Bokningar över 10 personer: Konferensoch gruppavdelning tel. Hos oss hittar du en mängd prisvärda förslag på gruppresor som bjuder på tillsammanstid, avkoppling, kulinariska upplevelser och underhållning med musik och dans. 0800 412 412 eller ryhma@vikingline.com. Grundad 1824 · Lösnummer: 4,50 € ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Vecka 7 · Nummer: 7 · Fredag 13 februari 2026 utöver det vanliga Kickoff med kollegorna eller föreningen – eller bara fira livet i glada vänners lag
Läs varför en ansvarsfull annonsör väljer inhemska nyhetsmedier. Inhemska nyhetsmedier är som en god vän: de berättar saker rakt och ärligt. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 2 Annons DU KAN ALLTID LITA PÅ EN VÄN. KOTIMAINENMEDIA.FI. Därför tas även marknadsföringsbudskap bättre emot. I inhemska nyhetsmedier syns din annons i en miljö där läsaren vet att hen får tillförlitlig information
02 5210 100 kasnas.com. ÅBO UNDERRÄTTELSER • www.åu.fi Grundad 1824 Lösnummer: 4,50 € Nummer: 7 Vecka 7 Fredag 13 februari 2026 Jurmo löper snällt på i rännan, som dock hinner frysa igen mellan turerna. Fira sportlov med familjen i Kasnäs 13. 21.2.2026 tel. Föreningarna har fått sin vilja igenom och studentskrivningarna ordnas i hallen enligt ursprunglig plan, trots den stora vattenläckan. 21.2.2026 Fira sportlov med familjen i Kasnäs 13. Förbindelsen från Tunnhamn är i gång igen Drottningens grav kan ge svar på frågor Eleverna gör sig redo för de gamlas dans 4 Nyheter 22-23 Reportage 24-25 Reportage 31 Sport. Hotell från 154 € / natt inkl fri tillgång till bad och gym samt frukostbuffé. 02 5210 100 kasnas.com tel. Arbetat med att riva golvet i bollhallen PIUG 2 i Pargas har nu påbörjats. FOTO:EMILIAÖRNMARK 8-9 Reportage. Provtur genom en vintrig skärgård Skrivningar hålls trots skadat golv 4 Nyheter. KF Kosova har stort publikstöd Hotell från 154 € / natt inkl fri tillgång till bad och gym samt frukostbuffé
Betongen är täckt av plast så förhoppningen är att den inte sugit i sig jättemycket fukt, säger Isaksson. FOTO:JOHANBACKAS I PIUG 2 till vänster ordnas studentskrivningarna medan PIUG 1 till höger kan används för idrott och kulturevenemang. Enberg säger att skrivningarna på alla sätt kan utföras säkert. – Vi måste vänta på besked av byggfirman innan vi fattade beslutet, säger Enberg. En namninsamling som startades för att få Pargas stad att hitta andra lösningar fick 456 undertecknare. Kajsa Bernqvist, ordförande för Pargas IF:s handbollssektion, säger att det är en stor lättnad att PIUG 1-hallen hålls öppen under studentskrivningarna. Vem som ska betala för rivningen och byggandet av det nya golvet är oklart. Den hann dock inte lämnas in, eftersom staden kom med en annan lösning. Hon är också tacksam för allt stöd som föreningarna har fått. Johan Backas johan.backas@aumedia.fi Studentskrivningarna i Pargas ordnas trots allt i PIUG 2-hallen Fyra personer krävs för att få vissa av mattremsorna att lossna. Föreningarna har fått sin vilja igenom och skrivningarna ordnas enligt ursprunglig plan, trots det omfattande vattenläckaget. Mattan väger ungefär fem ton och skivorna omkring elva ton. Han tror att ett nytt golv kan stå klart till slutet av våren. Byggandet av golvet sköts av golvleverantören Unisport. Det är tungt fysiskt jobb som krävs och Petter & Holm hade sju anställda på plats när arbetet inleddes. Mattbitarna är 1,5 meter breda men har skurits till halva bredden för att arbetet alls ska gå att utföra. Pargas Golvet i den vattenskadade bollhallen PIUG 2 i Pargas började rivas i går. Enberg säger till ÅU att ersättningsfrågan ännu är under utredning. Golvet i den vattenskadade hallen började rivas i går morse av den lokala byggfirman Petter & Holm. Rivningsarbetet är tänkt att fortsätta på fredag, då fanerskivorna och det elastiska lagret rivs. Golvet i den vattenskadade hallen PIUG 2 rivs snabbt för att det ska gå att ordna studentskrivningarna här trots allt, enligt den ursprungliga planen. Pargas stads fritidschef Mikael Enberg säger att betongen är slipad och jämn, och då den också är uppvärmd kommer abiturienterna att ha bra förutsättningar för sina skrivningar. När de är borta hämtas en stor fläkt in som suger ut fuktig luft via ventilationskanalerna. Nu får vi använda den planen en längre tid helt enkelt, säger Bernqvist. Under torsdagen torde hela mattan vara bortriven. Kostnaden kommer att överstiga 100 000 euro. Bernqvist tackar staden för att skrivningarna hålls i PIUG 2 som tänkt. – Mattan har töjts ut då golvet blivit buckligt, så den går inte att använda på nytt, säger Joakim Isaksson som är en av rivningsarbetarna. Fläkten hinner vara i gång i ungefär en månad innan den tas bort inför studentskrivningarna. Nu kan matcher och träningar som är inplanerade hållas som tänkt. – Då golvvärmen i betongen vrids upp stiger fukten upp i luften, så det borde gå smidigt. Pargas stads fritidschef Mikael Enberg är nöjd över att studentskrivningarna ordnas enligt ursprunglig plan i PIUG 2. Det skulle ha stängt hallen för all idrottsverksamhet i tre veckor och fick föreningarna att protestera. – Vi hade redan tidigare tillsammans med badmintonoch innebandyföreningarna pusslat ihop tiderna så att alla grenar ryms i samma hall under skrivningarna. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 4 Nyheter. Det är nu klart att studentskrivningarna i Pargas trots allt hålls enligt den ursprungliga planen, det vill säga i bollhallen PIUG 2. Han säger att lösningen inte är optimal, men en kompromiss som alla kan leva med. På de ställen där limmet sitter som hårdast skiljs mattan från faneren med maskin efterhand. De fäster brädlappar med skruvtvingar i ändorna av mattan för att få grepp om den, sedan river de med våld loss mattan från fanerskivorna. Eftersom det är ett flytande golv är skivorna inte fastsatta med skruvar, utan enbart limmade ihop. Någon matta kommer inte att placeras på betongen för skrivningarna. En omfattande vattenskada, som förstörde hallens golv helt och hållet, gjorde att staden beslöt att skrivningarna istället hålls i den bredvidliggande bollhallen PIUG 1
Det är dock inte vanligt att fastna på Tunnhamn på grund av isläget. FOTO:KALLEGRÖNROOS Pargas förbereder samarbetsförhandlingar Pargas. ÅU Ny rektor för Kirjala skola då Sunnanberg stänger Kirjala skola får ny rektor från hösten. Det skriver Yle Åboland på sin webbplats. Matleveranser har hon beställt från Kasnäs under den här tiden. Det var i går morse som Finferries lyckades ta i land på ön – ja, så gott som. Hemming hann arbeta som näringslivsdirektör i drygt ett år. I Nylands brigad ordnas tillställningen med tillhörande parad på lördag den 14 februari. I en kommentar för ÅU säger HRchefen Walter Orne att han inte kan säga något om hur många personer som kan beröras, eller hur stora besparingar staden strävar efter innan stadsstyrelsen har behandlat ärendet. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Speciallösning: Nu sitter inte Tunnhamnsborna fast på ön Tunnhamn ligger en bra bit sydväst om Högsåra i Kimitoöns skärgård. Markanvändningsingenjör Peter Lindgren är nu tillförordnad näringslivsdirektör tills staden har anställt en ny, eller att man fattat en annat beslut. Bildningsdirektör Ulrika Lundberg motiverar i beredning beslutet så här: – Eftersom elevantalet går ner i Kirjala skola och det är frågan om en uppgift på timbasis är det motiverat att i fortsättningen gå in för ett arrangemang där rektorsuppgifterna kombineras med en annan skola. Det har varit ganska som vanligt, det finns alltid något att sysselsätta sig med på en ö. Vi är också vana vid att ha ett lager med matvaror, säger hon. FOTO:YRSABRUNSTRÖM En landgång används för att få Tunnhamnsborna till fastlandet igen. Att planera tar sin tid så att säkerheten kan tryggas. Hon sade upp sig i början av februari. FOTO:YRSABRUNSTRÖM Kimitoön Befolkningen på Tunnhamn sitter inte längre fast utan någon förbindelse alls till fasta Kimitoön. Isläget utmanar till havs just nu. Efter rekryttiden övergår tjänsten till en utbildningsperiod under vilken man fördjupar sig i exempelvis grundläggande kompetens inom den egna vapengrenen och i att fungera som del av en grupp. Normalt går M/S Jurmo på rutten enligt beställning flera gånger i veckan. Yle Åboland var först ute med nyheten. Pargas näringslivsdirektör har sagt upp sig Pargas stads näringslivsdirektör Niina Hemming hann jobba endast drygt ett år innan hon sade upp sig. FOTO:ARKIV/HENRIFORSS Pargas. Det slutliga beslutet fattas av stadsstyrelsen på måndag. De här arrangemangen tog man till då isläget inte ändrade. Det beslöt bildningsnämndens svenskspråkiga sektion. Gångbron fälldes ner på östra sidan av ön. Jonas Wallin som är rektor för Skräbböle skola är från och med hösten också rektor i Kirjala. Brunström kommer stanna på ön till tisdag för just nu har hon inget behov av att åka i väg. Pargas stad står inför samarbetsförhandlingar. Det här gör det möjligt för personer och varor att färdas till fastlandet, men inte fordon. Först blev det lågvatten och sedan kom sträng vinter och is. FOTO:KIMLUND Pargas Sunnanbergs skola och Kirjala skola i Pargas har haft en gemensam rektor. Under edgången och försäkran utnämner brigadkommendör, kommodor Mikko Laakkonen rekryterna till jägare. – Någon större nöd har det inte gått på mig. Före det arbetade hon som områdeschef för socialoch funktionshinderservicen inom välfärdsområdet Varhas svenskspråkiga område (Pargas, Kimitoön och Åbo. Som förestavare fungerar Sveriges ambassadör Peter Ericson. Rekryterna ur januarikontingenten 1/26 avlägger krigsmannaed eller -försäkran i medlet av februari. Åbo Underrättelser Fredag 13 februari 2026 Nyheter 5. De har kunnat levereras. Rederiet tog till en speciallösning i form av en gångbro som fälldes ner på en klippa. Raseborg. Krigsmannaed i Nylands brigad på lördag Krigsmannaeden ordnas på lördag i Dragsvik. Pargas näringslivsdirektör Niina Hemming har sagt upp sig. Alla avdelningar utom bildningsavdelningen kan beröras. I ett kort pressmeddelande sägs att staden till följd av ekonomiska och organisatoriska skäl måste anpassa sin ekonomi och organisation. Det säger Yrsa Brunström till ÅU. Rekryternas utbildning har omfattat bland annat kurser i överlevnad, skydd och försvar, vapenoch skjutträning samt övningar för att upprätthålla funktionsförmågan. Då Rosala II ännu trafikerade här kunde inte heller den komma till bryggan en vinter, minns Brunström. Vid krigsmannaeden och -försäkran befordras rekryterna till manskapets tjänstegrad. – Vi kommer nu att köra med de här undantagsarrangemangen så länge situationen kräver det. Rekryterna i Dragsvik får ta emot högst fyra förhandsanmälda gäster per person. Två personer bor på Tunnhamn och den ena av dem åkte in till fastlandet på torsdagsmorgonen eftersom hen hade ett viktigt ärende, enligt Brunström. Enligt Pasi Roos, säkerhetsoch trafikdirektör på Finferries, hittade rederiet en tillräckligt djup strand där bron kunde sättas i land. Nu har det inte skett sedan den 29 januari, enligt Brunström. Då Sunnanbergs skola läggs ner från och med 1.8.2026 måste staden fatta ett nytt beslut om hur rektorskapet ska skötas. Som regel utgår Finferries från att använda bryggorna som rederiet anvisas till av Livskraftscentralen (tidigare NTM-centralen). Det nuvarande läsåret har skötts med tillfälliga arrangemang
