eller en miljard människor mellan 1990 och 2015. Att ta ansvaret för en sån värld kittlar knappast. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 16 Ledare. Läget kan vända uppåt, tror företagarna i Egentliga Finland. Kontrasten mellan de egna framtidsdrömmarna och rapporterna om krig, terror och den (bokstavligen!) gränslösa imperialism-narcissismen på högsta nivå kunde inte vara större. Det negativa flödet är oändligt. Den måste hanteras. I livets brutala direktsändning borde vi alltså också titta på repriserna. Såklart kunde man torrt invända varför en redaktion måste göra en separat nyhet om goda nyheter. Det är goda nyheter för Åboregionen, där bland annat varvsoch läkemedelsindustrin fungerar som draglok. Den gröna havssköldpaddan har återkommit. Som rimligtvis toppas av nyheterna om slutet på epokerna Putin och Trump. Företagen vill se att ekonomin faktiskt vänder innan de vågar investera stort. Unga riskerar marginalisering när de inte ens får in en fot på arbetsmarknaden. Nedrustningsavtal, som gjorde kärnvapenhotet mer teoretiskt. Men betänk motsatsen – en separat nyhet om tio dåliga nyheter under året – och vi inser den krassa verkligheten. Arbetsoch näringsministeriets prognos lovar ändå ljusare tider, trots att statistiken säger något helt annat. Jobben blir inte fler för det. Att fler människor pressas ut på arbetsmarknaden genom nedskärningar i sociala bidrag och utbildningsstöd är ingen lösning. Bågen spändes till sitt yttersta. De ska inte förminskas eller förstoras. Men samtidigt är verkligheten inget att blunda för. Och då kommer den optimistiska slutklämmen: De som fortsätter tro på de gemensamma reglerna, institutionerna och agerar därefter är garanterat på historiens rätta sida. A rbetsmarknaden skickar ut motstridiga signaler. Omsättningen och lönsamheten väntas öka, men inte nödvändigtvis behovet av arbetskraft. Automatisering och strukturomvandling raderar låglönejobb, medan åldersdiskriminering och integrationsproblem gör att äldre och invandrare fastnar i långtidsarbetslöshet. Annars riskerar Finland att gå från paradox till permanent kris. Varför inte idag. Att ta ansvaret för en sån värld kittlar knappast. Men fortsättningsvis dras arbetsmarknaden med ett matchningsproblem där kompetens, region och bransch inte möts. För inte så länge sedan hade världen bevisligen förmågan att slå sig ned, komma överens och verkställa. Den försvinner ingenstans. Så kommer den goda nyheten: belyser vi tidsskalan från annan vinkel inser vi hur väl man tacklade flera av 80-talshoten. Politiska fångar släpptes i Belarus. Band Aids ”Do they know it’s Christmas time” ljöd i högtalarna och omplåstrade dåliga globalsamveten i väntan på att FN skulle förmå samla sig och göra något konkret. De skall tas på allvar. Också i Åbo är sysselsättningsläget dystert med en arbetslöshet på 14,5 procent. Utbildningsoch arbetskraftspolitiken måste följa teknologin och riktas rätt. Nådendal toppar förresten listan över bästa företagsklimatet i hela Åbolandsregionen, vilket kan ses som ett tecken på att kommunens insatser för näringslivet spelar stor roll. Är tillräckligt många detta kan det en dag bli konkurrens också på de goda nyheternas tio-itopp-lista. Den vi hade förr. Hur ofta glömmer vi dessa goda nyheter. Finland har stagnerat i ett läge där hög arbetslöshet, svaga offentliga finanser och låg tillväxt blivit ”det nya normala”. Skattebasen krymper, hållbarhetsgapet växer och politikerna pratar om anpassning i stället för lösningar och nytänk. I november steg arbetslöshetsgraden till 10,6 procent, enligt statistikcentralen Eurostat. Jobben blir inte fler för det
När det är skidföre i Åbo har jag med åren lärt mig att det är klokt att göra som Tomas Ledin rekommenderar och ge sig ut innan det mesta regnar bort. Till vår stora besvikelse, och förvåning, har vi flera gånger blivit dåligt bemötta då vi besökt stadsbiblioteket med våra elever. När jag möter Freja på stan och hon försöker fånga min blick tänker jag att hon ser bekant ut och undrar om det kanske är en av mina elever. Där finns det tillräckliga ytor att sprida ut sig på och njutningen står i fokus. Hur Nora följer med så mycket bättre om hon sitter längst fram. Man vill gärna att det ska tas i med hårdhandskarna när något problem uppmärksammas. Hur Vilma och Sophie inte längre verkar komma överens. Det är fortfarande ganska mycket man kan se i ett klassrum med 27 elever, men lite mindre. Att notera en spirande potentiell vänskap som kan behöva lite hjälp på traven för att blomma ut. Dels är eleverna så många att de flyter ihop, dels har jag suttit uppe halva natten med deras uppsatser. Den man får genom att observera, lyssna och känna in. Dels är eleverna så många att de flyter ihop, dels har jag suttit uppe halva natten med deras uppsatser. Men sådana år när slingan på 2,7 kilometer ska härbärgera alla skidintresserade som finns i en stad med 200 000 invånare blir det ohjälpligt trångt. När Freja frågar om jag har tid att prata en stund efter lektionen nickar jag, och försöker att inte visa hur bråttom jag egentligen har. Ett riktigt välformulerat styrdokument eller en detaljerad handlingsplan kan aldrig ersätta en stund av tystnad då man hinner observera sin klass och ta in vad som verkligen händer. Ibland har jag åkt ut till Runsalaspåren efter jobbet och skidat några vändor i pannlampans sken, något jag verkligen hoppas på att få upprepa i vinter. Om det är snö på marken, om det finns spår preparerade, om jag har den minsta lust att åka skidor är det bäst att ge sig i väg genast. Något år har jag åkt skidor i Åbo från självständighetsdagen till påsken, men betydligt flera år har dagarna med riktigt bra skidföre gått förbi medan jag varit förkyld eller åkt på arbetsresa. Hur Alina himlar med ögonen när Viktor svarar på en fråga. Det viktiga är fingertoppskänslan som endast den som står på verkstadsgolvet kan ha. Det är egentligen inte i folkträngseln vid Nunneberget jag skulle vilja testa hur min medelålders kropp känner inför skidåkning efter ett års paus, men ofta är det vad som står till buds. Barnavdelningen har ofta varit bokad, utan att det informerats om det på nätet, så att vi behövt ordna annat program i biblioteket medan vi väntar på att få tillträde. När Freja frågar om jag har tid att prata en stund efter lektionen tror jag mig veta precis vad det handlar om. Hur kan vi samarbeta så att vi alla känner oss välkomna och trygga i de gemensamma rum staden erbjuder. Som lärare är det inte bara intressant att observera detta sociala spel, det är enligt min mening fullständigt nödvändigt för att kunna bedriva en vettig skolverksamhet. Det är många som har åsikter om skolan, om hur viktig den är, om vad det är för fel på den, om vad som borde förändras. En klass är så mycket mer än en samling elever som råkar befinna sig i samma rum samtidigt. Henrika Simons Modersmålslärare, Åbo Det är mycket man kan se i ett klassrum med 20 elever s Som lärare är det inte bara intressant att observera det sociala spelet i klassrummet, det är enligt min mening fullständigt nödvändigt för att kunna bedriva en vettig skolverksamhet. Samtidigt är det ofta just de som inte gör så mycket väsen av sig som kan ha det största behovet av att bli sedda. En lärare kan göra väldigt mycket för sin klass, men då behövs det tid och arbetsro. Jag räknar inte ens åkta kilometrar. Det är vissa gånger en aning skräckinjagande också, när variationen i tempo och kunskapsnivå bland åkarna emellanåt orsakar farliga situationer i någon utförslöpa. Hur Jonathan vänder bort blicken varje gång William går förbi. Vem av dem är Vilma och vem av dem är Sophie. Det är charmigt med blandningen av elitidrottare, motionärer på olika nivå, skolbarn, söndagsåkare och utbytesstuderande som står på skidor för allra första gången. Men min erfarenhet är att det sällan är hårdhandskar som behövs. Debatt Vi besöker gärna Åbo stadsbibliotek i vår roll som lärare tillsammans med våra klasser. Jag gillar den varierande terrängen med uppförsbackar och utförslöpor. Hur kan vi som samhälle tillsammans främja barns läsintresse. Dessutom erbjuder biblioteket kunnig personal som gärna hjälper till – dessutom ofta på svenska. Det har vi försökt se som ypperliga tillfällen för eleverna att få bekanta sig med byggnaden samt alla tjänster och möjligheter biblioteket erbjuder. En förändrad sittordning, en ny gruppindelning, att fördela ordet och ställa frågor på ett nytt sätt. Glädjen och gemenskapen skidåkare emellan soliga vinterdagar stannar kvar, och de som jobbar med att dra upp spåren brukar få mycket tack och beröm. Att drunkna är något som sker ljudlöst, och det gäller inte bara den som drunknar i vatten. Lyckliga vintrar kommer det så mycket snö att det räcker till skidspår på flera håll inom stadens gränser. Det är svårt att veta i förväg om skidsäsongen kommer att vara i två, tio eller hundra dagar. Så lyssna på mig, solen skiner kanske bara idag”. Otrevliga kommentarer om vår vistelse i biblioteket påverkar barnen, som aktivt följt bibliotekets regler och respekterat andra användare och de allmänna rummen. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Debatt 17. Att ha koll på vem jag har i mitt klassrum, vad de vill, hur de mår och hur de förhåller sig till varandra är lika viktigt som att ha koll på innehållet jag vill förmedla till dem, kanske till och med viktigare. Det är människomöten, sociala hierarkier, vänskaper som uppstår, fördjupas eller rinner ut i sanden. D et är mycket man kan se i ett klassrum med 20 elever. Mest har jag njutit av skidåkningen vintrar när det funnits tillräckligt med snö för att dra upp skidspår på Runsala. Brukade de inte sitta bredvid varandra förut. Hur idrottsverket klarar av att hantera bemanningsbehovet för så pass olika scenarier anar jag inte. Det är unga människor på var sin resa till att hitta sig själva och vem de vill vara. Det är inte så att jag har några ambitioner med min skidåkning. Ami Missi-Kristiansson Johanna Lundström Vem är välkommen till stadsbiblioteket i Åbo. Varför verkar Viktor så obekväm ibland. Skidspåren vid Nunneberget är utmärkt skötta av Åbo stad. Siv Sandberg ÅA-forskare i offentlig förvaltning Det är bäst att lyda Tomas Ledins råd – även under skidsäsongen s Ibland har jag åkt ut till Runsalaspåren efter jobbet och skidat några vändor i pannlampans sken, något jag verkligen hoppas på att få upprepa i vinter. Den enda gången jag tar visdomen från ”Sommaren är kort” på orden är faktiskt på vintern. I samband med detta har vi stött på kommentarer från övriga biblioteksbesökare samt en del personal som har menat att barn endast hör till barnavdelningen. Eller blandar jag ihop dem med någon annan. Kolumn I ett klassrum med 35 elever är det inte mycket man kan se. När jag efter många år i Åbo för ungefär femton år sedan kom mig för att skaffa skidor gjorde jag det med mottot att det är en medborgerlig rättighet att skida långsamt i kommunala spår. Sådana här besök och bemötanden lämnar oss frågande: Vem är välkommen att besöka stadsbiblioteket. Särskilt då vi vill uppmuntra och inspirera till läsning, något som är väldigt viktigt i en nutid med allt färre aktivt läsande barn. I ett klassrum med 35 elever är det inte mycket man kan se. D agar när solen skiner efter att det regnat länge hör jag Tomas Ledin vråla inne i mitt huvud: ”Sommaren är kort, det mesta regnar bort. Fånga dagen i all ära, men ibland finns det saker man måste göra. För säga vad man vill om oss skidåkare i Åbo: vi vet bättre än andra att det gäller att passa på innan det mesta regnar bort. Också för de äldre eleverna är det viktigt med tillräckligt små grupper. Det kan bli årets enda skidtur, eller den första av många. Vad sänder detta för budskap åt våra elever. Vilken stressframkallande låt! ”Håll tyst”, vill jag vråla tillbaka till Ledin inne i huvudet. Ur mitt icke-bilburna perspektiv är det perfekt att det går enkelt att ta sig till skidspåret med buss. Stadsbiblioteket har ett stort utbud svenska böcker, aktuell barnlitteratur och en inspirerande läsmiljö. Det kan verka lockande att försöka toppstyra skolan på olika sätt, och det är väl det som är ens uppgift om man är ett utbildningsministerium eller en bildningsnämnd, men det är sällan toppstyrningen som är det viktiga. Det är bara de mest högljudda som syns och hörs, och de som inte gör så stort väsen av sig smälter in i bakgrunden. Kolumn Lyckliga vintrar kommer det så mycket snö att det räcker till skidspår på flera håll inom stadens gränser. Det är en helt annan typs handskar man behöver när man med små diskreta medel försöker vara med och styra det sociala spelet. s Otrevliga kommentarer om vår vistelse i biblioteket påverkar barnen, som aktivt följt bibliotekets regler och respekterat andra användare och de allmänna rummen
Därför blir det ofta fler tankstreck än i mänskligt skrivna texter.” Den mänskliga fingertoppskänslan, ja. Avtalsbrandkårerna är en del av den övergripande säkerheten och försörjningsberedskapen. Det är väl det som det hela handlar om, såväl i medietext som i skönlitteratur – att lyckas förmedla det påtagligt mänskliga, att berätta på ett trovärdigt sätt. Det är oroväckande att utbildningens jämlikhet sannolikt ytterligare försvagas på grund av Orpo–Purra-regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten som fördjupar fattigdomen i barnfamiljer. När ersättningarna skärs ner, avtalen förminskas eller villkoren stramas åt är effekterna allt annat än kosmetiska. Räddningsväsendet är en kärnfråga för den inre säkerheten, och staten har ansvar för att säkerställa att styrning, finansiering och lagstiftning inte leder till en nedmontering av systemet. Det är ett så mångsidigt skiljetecken, som både kan vara konstnärligt och pragmatiskt. Samtidigt som ojämlikheten i utbildningen växer kommer ökande barnfattigdom att bli dyrt för vårt land i framtiden. Även journalister är en sorts historieberättare. Det räcker inte med att hänvisa till välfärdsområdenas självstyre. En frekvent förekommande kategori var favoriter: favoritmat, favoritfärg, favoritdjur, favoritfilm ... Det leder till sämre utryckningsberedskap, urholkad kompetens, eftersatt materiel och utbildning samt till att frivilliga tröttnar och slutar. Det har jag förstått nu. Den boken skulle jag skriva in under ”favoritbok” i en Mina vänner-bok, både som barn och som vuxen. Yrkesbrandmän kan inte rekryteras över en natt, och materiel eller stationsnät byggs inte upp från ett tomrum. Även här är funktionen praktisk och klargörande: Nu ska någon säga något. Regeringen och inrikesministeriet måste göra det som utlovats: trygga avtalsbrandkårernas ställning och funktionsförmåga i praktiken, inte bara i festtal. Vinnaren var punkt (18 procent), följt av utropstecken (17 procent) och kommatecken (15 procent). Faktiska människor använder tankstreck alltmer sällan, enligt vissa undersökningar, och bruket kan möjligen minska ännu snabbare på grund av att skribenter dels är osäkra på hur tankstrecket ska användas, dels inte vill att deras texter ska misstas för AI-texter. s Faktiska människor använder tankstreck alltmer sällan, enligt vissa undersökningar, och bruket kan möjligen minska ännu snabbare på grund av att skribenter dels är osäkra på hur tankstrecket ska användas, dels inte vill att deras texter ska misstas för AI-texter. Följden blir längre insatstider, större skador och en hårdare belastning på de enheter som blir kvar. Det här påverkar sannolikt barnens skolgång och lärande och bidrar till större skillnader i inlärningsresultat. I fina tal erkänns avtalsbrandkårerna som nödvändiga, men ute på fältet försämras deras förutsättningar. Jag är inte helt ensam om att ha tankstrecket som favoritskiljetecken, men däremot i minoritet. Detta ökar klyftan mellan rikare och fattigare kommuners möjligheter att investera i utbildningen och inlärningsskillnaderna mellan kommunerna växer. Precis som Astrid Lindgren gör i ”Ronja Rövardotter”. Detta uppnås emellertid inte längre lika bra som tidigare och det finns allt fler tecken på att jämlikheten i utbildningen blir mer differentierad. Ett annat användningsområde som är ytterst relevant både i skönlitteratur och i medietext är förstås tankstrecket som anföringstecken. Detta står i skarp kontrast till regeringens egna riktlinjer. Regeringens nedskärningar i socialskyddet och försämringar i familjernas försörjning tudelar ytterligare barnens ekonomiska utgångspunkter. Den tidigare ringa effekten av familjebakgrund har stigit till OECD:s genomsnittsnivå och skillnaden på 62 poäng som uppmättes år 2009 har vuxit till 79 poäng. Mitt är tankstrecket. Men jag håller fast vid min favorit. En annan som verkar ha tankstreck som favorit är generativ AI. Man bör utan dröjsmål säkerställa utbildningsjämlikhet i alla kommuner och vårda kompetens, den allra viktigaste framgångsfaktorn för Finlands framgång och tillväxt. Även elevernas kunskapsskillnader mellan olika kommunerna har vuxit. Paula Werning Ordförande, Finlands Avtalsbrandkårers Förbund Riksdagsledamot (SDP) Kouvola Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 18 Debatt. Priset betalas i slutändan mångdubbelt – och i värsta fall i människoliv. De får inte behandlas som ett ”mjukt” sparobjekt i budgetarna. Finlands Pisaresultat har sedan 2000-talet visat en ökande differentiering i elevernas kunskaper, och klyftan mellan de som presterar svagast och starkast har vuxit. – Lika många gånger som du räddar mitt. Skillnaderna i kunskapsnivå mellan elever och skolornas kunnande har ökat under en längre tid. Sandra Holmqvist Språkkrönikorna skrivs av mediespråkvårdare inom ramen för det finlandssvenska mediesamarbetet. När regeringen fortsätter att skära i kommunernas statsandelar finns det en risk för ökad regional ojämlikhet, där svagare kommuner får allt sämre möjligheter att satsa på grundläggande utbildning. Samma påverkan har nedskärningarna i kommunernas statsandelar via vilka kommunerna finansierar utbildningen. I stället för nedskärningar i utbildningen behöver vi mer satsningar på utbildning samt på barns och ungas välbefinnande. Vi har gått hela varvet runt. Samtidigt som ojämlikheten i utbildningen växer kommer ökande barnfattigdom att bli dyrt för vårt land i framtiden. Om avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar urholkas försvagar det räddningsväsendets förmåga att skydda människors liv och egendom – och på vissa områden kollapsar den i praktiken. Detta är inte en åsiktsfråga, utan ett praktiskt faktum: på många orter är avtalsbrandkåren den enhet som först rycker ut, är först på plats och inleder hjälparbetet när minuterna är avgörande. I regeringsprogrammet konstateras ordagrant: ”Avtalsbrandkårernas ställning och funktionsförmåga tryggas.” Samma budskap upprepas i statsrådets redogörelse om den inre säkerheten daterad den 11 september 2025: avtalsbrandkårerna spelar en viktig roll som första insatsenheter och producenter av räddningstjänster, och deras verksamhetsförutsättningar måste säkerställas. Fast störst andel (23 procent) svarade faktiskt att de inte vet vilket skiljetecken de gillar mest. ”AI använder tankstreck för att skapa variation, struktur och tydlighet – men saknar den mänskliga fingertoppskänslan för när det verkligen passar. Om avtalsbrandkårerna är så viktiga som det sägs på papper, varför tillåts de då hamna i en situation där avtal sägs upp och besparingar tas just därifrån de inte borde tas. Enligt Socialoch hälsovårdsministeriets egna uppskattningar kommer regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten leda till att omkring 31 000 barn hamnar under fattigdomsgränsen. Kolumn Skillnaderna i kunskapsnivå mellan elever och skolornas kunnande har ökat under en längre tid. Välfärdsstatens löfte om en bättre framtid tillhör också kommande generationer. N är jag var barn var det vanligt med Mina vänner-böcker i skolan. I en undersökning i Språktidningen 4/2025 tycker 5 procent av svenskarna i åldern 18–84 år bäst om tankstrecket. I Egentliga Finland och södra Karelen har avtal med avtalsbrandkårer redan sagts upp, och även i andra välfärdsområden söker man besparingar som i budgettabellerna kan se små ut, men som är ödesdigra för avtalsbrandkårernas verksamhet. Man måste säga högt vad som händer om avtalsbrandkårernas ställning försvagas permanent. Jag tycker bäst om när det används för att markera paus, inskott eller tillägg – det kan vara väldigt effektfullt, skapa både förväntan och överraskning. Räddningsväsendet klarar sig inte utan avtalsbrandkårerna Debatt Det finländska räddningsväsendet är i vardagen i avgörande grad beroende av avtalsbrandkårerna. Även barnombudsmannen Elina Pekkarinen uttryckte den 17 december oro för att familjernas ekonomiska situation och barnens födelseort i allt större utsträckning påverkar inlärningsresultaten. När maskinen blir för lik människan ändrar människan sig. Det var en ofta rosamönstrad eller blommig anteckningsbok med färdigtryckta sidor, där klasskamraterna kunde fylla i namn, ålder, drömyrke. Eeva-Johanna Eloranta (SDP) Riksdagsledamot Regeringens politik ökar inlärningsskillnaderna mellan barnen s Regeringens nedskärningar i socialskyddet och försämringar i familjernas försörjning tudelar ytterligare barnens ekonomiska utgångspunkter. Som vuxen skulle jag sakna en fråga: favoritskiljetecken. Till exempel Birk och Ronja i Astrid Lindgrens bok ”Ronja Rövardotter”: – Hur många gånger tänker du rädda mitt liv, söstra mi. Det är bara så att vi inte klarar oss utan varann. Jag och AI gillar samma skiljetecken Kolumn Ju mer AI använder tankstreck, desto mindre vill mänskliga skribenter använda dem. Utvecklingen går i en farlig riktning. En förvissning: Nu händer något! Den här funktionen är ett vanligt stilknep i skönlitteratur, både i prosa och poesi, men tankstrecket har också sin plats i medietexter. Jag frågade ett generativt AIverktyg varför det finns så många tankstreck i en AI-genererad text. G rundskolans huvudmål har sedan dess tillkomst varit att utjämna barns bakgrundsrelaterade skillnader och säkerställa lika utgångspunkter för alla barn oberoende av bostadsort eller familjebakgrund. I sin kamratliga ton slänger sig många AI-verktyg med tankstreck för att imitera ett mänskligt språk. Inför denna situation med sjunkande inlärningsresultat och kunskapsnivå som är identifierade bör regeringen ordna situationen så att alla barn får jämlika förutsättningar i livet
Det här blev det dock ändring på, så att avståndet till gaveln i stället blev fem meter. Vikten av att parkeringen för tung trafik på den västra sidan av Arkadiavägen bevaras har flera gånger lyfts fram i politiska sammanhang. Nästa steg i processen är att gatuplanen slutligen godkänns i livskraftsutskottet i slutet av januari. Ole Vahlberg säger att han är i stort sett nöjd med hur processen skötts av Kimitoöns kommun. . Enligt ÅU:s uppgifter verkställdes investeringen inte då på grund av byte av teknisk chef. Kimitoöns kommun har reserverat 350 000 euro för rondellen i år. Kommunen har köpt området av markägarna för en symbolisk summa, men markägarna kompenseras på andra sätt, som genom asfalt och vägar. Vid sidan av en rondell har alternativet att bygga om korsningen så att vägarna möter varandra rakt över Arkadiavägen lyfts fram många gånger. Men Lindblad har i en tidigare ÅUintervju sagt att det inte är ett sätt Kimitoöns kommun vill jobba på. Källa: ÅU:s tidigare rapportering Markägare om rondellen: ”Man kan inte stoppa all utveckling” Det här är korsningen som retat bilister i tiotals år. – Ja, vi har nu kommit överens med kommunen om byggande och anslutningar, säger Lignell för sin del. Åbo Underrättelser Fredag16januari2026 Nyheter 19. Kimitoön Berörda markägare i Kimito centrum skrev strax innan jul under pappren som möjliggör den länge omdiskuterade ron dellen i Kimito centrum. Det här huset hade fått rondellen som en besvärligt närgående granne. Rondellområdet tar 353 kvadratmeter av Vahlbergs mark, mot 500 kvadratmeter innan förändringen. . Emilia Örnmark Ole Vahlberg driver ett varuhus i Kimito centrum. Ett annat av hans krav var att man får bygget undanstökat innan midsommar, alternativt inleder byggandet först i höst. . Fakta Aktuellt i rondell frågan de senaste åren . Det handlar alltså om korsningen Arkadia-, Mästaroch Engelsbyvägen nära en av infarterna till byn från Dragsfjärdsvägen. Du tvekade inte med att skriva under. Vahlberg poängterar dock att några stridigheter inte förekommit, utan att parterna har varit överens. Att åtgärda korsningen togs in åtgärdslistan i Kimitoöns trafiksäkerhetsplan. Den nya rondellen blir lite mindre än den som nu finns vid mataffärerna. November 2024: Budgetmötet (förra fullmäktige) godkände en rondellsatsning på 200 000 euro för 2025 efter omröstning (19 för, 6 emot, 2 blanka). Två av de involverade markägarna är Ole Vahlberg och Yngve Lignell – bägge är företagare i centrum. . – Parkeringen blir kvar och vi får en egen infart från rondellen, säger Lignell. Vi har jobbat mycket med det här. – Jag är inte emot en rondell, men hur som helst kan den inte placeras, säger han. Efter det väntar upphandling. Rondellen ska bli 28 meter i diameter från vägkant till vägkant. FOTO:EMILIAÖRNMARK Yngve Lignell är hotelloch restaurangföretagare samt markägare i Kimito centrum. . – Men den ändringen fanns inte med i pappren då jag skulle skriva under. . Det håller han fast vid. Även i budgeten för 2023 fanns 150 000 reserverat för ”Arkadia korsningslösning”. Så här långt har processen aldrig tidi gare kommit, även om rondel len har stötts och blötts i när mare tjugo år. Därför skrev jag inte under den gången, utan det blev ett nytt möte, säger Vahlberg. Det handlar alltså om det röda huset med affärslokaler som finns i korsningen mellan Engelsbyvägen och Arkadiavägen. – Det är bättre att förhandla så att alla kan vara nöjda, säger han. Man kan inte stoppa all utveckling, säger Lignell och poängterar den långa processen. . – Men första gången vi den här gången diskuterade var rondellen tänkt så nära som en meter från min husgavel, säger Vahlberg. November 2025: Budgetmötet godkänner rondellsatsningen på 350 000 euro för 2026 efter omröstning (siffrorna 19 6). . 2021 utförde kommunen en invånarenkät om trafiksäkerhet. I svaren var korsningen i topp gällande besvärliga ställen i trafiken på Kimitoön. – Nej, det här blir nog bra. – Det handlar om ombyggnad av området och av parkeringen, säger Lignell för sin del. Om markägarna inte varit med på noterna hade det varit juridiskt möjligt för kommunen att tvångsinlösa området som behövligt. . Den ska göras överkörningsbar, för att underlätta för den tunga trafiken, enligt Kimitoöns tekniska chef Oscar Lindblad