Också andra gator på området kring Fäbogatan har förlorat parkeringsplatser. Parkeringsplatserna kan säljas genom aktieöverlåtelser. Parkeringsplatsen vid Kalevarampen har tagits bort på grund av bygget av det nya Kuppis spets-området inleds. Det har Grönroos, som är rektor för Västra Nylands folkhögskola, gjort i 9 år. – Men kommer man längs motorvägen från Pargas är det besvärligt att ta sig över för att parkera där. – I tiderna fanns det ingen officiell parkeringsplats. Koy P-Tiedepuisto ska äga de 623 parkeringsplatserna samt rampen som leder till parkeringshuset samt motionstrappor som ska höra till huset och ett biltak. Där det tidigare fanns en parkeringsplats invid Kalevarampen ska nu ett parkeringshus byggas. Efter att huset är klart kan alla bolagets aktier säljas. Kan fjärrtågens anslutningsparkering göras på samma sätt som Helsingforsregionens stadstrafik, undrar han. Men varför begränsas parkeringsplatserna allt mer, undrar han. Annina Suominen Stadens svar: Knappast billigare platser i framtiden Ett nytt parkeringshus ska byggas vid Kalevarampen. Kulturprofilen Anders Helenius, också bosatt i Pargas, pendlar också regelbundet till Kuppis tågstation och tar sig vidare österut. FOTO:ROBINSJÖSTRAND s Det är ganska begränsat var man kan parkera bil en då man ska till tåget. Den frågan ställer sig pendlaren Henrik Grönroos som bor i Pargas. Ett alternativ som pendlare önskar är att anslutningsparkering skulle vara möjlig även för fjärrtågsresenärer. Fredag13februari2026 Åbo Underrättelser 6 Nyheter. – Där får man parkera billigt eller gratis, på vissa håll inomhus, i utbyte mot att man köper en kollektivtrafikbiljett och åker in mot stan. På vintern kan det vara halt och området är tidvis dåligt upplyst. Det är inte alltid helt tydligt var det är gratis att parkera heller, det känns som om man alltid riskerar att få böter. Det gäller att vara ute tidigt för att få en bra plats och hinna till morgontåget vid halv sju. Var har staden tänkt att det ska ske, undrar Grönroos. FOTO:MAPCREATOR/ÅU Anders Helenius pendlar regelbundet från Pargas via Kuppis tågstation och till Helsingforsregionen. Huset får över 600 parkeringsplatser på sju våningar och en infart från Helsingforsgatan. Åbo stad bygger huset och ska grunda två bolag, Koy P-Tiedepuisto och Koy Tiedepuisto. Aimo Parks parkeringshus ligger på andra sidan motorvägen. För att hinna få en parkeringsplats nära Kuppis tågstation gäller det att vara ute i god tid. – Jag brukar försova mig. Då hinner man till tåget som startar efter halv åtta och är i Karis halv nio. Då Kuppis tågstation var ändstation för Helsingforstågen byggde staden en parkeringsplats i ändan av Industrigatan, alldeles intill Kalevarampen. För en månad sedan plockades parkeringsplatserna bort. På eftermiddagarna brukar det vara fullt här, och om han väljer att ta tåget som åker en timme senare tar det betydligt längre tid att hitta en plats. – Till en början var den gratis, men sedan började staden ta betalt. Det var en skälig summa på 6–7 euro. Den operatör som väljs bestämmer parkeringen kostar. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Tågpendlare är missnöjda med parkering i Kuppis: ”Jävelskap” Henrik Grönroos pendlar från Pargas till Karis för jobbets skull. – Det är jävelskap att ta bort en bra parkeringsplats, och att sätta upp skyltar som förbjuder parkering vid sidan av gatorna. Henrik Grönroos. Parkering har begränsats på flera gator i närheten. Också han funderar varför parkeringsalternativen blivit dyra. Jag förstår att det sker om det ska byggas något, men det har inte gjorts någonting där. Varför plockas parkeringsplatser bort nära Kuppis tågstation. Det gör jag helst inte då jag vill hem, säger Grönroos. Det finns i dag bara några anslutande parkeringsplatser i Åbo i samarbete med butiker och busstrafiken genom Föli. Men för en pendlare med knappt om tid är varje minut viktig. Grönroos är den tredje som anländer till vägstumpen mellan Ilmarinengatan och Industrigatan. – Men om man har dagar som börjar halv åtta och slutar halv sex blir det dygnstaxa på 13 euro, vilket är dyrt i längden. Det tar betydligt längre tid och pengarna går till privata parkeringsbolag. Trafikplaneringschef Maija Norava beklagar att det i allmänhet finns få anslutande parkeringsplatser, men skriver också i ett mejl till ÅU att ”regionala samarbeten är på kommande”. Grönroos skulle vara beredd att betala 30 euro i månaden för en parkeringsplats. Fäbogatan, där många lämnar bilarna i dag (se sidans andra artikel) hålls öppen tills vidare, enligt Norava. Så gott som varje vardagsmorgon kör han till Åbo för att åka tåg till Karis. Han ser det som lätt att pendla överlag. Ett alternativ är buss, men snabbturen 802 som stannar direkt vid tågstationen i Kuppis, startar tidigast vid sju. – Mitt problem är att jag då kommer till Åbo vid en tidpunkt som innebär att jag måste gå till Nylandstull för att komma hem. FOTO:ANNINASUOMINEN En torsdagseftermiddag kan det se ut så här på Fäbogatan. Det tar lite under tio minuter att gå från Fäbogatan till tågstationen, och det ser Grönroos inget problem med. FOTO:ÅU Åbo Ett nytt parkeringshus ska byggas. Han söker sällan efter gratisparkering i kvarteren kring Fäbogatan och Industrigatan. Var har staden tänkt att det ska ske. Men han undrar varför det inte finns billigare parkeringsmöjligheter för pendlare, trots att vi i allmänhet uppmanas åka kollektivt i stället för att ta motorvägen och planerar satsa på snabbare tågförbindelse Åbo–Helsingfors. Koy P-Tiedepuistos finansiering går loss på 26 miljoner euro och Koy Tiedepuisto 11,5 miljoner euro. Det är ganska begränsat var man kan parkera bilen då man ska till tåget. Åbo Pargasbor som pendlar österut undrar över pris och smidighet för dem som ska i väg med tåg från Kuppis. De är tillräckligt breda. Det andra bolaget som staden ska grunda, Koy Tiedepuisto, ska bland annat äga infarten från Helsingforsgatan, en paviljong, hissar, trappor och cykelparkering. Vi lämnade bilen på gamla tomter eller på gatorna, säger han. Arkivbild. Då vi träffas kvart över sex på måndagsmorgonen är det mörkt och ödsligt ute på Fäbogatan i Österås, alldeles på gränsen till Kuppis. Men det bestämmer operatören. Virtanen tror inte att det kommer finnas gratisparkering i området eller huset i framtiden. Åbo stads ägarstyrningsdirektör Jarkko Virtanen säger till ÅU att driften av parkeringshuset, som ska stå klart 2028, ska konkurrensutsättas. Stadsstyrelsen godkände i måndags att bolagen grundas. Arbetet inleds i mars
Work in Finland är en ny tjänst för att hjälpa utländska arbetstagare. – Att varvsindustrin fungerar etiskt är viktigt för dess dragningskraft, säger hon. Åbo Underrättelser Fredag13februari2026 Nyheter 7 VI KÖPER GULD, SILVER, VÄRDEOCH SAMLAROBJEKT Diamantringar • designsmycken • guldsmycken • silversmycken bordssilver • guldtackor • skrotguld • skrotsilver • klockor • mynt • sedlar • Moneta • militaria • värdeföremål • samlarobjekt Torsdag 19.02.206 09:00-09:45 Kiikala bibliotek 10:00-10:45 Suomusjärvi bibliotek 11:15-12:00 Muurla M-Market 12:45-13:30 Bjärnå K-Supermarket 14:15-15:15 Kimito K-Supermarket 16:00-16:45 Salo K-Market Taika 17:00-18:00 Salo ABC Piihovi Fredag 20.02.2026 09:00-10:15 Somero torig 11:00-11:45 Koskis idrottshall 12:15-13:00 S:t Mårtens kommunbibliotek 13:30-14:15 Pemar Neste Express 14:30-15:30 Sagu torg 16:00-17:00 Pikis ST1 18:30-19:00 Littois K-Market Lördag 21.02.2026 09:00-10:00 Pargas Tokmanni 10:30-11:45 S:t Karins St1 12:15-13:15 Lundo torg 14:00-14:45 Aura K-Market 15:15-16:15 Loimaa Tokmanni 16:30-17:00 Alastaro Teboil 17:15-17:45 Vampula köpcentrum 18:15-19:00 Virttaa Siilinpesä Söndag 22.02.2026 08:30-09:15 Oripää K-Market 09:45-10:30 Yläne bibliotek 11:00-11:45 Pöytis K-Market Riihitori 12:30-13:15 Rusko K-Market 14:00-15:00 Åbo Kuppis bollhall 15:15-16:15 Åbo Impivaara simhall 16:45-17:45 Åbo Suikkila K-Market Måndag 23.02.2026 10:00-11:00 Åbo trätorget 11:15-12:00 Åbo Föri K-Supermarket 12:30-13:30 Nådendal St 1 Helmisimpukka 13:50-14:45 Reso torg 15:00-15:30 Masku Tokmanni 15:40-16:15 Nousis ABC 16:35-17:45 Virmo Tokmanni 18:15-19:15 Vemo torg, mitt emot S-Market KULTA VINTAGE TURNÉ vintagekulta kulta.vintage vintagekulta Turnétidtabell – Vi finns på parkeringsplatsen Vi betjänar även i 10 affärer runtom i Finland ” FÖR DESSA BETALADE VI Gold Store Finland Oy • Butiker köp och sälj Runebergsgatan 40, 00260 Helsingfors • Annegatan 6, 00120 Helsingfors • Villnässtigen 2, 00300 Helsingfors • Holländarvägen 9, 00330 Helsingfors • Topasgränden 2, 01700 Vanda • Harakkavägen 2, 02650 Esbo • Universitetsgatan 24, 20100 Åbo • Aaltosenkatu 27, 33500 Tammerfors • Nylandsgatan 29, 05800 Hyvinge • Viipurintie 32, 13210 Tavastehus 2300€ 2400€ 1300€ 7300€ 12500€ Boka tid enkelt på nätet kultavintage.fi Hembesök och info 0800 160 060. Arkivfoto. Samarbete mellan företagen, kommunerna och staten betonas, liksom samarbetet med Migri, immigrationsmyndigheten. – Möjligheten att få fler nybörjarplatser inom relevanta högskoleutbildningar borde utredas snabbt i huvudstadsregionen och västra Finland, speciellt inom de branscher där men redan nu ser brist på kritiskt kunnande. Jag vet att varven tar den här frågan på allvar. Han säger att varvsindustrin är ett betydelsefullt ekonomiskt ekosystem för hela landets tillväxt. – Det finns också EU-pengar, som globaliseringsstöd, påminner hon. – Det skulle också vara ett sätt att råda bot på den stora ungdomsarbetslösheten, säger hon. Nittio procent av fartygen som byggs går på export. Varvsindustrin är internationell. – Men varvsindustrin är en allt mer krävande bransch som behöver mer och mer specialkunnande. Minna Nieminen säger att det jobb som kan göras redan i de länder som arbetskraften kommer ifrån är mycket viktigt. Att utländsk arbetskraft utnyttjas är något ministeriet arbetar mot. Det finns flaskhalsar med till exempel brist på projektledare och elkunniga idag. Regeringen har nyss fattat beslut om ett rekryteringsstöd på sammanlagt 30 miljoner euro för att sysselsätta unga. Cybersäkerhet och grön omställning ställer också nya krav på dem som jobbar inom varvsindustrin. Nieminen uppmanar varven att använda sig av det. – Också arbetskraftsutbildning och läroavtalsutbildning med lönesubvention bör utnyttjas effektivare, till exempel för branschbytare. Nieminen säger att varvsindustrin borde rikta sig till unga för att locka dem till branschen. En annan viktig fråga är vilka arbetskraftsbehov nätverket av underleverantörer har. För att se till att varven har den relevanta arbetskraft och de experter som behövs både nu och i fortsättningen har han bett tjänstemännen utreda vad som måste göras. Delar kan också byggas på andra håll i landet, säger hon. Av varvsindustrins framtida rekryteringar beräknas 39 procent vara yrkesutbildade, 31 procent ha en examen från en yrkeshögskola och 28 procent var universitetsutbildade. Skräddarsydd utbildning är ett sätt att trygga arbetskraften för varven. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Arbetsministern: Öka andelen finländare som jobbar på varven Fyllda orderböcker i Åbo och Raumo gör att varvsindustrin behöver kunnig arbetskraft både på kort och längre sikt. Han säger också att varvsindustrin är stor med över 30 000 arbetstagare, vilket gör nätverken stora och ibland ohanterliga. Varvens totala omsättning är 12 miljarder euro i året. s Hela fartyget måste inte byggas på varvsorten. – Hela fartyget måste inte byggas på varvsorten. – En viktig uppmaning till varven är att se till att andelen av finländsk arbetskraft ökar. Delar kan också byggas på andra håll i landet. Minna Nieminen, specialsakkunnig vid Arbetsoch näringsministeriet. Minna Nieminen, specialsakkunnig vid Arbetsoch näringsministeriet, säger att det finns potentiell arbetskraft på grund av den höga arbetslösheten. – Antingen får varven sina egna processer i skick eller så kommer vi med fler åtgärdsförslag lagstiftningsvägen, dundrar minister Matias Marttinen. – De ska följa finländsk lagstiftning. Arbetsminister Matias Marttinen, Samlingspartiet, är själv från varvsorten Raumo. FOTO:CARINAHOLM Åbo Samlingspartiets arbetsminister Matias Marttinen talar bland annat för skräddarsydd utbildning så att varven har och får den arbetskraft som behövs. Från ministeriets sida lyfter man fram kortvarig påbyggnadsutbildning och fortbildning
Det känns ända upp till kommandobryggan att isen nu gör större motstånd. Man håller sig till samma huvudränna för de flesta destinationerna. Här nära hamnen i Kasnäs. Kapten Mike Sukala, hemma från Nagu, navigerar vant ut från Kasnäs hamn med sikte på Holma som första stopp. Rutten hålls framkomlig eftersom Jurmo trafikerar här alla dagar i veckan, förutom lördag. M/S Jurmo tar sig fram i isrännan och stora isklumpar slår mot skrovet så att hela båten vibrerar. När rännan delar sig – som ett vägskäl för bilar – vänder vi av mot Vänö. – Trots bogpropellrar både fram och bak är det otroligt svårt att svänga i isen – nu är det nästan bara rå kraft som gäller, säger Sukala då han backar ut från bryggan. Rampen bildar en rejäl uppförsbacke på grund av att båten ligger så lågt. – Om morgnarna kör vi saktare, då det frusit på under natten. I rännan fryser isklumparna snabbt ihop, och även där kan isen vara upp till 15 centimeter tjock. Sukala uppskattar att den växande fasta isen är 10–25 centimeter tjock i området. Vid ankomsten till Vänö jobbar Sukala först upp en vändningsplats i isen åt sig, med tanke på returen. Sukala har aldrig förr sett en sådan här isvinter, kombinerad med ett exceptionellt lågt vattenstånd. Jurmo kör nu enligt menförestidtabell, vilket bland annat innebär att Dalsbruks hamn utelämnas. Han kommer från Åbo. En resa som normalt tar en timme kan då ta upp till två timmar, säger Sukala. Det är kallt, det är vackert och det är massor med is. Fram till Holma går det ganska bra – eftersom Jurmo kört här i rännan redan den här morgonen med matvaruleveransen till de isolerade Tunnhamnsborna. Jurmo klarar isen bra och kan nästan sägas vara sin egen isbrytare. Holma ligger framför oss. Egentligen ska vi tala om livet ombord på Hitisrutten, men av förklarliga skäl glider samtalet snabbt in på isläget. Ombord finns en passagerare, en traktor, några balar djurfoder och så besättningen på två personer. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 8 Reportage. – Minus 81 centimeter är vattenståndet nu, säger maskinchef Fredrik Pentti. Vissa av destinationerna anlöpes bara enligt behov och vissa turer är beställningsturer. Skärgårdsborna M/S Jurmo håller skärgården i gång trots isvintern Is, is och is så långt ögat når. Pentti öppnar bogvisiret, fäller ner rampen och kör sedan i land djurfodret med trucken som finns ombord. – Det blir mera slitage på båten och mera press på maskinen att köra i is förstås, säger han. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kimitoön ÅU åkte på en provtur genom en exceptionellt vintrig Kimitoöskärgård med kapten Mike Sukala från Nagu vid rodret. Jurmo trafikerar nu Holma, Vänö, Helsingholm och Örö. Vi åker vidare
Innan har han jobbat på Utörutten i fem år. Några andra fartyg syns inte till, förutom något enstaka fraktfartyg på radarn. Det känns rofyllt att se isen ge efter för fören och lägga sig i en tjock matta bakom oss. Här nära hamnen i Kasnäs. Sukala har jobbat två år på Jurmo, men var bekant med båten från tidigare inhopp. – Man lär sig känna igen vissa speciella ljud och vet då vad som behöver ses över, säger Pentti. Jag gillar båten och rutten och har ett intresse för oljebekämpning. – Då gör vi vad vi kan och hinner. Det har inte blivit tid för andra pauser än de obligatoriska, säger Sukala. Precis som på M/S Utö kräver Jurmos kraftiga maskinstyrka att besättningen har högre behörighet än på många andra förbindelsebåtar. – Det är bra att byta fartyg efter två år, men jag har trivts så bra. – Jag har inte varit med om något sådant uppdrag, men vi övar ganska mycket tillsammans med Gränsbevakningen. På sjön har han jobbat sedan 2009. Men det är ju utmanande och intressant. anlitar Jurmo nästan varje dag. Då man är tillbaka igen väntar lite fritid och några timmar sömn innan underhållsdagen som alltid infaller på lördagarna. Men så många timmar fritid blir det inte, eftersom morgnarna brukar vara tidiga. På fritiden går Sukala och Pentti gärna på gym, till badhuset eller motionerar på naturstigarna här på udden. Under arbetspasset bor besättningen ombord i varsin hytt som finns under kommandobryggan. Mat turas de två om att fixa till i den lilla kokvrån på bryggan. Första turen avgår senast klockan 7.00, men ofta redan 5.00 eller 5.40. Det känns bra att få vara till hjälp för skärgårdsborna, säger Pentti. Fredrik Pentti håller med och lyfter fram årstidsväxlingarna och naturupplevelserna. FOTO:EMILIAÖRNMARK Sväng vänster för Vänö. – Hytterna kunde vara större, men det finns helt enkelt inte plats då vi har oljebekämpningsutrustningen och plats för 99 passagerare. Rutten och kunderna är trevliga. Pentti har jobbat på Jurmo i åtta år. Den sista avgången den här dagen går klockan 18 från Kasnäs. Fakta M/S Jurmo ● Byggnadsår: 1978 ● Personbilar: 9 ● Passagerarmängd: 100 ● Längd: 33 m ● Bredd: 9,4 m ● Bärighet: 88 t ● Djupgång: 2,4 m Källa: Finferries Här finns plats att slappna av under resan. Jurmo är i hårt dagligt bruk och det mesta kan då gå sönder: allt från något i maskinen, till hydrauliken och navigationsutrustningen. När skärgårdsbor pratar om Jurmo lyfts ofta besättningens hjälpvilja och flexibilitet fram. Dessutom kör vi förbi Bötesön där jag spenderat mycket tid under somrarna som barn. Schemat med en vecka arbete och en vecka ledigt passar Sukala bra. – Det kändes som en bra tid att variera. Jurmo har flera specialiteter jämfört med andra förbindelsebåtar. – Ganska ensamma är vi här om vintern. Ingen dag är den andra lik här. – Den här veckan har vi varit till alla holmarna varje dag och till Örö fyra gånger. Större arbeten sköts på varv, där Jurmo är inbokad i mars. Någon varg och någon örn kan man se. Åbo Underrättelser Fredag 13 februari 2026 Reportage 9. – Vi är nöjda med Kasnäs, här finns ju allting man behöver, säger Sukala. Det låga vattnet kan ställa till det för fordon som ska köras ombord. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Is, is och is så långt ögat når. Dessutom är Jurmo utrustad för oljebekämpningsuppdrag. På Holma lossas några plastbalar med djurmat. Kapten Mike Sukala och maskinchef Fredrik Pentti på bryggan. Men ofta passar de på att äta på Kasnäs Paviljong. Även familjen har vant sig, men man kan förstås sakna varandra ändå. De här passagerarna åker från Vänö till Kasnäs. Han visar en bild på en varg som sprang över isen i riktning mot Holma för inte så länge sedan. Mike Sukala navigerar vant i rännan. Det känns trevligt. Någon enstaka fraktbåt och så Aurora förstås, säger Sukala. – Och så är det ju aldrig fel att vara på sjön! Fast alltid är det inte roligt, då stormar och isar ställer till det. På väggen i ett av passagerarutrymmena hänger färskt bevis på att M/S Jurmo premierats för Årets rutt 2025. Vid ett oljebekämpningsuppdrag ska vi vara minst fyra ombord. Speciellt om de är låga. Det kan vara oljebyte, att reparera sådant som gått sönder under veckan, göra en mera grundlig städning och komma i kapp med pappersarbete, säger Sukala
Företaget Tuulica avslutar sin verksamhet i Iniö Lanthandel efter sju år. Beslutet att sluta med butiken har varit svårt och tungt. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Iniö Lanthandel behöver en ny företagare Aktuellt med företagarbyte i Iniö Lanthandel. – Det var lite tråkigt förstås. – En avgörande faktor är att vi förlorade hamnen. Hon tackar Jessica Blomqvist för hennes år i butiken. På bilden ÅU:s reporter Monica Forssell. – Också då kan lättare brädverk och virke gå sönder och brytas. FOTO:PRIVAT Åboland Lågvatten och tjocka isar är en dålig kombination för bryggor och andra konstruktioner vid stränderna. Men pålar man en riktigt robust brygga så ska den hålla någorlunda mot istrycket. Ericksson beskriver årets isvinter som strängare än vi är vana vid. FOTO:PRIVAT Pargas Exakt när Tuulica lämnar butiken är ännu oklart, men ägaren hoppas att verksamheten kan fortsätta utan avbrott med en ny företagare. Men det är svårt att bedöma hur stora riskerna är, det varierar från fall till fall, men man kan nog räkna med att det händer. Norrby gästhamn drivs nu av Huikee Consulting Oy. Och om kölden håller i sig finns det stor chans att istäcket fortsätter växa, säger Ericksson. Jag har förstått på skäriborna att det är en omöjlig kamp att föra mot isarna. På 15 år år har det bara varit någon enstaka vinter som isarna har varit lika tjocka som nu. Blomqvists bolag lever dock vidare och fortsätter med bland annat virkesleveranser. Det var i slutet av 2024 som Pargas stad lade ut driften av gästhamnen i Norrby för de kommande tio åren. – I vår långtidsprognos har vi lagt fram ett scenario där hela Bottenhavet fryser. – De har visat intresse för verksamheten tidigare under åren. Det extremt låga vattenståndet och den tjocka isen sätter press på bryggor och kajer. Elina Rankio, sekreterare i styrelsen för Iniö Lanthandel, har några som hon hoppas att hör av sig. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 10 Nyheter. Åren 2007 och 2011 var sådana år. För bryggorna kan det gå dåligt när vattnet stiger, men för själva isen och dess hållbarhet har variationerna i vattenståndet ingen betydelse till havs. Kunderna har gjort oss till det vi är, säger Blomqvist. FOTO:JESSICABLOMQVIST Jessica Blomqvist lämnar Iniö Lanthandel efter sju år. – Jag vill rikta ett stort tack till alla kunder i butiken, jag är glad att de tagit emot oss så väl. Det har inte hänt sedan år 2011 då det också var ordentligt med is på Östersjön och kusterna söder om Skärgårdshavet. Bybutiksstödet man fått för innevarande år kräver att verksamheten fortgår till den 30 juni. Det kommer att utvecklas vidare och ta en riktning mot till exempel bokföringstjänster. Varför slutar du. – Jag hoppas att verksamheten kunde fortsätta som nu, att vi hittar någon som vill hålla öppet även under vintern, säger Rankio. Att behärska svenska ser Rankio inte som nödvändigt. Men nu kan man inte göra så mycket. – Det spelar ingen roll vilken vattennivån är, isen lever med som en anka. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Stor risk för bryggskador i kylan: ”Isens kraft är hejdlös” Den här bryggan i Aura å ligger också i riskzonen på grund av den tjocka isen i kombination med det låga vattenståndet. – Vad ska jag säga. Isens kraft är så pass hejdlös. Det gäller att vara förutseende redan i byggnadsskedet och använda flytande bryggor som man drar upp till vintern. Isen spricker inte då vattnet stiger, utan den följer med och följer vattnets rörelser. – Man lär sig! Stamkunderna här är svenskspråkiga, men på sommaren är det mest finska som gäller. Iniö Lanthandel Ab söker efter en företagare som är intresserad av att utveckla och driva butiken från sommaren 2026. FOTO:ANNINASUOMINEN Isen sliter på bryggorna. Att förlora hamnen betydde ett ekonomiskt bortfall för Tuulica. Hela fastigheten hyrs ut, inklusive bostaden på övre våningen och en hall på gården. Vid normalvattenstånd är ungefär hälften av bryggan på bilden under vatten. Men Blomqvist ser helst att det inte blir någon paus mellan företagarbytet, då butiken skulle tvingas hålla stängt. Ett annat alternativ är att bygga robusta brokistor som fylls med sten, eller att slå riktigt ordentliga pålar tillräckligt djupt i gyttjan, säger Ericksson. Men inte ens det är en helt säker metod. – Jag är lite tudelad ännu. Exakt när det här sker är ännu oklart. – Man kan säkert utgå från att det sker. – Det beror på vem som hittas för att driva butiken vidare, säger Jessica Blomqvist, ägare till Tuulica. Styrelsen tror att det är möjligt att hitta en ny företagare. När ismassorna fryser fast i konstruktionerna, eller ligger under bryggan, är risken stor att virket börjar röra på sig och skadar bryggorna då vattennivån stiger, säger Patrick Eriksson, isexpert på Meteorologiska institutet. En som gillar kundbetjäning, själv vill vara i butiken och bor eller vill flytta till Iniö önskas. Nu är det för sent att göra något för att skydda sina bryggor, men vad har du för tips till nästa år. Jag vill ju att Iniö ska hållas levande. Beslut fattades i början av 2025. Hamnen och lanthandeln hörde ihop och hade många synergieffekter