Åbo Tillsammans med stadsforskaren Ann-Charlotte Palmgren besökte ÅU några av Åbos gångtunnlar för att titta närmare på vad de har att berätta om staden och om oss. Rent konkret är tunnlarna just passager där man strävar efter att ta sig igenom så fort och smidigt som möjligt. Det är inte meningen att någon ska stå stilla i en tunnel. – Det är som en skiftande konstutställning där man aldrig vet när det är vernissage. – Det är ett slags ickeplatser, mellanrum vars främsta funktion är passagens. Vis av lärdomen observerar Palmgren numera från utsidan av tunnlarna med telefonen i handen, som hon låtsas vara upptagen av. Palmgren har haft tillfälle att fundera en hel del på gångtunnlars väsen. – Jag hade bott här i nästan tio år och använt tunneln så gott som dagligen, men aldrig reflekterat över den. – Folk blev rädda för mig. Det var omständligt och gjorde mig medveten om tunneln och funktionen den fyllde. Sedan dess har hon också skrivit artiklar på temat. Platser där det inte är tänkt att man ska vistas. ”I gångtunnlarnas vindlingar koncentreras relationen mellan stadsmiljö och människa.” Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Det gäller att följa tunnelns oskrivna regler för att inte väcka uppseende vid deltagande observation, och att skärpa blicken för alla små och stora ärenden som tunnelväggarna rymmer. Strategin visade sig vara misslyckad, men på ett talande sätt. – Jag är intresserad av vad det materiella gör med oss, hur det påverkar vårt beteende och sätter gränser för vad vi gör. Här kräver olika breda och långa tunnlar olika koreografi, något som blev extra tydligt under pandemin då viljan att hantera smittorisken uppenbarade tunnlarnas väggar. Att gångtunnlar lätt passerar obemärkta är typiskt. En dag var den plötsligt översvämmad, och jag tvungen att hitta en alternativ rutt. Palmgren har kartlagt tunnlar i Åbo, Reso och Karis och ägnat sig åt deltagande observation. Enligt Palmgren är staden rätt så flitig med att tvätta bort klottret. Meningen är kanske inte att man ska vistas i gångtunnlar, men väggarna i tunneln i Nummisbacken vittnar om att det är en plats som graffitimålarna har gjort till sin. Just nu är väggarna dock osedvanligt färggranna, kanske på grund av jullovet. Det finns också tunnlar där konsten består, antagligen för att den är beställd och klottrarna tycks respektera den. Strax efter översvämningsincidenten blev hon inbjuden att hålla ett föredrag på ett tunnelseminarium där allt från etnologer till litteraturvetare samlades för att dryfta tunnlar. Observera på håll och titta noga. I grunden är hon etnolog och i sin forskning har hon ägnat sig åt rumslighet, på senare år mer specifikt åt stadsrum med fokus på flickors erfarenheter av stadsmiljö och på jämlik stadsplanering. – En tunnel har mycket mer definitiva gränser än en väg eller en trottoar. Samtidigt är det kanske inte alls lika tydligt dikterat hur ”Tunnlar har makt över oss” Ann-Charlotte inledde sitt observerande genom att ställa sig i olika tunnlar och iaktta människorna som kom och gick. Själv är Palmgren lektor i genusvetenskap vid Åbo Akademi. Hon inledde sitt observerande genom att ställa sig i olika tunnlar och iaktta människorna som kom och gick. Som startpunkt för gångtunnelutfärden har Ann-Charlotte Palmgren valt platsen där hon själv fick upp ögonen för gångtunnlarnas existens – en tunnel i hennes hemstadsdel Nummisbacken. Jag betedde mig på ett otypiskt och därmed skrämmande sätt som påverkade beteendet hos dem jag observerade. Det är de tomma väggarna som ropar på att fyllas
– Det är vinddraget som drar till sig skräp och löv. ”I see you” är ett av budskapen på dess vägg. Vid åstranden tenderar folk att flanera i bredd och fottrafiken är livlig med mycket turister. Behovet att uttrycka sig tycks blomma upp i gångtunnlar. Tunnelrummets egenheter inbjuder till efterforskningar och tunnlar är platser där man både lämnar och läser spår av olika slag. – Det här är en typisk ”desire path”, en begärsstig. Interaktionen mellan tunnlar och människor tycks styras av nyfikenhet framom onda avsikter eller rädsla. När jag föreläser om gångtunnlar och frågar mina studenter om de någonsin har ropat i en tunnel svarar så gott som alla ja. man ska förhålla sig till dem. Att det är lågt till tak märks på ett reflexmässigt duckande på vägen in i tunneln. En tunnel är ett slags ”rit de passage” mellan världar. – Jag har undersökt det här i termer av tidslighet. s Folk blev rädda för mig. Ann-Charlotte Palmgren. Lusten att pröva akustiken i en tunnel har Palmgren sett flera prov på under sina observationer. Vägen är en fullkomligt logisk fortsättning på tunneln som annars utmynnar i en T-korsning och ett val mellan två uppenbara omvägar till köpcentret. Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi Ann-Charlotte inledde sitt observerande genom att ställa sig i olika tunnlar och iaktta människorna som kom och gick. Samtidigt står det klart att också den här tunneln är mer än bara en övergång. Hälsning till Åbo stad: Ta olika människor i beaktande och ge plats åt det oplanerade i stadsplaneringen. Inom stadsforskningen finns det en särskild term för vägar som användarna själva skapar vid sidan om den planerade stadsmiljön, berättar Palmgren. För att demonstrera vad tunnlar kan göra med ljudet tar Palmgren mig till en tredje tunnel i Västra centrum som är klädd med korrugerad plåt och har en särskilt imponerande akustik. Vid sidan om tunnlarnas roll som passager tycks de ha en annan, mer kommunikativ funktion. Tunneln talar tillbaka med sin arkitektur, sitt klotter och sitt eko. Det knappa utrymmet i kombination med livlig gångtrafik sätter spår i koreografin när folk rör sig genom gångtunneln vid roten av Martinsbron. – Här blir det ofta kaotiskt. – Tunnlar tolkas ofta i termer av övergångar. I mitten går en asfalterad väg med vita streck och på sidorna löper stenlagda miniatyrtrottoarer. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Reportage 21. Själv har hon inte lagt märke till sådant. För att visa att det finns andra mer förvirrande typer av tunnlar tar Palmgren mig till en tunnel i centrum, vid roten av Martinsbron. Det är inte bara ljuset utan också ljudet som påverkas i tunnlar. När Palmgren undersökte medias bevakning av gångtunnlar var det just de negativa aspekterna som dominerade: otryggheten, riskerna och skumrasket. Det finns alltid ett osäkerhetsmoment där när man går in i en tunnel. Huruvida vi följer eller bryter mot dess signaler varierar. Han rullar ner för slänten, över gångbanan och in i tunneln som han tillryggalägger vinglande från vägg till vägg. Väggarna är ljusa, tunneln är upplyst och kort. – Ljussättningen är något man har satsat mycket på, särskilt i nyare tunnlar, men det går inte att helt betvinga motljuset. Låg och trång. När man kommer till tunneln som är rätt trång och får ett möte blir man tvungen att improvisera. – Det tycks vara svårt att motstå. Inuti den här tunneln är känslan av en egen värld med egna regler extra påtaglig. Vi avrundar utfärden med att följa hans spår tillbaka till bilen. Bra med stadsplaneringen i Åbo: Att staden lever och att man på senare år tagit alltmer hänsyn till fotgängare och cyklister. Att testa ljudet, röra vid väggarna, se om man når taket och försöka tyda klottret är sådant som Palmgren har sett folk göra. Tunneln fungerar lite som en centrifug och förmultningen är betydligt långsammare härinne. Fakta Ann-Charlotte Palmgren Ålder: 45 år. Ute är det full vinter, men i tunneln är det höst kryddat med enstaka spår av nyårets fyrverkerier. Folk saktar in, tvekar, parerar och söker sig mot tunnelväggarna. – Önska mig lycka till, tjejer, ropar han på sin väg genom buskagen. Trafiken är ganska livlig i tunneln i Nummisbacken och att det råder en oskriven högerregel blir klart under tiden vi vistas invid den. Ljuset från den motsatta sidan är så starkt att de som rör sig i tunneln förvandlas till svarta silhuetter. Tunnlar är rum där flera olika tider tenderar att existera parallellt. Som en illustration av hypotesen rör vinden runt i höstlöven som samlats på hög inuti tunneln. Trafiklösning eller galleri. Plåtens veck gör det cirkelformade tunnelrummet till ett närmast psykedeliskt kalejdoskop. I populärkulturen framställs gångtunnlar ofta som visten för olika typer verksamhet som inte tål dagsljus. Januariförmiddagen är smällkall och turisterna frånvarande, ändå märker man genast av den koreografiska osäkerheten Palmgren talar om. På håll ser tunneln inte ut att vara mycket för världen, men när man väl kliver in är det svårt att inte förtrollas. En som väljer att inte göra det är en överförfriskad fotgängare som tränger sig genom häcken som skiljer Citymarket från vägarna intill. Just den här tunneln har lite av en sådan funktion eftersom den skiljer shoppingcentren från den bebodda delen av Västra centrum. Trots att tunneln är upplyst är den så lång att öppningen på andra sidan lyser bländande vit, som en pärleport. Det är inte meningen att någon ska stå stilla i en tunnel. Utformningen visar hur tunneln ska brukas. Ändå är det svårt att riktigt urskilja det som händer i tunnelns mitt. Yrke: Lektor i genusvetenskap vid ÅA. Favoritgångtunnel: Tunneln vid Citymarket i Västra centrum
– Det gör vi genom kroppsövningar och experiment. Enligt honom är det olika spänningar och stelheter som hör ihop med ryggen som oftast är problemet vad gäller olika besvär med muskulaturen överallt i kroppen, om nu inte problemen härrör sig från en skada från en fallolycka, eller dylikt. Och så vidare. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 22 Reportage. Bertherat liksom många terapeuter och terapeutiskt lagda skolbildningar i allmänhet, pekade på det ständiga lilla illamåendet som den moderna människan verkar dras med. – Sedan är det en relevant fråga att ställa sig om varför ryggen är spänd. Det kan verka konstigt när det där på hemsidan står att jag hållit på med kroppsmedvetenhet i 20 år och att det är just kroppen och musklerna vi pratat om hittills. Och det igen öppnar för vidare frågor. Innan han på djupare allvar började ifrågasätta den manlighetsoch träningskultur han var del av tävlade han under en tid i armbrytning. Efter att det mänskliga psyket under förra seklet i ett decennium eller två varit i fokus för självförståelse i väst, åtminstone i populär tappning, öppnade Thérèse Bertherats idéer om kroppen som det omedvetna en annan väg in i det mänskliga välmåendet, eller in i det mänskliga illamåendet. Ett illamående som man inte riktigt kan sätta fingret på, en inre tomhet. – Hon var ju fysioterapeut i en tid då det var väldigt inne med att enbart prata om psyket. – Det är den här indelningen som är en del av det jag vill komma bort från. – Och då satte jag kunder i kroppspositioner där det blev Sensobic är Pontus projekt: ”Känslor sätter sig i kroppen” Pontus Anckar jobbade i 13 år som journalist vid Åbo Underrättelser innan han beslöt sig för att pröva på en tillvaro som egenföretagare i Pargas. Men om jag tittar på dig nu, så tittar jag inte på ett psyke och inte heller på en kropp. Vad är det man tänker på när man pratar om psyket. Och sedan experimenterar vi med olika sätt att stå. Eller att gå på gräset barfota. – Förutom att min rygg förstås blir trött av arbetet kommer den att kännas olika beroende på hur mina sociala relationer sett ut under veckan. Antigymnastiken visade en väg ut ur den sortens tänkande, in i en betydligt mer sensitiv praktik och mera holistiska idéer om kroppslighet. Men utan att kritisera henna kan man säga att I den antigymnastiska rörelsen gick man från att enbart ha pratat om psyket till att enbart prata om kroppen, säger Pontus Anckar. I början av 2025 lanserade han ett eget koncept som han kallar sensobic. Eller å andra sidan att de säger att man också måste beakta ”huvudkontoret”. Det han försöker göra är att öka en persons medvetenhet om sin kropp. Pargas Efter att ha utbildat sig inom antigymnastik i Sverige och Frankrike började Pargasbon Pontus Anckar praktisera metoden i sitt eget liv och hålla kurser. – Och hennes sätt att angripa problemet var ”body work” – arbete med kroppen, som i sin tur kommer åt psyket. Det är ju vanligt att idrottare säger att de ska ”lägga in kroppen på service”. Under barnoch ungdomstiden utövade Pargasbon Pontus Anckar aktivt idrott och i gymnasieåldern, fram tills han var 30, satsade han på kroppsbyggande. Den bakre muskelkedjan var också central i Anckars arbete inom antigymnastiken. Den reaktionen är inte något vi direkt kan kontrollera. – Det kan låta som en form av mindfullness, vilket det kanske också till en del är, men vad jag alltid behåller uppmärksamheten på är den bakre muskelkedjan och det är den, alltså musklerna som hör ihop med ryggen, som olika experiment vi gör i mina kurser på ett eller annat sätt tangerar, säger Pontus Anckar. Hur artikulerar du det problem du beskriver om du varken vill prata om kropp eller psyke. – Det är en bra fråga. Vad är det för försvarsmekanism som aktiveras. – Jag började på allvar fundera på vad det är man håller på med när man lyfter stora mängder skrot i gymmet, vad det är man gör åt leder och ligament med dessa mekaniska repetitioner och vidare vilken typ av tävlingsoch jämförande kultur jag var del av. Och med det inte sagt att det skulle vara något ovanligt med att gräla eller oroa sig. Säg att jag grälat eller oroat mig – det sätter sig i ryggen och chansen att skada sig eller utveckla olika typer av stelheter växer i den mån jag inte känner efter eller tillstår faktum, säger Pontus Anckar. Enligt Pontus Anckar var Bertherats poäng att man inte kommer någonstans genom att prata sönder allt. Vi är ju fokuserade på begrepp. Musklerna på kroppens baksida står i direkt förbindelse med varandra från tårna genom benen upp genom ryggen och nacken och ända in i ansiktet. – Nej, bara att det sätter sig i kroppen och en del av att leva med det är att bli medveten om det, fortsätter han. Samtidigt säger han att han har slutat att prata om kroppen helt och hållet. Hur gör man en sådan sak så att man skonar ryggen mer. Som något så trivialt som att stiga upp och sätta sig ner på en stol. Men efter att ha praktiserat antigymanstik i 20 år och funderat på dess grundare Thérèse Bertherats tankar om att jobba med kroppen har han börjat känna sig främmande för en del dogmatiska drag som etablerats kring antigymanstiken. Däremot kan vi märka att vi är spända. Men om du då försöker komma runt det här, till exempel att inte fokusera på begrepp – hur går du då till väga. Intresset för antigymnastiken kan ses som en uppgörelse med hans egna idéer om vad vitalitet och hälsa är, och överlag som en reflektion över ogenomtänkta dogmer kring liv och levande i vardagen – med en förankring i kroppslighet. Pontus Anckar säger att man när man gör sig medveten om sin kropp kan märka att man är stel någonstans. En ryggskada satte stopp för kroppsbyggeriet. Jag lovar till exempel inte att bota någons rygg. – Det kan verka konstigt när det på hemsidan står att jag hållit på med kroppsmedvetenhet i 20 år och att det är just kroppen och musklerna vi pratat om hittills. Man kan prata om att lära sig förnimma. Jo något som finns i huvudet, säger han. Varför blir jag provocerad när jag blir ombedd att ligga still på golvet i två minuter. Men han vill peka på att ryggmusklerna är dominerande. Bertherat menade att illamåendet härrör sig om en omedvetenhet om kroppen och konstruerade en metod som hon kallade antigymnastik som är en skola i kroppsmedvenhet. Han säger att det han ångrar i sin tidigare verksamhet är delvis att han, med sin kroppsbyggarbakgrund ville visa hur dominant den bakre muskelkedjan är, att visa att det inte är någons rygg som är svag utan hur den totalt dominerar genom att den är stel. Har jag någon aning om varför jag blivit det. Det jag ser är en helhet. s Jag är inte terapeut och vill inte heller vara det. FOTO:MARCUSPREST s Jag har slutat att prata om kroppen helt och hållet. – Genom att inte direkt fokusera på problem. Känslor sätter sig i musklerna och ryggen, på samma sätt som en katt reagerar med att resa ragg. – Något måste det man håller på med heta för att man ska kunna prata om det. I dag driver han ett eget projekt som han kallar sensobic. I korthet består mina kurser i att lära sig bli medveten om den information vi konstant får genom våra sinnen, och i att lära sig bli mera uppmärksam överlag. Att bota någon är inte syftet. – Då kan man börja nysta i det – exakt var är jag stel. Jag kan inte göra någon lycklig heller, säger Pontus Anckar. Han har stått på stege och målat väggar och fönsterkarmar halva sommaren. Anckar säger att man allmänt, när man pratar om kroppen, ofta pratar om att få balans mellan ryggmuskler och magmuskler. Han tar ett exempel. Kanske någon märker att den står med mer tyngd på den ena foten än den andra
– Jag är inte intresserad av att prata om känslor för att det finns så många färdiga förväntningar om vad det är man ägnar sig åt då man pratar om dem. Och förutom att jag inte pratar om ”kroppen” med stort K pratar jag heller inte om känslor, eller jag fokuserar inte på dem. Marcus Prest nyheter@aumedia.fi Pontus Anckar jobbade i 13 år som journalist vid Åbo Underrättelser innan han beslöt sig för att pröva på en tillvaro som egenföretagare i Pargas. Har jag någon aning om varför jag blivit det?” Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Reportage 23. Ingen kan skada sig med sådana övningar, men de hade en bevisandets-prägel, ett sätt att sätta folk på plats. – Jag var övertygad om att jag hade alla svar på alla kroppsliga problem som jag då menade att hängde ihop med någons känsloliv, förträngningar och så vidare. – Om man istället tar in vad det är man förnimmer så är vi ännu inte inne i hela apparaten med känslor och egot, för att inte tala om den väldiga förekomsten av ”trauman” i den diskurs som figurerar idag. FOTO:MARCUSPREST Pontus Anckar säger att när man gör sig medveten om sin kropp kan man märka att man är stel någonstans. – Ett exempel: Många människor har en stel käke, käkmusklerna har stelnat genom åren. ”Då kan man börja nysta i det – exakt var är jag stel. Reaktionen på det Anckar menar att var för mycket pladder kunde ibland få kunderna att påpeka att de inte kommit till antigymnastiken för att ta del av psykoterapi. ”Du som tror att du är så lugn, din kropp visar ju att du är väldigt arg.” Sådant kunde jag gå omkring och ”veta”. Det kan i och för sig vara sant – men om man har de där orden i sig, så kan ord som mina göra att man blir provocerad och defensiv i onödan. Då kunde jag haspla ur mig något om hur det är ett tecken på alla de ord man håller tillbaka som väntar på att komma ut. Pontus Anckar menar att han i sin tidigare verksamhet gjorde sina största misstag med att ”pladdra för mycket”. Han framhåller dock att Thérèse Bertherat hade ett skarpt psykologiskt öga och att den psykologiska blicken kunde vara avgörande för att förstå vad det var man hade att göra med då det gällde olika kroppsliga fenomen. Det var onödigt. Vi kan istället hålla oss på en nivå där vi mera konstaterar än gräver. – Jag är inte terapeut och vill inte heller vara det. – Om någon har en sjuk axel kan vi göra rörelser som gör en mera medveten om hur axeln hänger ihop med resten av kroppen, men jag kommer inte att angripa axeln med ett batteri av frågor kring personens känsloliv. Pontus Anckar säger att det hela tenderar att bli mycket jag-fokuserat och också mycket problemlösningsfokuserat. Han säger att sådant kan komma fram i samtal, och sedan får man se om det finns något vettigt sätt att prata om det. – Tanken är alltså inte att direkt börja nysta i någons barndom. uppenbart för dem att de förlorar kampen med sin rygg. Han säger också att han dessutom inte kan veta om det är så att en enskild människa har ord och ilska hon pantar på som hon borde få utlopp för och att det är det som är skälet till hennes kroppsliga problem
Fleraguidadeturer pågår samtidigt i domkyrkan på svenska, finska och engelska. Matti Hukka från Pargas deltog Domkyrkans historia och framtid intresserar många Många besökte domkyrkan i måndags för att få en sista guidad rundtur innan den stänger för några år. Här har man alltid kunnat gå in också för att komma undan kylan en stund och det kommer märkas av att dörrarna är stängda. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 24 Reportage. – Speciellt nu innan renoveringen har många passat på att besöka domkyrkan, inte bara i guidade turer utan även på egen hand. Sådant glömmer vi snabbt bort. Hon berättar passionerat om förändringen som skedde i och med reformationen, de 4 500 personer som är begravda under golvet och hur domkyrkan och Åbo varit sammanflätade med det svenska rikets historia. Vi har nu sett bilder från hur domkyrkan såg ut innan renoveringen på 1920-talet, och man hade ju ingen aning om hur det hade varit då. Många vill passa på att förkovra sig i kyrkans historia innan renoveringen stänger dörrarna för allmänheten. I måndags fylldes Åbo domkyrka av guidade rundturer. Vi kommer snabbt anpassa oss till de förändringar som nu kommer göras, säger Åboguiden Airi Forssell. Men det är ingen vits att gräma sig över att man nu gör förändringar. – Många kanske undrar varför man inte bara kan låta allt vara som det är. Även de förändringar som nu görs kommer folk snabbt att anpassa sig till, menar Forssell. Åboguiden Airi Forssell berättar om kyrkans långa historia sedan 1200-talet. Domkyrkan kommer att bli saknad av både Åbobor och turister när den stänger sina dörrar under de år renoveringen pågår. Vi människor anpassar oss till det man lever i. Kommer framtida guider om 100 år att berätta om renoveringen som ska göras nu. FOTO:JACOBHJORTMAN Guiden Airi Forssell berättar passionerat om domkyrkans historia. Åbo Intressetfördomkyrkanär stort,bådenärdetkommertill historienochocksåhurden skautvecklas.Tekniksom skullehjälpademsomsitter långtbakikyrkanefterfrågas såattdeocksåkansevadsom skerframmevidaltaret. Många var intresserade att höra om domkyrkans historia innan den stänger för den omfattande renoveringen som inleds i februari. – Nej, då har man säkert glömt det
– Eftersom det finns högtalare för att man ska höra, varför inte ha skärmar bredvid dem så att man kunde se vad som händer framme i kyrkan. Som Reed påpekar kan denna koppling bli så stark att kritik mot ett varumärke känns som ett personligt angrepp. – De flesta av oss bryr oss om hållbarhet, men vi vill också ha råd med nyheter. Teknik ska uppdateras och hela värmesystemet och vattenrören ska bytas. Denna ständiga konsumtionsprojektion som en del av identitetsuttrycket har normaliserat överkonsumtion. Matti Hukka vill att domkyrkan skulle utrustas med teknik som ökar synligheten för dem som sitter längre bak i salen. Ändå fortsätter vi att handla. . Men det betyder inte att vi gör ohållbara val, särskilt inom modekonsumtion, enbart för att vi saknar kunskap. . Och identitet är något som modevarumärken förstår mycket väl. . Gugenishvili säger att personlig förändring inte räcker. Här syns en målning av Marias moder Anna. . Marknadsföringsforskaren Americus Reed II från University of Pennsylvania förklarade i en intervju för en tid sedan att människor tidigare fann tillhörighet och identitet i traditionella institutioner som kyrkor eller lokalsamhällen. . – Det finns många orsaker. Nya snabbmodekollektioner släpps varannan vecka, vilket gör att det alltid finns något nyare, snyggare och mer åtråvärt än det som redan hänger i våra garderober. . Liknande system finns på andra ställen och jag tycker att domkyrkan i Åbo kunde ta efter. Tillgängligheten ska förbättras. Den lilla dopaminkicken vi får av ett köp kan kännas som en tillfällig flykt från osäkerheten. Gugenishvili konstaterar att den mänskliga hjärnan är komplex. De blev moderna ankare för mening och identitet. En del av svaret ligger i bredare kulturella förändringar. Vi frågade Ilia Gugenishvili, universitetslektor i internatio nell marknadsföring vid Åbo Akademi. . Det ska kunna användas i stället för altaret i högkoret. Men, som vissa ekonomer hävdar behöver varumärken inte manipulera oss eller designa produkter som går sönder med flit. Samma trend syns inom inredning. Snabbmode förstärker denna cykel ytterligare genom att nya kollektioner släpps varannan vecka, vilket gör att det alltid finns något nyare, snyggare och mer åtråvärt än det som redan hänger i våra garderober. . Många guidade turer trängdes i domkyrkan för att få en sista titt på den historiska kyrkan innan reoveringen. Han önskar att man skulle installera skärmar som ökade synligheten i kyrksalen. Vi tröttnar snabbt på det vi äger, inte alltid för att det går sönder, utan för att vi längtar efter nästa lilla kick av något nytt. – Överkonsumtion upprätthålls av system som är mycket större än individen. Att förändra tankesätt är en del av lösningen, men varaktiga framsteg kräver strukturella reformer, starkare regleringar och politiska åtgärder. – I sådana tider, när långsiktiga mål som bostadsägande eller ekonomisk trygghet känns ouppnåeliga, kan ett nytt köp, särskilt något billigt men snyggt, ge en kortvarig känsla av kontroll, tröst och stabilitet. . – Våra modeval, precis som alla val, formas av flera faktorer samtidigt. . Två hissar ska byggas, en på sakristians utsida och en inne. Gugenishvili säger att Rysslands invasion av Ukraina för européer har fört osäkerheten nära hemmet och ytterligare ökat levnadskostnaderna. Sammanställd av Ilia Gugenishvili och Emma Björkqvist, Åbo Akademi Texten är ett samarbete med Åbo Akademi. – Denna ständiga jakt på nya produkter har fått många att ifrågasätta om snabbmodevarumärken ägnar sig åt så kallat inbyggt åldrande (planned obsolescence). Men tidigare generationer upplevde också instabilitet. Varför överkonsumerade inte de. Så frågan är: Varför fortsätter vi att köpa sådant vi vet att vi borde undvika. – De senaste åren har jag haft möjlighet att arbeta med flera hållbarhetsprojekt vid Åbo Akademi. Dessutom sker detta självuttryck numera på sociala medier, där identitet visas upp offentligt och bekräftas av andra. De återupptäcker glädjen i second hand, reparerade och välgjorda plagg. i den svenska guidningen i måndags. De senaste renoveringarna gjordes på 1920och 1970-talen. Så snabbmodevarumärken producerar lågkvalitativa produkter eftersom de är billigare och billigt är något vi som konsumenter efterfrågar. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Renoveringen av Åbo domkyrka . FOTO:PAMELAFRISTRÖM ”Snabbmodevarumärken producerar lågkvalitativa produkter eftersom de är billigare och billigt är något vi som konsumenter efterfrågar”, säger forskaren Ilia Gugenishvili. . Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Reportage 25. – Med tiden bildar vi känslomässiga band till vissa varumärken tills de blir en del av vilka vi är. – Vi visar upp vad vi äger för vänner, familj, kollegor och följare – och de visar upp sina saker för oss. Fråga forskaren Snabbmode och växande konsumtion utarmar natur resurser och påverkar om världen negativt. I taket finns ännu målningar från medeltiden. FOTO:ÅBOAKADEMI Kapellen i domkyrkan var innan reformationen helgonkapell. Gugenishvili säger att vi alla bär på en känsla av identitet och att vi ofta uttrycker den genom det vi köper och äger. När dessa nätverk försvagades, fyllde varumärken det känslomässiga tomrummet. Rum som i dag inte används till annat än förvaring ska bli mötesoch samlingsrum . Vi har börjat uppskatta föremål som känns personliga, åldrade och ofullkomliga. Dessa faktorer samverkar och påverkar vad vi köper och varför, ofta utan att vi är fullt medvetna om det. Ett mobilt altare ska byggas. FOTO:EMMABJÖRKQVIST Ilia Gugenishvili är universitetslektor i internationell marknadsföring vid Åbo Akademi. När man sitter längre bak ser man så lite. Varför. Kafélokal där toaletterna är i dag. I en tid av konstgjord perfektion verkar vi längta efter den äkthet som sådana föremål förmedlar. . – De senaste två decennierna har känts som en kedja av kriser: finanskrisen 2008, recessionen i eurozonen, covid-19-pandemin med dess sociala och ekonomiska konsekvenser, och nu krig som destabiliserar hela regioner. Om det finns någon form av åldrande med i spelet, skulle jag säga att det är psykologiskt. Förutom ett intresse för domkyrkans historia är han intresserad av hur den ska utvecklas. Men framtiden är inte helt mörk, säger han. Det finns så många faktorer att jag inte kan ta upp alla här, men vi kan diskutera några av dem. Varför fortsätter vi att köpa snabbmode trots att vi borde veta bättre. I några av dem blev det tydligt att kunskap, både objektiv och subjektiv, spelar en viktig roll för att driva hållbart beteende. – Många konsumenter, särskilt yngre, börjar säga nej till utmattning som följd av ständig trendjakt
Som entreprenör valdes K. ThomsonHolmlund. Och att den är just här i klubbhuset och ingen annanstans. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Ekenäs I början av december skaffades en golfsimulator till klubbhuset på Eke Golf i Ekenäs. – Det kan hända att den får vara kvar parallellt med banan en tid om vi öppnar banan men det blir sämre väder igen. s Vi har räknat med att den ska ha betalat tillbaka sig på tre till fyra år. – Det är superbra att vi fått den hit till vintern. Den tar mer eller mindre upp hela restaurangflygeln i klubbhuset. För några Eke Golf satsar på uppsving Björn Lindqvist, ordförande för föreningen Eke Golf, testar swingen i klubbhusets nya simulator. Bland de över 2 000 banorna att välja mellan finns numera också hemmabanan som nyligen kompletterade utbudet. I simulatorn kan man också analysera sina slag, både swingen och hur klubban träffar bollen. Han tror att simulatorn får stå kvar fram till slutet av mars. I december var simulatorn bokad mellan 30 och 40 timmar. Jousmaa som senare skulle få en viktig roll för banan. Björn Lindqvist har varit med från början. På sommaren är det inte många som använder den. Det behövs många uthyrda timmar fast vi inte behöver betala hyra för lokalen. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 26 Reportage. Folk som börjar ta greencard kan komma hit bekanta sig med banan innan de börjar träna och tar sin examen utomhus, säger Björn Lindqvist som är ordförande för föreningen Eke Golf. Det kostar 30 euro i timmen att spela på simulatorn. Det är en av de satsningar som banbolaget och föreningen gör för att locka nya spelare. Man kan ju i princip bara hyra ut en simulator halva året. – Vi har räknat med att den ska ha betalat tillbaka sig på tre till fyra år. Matborden har stuvats åt sidan på klubbhuset på golfbanan i Ekenäs. Då är man på banan, säger Tomson Holmlund som är golfchef för bolaget Eke Golf Ab som driver banan. Simulatorn heter ProTee VX och programmet GSPro. I stället har man riggat upp en 3,5 meter bred, 3 meter hög och 3 meter djup simulator. Simulatorn kan bokas via samma app som används för att boka bantider. Det beror på vädret och när man kan inleda utomhussäsongen. Han satt tidigare i banaktiebolagets styrelse i början av 2000-talet, bland annat då man fattade beslutet att bygga banan
Många andra banor känns mycket lättare att spela när du är van vid den här, säger Holmlund. – Vi är för få spelare. Lindqvist säger att vartenda hål är uppför, nerför, vänster och höger. De som inte kommer är juniorer och de som har lågt handikapp, säger Lindqvist. Björn Lindqvist vill locka nya medlemmar till Eke Golf genom juniorverksamhet och tävlingar. Det bästa med golf är att det tar tid och det sämsta med golf är att det tar tid. – Vi har inte ett enda hål utan höjdskillnader. – De första åren vill ingen komma hit och spela. Då har föreningen betalat för tio stycken greencardkurser, säger Lindqvist. Han efterlyser också en cykelväg till banan eftersom Baggövägen är livligt trafikerad på sommaren. Det tackar vi K. – Det är ofta nästan samma människor som kommer på tävlingar. Föreningen arrangerar olika tävlingar och kommer att fortsätta med det. Det är roligt att alltid kunna spela på banan men det skulle finnas plats för många fler, säger Lindqvist. s Det bästa med golf är att det tar tid och det sämsta med golf är att det tar tid. Framför allt är det en social gren som lär dig hövlighet och att ta andra i beaktande. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Tomson Holmlunds tur att slå i simulatorn. – Alla föreningar har samma problem. Han är övertygad om att Eke Golf är på väg åt rätt håll. – Vi har redan ett bra samarbete med staden och framför allt skolorna i Ekenäs. Därför ska man nu satsa på juniorerna och i synnerhet på flickorna. Dessutom kan du spela var som helst i världen. Lindqvist som har som mål att spela alla 180 banor i Finland hyllar golfen som fritidsintresse. Nu har vi en bra bana. Det var ett sätt att rädda banbolagets ekonomi. Så fort du slog ut i skogen så hittade du inte bollen. Kalle Jousmaa tog i praktiken över bolaget. Holmlund som representerar banbolaget bland annat funderar hur man kunde utveckla klubbhuset med exempelvis större terrasser och möjlighet att svalka sig efter bastun. Föreningen har i dag cirka 750 medlemmar och de kunde gott vara betydligt fler. – Om man ville bli av med sin aktie blev man. Eke Golf öppnade 2009 med nio hål med följande nio hål året därpå. Varför skulle de inte kunna utgöra hälften. Det är inget ovanligt med blind holes, säger han. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Björn Lindqvist, ordförande för föreningen Eke Golf, testar swingen i klubbhusets nya simulator. Medan seniorerna har en etablerad tävlingsverksamhet är det inte lika lätt att locka andra spelargrupper. Folk utifrån tycker om den. Lindqvist tänker att ett förråd för klubbor och golfbagar skulle underlätta utövandet ytterligare. I dagens läge har många platser röjts upp. – Det är maten, kaffet eller grillandet efteråt som är det viktigaste för samhörigheten. år sedan köpte bolaget upp nästan alla banaktier då dessa hade blivit en börda för aktieägarna på många håll i landet. Jousmaa för, säger Lindqvist. – Det är bra att ha Ekenäs som hemmabana. Holmlund säger att man måste få föräldrarna att förstå att det finns juniorverksamhet och att de ska ta barnen med till banan. I fjol spelades cirka 13 000 rundor på Eke Golf men man skulle gärna höja antalet med ett par tusen eller fler. I dag står flickorna för max en tredjedel av juniorerna. – Vi har några ”blind holes” där spelare utifrån inte vet var greenen är. – Det är ingen rikemanssport längre fast det fortfarande är ett bra sätt att göra business. Men det är inte alltid är själva tävlandet som är grejen. frågar sig Lindqvist. – Det blir helt klart ett uppsving i år. Det hör man år efter år, säger Lindqvist. Högstadiet och gymnasiet kommer hit och spelar på våren. Men jag har spelat 180 banor totalt. Man har endast ett 30-tal flickjuniorer. BjörnLindqvist Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Reportage 27
Och vilka bevis kan man lita på i en tid då bilder ljuger mer än tusen ord. Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi Deckarbröderna Ramstedt anklagar sin hjältinna för mord Produktiva intrigmakare. s Det här är Hannas Beckers bok, men i brist på mer komplexa möten mellan henne och andra gestalter, typifieras även hennes porträtt mer än det fördjupas Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 28 Kultur. Vad Ramstedts egentligen vill säga med sin tekniska djupdykning förblir ändå aningen oklart. Åbobaserade bröderna Ramstedt har redan hunnit skriva tre Hanna Becker-deckare. Det är deckarhjältinnan själv som placeras på den anklagades bänk, skäligen misstänkt för mordet på en höjdarpolitiker i Vasa. På den punkten är seriens tredje del ett steg tillbaka i utvecklingen. Beckers coolhet gränsar nämligen ibland till det komiska. Den flyende kvinnan av Janne och Johnny Ramstedt Schildts & Söderströms, 2025 230 s. För skyddspolisen som gripit henne är det däremot ett solklart fall. När det kommer till djupskikten, eller bristen på dylika, sätter produktionshastigheten dock sina spår. Det coola, hårdkokta och humoristiska riskerar dock att förstärka de generiska dragen i boken och förta något av trovärdigheten och med den benägenheten att som läsare engagera sig. Inom loppet av två år har deckarbröderna Janne och Johnny Ramstedt hunnit ge ut tre böcker i sin serie om polisen Hanna Becker, som har postcovid. I stället för belysande relationer tecknas följaktligen flyktiga möten och hon är sin vana trogen cool och tillknäppt, närmast hårdkokt denna gång. Människorna hon möter på sin flykt förblir typer, och ganska typiska sådana. I ”Den flyende kvinnan” vänder bröderna på förhållandet mellan detektiv och förövare. Det här är Hannas Beckers bok, men i brist på mer komplexa möten mellan henne och andra gestalter, typifieras även hennes porträtt mer än det fördjupas, vilket är lite synd. I seriens föregående del ”Det femte budordet” visade Ramstedts nämligen lovande tecken på fördjupning och ett intresse inte bara för brott och intrig, utan också för relationer. Hanna vet dock att hon är oskyldig och när hon får chansen att fly tar hon den. IT-experterna som hjälper Hanna att rentvå sig är i sin tur fåordiga datanördar med hjärtat på rätt ställe. Smarttelefoner, viltkameror, kassa-apparater – överallt registreras våra förehavanden, på gott och ont. Hanna Beckers flykt från den österbottniska skärgården till Åbotrakten är både geografiskt och övervakningsteknologiskt ögonöppnande. Recension Hanna Becker-seriens tredje del är ytterligare ett prov på den aboensiska deckarduons fyndighet, men psykologiskt är det den tunnaste boken hittills. Om polisen har fel, hur kommer man undan den i dagens Big Brother-värld fylld av övervakningskameror, värmedrönare och ansiktsigenkänningsprogram. Författarna har en fallenhet för att verkligen snöa in sig på sina teman och det är både informativt och intressant att följa med den tekniska sidan av Beckers flykt och hennes försök att med en hackares hjälp luska ut sanningen bakom filmen som porträtterar henne som mördare. FOTO:FREIJAMEURMAN-RAMSTEDT En roadtrip genom det moderna kontrollsamhället. För att rentvå sitt namn måste hon också lösa mordet. Som roadtrip, triviapaket och intrigdriven deckare är ”Den flyende kvinnan” en fungerande bok, men förväntar man sig något mer än det kan man bli lite besviken, eller kanske full i skratt eller aningen oengagerad. Det som hamnar i skymundan av teknikaliteterna är de psykologiska och emotionella aspekterna av mordet, anklagelsen, flykten och mördarjakten. Skyddspolisen King har bekymmer på hemmafronten och ger utlopp för sin bitterhet genom ett affektladdat professionellt tunnelseende med Becker i skottgluggen. Där hon tar sig från håla till håla tecknar Ramstedts små mikroporträtt av olika lokalmiljöer och uppmärksammar samtidigt kontrollsamhället vi mer eller mindre avsiktligt har byggt upp med dagens teknologi. Det är kanske alls inte oavsiktligt, och på sitt sätt underhållande. Då behöver man tyvärr inte leva i någon större spänning kring hur det ska gå. En lägligt placerad tjur är ett exempel på hur deckarbröderna uppenbart arbetar med humoristiska inslag i sina böcker. Vem offret är och hur en övervakningskamera har lyckats spela in en film där hon skjuter honom är för Hanna Becker ett mysterium. Den korrumperade politikern som fått sätta livet till blir aldrig mer än en ansats till skiss. Intrigmässigt utvecklas också deckarduon stadigt. Som i seriens tidigare böcker har författarna placerat ett dagsaktuellt tema i fokus. Miljöskildring och dagsaktualitet är dimensioner som ägnas särskild omsorg i Hanna Becker-serien. Det är detta dubbla uppdrag vi får se Becker ta sig an i ”Den flyende kvinnan”. Trots takten håller böckerna god kvalitet språkligt. Men det räcker inte att hålla sig undan. Det finns inte exempelvis på kartan att en hjältinna av Hanna Beckers kaliber inte skulle reda sig. Budskapet är kanske inte mer märkvärdigt än ett underbyggt konstaterande om att storebror verkligen ser oss, och att vi både kan och inte alls kan styra vad han ser. Becker har inte råd att stanna. Efter att ha tittat närmare på konspirationsteorier i del ett och religiös fanatismen i del två, går de nu på djupet med den riskfyllda kombinationen övervakningssamhälle, AI och deep fake
Den kombineras med Raseborg Pride som ordnas samma helg. En utställning kommer att ges i november. Man kommer att ha en uppföljning på hösten beroende på vad som hittas på våren. Men det äldsta kända dokumentet där Karis nämns är daterat den 24 oktober 1326 och gäller en handelsuppgörelse mellan Karisborna och staden Reval. – Vi vill få en större kännedom om hembygden och vår långa intressanta historia. – Vi är över 20 olika aktörer som tillsammans gör en folkfest av hela året. Man ger möjligheten för ungdomar att ställa ut konstverk. Endast skriftliga och motiverade förslag som har ankommit inom utsatt tid beaktas. I oktober ordnas en bluesfestival på tågstationen med ”lady blues” som tema. Den två gånger avslutade legendariska etnokulturfestivalen Faces kommer att återuppstå den 22 augusti som Faces Revival. I maj visar man gamla Karisbilder ur Museiverkets arkiv. Karis var då en mycket större ort dit bland annat Snappertuna skärgård hörde. Vinnaren får uppträda på Karisdagen. Karis-Billnäs gymnasium deltar med fotoprojektet ”I John Gardbergs fotspår” som kommer att presenteras närmare i vår. – Tanken är att bredda informationen om och upplevelserna av klassisk musik, säger Backman. Nu kan man föreslå pristagare för år 2025. Den 23 maj ordnas Raseborgs historiedag på Bio Pallas där inbjudna författare intervjuas och berättar om historia på ett nationellt plan för att man ska kunna kontextualisera det till den egna orten. Luckan Raseborgs barnkulturcenter deltar med projektet ”700 bilder om Karis”. – Vi är lyckligt lottade som har många att välja mellan, säger Mona Salama som koordinerar Karisdagen. ÅU Hangö vill ha förslag på kulturpristagare – lämna in senast den 20 januari Hangö Hangö stads kulturnämnd delar årligen ut kulturpris till en person, förening eller arbetsgrupp samt priset Årets unga kulturaktör. Karis hembygdsförening är med på ett historieseminarium den 7 februari med en insats där arkeologen Jan Fast berättar om händelserna i Karis 1918. Temat för året är Karis i går, Karis i dag och Karis i morgon. Priset kan delas ut till en person eller en grupp. – Det är ingen slump att Karis nämndes just på 1300-talet. Vi vill jobba för gemenskap, identitet och samhörighet. Den 8 augusti ordnas en familjedag vid Pumpvikens äventyrsbana där olika föreningar deltar med aktiviteter. Under dagen kan man besöka intressanta ställen som vattentornet och MC-klubben Clown MC. Karis kyrka kommer som ortens äldsta byggnad att vara öppen mer än vanligt under sommaren. anm.). Man kommer också att fira den i Karis aktiva fotokonstnären Hille Finnberg som antagligen också ska uppmärksammas i gatubilden med en plats eller skvär inom en nära framtid. FOTO:KRISTOFFERNÖJD Karis När Karis firade 600 år uppmanades arbetsgivarna låta sina anställda gå på jubileumsgudstjänst. Det har bott människor i Karisområdet i åtminstone 9 000 år. Man kan lämna in förslag fram till tisdagen den 20 januari via en elektronisk blankett eller via e-post till cultura@hanko.fi. Programmet är minst sagt digert. Hen ska inspirera och fördjupa sig i sin konstform. Det består av många olika bitar under hela året, säger A nnika Pråhl som är ordförande för föreningen KarisKarjaa 700 som koordinerar jubileumsprogrammet Året har redan börjat med konsertserien Karis Klassiska och Karisrevyn som dragit fulla hus firandet fortsätter ända fram till jul med olika evenemang. När man nu firar 700 år kanske behovet finns igen. Att vi är många visar på just detta, säger Pråhl. Det kulminerar i november med en utställning på Fotocentrum Raseborg och i Fokus. Att det gått 700 år sedan detta ska firas stort hela 2026. Kulturpriset tilldelas en aktör som har utvecklat Hangös kulturliv, skapat ny kulturverksamhet eller gjort staden känd. – Med det är det möjligt att ta med egentligen allting, säger Pråhl. Här finns också ett uppblåsbart planetarium för mindre barn. Under våren blir det en kavalkad av olika verkstäder med proffskonstnärer. En stor grej för musikvänner är att Steelpan Lovers återförenas på orkesterns 35-årsjubileum. Man kan bland annat testa på paddling, orientering och att spela musik. Gardberg Center ordnar en digital utställning som publiceras varje fredag och bjuder på någonting från arkivet i ord och bild. Förra året gjordes en lyckad Faces Goes Indie Music-konsert som nu får en uppföljare. På Dalgatan ordnas ett föreningstorg där lokala föreningar kan visa upp sig. Frida Backman från Villa Frida musikvänner har dels dragit i gång konsertserien Karis Klassiska men kommer också att ge kortare gratiskonserter i Fokushusets Fenixsal som riktar sig till alla åldrar. Karisdagens program runt Fokushuset består av en hel del musikinslag av lokala artister. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Karisborna firar 700 år sedan dokument om gräl med Reval Uppe från vänster Annika Pråhl, Frida Backman, Börje Mattson, i mitten Kim Björklund, Clara Wahlström och nere Pamela Andersson, Göran Fagerstedt och Sepi Sundman deltar på olika sätt i arrangemangen av Karis 700-årsjubileum. Det var då socknarna i Sverige bildades, säger den infödda eldsjälen Holger Wickström. Priset är 500 euro. I juli har man en fysisk utställning på Fokus i samarbete med skolelever som tagit bilder av Karis i dag som kan jämföras med hur det såg ut förr. På Fotocentrum Raseborg den första delen kör i gång i dagarna med en utställning om möten med ufon och en mer vetenskaplig film om solastronomi. Årets unga kulturaktör ska vara 15–25 år. Kulturnämnden väljer kulturprisets mottagare. – Vi har redan samlat ihop 16 personer som kommer att uppträda tillsammans med andra band på Karisdagen den 6 juni, säger Sepi Sundman från föreningen för levande musik, Kelmu. Staden ordnar en tillställning i mars då mottagarna offentliggörs. Föreningen kommer också att ha guidningar med olika teman, bland annat om hur det Karis man ser i dag växte upp kring järnvägen. 1?000 euro får den som tilldelas Hangös kulturpris. Priset är 1 000 euro. Vi har inget stort festivalevenemang. Dessutom har man vaga planer på ett avslutande seminarium om hur man levde i Karis på 1300-talet. Karis med kort a (red. Församlingarna är också med genom att ordna en mässa på latin den 25 oktober eftersom språket i kyrkan var latin på 1300-talet. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Kultur 29. Årets unga kulturaktör väljs av en jury som består av representanter från kulturnämnden, kulturverksamheten, ungdomsrådet samt ungdomsverksamheten. Man kommer också att ordna verkstäder i ljudoch ljuskonst för femteklassare i skolor dit fem skolor redan har anmält sig. Under året ska man undersöka närmare var detta skedde. Föreningen har också en låttävling som sträcker sig till april med final i maj. Det var ett stort slag mellan tyskarna och de röda