I ett pressmeddelande från Egentliga Finlands välfärdsområde säger Mikko Pietilä, resultatområdesdirektör på ÅUCS, att personalen deltar i de anhörigas sorg och att man beklagar dödsfallet. – Det känns som att momentum är nu, då nya fina broar står färdiga och Pargasleden blir klar i slutet av 2027 om allt går enligt planen, säger Granberg. Gruppbokningar: info.jungsborg@gmail.com SÖ 1.3.2026 KL. Största ökningen sågs på linjen PolenSverige och näst största ökningen på linjen Finland-Sverige. Enligt polisen fick hen sjukhusvård på en offentlig vårdinrättning. Staden hade budgeterat 250 000 euro för det, men den summan höjdes till 700 000. I tisdags godkände stadsutvecklingsnämnden köpet i Kirjala. Stor efterfrågan på hyresbostäder är det hur som helst, säger Granberg. Gunilla Granberg, stadsstyrelsens ordförande. 29€ vuxna, 12€ barn/studerande. I det här skedet misstänker polisen dödsvållande och utsättande, det vill säga att personen i fråga lämnats utan nödvändig tillsyn. Personalen på vårdinrättningen har fått krishjälp och ÅUCS har gått igenom sina rutiner och övervakningen av klienterna. Brottsrubriceringen kan ändra då förundersökningen framskrider. Förra året ökade privatpassagerarna med över 13 procent. Köpet slutförs senast den 20 juni. Johan Backas johan.backas@aumedia.fi Pargas köper åkrar på Kirjalaön för nya bostäder Här på båda sidorna av Kyrkängsvägen och Vallbovägen vill staden köpa åkermark för att bygga bostäder. I artikeln om Åbolands sjukhus donation av en generator (ÅU 6.2) fanns ett fel. Monica Forssell Rekord för Finnlines Åbo Antalet passagerare som åkte med rederiet Finnlines fartyg överskred för första gången i rederiets historia en miljon i fjol. ÅU rättar FOTO:LUCASEKBLAD Åbo Underrättelser Fredag13februari2026 Nyheter 11 WAM KILTA GALLERI KILTA GALLERI I KONSTEN S HUS I ÅBO KILTA GALLERI, KONSTENS HUS I ÅBO NUNNEGATAN 4, ÅBO, WAM.FI ALTE KAMERADEN MATTI HELENIUS 13.2.–31.5.2026 LÖRDAG 1 4 F E B R U A R I 17.30 SAMPPALINNA Herrarnas Aktialiga i handboll ÅIFK DICKEN Vuxna 10 €. Stadsstyrelsens ordförande Gunilla Granberg säger att det redan länge talats om Kirjalaön som en plats med kort pendlingsavstånd till Åbo. Pargas Staden har länge suktat efter mark på Kirjalaön, som har kort pendlingsavstånd till Åbo. Stor efterfrågan på hyresbostäder är det hur som helst. – Staden försöker mycket aktivt hitta fler tomter för att ge förutsättning för privata entreprenörer att bygga. Man misstänker att personen dog för att hen lämnades utan tillsyn. Jämfört med året innan ökade passagerarmängden med 9 procent förra året. Hon beskriver det här köpet som en försiktig början från stadens sida. Pietilä lovar också att ÅUCS bidrar med all hjälp som myndigheterna behöver för att utreda fallet. Platsen är ypperlig för att locka folk till Pargas. Därför fortsätter arbetet med att hitta fler lämpliga fastigheter på Kirjalaön. – Själv tänker jag att vi har flera höghus i startgroparna i Pargas centrum, så kanske det på sikt kunde bli mera radhus i Kirjala. Stadsstyrelsen godkände i måndags en höjning av investeringsbudgeten för markköp. Studerande, pensionärer och barn 12–17 år 5 €. Det är frågan om 15 hektar åkermark med två byggrätter i Kyrkäng. Staden betalar 213 000 euro för marken. I köpet av marken i Kirjala ingår en lada som ska tömmas av ägaren, samt andelarna i samfällda markoch vattenområden enligt arealen. Orsaken till att antalet passagerare ökar anser Finnlines är att rederiet satsat på passagerarnas trivsel, en modern flotta och en utveckling av rutterna mellan Finland, Sverige och övriga Europa. År 2024 öppnade rederiet en ny rutt mellan Sverige och Polen. Under åren 2023 och 2024 tog Finnlines i bruk två nya passageraroch fraktfartyg i trafiken mellan Sverige och Finland. Biljetter från netticket.fi och vid dörren. Monica Forssell Nytt dödsfall inom äldreomsorgen utreds i västra Finland Inrikes En äldre person hittades i lördags död på en vårdinrättning i Nystadsregionen. Pargas stad köper mark på Kirjalaön. 15 I SIGYNSALEN, ÅBO KARLEBY UF PRESENTERAR NYÅRSREVYN. Till tillväxtprojektet ”Bro till bro” hör att skapa tillväxt på Kirjalaön. Den nya vårdcentralen heter Kaskisbacken, inte Kaskia. FOTO:JOHANBACKAS s Själv tänker jag att vi har flera höghus i startgroparna i Pargas centrum, så kanske det på sikt kunde bli mera radhus i Kirjala
– Det blir nog helt enkelt en middag för två på kvällen, inget desto större. Förutom Kirjala Bollvirtuoser, KBV, som grundades 1983 har Kronberg också varit med på ett hörn då ishallen blev till i Pargas. För honom är det också det helt konkret i dag, eftersom alla fem barn med sina familjer också bor på orten. Kronberg är inte längre intresserad av att ha en fullbokad kalender. Men riktigt allt som Johan Kronberg haft fingrarna med i spelet i blir inte lika lyckat. – Ishallen hade jag nog sist och slutligen inte så mycket att göra med, men motionstrappan var ett projekt som var ganska vansinnigt med tanke på tidsanvändningen. Idrotten har alltid funnits med. En förening där Kronberg håller sig aktiv är Familjeföretagarnas förbund, där han är medlem via Skärgårdens brunnsborrning. Pargas Nu fylls kalendern främst av sådant som har med familjen att göra, men viljan att hjälpa till och öppna dörrar för andra har inte försvunnit någonstans. Det första är slumpens betydelse. – Det blev hela tiden mer och mer reglerat vad man kunde göra rent privat då man satt på tunga poster inom organisationen. s Jag har alltid tyckt om att hjälpa till där jag kan och jag får förstås en hel del frågor. – Jag har sagt det förr och upprepar det gärna, Pargas är världens mittpunkt. Riktigt alla poster har han ändå inte lämnat. Jag vill förstås hinna vara med om så mycket som möjligt tillsammans med dem, den biten har alltid varit viktig för mig. Systersonen Jonatan ”Tintin” Johansson intresserade förstås lokalt efter att han gick från TPS via Tallinn till skotska Rangers och senare till Charlton i Premier League. Tiden för de extravaganta festerna med en massa inbjudna gäster är förbi. – ”Tintins morbror” var en fras som öppnade många dörrar i de kretsarna. Kronberg är fortfarande slagen av häpnad då han tänker på den enorma talkouppslutningen, både från idrottsföreningar och de som inte nödvändigtvis är aktiva inom idrotten. – Det handlar alltså om kommunikation, varje möte eller träff ska lämna någon sorts känslospår. – Det var ett projekt som jag i sig var väldigt ivrig på, de tekniska lösningarna var intressanta och den vägen hade Pargas i alla fall fått en simhall. – I nåt skede bjöd John sedan in Peter till oss och då lärde jag känna honom redan i ett tidigt skede, innan Silo AI. Att han och frun Susie kommer att vara på plats i Italien för att följa med vinter-OS just då är närmast en självklarhet. Johan Kronberg, 70 år den 13 februari. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Johan Kronberg firar 70 år: ”Pargas är världens mittpunkt” Johan Kronberg fyller 70 år den 13 februari och firar då på plats i Italien, där vinter-OS går av stapeln. Jag är gärna med och öppnar dörrar, hjälper till att knyta de rätta kontakterna. Den konstanta knutpunkten, också då han var mitt uppe i karriären, fanns alltid i Pargas. Andelen i familjeföretaget Skärgårdens brunnsborrning och styrelseposten i Stiftelsen för Åbo Akademi krävde dispens. Det som kanske inte är lika känt som karriären är att Kronberg också figurerat som skribent för Pargas Kungörelser. – Jag har alltid tyckt om att hjälpa till där jag kan och jag får förstås en hel del frågor. – Jag har alltid haft så svårt för att säga nej, det vet Susie, skrattar han. FOTO:MIKAELHEINRICHS Kronberg har funderat på om han borde returnera handskarna han fått av Antti Niemi från FA-cupfinalen mellan Arsenal och Niemis Southampton. Visste du förresten att Jari Litmanen faktiskt borde ha en upplaga av KBV:s 25-årshistorik, jag gav den till honom på en bankett på Fiskartorpet. Peter Sarlin var sonen John Kronbergs professor under studietiden – och han handplockades av Sarlin som sin första anställda till dåvarande Infolytika som senare blev Post Scriptum. – Den vägen lärde jag också känna en hel del personer kring fotbollslandslaget och blev bekant med en del av spelarna. Ju mer man nätverkar och lär känna folk, desto mindre blir slumpens betydelse. Så kunde annonsen i tidningen lyda i all korthet. Efter att han slutade på PwC blev det ändå en hel del styrelseuppdrag och jobb med intressanta uppstartsföretag. – Förbundet i sig är inte så känt, men man brukar oftast skämtsamt säga att alla utom Wihuri är med där, skrattar Kronberg. Bortrest. Redan för tio år sedan då Kronberg fyllde 60 talade han om att välja bort mer än han väljer till. – Jag tror att då den nya vägdragningen står klar i oktober 2027 finns det säkert potential för ett nytt försök, men frågan är förstås om platsen är den rätta. – Tidigare jobbade jag som konsult, revisor och samarbetspartner med dem men nu är jag mer involverad själv då jag en gång kan vara det. Han har fortfarande några tyngre styrelseposter kvar, bland annat i planeringsoch konsultbyrån Elomatic, diagnostikföretaget Uniogen och i Peter Sarlins IT-konsultbolag Post Scriptum. Då det ordnas något stort mästerskap kan man nästan utgå ifrån att Johan Kronberg är på plats. Fotboll är den gren som står Johan själv närmast hjärtat, frun Susie gillar ishockeyn allra mest. Den andra saken Kronberg gärna lyfter fram är vikten av att i företagsvärlden kunna relatera till sin personal och sina kunder. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 12 Intervju. Jag tvingades till och med sälja min ena aktie i Pargas Telefon som jag hade för att ha trådtelefonförbindelsen kvar, skrattar han nu. I november 2015 hade han avstått styrelseordförandeuppdraget hos Pricewaterhouse Coopers (PwC) i Finland. Då Hundbanans motionstrappa byggdes var han en av de drivande krafterna. Man fick inte ha några som helst egna investeringar utan en massa byråkrati. Ett projekt som han var delaktig i var Pargas Havis, där planeringen avbröts i slutet av 2024. – Det är egentligen två grejer jag gärna vill lyfta fram. Handbollen är viktig inom familjen, men också basket, frisbeegolf, friidrott – och förstås OS – figurerar. Vi passade på att fira med barnen och deras familjer redan tidigare. – Med alla barnbarn med är vi redan 22 personer i familjen, så det händer hela tiden en massa. Jag är gärna med och öppnar dörrar, hjälper till att knyta de rätta kontakterna. Men tiden var inte den rätta för att locka finansiärer. – Vi åker ner till Val di Fiemme den 12:e och ska se 10-kilometersloppen, stafetterna, backhoppning och förstås följa med Finland i ishockeyn i Milan. Det var främst där han gjorde sin långa och framgångsrika karriär. – Att jag kom med i Post Scriptum är faktiskt också helt och hållet en slump. Kronberg är medlem i delegationen där samt i valkommittén. Åtminstone inte med arbetsrelaterade ärenden. Hur kommer du att fira födelsedagen
Den skulle göra det möjligt att dela tre stora småhustomter i åtta mindre tomter med större byggrätt. Båda motförslagen lades fram av Vänstern och gällde först bordläggning och därefter remittering av ärendet. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Fredlig protest och 700 namn mot avverkningarna i Dalsbruk Drygt tio personer håller upp handskrivna plakat i en skog. Den går under namnet ”Rädda naturstigskogen i Dalsbruk!”. En skogsmaskin syns i bakgrunden. Gården uppmanar dem som vistas i området att hålla ett säkerhetsavstånd på cirka 100 meter till maskinerna. FOTO:EMILIAÖRNMARK Kontinuitetsavverkningen har inletts vid Senatsberget i Dalsbruk. Läget för detaljplaneändringen för Hasselbacken är att förslaget är på väg via kommunstyrelsen till fullmäktige för godkännande. – Det handlar om att göra tydligt i skrift vem som betalar för vägar och vattenoch avloppsnät. – Motiveringen var att man ville ha med allt material även för detaljplanen för att få en helhetsbild, säger Fabritius. Åbo Underrättelser Fredag 13 februari 2026 Nyheter 13. Föreningen har lämnat in en vädjan mot avverkningarna till Amos Andersons fond och Söderlångvik gård. Antalet tomter har under processens gång minskats från tolv. FOTO:EMILIAÖRNMARK Dalsbruk Kommunen och markägaren har nått en överenskommelse om vem som betalar för vägar och infrastruktur i nya bostadsområdet i Hasselbacken i Dalsbruk. Den arrangerades av föreningen Kimitoöns Natur, som också samlat namn mot gårdens avverkningar. De är oroliga för att ett tätbebyggt bostadsområde ska förändra området och förstöra naturvärden. Han säger att poängen med demonstrationen inte är att stoppa avverkningarna, utan att sprida budskapet till en bredare publik genom bland annat en video som görs på plats. Provtagningen är stängd vid tider som meddelas separat, till exempel under sommarstängningen. Den här gången gällde ärendet inte detaljplanen, utan ett markanvändningsavtal mellan kommunen och markägaren. Hon tillägger att avverkningen görs nu då marken är hård och att arbetena pågår i en vecka. Förutom Neoecos mark omfattar detaljplanen ett mindre strandområde som kommunen äger. Enligt avtalet är det markägaren som ska stå för ovannämnda kostnader. En ändring av detaljplanen är fortfarande aktuell. ÅU Snart tas laboratorieprov i Dalsbruk igen Dalsbruk Laboratorietjänster börjar erbjudas i Dalsbruk igen. Dalsbruk Ungefär femton personer med plakat i händerna förde en lugn demonstration i skogen vid Senatsberget i Dalsbruk på måndagseftermiddagen. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Markägaren betalar för väg, vatten och avlopp i Hasselbacken Hasselbacken ligger i västra Dalsbruk. Det är frågan om provtagning i begränsad omfattning, meddelar välfärdsområdet Varha. Styrelsen godkände avtalet efter två omröstningar. – Vi vill att skogen här lämnas ifred, säger Ville Laitinen, föreningens ordförande. Markanvändningsavtalet har förhandlats fram eftersom markägaren får en tydlig nytta av planändringen, enligt möteshandlingarna. Tid för provtagningen bokas per telefon på nummer 02 426 0400. Provtagningen ordnas alltid på tisdagar klockan 8–10. – Det här handlar om skogsvård. Området är en del av en av de framtida tomterna. Ärendet om Hasselbacken landade i måndags i Kimitoöns kommunstyrelse. Prover börjar tas på Kolabacksvägen 2 igen från och med tisdag den 17 februari. Någon mer exakt tidsplan än så finns inte just nu. Annika Jansson, vd på Söderlångvik gård, säger att man från gårdens sida har gjort sitt bästa för att gå fram så skonsamt som möjligt. I båda fallen föll motförslagen med rösterna 6–2, enligt styrelseordförande Helena Fabritius (SFP). Planerna har väckt starka reaktioner bland grannarna. Förhoppningsvis flyttar barnfamiljer in som kan trygga skolornas framtid, säger Fabritius. Vid flera tillfällen har namninsamlingar ordnats. Här planeras ett nytt bostadsområde mellan befintliga bostadshus och havet. – Vi vill ju att byggandet blir av, så att bostadsområdet utvecklas. En del av proverna tas även i fortsättningen vid laboratoriet på Kimito hälsostation eller vid något annat av laboratorierna vid ÅUCS laboratorietjänster. Dessutom har det förhandlats fram en straffavgift som gäller om byggandet inte inleds inom tio år, säger Fabritius. Planändringen har initierats av markägaren. Söderlångvik gårds kontinuitetsavverkar och demonstrationen riktade sig mot den. Dessutom har vi minskat arealen för kontinuitetsavverkningen från tolv till sju hektar, säger Jansson. Ett nytt bostadsområde i Hasselbacken i Dalsbruk har diskuterats i flera år. Markägaren är det Vanda-baserade bolaget Neoeco Kiinteistöt. Enligt avtalet förbinder sig kommunen att sälja en mindre del (290 kvadratmeter) av ett oförverkligat strandområde alldeles intill planområdet. Förslaget har varit framlagt under hösten 2024. Eftersom markanvändningsavtalet nu är godkänt kan planeärendet avancera. Då får befintliga plantor mera utrymme samtidigt som metoden ger plats för förnyelse. Föreningen hoppas att området lämnas utanför avverkningar både nu och i framtiden, för att bevara områdets rekreationsvärden och trygga utvecklingen av skogens naturvärden. Inför avverkningen har gården satt upp skyltar i området om alternativa rutter. Kontinuitetsskogsbruk betyder här att ungefär en tredjedel av stammarna tas bort. Mer än 700 namn finns på listan
Det är viktiga och riktiga ambitioner, men de kolliderar med personalbrist, tidspress, överfulla avdelningar, centralisering och ökande digitalisering, vilket gör det svårt att – återigen – garantera jämlik service. Inom äldreomsorgen betonas fungerande vårdkedjor och tillräckligt med bäddplatser nära hemorten, men det är en farlig illusion när andelen äldre redan är högre inom Varhas område än i landet som helhet och när resurserna minskar och tjänster centraliseras. De förtroendevalda har utan tvivel arbetat hårt för att avstyra tjänstemännens ursprungliga färdkarta mot en kraftig centralisering. Just därför är det centralt att stärka förutsättningarna för tillväxt, och till detta arbete har regeringen förbundit sig. Det är inte Varhas fel att systemet knakar i fogarna, men det går inte att låtsas att allt kan fortsätta som förr. Därmed möjliggör ett större antal personer på arbetsmarknaden att både sysselsättningsgraden och arbetslöshetsgraden kan stiga samtidigt. Saara-Sofia Sirén Riksdagsledamot, Samlingspartiet Bristen på arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt s Sysselsättningen följer tillväxten med viss eftersläpning. Strategin lyfter också fram flerspråkighet och stärkt service på svenska. Kolumn Arbetskraftsinvandring står inte i motsats till inhemsk sysselsättning, utan är ett nödvändigt komplement. Om vi vill upprätthålla dagens nivå på välfärd och service behövs mer arbetskraft. Men läser man texten noggrant framträder ett system som försöker hålla fast vid frikostiga löften medan marken under det ger vika. Varha lovar mer än någonsin, samtidigt som man står inför nedskärningar på upp till 50 miljoner euro bara i år. För närvarande finns det ett stort utbud av arbetskraft på arbetsmarknaden, både till följd av invandring och av åtgärder som regeringen har vidtagit. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 14 Ledare. Det verkar nu äntligen ske. Därtill har Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkat Finland mer än våra jämförelseländer. Det är inte bara motsägelsefullt utan speglar olika ideologiska världsuppfattningar, som också öppnar upp för ojämlikhet. Susanna Landor s Det är inte Varhas fel att systemet knakar i fogarna, men det går inte att låtsas att allt kan fortsätta som förr. V id första anblicken ser den föreslagna servicestrategin för Egentliga Finlands välfärdsområde 2026–2029 trygg ut: närservicen ska bevaras, tandvård ska ges snabbare än lagen kräver, varje invånare ska få en egen läkare och äldreomsorgen ska ordnas nära hemorten. Företagen rekryterar mindre. Det handlar alltså om en situation där de arbetssökandes kompetens inte möter arbetsgivarnas kompetensbehov. Hur kan det samtidigt finnas både arbetskraftsbrist och arbetslöshet. Strategins verkliga budskap är att Varha försöker hålla fast vid välfärdsstatens vackra löften, men förbereder sig för en tid då vård inte längre kan erbjudas alla invånare lika nära, lika snabbt och lika omfattande som tidigare. Detta är möjligt just i en situation där nya människor träder in på arbetsmarknaden: en del får snabbt arbete medan andra fortfarande söker jobb. Samlingspartisten Sauli Seitteenranta, Varhas andra vice ordförande i välfärdsområdesstyrelsen, säger rakt ut i ÅU att det också kan bli aktuellt att utlokalisera hela vårdcentraler till någon extern aktör. I praktiken innebär det längre resor, kortare vårdperioder och större ansvar för de anhöriga. Samtidigt ska Varhas egen produktion av vårdtjänster stärkas. Helheten är naturligtvis mer omfattande än så. Finland är inte ensamt i denna situation, utan en åldrande befolkning berör nästan alla EU-länder. Varha mister dessutom 1,5 miljoner euro i skärgårdstillägg från 2027. Gnurf M igrationsverkets färska statistik över invandring visar att den arbetskraftsrelaterade invandringen till Finland minskade i fjol. Men strategins faktiska riktning går mot mer centralisering, digitalisering och rörliga enheter. Den nya servicestrategin försöker förena två oförenliga världar, och just därför är den så avslöjande. Ordet närservice återkommer som ett slags trygghetsformel, eftersom människor självklart är rädda för att tjänster i allt snabbare takt försvinner från hemorten. Vi behöver tillväxt för att skapa fler arbetsplatser. Den främsta orsaken är den svåra konjunkturen och det svaga ekonomiska läget. Detta innebär att konkurrensen om utländska experter bara kommer att öka. När man diskuterar arbetskraftsinvandring stöter man då och då på frågor som: Varför behöver vi arbetskraft från utlandet när det också finns många arbetslösa finländare. En förklaring är matchning, det vill säga hur väl utbudet och efterfrågan på arbetskraft motsvarar varandra. Vi behöver mer arbetskraftsinvandring, eftersom bristen på arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt. Just därför är det centralt att stärka förutsättningarna för tillväxt, och till detta arbete har regeringen förbundit sig. Vem får snabb vård, vem får vänta och vem måste resa långa sträckor. Därför bör diskussionen inte föras genom motsättningar, utan genom att betrakta helheten. Utvecklingen i ett land som Finland, som är starkt beroende av export, är tätt kopplad till hur ekonomin utvecklas i övriga världen. Det är ett faktum att vår befolkning åldras och att antalet finländare i arbetsför ålder minskar. Enligt strategin ska Varha satsa på närvård, men samtidigt siktar man på att servicenätet ska göras lättare, att små tandvårdsenheter kan läggas ned, att vårdenheter kan läggas ut på fria marknaden och att digitala och mobila tjänster byggs ut för att ersätta fysiska enheter. Geografin och andra yttre faktorer kan vi inte direkt påverka, men vi kan stärka vår egen konkurrenskraft, produktivitet och tillväxtförutsättningar i Finland. Sysselsättningen följer tillväxten med viss eftersläpning. Strategins kärna är en paradox. Därför är det naturligt att arbetslösheten först ökar när antalet personer på arbetsmarknaden växer. Vi behöver både åtgärder som förbättrar den inhemska arbetskraftens kompetens och sysselsättning samt internationell rekrytering. Dessutom skapar en bättre tillgång till arbetskraft förutsättningar för snabbare tillväxt när ekonomin vänder uppåt. Den internationella osäkerheten påverkar vår ekonomiska utveckling, och konjunkturen har inte varit på vår sida. Detta innebär att ett större antal människor än tidigare strävar efter att få arbete. Varhas nya servicestrategi lovar mer än den kan hålla Ledare Välfärdsområdets nya servicestrategi målar upp en robust fasad medan grävmaskinen väntar bakom byggnaden, redo att påbörja rivningsarbetet. Arbetskraftsinvandring står alltså inte i motsats till inhemsk sysselsättning, utan är ett nödvändigt komplement. Det är en tung markering, och ett tecken på hur långt en normalisering av marknadsstyrningen gått inom den offentliga vården. Det är viktigt att lyckas med båda, om vi vill upprätthålla välfärdssamhällets tjänster även under de kommande årtiondena. Det uppdaterade förslaget behandlas av välfärdsfullmäktige den 25 februari
En livskraftig inhemsk primärproduktion och livsmedelsindustri är en grundförutsättning för Finlands livsmedelsförsörjning. Vi påstår inte att vi redan har alla svar eller att alla ”ingredienser” redan finns i vår hand. Vårt mål för i år är att fungera som en slags upptäcktsresande in i framgångens kärna. Den finländska dagligvaruhandeln är i dag starkt koncentrerad, vilket ger handeln en mycket stark förhandlingsposition och påverkar hela kedjan. Det är ett recept som är värt att skriva och finslipa tillsammans. När organisationen är ny och de anställda anonyma, är det lätt hänt att en politiker som ställt upp i valet med namn och bild får bli klagomur för praktiska frågor politikern egentligen inte ska befatta sig med, som att en beställd taxi inte kommer. När vi till exempel ser på vår starka läkemedelsindustri eller innovationerna inom den maritima sektorn, ser vi inte en rad lyckoträffar. Tvärtom är vår uppgift att bryta ner framgångar i delar och fråga: vad är det återkommande element som någon annan kan använda i sitt eget arbete eller företag. Begreppet kan vid första anblick låta enkelt, men det rymmer en djup, ja till och med samhällskritisk fråga: vad bygger framgång egentligen på. Men potential omvandlas till resultat endast genom handling. I introduktioner till kommunalt beslutsfattande brukar man beskriva att de valda politikerna har ansvar för ”vad”, medan administrationen ansvarar för ”hur”. När du i din vardag, i ditt arbete eller i nyhetsflödet möter framgång, stanna upp ett ögonblick. Anders Norrback Riksdagsledamot, SFP Butikernas egna varumärken finns kvar för konsumenterna Åbo Underrättelser Fredag 13 februari 2026 Debatt 15. Detta perspektiv är särskilt aktuellt för Åboregionens ekonomi. Därför har jag valt att låta årets tema kretsa kring det jag kallar ”framgångens recept”. När jag i höstas höll en utbildning för förtroendevalda bad jag deltagarna