I kolumnen som kort och gott kallades ACS har hon reflekterat över dagsaktuella ämnen med skarp ordkonst. Men den är inte en åsiktsgren. Jag har fått höra att jag själv inte säger tillräckligt tydligt om en bok är bra eller dålig, säger Snickars. – Man skulle värpa guldägg på egen hand. – Man kan fundera på vad man bidrar till som samhällsmedlem, hur man försörjer sig och vad som intresserar en. I själva verket blir man kanske en sämre människa av att läsa, om man missförstår sin läsning eller använder den till att argumentera destruktivt. I dag står ÅA inför stora sparkrav och det finns en oro över att mindre ämnen ryker. Verken känner recensenterna kanske sedan tidigare, men Ann-Christine Snickars ser med förväntan och oro på teaterns framtid Ann-Christine Snickars har en erfarenhet som få har: i över 30 år har hon blickat ut över Åboregionens kulturliv som konstkritiker. Men läsning är en personlig sak. – Medelåldern för teaterbesökarna var lägre. Som det slentrianmässigt upprepade att läsning gör en mer empatisk. Främst är all kritik en del av det offentliga samtalet. Det blir många böcker för Snickars och samma gäller teaterföreställningar. – De var alltid stöttande och gav en råg i ryggen. I forna tider dominerades kritiken av en grupp män som tyckte att de hade rätt åsikter. Otaliga är recensionerna som läsarna fått ta del av längs med åren. – Kritik ska få vara vass och ifrågasättande. Vi såg nog allt. Litteraturen ger perspektiv. Snickars har arbetat som frilans hela sitt liv och skrivit i flera finlandssvenska tidningar och tidskrifter utöver ÅU. Pappan uppmuntrade henne att skriva från första början och även mamman läste flitigt. En kritiker ska kunna se om något är bra fast hen själv inte personligen tycker om det. Sagor skrev hon i ett blått häfte. – Det är synd eftersom de är väldigt välutvecklade vid ÅA. Det patriarkala sättet att se på hur man samtalar om litteratur har nästan försvunnit, åtminstone för tillfället. I över 30 år har Ann-Christine Snickars varit bekant för ÅU-läsarna som litteraturoch teaterkritiker. Ungas dilemma är i dag att överväga vad de ska satsa på. Uppvuxen på landet i södra Österbotten, där fritidsutbudet var begränsat, blev biblioteket en samlingspunkt särskilt för dem som inte höll på med sport. – Det var ett litet filialbibliotek, så man läste helt enkelt allt. Läsandet har funnits med Snickars nästan hela livet, även om hon inte lärde sig läsa särskilt tidigt. Arbetslöshet eller ett hårt arbetsliv var inget vi såg framför oss. – Jag valde sådana ämnen som passade mina intressen och det var lite barmhärtigare studieklimat då. Jag tycker att litteraturen finns till för att överraska. Det är skilda saker. Få har följt med Åboregionens kulturliv som hon. Filialbibliotekssyndromet återkom. Det är viktigt att ha lästeknik och kunna förstå texter. Valet att studera litteraturvetenskap och antropologiska ämnen på Åbo Akademi var lätt. Läsaren har numera fått sin röst med i laget tack vare sociala medier. Hon har uppskattat många kulturredaktörer, som Mary-Ann Bäcksbacka på Västra Nyland, Bertel Nygård på Vasabladet och Bror Rönnholm på ÅU. När barnböckerna tog slut fortsatte man med ungdomsböcker, och sedan vuxenböcker. – Det kan låta som om litteraturen borde motsvara läsarens förväntningar. FOTO:ANNINASUOMINEN Åbo ”Den publik som gick på varje föreställning, som hade vilja och råd att gå, den är redan död.” Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 30 Kultur. Kritikerrollen är i dag mer öppen, men också mer ifrågasatt. Snickars ser med oro på hur humanistiska ämnen pressas tillbaka. – Det är underligt hur läsning och vad man föredrar kan plocka fram oövertänkta uttalanden. Det ska inte blandas ihop med empati. På den tiden fanns inga utbildningar i kritik eller litterärt skapande i Åbo och vägen till kritikerrollen växte fram gradvis. Man använder sin erfarenhet, sätter verket i sitt sammanhang och lyfter fram tematik och estetik. Arbetslösheten drabbade bara industriarbetare och då fick Kekkonen ingripa. Otaliga är gångerna som hon satt sig på mjuka stolar eller hårda bänkar – men det är lika spännande varje gång. Nya brittiska dramatikers verk som Peter Shaffers ”Equus” till exempel, eller amerikanen Martin Shermans ”Bent”, som handlar om Nazitysklands förföljelse av homosexuella. Snickars minns sin egen studietid med värme. De är omistliga för en akademisk helhet och riktiga fjädrar i hatten för akademin
Han kan ingenting, inget får han gjort. . Publiken måste finnas även utan de stora, säljande satsningarna. Till exempel dyker Aino upp och försvinner. Snickars ser med förväntan och oro på teatrarnas framtid. Jokinen . Enstaka scener är intressanta. Utan Aho ingen ”Kalevala: Kullervon tarina”. I smedjan får ynglingen lära sig smida ett svärd; duktigt. Hans svaghet. Kullervo blir såld som slav till smeden Ilmarinen (också han enfaldig i den här tolkningen). Han ska döda sin fosterfar som är hans farbror. Det var dockteknik och böljande koreografi, en väldigt prima föreställning. Han uppför sig som ett djur, äter som ett djur, slåss som ett djur från början till slut. Åbo Svenska Teaters publiksiffror har gått ner mest av de finlandssvenska teatrarna under åren innan pandemin, enligt Svenska Yles granskning. FOTO:MAREKSABOGAL Kalevala: Kullervon tarina . Något hon gärna fortsätter med framöver är bland annat skrivkurserna vid arbetarinstituten. Något att vara missnöjd över. – Det finns aldrig en quick fix för någonting. Ett färskt exempel som sticker ut är Anna Hultins klimakteriemonolog ”Är det hett här”. . Filmen är påkostad men som en episk film är den tunn, liten och tråkig. Amatörteatern har alltid varit stor i Finland vilket ännu genomsyrar hela teaterlivet. ”Det finns många lovord man kunde ösa upp. Eero Aho spelar excellent fadern som försöker få pli på adoptivsonen tolkad av Elias Salonen i Antti J. Den tafatte, men ack så starka och ilskna ynglingen anses vara orsaken till alla olyckor; djuren dör, missväxt och så vidare. Krister Lindberg nyheter@aumedia.fi Påkostad men tråkig Kalevalafilmatisering Odågan. Pjäsen började klockan 19. Regi: Antti J. Den gav ett fräscht perspektiv på Kalevala. I förbifarten nämns kristendom och ryssar. För att svara på den frågan måste vi se våra dagar som en tidsepok som har vissa förutsättningar. Den publik som läste alla finlandssvenska romaner ligger också i graven. På samma ställe får han sig berättad sin historia och rymmer för att hämnas sin riktiga far. FOTO:ARKIV/PIAHEIKKILÄ s I början av pjäsen sade Hultin att hon hade tagit sin migränmedicin klockan 18.15. regissörens tolkningar är alltid nya. Så också nu. Det var ganska suveränt. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Ann-Christine Snickars fick priset till Christel Holmströms minne i samband med att Åbo författarserie firade sitt 25-årsjubileum år 2019. . Jag trodde att det hörde till monologen men i själva verket spelade hon samtidigt som hon brottade ner ett migränanfall. Den lille Kullervo överlever, adopteras och fostras av Untamo, som en egen son. Med utdraget och repetitivt berättande, om fåordiga gubbar i moderna läderdräkter (historiskt riktiga) som sägs tiga ty de döljer stora känslor. Kanske människorna i framtiden vill ha annorlunda saker och gräver fram gamla litterära klassiker, eller gör böcker som vi aldrig trodde skulle bli klassiker till klassiker. – Jag minns den första gången jag såg henne på scenen, det var i en riktigt larvig fars på Skärgårdsteatern. Man försöker ta livet av odågan; bränna honom på bål, hänga, dränka… Han är för stark. ”Utrensning”, 2012 hade däremot ett imponerande bildberättande. I naturen finns magin. – I början av pjäsen sade Hultin att hon hade tagit sin migränmedicin klockan 18.15. Pjäsen började klockan 19. Men han är stark som ett djur. Att se skådespelare växa upp och anta olika roller är roligt. Ett av de många exemplen som sticker ut är Wasa teaters nuvarande teaterchef Linda Zilliacus. I somras levererade de ytterligare en intressant uppsättning, ”Kielletty hedelmä”, Liv Strömqvist med en finsk tvist. Hans manus, nu tillsammans med Jorma Tommila fungerar inte. – Det finns många fina skådespelare i Åbo, det är överlag en ganska spännande teaterstad. Inte vad jag kan se,” skrev hon i recensionen 2019. Untamo ( Eero Aho) mördar sin bror Kalervo ( Johannes Holopainen), med familj. Egentligen är filmen en förklädd naturdokumentär. . – Den publik som gick på varje föreställning, som hade vilja och råd att gå, den är redan död. Manus: Antti J. Det är landskapen, skickligt fångade av fotografen Rauno Ronkainen som har huvudrollen. Jokinens Kalevalafilm. Allt börjar med två som är bröder som tvistar om markegendomar och fädernas arv. – Kanske människan hittar på helt nya konstformer i framtiden också. Föreställningen lever i ögonblicket och vad som helst kan gå på tok, säger Snickars. Vilka åtgärder borde vidtas. – Det är många helheter att hålla koll på. Så har det ju gått tidigare också. Att göra en lineär universell modern action om hämnd fungerar dåligt. 2/5 . Inte nu. – Det är sammanhang med människor som skriver för att de vill skriva och uttrycka sig fritt. Filmen om Kullervo handlar om hämnd; en utdragen historia om hämnd. Finland, 2026 . Hon spelade en ganska dum tjej men hon gjorde verkligen sitt allt i den rollen. I Jokinens epos om Finlands 1100-tal har han huvudrollen, fint tolkad av Elias Salonen. Jokinens vision. 2:23, F16 Recension Enstaka scener är intressanta, men som en episk film är hämndhistorien ”Kalevala: Kullervon tarina” tunn, liten och tråkig. Snickars var en av lärarna och handledarna för skrivarutbildningen Litterärt skapande som tidigare ordnades vid Åbo Akademi, och har den vägen sett författare födas. ”Kalevala: Kullervon tarina” (historien om Kullervo) är Antti J. Karaktären Kullervo omnämns, har en mindre roll, i Elias Lönnrots ”Kalevala”. Som uttrycker sig med stora svärd. Och Teaterboulage i Pargas jobbar på väldigt hög amatörteaternivå. – Det var en av de första pjäserna som regisserades av Jakob Höglund som jag såg. Jokinen, Jorma Tommila . Nya former uppstår ju med ny teknik, det händer hela tiden. Där kan vi avläsa mytologin; det mytiska som Jokinen et Tommila struntat i, i filmmanuset, i den obefintliga dramaturgin. Filmen om Helene Schjerfbeck (”Helene”, 2020) var i princip fin men dramaturgin var ojämn, fel och tråkig. Ändå upplevs han som en bifigur. . Karaktären växer inte; han är från början till slut enfaldig med kort stubin och upprepade primitiva reaktioner. Kvinnorna i samhället, i byn vid den stora sjön i Norra Karelen, nämns närmast vid namn. . Hon slutade skriva teaterkritik i höstas. Skådespelare är ett tåligt släkte. Jag trodde att det hörde till monologen men i själva verket spelade hon samtidigt som hon brottade ner ett migränanfall. Allt bekräftat av schamanen ( Ilkka Koivula). Jag minns ingenting av den utom en rollprestation av Linda som då hette Gyllenberg. Jokinen är en skicklig regissör, men ojämn. Då jag frågar om ett exempel på en föreställning som golvat henne är ”Kalevala” på Åbo Svenska Teater en pjäs hon genast kommer att tänka på. Till exempel Turun Ylioppilasteatteri har en trogen publik. Åbos kulturkoordinator Anna Edgren överräckte priset. ÅST:s resultat förbättrades dock ordentligt i år. Untamo gör allt i sin makt för att skydda odågan, som snart är vuxen, till lekamen. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Kultur 31. Dock inte de ofta återkommande, skickligt genomförda, fäktningarna utan scenerna med den karismatiska och hundraprocentiga skådespelaren Eero Aho. I rollerna: Elias Salonen, Eero Aho, Ilkka Koivula, Olli Rahkonen, Krista Kosonen, Johannes Holopainen, Janne Hyytiäinen, Ronja Orasta, Oona Airola
Utöver det spelade han två ligamatcher med herrarna och var även utlånad till Mestislaget JoKP från Joensuu i slutet av året. Alla intresserade får inte plats, enligt arrangörerna. Enligt Åbo stad hade totalt 10 374 barn och unga nyttjat förmånen innan julen 2025. . ÅU skrev om Nummelin i höstas när han precis hade spelat sina första ligamatcher med TPS. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Över 10 300 Åbobarn har utnyttjat Boostii-sedeln under första året Bild från ÅIFK:s sommarläger i Åbo. Den här säsongen spelade han tjugo matcher i TPS U20-lag där han åstadkom ett mål och tio assist. Rene Nummelins kontrakt i Tuto gäller för resten av den pågående säsongen samt nästa säsong. Han har hittills spelat två matcher matcher i Mestislaget och åstadkommit en assist. Förmånssystemet kommer att fortsätta i år, vilket han tycker är en bra sak. – Rene är en begåvad puckspelare som tar sina första steg på herrnivå. Tävlingarna i Åbo är särskilt speciella för Koski, eftersom hon är på scenen för första gången sedan hon födde barn i augusti 2025. – Han är stor, rör sig bra och spelar aktivt åt båda hållen, säger TPS spelarkoordinator Tomi Kallio i lagets pressmeddelande. Den 7 februari går evenemanget Turku Turbulence av stapeln för tredje gången i Logomo i Åbo. I ÅIFK har många idrottare fått användning för Boostii, men hur många nya idrottare som anslutit till föreningen tack vare förmånen vet inte Bäckman. Man tvingades höja föreningsavgifterna eftersom staden höjde avgifterna för användningen av allmänna idrottsplatser. Ishockeyspelaren Rene Nummelin har flyttat från TPS till Tuto. För vissa har idrottandet blivit aningen förmånligare tack vare Boostii-sedeln, men för resten har priserna antingen hållits på samma nivå eller höjts. . Boostii-förmånen är en idrottsförmån riktad till barn och unga i Åbo i åldern 7–19. – Det tog jättemycket tid att sitta och pricka in förmåner och fakturera manuellt. I TPS har han hunnit spela två matcher och gjort ett mål samt två assist. Inom crossfitvärlden omtalas paraidrottare ofta som adaptive-idrottare. Vi är glada att han blir en del av laget med ett längre kontrakt, säger Tutos huvudtränare Samuli Marjeta på lagets webbplats. Riktad till unga i åldern 7–19. . – Man måste fortsätta med det några år till för att avgöra hur bra det faktiskt fungerar. Sedan dess har den fungerat okej. Förra säsongen blev han fransk mästare med samma lag. Ytterligare finns en tävlingsserie för paraidrottare, något som introducerades för första gången vid fjolårets tävlingar. . FOTO:TUOMASHINKKANEN Åbo Evenemanget Turku Turbulence ordnas för tredje gången i Logomo. Man tävlar i lag om tre personer i skilda serier för herrar och damer. Är 160 euro för 7–11-åringar och 260 euro för 12–19-åringar. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Hockeysonen Rene Nummelin lämnade TPS för Tuto Rene Nummelin spelar i Tuto resten av säsongen. Kan användas som betalning i en förening om hobbyn pågår minst tre månader. Den 21-åriga backen är son till hockeylegendaren Petteri Nummelin. En del menade att den endast skulle gynna vissa idrottare, eftersom föreningarna var tvungna att höja sina avgifter. I ÅIFK är man medelmåttigt nöjda med Boostii-förmånen som togs i bruk i Åbo i början av förra året. . Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 32 Sport. De som drabbats mest är de idrottare som bor på andra orter, eftersom de inte är berättigade till förmånen men ändå tvingas betala de höjda avgifterna. 27-åriga Binner har den här säsongen åstadkommit 6 mål och 19 assist på 23 matcher i det franska laget. FOTO:LINNSCHÖNBERG Ishockey 21-åriga Rene Nummelin flyttade till Åbos Mestislag och TPS förstärker med back från franska ligan. En oanvänd Boostii-sedel från i fjol är inte längre giltig. Den har fungerat helt okej, säger ÅIFK:s ordförande Lasse Bäckman. Enligt Bäckman har ÅIFK:s idrottare påverkats på tre olika sätt. . – Vi har inte upplevt några skräckhistorier. Åbo För ÅIFK vållade Boostii-förmånen problem i början. Enligt honom har arbetet löpt på bra från stadens sida, och allmänheten verkar inte ha haft några stora, praktiska problem med användningen av förmånen. Genom den får ungdomarna en årlig summa pengar av staden som kan användas på idrottsaktiviteter. Leppänen), som har tävlat fyra gånger i internationella Crossfit Games och också vunnit i VM för 35-39-åringar år 2022. Det dröjde inte mer än en timme efter släppet innan de drygt 300 deltagarbiljetterna var slutsålda inför Turku Turbulence anno 2026. Katarina Pada Lagtävlingar i crossfit lockar hundratals till Åbo I Turku Turbulence tävlar över 300 crossfit-fantaster i tremannalag. Lagtävlingar i crossfit arrangeras ingen annanstans i Finland, åtminstone inte sådana som innehar Crossfitlicens. . FOTO:JACOBHJORTMAN Fakta Boostii-förmånen . En förmån för unga i Åbo med syftet att skapa möjligheter för att idrotta. Där anpassas tävlingsmomenten till paraidrottare. I Turku Turbulence deltar bland andra Åbobon och crossfitstjärnan Emilia Koski (f. TPS herrlag har skrivit kontrakt med den svenska försvararen Alexis Binner, som närmast kommer från laget Brûleurs de Loups i Frankrikes högsta liga. Innan förmånen togs i bruk fick den en hel del kritik av både familjer och idrottsföreningar. Bäckman säger att det administrativa arbetet med förmånen var väldigt jobbigt i början
. Först höll man till i den tidigare bowlinghallens utrymmen, senare flyttade man till ett utrymme i den tidigare Bock-Plasthallen. Sommaren är den lugnaste tiden på året, men hallen är i användning året om. – Alla är skickliga på nånting och vi uppskattar och respekterar varandras insatser. Från att ha spelat i ett trångt utrymme i Tommy’s Pub till det här, det är en lång resa. Carambole, spelas på ett oftast 10 fot långt bord utan fickor med tre bollar. Fantasifullt nog heter det andra laget Par Rocks 2. Pool, spelas på 7–10 fot långa bord med sex fickor. Vi är 27 medlemmar just nu och har lagt ett tak på 30 medlemmar för att alla som vill ska kunna träna och spela så mycket de vill. – I början kanske man hade en vision om hur det kunde bli på sikt, men det vi har åstadkommit så här långt slår nog de visionerna. I spelet ingår 22 bollar, 15 röda och sju färgade. . Pargas Det ska gå att spela utan att behöva boka tid för det för föreningens medlemmar. Jakobsson är speciellt glad över att flera unga spelare hittat biljarden och föreningen. Har det varit snack om snookerbord. – Det är svårt att förklara hur man blir biten av en gren, men blir man biten så blir man, skrattar han. – Vår yngsta medlem just nu är 16 år gammal och många av de yngre tränar väldigt aktivt och vill bli bättre. Föreningen firar sina 10 första år i dag i folkhögskolan i Pjukala i nuvarande och tidigare medlemmars lag. FOTO:MIKAELHEINRICHS Jesper Jakobsson har fungerat som ordförande för Pargas biljardförening ända sedan den grundades för tio år sedan. Jesper Jakobsson har varit ordförande för Pargas biljardförening sedan starten. Snooker, spelas på ett 12 fot långt bord med sex fickor. Precis som i vilken förening som helst handlar mycket om ideellt arbete. Charmen med biljard är egentligen att ha kul tillsammans, men tävlingsmomentet håller igång glöden att träna. – Vi har hunnit med väldigt mycket under de här tio åren. – Under de två första åren blev vi på riktigt bitna av biljarden och ville skapa förutsättningar att göra en allvarligare satsning. Till en början fanns ett kompisgäng som gick ihop och anmälde sig till Åbonejdens pool-liga. . Vi har flyttat ett par gånger, mångdubblat antalet medlemmar och dessutom ordnat en hel massa tävlingar. – Vi har ordnat 15 olika mästerskapstävlingar och spelat omkring 250 ligamatcher under årens lopp. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Sport 33. – Med nyckeln har man i praktiken möjlighet att träna eller spela precis när som helst. Fakta Biljardsporter . – Just nu har vi tre bord i hemmahallen och det räcker bra till med nuvarande medlemsantal. Innergården på Strandvägen 24, i Konstrahuset, blev ny hemmahall för biljardföreningen som sedan dess vuxit till sig ordentligt. – Vi försöker sköta så mycket som möjligt i egen regi för att hålla kostnaderna nere för medlemmarna. – Klart att det har snackats, men som med precis allting i föreningens regi är det majoritetsbeslut som gäller. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Biljardföreningen firar 10 år – vill inte växa för mycket ”När man blir biten, då blir man biten”, säger Jesper Jakobsson om charmen med biljardsporter. – Om vi skulle vara flera än så, kan det vara att vi borde införa någon sorts bokningssystem, men det vill vi inte. 2019 blev det igen en flytt, den här gången till en mer central adress. . Just nu finns det inte möjlighet att utvidga utan att ge avkall på något annat och det är pool vi kör all in på. . Dessutom har medlemmarna möjlighet att bjuda in utomstående spelare som betalar en engångsavgift. Han medger att det är en tacksam förening att vara ordförande för. Det ska vara fritt fram att spela när man känner för det. Allt handlar om biljarden i första hand. De vanligaste spelformerna är 8-ball, 9-ball, 10ball och straight pool som spelas med 9–15 bollar. Veckotävlingar ordnas i den egna hallen varje söndag. Då möjligheten med en egen klubblokal i Bock-Plasts gamla hall dök upp, passade vi på att grunda föreningen. Föreningen erbjuder två olika typers medlemskap, fast medlemskap och månadsmedlemskap. 2024 hade antalet aktiva som ville delta i ligaspelet vuxit till så många, att man beslöt att grunda ett lag till vid sidan om ursprungliga Par Rocks. Samtidigt har vi varit bestämda med att inte låna pengar för att täcka investeringar, utan gör investeringar enligt kassan och talkovilligheten. Glädjande många yngre har hittat biljarden. Jag ser litet av mig själv i dem, de har samma sorts glöd som man själv hade, men förutsättningarna är helt andra i dag, säger Jakobsson som själv hittade biljarden på allvar i 20-årsåldern. Förutom ligaspelet ordnar föreningen mästerskapstävlingar lokalt i olika spelformer. Egentligen till och med längre än så, eftersom grunden till föreningen lades redan några år tidigare. Den mest spelade varianten är trevallars carambole
Kvinnliga Akademiker i Åboland Välkomna på vår träff den 21 januari kl. Under resan har han turen att hitta kärleken. Filosoficaféet arrangeras av Folkets bildningsförbund. Det förändras drastiskt då Jorma får ett stort arv av en faster. Man arbetar också mycket med stereotyper, som är ett tacksamt ämne för humor. fi. FOTO:EMILIAÖRNMARK Hela teatergänget i Villa Lande. Utställningen heter ”Se djuren!”. Lördag 17.1 Svenska: Anton, Tony, Antonia Finska: Anton, Antto, Anttoni, Toni Ortodoxa: Aki, Anto, Antti, Antto, Anttoni, Toni . Rafaels roll i pjäsen är ”Lasse” – chef för Dalsbruks Bruksmuseum. Pjäsen visades för den egna skolan under julfesten och fick då bra feedback, enligt de studerande. Att tvåorna årligen sätter upp en pjäs hör till traditionerna i Kimitoöns gymnasium. FOTO:KIMITOÖNSGYMNASIUM Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 34 Dagbok. Hög igenkänningsfaktor utlovas för Kimitoöborna. – Lite nervöst är det nog, säger Emma Friman. FOTO:SIVÖSTERÅS . Anmälning senast 18.1. Pjäsen visas i Villa Lande klockan 18 på söndag och är 45 minuter lång. Pjäsen är alltid unik och författad under en valfri kurs i modersmål. . En enda övning kvarstår då ÅU:s reporter hälsar på i gymnasiet på onsdagen. . – Även om publiken inte skulle tycka pjäsen är rolig har vi i alla fall haft roligt! säger Emma om den skrattfyllda processen. På söndag är det showtime: då visar tvåorna sin pjäs Snabba cash – ”Inga får man sånhäna, man kyöper dom” i Villa Lande för allmänheten. Onsdag 21.1 Svenska: Agneta, Agnes Finska: Aune, Auni, Netta, Oona Ortodoxa: Maksim, Maksima, Max . Medlemmarna som ställer ut är Margareta Sjöblom, Elisabeth Lindfors, Janina Kaita, Haye Breider, Anne-Marie Westerlund, Simone Nadbornik, Viveca Blomkvist, Stina Ekroos-Westerlund och Siv Österås. Emilia Örnmark ÅU träffade fyra av de medverkande i satsningen ”Snabba cash”: Emma Friman, Janne Launokorpi, Ellinor Illman och Rafael Lindholm. Torsdag 22.1 Svenska: Elof, Fridolf Finska: Visa Ortodoxa: Anastasi, Nasto, Timi, Timo Solen Upp Ner Utsjoki 12:09 12:34 Karleby 09:49 15:26 Helsingfors 09:07 15:52 Jakobstad 09:48 15:29 Närpes 09:41 15:47 Kristinestad 09:39 15:49 Vasa 09:47 15:40 Åbo 09:20 16:01 Kimitoön Kimitoöns konstförenings centrumgrupp ställer ut 24 verk av nio medlemmar i Oscarsalen i Sagalund till och med den 31 mars 2026. Verken är gjorda i akvarell, pastell, olja, kol och blyerts. Humor är en ganska svår genre, hur lyckas ni med det. Ellinor Illman trivs inte speciellt bra på scenen, så hon har i stället åtagit sig rollen som en av ljudoch ljusfixarna. Karaktären Jorma beskrivs som en fattig man som lever livet. Mera information om filosoficaféet finns på FBFs webbsida: www.fbf. . Nervositet blandas med förväntan. . 19, då vi har medlemsmöte tillsammans med Svenska Bildningens Vänner r.f (SBV) och får träffa författaren Maria Turtschaninoff. I pjäsen får bland annat bruksaren från Bryyke (Dalsbruk) men den kännspaka dialekten plats, liksom Västanfjärdsbon som ”mojnar” på alla och bor i ödemarken. Huvudrollen som ”Jorma” som storyn kretsar kring, har Janne. . Liksom titeln redan skvallrar om är det lokalt, dialektalt och humoristiskt. Måndag 19.1 Svenska: Henrik, Henry, Henrika, Henrietta Finska: Heikki, Henna, Henni, Henri, Henriikka, Henrik, Henrikki Ortodoxa: Kari, Karri, Makari, Onni . . Emma spelar en av huvudrollerna: den gnälliga mamman. Söndag 18.1 Svenska: Laura Finska: Laura Ortodoxa: Ahvo, Kiril, Kirilä, Ohvo . Då kan man inte backa ur, säger Rafael Lindholm. 16 januari 2026 · Vecka 3 Veckans namnsdagar . – Det rullar nog på sedan efter en stund, säger Janne Launokorpi. 040 7691286) tar emot anmälningar. Filosoficaféet hålls kl. . ÅU ”Se djuren!” till och med slutet av mars i Sagalund Utställningen ”Se djuren!” visas i Sagalund till och med slutet av mars. Då talar filosof Camilla Kronqvist om temat ”Om behovet att avstå”. Men enligt de fyra jag träffar är kursen så populär att hela klassen på 24 studerande har valt den. Harriet Nyback-Alanen (tel. . Fredag 16.1 Svenska: Gudmund, Germund Finska: Ilmari, Ilmo Ortodoxa: Eira, Erja . Plats: Reuterska huset, Henriksgatan 9. – Din plats på Kimitoön kommer att vara representerad, vågar Rafael utlova. Filosoficafé på söndag Söndagen den 18 januari är det filosoficafé i Åbo. Från idéer skapas scener, repliker och karaktärer som sedan finjusteras många gånger under processens gång. – Vi har brainstormat mycket och utbytt idéer, säger Ellinor. Inträdet är fritt och alla varmt välkomna! Föreningar Gymnasiets tvåor bjuder på humor och lokal dialekt Kimitoön Kimitoöns gymnasium visar sin egenförfattade pjäs ”Snabba cash” för allmänheten i Villa Lande på söndag. 17.15–19 i Historiesalen i Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo. Tisdag 20.1 Svenska: Sebastian, Fabian Finska: Sebastian Ortodoxa: Jehki . Lite pirrigt börjar det bli för teatergänget i Kimitoöns gymnasium. – Det är nog bara att göra vad man ska göra sen på scenen. Han utforskar då Kimitoön med alla dess egenheter i jakt på ett ställe där han kan bosätta sig. Hjärtligt välkomna! .
Högre. Pengarna är en del av 600 000 euro som totalt beviljas till fyra olika forskningsgrupper vid Åbo Akademi och Åbo universitet. Allt är påhittat. Men vänta, 20. Som vänlig inbjudan meddelas att jordfästningen äger rum lördagen den 24.1.2026 kl. Vi bygger hus, städer, formar landskap, odlar jorden. Jag är odelbar. Marknaden. Nej inte trettonde januari (det är tjugondag Knut). Efter jordfästningen minnesstund i församlingshemmet. Efter gravläggningen är alla välkomna till minnesstund i S:t Henrikssalen, Österlånggatan 42. åker julen ut. Epifania. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Kyrkan i byn. För att vi (så fria vi är) ska kunna vara tillsammans behöver vi gemensamt strukturera tid och rum. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 15 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Vad. Veckar tidens flöde i veckor, mån(ad)er, år. 11.00 i Nagu kyrka. Vardag och helg. Tel. Åbo svenska församling Döpta Ava Monica Arvilahti, Valentin Vilhelm Demasör, Elmer Kaj Valdemar Liljeström . De övriga grupperna som får pengar är alla baserade vid Åbo universitet. Claus Terlinden . Historien är egentligen mycket mera komplicerat än så. Vi hör och gör tillsammans, behöver varandra, på gott och ont, är samhälle, sammanhållna av många omständigheter. Som all bra poesi. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Också det är ett rabbit hole.) Samtidigt: ingen av oss är en ö, som John Donne sa. Sommar, vinter, sådd och skörd. Man kommer också att kunna formulera åtgärder för att stärka ramverket. Kan inte jag bara fira vad och hur och vem jag vill. senast 20.1 som sms till 044 971 2625. Det handlar om individen och gemenskapen. Skapar strukturer som gynnar vem vi är och blir. 108 109 113 114 104 103 117 118 119 DÖDA Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Är inte allt det där bara påhittat. Allt levande är en vild blandning av frihet (= individ) och betingelse (= samhälle, gemenskap, ekosystem). . För ÅA-projektet möjliggör pengarna en grundlig genomgång av stadens ramverk mot korruption. FOTO:PRESSBILD Åbo ÅA-forskarna Elina Pirjatanniemi och Catharina Groop och deras forskningsgrupp forskar i Åbo stads arbete mot korruption. Mycket av det som kallas kyrka har sina rötter i detta mönsterskapande. 6 januari. Altar och härd. Med tre vise, astrologer från öster. Det är viktigt att kommunerna engageras i arbetet mot korruption, säger Groop. Den dagen har kanske nån gång i tiderna varit det första julfirandet. Vi bygger hus, städer, formar landskap, odlar jorden. Du är en individ. Råddar med klimatet. Tel. Vår käre Stig-Göran Johannes Huldén * 11.08.1946 Karleby † 23.12.2025 Åbo Djupt sörjd men i tacksamt minne bevarad Eivor Maria Anders o Vet Mikael o Sara, Linn, Emil Tack för din kärlek, för ljusa minnen Du stannar för alltid i våra sinnen Vila till vindarnas smekande sång I den eviga grönskans fång Tack för din trygghet och tid Vila i underbar frid Jordfästning lördag 24.1.2026 kl 14 i Uppståndelsekapellet. O.s.a. . För: strukturerar vi inte själva är det nån annan som gör det åt oss. Veckar tidens flöde i veckor, mån(ad)er, år. Jag vägrar köpa fastlagsbulle eller Runebergstårta innan det ens har blivit februari. Finska församlingar i Åbo och S: t Karins Döpta Edvard Lars Aatos Palosaari, Alice Claudine Chang Degeilh, Minerva Rauha Elina Niiniviita, Aamu Maria Lilian Almi, Onni Janne Juhani Hongisto, Eelis Akseli Vilen, Sini Aurora Kauko, Leo Juhani Antero Naumanen, Minea Saga Susanna Pulkkanen, Lukas Tuomas Thurén, Roosa Emilia Arfman, Jan Micael Heimo, Atte Elmeri Kipinoinen, Tyyne Tellervo Lumikko, Niilo Väinö Kalevi Mäkilä, Nooa Toivonen, Oskari Elliot Verho, Elli Aura Hannele Virtanen, Eelis Matteo Aho, Pilvi Katariina Laiho, Linus Erik Mikael Strömbäck, Helmi Matilda Tuominen, Elias Rikhard Nyman, Bea Amanda Aleksandra Pettinen, Elea Anna Emelia Välilä Döda Lauri Juhani Astola 79 år, Elsi Marjatta Himberg 98 år, Matti Akilles Sundelin 91 år, Eero Johannes Virtanen 91 år, Ulla Maria Hyvärinen 89 år, Pertti Emanuel Wiss 88 år, Matti Kalervo Lehtonen 86 år, Esko Kalervo Sihvo 80 år, Mika Aulis Luomala 49 år, Anna-Liisa Nummelin 98 år, Hilja Helena Nurmi 98 år, Liisa Maria Heinonen 96 år, Virpi Elisa Pesonen 87 år, Veikko Kullervo Vaittinen 87 år, Marja Liisa Niemi 81 år, Timo Antero Viinanen 67 år, Kaija Sisko Laakkonen 92 år, Viljo Kalevi Sorjonen 88 år, Marja-Liisa Niemi 80 år, Olavi Einari Aaltonen 53 år, Sirkku Sinikka Nummelin 96 år, Aili Maria Haapala 93 år, Kalle Armas Simola 91 år, Hilkka Helena Hänninen 90 år, Anneli Marjatta Raitio 88 år, Ulla Katriina Hämäläinen 80 år, Markku Veijo Juhani Hakkarainen 75 år, Pertti Kalervo Manninen 73 år, Matti Armas August Hyrynsalmi 72 år, Kari Juhani Rannikko 65 år, Jalmari Haikonen 89 år, Anja Elisabet Savikangas 89 år, Aarne Juho Kustaa Tienari 74 år, Päivi Talvikki Mattila 70 år, Erkki Antero Ketonen 82 år, Voitto Kalervo Tuominen 85 år, Leena Sinikka Vuori 81 år, Mirja Hellevi Hiiri 81 år, Tuula Sinikka Kontto 80 år, Jukka Väinö Heikki Terävä 76 år. Men sedan: du är ingen ö. Tjugondag Knut En forskningsgrupp vid Åbo Akademi som leds av professor Elina Pirjatanniemi och projektforskare Catharina Groop beviljas 150 000 euro för sitt forskningsprojekt om att förhindra korruption på lokalpolitisk nivå. Den infaller 20 dagar efter jul. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Dagbok 35 Vår kära faffa och gammelfaffa Bjarne Johannes Fredriksson * 24.3.1936 † 11.12.2025 Älskad, saknad Dan, Kevin, Sofia, Josefina och Felicia Elvira Släkt och vänner Låt oss minnas de soliga dagar, då sorg och smärta fjärran var. Advent, jul och påska (och däremellan kommer fasta.) Stora helger har man försett med en oktav (= den åttonde). (För otåliga: den 13 januari är namnsdag för Knut. Profant och heligt. Du kan kolla på Wikipedia.) Tillvaron, rumtiden är ett flöde som är fritt och som samtidigt formas beständigt. En vecka senare återkommer man till samma tema, men på back beat, på en annan nivå. Vem bryr sig, egentligen. De utvalda forskningsprojektens ämnen baserar sig på Åbo stadsforskningsprogram 2022–2025 och Åbos borgmästarprogram 2025–2029. Var det inte den 13 januari. Sommar, vinter, sådd och skörd. (Det är det ordet ’individ’ betyder. Julens oktav är nyår. Råddar med klimatet. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi ÅA-forskare får 150 000 för korruptionsforskning Elina Pirjatanniemi och hennes forskningsgrupp får 150 000 euro för sitt forskningsprojekt om korruption. Om att ingen annan kan vara jag. (Båda är dagar utan namnsdag!) Och så trettondag. Som allt levande. Från församlingarna s Allt levande är en vild blandning av frihet (= individ) och betingelse (= samhälle, gemenskap, ekosystem). – Det här är en viktig process för staden och något som i slutändan gynnar alla kommuninvånare. Hur vill vi ha det. 9–16.30 och lö enl. Krönika ... Forskningsprojekten genomförs under åren 2026–2027. Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!. I bästa fall kan kyrkoår och liturgi, heliga platser och tider hjälpa oss att orientera oss i tid och rum, kropp och själ, tillvaron och den villervalla vi kallar samhället. Fri att välja och vara. PS. överensk. Next level. Enkel blomsterhyllning. Sammanlagt sökte 38 forskningsgrupper. Vi människor tar upp flödet, finner och formar rytmer, mönster. Djupare. Pengarna delas ut av Åbo stad, Åbo Akademi, Åbo universitet och Länsi-Suomen yleishyödyllinen asuntosäätiö. Kapitalismen. Låt oss minnas de glädjedagar, då vi tillsammans var. Forskningsgrupperna valdes utifrån en öppen ansökan av en jury bestående av representanter från alla finansiärer. Och dess oktav är just Knutdagen. Fågeln i sitt bo. Målen med forskningen är bland annat att analysera Åbo stads arbete mot korruption, studera korruptionsmedvetenheten bland anställda och förtroendevalda samt att stöda stadens arbete med riskanalys och -hantering. – Det gläder oss stort i och med att man prioriterar frågor kring integritet. Visst
Samarbetet inleddes vid årsskiftet. – kl. Ti 20.1 kl. Ti 20.1 kl. 14.15 Andakt på Regnbågen, Janette Lagerroos. Bäck (pred), Nykvist (lit), Knuts-Söderlund, Danielsson, Söderlund. Terminsstart. Gudstjänstgrupp Ester medverkar. Det betyder att bortkomna hundar och andra sällskapsdjur tas emot vid Åbo stads hittedjursmottagning. Kyrkkaffe. 17 Kyrklandets diakonikrets i Pargas församlingshem, Jeanette Enkvist. 15 Prästgårdskaffe, träff för daglediga med eftermiddagskaffe, samtal och andaktsstund. Sö 18.1 kl. Den rätta lösningen hittas här intill. 10 Högmässa i Pargas kyrka, Pär Lidén, Brita Holmström. 12-12.15 Lunchmusik med Ensemble MMXX, Domkyrkan. Det finns bara en rätt lösning. 12 Högmässa, Domkyrkan. tis 20.1 kl. 10–12 Familjecafé i Hyddan. 13.30 Malmens diakonikrets i Pargas församlingshem, Linnéa Villanen. ons 21.1 kl. Sö 18.1 kl. Ti 20.1 kl. 10–12 Familjecafé i Hyddan. Andra söndagen efter trettondagen Jesus uppenbarar sin gudomliga kraft Bönsöndagen för kristen enhet. Vi planerar vårterminen. Förändringar är aktuella gällande omhändertagandet av hittedjur på Kimitoön. – kl. Ett upphittat djur tas om hand i 16 dagar. 18 Tyst meditation, Aurelia. . Efter det kan en ny ägare bli aktuell. I samarbete med Folkhälsan i S:t Karins. Liksom gällande besök på hittedjursmottagningen i Brusaby måste man höra av sig på förhand. tor 22.1 kl. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Nytt system för hittedjur på Kimitoön Upphittade hundar på Kimitoön tar Åbo djurhem emot, medan Axxell Brusabys hittedjurshem i Kimito fortsättningsvis tar emot upphittade katter. 13.45-15 Gudstjänstgruppernas vårplanering, Domkyrkan. Sö 18.1 kl. 9.30-11.30 Familjecafé, Papinholma församlingshem. Fr 16.1 kl. Sö 25.1 kl. Varje siffra får förekomma bara en gång per rad, kolumn, ruta. 13 Högmässa i Iniö kyrka, Marith Leppäkari-Lindberg, Robert Helin. Sö 25.1 kl. Men om det är en katt vänder man sig till Brusaby. . 18 Kvällsmässa i Houtskärs kyrka, Janette Lagerroos, Uma Söderlund. 9.15-12 Familjecafé, Aurelia. . Anne Sjökvist från hörselförbundet: Om hörsel och åldersnedsättning. . 13-14.30 Café Orchidé, Aurelia. FOTO:ANNINASUOMINEN Kimitoön Kommunen samarbetar fortfarande med Axxell Brusaby, men sedan årsskiftet också med Åbo stad. . 17.30-19.30 Familjeskoj, Aurelia. . 11–12.30 Café Tillsammans i Pargas församlingshem. 18.45 Pargas kyrkokör övar i kyrkan. Barnhörna. Frivillig avgift till förmån för insamlingen Gemensamt Ansvar. . Utöver dessa två aktörer samarbetar Kimitoön med djursjukhuset Vettori i Reso då det kommer till omhändertagande och vård av hittedjur. Dagens gäst: Irene Erkko, kaplan i Nagu. Från Kimitoöns kommun säger man till ÅU att det här är ett behövligt kompletterande system, eftersom Brusaby inte kan ta emot alla hittedjur. . kl. 11.30-13 Brunch för alla, Aurelia. Där framkommer också var djuret hittats. . Fr 23.1 kl. kl. To 22.1 kl. Mer info fås av mia.back@evl.fi. 18 Kvällsmässa i Pargas kyrka, Sara Grönqvist, Robert Helin. kl. 19-20 Stillhetens yoga, Uppståndelsekapellet. Må 19.1 kl. FOTO:PIXABAY Fakta Om du hittar ett djur som kommit bort . Om ägaren inte nås publiceras en annons på djurhemmets Facebooksida. – kl. Varje rad (vågrätt), kolumn (lodrätt) och 3 x 3-ruta ska innehålla siffrorna 1–9. kl. . Nyttiga länkar: Axxells hittedjursmottagning och Åbo djurhem. mån 19.1 kl. Om man hittat eller tappat bort ett djur kontaktar man alltså djurhemmet i Åbo. 13.30-16 Barnhålan för åk 3-6, Aurelia. – kl. Men gällande katter fungerar fortfarande det tidigare avtalet med Axxell Brusabys hittedjursmottagning i Kimito. . kl. . Källa: Kimitoöns kommun Åbo stads hittedjursmottagning finns på Gamla Tammerforsvägen. Kantor Hanna Lehtonen avtackas i samband med högmässan. 13.30-17.30 Ungdomshålan, Aurelia. Till verksamhetsområdet hör sedan tidigare Aura, S:t Karins, Gustavs, Lundo, S:t Mårtens, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pemar, Pargas, Pöytis, Reso, Rusko, Sagu, Tövsala, Vemo och Åbo, enligt Åbo stads sajt. 11 Gudstjänst i Korpo kyrka, Janette Lagerroos, Uma Söderlund. . 11 Gudstjänst i Houtskärs kyrka, Irene Erkko, Uma Söderlund. Jourhavande veterinär kan kontaktas för akut djurvård ifall djurhemmet inte kan nås. Åbo stads hittedjursmottagning finns på Gamla Tammerforsvägen i Åbo, nära Metsämäki travbana. . Om djurhemmet är stängt kan du anmäla om det upphittade djuret till polisen. 14 Psalmsång på Fridhem, Uma Söderlund. Avlivning kan komma på fråga av djurskyddsskäl. Fr 23.1 kl. 15 Pensionärsträffen i Korpo församlingshem. 14–16 Kaffebaren i Nagu kyrkas lillkyrka. Kontakta Åbo djurskyddshem (Axxell Brusabys hittedjursmottagning ifall det är en katt). On 21.1 kl. För dig som är med i en gudstjänstgrupp, som vill komma med i en gudstjänstgrupp eller som är nyfiken på vad en gudstjänstgrupp gör. 17 Veckobön i Agricolakapellet, Linnéa Villanen. Sö 17.1 kl. kl. Sudoku 6 7 3 8 5 7 3 5 9 8 7 3 1 9 4 9 1 5 4 7 4 7 9 1 4 6 5 1 6 3 © Bulls 9 4 2 6 8 7 3 5 1 8 5 6 1 3 2 7 9 4 1 3 7 5 4 9 8 2 6 7 8 5 3 6 1 9 4 2 2 9 1 4 7 5 6 8 3 4 6 3 2 9 8 5 1 7 6 2 4 9 5 3 1 7 8 3 7 9 8 1 4 2 6 5 5 1 8 7 2 6 4 3 9 © Bull s . Djurskyddshemmet tar emot djur bara enligt överenskommelse. Kommunen inleder nämligen samarbete med Åbo stads hittedjursmottagning, enligt kommunens sajt. . . Kantor Hanna Lehtonen ger över dirigentpinnen åt församlingsmusiker Robert Helin. Medel Fredag16januari2026 Åbo Underrättelser 36 Dagbok KYRKLIGT ÅBOLANDS PROSTERI sön 18.1 kl. Mera sudoku på www.abounderrattelser.fi. kl. 10 Högmässa i Pargas kyrka, Otto Lindén, Hanna Lehtonen
010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Amiralitetsgatan 5, planläggningsarkitekt Anna Solin Hertig Johans parkgata 18 och 20, planläggningsarkitekt Anna Solin Flygarvägens omgivning, planerare Miro Pietilä Oravais strandpark, planläggningsarkitekterna Miska Laine och Netta Peippo Rapparevägen 3, planläggningsarkitekt Oksana Lebedeva Suovavägen 3, planerare Lauri Aantaa Åbo 17.1.2026 STADSMILJÖN KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). vån, 20100 Åbo 02 232 5309. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. – Staden har sagt att vi får vara kvar till våren, sedan rivs huset. 9–15 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). Just nu finns cirka 60 djur i djurhemmet, största delen av dem är katter. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Annan service som rör djurens välmående och förebyggande vård ska också kunna ordnas i katthemmets nya lokaler. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN Garagedörrar Tel. 02 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi ADVOKATBYRÅER DIVERSE Inbjudan till ett invånarmöte om detaljplanen och detaljplaneändringen för Gamla Ravattulavägen 155-179 Invånarmötet om detaljplanen och detaljplaneändringen för Gamla Ravattulavägen (plan nr 14/2024) ordnas i form av en planläggningspromenad måndag 9.2.2026 kl. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 Läkare som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Välkommen! Förslaget till detaljplan är framlagt 15.12.2025–15.2.2026 i stadsmiljöns entréhall på adressen Puolalagatan 5, 3 våningen mån–fre kl. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. myynti@autotalliovimyynti.fi LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 Stora och små dörrar KUNGÖRELSER ADVOKATBYRÅ Lindberg & Co Ab Slottsgatan 9 D, 20100 Åbo . Tusentals får hjälp varje år, övervägande katter men också andra djur som hundar. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändringar Stadsdelen IX, tomterna 1 och 6 i kvarter 6 samt del av gatuområdena för Amiralitetsgatan och Mätaregatan 1 och 3a (plan nr 22/2025) Amiralitetsgatan 5 Stadsdelen Hamnen, delar av tomterna 27 och 35 i kvarter 7 samt en del av Hamngatan, adresserna Hertig Johans parkgata 18 och 20 (plan nr 29/2025) Hertig Johans parkgata 18 och 20 Stadsdelen Flygfältet, kvarteren 4, 6, 9, 10 och 11 samt tomt 3 i kvarter 8, adresserna Flygarvägen, Flygstationsvägen, Moisiovägen, Luftvägen, Aerovägen, Aerogränden, Flygfraktsvägen och Pilotvägen (plan nr 25/2025) Flygarvägens omgivning Stadsdelen Pansio, tomterna 1-4 i kvarter 14, en del av tomt 3 i kvarter 38, en del av Artukais gård 853-403-1-24, och delar av inlösningsenheterna ”Hamnområdet”, 853-403-1-8, 853-417-1-5, -17, -18 och -19, adresserna Oljegatan 1, 3 och 5, Pansiovägen (planbeteckning 12/2025) Oravais strandpark Stadsdelen Mälikkälä, tomt 2 i kvarter 34, adressen Rapparevägen 3 (plan nr 28/2025) Rapparevägen 3 Stadsdelen Kastu, tomt 3 i kvarter 21, adressen Suovavägen 3 (plan nr 18/2025) Suovavägen 3 Meddelanden om anhängiggörandet av detaljplaneändringen och programmen för deltagande och bedömning är framlagda i stadsmiljöns entréhall på adressen Puolalagatan 5, 3 våningen mån–fre kl. På ett par veckor har man fått in 6 000 euro. Katterna, som i skrivande stund är 60, får bo kvar i huset på Ilpoisvägen till våren. 9–15. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. sv/fi 050-529 2013. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 Läkare som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 Läkare som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Det finns ett nytt alternativ, men avtalet är inte helt klart ännu, säger verksamhetsledare Sari Pesonen. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Den verksamheten fortsätter man också med på Gamla Tammerforsvägen i samarbete med staden. Våra stödformer: • Forskningsstipendier • Doktorandstipendier • Postdoktorala reseoch vistelseunderstöd • Forskningsrelaterade reseunderstöd • Litteraturutgivning för forskare • Antroposofiska fortbildningsoch projektstipendier Mer information angående ansökningar finns på stiftelsens hemsida www.gyllenbergs.fi INDUSTRIDÖRRAR Tel. Just nu finns cirka 60 djur i djurhemmet, största delen av dem är katter. Föreningen har skött hemlösa, utkastade och hjälpbehövande djur i huset på Ilpoisvägen i Peltola i snart sju år. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Framlagda Ändring av tiden för offentlig framläggning, detaljplaneändring Gamla Ravattulavägen 155–179 Förslag till detaljplan, detaljplaneändring samt tomtindelning; Stadsdelen Hallis, en del av Kvarntomteparken, ett område som saknar detaljplan, kvarter 43 som bildas samt anslutande gatu-, parkstigsoch rekreationsområden, adresserna Gamla Ravattulavägen 155–179 och Mjöllårsgatan 12 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155–179 kungjordes och är offentligt framlagt 15.12.–27.1.2026 Tiden för offentlig framläggning av förslaget till detaljplaneändring Gamla Ravattulavägen 155–179 har förlängts till 15.2.2026. Deltagarna uppmanas att klä sig enligt väder. Ett möte för allmänheten gällande ändringen av detaljplanen ordnas den 9.2.2026, efter vilket det reserveras möjlighet för de delaktiga att lämna in anmärkningar. 16.0017.15 i planområdet i ändan av Mjöllårsgatan, på adressen Mjöllårsgatan 12 och Gamla Ravattulavägen 179. Åbo djurskyddsförenings verksamhet måste flytta eftersom staden planerar ett bostadsområde i området. Djurskyddsföreningen samlar just nu in medel för att förverkliga planerna på den nya lokalen. Annina Suominen Åbo Underrättelser Fredag16januari2026 Dagbok 37 STIPENDIER § Tavastgatan 28, 20700 Åbo | 02 232 2199 office@juridic.net | www.rattstjanst.com ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB VH Bertil Zetter, Jur.mag. FOTO:ANNINASUOMINEN Katthuset i Åbo måste flytta från Ilpoisvägen Åbo Alternativ finns. Martina Snåre, Byråchef Jaana Andersson VÅRDTJÄNSTER 02 242 2200 info@laineenkare.fi Kristinegatan 2 b A 2, Åbo Köpmansgatan 10, Pargas www.laineenkare.fi KOSTNADSFRI RÅDGIVNING 30 min JURISTBYRÅER ANSÖKNINGSTIDEN ÄR 24.12.2025 – 31.1.2026 Ansök om understöd för medicinsk forskning Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse stöder medicinsk forskning inom psykosomatik med fokus på psykets betydelse för fysisk hälsa och en helhetssyn på människans välbefinnande. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. I kraft Godkänd detaljplaneändring samt godkända tomtindelningar och ändringar av tomtindelning Stadsfullmäktige godkände 27.10.2025: Stadsdelen Luolavuori, tomt 4 i kvarter 45, adressen Peltolavägen 3 (plan nr 10/2022) Petreliusporten Ovannämnda plan, tomtindelningar och ändringar av tomtindelning träder i kraft genom denna kungörelse 17.1.2026. Invånarna kan lämna in anmärkningar om planförslaget före 15.2.2026. Du kan delta i promenadoch diskussionsmötet flexibelt, och du kan ställa frågor om planeringen av detaljplanen och promenera runt i området som ska planläggas. Där utvidgas också verksamheten då Lundo och Nystad ska börja köpa de lagstadgade tjänsterna att ta hand om omhändertagna husdjur av Åbo stad. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Katthuset i Åbo flyttar. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. vån, 20100 Åbo 02 232 5309 Läkare som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Sedan är det ny adress som gäller. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. 010 273 8000 Kalle Arve Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Katri Puijola, spec.stud. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. 9–15 och på internet, www.turku.fi/sv/ kungorelser. sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 som betjänar på svenska Tandläkare som betjänar på svenska Kirurgi, magoch tarmsjukdomar Arto Rantala Terveystalo Pulssi 09 0030000 Kirurgi, ortopedi Terho Kainonen Mehiläinen NEO 010 41400 Kirurgiska sjukdomar Markku Mäkinen Terveystalo Pulssi 030 6000 Ögonsjukdomar, starroperationer Jari Mäkinen Silmäsairaala Turku 010 190 201 Internmedicin Robert Paul Aava Åbo Hansa 010 380 3850 Dan Holmbäck DentÅ, Köpmansgatan 4, Åbo 020 1123 000 Emma Hirvikangas Hammas Mehiläinen Åbo, Köpmansg. Hammaslääkärikeskus Elegant 02 233 0000 Meritalon Hammaslääkärit Hantverkaregatan 4a, 4. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. Föreningen omhändertar också skadade vilda djur