reflektera om den största skillnaden mellan att vara kommunpolitiker och välfärdsområdespolitiker. De föreslagna ändringarna innebär varken ett förbud mot billiga produkter eller någon form av prisreglering. Ett av svaren var särskilt intressant. Jag hävdar att detta sällan är hela sanningen. Genom att synliggöra de mekanismer med vilka framgång byggs skapar vi samtidigt en kultur där framgång är mindre mystik och mer medvetet handlande. Ändringen av livsmedelsmarknadslagen riktar sig inte mot konsumenterna, utan mot strukturella obalanser i marknaden. Detta stärker konsumentens valfrihet och kan bidra till att dämpa prisökningar snarare än att driva dem. Debatten har ofta kretsat kring farhågor om stigande matpriser om regeringen går vidare med ändringar i livsmedelsmarknadslagen. Vilka var de faktorer som gjorde framgången möjlig. Det är en process vars beståndsdelar går att upptäcka. Detta visar behovet av att bredda perspektivet i debatten och även granska hur värdet fördelas inom livsmedelskedjan. När vi lär oss att identifiera dessa faktorer och dela våra iakttagelser öppet bygger vi tillsammans ett starkare, mer kunnigt och mer framgångsrikt Åbo. Den nyskrivna komedin tar åskådarna med bakom kulisserna på en arbetsplats. Det handlar om en systematisk strävan att urskilja vilka element som är nödvändiga för att en vision ska bli verklighet. Vi ser resultatet av långsiktigt arbete där vissa framgångsfaktorer har fallit på plats. Och framför allt: hur kan vi identifiera dessa faktorer och överföra lärdomarna till andra branscher och framtidens aktörer. Utredningar från Konkurrensoch konsumentverket visar att handelns prismarginaler har ökat under de senaste åren och att marginalerna för butikernas egna varumärken i genomsnitt är större än för andra produkter. Den som till exempel blivit vald till ett uppdrag för att hen brinner för tillgänglighet, nöjer sig knappast med en skrivning i strategin, utan brinner för att se till att det faktiskt installeras hörslingor i allmänna utrymmen. Vi har talat om en ”ny tid” som vi måste anpassa oss till och om ”framtidens aktörer” som denna föränderliga värld behöver. Det är dags att gå från iakttagelse och överlevnad till en djupare analys. En mer rättvis och fungerande livsmedelsmarknad gynnar i slutändan både producenter och konsumenter. N är året 2026 nu dragit igång betraktar många av oss omvärlden med nya ögon. Kolumn Alltför ofta beskrivs framgång – vare sig det handlar om ett företags tillväxt, en betydande karriär eller ett lyckat stadsprojekt – som någon form av mysterium eller slumpartad tur. Vissa är som fiskar i vattnet när de får tala om framtiden och budgeten. Lagändringen ska också ses ur ett försörjningsberedskapsoch matsäkerhetsperspektiv. Se inte bara på slutresultatet, utan försök att se bakom det. Nu, år 2026, är det dock dags att ta nästa steg. I vissa situationer är det helt nödvändigt att uppdelningen mellan strategiskt och operativt är strikt. Arbetsplatsen råkar i det här fallet vara en teater med sina glansdagar bakom sig, men kontraktet mellan skådespelarna på scenen och publiken i salongen bygger på igenkänning: Nästan allt kunde hända i vilken organisation som helst. Samuli Tähtinen Ordförande för Åbo Juniorhandelskammare år 2026 Framgång är ingen slump – den byggs av identifierbara faktorer s Det finns vissa val, attityder, handlingsmönster och strukturer som förenar framgångsrika aktörer oavsett bransch. När vi granskar framgångar analytiskt märker vi att de inte uppstår i ett vakuum eller av en ren tillfällighet. ”I kommunerna vet folk skillnaden på vad som hör till politiken och vad som är operativ verksamhet som hör till förvaltningen”, sa den förtroendevalda, ”men som välfärdsområdespolitiker får jag hela tiden samtal om rent operativa frågor”. Om ”vad” och ”hur” ständigt flyter samman kan det bero på att organisationen är oklar för dem som behöver den. Bakom detta finns nästan undantagslöst en uppsättning identifierbara och återkommande faktorer. Några har en särskild blick för orättvisor, medan andra har en förmåga att peka på de praktiska detaljerna som har stor betydelse för hur organisationen uppfattas i vardagen. Lagändringen syftar till att: – Motverka att handeln gynnar sina egna varumärken på ett sätt som snedvrider konkurrensen – Stärka skyddet för producenter och mindre leverantörer mot oskäliga avtalsvillkor – Ge livsmedelsmarknadsombudsmannen effektivare verktyg att ingripa vid missbruk av förhandlingsmakt På längre sikt bidrar mer jämlika konkurrensförhållanden mellan butikernas egna märken och varumärkesprodukter till bredare sortiment, ökad innovation och fungerande konkurrens. Debatt Under de senaste dagarna har diskussionen om regeringens förslag kring butikernas egna varumärken, så kallade private labels (PL) såsom Pirkka, Rainbow, Coop och X-tra, varit aktuell i både traditionella och sociala medier. Finland är därför inget undantag, utan agerar i linje med den europeiska utvecklingen. En minut senare är samma styrelse livligt inbegripen i en detaljerad diskussion om pausserveringen på teatern, en i allra högsta grad operativ fråga. Det är här vår förening kommer in i bilden. Jag syftar inte på att framgångsreceptet är en färdig mall som kan kopieras blint, utan på en förståelse för orsakssamband. Syftet med lagförslaget är att skapa mer rättvisa och balanserade förutsättningar i livsmedelskedjan. Ju mer erfarenhet jag samlat på mig av beslutsfattande, både som beslutsfattare och utomstående iakttagare, desto tydligare är det att den här uppdelningen i ”vad” och ”hur” är långt ifrån självklar. Butikernas egna varumärken kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga för konsumenterna. I en av de scener som hos mig framkallade igenkänning deklarerar teaterns styrelse högtidligt för den nyvalde teaterchefen att styrelsen inte kommer att blanda sig i operativa frågor. Beslutsstrukturen i de flesta organisationer bygger på uppdelning mellan strategiska och operativa beslut. Jag har också lärt mig att för många förtroendevalda är det ”hur” som är ”vad”. I år vill jag också bjuda in dig, kära läsare, att reflektera över detta tema. Vår regions livskraft vilar i hög grad på vår förmåga att upprepa framgångar. Det blir till exempel ofta kaos om förtroendevalda börjar lägga sig i enskilda personalärenden. Liknande diskussioner förs i dag i hela EU, där osunda handelsmetoder inom livsmedelskedjan väcker växande oro. Min erfarenhet är att olika människor i beslutande organ har olika nivåer där de bäst kommer till sin rätt. I veckan såg jag pjäsen ”Sohva – työpaikkakomedia” (Soffan – en arbetsplatskomedi) på Åbo stadsteater. Matsäkerheten kan inte byggas på import av billig mat, utan kräver att hela livsmedelskedjan fungerar och att producenterna har ekonomiska förutsättningar att fortsätta sin verksamhet. Handlar det om förmågan att förutse, modet att investera i kompetens eller skickligheten att bygga ekosystem. Oron för konsumenternas ekonomi är förståelig, men debatten behöver vila på fakta. Vi har vant oss vid att tala om kriser, osäkerhet och stora globala omvälvningar och dessa teman har dominerat rubriker och samtal även här i Åbo. När det fungerar som bäst finns det plats för ”hur” utan att ”vad” försvinner. Alltför ofta beskrivs framgång – vare sig det handlar om ett företags tillväxt, en betydande karriär eller ett lyckat stadsprojekt – som någon form av mysterium eller slumpartad tur. Men vilka är dessa faktorer. Framgång är ingen hemlighet som tillhör ett fåtal. Om en kommun har slagit fast en strategi som strävar efter att förbättra förhållandena för cyklister, samtidigt som det är fullt av hål i asfalten på cykelbanorna, vore det ansvarslöst av förtroendevalda att inte tala om hålen i asfalten, fast det i strikt bemärkelse är en fråga för den operativa organisationen. Siv Sandberg ÅA-forskare i offentlig förvaltning Skillnaden mellan ”vad” och ”hur” Kolumn Politiken ansvarar för ”vad” och förvaltningen för ”hur”, men för vissa beslutsfattare är det ”hur” som är ”vad”. I andra frågor är det inte så självklart vad som är strategiskt och vad som är operativt. I Åbo juniorhandelskammare har vi de två senaste åren lyft fram viktiga frågor som årets tema kring den globala osäkerheten. Det finns vissa val, attityder, handlingsmönster och strukturer som förenar framgångsrika aktörer oavsett bransch. Det antas att någon bara råkade vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Åbo är en region med enorm potential
Det är häpnadsväckande hur omfattande just artiklarna som bottnar i ”rasvetenskapen” är i de två olika upplagor jag studerat. I sin forskning om kunskapsanspråk om människoraser i svenska uppslagsverk under 1800och 1900-talet skriver den svenska historikern Martin Ericsson att uppslagsverken rasifierade mänskligheten påfallande länge, i frågan om Bra Böckers lexikon till exempel in på 1980-talet. Enligt uppslagsverket var äktenskapet ofta ”löst” och ”moralen föga sträng”. Länge fanns en föreställning om att rastänkandet tog slut efter andra världskriget. Människor och folkgrupper klassificerades enligt kroppens yttre kännetecken som till exempel hudfärg, ögonfärg och -form, hårfärg och -form, längd, ansiktsform och formen på kraniet. I början av 1900-talet hade Paul Gauguins (1848–1903) målningar från Tahiti och Marquesasöarna en stor genomslagskraft, liksom hans självbiografiska texter som ofta på ett explicit sätt beskrev hans sexuella relationer med flickor och unga kvinnor. Jag har de senaste veckorna analyserat uppslagsverket Nordisk familjebok, som var i allmän användning i början av 1900-talet för att skapa mig en bild om olika sätt att tänka om olika folkgrupper. Våld, krig, folkmord, förslavande och våldtäkter har legitimerats av rasistiska hierarkier. Marika Kivinen Sångare och doktorand i historia vid Åbo Akademi Marika Kivinen: Avlagringar av rasism i Finlands historia – uppslagsverkens kunskap om ”ras” FOTO:CARINAHOLM s Trots att vi i dagens läge oftast sätter citattecken kring ord som ”rasbiologi” och ”rasforskning” för att indikera att det handlar om pseudovetenskap, var rastänkandet länge en legitim del av olika vetenskapliga fält. Boken genomsyras av ett rastänkande. Ranta komponerade sången 1922, och den blev fort en av hans mest populära verk. Uppslagsverk kunde få en väldigt stor genomslagskraft, och ansågs ofta tillförlitliga. Vilket visar hur tankar om eugenik och rasistiska och hierarkiserande klassificeringar blivit allt starkare under de första årtiondena av 1900-talet. Boken publicerades år 1880 på franska, men översattes 1917 till finska och väckte stor uppmärksamhet. Sången är skriven till en dikt av Severi Nuormaa (1865–1924), som har fått sin inspiration av romanen Le mariage de Loti (Lotis äktenskap) av den franska författaren Pierre Loti (1850–1923). Kanske är det just därför som också historiker länge undvek att ta itu med forskningen om rasism. D e senaste veckorna har jag suttit med en rätt så motbjudande del av mitt forskningsprojekt. Rastänkadet präglade även kulturen och i olika utsträckning präglades kulturella föreställningar om olika människor av rasifiering. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 16 Debatt. Rastänkandet och ”rasvetenskapen” kan ses som en förlängning på kolonialismen, som ett sätt att legitimera de maktförhållanden som skapats genom europeisk kolonialism. Trots att vi i dagens läge oftast sätter citattecken kring ord som ”rasbiologi” och ”rasforskning” för att indikera att det handlar om pseudovetenskap, var rastänkandet länge en legitim del av olika vetenskapliga fält. I min forskning analyserar jag hur sången ”Rarahu” av Sulho Ranta (1901–1960) bygger på och vidareutvecklar kulturella föreställningar om Tahiti och polynesiska kvinnor. Trots att jag redan länge sysslat med rasismens historia kan jag inte låta bli att bli illa berörd. Olika människogrupper beskrivs på ett hierarkiserande sätt och den fiktiva unga tahitiska flickan Rarahus kropp och sexualitet kopplas direkt till föreställningar om ras. Jag har läst vad Nordisk familjebok skriver under sökord som ”Människoras,” ”Oceaniens befolkning” och ”Polynesier” som bakgrund till hur människor från Tahiti uppfattades i början av 1900-talet. Kategoriseringarna och klassificeringarna av olika fysiska egenskaper har haft direkta följder för människor och människogrupper. Sången präglas av fransk impressionistisk musik, av 1920-talets kulturella svärmande för det exotiska och utomeuropeiska och av en primitivistisk tanke att lyckan går att finna i en mer ”enkel” tid eller kultur. Nu då jag är på slutrakan med min egen doktorsavhandling kan jag inte låta bli att se hur mycket mer forskning om rasism – både i det förflutna och i samtiden – som behövs. I min forskning fokuserar jag på hur europeisk kolonialism är närvarande på många olika sätt i den klassiska musiken och musikkulturen under det finländska 1920och 1930-talen. Eftersom sången Rarahu inte explicit talar om ras, är det viktigt att som historiker vara nyfiken på olika kulturella och vetenskapliga avlagringar, som kan vara närvarande i sången. Nordisk familjebok från 1929 skriver uttryckligen att man borde arbeta mot en ”för mycken rasblandning”. Till just den folkgruppen kopplades ofta en högre position i rashierarkin, och en skillnad skapades mellan dem och andra folkgrupper i Oceanien och Australien. Allt sedan de första europeiska kontakterna med Tahiti på 1760-talet har just dessa föreställningar upprepats i olika former i reseberättelser, i konst, litteratur och musik. Kolumn Uppslagsverk kunde få en väldigt stor genomslagskraft, och ansågs ofta tillförlitliga. Polynesierna hade en specifik position inom rasforskningen. Rasismen är inte en marginell fråga, utan är ett av fundamenten i det europeiska tänkandet och kulturen. De samma stereotypierna finns i Nordisk familjebok, som 1929 skriver att polynesierna såväl ”kroppsligt som andligt höra till jordens bäst utrustade folk”, vars drag ofta är ”fagra”. För min forskning om den afroamerikanska sångaren Marian Anderson analyserar jag sökord som ”n-ordet” och ”amerikanska n-frågan”
Använd alltid adressfältet i webbläsaren och skriv suomi.fi/ meddelanden, eller använd Suomi. Det ofärdiga är inte ett stopp; det är en passage. I ett flöde som ständigt förändras och ibland utnyttjas för att sprida skadligt material saknar ändå både unga och föräldrar möjlighet till kontroll över vad som visas och ansvaret för exponeringen kan därför inte läggas på dem ensamma. Februari är en påminnelse om just det: en månad utan riktningens dramaturgi, där inget börjar och inget avslutas. Balansen kräver ändå inte bara evidens och vuxenansvar, utan också att unga ges inflytande och får sina erfarenheter hörda när ramar för den digitala vardagen formas. Föräldern på bänken vid sandlådan hör inte barnets försök till kontakt, och arbetskollegan tappar tråden när ännu en notis avbryter samtalet. Det är som ett ljus som faller snett över det vi oftast förbiser – processen innan formen. För dessa unga kan generella förbud i stället skapa en känsla av exkludering och i förlängningen fördjupa psykisk ohälsa. Medvetet och balanserat använt kan digitalt material stärka både lärande, kreativitet, gemenskap och socialt samspel – men det kräver ramar som stödjer hjärnan och vår hälsa. Hur vi mår avgörs sällan av en enda orsak, utan av ett samspel mellan vår sårbarhet och den miljö vi lever i. Och just därför kräver det levande en annan sorts lyhördhet än den förutbestämda modellen någonsin kan ge. Men i verkligt arbete är klarhet inte en startpunkt. En tid där konturerna av arbetet syns bättre än själva målen. Regeringens förslag behandlas fortfarande av riksdagen. Utveckling består av valv bakom valv, som i Tomas Tranströmers bild av hur något öppnar sig oändligt – inte för att leda mot ett slut, utan för att visa att rörelsen är själva rummet vi arbetar i. Att kvalitet inte uppstår ur fördefinierade ramar utan ur modet att stå kvar i det som ännu inte låter sig sammanfattas. De som inte alls använder digitala tjänster behöver inte vidta några åtgärder – myndighetsposten kommer även fortsättningsvis per post. Ingen övergår dock till att ta emot myndighetspost digitalt i Suomi.fi-meddelanden utan egen åtgärd. Vi arbetar i utkastet. Den avgörande frågan blir hur vi, med fakta och evidens som grund, kan balansera skärmens möjligheter med dess risker. Därför bygger systemet på stark identifiering, vars syfte är att skydda mottagaren. För att använda digitala tjänster tryggt är det viktigt att följa vissa säkerhetsanvisningar. Man får aldrig ge sina personliga identifieringsuppgifter till någon annan. För dem som behöver hjälp finns en trygg lösning via Suomi.fi-fullmakter, som ger en närstående rätt att följa myndighetspost eller sköta ärenden för ens räkning utan att lämna ut inloggningsuppgifter. När den unga hjärnan formas med en skärm i handen blir tillgängliga vuxna och ett gemensamt samhällsansvar med skyddande strukturer helt avgörande för att barns och ungas utveckling och hälsa också i den digitala världen alltid kommer först. Det halvfärdiga tvingar oss att lyssna längre, pröva längre, stanna kvar i frågor som ännu inte låter sig reduceras till svar. Digital kommunikation är ett alternativ bland flera, inte en ersättning för andra serviceformer. Hjärnforskning tar upp tre drivkrafter som förklaring till vår dragning till skärmar – belöning, tillhörighet och bekvämlighet – mekanismer som verkligen förstärks i digitala miljöer. Ingen riktning kan stabiliseras utan att ha varit riktlös en tid. Här avslöjar våra institutioner också sin svaghet. Och först i det seendet börjar något likna en väg. Petra Boman Neuropsykolog och enhetschef för Folkhälsans mottagningar för barn, unga och familjer i Åboland och Helsingfors. Som om samtiden vore kalibrerad för det färdiga, för omedelbar tydlighet, för svar som borde finnas redan innan frågan har tagit sin rätta form. Vi skriver planer, ritar strukturer, delar ut ansvar – men under ytan befinner sig mycket fortfarande i rörelse. fi mobilappen för att öppna tjänsten på ett säkert sätt. Det är en konsekvens. Syftet med reglering av skärmanvändning och sociala medier handlar om att skydda omogna hjärnor som idag borde kunna reglera miljöer som vuxna knappt klarar av att reglera. Ingen modell kan hålla utan att ha slipats av verkligheten. Målet är att jämlikheten ska bestå, oavsett om en person tar emot myndighetspost digitalt eller på papper. För de unga som har minst möjlighet att reglera flödet själva kan gemensamma digitala ramar vara en fråga om jämlikhet och om deras rätt till att utvecklas. Digital myndighetspost ersätter inte papperspost för dem som behöver den Debatt Svenska Seniorer i Finlands ordförande (ÅU 2.2.2026) tog upp en oro över att digitala myndighetstjänster inte skulle vara tillgängliga för alla. För en omogen eller redan belastad hjärna kan det här öka risken för psykiska symtom, inte för att skärmen i sig skapar ohälsa, utan för att den påverkar hjärnans regleringssystem och för att den leder till att vi bland annat rör på oss mindre, inte återhämtar oss och lämnar bort verkliga sociala möten. Annette Hotari Projektchef Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata Åbo Underrättelser Fredag 13 februari 2026 Debatt 17. Vi kan inte börja med formerna innan vi vet vad som behöver få ta form. När lagen träder i kraft klarnar i vår. All utveckling sker genom iteration – försök, avvikelser, förskjutningar – och institutioner som inte accepterar det hamnar ofta i stagnation trots sin vilja till kontroll. Ändå misstar vår tid snabb struktur för trygghet. Oro kring säkerhet och bedrägerier är förståelig i dagens digitala miljö. Det är ett arbete som sällan syns men som avgör kvaliteten i det som kommer senare. Men hållbarhet föds inte av att hoppa över osäkerheten – utan av att ta den på allvar. Neuropsykologiskt är frågan relevant eftersom barn och ungas hjärnor fortfarande är under utveckling. Skärmen och hjärnan är i dag ett av de mest debatterade och angelägna teman när vi talar om barns och ungas välmående. Och passager är arbetsamma just för att de för oss mellan olika versioner av vad något skulle kunna bli. När tempot hålls uppe trots att riktningen saknar fäste. Kanske är det detta februariljuset visar: att det som saknar form inte är ett hinder utan ett villkor för riktning. Digital myndighetskommunikation är inte ett självändamål, utan ett sätt att underlätta vardagen för dem som redan är digitalt aktiva. Kolumn En av de mer besvärliga sanningarna i det offentliga livet är att vi nästan aldrig arbetar i det färdiga. Vi blir aldrig helt färdiga, vare sig som människor eller system. Maria Wetterstein Lektor i modersmål och litteratur, kommunikationscoach, Pargas När riktningen öppnar sig långsamt s Vi kan inte börja med formerna innan vi vet vad som behöver få ta form. Ramar kan aldrig föregå innehållet; en struktur måste växa ur det den ska hålla, inte tvärtom. De, som inte använder digitala tjänster eller som inte har möjlighet till stark autentisering, får även i fortsättningen den post som myndigheterna skickar som papperspost. Enligt regeringens proposition (RP124/2025) kommer personer som sköter sina ärenden digitalt i fortsättningen att få den post som myndigheterna skickar digitalt i Suomi.fi-meddelanden i stället för som papperspost. Det finns en särskild sorts trötthet i dessa glapp. För dem som behöver stöd eller vägledning finns hjälp att få via Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rådgivning om Suomi.fi-tjänsterna. D en unga sitter med blicken fäst vid telefonen och missar både frågan och leendet från sin kompis. Det är fortfarande möjligt att sköta sina ärenden per telefon eller genom att besöka en myndighets serviceställe. Det är märkligt hur ofta modeller föreskrivs innan det finns något att modellera, som om ramar kunde ersätta den förståelse som bara kan uppstå av reflektion och prövning. Ur det perspektivet är skärmen och sociala medier oftast inte den enda förklaringen till att barn och unga mår dåligt, men de kan med stor risk förstärka sårbarhet som kanske redan finns till exempel på grund av neuropsykiatriska svårigheter, psykisk ohälsa, hög stress eller bristande vuxennärvaro. Att växa upp med en hjärna i förändring – och en skärm i handen Kolumn När den unga hjärnan formas med en skärm i handen blir tillgängliga vuxna och ett gemensamt samhällsansvar med skyddande strukturer helt avgörande. Och att institutioner inte blir starka av att hålla osäkerhet borta, utan av att ge den utrymme att göra sitt arbete. På samma sätt som vi reglerar andra ämnen som kan skada den unga hjärnan, kan syftet vara att skjuta upp exponeringen tills hjärnan är mer mogen. Inte den stora, dramatiska tröttheten, utan den stilla desorientering som uppstår när man förväntas navigera i ett landskap som ingen ännu har ritat. Plattformar som är skapade för snabba belöningar och ständig social feedback är utvecklade för att fånga och hålla kvar fokus – inte för att ta hänsyn till en hjärna som fortfarande är under utveckling. Vi organiserar dem som om riktningen fanns, trots att den fortfarande håller på att uppstå. Det är i det ofärdiga vi lär oss se. Vi känner troligen alla igen oss – på den ena sidan av skärmen eller den andra. Unga är speciellt känsliga för belöning och social feedback, samtidigt som förmågan till självreglering ännu inte är fullt utvecklad. Ingen institution kan bära utan att först ha levt i det sköra. Och det är just detta skede som kräver en sorts uppmärksamhet vår tid är på väg att tappa: den som inte söker avslut utan förståelse, som inte kräver snabb lösning utan accepterar att vissa beslut behöver mogna. Det är också ett område där neuropsykologi, samhällspolitik och vårt gemensamma ansvar för fostran möter barns och ungas rätt till självbestämmande. Det finns en vilja att skapa vattentäta system även när det som ska systematiseras fortfarande prövar sin egen form. Vi arbetar i utkastet. ”Jag kan inte tänka mig ett liv utan sociala medier.” Ungdomen ser uppriktigt bekymrad ut och för många unga är sociala medier verkligen en viktig social arena – en plats för gemenskap, identitetsskapande och ibland stöd. V i talar ofta om tydlighet, som om verksamheter bar sig själva bäst när allt är definierat från början. Den uppstår inte av hårdare ramar, utan av att arbetet får pågå tillräckligt länge för att avslöja vad som faktiskt bär. Men en av de mer besvärliga sanningarna i det offentliga livet är att vi nästan aldrig arbetar i det färdiga. Digital post aktiveras först när en person starkt identifierar sig i någon myndighets elektroniska tjänst