LÖPER BRA NR 22 TENN I KEMIN MURKNA RÄKNAS MED ALLDENSTUND LIMABORNA DEGIG ÄR PETTER EN BAKSPRUTA EN DORIS KÄNNER DU TILL FÖRFATTAREN OCH NÅGOT AV HANS VERK. BOS TAD RYM DFIL M FRÅ N 19 82 B MÅL ARSLÄ KT I NL BOT AR H E 13 L A R KAN SKÄ MT BOL LGRI P D R A S Ö S T E R UND ERRÄT TEL SE LÄC KER A V I ÅNG RAT HUV UDDEL Å 2 T R A T TOP PAS MÄS TARE PÅ HOR N. H DEN HAR KUL A O ÄR VÄL DE MED KRU T V I T A L A B O H E M E R INDOL ENT MOR OT L A T MJÄ LL M Ö R KRY SSHJÄ LP. BOSTAD RYMDFILM FRÅN 1982 MÅLARSLÄKT I NL BOTAR KAN SKÄMT BOLLGRIP UNDERRÄTTELSE LÄCKER ÅNGRAT HUVUDDEL TOPPAS MÄSTARE PÅ HORN. ATO M N Å LED NIN G S L A N G A V G R U N D E N NAM N PÅ STA DEN DÄR G URT YP HÅL LA LÅD A Å SLÅ R VAD TJE JNAM N O E N S E TÅN G REV OLVER MAN A L G HUV UDSAK BLI R TAG NA L U V A M O D E L L FYR A I LEK EN FUL LTRÄ FF K N E K T A R VÅR DEL D LÄS ER GLE NN. © B ulls BLI R BLÅ STA O KAN UR VAR A A GÅR VÄL ÅT SID AN MIN DRE VIK TIG T 8 E VÄR KA ILS KET AVG ÅR PÅ KVÄ LLE N HAM N VID ÖRE SUN D T U B O R G SÄD ESSPR IT G I N PRA GBOR . SKU RBOR STE M I S T E L SJÖ GRÄ SET I G A L A N T A ISR ÄNN A STR UNT PRA T O N A MÅS TE DET SOM SKA BLI BÄT TRE STR ÖM MIN GSPLA TS. K A S LÖP ER BRA R A L L NR 22 TEN N I KEM IN T I 10 T A N MUR KNA RÄK NAS MED M Ö G L A ALL DEN STU ND LIM ABOR NA D DEG IG M O S I G ÄR PET TER EN R A P A R T I S T M A S A R N 4 A BAK SPR UTA S P R I T S EN DOR IS D A Y KÄ NN ER DU TIL L FÖ RFA TTA REN OCH NÅ GO T AV HA NS VER K. SLAG KÄNT MUSEUM I NY TYDER PÅ ANOR LITET HUS AVVIKELSEN NJUTA MISTAS FRÖVERK DREVA SCHWEIZISK SKIDORT KAN MINDRE MISSAR GNIDA KAN KNOTT ERFAREN RÖ ÖVERDRIVET ARTIGA PÅ SÅ VIS! OVAN KYSS. SKU RBOR STE M I S T E L SJÖ GRÄ SET I G A L A N 9 T A ISR ÄNN A STR UNT PRA T O N A MÅS TE DET SOM SKA BLI BÄT TRE STR ÖM MIN GSPLA TS. VÅRD PRARRANGEMANG PARKER GRÖNSAKSSOPPA A I IPA NEDERLÄNDSK STAD ÄR OLIKA AMPER BLIR UTSTRÄCKT KAN INTE LITEN. 6 V I R T U O S VÅR D PRARR ANGEM ANG A N S PAR KER GRÖ NSAK SSOP PA O A S E R A I IPA A L E NED ERLÄN DSK STA D ÄR OLI KA E M M E N AM PER BLI R UTSTR ÄCK T K Ä R V KAN INT E LIT EN. ATO M N 1 Å LED NIN G S L A N G A V G R U N D E N NAM N PÅ STA DEN DÄR G URT YP HÅL LA LÅD A 7 Å SLÅ R VAD TJE JNAM N O E N S E TÅN G REV OLVER MAN A L G HUV UDSAK BLI R TAG NA L U V A M O D E 14 L L FYR A I LEK EN FUL LTRÄ FF K N E K T A R VÅR DEL D LÄS ER GLE NN. H DEN HAR KUL A O ÄR VÄL DE MED KRU T V I 3 T A L A B O H E M E R INDOL ENT MOR OT L A T MJÄ LL M Ö R KRY SSHJÄ LP. SLA G G A S T KÄN T MUS EUM I NY T TYD ER PÅ ANO R A F LIT ET HUS AVV IKEL SEN T O R P NJU TA MIS TAS M Å G S T A A D FRÖ VER K DRE VA O F O G SCH WEI ZIS K SKI DOR T E N G S T R Ö M KAN MIN DRE MIS SAR GNI DA G N O KAN KNO TT ERFAR EN RÖ Ä R R A D ÖVE RDRI VET ART IG A PÅ SÅ VIS ! OVA N KYS S. BLIR BLÅSTA KAN UR VARA GÅR VÄL ÅT SIDAN MINDRE VIKTIGT VÄRKA ILSKET AVGÅR PÅ KVÄLLEN HAMN VID ÖRESUND SÄDESSPRIT PRAGBOR. Kulturkrysset Lö sn in ga r Kryptot Madoku lättare X-doku svårare MISSA INTE KULTURKLUR NÄSTA VECKA! Kulturklur Krypto Lö sn in ga r Madoku lätt X-doku svår Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 38 Knep & Knåp. © B ul ls BLI R BLÅ STA O KAN UR VAR A A GÅR VÄL ÅT SID AN MIN DRE VIK TIG T E VÄR KA ILS KET AVG ÅR PÅ KVÄ LLE N HAM N VID ÖRE SUN D T U B O R G SÄD ESSPR IT G I N PRA GBOR . K A S LÖP ER BRA R A L L NR 22 TEN N I KEM IN T I T A N MUR KNA RÄK NAS MED M Ö G L A ALL DEN STU ND LIM ABOR NA D DEG IG M O S I G ÄR PET TER EN R A P A R T I S T M A S A R N A BAK SPR UTA S P R I T S EN DOR IS D A Y KÄ NN ER DU TIL L FÖ RFA TTA REN OCH NÅ GO T AV HA NS VER K. BOS TAD RYM DFIL M FRÅ N 19 82 B MÅL ARSLÄ KT I NL BOT AR H E L A R KAN SKÄ MT BOL LGRI P D R A S Ö S T E R UND ERRÄT TEL SE LÄC KER A V I ÅNG RAT HUV UDDEL Å T R A T TOP PAS MÄS TARE PÅ HOR N. SLA G G A S T KÄN T MUS EUM I NY T TYD ER PÅ ANO R A F LIT ET HUS AVV IKEL SEN 5 T O R P NJU TA MIS TAS M Å G S T A A D FRÖ VER K DRE VA O F 12 O G SCH WEI ZIS K SKI DOR T E N G S T R Ö M KAN MIN DRE MIS SAR GNI DA G 11 N O KAN KNO TT ERFAR EN RÖ Ä R R A D ÖVE RDRI VET ART IG A PÅ SÅ VIS ! OVA N KYS S. Fyll i de tomma rutorna så att siffrorna 1–9 finns med i varje vågrät och lodrät rad, samt i varje markerad box med nio rutor. ATOM LEDNING NAMN PÅ STADEN DÄR URTYP HÅLLA LÅDA SLÅR VAD TJEJNAMN TÅNG REVOLVERMAN HUVUDSAK BLIR TAGNA FYRA I LEKEN FULLTRÄFF VÅRDELD LÄSER GLENN. De grå rutorna i Madoku och X-doku ska också innehålla siffrorna 1–9. SKURBORSTE SJÖGRÄSET ISRÄNNA STRUNTPRAT MÅSTE DET SOM SKA BLI BÄTTRE STRÖMMINGSPLATS. V I R T U O S VÅR D PRARR ANGEM ANG A N S PAR KER GRÖ NSAK SSOP PA O A S E R A I IPA A L E NED ERLÄN DSK STA D ÄR OLI KA E M M E N AM PER BLI R UTSTR ÄCK T K Ä R V KAN INT E LIT EN. DEN HAR KULA ÄR VÄL DE MED KRUT INDOLENT MOROT MJÄLL KRYSSHJÄLP. © B ulls 2 4 7 8 6 9 4 2 5 5 7 6 1 7 2 9 7 2 6 3 8 9 3 4 7 8 5 © Bulls 7 8 7 9 3 4 8 1 2 7 6 1 9 5 8 3 8 2 1 6 4 4 © Bulls 1 2 3 9 5 4 7 8 6 7 5 6 1 3 8 9 4 2 4 9 8 7 6 2 1 3 5 9 3 4 2 8 6 5 7 1 8 6 1 5 7 3 2 9 4 5 7 2 4 1 9 8 6 3 6 1 5 3 9 7 4 2 8 2 8 9 6 4 5 3 1 7 3 4 7 8 2 1 6 5 9 © Bul ls 8 7 6 2 1 9 4 3 5 1 4 3 5 6 8 2 9 7 9 2 5 3 4 7 1 6 8 5 1 8 9 2 6 3 7 4 7 6 2 8 3 4 5 1 9 4 3 9 7 5 1 6 8 2 3 9 4 6 8 2 7 5 1 6 8 1 4 7 5 9 2 3 2 5 7 1 9 3 8 4 6 © Bul ls Så här gör du: Madoku och X-doku fungerar nästan på samma sätt som Sudoku
Numera finns där knappt 300 invånare. Också Oscarsnominerad för sin biroll i Purpurfärgen 1985. BL EV RO LLE N SO M RE KL AM ST IG VI SA R O M M A N KL A RA R SP Ä RR EN Å TE RKA ST A TS M A GE R BÖ RJ A R EN D EL M O RG O N EN M ED TY P LY SS N A R FÄ RR E PÅ N U SA M M A N KO PP LA KA N FR A SA PÅ FE ST TA LA D E O M FR A M TI D EN ST O RT Å TA GA N D E BR U KA R D RO PP A I JU LE TI D ER DE T ÄR SO M PL ÅS TE R PÅ SÅ RE N GR O VT RE P BR U KA R KU N N A FÄ LL A S U PP O CH N ER D RA S Ä R O FT A TR EB EN T BL IR DE T M IN DR E VI TT VI D RE M M AR E RE N DE RA T O BE TA LBA R BL IR LÄ TT A RE RO LI GA RE I LI TE N GR A D JÄ TT EEV EN EM A N G KA N ´ M A RK ER A M ÅN GS ID IG BA RN PR O GR AM SM AN H A R ET T BÖ JT BL A D D U O CH JA G KL IB BA R KO RT FÖ R ST RÅ LA N D E Ä M N E GE IS T H JÄ LP ER I TO LV ST EG SK IV A I BE H O V A V SA N ER IN G D ET H A R SM Å BE N Ä R EN SI LV ER GR U VA SM Å SK A L KJ U SA FÖ LJ S A V D Å VI D M IS S BR O KI G BL A N D N IN G BÖ RD IG Ö U TR O P TO RR FO D ER KO RS O RD SLE GE N D A R H Ö GA KT U EL L FI N N S I VI SS A KR O N O R © ORD SM ED JA N © Bul ls 991 F M L R Ö R O R J Ä S E R T U S Ö G S B I Å L N I N G E N A D I V M E J L I F P R L S I K H K H P A S S A G E N A P R O B L E M M P I S R Å A S A O L B U A P L I S K J U T G L A D V A L R E S U L T A T C A H A R K A R V A T U T L I T E T I S I A D E N T R E P R E N A D S T E A R I N K L A F F G E T T E L T Ö D R Å P L I G R F Ö G A S L A S O S L I E V I U T T A L R A G E P S A L A S I N R Ö K T A J I R L A N D Ä M O S A I K A H L H E T E K L Ö V Krysshalvan Lösningen publiceras nästnästa lördag. Här en av de vanligare. HÅ LLE R IN TE AN KA N K A N T R A D E T R Ä F F A T S HU ND LÄ TE V O V GÅ RD SPLA N TEN NIS SLA G T U N KR AFT KA RL A T L E T GR ÄS TY P N REL IGIÖ SA K R I S T N A SN OFSIG A S T I L I G A HA N GIC K TIL L MIL AN A STR YKT GÄ LLA S M E K T SKI DBA CKE R SKÄ NKEL N IN TE VÅ RT E R T Z L A T A N TAN KEMÖ DA S P I S T KO KÖ TT REN SA R REJ ÄLT N Ö T STÅ R FÖ R LIV ERMO RIU M L V MJÖ LKRA S RES T S K B STO PPAR FEB ER FLE RA I TEC KN AREN S BLO CK S K I S S E R STA NNA DE ÖKE N SO M EN SN IG EL S A H A R A SKY N H HEL T RU NT FÖ REM ÅL D HÖ NS FÅG EL DEL AV SÖ M B TU NN FÄR G IVÄ GHIV AN DE SLÄ PVA GN K A S T DÖ TT HA DE DR JEK YLL ETT ALT ER A B L E V DU MHET ER N Y S ILA I TAN DEN I S A REL IGIÖ S GR UPP S E K T VA LD E L DEN ÄR HA L GE EFT ER Å L E N LA GSTÄ MNIN G Å HÅ RTO RK LER IG A F Ö N FLY GBLA D SPO TTDJU R P A M F L E T T ÄR LÖ SN IN G I KA MMA RE R U M S L I G GO RMA R ILS KET A N D A BA BA I SA GA N RÄ DS LA A L I UTBIL DA R GE ALL T L Ä R GJO RT FET A AN SIK TE Y S T A T NIS SEMÖ SS SO R L U V O R SIT TER I GR EN EN G Y L F VER KA R STÄ RKA ND E A R M E R I N G DJU R MED SKÄ GG FR US EN SO M LA T MA SKE N I S K A L L PÅ FO T Y SPA NN MÅ LS MA GA SIN S I L O EN LO DA LEN TO N NR 2 M I A N UTPR ES SA ACK ! P U N G S L Å RIV IT OM FÖ R EN GEL SMA N K L Ö S T MIT T I HA GE A G DEL AV NY B R O N X SKÅ PBIL V A N KLA GO SÅ NG EN E L E G I N IN TR ÄFF A S K E FIX A ID ÉER M A N I E R VIR KE AV AL A L E MA N I P JÄ S A K T Ö R TR YCK ER IFÖ RM AN F A K T O R © Bu lls Krysshalvan Sudoku KAPSEJSADE GER DEN SOM OFFRAR TRÅNGT SUND KONTROVERS FINNS I BILD VÄTSKEBEHÅLLARE FÖRLIKATS UMGÅTTS FARA FÖR FALL KLAN SKALLIG INTE RÄTT KRÄVER TÅLAMOD. TRÄNAR MAN PÅ TYPISKA FÖR DAMER DEN KAN SE UT ATT VARA I VÄDERSTRECK B71-14-29 losning.qxp_Layout 1 2019-06-18 15:25 Sida 1 KA PS EJSA DE GER DEN SO M OFF RA R TR ÅN GT SU ND KO NTR OVER S FIN NS I BIL D V VÄT SKE BEH ÅLLA RE FÖ RLIK ATS UM GÅ TTS FAR A FÖ R FAL L KLA N SKA LLIG IN TE RÄ TT P KR ÄVE R TÅL AMO D. GER STÖD VID BROTT SOM PIPPI SIFFRA SPRINGER SPRIDS RYKTEN VID FLYGBOLAG HAR SPANARE LOCKAR PÅ KROKAR AKTINIUM SPÄNT UNIONSSTAT VI ÄR NÄRA VILL FÅ NÅGON PÅ RYGG SES VISST ARTIST PÅ LERIGT KLADDIGA EN OMGÅNG STRYK SYRE GÖRS LÄTT EN KROKETT I SATSORD EN SKYWALKER SAMORDNADE TIDSMÄSSIGT FÅGLAR ÄR VÄL GOLFARE NÖJD MED HAN ÄR UTE OCH RESER GÖR KLART FÖR KRIG KLÅPARE INSEKT DEN GREKISKA RÖRAN FYLLS EFTER SKÖRD ÄR NÅGOT FÖRBJUDET KVICKA REGLERAS VATTENHÖJD MED STOPPAR STÖRRE BITAR LIGGER EN SOM HÅLLER IGÅNG SES SOM SENSATION STJÄLK HOS GRÄS ÄR EN SOM ÄR PLAKAT PÅ ÖVERVAKAR BANKER SPELAR HENRIK DORSIN OVE I VÄXER I VATTEN FLYTTAR DE SOM SEPARERAR SLAPP SLÖJDMATERIAL SNYGGAS TRÄYTA TILL MED FÖRSVANN FÖR METERSYSTEMET PÅ PALLEN VAR EN DEL AV PENSIONEN FORMER GÅ BOCKA KATTDJUR PALLAS IBLAND BRITTISK DEL SÄLJER VID DÖRREN FRÖ ATT ÄTA NATURVÄSEN BLÖTT ÄR LOCKANDE ÄR KARLJOHAN SKÖTS SKADAT FARTYG I HÄR LINDFORS SAMLAD INFORMATION STAD VID TAJ MAHAL REKLAMBOKSTÄVER LIKNAR SKELETON BO DEN DANSAR FÖR VÄSTGÖTAR FIXA LÄGGS MOT BRYNET KORTA DAGAR VISAR ENTUSIASTEN SNABELA VILL ATT VI SKA SPELA PÅ HÄSTAR YTVIDD SÖTSAKER INTE DJUPT ALLS HAR FJÄDRAR MED FÄRG V EM SKREV VAD . Bructererna, som brände sitt land, blevo slagna av en lättbeväpnad styrka under Gaius Stertinius, som utsänts av Germanicus; under mördandet och plundringen fann han den nittonde legionens örn, som gått förlorad med Varus. Britterna tog över ögruppen 1816. En brittisk ögrupp i södra Atlanten upptäcktes 1506 av en portugisisk sjöfarare. Krysshalvan Vid frågor om inslagen på sidan, kontakta: agotakryss@bulls.se Barnkryss Lösningar Sudoku Su pe rlä tt M ed el Barnkryss Förra Helgkrysset Förra Storakrysset ÄR FÖRHOPPNINGSVIS KUL TÅGAR PÅ RÄLS KAN MAN GE MOPPE SKRATT I CHATT RIKTIG BOKSTAV 14 OCH 5 … OCH KNÅP KRING KALLAS HIMALAYAS SNÖMAN I TIBET KAN FUKTIG RUTA VARA JA I SPANIEN MITT I VAGNHALL KORT INUTI © Bu lls F A T F K L Ä R F R U K T F I L O R M A R R S I L O T L V I R I L A T T A C I T U S T A B U R B I Ö S T S L U S S P O R T L A R R E S T E R I N G S O R D E R I N S E K T A N A K A T P E D A M A K E K U T A R S I L Ä P P L E N N E D H A S A T K N A L L R A N R T A N T I G A S O L S I D A N S A L I G R T N A S A R L E G Y M E R W I N F R E Y M D E K M A N I V A N K A A T F I S K E M E D D R A G S A S S A L G L I L L R O M A N T I K E R R I S K B R O T T A R E A L V I R I D Å N O S A R P L A Y A P A R I S Ä R E G G S K E P P A R K R A N S A R S Ö R J I G A M O R O T E S Y D S T R A M T N Ä V E R T T R I S T A N D A C U N H A S T R Å D A T A J A D E N I E C E A D I L E T T A N T E R P O T A T I S A R N O R G E Ö R A T A G R A DRÖMMER OM KÄRLEK SKA NOG HÄNGA NER EFTER AKTER SKÄGG FINNS DET EN DEL FALL I IBLAND SÄGER MYCKET I TYST SPEL NÄMNDE PETGÖRA JOBBAR MED MORAL LUKTAR PÅ ETT SÄTT SPRÄNGLADDNING PRYTT STEN SOM ÄR VIKTIG I KINA GLATT UTROP KNÖLAR AVDELNING PÅ REDAKTION BERG PÅ KRETA ÄR NÅGOT SOM INTE SITTER UPPE LÄNGRE LYCKLIG KVÄVE GRÖNSAKER SLITER TRÄD EN SON TILL ADAM OCH EVA KASTA HÄMTAS NYA KRAFTER UNDER FARA SYSTERDOTTER HITTAR BARN PÅ FÖR ATT HA SKOJ TON LIGGER MAN OCH SOLAR PÅ MAN I ÄKTA PAR ÄR JU EN FLUGA MOTSVARIGHET LUMPEN SKRIVS FÖR GRIPANDE TALLIUM SNOKAR PASSAR UTGÅR JAGARE FRÅN FÅGEL DEL MED PRYDANDE BAND DÄR VISAS KONSTER MANLIGT STARKA SKICKAS UT DÅ NÅGOT SKA HÄMTAS I NYTTIG SKÅL TILL FRUKOST. H ISTORISKT En mycket framgångsrik amerikansk programledare. Namnet, som kommer från den portugisiske upptäckaren. V EM . Under åren 1961-63 evakuerades alla boende på grund av vulkanutbrott. Vid frågor om inslagen på sidan, kontakta hsskryss@bulls.fi Barnkryss Lösningar Sudoku Su pe rlä tt M ed el Barnkryss Krysshalvan Sudoku Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Knep & Knåp 39. 9 6 3 2 5 5 1 6 4 7 2 8 9 6 4 2 9 6 1 9 7 8 6 2 5 9 8 6 2 8 7 9 6 2 4 3 5 8 7 1 © Bulls 8 2 3 1 1 2 9 1 4 7 3 2 7 9 3 4 1 7 7 5 9 8 7 9 4 4 1 5 3 9 © Bulls 7 4 8 9 2 3 1 5 6 1 2 3 6 5 7 9 4 8 6 9 5 8 1 4 2 7 3 8 1 2 5 7 9 3 6 4 9 5 6 3 4 2 8 1 7 3 7 4 1 6 8 5 2 9 5 8 1 7 9 6 4 3 2 4 6 9 2 3 1 7 8 5 2 3 7 4 8 5 6 9 1 © Bull s 9 4 6 3 2 7 8 1 5 3 5 1 6 8 4 7 2 9 8 7 2 1 5 9 3 6 4 2 3 8 9 6 5 4 7 1 4 1 9 7 3 8 6 5 2 7 6 5 2 4 1 9 3 8 6 9 3 4 1 2 5 8 7 1 8 7 5 9 6 2 4 3 5 2 4 8 7 3 1 9 6 © Bull s RI KT A S M O T TE X T LE D N IN G GÖ RA SI G A V M ED A N D RA S PE N GA R DE TA R BO RT ST ÖD FÖ R PÅ ST ÅE ND EN LÄ M N IN G KR Å M A R SI G BL A N D N IN GA R BL I PU LV ER Ä LD RE TA L BL EV IN D RA GE N D RÖ N A RE M IL IT ÄR RÖ RE LS EN AN N O DO M IN I BE KL A GLI GT Ö FÖ R Ö KÄ N D A Ä R RE N T O CH Ä D EL T A N N A T Ä N SN IG EL PO ST TR O EN D E GY N N A R FÖ RE TA G GE N O M FA RT EN H A R GO D A KN O PP A R M ED Å TGÄ RD A D E BR O TT TA N KE U PP GI FT FÅ R O FT A LO CK I KÖ KE T VI SA R SE KT O RE R FÖ R M ÅL FÖ RR IN GA BE TY DEL SE N AV CH A TT SK RA TT BO TA SO M EJ U TS A TT S FÖ R H ET TA SK JU TS U TTR YC KA O GI LLA N D E PA RT I BO RT VI FT A N D E FA SO N KA N VE D ER KV IC KA TR YC KE R GÄ RN A A V H JÄ LP ER BÅ D E D IG O CH M IG . HÅLLER INTE ANKAN HUNDLÄTE GÅRDSPLAN TENNISSLAG KRAFTKARL GRÄSTYP RELIGIÖSA SNOFSIGA HAN GICK TILL MILAN STRYKT GÄLLA SKIDBACKE SKÄNKEL INTE VÅRT TANKEMÖDA KOKÖTT RENSAR REJÄLT STÅR FÖR LIVERMORIUM MJÖLKRAS REST STOPPAR FEBER FLERA I TECKNARENS BLOCK STANNADE ÖKEN SOM EN SNIGEL SKYN HELT RUNT FÖREMÅL HÖNSFÅGEL DEL AV SÖM TUNN FÄRG IVÄGHIVANDE SLÄPVAGN DÖTT HADE DR JEKYLL ETT ALTER DUMHETER ILA I TANDEN RELIGIÖS GRUPP VALDE DEN ÄR HAL GE EFTER LAGSTÄMNING HÅRTORK LERIGA FLYGBLAD SPOTTDJUR ÄR LÖSNING I KAMMARE GORMAR ILSKET BABA I SAGAN RÄDSLA UTBILDAR GE ALLT GJORT FETA ANSIKTE NISSEMÖSSSOR SITTER I GRENEN VERKAR STÄRKANDE DJUR MED SKÄGG FRUSEN SOM LATMASKEN PÅ FOT SPANNMÅLSMAGASIN EN LODALEN TON NR 2 UTPRESSA ACK! RIVIT OM FÖR ENGELSMAN MITT I HAGE DEL AV NY SKÅPBIL KLAGOSÅNGEN INTRÄFFA FIXA IDÉER VIRKE AV AL MAN I PJÄS TRYCKERIFÖRMAN © B ul ls H C S SJ YE T I Ä KN EP LO L NH I MM I G O S SA NN V I TS E ÄR FÖ RHO PPNIN GS VIS KU L TÅ GA R PÅ RÄ LS KA N MA N GE MO PPE SKR ATT I CH ATT RIK TIG BO KSTA V 14 OCH 5 … OCH KN ÅP KR IN G KA LLA S HIM ALA YA S SN ÖMA N I TIB ET KA N FU KTI G RU TA VA RA JA I SPA NIE N MIT T I VA GN HA LL KO RT IN UTI © Bu lls Fyll i de tomma rutorna så att alla siffror från 1–9 finns med i varje lodrät och vågrät rad, samt i varje fält med 9 rutor. B ild : R us sa vi a C C B Y 2 .0 ©Bara Korsord BLIR NÅGOT BILLIGARE VID STRÖMVIRVEL Det finns ju väldigt många positioner inom yoga
. . . Sänd in din lösning på Storkryss 3 så att vi har den hos oss senast tisdag 27 januari. . . Kom ihåg att skriva namn och adress tydligt på kupongen! . . Märk kuvertet ”Storkryss 3”. Du kan även skanna in korsordet och skicka det till e-postadressen pren@aumedia.fi med rubriken ”Storkryss 3”. Vi drar två vinnare som får priser. Vinnarna i Storkryss 1: Tuula Österman, Pargas Doris Johansson, Pargasx Totalt skickades 92 svar in. . © B u ll s1 2 9 8 © Bulls1296 N am n Ad re ss . Adressen är: Åbo Underrättelser Gezeliusgatan 2 20500 Åbo . . Rätt lösning till veckans storkryss presenteras om två veckor. St or kr ys s 1 St or kr ys s 3 Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 40 Knep & Knåp. . Lösningen till Storkryss 1 ses till höger
ÅU Digital+ ............22,95 €/mån E-tidning och e-tidningsarkiv, ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. 3,50 € Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 Serier 41 Skärgårdens bästa delikatessbutik må–lö 6–23 sö 8–23 Kyrkoesplanaden 32, 21600 Pargas . 5.Atria KYCKLINGMINUTBIFFAR 190-260 g (9,62-13,16/kg) -23% Plussaförmån. Ring: Tidig morgon utdelning, vardagar 6.00–16.30 Tel: 02 269 3434 Eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Gökboet av Hanna Strömberg Medelålders+ av Sven-Bertil Bärnarp Laban av Arran Graham och Michael Martin Dragos av Tony DePaul och Paul Ryan Fick du inte tidningen. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland: 06 784 8935 vardagar 6.30–8.00 Åbo Underrättelser · åu.fi Grundad 1824. 4,50 € E-tidning ............................. Kasvatettu, Suomi, irto tai pakattu. 2,76 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader: ..................60,00 € Familjeannonser – 1 x 50 ............................60,00 € – 2 x 50 (med bild) ........80,00 € Annonsbokningar senast tre dagar före publicering. ÅU Premium ..........35,95 €/mån Papperstidning på fredagar, e-tidning och e-tidningsarkiv, ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Våra prenumerationsalternativ: ÅU Digital ...............13,95 €/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. 2 filéer/hushåll 9.kg FINLAND FÄRSK LAKE Vädererrservation Finland FINLAND PARTI 10.kg HEL RÖDING Finland FINLAND 17.kg Reimaris rökta LAXFILÉ 23.kg Idared ÄPPEL Polen 1.kg Atria ytkryddad GRISYTTERFILÉ Ca 1,2 kg 5.kg PARTI Ingman Creamy & Daim GLASS 825-850 ml (3,92-4,04/l) 3 pkt 10.ISSALLAT 100 g (10,00/kg) Finland 1.påse KÖRSBÄRSTOMAT 250 g (8,00/kg) Finland 2.ask 2 förp. Studierabatt ...........................50% Till utlandet tillkommer portokostnader. Begr. moms 25,5 %) I text: ......................2,76 €/spmm Efter text: ............. 3,39 €/spmm Kungörelser: ........3,39 €/spmm Dödsannonser: ... Skriv Rättelse i rubrikraden och vilken artikel det handlar om. 1 st/kund 4 99 st Valio OLTERMANNI ALKUPERÄINEN 1 KG ELLER 17% 900G (4,99-5,54/kg) -39-43% Plussaförmån PARTI JÄMNAPENGARDAGAR -37% Mobilförmån FÄRSK REGNBÅGSLAXFILÉ Odlad, Finland, lös eller förpackad. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Åbo 2026. E-post: fornamn.efternamn@ aumedia.fi Anmäl faktafel Skicka ett mejl till nyheter@ aumedia.fi och beskriv vad du upplever är fel. 044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi Priserna gäller to 15 sö 18.1 om annat inte nämns ÖPPET Må-To 9-18 Fr 9-21 Lö 9-18 Utan aktivering och Plussa-kort 7,95 st (7,95-8,83/kg) Begr. ANNONSER E-post: annons@aumedia.fi Kundansvarig: Markus Lindström Tel: 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef: Anne-Maarit Itänen Tel: 050 435 2284 Annonspriser (inkl. Lösnummer Papperstidning ................. Tryckeri: Salon lehtitehdas ÅU Media Ab, VD: Susanna Landor Besöksoch postadress: Gezeliusgatan 2, 20500 Åbo Kundservice Tel: 02 274 9900 Redaktionen E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Nyhetstips: 050 470 1530 Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanna Landor Tel: 040 562 9568 Nyhetschef: Johan Backas Printchef: Carina Holm Webboch utvecklingschef: Monica Forssell I redaktionen: Mikael Heinrichs, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark Lokalredaktioner: Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, samt i Ekenäs
6.06 Vega Musik. Hope perheineen intoilee tulevista häistä. Del 2 av 8. YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. Del 1. Nyheter och sport i radio. Oliko joku Berliinissä kun muuri murtui. 13.00 Ny film: Cosplayland ungdomens geografi. 21.00 X3M Dance. 19.00 Bandy: Finland–Sverige Bandy-VM. 17.09 Nyhetspodden. 21.00 Q med stjärnor. Vihkijäksi tarjoutuu yllättävä taho. 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 11.00 Nyheter. 12.45 Väderoch sjörapport. 17.00 X3M Kväll. 17.50 UMK26 Musiikkivideot. 12.01 Nyheter. 8.00 Koti koiralle. 18.03 Lite klokare. Lilla Åland Carl Malmsten. Amerikansk komedi från 1994. Del 9643. 13.13 Vega Fredag. 0.00 Nattklassiskt. 14.30 Dox: Mr Nobody mot Putin. 18.00 X3M Nonstop. 9.00 Nyheter. Nyheter i radio. 13.00 X3M Eftermiddag. Del 10152. Alla eller ingen. Repris från 9/2. Del 1. 15.00 Nyheter. 10.03 Vega Lördag: Lever du pendlarliv. 20.00 RSO Musiikkitalossa 2026 kuvatuotannot / video & audio. En växande koloni. 14.03 Vega Eftermiddag. 14.00 Nyheter. 16.45 UU Novosti tv ja areena 2026. I rollerna: Tom Cruise. Programledare: Anders Holmberg. 16.00 Yle Nyheter och sport. 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. Del 8 av 640. 18.00 BUU-klubben. Brittisk dokumentärserie från 2025. 14.03 Kaffekvarnen. 7.00 X3M Morgon. 8.35 Vega Musik. Nyheter och sport i radio. 8.00 Yle Nyheter och sport. SÖNDAG 18/1 MÅNDAG 19/1 TISDAG 20/1 ONSDAG 21/1 TORSDAG 22/1 Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 42 TV. Del 14 av 20. 9.54 Andrum. 11.05 Yle Uutiset KaakkoisSuomi. 8.24 Lilla Tvåan. Amerikanskt drama från 2002. 12.00 Supernova. 21.53 Yle Uutiset Uutis-Suomi. Del 2 av 2. 23.40 Oddasat 2026. Del 9642. 21.03 Vega Rock. Skogarnas man. 00-tal, Blackstar och slutet. Del 6. 9.54 Andrum. 16.00 Nyheter. 15.00 Nyheter. Andnöd. 6.30 Vega Morgon. Del 4 av 9. Pave Maijanen. Del 5. 9.00 Nyheter. Del 5. 21.03 Musikpodden. Kymmenen uutiset. 12.00 Hemma igen. 23.00 Supernova. 14.30 Unelmia Italiassa. 7.00 X3M Morgon. Repris från 15/1. 18.30 Oddasat. Repris från 28/12. Den stora kvällen. I rollerna: Mark Wahlberg, Anthony Hopkins, Josh Duhamel. Dansk livsstilsserie från 2025. 3.45 Australian rajalla. 19.00 X3M Dag (R). 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 13.45 Valitut Palat Collection. Del 10. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. 14.00 Nyheter. 6.54 Andrum. 16.00 Yle Nyheter och sport. 20.00 Nyheter. 21.00 Yle Sportens NHL-podd. 22.00 Carina Bergfeldt. 6.30 Vega Morgon. 9.00 Nyheter. Vieraana puolustusministeri Antti Häkkänen (kok.). 19.15 Aftonandakt. 12.35 Vega Musik. 14.05 Yrke: gamer. 22.30 Sportnytt. 9.30 UT Puoli seitsemän kevät 2026. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 22.00 X3M Metall. 17.00 Nyheter. Programledare: Kristian Luuk, Fredrik Lindström. Del 3 av 3. 16.09 Vega Eftermiddag. 12.05 Semesterresa till 70-talet: Svettigt värre. Amerikansk action från 2006. 6.40 Sunny Bunnies. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. Svenskt sportmagasin från 2026. 7.00 Nyheter. 19.24 Kulturnyheterna. 12.03 Slaget dagens debatt. 21.03 Tongåvan. 14.03 Vega Eftermiddag. 18.50 Vega Musik. Del 3 av 12. Del 3 av 15. 11.55 Matmagasinet. 17.25 Lite klokare. 6.30 Smurffit. 13.00 X3M Eftermiddag. Suloinen seremoniamestari. 20.55 Lokala nyheter. 23.45 Vega Musik. 20.00 Valplive: Det första året. 12.35 Vega Musik. 18.40 Uutiset. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 6.25 Huomenta Suomi. 9.00 Rökrum. 21.03 Vegatoppen. 7.00 Morgonstudion. 12.25 Djuren i mitt liv: Djursjukhuset. 18.00 Nyheter. Del 3. 1.10 Mord före aftonsång. 12.01 Nyheter. 6.54 Andrum. 20.55 Urheiluruutu. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. 9.03 Vega Söndag: Vad är på gång i Svenskfinland. Från Sheffield. 3.10 Ketonen & Myllyrinne. 0.00 Nattklassiskt. 13.03 Högmässa. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. Repris från 16/6. 6.30 Vega Morgon. YLE VEGA 6.03 Norsken, svensken og dansken. 11.25 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. 15.25 På jakt efter frakt. 11.00 Nyheter. 13.30 Remontilla rahoiksi. 23.00 Supernova. Repris från 14/1. 8.00 Yle Nyheter och sport. Norsk reportageserie från 2024. YLE X3M 6.00 X3M Mood. 21.34 Fredagsdokumentären. 9.33 Bostadsflipparna. 0.35 Efter Benjamin. Även 17/1. 20.00 Supernova. 19.38 Vega Musik. Säsong 4, 133/250. 8.00 Nyheter. Nicholas Collon & Edgar Moreau. Tillsammans med experter fördjupar hon sig i tiden för stadens blomstring. 7.00 Sällskapet: Det trendar att mikrodosera röd flugsvamp. 21.00 Nyheter. 13.13 Vega Eftermiddag med Arenantips. Del 46 av 51. Mysteriet med den försvunna, döva flamencodansaren. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 9.54 Andrum. 19.00 X3M Kväll. Brittisk dokumentärserie från 2025. Isdansens rytmiska dans. Murhahuone, osa 1. 8.34 De första svenskarna. 11.20 Yle Uutiset Pirkanmaa. 13.00 X3M Eftermiddag. 12.03 Slaget dagens debatt. Mat i rutan. 15.00 Nyheter. 15.03 Vega Eftermiddag. YLE VEGA 6.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 11.00 Yle Uutiset Uusimaa. Svensk pratshow från 2026. 6.00 Bing. 18.40 Bakom parabolen: Kungen från Jamaica. 19.15 Aftonandakt. 22.00 Försvunna världar: Nabatéerna. 18.15 Nyheter på lätt svenska. 11.03 Lördagsgästen: Juha Wiskari. Del 1 av 9. 19.22 Språket: Nonsens avslöjar glädje och humor i språket. 19.20 Tulosruutu. 16.35 Kuppilat kuntoon, Gordon Ramsay! Del 2 av 11. 12.36 Vega Musik. Del 4876. Sonen vill bli plogbilsförare. 23.44 Vega Musik. Repris från 15/1. 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 19.22 Kvanthopp det du inte visste att du ville veta. 21.50 Där ingen skulle tro att någon kunde bo: Vinterstunder. Del 8. 8.00 Yle Nyheter och sport. 19.22 Kulturpodden: Ett tema flera perspektiv. Kajsa Bergqvist: Granholmen. 19.00 Mot alla odds – Norge. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 7.00 Nyheter. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. YLE VEGA 6.03 Lite klokare: Om att reparera bilar. 17.04 Sverige live, forts. 11.00 Ett äventyr på skidor. Del 23. Svenskt sportmagasin från 2025. Osa 1/2. 21.00 Nyheter. 17.58 Ett ord inför helgen. Nyheter och sport i radio. 0.25 Live Aid – 40 år. 14.00 Nyheter. 19.00 Rapport. 7.36 Simon. 22.00 Yle Vega. Pertsa och Kilu och Pirkko försöker tillsammans lösa mysteriet med en gammal karta. 11.00 Konståkning: EM EM. 11.00 X3M Dag. 22.15 P3 Musikdokumentär: Aqua – den skandinaviska tuggummipoppen som tog över världen. 23.34 Verkligheten i P3: Polisaspiranten Martin mötte mördare – på BB. Sanningens stund. Del 23 av 25. 10.47 Filmkällaren. 7.30 X3M Nonstop. 17.05 Lux med DJ Bunuel. Förvaring av grönsaker. Del 1. 6.30 Vega Morgon. 13.00 X3M Dag Remix. 6.45 Sunny Bunnies. Del 6. 6.05 Muumilaakson tarinoita. 23.00 Ryggradslös: ”Jag har svårt att acceptera att det händer mig” Alva är utbränd. 22.05 Lögnernas anatomi. 13.13 Vega Eftermiddag. Svensk faktaserie från 2018. 7.42 Postis Per Specialleveranser. 17.00 Viiden jälkeen. 19.00 Seitsemän Uutiset. 20.03 Fritt fram. 10.05 Haluatko miljonääriksi. 12.45 Väderoch sjörapport. 5.55 Carina Bergfeldt. Del 2. 19.14 Lokala nyheter. 11.03 Vega Kultur. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 17.00 Sverige live. 21.03 Vega Kultur. 19.15 Aftonandakt. 13.00 Rapport. Finsk naturserie från 2024. 21.00 Ryggradslös: ”Jag har svårt att acceptera att det händer mig” Alva är utbränd. 14.00 X3M Eftermiddag Remix. 14.00 Valitut Palat Collection. 7.28 Den storartade herr Kung. Finsk reportageserie från 2022. 19.15 Päivän sää. Del 47 av 51. 8.00 Yle Nyheter och sport. Del 1. 16.00 Yle Nyheter och sport. 16.09 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 19.22 Näst sista ordet: Fullständigt obegriplig och helt underbar – därför är Närpesdialekten Svenskfinlands mest kända dialekt. 18.50 Livet – berättelser från Svenskfinland. 10.00 Nyheter. 19.00 X3M Dag (R). Amerikansk komedi från 1988. 7.01 X3M Morgon. 0.00 Nattklassiskt. Lux ett program där det inte finns kateogorier inom musiken, endast tidlösa pärlor. 18.00 Nyheter. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. En äventyrsfilm för hela familjen. 14.00 Kokerskan på Castamar. 6.59 Neponens djurvänner. Ick med killar som har matlåda. Kommentatorer: Niklas Nord, Mona Brorsson. 23.50 Tyst vittne. 22.00 Yle Vega. 20.03 Kaffekvarnen. 21.00 X3M Dance. 19.00 Sherlock och dottern. 8.00 Nyheter. 0.20 Rapport. 17.00 Yle Uutiset. Damernas sprint. 9.54 Andrum. 20.00 30 minuter. Norsk dokumentärserie från 2025. 21.00 På spåret. YLE X3M 6.00 X3M Mood. Nabatéernas öde. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 22.15 P3 Dokumentär: OJ Simpson och mordfallet som splittrade USA. 22.00 Aktuellt. 8.05 Näst sista ordet: Fullständigt obegriplig och helt underbar – därför är Närpesdialekten Svenskfinlands mest kända dialekt. 11.54 Oddasat 2026. 10.00 La Promesa hemligheternas herrgård. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. 20.03 Finlandssvenska krimpodden: Morden i Pirilö del 1/4: Pirilö-Karl och dödspsalmerna. 20.29 X3M Nonstop. 17.40 Vegatoppen utmanarna. 9.00 Nyheter. Bettany anländer till nabatéernas fantastiska huvudstad Petra. 16.00 Yle Nyheter och sport. 7.00 Nyheter. 7.18 Olivia. 13.03 Forum. 7.00 Väderoch sjörapport. 13.00 X3M Eftermiddag. 21.00 Nyheter. Koko kylä kohisee Tomin rikossyytteestä, ja järkyttynyt Jimmy joutuu menemään Bellen juttusille, kun totuus alkaa valjeta. 13.03 Fritt fram. 11.10 Yle Uutiset LounaisSuomi. Svensk intervjuserie från 2026. 18.00 Nyheter. 6.00 Skavlan & Sverige. 16.09 Vega Eftermiddag med Måndagsspaningar. 23.19 Samtal med Stil: Så tog basplaggen över modevärlden. Var är du, Benny. 17.00 Nyheter. 6.54 Andrum. Del 2 av 42. 18.00 Nyheter. 11.00 X3M Dag (R). 14.03 Vega Eftermiddag. Del 1 av 6. 20.29 Vega Musik. Musik, livsstilsoch samhällsfrågor med nöjen och nyttigheter i vardagen från hela Svenskfinland. 11.50 Yle Oddasat 2026. 21.00 X3M Metall. 17.00 Nyheter. Nicholas Collon, dirigent, Edgar Moreau, cello. 17.25 Vega Kväll. YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 11.00 Ted & Kaj. Del 3. 12.03 Kvanthopp det du inte visste att du ville veta. 7.00 Nyheter. Del 2 av 11. 15.03 Vega Eftermiddag. 12.01 Nyheter. 16.55 Lilla Tvåan. 11.50 Inför Idrottsgalan. 18.01 X3M Alt Rock. 6.52 Lille Tut. 12.35 Murder in a small town. 11.45 Bussen. 23.10 Norrena & Frantz. 6.50 Lilla Tvåan. Del 5 av 6. 18.00 Nyheter. 14.30 Valitut Palat Collection. Erich Korngold: Cellokonsert C-dur op. 20.30 Rescue me! En hundhistoria. 12.03 Vega Kultur. 6.06 Vega Musik. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. Del 9 av 52. 14.45 Valitut Palat Collection. Del 3 av 6. Repris från 23/6. Del 8 av 350. 22.20 Milli arvontalähetys. 16.35 Selkouutiset tv ja areena 2026. Del 8. 6.33 Vega Musik. Australisk dramaserie från 2017. 7.16 Lilla Tvåan. 7.50 Sonic boom. 16.09 Vega Fredag med fredagsgästen. 15.00 Kuutamolla. 17.25 Vega Musik. Del 133. 11.35 Yle Uutiset Pohjanmaa. Del 5 av 21. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 8.36 Musik. 11.30 Yle Uutiset Itä-Suomi. 15.03 Vega Fredag. 12.00 Eurovisionens klassiska konserter. 17.09 Nyhetspodden. 17.01 Supernova. 11.30 X3M Nonstop. 7.09 Monsterskolan. Kuin kalat kuivalla maalla. 15.00 Nyheter. 21.00 För alltid: Varför får jag inte prata i telefonen här hemma. 13.00 Nyheter. 10.00 Nyheter. Från Ruhpolding. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.30. 21.30 X3M Nonstop. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 17.53 UMK26 Areena. Del 4. 16.09 Lux med DJ Bunuel. 10.00 Nyheter. 11.00 Savotta. Del 6. Skogsren. Norsk dramaserie från 2025. 10.00 Det sitter i väggarna. Musik, livsstilsoch samhällsfrågor med nöjen och nyttigheter i vardagen från hela Svenskfinland. Svensk frågesport från 2025. Del 1 av 14. Programledare: Frank Erichsen. 15.20 Skidskytte: Världscupen Världscupen. 13.20 Landsvägsmajoren. 23.05 Elokuva: The Edge Reunalla. 14.25 På cykel till Himalaya. Del 6 av 6. 2.15 Dalgliesh. 17.00 Nyheter. 20.00 Nyheter. 10.00 Nyheter. 22.35 Uutisextra. 15.25 Skidskytte: Världscupen Världscupen. 0.00 Nattklassiskt. 16.00 Konstnärers himlar. Döv. Finskt äventyr från 2021. Live 8 2005. 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 0.00 Nattklassiskt. Amerikansk action från 2017. 17.00 Supernova. 20.30 Rapport. Lentäjä Robert Brown tappoi ex-vaimonsa Joanna Simpsonin julmasti vasaralla pariskunnan yhteisten lasten pelätessä naapurihuoneessa. Seitsemän uutiset. 12.03 Slaget dagens debatt. 10.03 Ordet läcker: Våga. 12.35 Vega Musik. 12.03 Slaget dagens debatt. 11.00 Nyheter. 1.25 Doc: The British Airways Killer. 19.25 Jääkiekko: Kärpät–Lukko Liiga. 9.00 Nyheter. 18.37 Norge runt. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 21.45 Yle Uutiset. 17.01 Rapport. Herrarnas super-G. Programledare: Fredrik Skavlan. Del 12 av 365. Rottia ja skorpioneja. 22.00 Kymmenen Uutiset. 18.00 Nyheter. 18.20 Nyhetstecken. 19.53 Trädgårdstips med Søren Vester. 8.26 Mästarna i skogslekar. 18.03 Sällskapet: Det trendar att mikrodosera röd flugsvamp. 21.00 Mission: Impossible 3. 17.00 Svenska tv-historier. 8.22 Namnsdagsgratulationer: 16.1. 18.03 Vega Dans. 2.20 Sportnytt. 7.00 X3M Morgon. 11.20 Hockeykväll. 11.00 Hemmagympa med Sofia. 7.00 X3M Morgon Remix. 21.00 Nyheter. 21.05 Dynga och dofter. 19.05 IS esittää: Sain sen videolle. Damernas fria program. 19.41 Sverige live. 9.00 Nyheter. 17.00 Nyheter. 12.00 Emmerdale. Fördomar. 22.15 Lux med DJ Bunuel: Håll glädjen levande. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 12.55 Skavlan & Sverige. 17.00 X3M Kväll (R). Del 5 av 6. 17.00 Nyheter. Den populära Transformer-filmseriens femte del. 12.35 Vega Musik. 10.00 Nyheter. 22.15 Ordet läcker: Våga. 20.03 Lördagsgästen: Juha Wiskari. 15.03 Vega Eftermiddag. 21.03 Lux med DJ Bunuel: Håll glädjen levande. 14.25 Anslagstavlan. Paråkningens fria program, sammandrag. 21.49 Urheiluruutu. 14.00 Nyheter. 20.00 Nyheter. 1.50 Politikbyrån. 3.10 Remontilla rahoiksi. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 17.09 Vega Fredag med Spelpanelen. 18.21 Yle Uutiset alueeltasi. 11.45 Yle Uutiset Lappi. 20.00 Nyheter. 14.03 Vega Eftermiddag. 17.30 Vega Musik. 20.55 Tulossa elokuvateattereihin: Vinski 2. 19.52 Vega Musik. 11.00 Nyheter. Repris från 15/9. 12.00 Nyheter. Tillhörighet. 23.40 Vega Musik. 12.01 Nyheter. 17.15 Min femårsplan. 14.00 Nyheter. Programledare: Carina Bergfeldt. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 21.00 David Bowie: Sista akten. Del 1. Del 3 av 3. 18.00 Yle Uutiset. 23.00 Nakna pistolen 33 1/3: Den slutgiltiga förolämpningen. Del 1. 21.30 X3M Nonstop. 21.45 Vega Musik. YLE VEGA 6.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. Fredag 16.1.2026. 11.00 Nyheter. Den första födelsedagen. 19.15 Vega Dans. 21.00 Nyheter. Luuri seikkailu. 11.00 X3M Dag. 20.00 Peltsis andra natur. 6.15 Aamusää. 14.00 Nyheter. Del 4 av 16. 18.30 UT Puoli seitsemän kevät 2026. Del 1 av 6. 15.03 Vega Eftermiddag med Politiken och Sportliv. 19.01 X3M Kväll. 7.55 Fjällens snöröjare. 7.00 Nyheter. 11.40 Yle Uutiset PohjoisSuomi. Berätta hur det påverkar din vardag ring in! 11.00 Nyheter. Svensk designserie från 2025. 15.03 Lux med DJ Bunuel. 15.03 Vega Eftermiddag. 19.23 Guldrånet på Alexandersgatan: Kostymrånarna slår till igen, del 3/4. 7.03 Greta Gris. 2.35 Ketonen & Myllyrinne. Del 5 av 90. En snögrotta och kläder på tork. 6.50 LEGO Friends: Uusi luku. Vieraana Antti Häkkänen. 9.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 13.00 X3M Eftermiddag. 20.00 Nyheter. 16.00 Salatut elämät. 18.00 Nyheter. 22.00 Yle Vega. 15.00 Nyheter. 20.00 Nyheter. Musik, livsstilsoch samhällsfrågor med nöjen och nyttigheter i vardagen från hela Svenskfinland. 22.58 Sjuk ungdom. 18.03 Vinn eller försvinn. 14.00 Nyheter. 6.30 Vega Morgon. 19.45 Jakttid: Äijäs äventyr. 19.15 Aftonandakt. 18.00 X3M Nonstop. 18.57 Felix & Klara. 18.00 X3M Nonstop. 12.00 X3M Dag Remix. 22.55 La Singla. 11.00 X3M Dag (R). 11.00 X3M Nonstop. 1.15 Agenten – pappas liv och lögner. 15.00 X3M Eftermiddag Remix. 17.25 Vegatoppen. Krisen i Karlstad. 21.03 Den klassiska konserten: Concierto de Aranjuez. 6.06 Vega Musik. Repris från 15/1. 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 16.05 Marys lätta maträtter. 21.00 Nyheter. 19.00 X3M Alt Rock. 17.00 Supernova. 9.00 Nyheter. 14.15 Valitut Palat Collection. 16.09 Vega Eftermiddag. 10.00 Nyheter. 16.50 UU Viittomakieliset tv ja areena 2026. Del 2 av 8. 20.00 Nyheter. 16.55 Svenska designklassiker. Del 8 av 9. 6.06 Vega Musik. 13.00 Ostoskanava Myori.fi. Del 9. 7.57 Lilla Tvåan. 20.03 Vega Kultur. 21.45 Konståkning: EM EM. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 9.54 Andrum. 22.00 Yle Vega. Från Sheffield. 17.05 Norrena & Frantz. 20.03 Vega Glitter. 22.45 Timmarna. Juonittelua ja julkisivuja. Julkisivu rakoilee. 15.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 18.03 Musikpodden. En mes är ingen man. 17.09 Nyhetspodden. Del 3 av 9. Från Wengen. YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 21.00 Nyheter. 21.30 X3M Nonstop. 19.00 X3M Throwback. 11.00 Nyheter. 10.00 Forum. Del 12 av 366. 12.01 Nyheter. 7.00 X3M Morgon. Del 1 av 2. 17.00 Supernova. Musik, livsstilsoch samhällsfrågor med nöjen och nyttigheter i vardagen från hela Svenskfinland. En superkvinna på scen. Del 5 av 10. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 16.1. 10.00 P3 Musikdokumentär: Aqua – den skandinaviska tuggummipoppen som tog över världen. 8.25 Galaxen. 14.03 Vega Fredag med veckans filmpremiärer. 6.54 Andrum. Repris från 14/1. 8.00 X3M Morgon Remix. Hämnden. 22.15 Sällskapet: Det trendar att mikrodosera röd flugsvamp. 16.09 Vega Eftermiddag. 17.00 Nyheter. Från Sheffield. Från Ruhpolding. Credo ut intelligam. 19.45 Världens bästa curry. 18.00 X3M Throwback. 10.52 Levande arkiv: Filmkällaren. 9.03 Vega Lördag: Lever du pendlarliv. YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. Taxen Alma på forsränning. Nyheter i radio. En resa där de yttersta punkterna är punk, jazz och visor. 13.57 Beethoven på en minut: Döv. Berätta hur det påverkar din vardag ring in! 10.00 Nyheter. 16.00 Yle Nyheter och sport. Ilta-Sanomat julkaisee kymmeniä lukijoiden kuvaamia videoita kuukaudessa. 16.00 Folkrace. Pakkolähtö, osa 1/2. 22.00 UMK26 Musiikkivideot. 18.30 Emmerdale. Även 17/1. Svensk dokumentär från 2025. 20.30 Hundra procent bonde. 8.00 Yle Nyheter och sport. Olaug på Venabygdsfjället, del 2. 15.00 Konståkning: EM EM. Del 5. 20.00 Ted & Kaj. 19.22 Tongåvan. 17.35 Selviytyjät Suomi. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. 16.47 Ungarna på Högholmen. 20.03 Tongåvan. 11.15 Yle Uutiset Häme. Del 5. Sprint, damer. Hans Abrahamsen: Vers le silence, uruppförande i Finland. 23.30 Transformers: Den sista riddaren. Dollari-Billin pehmeämpi puoli. 22.15 Vega Dans. Från Sheffield. 7.03 Vega Velvet. 18.03 Vega Fredag med Skivrådet. 8.05 Kulturpodden: Ett tema flera perspektiv. Kungen från Jamaica. 22.25 Tulosruutu. 19.34 Sportnytt. 21.00 Supernova. Repris från 2/12. 6.54 Andrum. FREDAG 16/1 LÖRDAG 17/1 YLE VEGA 6.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 20.29 Yle Uutiset. FREDAG 16/1 6.25 Yles morgon. 23.11 Algoritmen: Youtubejournalister och desinformationsbotar. Del 10151. 17.08 Murder in a small town. 16.45 Konståkning: EM EM. 16.30 Kauniit ja rohkeat. 12.03 Slaget dagens debatt. 13.13 Vega Eftermiddag. Del 3 av 4. Generalrepetitionen. 14.03 Vega Eftermiddag. 16.40 Yle Oddasat 2026. 10.00 Hörd i sak: Elisabeth Rehn. 19.15 Pertsa och Kilu – Faraos ring. 8.38 Kille, tjej, hund, katt, mus och ost. 17.09 Nyhetspodden. Svensk pratshow från 2026. 11.00 X3M Dag (R). 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. Del 2 av 10. 22.21 Päivän sää. 14.00 Ögonblick från Norge runt. 18.03 Vegatoppen. YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 13.55 Den nakna pistolen. 16.55 Yle Uutiset alueeltasi. 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 17.55. 8.10 Alice och Lewis. 7.00 Väderoch sjörapport. 12.00 Tähtiarpa. Isdansens rytmiska dans. 6.06 Vega Musik. 7.05 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu. Svenskt magasin från 2026. 7.59 Friskus-Robban. 7.25 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut. 12.35 Vega Musik. 13.25 Alpint: Världscupen Världscupen. 19.15 Aftonandakt. 13.00 Nyheter. 16.00 Nyheter. 13.13 Vega Eftermiddag med kultursvepet. 15.00 Nyheter. YLE VEGA 6.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 12.01 Nyheter. Del 13 av 15. 7.03 Vega Guld. Repris från 5/3. YLE VEGA 6.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 8.50 Gympastund. 19.15 Aftonandakt. 15.00 Nyheter. Del 6 av 7. 12.30 Kauniit ja rohkeat. gourmet-snabbmat. 15.55 A-Talk. 19.00 X3M Dag (R). 37
7.00 Smurffit. 3.55 Suomen kaunein koti: Kesämökit. Speciella relationer. 17.05 Tulossa elokuvateattereihin: Vinski 2. 19.30 Jägarliv. 19.20 Urheiluextra. Del 5 av 10. Cafévärdens förmögenhet. Del 5. 17.20 Strömsö. 11.05 Yle Uutiset Pirkanmaa. Del 13 av 365. 17.00 Lilla Tvåan. 22.00 Aktuellt. 19.30 Salatut elämät. 3.05 Dalgliesh. 22.00 Kymmenen Uutiset. Del 3. Kinesiska antikviteter: rekordpriser och storpolitik. 16.00 Husdrömmar. 8.35 Hemmagympa med Sofia. Del 2. 22.35 Skotten på Nygatan. 7.21 Greta Gris. Del 1 av 6. 21.00 Hovkapellet – 500 år av musik. 22.21 Viikon sää. 6.50 LEGO Friends: Uusi luku. 6.30 Muumilaakson tarinoita. Fyren Svalvoga. 19.30 Amazing Race Suomi. Del 6. 20.00 Sportspegeln. 11.00 Savotta. 7.20 Keksijäkylän Lotta. Del 5. Del 6 av 14. Del 13 av 15. 19.15 Landet runt. Del 4. 22.45 Parterapi i Gagnef. 10.01 Timjan, tupp & tårta. 8.00 Villa & Utedass. Vinter. 10.50 Yle Uutiset KaakkoisSuomi. Del 5 av 10. Del 25. 7.35 Viidakon veijarit. 13.00 Ostoskanava Myori.fi. 7.44 BUU-klubben. 7.53 Lilla Tvåan: Äventyrsmaskinen. 23.20 Once upon a time... Gårdsdröm i Kiaby. Del 4877. Del 2. 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 17.55. Del 1–2 av 20. Michael och Jamie kommer överens om att kämpa om vem som ska bli gängledare, och vinnaren får ta över ledarskapet. 12.00 Tähtiarpa. 21.45 Maktens algoritm. 15.00 Suurmestari Ruotsi. 18.17 Kompani O.R.D. Del 15 av 20. 18.50 Stickning. 10.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 9.00 Koti koiralle. 2.40 Ketonen & Myllyrinne. Snön. Del 2 av 3. 18.45 Den vida naturen: Botswanas stora katter. 11.05 Alpint: Världscupen. 15.30 Häng med. 19.30 Sunnuntailounas. 17.04 Sverige live, forts. 13.45 Valitut Palat Collection. 18.46 Mickes träbåt. 12.45 99 utvalda Bakom kulisserna i en topporkester. Makten. Del 3 av 8. Del 9 av 10. 10.45 Yle Uutiset Uusimaa. 12.30 Murder in a small town. 8.58 Lilla Tvåan. 7.46 Sam & Julia. 12.15 Antikmagasinet. 12.00 Kolmiodraama. Vernissage! Världens mest extravaganta konstälskare samlas, men när galan inleds tar kvällen en oväntad vändning och hemligheter avslöjas. Del 2 av 6. 23.00 Rapport. 18.00 Kuutamolla. 7.25 Zig & Sharko. 17.10 Pertsa och Kilu – Faraos ring. 18.00 Yle Uutiset. Del 8 av 12. 11.35 Sportstudion. Del 8 av 12. Del 1. Alfabetet. 13.15 Finland under kalla kriget: Speciella relationer. 8.19 Sportliv. 9.24 Det var en gång en uppfinning. Öva upp minnet med hjälp av världsmästaren. 14.30 Mr. 15.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 11.25 Yle Uutiset PohjoisSuomi. 8.00 Yle Uutiset. 21.00 Ultras. 8.05 Okänd arvinge. Del 5 av 52. 20.00 The Floor USA. Del 9 av 9. Före tävlingen lyckas Maria rubba Annas självförtroende med dramatiska påföljder. 11.35 IS esittää: Sain sen videolle. Åbo Underrättelser Fredag 16 januari 2026 TV 43. 13.25 Skidskytte: Världscupen. 7.05 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu. Vem blir vald, vem stannar kvar. 10.15 Hörd i sak: Sirkka Hämäläinen. 15.00 Allt till salu. 6.05 Muumilaakson tarinoita. 13.25 Svenska designklassiker. 22.25 Tulosruutu. 13.15 Korvkioskens historia. Del 1. Del 3 av 51. Del 48 av 51. 18.50 Kenraaliharjoitus. 8.22 Barbapapa. Del 6 av 6. 7.57 Bluey. och 4. 15.40 Leijonan luola USA. 15.30 Danmarks skattjägare. Del 1. Del 2. Del 3 av 8. 7.37 BUU-klubben. 7.15 LEGO Friends: Uusi luku. 22.15 Agenda. 13.00 Fire of Love. EM. Del 1 av 3. 18.55 Anslagstavlan. 21.55 UMK26 Musiikkivideot. Del 2 av 7. 14.00 Carina Bergfeldt. Del 2 av 7. Del 1. 21.00 Tämä on tämä. 18.23 Yle Uutiset alueeltasi. 9.01 Fåret Shaun. Världscupen börjar och Marias och Kims spel hårdnar. 16.05 Haluatko miljonääriksi. 22.46 Djävulens jungfru. 1.50 Suomen kaunein koti: Kesämökit. Del 2 av 20. 10.02 På spåret. Del 11. 14.30 Ekonomibyrån. 13.35 Ingres diamant och målningens värld. Del 6 av 10. 11.35 Yle Oddasat 2026. 19.48 Sportliv. 2.05 Dalgliesh. 17.07 Murder in a small town. Del 1. 8.33 Rubble och gänget. 18.25 Poliisit 24/7. 9.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 3.20 Australian rajalla. 22.25 Tulosruutu. 14.20 Live Aid – 40 år. 17.00 The Floor USA. Alpernas fyra årstider. 15.30 Kolmiodraama. 16.40 Yle Oddasat 2026. 9.43 Spotlight: Plan B när arbetslivet suger. Del 134. 8.43 Hemmagympa med Sofia. 16.50 UU Novosti tv ja areena 2026. 21.00 Jaakko Keso: Välkommen till Amerika. A-studion måndag till torsdag kl. Del 4 av 10. 12.00 Män kan inte våldtas. 8.45 Räddningspatrullen. 16.30 Kauniit ja rohkeat. 9.55 Vintersport: Nordisk kombination: Världscupen. 10.10 Vintersport: Nordisk kombination: Världscupen. 9.04 Min kvinnliga yta. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.30. 8.29 Galaxen. 18.45 Hundra procent bonde. Överlevaren. 11.00 Yle Uutiset Häme. 20.53 En liten, stor värld. 20.15 Live Aid – 40 år. 17.10 Alexa löser brott. 6.50 Sunny Bunnies. 11.45 Haluatko miljonääriksi. 19.00 Oro de Milano. 8.26 Namnsdagsgratulationer: 19.1. Isdansens fridans. och 7. 8.35 Sonic boom. 12.40 Vintersport: Nordisk kombination: Världscupen. 11.20 Yle Uutiset Pohjanmaa. 13.30 Varuhuset. Finsk kortfilm från 2024. 21.00 Det kalla spelet. 6.25 Huomenta Suomi. Del 2 av 10. 16.45 UU Novosti tv ja areena 2026. 23.55 Some deep story. Del 10152. Del 5 av 10. 17.25 Antikmagasinet. 22.21 Päivän sää. 18.55 Sportnytt. 17.50 På spåret. Finskt drama från 1945. 12.23 Skogshistorier: Lavskrikan på vintern. Andra deltävlingen. 9.31 Kille, tjej, hund, katt, mus och ost. Amerikansk västern från 1940. 19.15 Engelska Antikrundan. 16.50 UU Novosti tv ja areena 2026. 15.25 Skidskytte: Världscupen. Del 2 av 6. 17.01 Rapport. 17.25 Strömsö 2019. 14.36 Kommande: Kalle Träskalle och Stumpen i Snömannens spår. 16.00 Vetenskapens värld: Make science great again. 0.25 Mest finsk. 6.15 Aamusää. Jag har spelat längre än jag minns. Del 2 av 3. 16.25 Konstnärskolonin i Hornbæk. 7.25 LEGO Friends: Uusi luku. 16.05 Leijonan luola USA. 13.20 Sportstudion. 20.47 Spotlight: Plan B när arbetslivet suger. Drömmen. Del 9. 17.15 Svenska designklassiker. 0.20 Temptation Island Suomi. 17.00 Suomen surkein kuski. 19.35 Mister Books mysterier. 21.00 Venetsian aaveet. 15.00 Tämä on tämä. 9.05 Jari Tervo intervjuar: Tapio Bergholm. 7.40 Lego Ninjago. 10.00 Studiokyrkan. 11.10 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. Del 8 av 8. 22.50 Fjärrlinjen: Brukarrum i Portugal. 11.00 Fragment: Mängdlärevägen. 22.00 Detta är inte ett mordmysterium. 13.00 LOVE. 7.50 Lego Ninjago. Före tävlingen lyckas Maria rubba Annas självförtroende med dramatiska påföljder. 12.25 Vintersport: Nordisk kombination: Världscupen. 18.30 Halv sju. 18.15 Strömsö 2019. 13.00 Konståkning: EM. Del 2 av 10. Del 11. Del 3. 15.05 Koti koiralle. 11.05 Marys lätta maträtter. 17.00 Yle Uutiset. 20.29 Yle Uutiset. Del 3 av 8. 20.30 Rapport. 22.01 Sin City Gigolo mord i Las Vegas. 10.00 Yle Uutiset. Del 5. 10.00 Sportstudion. Del 24 av 25. 1.50 Pirunpeli. 20.55 Lokala nyheter. 14.45 Tähdet vs. Finskt äventyr från 2021. Del 9 av 350. 14.50 Så byggdes din stad. Del 5. 7.25 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut. 22.55 Oddasat 2026. 12.45 Rescue me! En hundhistoria. 11.48 Sagor om fjällen. Del 6 av 6. 19.15 Mancave. Del 6 av 12. 9.19 Auri och all världens djur. 15.00 Vinterstudion. Del 2 av 45. 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 17.55. Del 1. 6.50 Lilla Tvåan. Del 2. 19.55 Slut på leken. Del 6. Del 3 av 22. 17.45 Livet berättelser från Svenskfinland. Det giftiga vapnet 2/2. 18.00 Yle Uutiset (vkl). Del 4 av 11. 9.30 Halv sju. 16.20 Blackberry. 19.30 Jarkko Tammisen maailma. 11.31 Himlaliv: Jazzpastorn. 15.30 Vintersport: Nordisk kombination: Världscupen. 1.20 Mieletön vilppi. Finskt äventyr från 2021. 8.55 Huomenta Suomi. Del 1 av 20. 18.15 Den dunkla naturen. 8.05 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut. 19.00 Rapport. 18.00 Skojiga söndagar. 15.50 Yle Nyheter Söndag. 19.20 Päivän sää. 20.55 Tulossa: Hildur. Det ska finnas grävlingar här någonstans. 8.57 Namnsdagsgratulationer: 17.1. Del 1 av 4. Del 1. 22.35 Hockey Night Maanantai. 19.25 Tulosruutu. 19.00 Symbolernas hemliga värld. 8.59 Lilla Tvåan. 21.00 Häng med. 23.55 30 minuter. 22.35 Elokuva: The King’s Man. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.30. 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 20.55 Urheiluruutu. 10.00 Jaksa paremmin. 23.00 Dokument utifrån: Maga-familjens sönderfall. 21.00 Amazing Race Suomi. Del 3 av 3. 14.30 Fire of Love. Del 9643. 10.30 Marys lätta maträtter. 22.46 Sportnytt. 19.00 Fjädervikt. 21.00 Petos. 23.30 Mest finsk. 4.45 Rikospaikka-dokumentti: Sumuinen suomimarket. 18.30 Oddasat. 8.00 Den vida naturen: Botswanas stora katter. 19.30 Räven. Del 17–18 av 20. Nisse kraschar in i Gagnef. 18.30 Lola uppochner. Del 264 av 365. 10.02 Auktionssommar. Del 5 av 10. 12.00 Emmerdale. Du har mer att lära dig. 14.40 Kaffets historia. Del 6 av 52. 11.55 RSO i Musikhuset. Gör brukarrummen att drogproblemen ökar. Del 3 av 8. och 12. Del 316 av 366. 21.45 Yle Uutiset. Del 1 av 2. 15.50 Sportstudion. 11.09 Sagor om fjällen. 18.07 Leksamlarna. 19.00 Seitsemän Uutiset. Hundratals drogberoende besöker dagligen brukarrummen i Portugal. 2.20 The Dudesons. Dagens viktigaste sportnyheter. 11.02 Lola uppochner. 21.15 Jag for ner till bror. 15.20 Ultras. 2.20 Suomen huutokauppakeisari. 6.52 Lilla Tvåan för de minsta. 3.00 Remontilla rahoiksi. 18.30 På spåret. 20.00 Ett jävla liv – en film om Bodil Malmsten. 9.21 Mickes träbåt. 10.05 Morgonettan. Del 6 av 6. 16.45 Karin Widnäs museum. 14.00 En tvättäkta lantis. Del 3 av 8. 20.45 Urheiluruutu. Del 2 av 6. Del 2 av 11. 17.00 Yle Uutiset. Världscupen börjar och Marias och Kims spel hårdnar. Del 5 av 6. 16.00 Olet mitä syöt. Del 6 av 8. 16.45 Sportstudion. Äkta silver 1/2. 8.00 Suomen kaunein koti. 22.00 Ronja Rövardotter. Titta på A-studion så förstår du mer. 15.30 Skidskytte: Världscupen. 13.45 Det var en gång på tv. 12.00 Nordisk design en kärlekshistoria. 23.05 Det kalla spelet. 20.29 Yle Uutiset (vkl). 8.15 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut. 20.29 Yle Uutiset (vkl). 20.45 Vargskog och hjortmark. Del 7 av 8. 14.35 Miss Paradise Beach. 22.21 Päivän sää. 6.05 Muumilaakson tarinoita. Del 8. 18.10 Urheiluruutu. 18.50 Helgmålsringning. Del 4. Del 4. Del 13. 22.45 Mammor. 18.30 Emmerdale. 19.00 Seitsemän Uutiset. Del 8 av 9. Laxarna i Tana älv. 19.50 Motorsport: FM-serien i rally. 8.50 Livsöden: Längtan till Sicilien. 17.00 Konståkning: EM. 15.55 Skidskytte: Världscupen. 13.25 Alpint: Världscupen. 14.10 Alpint: Världscupen. 17.00 Viiden jälkeen. 9.48 Sorry för det. 16.50 Vinterstudion. 12.00 Hundraårshuset. 21.36 Yle Uutiset Uutis-Suomi. Del 6. 16.15 Felix & Klara. 22.00 Rapport. 14.00 30 minuter. 0.55 Dalgliesh. 8.50 Sonic Boom (T). 22.10 Lotto ja Jokeri. 17.00 Svenska designklassiker. 6.00 Bing. 8.15 Bluey. 1.20 Kummeli förevisar: Kontio & Parmas. 9.01 Hemma hos oss. 7.50 Sonic boom. 0.05 Tämä on tämä. Del 11. 12.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 14.30 Kotoisa. 11.15 Husdrömmar. 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 17.55. 23.25 Smugglaren. Längtan till Sicilien. 18.00 Ulli ullis. 16.00 Husdrömmar. 17.00 Sverige live. Nordiska tv-nyheter på samiska. 22.00 Jag for ner till bror. Del 6 av 10. 9.00 Galaxen. Men den besvikna Diana har fått nog. 19.01 Rost till race. 11.01 När livet vänder. Du har mer att lära dig. Del 4. 0.10 Rapport. Del 8–9 av 9. 8.50 Gympastund. 21.00. 10.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 0.35 Suurmestari Ruotsi. Del 3. 9.30 Belfort & Lupin. och 8. 13.30 David Bowie: Sista akten. 19.00 Monsen och nationalparkerna. Del 5–7 av 9. 0.55 Glöd. Del 316 av 365. 19.34 Sportnytt. Del 261 av 366. Amerikansk action från 2006. 14.15 Vinterstudion. in Hollywood. 17.15 Resmål ur Egenland: Det medeltida Dalsbruk. 23.52 Kan någon säga till mig att allt blir bra. 8.55 Huomenta Suomi. 13.10 Haluatko miljonääriksi. 9.00 Kiinteistöveljekset: Oman kodin unelmaremppa. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 17.1. 8.37 Jag, Elvis Riboldi. 20.55 Lokala nyheter. Del 6 av 12. 19.00 Rapport. 7.00 Morgonettan. Mängdlärevägen. 18.21 UT Puoli7 tänään. 9.12 Gula yetin. 3.55 Suomen kaunein koti: Kesämökit. Del 9 av 9. 15.00 Min femårsplan. 16.55 Yle Uutiset alueeltasi. 19.10 Uutisextra. 16.50 UU Viittomakieliset tv ja areena 2026. 18.55 Sportnytt. 7.45 Lilla Tvåan. 9.42 Men tänk om .... 21.15 Konståkning: EM. 21.00 A-studion. 12.10 Suomen huutokauppakeisari. 8.25 Sonic boom. 23.05 Kolmiodraama. och 26. 6.05 Muumilaakson tarinoita. Herrarnas 7,5 km, Individual Compact, Oberhof. 