– Nu gäller det att få i gång tjänstemännen så att planerna blir verklighet. – Vi hoppas på många olika förslag från olika ställen i Kimitoön. ÅU har i flera repriser rapporterat om svårigheterna att rekrytera läkare till just Kimitoön. Senast 2029 ska alla inom välfärdsområdet ingå i ett vårdteam med en egenläkare. Enligt Bruuns uppgifter har Kimitoöns primärhälsovård haft en del köbildning och folk har fått söka sig annanstans för vård. Han poängterar att modellen förstås också kräver sjukskötare för att den ska fungera. Årets omgång för deltagande budgetering är inledd i Kimitoön. Som fördelar med modellen lyfter han långsiktighet, vilket inte de inköpta tjänsterna ger. Syftet är att inkludera fler invånare i beslutsfattandet och skapa nytt tillsammans. Det här är femte året i rad som Kimitoön ordnar deltagande budgetering. Det kan också vara projekt av engångsnatur. Emilia Örnmark Kimitoöborna får bestämma hur 30 000 euro ska användas Tidigare satsningar på deltagande budgetering i Kimitoön har gett bland annat en lekpark, ett utsiktstorn och en miniarena. Tidigare projekt som finansierats inom ramen för deltagande budgetering är bland annat grilltaket vid Ölmos badstrand, utomhusgymmet i Eknäs och ett utsiktstorn i Västanfjärd. FOTO:ÅU/EMILIAÖRNMARK Kimitoön Över 100 000 euro har under de fyra senaste åren gått direkt till invånarnas önskemål. – Till exempel Kimitoöns skärgård kunde då vara en del av ett intressant område, säger Bruun. FOTO:ARKIV/MONICAFORSSELL Otto Bruun (VF) tycker Kimitoön med sina problem med att rekrytera läkare skulle fungera bra som pilotområde. FOTO:PRESSBILD Kimitoön Under höstens budgetförhandlingar enades Varhas styrelse om att gå vidare med en ny läkarmodell. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Hopp om ny läkarmodell inom Varha – Kimitoön kan bli pilot Med inspiration från Västra Nylands välfärdsområde hoppas Varha att läkare som egenföretagare ska kunna bidra till hälsovården även i Egentliga Finland, säger Varhas styrelseledamot Otto Bruun (VF). Uppdraget kommer med både frihet och ansvar. I mars ordnas en omröstning mellan inlämnade förslag. Enligt honom kom Varhas styrelse under höstens budgetförhandlingar fram till att modellen ska testas i år. Ett projekt som kan få bidrag kan vara allt från olika evenemang till utställningar eller köp av offentlig egendom. På nationell nivå satsar regeringen 40 miljoner euro för att främja införandet av egenläkarmodellen i hela landet. Även miniarenan i Rosala och minigolfbanan i Dalsbruk är några av de vinnande förslagen genom åren. Genom att lämna in förslag kan invånaren konkret påverka Kimitoöns utveckling, säger fullmäktigeordförande Kalevi Kallonen i ett pressmeddelande. Han menar att den nya modellen kunde ge bättre primärvård, kortare köer och snabbare tillgång till vård, så att besvären inte förvärras. – Rekryteringen har på Kimitoön varit svår både under Varhas tid och innan. I sommar får Raseborg sin första egenföretagarläkare, som ska arbeta som egenläkare i Ekenäsområdet, enligt ett pressmeddelande. – Det här är en hoppfull väg framåt, säger Bruun. Bo-Eric Ahlgren, välfärdschef i Kimitoöns kommun, säger att om man räknar ihop alla insatser som kommunen gjort inom deltagande budgetering genom åren, landar summan på över 100 000 euro. Just nu råder ett undantagstillstånd för Kimitoön som tilllåter köp av läkartjänster, eftersom rekryteringen till de lediga läkartjänsterna inte lyckats. Målet för i år är att 100 000 invånare inom Västra Nylands välfärdsområde ska ha en egenläkare, vilket man satsar tio miljoner euro på. Läkaren ansvarar för en viss del av befolkningen – det kan till exempel handla om ett geografiskt område. I Västra Nylands välfärdsområde har man kommit längre. Invånarna får föreslå hur 30 000 euro kunde användas. En läkare kan ansvara för drygt 1 000 personer. Modellen går ut på att läkaren via sitt eget företag jobbar för Varha. Läkaren blir bekant med sin begränsade mängd patienter och känner till deras eventuella sjukdomshistoria. Otto Bruun (VF) ser Kimitoön som ett lämpligt pilotområde. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 18 Nyheter. Nytt hopp har fötts för att råda bot på läkarbristen inom välfärdsområdet Varhas primärhälsovård. Modellen skulle fungera som ett komplement till primärhälsovårdens fastanställda läkare. Här har pilotförsök med läkarmodellen redan genomförts. Projektförslagen får kosta mellan 500 och 10 000 euro. Efter det kunde den appliceras på flera orter, främst i glesbygden där rekryteringen av läkare är speciellt utmanande. Med inspiration från Västra Nylands välfärdsområde hoppas Varha att läkare som egenföretagare ska kunna bidra till hälsovården även i Egentliga Finland, enligt Varhas styrelseledamot Otto Bruun (VF). Förslagen kan lämnas in på kommunens sajt eller på biblioteken. Bruun hoppas att modellen kunde byggas upp under våren, gärna med exempelvis Kimitoön som pilotområde. Men alternativet är kostsamt. Ett glesbygdstillägg för läkare som vill jobba här införde vi 2025 och nu är nästa steg att prova läkare som egenföretagare, säger Bruun. Kommunen önskar att projektförslaget är sådana som kunde glädja så många invånare som möjligt och främja gemenskap, klimatsmarta lösningar, levande skärgård eller rogivande natur
Vissa är med varje gång, andra lite nu och då. – Men jag är faktiskt äldre än så! påpekar då Anita Österberg. Kimitoön Ett gäng på cirka tio vandrar tre timmar varje söndag. På frågan om gruppen har några favoritrutter eller besöksmål lyfts speciellt Bofallet söder om Björkboda träsk fram, samt trakterna kring Lämnäs träsk nära Lövböle och Skinnarvik. Gruppen kallar sig ”Kimitoöns vandringsgrupp” och hittas också på Facebook. Lika verkar det vara med resten av gänget. Tumregeln är att vandringen tar ungefär tre timmar, inklusive kaffepaus. Bra vandringskläder i kyla – vandringsgruppen tipsar ● A och O är ordentliga vandringsskor, gärna med dubbar vintertid. ● Lager på lager med kläder. Kärntruppen består av cirka tio personer som representerar Kimitoöns alla hörn. ● Ylle närmast kroppen, gärna merino. Det går över stock och sten, i ösregn, sträng kyla och i solsken. – Ja, det går nog över stock och sten och över diken och berg, säger Paula Kudinoff. Solveig Friberg tillägger att vandrarna förstås vid behov hjälper varandra. – Här råder en väldigt accepterande stämning, säger Ben Johansson. Det står klart. Gilla Granroth lyfter fram det fina i att hitta nya bekantskaper i gruppen. – Wilmer är alltid med, säger hon. Gänget följer vanligen inte de markerade vandringslederna utan rör sig ofta utanför dem. Gruppen bestod den här dagen av: Anki Henriksson, Birger Ekman, Gilla Granroth, Heidi Åhlfors, Solveig Friberg, Camilla Törnqvist, Anita Österberg, Ben Johansson, Paula Kudinoff, Tiina Lehtivaara och Jari Lehtivaara. – Men det händer nog ibland att någon hamnar i ett dike, skrattar hon. Gruppen lyfter fram att den äldsta i gänget, dock inte på plats i dag, faktiskt är nästan åttio år gammal. I dag är det dock inte kallare än minus elva grader. Kravlös samvaro, småprat, humoristiska gliringar och framför allt: naturen. Hur många kilometer det blir är inte så noga. Att vandra i grupp ger trygghet. Åbo Underrättelser Fredag 13 februari 2026 Nyheter 19. Ibland tar man sikte på någon sevärdhet, som till exempel flygarstenen i Björkboda eller Krögarudden i Purunpää. ● Se ändå till att inte ha för mycket kläder på dig. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Stor gemenskap hos vandrare på Kimitoön: ”Bra för själen” Kimitoöns vandringsgrupp gick i söndags över Björkboda träsk till pausplatsen vid Nivelax badstrand, som man nådde efter en timme. Här i vindskyddet på Nivelax badstrand ska de pausa för kaffe och smörgås, och det är här vi har stämt träff. – Det kan gå så att vi planerar åtta kilometer, men så blir det ändå tretton-fjorton, säger Anki Henriksson. FOTO:EMILIAÖRNMARK Att det är ett glatt gäng står klart då ivrigt prat och skratt når stranden. De ivriga diskussionerna, blandade med ett glatt hundskall, kommer allt närmare. Han störs varken av att promenaderna kan bli långa eller av eventuell kyla. Det här förenar varje söndag ett gäng vandrare på Kimitoön. Gruppen bildades med avstamp i Kimitoöns kommuns gågrupper, men har nu utvecklats till något helt eget. Man vandrar i alla väder. Vem som helst är välkommen att ansluta sig och hänga med: starten går varje söndag klockan tio från Björkboda som ligger mitt på Kimitoön. I dag löper rutten över isen på Björkboda träsk och hem genom Nivelax. – Det här är bra för benen, själen och för hjärnan, säger Anita Österberg och hänvisar till forskning om att hjärnan jobbar bättre efter en promenad. Hunden Wilmer sitter bredvid henne och sniffar efter vandrarnas smörgåsar. För att hänga med på de här äventyren krävs en viss grundkondis. Efter det fortsatte färden. Också i Mathildedal och i Pemar har man vandrat, samt deltagit i Bropromenaden från Söderlångvik till Kasnäs. Någon gång har en del av gänget gått mer än trettio kilometer. Först är det helt tyst vid stranden, men efter en liten stund dyker vandrarna upp på isen som små prickar
På plats är omkring 170 tidigare elever från Classicum (Åbo svenska klassiska lyceum), Heurlinska skolan, Åbo svenska flicklyceum, Åbo svenska samskola och Katedralskolan. Mitt eget motto är att efter det här året ska alla veta att den här 750-åriga skolan finns, säger Aalto. Det är ett löfte mellan generationer. – Föreningens uppgift är att berätta om skolans historik. Kvällen beskrivs som en slags alumnfest, där målet är att värna om traditionerna, knyta dem till dagens skola och ge alumnerna möjlighet att umgås och fira tillsammans. Utbildningens och kunskapens uppgift är inte enbart att svara mot samtidens behov, utan att lägga grunden för framtiden, säger Adlercreutz och fortsätter: – Utbildning är alltid ett långsiktigt samhällsprojekt. I samband med ceremonin avtäcktes en minnesskylt tillägnad Henrik Tempil, verksam på 1300-talet. Efter ceremonin söker sig många in i värmen där en 750-årsfest för tidigare studenter vid Katedralskolan arrangeras i regi av alumniföreningarna Katedralskoleföreningen i Åbo och Kamratförbundet Classicum samt Åbo stad. Den ger unga verktyg att förstå världen, tänka kritiskt, samarbeta, ta ansvar och förstå varandra. Ordföranden för Katedralskoleföreningen Anna Aalto, som själv tog studenten från Katedralskolan 2016, berättar att man velat ordna ett mer alumninriktat evenemang vid sidan av skolans eget firande, för att inkludera tidigare elever och lyfta fram skolans långa historia. Katedralskolan är själva ryggraden i den finländska utbildningstraditionen, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz, SFP. Undervisningsminister Anders Adlercreutz, SFP, invigde Henrik Tempils stig, uppkallad efter skolans första kända rektor. Det var i den här byggnaden jag gick då, men den har renoverats sedan dess. Det vittnar bland annat Henrik Solin om, som tog studenten 1971 från det som då var pojkskolan Classicum. Fredag 13 februari 2026 Åbo Underrättelser 20 Reportage. Utbildning är grunden för demokrati, delaktighet och ett hållbart samhälle. Adlercreutz lyfte fram Tempils testamente från 1355 som ett uttryck för utbildningens tidlösa betydelse. – Kunskap är inte privat egendom, utan ett gemensamt arv. – Det var helt andra tider då, åtminstone om man ser på hur mycket undervisningen har gått framåt. För många är byggnaden bekant från utifrån, men främmande på insidan. – Katedralskolans jubileum tillhör inte bara skolan själv, utan hela Åbo, Svenskfinland och bildningssektorn i Finland. Festen inleds med en fri rundvandring där alumnerna i lugn och ro får se sig runt i skolan och samtala med varandra. FOTO:NATALIESKOGMAN Åbo I lördags firade Katedralskolans alumner skolans jubileum. Den var ”750 år är en ganska imponerande ålder” Undervisningsminister Anders Adlercreutz avtäckte en informationstavla till minne av skolans första kända rektor, Henrik Tempil