9.00 Galaxen. 23.15 Utan samtycke. 16.00 Skidskytte: Världscupen. Del 9644. 20.45 Urheiluruutu. 19.10 Tulosruutu. 18.45 Yle Nyheter Söndag. 13.00 Elokuva: Maija Mehiläinen ja kultainen aarre. 12.55 Sportstudion. Del 2. 16.55 UU Viittomakieliset tv ja areena 2026. 18.40 Uutiset. 23.35 Danska Ukrainakrigare. 16.35 Selkouutiset tv ja areena 2026. Del 10153. 6.40 Smurffit. 20.00 Kuppilat kuntoon, Gordon Ramsay! Del 3 av 11. 19.39 Sportnytt. Sanningens stund. 19.26 Norge runt. 13.30 Remontilla rahoiksi. 23.45 Rapport. 13.00 Så byggdes din stad. 18.00 Pitääkö olla huolissaan. 19.00 Frasier (T). 23.00 Ekonomibyrån. 18.30 Min kvinnliga yta. Del 2 av 8. Skogarnas man. 15.15 Hemma igen. 11.01 UMK26 Areena. 22.00 Porträtt av en förvirrad far. 7.40 Stockholmspärlor. Del 13. 11.55 Valplive: Det första året. Vinter. Del 14 av 21. 17.55 Stjärnorna på slottet. 9.00 Häng med. Tapio Bergholm. Del 6 av 10. Del 3. 20.00 Försvunna världar: Nabatéerna. 8.56 Jaktliv. 15.00 Engelska Antikrundan. 14.45 Hockeylegender. Del 5 av 10. Del 7. 20.45 Sportnytt. Hämndens ängel. Del 3 av 9. 7.35 Viidakon veijarit. 17.55 UMK26 Areena. 11.50 Landet runt. 17.00 Fråga doktorn. 7.33 Franklin och hans vänner. 9.45 Rost till race. 18.15 Nyheter på lätt svenska. 8.30 Norges tuffaste. 22.45 Beskyddaren. Del 1–2 av 20. 22.15 Teaterhögskolan valda till scenen. Del 5 av 10. 22.20 Milli arvontalähetys. Google. Del 1 av 6. 12.30 Djuren i mitt liv: Djursjukhuset. Del 13 av 15. Del 2 av 11. 17.12 Resmål ur Egenland: Helene Schjerfbecks Ekenäs. 10.55 Tulossa elokuvateattereihin: Vinski 2. 13.55 En liten, stor värld. 21.49 Urheiluruutu. 18.00 BUU-klubben. 19.39 Sportnytt. Del 2 av 6. 14.50 Prisma: Ubåten Titans undergång. Del 4 av 4. Del 6 av 12. Del 19–20 av 24. 15.00 Sportstudion. Andra deltävlingen. 18.00 Yle Uutiset (vkl). 20.00 Hundra procent bonde. 11.30 Yle Uutiset Lappi. 11.39 Oddasat 2026. Valtteri lider av adhd och stammar samt blir utsatt för svår mobbning i skolan. Norsk kortfilm från 2022. 11.10 Topi och Sointu på semester. 9.30 Felix & Klara. Del 3. Del 4 av 6. En dold ledtråd. 8.00 Suomen kaunein koti. 6.00 Bing. 21.05 Morden i Sandhamn. Del 9. 19.41 Sverige live. Del 13 av 52. 10.05 Haluatko miljonääriksi. 10.30 Sportstudion. 22.00 Kymmenen Uutiset. 6.50 Smurffit. Del 4 av 11. 15.00 Sportstudion. 23.45 En gång bröder. 16.05 Eurovisionens klassiska konserter. 22.45 Titta vi flyger. 3.25 Arman under Polstjärnan. 16.42 Den rika naturen. 23.32 Jag vill vara Mira igen. 7.25 Zig & Sharko. Del 5 av 10. 6.30 Sunny Bunnies. Del 4. Del 9 av 640. 16.30 Ridsport: Världscupen. 20.30 Så byggdes din stad. 22.35 Elsbeth. 13.30 Politikbyrån. 21.00 Hautalehto. 19.15 Sverige live. Textning till svenska och finska. När polisen slår till mot ett hotellrum vid Stureplan kliver de rakt in i en storskalig drogcentral. Del 5 av 10. 17.00 Rapport. LÖRDAG 17/1 7.00 Prisma: Ubåten Titans undergång. 20.30 Konståkning: EM. 21.00 Frank James återkomst. En hämnare utan ansikte. 16.00 Äventyr på vinterfjället. 18.20 Nyhetstecken. Regi: Minna Pye. 8.13 BUU-klubben. 18.00 Schlager-Finland: Stadens ljus. 17.00 Yle Uutiset. 9.05 Drottningens död. 22.20 Milli arvontalähetys. 16.40 Vintersport: Nordisk kombination: Världscupen. 23.15 Stormtrooperskandalen. Ekon i natten. Del 6–7 av 12. 7.40 Fjällens snöröjare. Rum 430. 14.40 Kuppilat kuntoon, Gordon Ramsay! Del 2 av 11. Del 1. 19.30 Valplive: Det första året. 21.50 Maffiablod. 20.30 Rapport. 21.50 Korta tv-historier. Här trakasserar man ingen! 11.00 Studiokyrkan. 14.20 Hundra procent bonde. 21.45 Världens äldsta orkestrar. 17.03 Ridsport: Världscupen. 22.55 Mammorna i våldets skugga. 12.30 Kauniit ja rohkeat. 10.55 Yle Uutiset LounaisSuomi. 23.10 Tulossa: Hildur. 17.05 Mot alla odds – Norge. 20.00 Suurmestari. Del 6. 17.10 Sportstudion. Del 1 av 10. 14.15 Carina Bergfeldt. 21.00 Guldbaggen. Del 6. 10.40 Vintersport: Nordisk kombination: Världscupen. 12.35 Shaolin heroes. Bean. 20.30 Rapport. 21.00 Vetenskapens värld: Livsfara på rymdstationen. 22.25 Tulosruutu. Del 8 av 8. 12.05 IS esittää: Sain sen videolle. 15.25 En söndag i januari 1918. 13.15 Du är mitt öde. Del 14. Från skolbänken. 17.00 Rapport. 21.10 Kenraaliharjoitus. Familjebekymmer. Del 2 av 3. 8.50 Fredagsdokumentären. 20.10 Psyket. 7.26 Sara och Kvack. 7.20 Keksijäkylän Lotta. 13.25 VC i nordisk kombination: H 10 km Världscupen i nordisk kombination. Del 10. 14.30 Gammalt, nytt och bytt. 23.35 Olet mitä syöt. 16.00 Ett tjäderformat bibliotek. 16.40 Pertsa och Kilu. 19.23 UMK26 Musiikkivideot. 3.50 Australian rajalla. 22.15 Finlandssvenskar. 19.00 Bandy: Bandy-VM. Del 4 av 6. 19.00 Seitsemän Uutiset. 20.00 MOT. 20.00 Pitääkö olla huolissaan. 17.45 Färdmat på isländskt vis. 9.26 Slut på leken. Del 13 av 366. Del 19. 21.00 Shaolin heroes. 22.00 Kymmenen Uutiset. Del 4 av 5. 1.10 Doc: The British Airways Killer. 21.00 Stjärnorna på slottet. 11.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. SÖNDAG 18/1 MÅNDAG 19/1 13.50 Inför Idrottsgalan. 17.00 Lomakoti auringon alta. 16.30 Jääkiekko: Hockey Night Lauantai. 22.30 Hämndens timme. 20.00 Det var en gång på tv. Tv-generationen. Traditionella rätter. 16.15 Jakttid: Äijäs äventyr. 8.04 Vov-patrullen. Del 22. 18.10 Urheiluruutu. 11.39 En stund i naturen. 20.00 Stenbeck. 23.15 Poliisit 24/7. 13.05 Sportstudion. Maktkamp. 3.30 Suomen surkein kuski. Del 2 av 6. Del 25 av 25. 14.01 Sjutton. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.30. 18.11 Pingu i staden. Del 5 av 10. Del 8. 11.15 Yle Uutiset Itä-Suomi. 11.00 På spåret. Finskt drama från 1978. 17.10 HPI Ett omöjligt fall. 17.05 The Donald Trump show. Del 2. Den första födelsedagen. 17.20 Bandy: Bandy-VM. 16.45 Vinterstudion. 14.55 Peltsis andra natur. Amerikansk västern från 1950. 19.20 Tulosruutu. 19.24 Kulturnyheterna. 9.00 Yle Uutiset. Del 9 av 9. 12.00 Suomalainen menestysresepti. 19.50 Livet berättelser från Svenskfinland. 8.30 Det var en gång en uppfinning. 9.07 Lånarna. 19.14 Lokala nyheter. 22.50 Mission: Impossible 3. 18.14 Lokes hemlighet. 16.55 UU Viittomakieliset tv ja areena 2026. Del 1 av 10. 13.30 När livet vänder. 19.10 Lokala nyheter. 6.00 Bing. Del 2 av 5. 17.50 Världens natur: Ökenlejonens osannolika överlevnad. 6.25 Yles morgon. 12.15 Sportstudion. 17.52 UMK26 Musiikkivideot. 8.28 Lilla Tvåan. 6.30 Muumilaakson tarinoita. Del 2. 19.00 Rapport
Del 4 av 6. 20.00 Suomalainen menestysresepti. 15.00 Allt till salu. Del 1 av 3. 18.00 Yle Uutiset. 21.56 UMK26 Musiikkivideot. Den stora murardagen. 12.00 Matmagasinet. 6.30 Sunny Bunnies. 23.00 Oddasat 2026. 19.53 Norge runt. 0.50 Kummeli förevisar: Kontio & Parmas. 11.18 Matminnen: Ragni Rissanen. 13.00 Ostoskanava Myori.fi. 17.50 Hos veterinären. 22.35 Rikospaikka. Kemblefords teaterklubb. Del 3 av 6. 11.33 Rost till race. 20.29 Yle Uutiset. 10.00 Hörd i sak: Jörn Donner. 15.30 Danmarks skattjägare. 6.05 Muumilaakson tarinoita. Del 2. 17.00 Sverige live. Del 2 av 5. 11.00 Savotta. 22.00 Ryssland erövrar Afrika. 7.53 Lilla Tvåan. 23.00 Finlandssvenskar. Del 7 av 7. 20.30 Rapport. 18.55 Livet – berättelser från Svenskfinland. Del 10 av 10. Brittiskt drama från 2018. 20.29 Yle Uutiset. Del 1 av 10. Del 10153. Finsk kortfilm från 2024. 16.50 UU Viittomakieliset tv ja areena 2026. 16.20 Där ingen skulle tro att någon kunde bo. 15.35 Historia: Det okända Pompeji. 13.00 Ostoskanava Myori.fi. 16.35 Selkouutiset tv ja areena 2026. 9.11 Från vanlig till kunglig. 19.45 Livsöden: Kristallkronor till salu. 11.54 Oddasat 2026. 7.15 Gissa hur mycket jag tycker om dig. 18.30 Emmerdale. Sven Tveskägg erövrare av England. 11.00 Matminnen: Erkki Lampén. 3.05 Suomen kaunein koti: Kesämökit. Del 15. Del 8 av 12. Del 137. 6.00 Bing. 0.35 Dalgliesh. Igelkotten repar sig efter råttfällan och släpps fri. Del 5 av 12. 16.00 Salatut elämät. Del 23–24 av 24. 13.00 Cinema Laika. 11.18 Mickes träbåt. Vem blir Årets bästis. 19.30 Salatut elämät. 19.20 Päivän sää. 23.26 Daddy issues. 1.50 Remontilla rahoiksi. Del 4 av 6. 11.05 Yle Uutiset KaakkoisSuomi. 7.50 Sonic boom. 17.00 Yle Uutiset. 7.25 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut. 23.20 Temptation Island Suomi. Del 20. Del 16. 19.25 UMK26 Musiikkivideot. 23.35 Isländska föremål berättar. 12.05 Supermänniskor på jakt efter dold talang. 12.35 Murder in a small town. 16.05 Kokerskan på Castamar. 19.00 Frasier (T). 22.05 Ketonen & Myllyrinne. 2.15 Remontilla rahoiksi. 6.25 Yles morgon. 16.00 Salatut elämät. 18.30 Oddasat. Del 5 av 8. 21.45 Yle Uutiset. 11.35 Yle Uutiset Pohjanmaa. Del 4 av 6. 6.40 Smurffit. 13.45 Valitut Palat Collection. 14.35 Unelmia Italiassa. 16.00 Marys lätta maträtter. 11.10 Yle Uutiset LounaisSuomi. 14.40 Levande arkiv: Kontinentalt mode. 12.00 Tähtiarpa. 3.10 Dalgliesh. 0.55 Dalgliesh. 18.00 BUU-klubben. 13.20 Brud efterlyses. Del 4 av 9. 19.25 Tulosruutu. Del 2 av 3. 16.30 Vill du bli miljonär. 18.00 Friidrott: Tampere Indoor Meeting. 22.55 Oddasat 2026. 19.45 Livsöden: Katternas hjälpare. 9.54 Bollywood style Finland. 8.48 Fråga doktorn. 8.37 Hemma hos oss. 10.02 Trädgårdskampen. 17.30 Live Aid – 40 år. 21.00 Idrottsgalan. 18.50 Världens natur: På tre minuter. 22.30 Maktens algoritm. 23.10 IS esittää: Sain sen videolle. 19.30 Jägarliv. 21.00 A-studion. Del 7 av 12. 10.05 Vill du bli miljonär. Finsk kortfilm från 2023. Del 8 av 12. 20.01 Moderna män. 8.00 Villa & Utedass. 18.30 Oddasat. 17.30 Selviytyjät Suomi. 17.04 Sverige live, forts. 19.34 Sportnytt. 15.30 Operation M-25 stjärnmotorn i Kiantajärvi. 9.00 Fjädervikt. 7.48 Hemön. 22.00 Aktuellt. 22.25 Tulosruutu. 19.00 Seitsemän Uutiset. 12.40 Ingres diamant och målningens värld. 22.40 Oxen. 6.50 LEGO Friends: Uusi luku. 23.00 Utrikesbyrån. 9.04 När livet vänder. Del 3 av 8. 11.00 Roms arvingar. 21.00 Det kalla spelet. 13.35 Ett tjäderformat bibliotek. Del 1. 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 17.55. 11.55 Hos veterinären. 7.39 Osku. 21.36 Yle Uutiset Uutis-Suomi. Del 2. 6.05 Muumilaakson tarinoita. 22.50 Oddasat 2026. 19.00 Rapport. 23.50 About the birds and the bees. Finsk romantisk komedi från 1941. 9.30 Halv sju. 11.35 Yle Uutiset Pohjanmaa. 10.00 Marys lätta maträtter. 17.00 Lilla Tvåan. Del 7 av 12. 14.35 Fram för lilla Märta. 14.30 Strömsö. 17.56 UMK26 Areena. 23.00 The Other Mrs Jordan: offer för en seriebedragare. 8.50 Gympastund. Del 49 av 51. Del 9. 11.01 Strömsö 2019. 13.20 Mannen från Sysmä. Del 6 av 12. 6.40 Smurffit. 11.10 Yle Uutiset LounaisSuomi. 17.00 Lilla Tvåan. 7.55 Lilla Tvåan på finskt teckenspråk. 19.00 Det var en gång på tv. 20.00 Olet mitä syöt. 16.00 Mancave. TISDAG 20/1 8.27 I havsdjupet. 21.05 Temptation Island Suomi. Den ryska legosoldatsgruppen Wagnergruppen fungerar fortfarande som Putins verktyg i Afrika. Del 4878. 9.23 UMK26 Areena. 11.40 Yle Uutiset PohjoisSuomi. 8.37 När jag var i din ålder. 20.55 Urheiluruutu. 15.00 Av kärlek till vilda djur. 21.49 Urheiluruutu. 16.00 Nordisk design en kärlekshistoria. 16.30 Kauniit ja rohkeat. 16.50 UU Viittomakieliset tv ja areena 2026. 14.05 Livet på slättten. 21.45 Jaakko Keso: Välkommen till Amerika. 16.45 UU Novosti tv ja areena 2026. 11.25 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. Del 4 av 12. 12.00 Tähtiarpa. Ljus i tunneln. 0.15 Kummeli förevisar: Kontio & Parmas. 14.30 30 minuter. 17.00 Lilla Tvåan. 17.45 Politikbyrån. 18.20 Nyhetstecken. 21.00 Djävulens jungfru. 8.25 Supersyskonen. 11.15 Yle Uutiset Häme. 11.25 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. Del 10156. 19.30 Salatut elämät. 21.49 Urheiluruutu. Del 3 av 11. 15.55 Kokerskan på Castamar. 10.00 La Promesa hemligheternas herrgård. Lina flyr från sitt stagnerade äktenskap och från smärtan i sin kropp. 19.00 Frasier (T). 17.05 Kuppilat kuntoon, Gordon Ramsay! 18.00 Leijonan luola USA. 20.30 En resa till sagornas Island. 6.15 Aamusää. 16.05 Vill du bli miljonär. Mary och William lär känna varandra på en dejtsajt på nätet och relationen leder till ett äktenskap. 14.30 Ur arkiven. Kristallkronor till salu. 22.21 Päivän sää. Del 14. 20.00 Koti koiralle. 16.50 Konstnärskolonin i Hornbæk. Del 11 av 640. 15.30 UU A-studio viittomakielellä 2026. Del 3–4 av 20. Del 10154. Nordiska tv-nyheter på samiska. 8.19 Studio 65. 12.45 Schlager-Finland: Stadens ljus. 19.00 Koti koiralle. 22.00 Tulossa elokuvateattereihin: Luottomies-elokuva: Lepoloma. 21.00 Historia: Europas stora migrationsrörelser. 21.00 Skavlan & Sverige. 11.00 Savotta. Del 4. 9.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. Del 6. 22.05 Poliisit 24/7. 8.14 Galaxen. 13.30 När livet vänder. 15.21 En stund i naturen. 16.00 Husdrömmar. Del 135. 16.45 UU Novosti tv ja areena 2026. 7.50 Sonic boom. Del 16 av 365. 19.00 Seitsemän Uutiset. 10.51 Filmkällaren. 23.05 UEFA Champions League: Huippuhetket. 19.00 UMK26 Musiikkivideot. 11.20 Yle Uutiset Pirkanmaa. 18.30 Oddasat. 13.30 Remontilla rahoiksi. 8.10 Namnsdagsgratulationer: 22.1. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.30. 22.25 Tulosruutu. 19.34 Sportnytt. 16.05 MOT. 22.00 Aktuellt. 17.04 Sverige live, forts. 22.21 Päivän sää. 15.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. Viktiga upptäckter. SINNEN Ser jag bara toppen av isberget. Del 8 av 8. 8.20 Min mage och jag. 18.55 Där ingen skulle tro att någon kunde bo: Vinterstunder. 9.25 UMK26 Areena. 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård. Skratt och gråt. Del 5 av 11. 21.53 Yle Uutiset Uutis-Suomi. 21.00 Vittnena som fällde bödlarna. Del 4880. 11.20 Yle Uutiset Pirkanmaa. 22.00 Jag for ner till bror. 14.00 Historia: Europas stora migrationsrörelser. 11.15 Yle Uutiset Häme. 13.00 Ostoskanava Myori.fi. lina. 9.30 Halv sju. 15.30 Unelmia Italiassa. 19.30 Salatut elämät. Del 48 av 51. 22.21 Päivän sää. 12.00 Emmerdale. 17.00 Agenda. 15.00 Kotoisa. Del 10 av 640. 17.53 UMK26 Musiikkivideot. 18.00 Yle Uutiset. 20.00 Topi och Sointu på semester. 20.29 Yle Uutiset. 20.55 Urheiluruutu. 22.05 Ketonen & Myllyrinne. 2.15 Arman under Polstjärnan. 16.55 Yle Uutiset alueeltasi. 19.20 Päivän sää. Del 5 av 22. 17.00 Sverige live. 22.00 Kymmenen Uutiset. 21.00 Temptation Island Suomi. 18.50 Stickning. 0.20 Kummeli förevisar: Kontio & Parmas (T). 12.30 Kauniit ja rohkeat. 6.50 LEGO Friends: Uusi luku. 13.10 Carina Bergfeldt. Del 9 av 9. 11.07 Matminnen: Ristomatti Ratia. Del 9 av 10. 23.31 Jag är narkoman. 19.00 Seitsemän Uutiset. 17.25 En tvättäkta lantis. 11.30 All världens byggskandaler. 23.30 Rapport. 23.05 Tre kvinnors historier. 22.00 Aktuellt. 15.30 Danmarks skattjägare. 20.00 Kokerskan på Castamar. 10.50 Filmkällaren. 16.45 UU Novosti tv ja areena 2026. 23.35 Pitääkö olla huolissaan. Del 1 av 14. 22.46 Sportnytt. Del 7. 11.50 Yle Oddasat 2026. 13.30 Historia: Förhistorisk barndom. 23.45 På väg. 8.00 Villa & Utedass. Del 2 av 8. 22.05 Fjärrlinjen: Stoltenberg möte med kriget. 21.50 En tystlåten, omtyckt man. 6.30 Sunny Bunnies. 11.15 Yle Uutiset Häme. 10.00 Hörd i sak: Riitta Uosukainen. Del 3 av 6. 11.54 Oddasat 2026. 16.00 Husdrömmar. 15.00 Lilla Märta kommer tillbaka. 8.19 Lilla Tvåan. Del 50 av 51. 17.00 Viiden jälkeen. Del 3 av 11. 11.00 Schlager-Finland: Yes Sir, jag är boogie. En chockartad syn i toalettstolen påminner Mika om livets begränsningar. 22.50 Lokala nyheter. 3.15 Gränsbevakarna Australien. 12.05 Kulturcocktail. 22.25 Tulosruutu. Ett fjärrstyrt land. 9.48 UMK26 Areena. 22.35 Petos. 7.50 Sonic boom. 18.23 Yle Uutiset alueeltasi. 18.15 Nyheter på lätt svenska. 18.23 Yle Uutiset alueeltasi. Ett medeltida mysterium. 11.45 Yle Uutiset Lappi. 17.15 Resmål ur Egenland: Helande bad i Kaurila bastu. 19.14 Lokala nyheter. Del 2. 19.00 Wonders of volcanoes. Del 9. 11.35 Yle Uutiset Pohjanmaa. 11.50 Yle Oddasat 2026. Del 14 av 365. 12.00 Eva Longoria i Mexico. 14.00 En tvättäkta lantis. 15.58 A-studion. 16.50 UU Viittomakieliset tv ja areena 2026. Del 5. ONSDAG 21/1 TORSDAG 22/1 12.00 På spåret. 7.40 Fjällens snöröjare. 10.00 Hörd i sak. 11.03 Matminnen: Jarkko Ahola. 16.35 Selkouutiset tv ja areena 2026. 17.00 Nya filmmakare. Del 14 av 366. 21.50 Loppistipsen. 15.30 Hundra procent bonde. 11.00 Yle Uutiset Uusimaa. Ännu en kyss. Del 2 av 7. 9.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. Iranskt drama från 2022. 12.30 Kauniit ja rohkeat. 20.55 Lokala nyheter. Del 1 av 2. 18.00 Yle Uutiset. 20.00 Kuutamolla. 11.20 Yle Uutiset Pirkanmaa. 17.00 Livet på slättten. 10.01 Trädgårdskampen. 19.00 Vetenskapens värld: Livsfara på rymdstationen. 21.36 Yle Uutiset Uutis-Suomi. 22.00 Subtraction. Finsk äventyrskomedi från 1938. Del 4879. 19.53 Svalbard sett från luften. Del 3. 13.45 Valitut Palat Collection. 11.30 Yle Uutiset Itä-Suomi. Del 3. 7.05 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu. 17.00 Viiden jälkeen. 7.25 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut. 19.20 Päivän sää. 8.22 På antiken. 14.30 Gammalt, nytt och bytt. 6.40 Smurffit. 21.00 Moderna män. 8.15 Auri och all världens djur. 22.00 Kymmenen Uutiset. 23.10 Sjuk ungdom. 20.00 Kokerskan på Castamar. Ett medeltida mysterium. 18.40 Uutiset. 20.00 Ekonomibyrån. 19.25 Tulosruutu. 17.00 Sverige live. 17.00 Kalkyl. Del 1. 14.22 Resmål ur Egenland. 1.15 The Dudesons. Del 7. Del 9647. 20.00 Utrikesbyrån. 11.00 Savotta. 22.46 Sportnytt. 18.21 UT Puoli7 tänään. 15.00 Suomalainen menestysresepti. 19.41 Sverige live. 19.41 Sverige live. Del 1. 20.55 Lokala nyheter. Framgångsrecept. 20.55 Lokala nyheter. 13.03 Forum. 17.53 UMK26 Musiikkivideot. 22.55 Donner privat. 9.00 Skogens överlevare. 8.35 Studio 65. 8.13 Lilla Tvåan önskar post. 17.00 Yle Uutiset. 10.30 Jaksa paremmin. 14.15 Resmål ur Egenland. 21.05 A-Talk. 6.15 Aamusää. 11.11 Matminnen: Mari Palo. 19.05 Skidskytte: Världscupen. Del 8. 22.00 The Donald Trump show. 8.00 Villa & Utedass. och 4. 8.42 Studio 65. Del 3 av 8. 20.23 Nattsim. 16.55 Yle Uutiset alueeltasi. 17.04 Sverige live, forts. 18.20 Nyhetstecken. 12.30 Kauniit ja rohkeat. 12.00 Landets minne. Del 6. 8.50 Gympastund. 16.45 Mot alla odds – Norge. 14.20 Eva Longoria i Mexico. Del 4. Del 8. Del 16 av 366. 23.35 UEFA Champions League: Huippuhetket. Del 3. Del 7. 9.30 Halv sju. 9.00 Fjädervikt. 16.40 Yle Oddasat 2026. 1.25 Suomalainen menestysresepti. 18.00 BUU-klubben. 20.00 Arman ja oodi suomalaiselle ruoalle. 18.00 Schlager-Finland: Yes Sir, jag är boogie. 20.55 En liten, stor värld. 17.25 David Bowie: Sista akten. Del 3 av 8. Del 5 av 12. Textning till svenska och finska. 23.50 Det dödliga våldets drivkrafter. 20.00 Finland under kalla kriget: Ett fjärrstyrt land. 6.25 Yles morgon. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.30. 16.30 Kauniit ja rohkeat. 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 17.55. 21.50 Design och hantverk. 1.20 The Dudesons. Del 6 av 6. 14.55 Hemma igen. Del 18 av 60. 14.50 Från buse till bästis. 3.50 Australian rajalla. 23.10 IS esittää: Sain sen videolle. Katternas hjälpare. Krig på nytt. 23.10 Amazing Race Suomi. Del 2. 17.25 Husdrömmar dokumentär. 21.00 Kolmiodraama. Framgång för finsk fotboll. Ekon i natten. 17.00 Yle Uutiset. 13.20 Kalle Träskalle och Stumpen i Snömannens spår. 11.54 Oddasat 2026. 18.15 Nyheter på lätt svenska. 19.25 Tulosruutu. 16.40 Yle Oddasat 2026. I vulkanens hjärta. 11.00 Yle Uutiset Uusimaa. 11.45 Yle Uutiset Lappi. 11.05 Yle Uutiset KaakkoisSuomi. 9.33 Ny i flocken. Del 1 av 17. 15.00 Allt till salu. 22.01 UMK26 Musiikkivideot. 21.45 Yle Uutiset. Del 4 av 6. 17.56 UMK26 Areena. 19.34 Sportnytt. 9.30 Jägarliv. Del 15 av 365. 22.00 Tulossa elokuvateattereihin: Luottomies-elokuva: Lepoloma. 20.00 Poliisit 24/7. 12.05 En tvättäkta lantis. 6.25 Huomenta Suomi. 19.00 Fjädervikt. 6.50 LEGO Friends: Uusi luku. 22.45 Adoption sista chansen. 11.40 Yle Uutiset PohjoisSuomi. 6.25 Huomenta Suomi. 17.00 Viiden jälkeen. 0.05 Hautalehto. Del 7 av 10. Del 2 av 4. 11.00 Yle Uutiset Uusimaa. Del 4 av 9. 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 17.55. Del 16. 10.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 18.00 BUU-klubben. Paddlingsskolan. 19.24 Kulturnyheterna. 7.26 Lilla Tvåan. 20.00 Kulturcocktail. 12.00 Tähtiarpa. 23.46 Moderna män. 22.21 Sin City Gigolo mord i Las Vegas. 8.50 Gympastund. 15.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 23.35 Elsbeth. 22.00 Mord före aftonsång. 13.45 En tvättäkta lantis. 2.50 Arman under Polstjärnan. 14.32 Rahunens röda stjärnor. 6.25 Yles morgon. 13.03 Forum. Del 3 av 10. Del 1 av 3. 16.00 Husdrömmar. Hornhämnden. 8.25 Våran pappa. Del 2 av 6. 13.00 Varuhuset. 22.50 Lokala nyheter. Del 2 av 3. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.30. 21.00 Olet mitä syöt. 17.07 Fader Brown. 21.00 Kriget om fröerna. 6.05 Muumilaakson tarinoita. 11.25 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. 18.40 Uutiset. Flykten. 22.20 Milli arvontalähetys. 12.35 Fader Brown. 9.30 Jägarliv. Del 1 av 8. 17.01 Rapport. 20.53 Anmälningsärende. 12.00 Ett briljant gig. Del 9 av 10. Del 5 av 15. Del 10155. 20.55 Urheiluruutu. 16.30 Kauniit ja rohkeat. 20.30 Kriminalhistorier från Finland. 14.14 Sportliv. 22.45 Världens natur: På tre minuter. 19.14 Lokala nyheter. 6.25 Huomenta Suomi. 17.17 Svalbard sett från luften. 13.30 På spåret. 13.30 När livet vänder. 11.30 Tordyveln flyger i skymningen. Del 2 av 3. 17.00 Koti koiralle. 11.01 En tvättäkta lantis. 11.45 Yle Uutiset Lappi. 18.40 Uutiset. 7.25 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut. 1.50 The Dudesons. 22.45 Världens natur: På tre minuter. 21.23 Pirjo. 17.07 Fader Brown. Del 2 av 8. Del 9644. 18.21 UT Puoli7 tänään. 1.30 Remontilla rahoiksi. Del 4. 15.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 18.30 Halv sju. 8.06 Mimosa och Lennu. 21.49 Urheiluruutu. 6.00 Bing. Finskt drama från 1954. Del 4 av 9. 18.30 Emmerdale. Del 9645. Del 6 av 22. 7.56 Norman. 11.25 Alpint: Världscupen. 22.20 Milli arvontalähetys. Del 3 av 11. 21.00 Tämä on tämä. Del 1 av 3. 18.15 Nyheter på lätt svenska. 18.30 Emmerdale. Del 21–22 av 24. 12.30 Djursjukhuset. 19.00 Ett släktträd av guld (meänkieli). Del 1. 12.35 Fader Brown. 18.30 Halv sju. 18.21 UT Puoli7 tänään. Del 4879. 6.30 Sunny Bunnies. 18.30 Det sitter i väggarna. 11.50 Yle Oddasat 2026. 17.25 Tordyveln flyger i skymningen. Del 4 av 20. Del 3 av 10. Del 6 av 10. Del 15 av 366. 21.00 Nordisk design en kärlekshistoria. 16.30 Strömsö. 17.01 Rapport. 17.07 Fader Brown. Del 5 av 8. 11.30 Yle Uutiset Itä-Suomi. 17.56 UMK26 Areena. 7.28 Pysselby. 18.00 Leijonan luola USA. 16.55 Yle Uutiset alueeltasi. Del 19 av 60. 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård. Del 5 av 6. Del 9646. I rollerna: Olivia Colman, Emma Stone. Del 4 av 12. 13.30 Remontilla rahoiksi. 18.00 Schlager-Finland: Blått och vitt. 15.30 Danmarks skattjägare. 21.05 A-studion. 7.05 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu. Del 14. 14.27 Levande arkiv: Filmkällaren. 9.33 Bostadsflipparna. 14.25 Alpint: Världscupen. 19.14 Lokala nyheter. Den perfekta mannen. 21.00 Världens historia: Renässansens maktspel. 2.25 Suomen kaunein koti: Kesämökit. 17.01 Rapport. Fredag 16 januari 2026 Åbo Underrättelser 44 TV. 12.00 Emmerdale. 10.02 Trädgårdskampen. Del 3 av 5. och 2. 18.30 Föda hemma. 20.30 Så byggdes din stad. 16.00 Salatut elämät. Del 3. 6.00 Bing. 8.12 Lilla Tvåan. Del 4877. 20.30 Rapport. 12.00 Matmagasinet. 17.53 UMK26 Musiikkivideot. 14.50 A-studion. 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 8.21 Galaxen. Del 4 av 6. Del 10 av 350. 19.00 Rapport. 11.14 Matminnen: Ilmari Saarelainen. 15.00 Ekonomibyrån. 13.45 Hemma igen. Del 12 av 640. 20.30 Rapport. Del 4 av 15. 10.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 23.00 30 minuter. 8.18 Namnsdagsgratulationer: 21.1. 11.01 Min kvinnliga yta. 18.30 Halv sju. Del 3–4 av 20. Del 1 av 10. 19.24 Kulturnyheterna. 23.15 Stalker. 10.05 Vill du bli miljonär. 16.35 Selkouutiset tv ja areena 2026. 21.00 The favourite. 7.41 Fjällens snöröjare. 18.23 Yle Uutiset alueeltasi. 21.00 Fråga doktorn. 20.55 Svalbard sett från luften. 12.30 Djursjukhuset. 16.40 Yle Oddasat 2026. 21.56 UMK26 Musiikkivideot. 16.00 Vill du bli miljonär. 13.30 Remontilla rahoiksi. 7.56 Fjällens snöröjare. 0.35 Kuutamolla. 19.10 Skidskytte: Världscupen. 7.46 Igelkotten Onni. 22.00 Kymmenen Uutiset. 21.55 Vägra sociala medier. 20.00 Kokerskan på Castamar. Del 4878. 14.10 Varuhuset. 22.46 Sportnytt. 21.30 alharich_S02. 21.57 Önskefilm: Åtta dödande skott. 6.15 Aamusää. 11.05 Yle Uutiset KaakkoisSuomi. 19.00 Historia: Vikingaimperiets uppgång. Del 2 av 10. 7.58 Rubble och gänget. Ljus i tunneln. 9.00 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 18.30 Ett äventyr på skidor. 19.00 Rapport. 11.30 Yle Uutiset Itä-Suomi. 19.41 Sverige live. Del 9 av 10. 11.10 Yle Uutiset LounaisSuomi. 7.41 Maddie + Triggs. 19.24 Kulturnyheterna. 22.35 Rallisirkus. Del 3–4 av 4. 18.20 Nyhetstecken. 7.05 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu. 20.30 Så byggdes din stad. 18.50 Anslagstavlan. 13.45 Valitut Palat Collection. 21.00 Suomen huutokauppakeisari. Del 136. 15.50 Där ingen skulle tro att någon kunde bo. 16.00 Husdrömmar. 11.40 Yle Uutiset PohjoisSuomi. 21.45 Yle Uutiset. 22.20 Milli arvontalähetys. 23.15 Mieletön vilppi. 12.00 Emmerdale